Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen för kommunala och fristående skolor inom GR

Transkript

1 Gymnasierektorsgruppen Göteborg 4 oktober september 2012 Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen för kommunala och fristående skolor inom GR Tid: Torsdag 4 oktober 2012, kl Plats: GR, Rum Hållö 260 Deltagare: Anders Bergius Tjörns gymnasieskola Tjörn, Marianne Möller Göteborg, Reinhold Svensson Göteborg, Annelie Wildfang Ingrid Segerstedts gymnasium Göteborg, Ingela Andersson Alströmergymnasiet Alingsås, Marianne Hedqvist Mimers hus Kungälv, Göran Careborg Lerums gymnasium Lerum, Lina Augustsson Åby Travgymnasium Mölndal, Pia Alhäll Porhällagymnasiet Partille Raymond Vaske Stenungsund, Margaretha Allen GR Ärendelista: 1. Gymnasiesamverkan Regional statistik a) Slutantagning på programnivå; reflektioner laget runt kring utfallet genomfördes. Statistik kring storstadsregionernas siffror visar att högskoleregionerna lockar många till högskoleförberedande program. Alingsås: la ner Fordonsprogrammet, men nu finns det en fristående skola som har elever på fordons- och transportprogrammet. Partille: har riktigt bra antagningsläge på yrkesprogrammen och det är fullt överallt. Däremot är söktrycket inte så bra på de högskoleförberedande programmen. En GR-reflektion är att elever som tidigare gick elprogrammet nu går på teknikprogrammet. Kungälv: IN går bra på Mimers hus. Det går många fler elever på programmet nu vilket kan ha att göra med Teknikcollegestatusen. HA har gått ner väldigt mycket. Programmet startas inte i Kungälv. Någonstans har eleverna tagit vägen. Har de gått in på EK så kanske de inte klarar av programmet? Preliminär avbrottsstatistik redovisades för läsåret 2011/2012. Det finns anledning att följa andelen som tar fyra år på sig. Det finns regler för hur det ska gå till. Senast 1 maj ska det göras upp om hur det ska gå till om en elev ges rätt att gå fler kurser på programmet. Priset ska följa det som finns i den interkommunala prislistan. Något måste ha hänt med yrkesutbildningens attraktivitet i och med att GY2011 infördes. Hade detta hänt även om vi inte hade bytt gymnasiesystem? Trenden hade börjat redan tidigare. Hur ska vi nå ut med information om yrkesprogrammen på ett bättre sätt?

2 Det verkar vara vanligt att välja bort el- och energiprogrammet och bygg- och anläggningsprogrammet. b) Tomma platser i systemet, hemvändare och annat som påverkar organisationen; reflektioner laget runt GRs nya system GRINDA kommer att skapa en överblick över var det finns tomma platser. c) Totalt antal avbrott och omstarter året efter enligt nationell statistik, avbrott och byte av studieväg läsåret 2011/2012 inom GR på programnivå, preliminära siffror. Statistiken finns nu att tillgå nationellt och kan behandlas närmare vid nästa möte. Regional information och vägledning d) Gymnasiemässan diskussion om befintliga etiska regler och ev. behov av uppdatering Etiska reglerna efterföljs bättre och bättre och just nu finns ingen anledning att revidera men att kontinuerligt arbeta med frågan. Fråga ställdes kring hur monterytorna fördelas. Frågan hänvisas till Wictoria Kovats som arbetar med Gymnasiemässan. Läget kring programvägledningsytan Vissa program har god uppslutning kring programvägledningsytan medan andra saknar representation helt. En skiss över mässgolvet är framtagen och där att samtliga skolor som ordnar ett visst program inritade. Regionala kurser e) Gemensamma gymnasiet behövs det? Frågan diskuteras vidare vid nästa möte. Vem behöver vad och vem kan leverera? 2. GY2011 och nya skollagen (Raymond Vaske) ( ) a) Allmänna råd om bedömning och betygsättning Laget runt om hur dessa implementeras. Materialet som bifogats med inbjudan kommer att behandlas på olika sätt i kommunerna. b) Allmänna råd för att främja närvaro i skolan Laget runt om hur dessa implementeras Materialet som bifogats med inbjudan kommer att behandlas på olika sätt i kommunerna. c) Hur fungerar PRIV (IMPRO) och Yrkesintroduktion (IMYRK)? Går eleverna över till program och i så fall när? Frågan behandlas vid nästa möte. 3. Nästa mötesdatum för gymnasierektorsgruppen (kommunala och fristående) Mötesdatum blir 14 mars 2013 kl Samverkan skola-arbetsliv a) Lokala programråd hur ser de ut och hur kan de bidra till att utveckla yrkesutbildningar? Handels- och administrationsprogrammet (HA):

