Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen

Transkript

1 Gymnasierektorsgruppen Göteborg 11 september 2012 Anteckningar från möte i Gymnasierektorsgruppen Tid: Måndag 3 september 2012, kl Plats: GR, Rum Pater Noster (219) Deltagare: Ingela Andersson Alströmergymnasiet Alingsås, Mats Altby Lindholmens tekniska gymnasium Göteborg, Torbjörn Claesson verksamhetsstrateg Göteborg, Peter Larsson Hvitfeldtska gymnasiet Göteborg, Marianne Möller verksamhetsstrateg Göteborg, Kristina Stenvall Burgårdens Utbildningscentrum Göteborg, Reinhold Svensson verksamhetsstrateg Göteborg, Thomas Svensson Hulebäcksgymnasiet Härryda, Christer Hagman Aranäsgymnasiet Kungsbacka, Thomas Berndtsson Elof Lindälvsgymnasiet Kungsbacka, Marianne Hedqvist Mimers hus Kungälv, Jonas Enger Porthällagymnasiet Partille, Raymond Vaske Nösnäsgymnasiet Stenungsund, Gunilla Lövström Tjörns gymnasieskola, Katarina Lindgren Öckerö gymnasieskola Öckerö, Margaretha Allen GR, Wictoria Kovats GR, Sabina Svahn GR (del av mötet) Deltog ej: Ale, Lerum, Lilla Edet och Mölndal Anteckningar: 1. Gymnasiesamverkan a) Rapport från Utbildningschefsgruppen; Raymond Vaske redogjorde för den översyn av GR Utbildnings nätverk som för närvarande pågår. Nätverk kommer att läggas ner och nya tillkommer. Nätverken kommer att få mera renodlade uppdrag med koppling till Utbildningschefsgruppen. Dessutom kommer det att finnas arbetsgrupper av tillfällig karaktär som nätverken kan tillsätta. GR Utbildning kan också inbjuda till sk grupper som då hanterar en frågeställning men som inte är kopplade till Utbildningschefsgruppen. Nyordningen kommer att beslutas under Utbildningschefsgruppens möte 7 september för att träda i kraft vid årsskiftet. Förslaget är att gymnasierektorsnätverket i nuvarande form läggs ner men att det startas en sk gymnasiegrupp med strategiska ledare. Förslag till interkommunal ersättning för gymnasieskola och gymnasiesärskola; Margaretha Allen redogjorde för det förslag till prislista som tagits fram av gymnasieekonomgruppen i samverkan med Utbildningschefsgruppen. Förslaget som innehåller en indexuppräkning med 1,3 % för 2013 samt priser för såväl tidigare gymnasieskola som GY2011 är på väg igenom den demokratiska beslutsprocessen. Värt att notera är förslagen kring tillägg för yrkesprogram för behörighet till högskola samt regler för hur kurser under ett ev. fjärde år ska hanteras prismässigt. Prislistan gäller för interkommunal handel mellan kommunerna. Nytt för i år är att den också innehåller uppgifter om pris på utbildningar som Skolverket har fastställt. Bilaga: Rapport samt prislista Genomfördes laget runtövning med en uppskattning om hur många elever som har lagt in grundläggande behörighet i sina studieplaner. Spannet är stort, mellan 30 % till 100 % som har gjort detta val i dagsläget. Ett uppskattat snitt ligger kring 50 %.

2 Samverkansavtal för gymnasiesärskolan; I samband med att reformen GYS13 sjösätts har ett nytt förslag till samverkansavtal för gymnasiesärskolan tagits fram. Avtalet följer skollagen samt gymnasieförordningen. Två punkter där regionen reglerar samverkan är kring urval vid antagning samt vid skolskjutsar, där förslaget innebär att en elev får skolskjuts betald t o r hem-skola även om utbildningen ligger i annan kommun inom GR. Förslaget är nu i beslutsprocessen. Söktryck i noderna (Sabina Svahn Gymnasieantagningen) Sabina kommenterade den s k söktrycksbilden över definitivantagningen. Under vårens sökperiod är det viktigt att kommunerna/huvudmännen har en bra bild av både behöriga och obehöriga elever, då ett antal elever gör sig behöriga. Dimensioneringen görs utifrån detta. Ett exempel illustrerar situationen. För BF-programmet fanns 228 % sökande i centrum den 22 maj och den 15 juni 178 %. Vid definitivantagningen har ingen söktrycksbild gjorts men i år önskades en sådan. Det framgår då att bilden leder fel, då de obehöriga borde redovisas i egen kolumn. Därmed är bilderna bra för att planera organisation för introduktionsprogram som PRIV och yrkesintroduktion. Sabina Svahn uttryckte oro för det stora antalet reserver till en del av dessa. Var ska de gå om de inte ens kommer in på dessa val? Reflektion från Lindholmens tekniska gymnasium är att betydligt färre elever klarade att bli behöriga sent i år. Hulebäcksgymnasiet har ovanligt många som antas till introduktionsprogram. Gymnasieantagningen gör en ny konstruktion av underlaget inför kommande år. När utvecklingsarbetet kring INDRA 2 är klart kommer bilder att uppdateras var femte minut. Frikvotsutredning ; (Ingrid Sigström Gymnasieantagningen) En långsiktig uppföljning av elever som antogs via fri kvot 2005 och 2007 har genomförts för att se vilka effekter de skärpta kraven, om att endast 10 % av eleverna på en viss utbildning fick antas via fri kvot, fått. Fri kvot har kunnat användas för tre grupper: Medicinska och sociala skäl, omdömesskolor där betyg inte har sats (numera ska även dessa sätta slutbetyg) och utlandselever där en samlad bedömning görs. Uppföljningen har gällt endast den förstnämnda gruppen. Resultatet visar en drastisk minskning av antalet elever som antagits via fri kvot. Den visar samtidigt att av dem som antagits har andelen som gått ut med slutbetyg varit hög. Bilaga: Rapport om uppföljning av fri kvot. b) Definitivantagning på programnivå; reflektioner kring utfallet; koppling mellan vuxenutbildning och gymnasieutbildning vad det gäller yrkesutbildning Margaretha Allen visade hur elevernas preferenser för gymnasieprogrammen har ändrat sig från 2010 till Resultatet har jämförts vid definitivantagningen. En stor nedgång kan noteras för yrkesprogrammen generellt. Vid slutantagningen 2012 var relationen 71 % till högskoleförberedande program och 29 % till yrkesprogram. Det vinnande programmet är teknikprogrammet som nära nog dubblerats, kanske på bekostnad av el- och energiprogrammet som halverats. Vid årets antagning (elevkullen

3 är 5 % lägre än föregående år) kan en svag ökning noteras på IN-, VO- och VVS och fastighetsprogrammen. Bilaga: Sammanställning av antagning Laget runt: LTG Göteborg: Elever som väljer TE gick säkert i stort utsträckning på elprogrammet tidigare. LTG var en stor leverantör till Chalmers tekniska högskola. Däremot finns det nu elever på TE med lågt meritvärde och som behöver mycket stöd. En del kan komma att flytta över till EE. Nösnäsgymnasiet Stenungsund: Den stora förklaringen till ett ökat intresse för IN och TE är satsningen på Teknikcollege. Kungsbacka har inte sett av några sjunkande meritvärden på TE utan noterar en låg avbrottsfrekvens. Bräckegymnasiet i Göteborg noterar att elevgruppen på BA har mycket lägre meritpoäng nu än för några år sedan, vilket innebär ett större behov av stöd. Nösnäsgymnasiet Stenungsund lyfter frågan om hur det regionala utbudet ska kunna garanteras när ungdomskullarna går ner och intresset för yrkesutbildning sjunker. Nu krävs rejäl samverkan för att övervintra visst utbud. En självklarhet vore om gymnasieskola och vuxenutbildning kommunicerade mera om vad som erbjuds. Vuxenutbildningen är delvis beroende av att gymnasieskolan kan medverka i yrkesutbildningsutbudet. Den aviserade nedskärningen av den statliga extrasatsningen på yrkesvux från 20 miljoner till 5 miljoner kan bli förödande. c) Introduktion av GRINDA; (Sabina Svahn Gymnasieantagningen) I samband med den nya gymnasieskolans uppdrag att svara för regional kompetensförsörjning har det blivit allt viktigare att kunna se vilka inriktningar som erbjuds i regionen samt hur många som går där. Samtidigt ska gymnasieskolan bli effektivare och försöka fånga upp elever så att de kan slutföra sina studier och det i en snabbare takt. Ytterligare ett motiv till GRINDA är att elever som är behöriga till nationellt program inte är behöriga till introduktionsprogram. Med anledning av detta innehåller samverkansavtalet kring gymnasieskolan en text om en gemensam inriktningsdatabas GRINDA. Denna kommer att sjösättas i samband med höstterminsstarten. Tre utbildningstillfällen erbjuds. Skolorna lägger in sin organisation och därmed antal platser senast 17 september. Därefter fungerar verktyget som en kontaktyta för personer som letar efter vägar för en elev att byta studieväg eller byta skola/utbildningsort. Kontaktuppgifter finns i systemet. Om studieplanerna matchar kan det gå att göra ett byte. Koppling finns mellan befintligt GRUUS, vilket gör att en mängd uppgifter hämtas direkt därifrån. En mycket enkel undersökning ger vid handen att antalet avbrott och byten av program varierar mellan 6 % (TE) och 24 % (HA) under förra läsåret. Bilaga: Bildspel om GRINDA 2. GY2011 och nya skollagen a) Gymnasiedagarna och bemanning av programytor

4 Wictoria Kovats som är projektledare för genomförandet av mässan berättade att 94 utställare är med. Nytt för i år är att den oberoende vägledningsytan delas av Gymnasieantagningen. Margaretha Allen berättade om en annan nyhet; en s.k. programvägledningsyta som anordnas för att direkt i entrén kunna erbjuda elever som vet vilket/vilka program de vill veta mera om en direkt information. Enligt projektbeskrivningen för GRs EU-projekt SYVO har samtliga 18 nationella program en egen yta. För introduktionsprogrammen, särskilda varianter på program, IB mm finns information i vägledningsmontern, som har huvuduppdraget att bistå med vägledning. Till programvägledningsytan kan rektor utse personer som kan informera neutralt om programmet och dess utformning och innehåll. Person som representerar yrken som kan vara tillgängliga efter utbildningen erbjuds också att informera på samma yta. Det kan t ex vara ledamöter i lokala programråd eller branschrepresentanter. På ytan kommer det att finnas info om vilka skolor som anordnar programmet och var på mässan de har sin monter. Genom Teknikcollege sker samverkan med Svenska Mässan och en branschmässa med teknikinriktning. Projektet som är en mötesplats mellan arbetsliv och utbildning heter Möjligheternas värld. Under sen eftermiddag kan elever som besöker gymnasiemässan också komma in till teknikmässan. Bilaga: Inbjudan till programvägledningsytan och till Möjligheternas värld b) Utökning av yrkesprogram och dess omfattning (laget runt) Se punkten om interkommunal ersättning. c) Teknikprogrammet; reflektioner kring hur eleverna klarar programmet och ev. behov av en lärarträff? Elever som valt teknikprogrammet verkar än så länge klara av innehållet men det återstå att se om det blir fler avbrott under år två då en del kurser med höga krav introduceras. Till GR har framförts önskemål om att anordna en planeringsträff för lärare som ska undervisa i kursen teknik 2, då innehållet är nytt. Skolor med TE skrev under på detta behov och Margaretha A undersöker möjligheterna till en sådan träff. d) Skolverkets utvecklingspaket och allmänna råd om bedömning och betygsättning e) Gymnasiearbetet hur är planerna för genomförandet? Laget runt f) Hur får fler en gymnasieexamen? Laget runt med koppling till PLUG IN. g) Hur fungerar PRIV (IMPRO) och Yrkesintroduktion (IMYRK)? (Frågan tas upp vid kommande möten) Punkterna ovan genomfördes som laget runtfrågor. Kungsbacka: En gemensam studiedag planeras kring gymnasiearbetet. Dagen kommer att delas upp så att en del gäller yrkesprogram och en del högskoleförberedande program. Kungsbacka delar gärna med sig av inbjudan. Plug in-projektet: Kommunen är med genom 6 delprojekt varav Aranäsgymnasiet har 1 och Elof Lindälvsgymnasiet 2. Bland annat startar Utsikten på Aranäsgymnasiet, där elever kan läsa i snabbare eller långsammare takt. Den är bemannad med olika lärare mellan och kommer att bli en permanent verksamhet. Ungefär 100 elever deltar i år. På den andra skolan erbjuds Akademi Lindälv under vissa tider av dagen.

5 Syftet är att behålla elever på programmen och att det ska vara möjligt att gå in i ett program till och med i november. Plattformen Autism/Asperger innebär total inkludering av eleverna vilket innebär att alla resurser fördelas ut. Beda Hallbergs gymnasium är en ny gymnasieskola med 30 elever på SA inriktning beteendevetenskap. Enheten kommer att ha egna lokaler som ligger väl avskilt. Kungälv: Vad det gäller gymnasiearbetet så famlar man sig fram och det skulle behövas en arbetsgrupp som tittar närmare på hur detta skulle kunna genomföras. Kommunens budget är sådan att det egentligen handlar om att motera ner Pluginprojektet. Det är synd för när medel fanns gjordes en extra satsning på t ex matematik och fysik vilket fick till resultat att endast 2 elever inte klarade alla kurser. Elever har fortfarande stort behov av stöd på skolan men detta vet man inte riktigt hur det ska lösas. Det finns 7 elever med Asperger-diagnos och de har speciella behov. Göteborg: Gymnasiearbetet är inget att vänta med och arbetet ska gå igång. Schillerska ska ha en halvdag med uppstart men har ingen mall. Andra samarbetsformer finns mellan kommunala och fristående skolor t ex mellan Polhemsgymnasiet och Samskolan. On-line skolan i Angered har lång erfarenhet av att arbeta med elever i behov av särskilt stöd. UBFs skolor är on-line mot lärcentrum via kunskapsportalen. Burgårdens utbildningscentrum har lång erfarenhet och samverkan sker med biblioteken. Centrum för skolutveckling har engagerat elevhälsan och särskilt då hur psykologer kommer in i teamen. Bakgrunden till engagemanget är vetskapen om att elever som avbryter en utbildning endast till 29% går klart ett program. Det finns också en sk Aspergergrupp om tio elever som läser ihop i egen verksamhet under tre år. En slags nollvison håller på att utvecklas. Lindholmsområdet arbetar via IM Slussen som har flyttat dit från Frölunda. Framgången har integrerats med biblioteket mellan En kväll i veckan erbjuds mattestöd fram till Studenter medverkar t ex med stöd i matematik, fysik och elteknik. En CUL-doktorand är kopplad till verksamheten. Lärarna har fått lite mera resurser för stöd till eleverna i matematik, svenska och engelska. Språkintroduktion finns också. Antagningspoängen är lite lägre i år så detta behövs. Elever som går via yrkesintroduktion och PRIV får en lite längre väg in i ett tekniskt yrkesprogram. Det finns också exempel på invandrade elever som har betyg med sig men inte språket. Lindholmen har blivit ett mera samlat område nu. Vingagymnasiet är nedlagt och i stället är verksamheterna integrerade. EE på Lindholmens tekniska gymnasium tittar nu på konceptet ETG som ska säkra kvaliteten på utbildningar inom programmet. Alströmergymnasiet Alingsås: Kommunen deltar i Plug-in och har nu en projektledare. Syftet är bland annat att skapa förutsättningar för elever att gå kvar på programmen. Samarbete sker också med Arbetsförmedlingen och Arbetsmarknadsenheten. Tjörns gymnasieskola Tjörn: Skolan läggs i princip ner successivt. Eleverna sprids ut i regionen. En hel del kommer att gå på Nösnäsgymnasiet i Stenungsund. För en del elever kan det bli långa resvägar till

6 utbildningen. En grupp som särskilt studeras är elever på introduktionsprogrammen som nu ska gå i större skolor med större avstånd till hemmet. Hulebäcksgymnasiet, Härryda: Gymnasiearbetet har man inte satt igång med. Skolan ingår i projektet Plug-in. 4,2 miljoner läggs nu på insatser för att förebygga och återerövra. a) Alla elever i år ett får en coach. b) IM ska omfattas av ett Lean-projekt. Ett KBT-perspektiv ska anläggas på hela organisationen med hjälp av KBT-handledare. Behov ska identifieras och kartläggas. Verksamheten går in i permanent drift i mitten på höstterminen. Ett ökat behov av stöd finns och skolpsykolog och specialpedagog är engagerade. Man kan välja att göra insatserna exkluderande eller inkluderande och på Hulebäcksgymnasiet gäller det sistnämnda. Porthällagymnasiet Partille: Verksamheten Porten ingår i Plug-in. Det finns i ungdomens hus och fältassistenter finns på plats. Det finns också en skolvärd med en speciell funktion kopplat till elevens intresse. En del elever vill väldigt gärna ta studenten men de vill inte plugga. Öckerö gymnasieskola Öckerö: Det finns ett studiecentrum sedan tidigare, men användningen har minskat då andelen behöriga elever har ökat. Stöd ges främst till elever på yrkesprogram, men även på SA och NA behövs insatser i t ex matematik. Nösnäsgymnasiet Stenungsund: Gymnasiearbetet har inte behandlats gemensamt ännu. Stöd ges både under och efter skoltid av 3 handplockade lärare. En kick-off har genomförts i samverkan mellan AME, vuxenutbildningen och gymnasieskolan. Margaretha Allen GR: Då mötet uttryckt behov av att sätta sig närmare in i vad som gäller för gymnasiearbetet tipsade Margaretha om s.k. utvecklingspaket som tagits fram av Skolverket i arbetet med att implementera gymnasiereformen. Paketen innehåller till exempel områden som examensmålen, ämnesplanen, studie- och yrkesvägledning mm. Inom kort kommer också ett paket med fokus på gymnasiearbetet. Det kommer också att publiceras exempel för samtliga inriktningar på högskoleförberedande program och ett antal för yrkesprogram. En viktig fråga i samband med gymnasiearbetet är hur E-nivån ska definieras. Lokala programråd kan på yrkesprogrammen vara med och formulera exempel på hur gymnasiearbeten skulle kunna genomföras. Skolverket är i färd med att också ta fram exempel som genomförs i företagsliknande former. Bilaga: Länk till utvecklingspaketen

7 3. Samverkan skola-arbetsliv Centrum för yrkeskunnande, Göteborgs Universitet anordnar konferens om arbetsplatslärande och kvalitetssäkring av yrkesutbildning 25/9 och 26/9. 4. Rektors roll som pedagogisk ledare a) Elevinflytande och delaktighet Laget runt kring exempel på hur detta organiseras. b) Elevers arbetsmiljö t ex förläggning av prov c) Skolors Facebooksidor hur hanteras de? Laget runt Härryda: Likabehandlingsplanen revideras. Kungsbacka: Elof Lindälv har gått igenom sin likabehandlingsplan och undersökt hur eleverna har varit delaktiga. De har också gått igenom vilka insatser som gjordes under förra året. Aranäsgymnasiet har tagit fram en rekommendation kring hur hanteringen av Facebooksidor kan se ut. Det handlar om att tydliggöra vad som är yrkesverksam tid och vad som är fritid. Skolan ser hellre att Fronter används som arbetsverktyg. Kungsbacka konstaterade också att rektor ska fastställa ordningsregler för sin enhet, vilket kan få konstiga effekter i en stor skola. Därför kan det vara bra att se över om det går att ha samma. På samma sätt är det med likabehandlingsplanen. I det fallet används samma dokument men det fastställs av varje rektor. Bilaga: Aranäs delar med sig av rekommendationen. Stenungsund: Elevrådet skrotades och elevkåren är aktiv. Rektors mandat är tydligt. Klassråd finns kvar. Arbetsmiljögruppen skulle kunna få ett utvidgat mandat. Göteborg: Skolkonferens, EVK och elevkår finns kvar. Nästa alla Göteborgsskolor fick något slags påpekande om att de t ex inte hade kartlagt riskerna, föreslagit åtgärder eller följt upp. IHGR hade en smart lösning. Skolan tog fram ritningarna över lokalerna och gick igenom lokal för lokal. Riskfyllda ställen togs fram och sedan vidtog åtgärder t ex i form av ommöblering. d) Läraravtalet Frågan diskuterades. Medlarna kommer att lägga ett bud inom 3-4 veckor. 5. Övriga frågor Aktuella konferenser: 19/9 Skolverkets information om GYS13, nya gymnasiesärskolan 24/10 Hotel Post, Skolverkets konferens om arbetsplatsförlagt lärande 14/11-15/11 Skolinspektionens dagar Nästa möte sker den 4 oktober och inbegriper även intresserade fristående gymnasieskolor. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från Gymnasierektorsgruppens möten återfinns på GR Utbildnings webbsida

8 /Margaretha Allen Sekreterare