3 HA har haft två regionala programrådsmöten. Bemanningen var bra första mötet, men vid andra dominerade lärargruppen. Nästa möte är inlagt den 18 mars kl och då är det en fördel om skolledare och arbetslivsrepresentanter kan närvara. El- och energiprogrammet (EE): Lokala programråd har funnits men nu har också ett regionalt programråd anordnats för el- och energiprogrammet. Det kommer att bli en fortsättning på det. Det finns ett intresse av att kunna börja använda Praktikplatsen som verktyg för hantering av APLplatser. Både företag och skola ska uppleva att de vinner på att samverka kring frågan. Det regionala programrådet ersätter inte det lokala programrådet. Teknik- och Industriteknikprogrammen: Teknikcollege fungerar bra genom att de lokala collegen bidrar med innehåll till det regionala rådets mötesagenda. Regionala programråden kan få fjutt på arbetet om de tar samma modell som i collegen. Göteborg: Lindholmensområdet i Göteborg har lokala programråd för samtliga yrkesprogram. På området som utgår från Skånegatan finns också lokala programråd. En till två gånger per termin genomförs dessa. Barn- och fritidsprogrammet har till exempel haft ett precis. Väktarinriktningen har också haft ett möte. Kungälv: Mimers hus har lokalt programråd/styrgrupp på industriteknikprogrammet inom teknikcollege. De är nöjda med samarbetet. Gamla yrkesprogrammen har fortfarande programråd. Handelsprogrammet har inget programråd och luften har gått ur. Alingsås: Alströmergymnasiet har programråd både på yrkesprogrammen och på högskoleförberedande programmen. En del är livaktiga och en del droppar av. Det är ganska ofta samma personer år efter år. Åby travgymnasium: Skolan har ändrat ägarstruktur. Det lokala programrådet lever med olika mycket kraft under olika perioder. Lerum: Lerums gymnasium har det knackigt med de lokala programråden och de är av skiftande kvalitet. Man vill gärna se regionala programråd för att stämma av om utbildningen behövs regionalt. Barn- och fritidsprogrammet har ett bra programråd. En sammanslagen förvaltning i Lerum leder till bra diskussioner. Kungsbacka: Båda skolorna har lokala programråd på yrkes- och högskoleprogrammen Det är svårt att hitta ett innehåll i högskoleråden och de har svårt att hitta en identitet. Verksamheten prövas vid nästa möte. Inga företag är med där. Göteborg: Teknikprogrammet har med företag i programrådet/lokala styrgruppen på Lindholmens gymnasium.

4 Politiker deltar på många håll. I Stenungsund är de verkligen med i de lokala programråden. 5. Rektors roll som pedagogisk ledare a) Läraravtalet, reflektioner kring medlarnas bud Diskussion fördes kring avtalet som nyss slutits. Hur ska det finansieras? Motivet är skolutveckling för att säkra kvaliteten framöver. Vilka verktyg finns för detta? Göteborg: Basverktyg finns i Göteborg. Man bestämmer också uppdragets svårighetsgrad. Hur gör man för att klassificera in olika kategorier? b) Nya lektorstjänster och tjänster som förstelärare. Gymnasieutredaren Anita Ferm hade i uppdrag att titta på karriärtjänster. Förslaget är nu Förstelärare och lektorat. Staten ska skjuta till 880 miljoner kronor samt kronor. För den sistnämnda krävs licentiatexamen och att läraren undervisat i minst fyra år. Detta gäller grundskola och gymnasium. Det gäller att vara en skicklig lärare. Det är också relativt lätt att inrätta tjänsterna. En proposition kommer under våren och lag under sommaren. Verksamheten ska vara utbyggd Det går inte att använda detta i skolans normala lönerevision. Förstelärarna ska vara spjutspetsarna. Rektor avgör vilka dessa är. Det kan vara lärare som är skickliga att undervisa men också ta på sig uppdrag som VFU, coacha, institutionsansvar mm. Ingrid Segerstedts gymnasium, Göteborg: Förstelärare är mycket intressant och det blir en bra karriärväg på en liten skola. Raymond Vaske informerade om att UC har diskuterat frågan. Stockholms skolborgarråd har gått ut och utmanat andra kommuner om att inrätta dessa tjänster. Stenungsund: Hur ska uppdraget se ut? Det kan vara att t ex driva matematik- och fysikutvecklingen på en skola. Det kan handla om att kunna behålla en person i stället för att personen går till Chalmers och forskar på heltid. Partille: Kommunen är väldigt positiv till detta på grund av kopplingen till högskolan. 6. Ventilen Ringa kostnad Vad är det? Lerum har fått en anmälan från en vårdnadshavare som tycker att det har tagits ut en för hög avgift. Nu ska detta prövas. En kille har gjort ett projektarbete och det har uppstått kostnader som skolan inte vill stå för. Elof Lindälvsgymnasiet Göteborg: Miniräknare och mat vid resa finns det regler kring. Göteborg: Inspektionen har slagit ner på grafräknare om de kostar 500 kr.

5 Partille: Ett förtydligande har gjorts. Lerum: Det är rektor som avgör om de ringa kostnaderna blir för stora. Eleven har gjort ett projektarbete och har betalat resan och lunchen själv. Eleven vill ha ersättning för detta. Alingsås: Kommunen har en gräns på 300 kr. Ett till ett-datorer är ett annat rättsläge som är osäkert. Det finns exempel på avtal om att ansvara för och ersätta om de försvinner kr i självrisk. Skolinspektionen har en bra lathund för detta. Hur långt går den enskildes ansvar? Det går inte att ta ut avgifter men skolan får informera om vilka räknare som behövs. Eleven väljer själv om den vill skaffa räknaren. 5. Övriga frågor Aktuella konferenser: 24/10 Hotel Post, Skolverkets konferens om arbetsplatsförlagt lärande 14/11-15/11 Skolinspektionens dagar Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasierektorsgruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare