Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10:165"

Transkript

1 Utdrag ur Skollagspropositionen Prop. 2009/10: Behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram Regeringens förslag: För behörighet till ett yrkesprogram ska det krävas godkända betyg i svenska, engelska, matematik och i minst fem andra ämnen. En sökande som saknar godkänt betyg i engelska men uppfyller övriga behörighetskrav ska ändå anses behörig om den sökande på grund av speciella personliga förhållanden inte har haft möjlighet att delta i undervisning i engelska under en betydande del av sin tid i grundskolan eller motsvarande utbildning och den sökande bedöms ha förutsättningar att klara studierna på det sökta programmet. 21 Introduktionsprogram i gymnasieskolan 21.1 Utgångspunkter för introduktionsprogram i gymnasieskolan Fler elever måste nå kunskapsmålen Elevernas förutsättningar att fullfölja en gymnasieutbildning av hög kvalitet grundläggs i den obligatoriska skolan. Drygt var tionde elev går i dag ut grundskolan utan att uppnå de kunskaper i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik som behövs för att få behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program. Det innebär att tusentals elever lämnar grundskolan med stora kunskapsluckor som måste åtgärdas. Mot denna bakgrund har regeringen beslutat om olika insatser för att stärka måluppfyllelsen i grundskolan. Dessa omfattar bl.a. tydligare mål- och kunskapskrav, fler nationella ämnesprov i grundskolan, en satsning på basfärdigheterna läsa, skriva och räkna samt en ny speciallärarutbildning. Ett stort ansvar åvilar huvudmännen att se till att alla elever i grundskolan ges sådant stöd att de har möjlighet att bli behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. En stor andel av de elever som inte lyckas fullfölja en gymnasieutbildning går antingen på yrkesförberedande eller på individuella program. En icke fullföljd gymnasieutbildning bidrar till ett alltför sent inträde på arbetsmarknaden eller i vissa fall svårigheter att få ett arbete överhuvudtaget. Därför måste kvaliteten stärkas inom yrkesprogrammen, vilket förutsätts kunna ske genom riksdagens beslut med anledning av regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199, 2009/10:UbU3, rskr. 2009/10:8). Goda förkunskaper är av stor vikt för att eleverna ska klara av sin utbildning. Riksdagens beslut innebär att behörighetskraven till högskoleförberedande program har skärpts. I förslaget till ny skollag finns skärpta krav för behörighet till gymnasieskolans yrkesprogram. För att öka genomströmningen i gymnasieskolan måste också kvaliteten stärkas i den utbildning som ska erbjudas elever som inte blir behöriga till ett nationellt program, dvs. den utbildning som i dag bedrivs inom ramen för individuella program. Dagens individuella program avskaffas Individuella program ska enligt nuvarande bestämmelser först och främst syfta till att förbereda för studier på ett nationellt eller ett specialutformat program. Eleverna uppnår emellertid inte i tillräcklig utsträckning sådana resultat att de kan anses väl förberedda för ett nationellt eller ett specialutformat program. Av knappt elever som började på individuella program hösten 2002 fick 19 procent ett slutbetyg inom fyra år. Denna andel ökade till 23 procent efter ett femte år. Av dessa fick nästan alla slutbetyg från ett nationellt program efter att ha bytt från individuella program. Genomströmningen i gymnasieskolan för elevgruppen bör med rätt stöd kunna öka. Det huvudsakliga syftet med individuella program, att eleven ska uppnå behörighet till ett nationellt eller specialutformat 1

2 program, bidrar Prop. 2009/10:165 till låg måluppfyllelse genom att det för vissa elever medför fel fokus. Enligt regeringens mening behöver inte alla elever inom de nuvarande individuella programmen en utbildning som i första hand inriktas mot att de ska bli behöriga till ett nationellt program. De behöver snarare utbildning som erbjuder en individuellt anpassad studieväg, som bidrar till att deras möjligheter till etablering på arbetsmarknaden ökar och ger en så god grund för fortsatt utbildning som möjligt. Till den bristande måluppfyllelsen bidrar även att elever i grundskolan, som riskerar att inte bli behöriga, inte får det stöd och den vägledning de behöver inför övergången till gymnasieskolan. Vid intagningen till gymnasieskolan är informationen från grundskolan till huvudmannen för gymnasieskolan som ska organisera utbildningen ibland bristfällig. De individuella programmens ramar är, enligt regeringens bedömning, i dag alltför vida, vilket medför en otydlighet i förhållande till dem som arbetar i grundskolan, eleverna och deras vårdnadshavare, och även i förhållande till huvudmännen för gymnasieskolan och dem som arbetar där. Därför bör tydligare studiealternativ finnas för de elever som inte är behöriga till ett nationellt program. Dessa bör ta hänsyn till elevernas olikartade behov, och erbjuda individanpassade utbildningar som möter dessa behov på ett effektivt sätt. Det är härvidlag viktigt med en god samverkan mellan grund- och gymnasieskolan och en väl fungerande studie- och yrkesvägledning, som kan bidra till goda förutsättningar för en elev att få en utbildning anpassad till sina behov, önskemål och förutsättningar. (sic) Nästan hälften av eleverna som går på individuella program är behöriga till ett nationellt program i gymnasieskolan. De har därmed redan uppnått det huvudsakliga syftet med individuella program. Att behöriga elever återfinns på individuella program hänger främst samman med att de gått över till ett individuellt program efter att ha avbrutit studierna på ett nationellt program. Delvis beror det på att eleverna inte har tillräckligt goda förkunskaper från grundskolan, vilket motiverar föreslagna skärpningar av behörighetskraven till yrkesprogrammen som föreslås i avsnitt Delvis beror det även på att elevernas stödbehov inte alltid identifierats i tid. Stödet har dessutom ofta varit otillräckligt eller inte tillräckligt individanpassat. I sammanhanget bör framhållas vikten av att kommunerna så långt möjligt söker tillgodose elevernas val och dimensionera gymnasieutbildningarna utifrån detta. (sic) Som det ser ut i dag återfinns vissa elever som är behöriga till ett nationellt program på ett individuellt program i väntan på nästa intagning, vilket förlänger studietiden. Enligt nuvarande bestämmelser är skolhuvudmännen således skyldiga att erbjuda individuella program både till de elever som är obehöriga till gymnasieskolans nationella och specialutformade program och till behöriga elever som inte tagits in på något nationellt program eller som avbrutit ett sådant. Det sistnämnda har, enligt regeringens mening, inneburit att incitamenten för att inom de nationella programmens ram erbjuda stöd till elever med svårigheter, i syfte att eleven ska kunna fullfölja sin utbildning inom programmet, inte varit tillräckligt starka. I stället hänvisas eleven ofta till ett individuellt program. Av eleverna som går sitt första år på ett individuellt program har ca 40 procent avbrutit studierna på ett nationellt eller specialutformat program. Dessa elever fullföljer sin gymnasieutbildning i väsentligt lägre grad än de elever som kommer till ett individuellt program direkt från grundskolan. Detta indikerar att ett individuellt program i allmänhet inte är ett bra alternativ för behöriga elever. Sammantaget talar det som anförts ovan för att de individuella programmen bör avskaffas i sin nuvarande form och ersättas av andra studievägar. Dessa studievägar, som regeringen föreslår ska benämnas introduktionsprogram, har behandlats i departementspromemorian Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr 2

3 U2009/5552/G). De fem introduktionsprogrammen preparandutbildning, programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion, individuellt alternativ och språkintroduktion beskrivs närmare i avsnitt En schematisk skiss över dessa program finns i bilaga 16. Stöd inom ramen för individuella program Skolhuvudmännen behöver tillhandahålla flexibla individuella lösningar för elever som går på ett nationellt program och som överväger att lämna sin utbildning. Dessa elever bör i stället framöver främst erbjudas lämpligt stöd inom ramen för sitt nationella program. Genom de bestämmelser som riksdagen beslutat om utifrån förslagen i regeringens proposition Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) kommer det bl.a. att finnas ökade möjligheter att erbjuda elever ett reducerat program. En lugnare studietakt kan ge eleven bättre förutsättningar att klara sina studier inom programmet och därmed förebygga avhopp. Möjlighet finns också att förlänga en enskild elevs studietid i de fall det är lämpligt. Om det finns särskilda skäl kan anpassning göras av ett nationellt program, vilket kan underlätta för eleven att tillgodoräkna sig redan godkända kurser vid byte av program. Efterlevnaden av skyldigheten att aktivt arbeta med särskilt stöd i gymnasieskolan behöver också förbättras. Ett stort ansvar åvilar gymnasieskolan att erbjuda sådant stöd att eleverna på bästa sätt kan klara av sin utbildning inom ramen för de nationella programmen Introduktionsprogram Regeringens förslag: I gymnasieskolan ska det finnas utbildning i form av introduktionsprogram. Introduktionsprogram föreslås ersätta dagens individuella program Preparandutbildning Preparandutbildning för tillträde till nationellt program Regeringens förslag: En preparandutbildning om högst ett år ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att den elev som fullföljt årskurs 9 utan att ha uppnått behörighet till ett visst nationellt program i gymnasieskolan ska uppnå sådan behörighet. Hemkommunen ska erbjuda dessa elever preparandutbildning Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Preparandutbildningen bör först och främst innehålla de grundskoleämnen som eleven inte har godkända betyg i och som eleven behöver för att uppnå behörighet till ett visst nationellt program. Preparandutbildningen bör även kunna innehålla ytterligare grundskoleämnen, dock inte sådana ämnen som eleven har godkänt betyg i. Preparandutbildningen bör dessutom kunna innehålla kurser från nationella program och, i mindre omfattning, andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling Elever som gått preparandutbildning utan att uppnå behörighet till önskat program Regeringens förslag: En elev som gått preparandutbildningen under ett års tid, utan att uppnå behörighet till ett högskoleförberedande program eller ett yrkesprogram i gymnasieskolan, ska av sin hemkommun erbjudas yrkesintroduktion och individuellt alternativ. Om huvudmannen 3

4 för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl ska preparandutbildningen få förlängas till två år Fristående gymnasieskolor får anordna preparandutbildning Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program ska få anordna preparandutbildning. Bidrag till den fristående skolan ska beräknas efter samma grunder som kommunen tillämpar vid fördelning av resurser till den preparandutbildning som kommunen erbjuder Programinriktat individuellt val Sökbar utbildning med särskilda förkunskapskrav inriktat mot ett yrkesprogram Regeringens förslag: Programinriktat individuellt val ska införas i gymnasieskolan för elever som inte är behöriga till ett yrkesprogram och som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska eller matematik och godkända betyg i minst fyra andra ämnen. För elever som har godkända betyg i svenska eller svenska som andraspråk, engelska och matematik ska det i stället krävas godkända betyg i minst tre andra ämnen. En kommun eller ett landsting som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som är inriktat mot yrkesprogrammet. Syftet med utbildningen ska vara att elever ska få en utbildning som är inriktad mot ett yrkesprogram och att de så snart som möjligt ska kunna antas till det programmet. Statens skolverk ska för programinriktat individuellt val få besluta att utbildningen ska stå öppen för sökande från hela landet (riksrekrytering). Beslut om riksrekrytering ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta. Hemkommunen ska för sådan utbildning betala det belopp som beslutats i varje särskilt fall av Statens skolverk. Programinriktat individuellt val ska utformas för en grupp elever och får av hemkommunen erbjudas genom samverkansavtal med landsting och andra kommuner. Övergång från programinriktat individuellt val till ett nationellt yrkesprogram Villkoret för erbjudande av programinriktat individuellt val innebär att eleverna ska ha sådana förkunskaper att de ska kunna tillgodogöra sig gymnasiestudier på ett yrkesprogram. Eleverna kommer dock att behöva olika lång tid för att nå godkänt betyg i de ämnen som krävs för att de ska bli behöriga till yrkesprogrammet. Enligt nuvarande bestämmelser är det möjligt för en skolhuvudman att ta in en behörig sökande till gymnasieskolan vid en senare tidpunkt än vid utbildningens början, om det finns plats på den aktuella studievägen och eleven bedöms ha de kunskaper och färdigheter som krävs för att kunna tillgodogöra sig undervisningen (6 kap. 13 gymnasieförordningen [1992:394]). Under dessa förutsättningar kan således en elev inom programinriktat individuellt val som blir behörig under läsårets gång antas till ett yrkesprogram. Detta är också syftet med programinriktat individuellt val, vilket kräver att skolorna har beredskap för att kunna ta in eleven på de aktuella yrkesprogrammet. I vissa fall, exempelvis om eleven blir behörig sent under läsåret, kan dock det mest ändamålsenliga vara att eleven söker det aktuella programmet läsåret efter. Regeringen vill i detta sammanhang understryka att elever som uppnår behörighet till ett nationellt program under läsåret inte per automatik har rätt till en plats på det nationella program som utbildningen inriktas mot, utan det är ett beslut som måste tas från fall till fall. I sammanhanget är det rimligt att väga in huruvida det fanns behöriga sökande till yrkesprogrammet som inte kunde beredas plats vid 4

5 antagningen till programmet vid terminens början. Vissa elever kan också behöva läsa på programinriktat individuellt val under en längre tid än ett år. Utgångspunkten ska dock vara att förkunskapskraven och det särskilda stödet som varje elev har rätt att få för att nå målen ska möjliggöra för elever inom programinriktat individuellt val att bli behöriga inom högst ett år Urval Regeringens bedömning: Om urval till de platser som kommer att finnas på programinriktat individuellt val behöver göras, bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Utbildningen bör innehålla de grundskoleämnen eleven saknar godkänt betyg i för att bli behörig till ett yrkesprogram. Vidare bör kurser från ett nationellt yrkesprogram samt arbetsplatsförlagt lärande ingå i utbildningen. Det bör regleras i förordning att eleven ska ha rätt till stödundervisning i de ämnen som behövs för att bli behörig till ett yrkesprogram Fristående gymnasieskolor får anordna programinriktat individuellt val Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som inriktas mot det yrkesprogrammet. Bidraget från elevens hemkommun till en fristående gymnasieskola som anordnar programinriktat individuellt val ska bestå av två delar. Den ena avser kostnaderna för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot. Den delen av bidraget ska beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för yrkesprogrammet. Den andra delen av bidraget avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av bidraget Fristående gymnasieskolor får anordna programinriktat individuellt val Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett yrkesprogram ska få anordna programinriktat individuellt val som inriktas mot det yrkesprogrammet. Bidraget från elevens hemkommun till en fristående gymnasieskola som anordnar programinriktat individuellt val ska bestå av två delar. Den ena avser kostnaderna för den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som det programinriktade individuella valet är inriktat mot. Den delen av bidraget ska beräknas på samma sätt som bidraget beräknas för yrkesprogrammet. Den andra delen av bidraget avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av bidraget Urval till yrkesintroduktion 5

6 Regeringens bedömning: Om urval behöver göras till de platser som kommer att finnas på yrkesintroduktion som anordnas för en grupp elever, bör motsvarande bestämmelser gälla som för de nationella programmen Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Yrkesintroduktion bör huvudsakligen innehålla yrkesinriktad utbildning. Den bör få innehålla karaktärsämnen och kurser från gymnasieskolans nationella yrkesprogram eller annan yrkesinriktad utbildning. Utbildningen bör innehålla arbetsplatsförlagt lärande eller praktik. Yrkesintroduktion får också innehålla grundskoleämnen som eleven saknar godkända betyg i och gymnasiegemensamma ämnen enligt bilaga 3 till den nya skollagen. Även andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, såsom olika motivationsinsatser, bör få ingå i utbildningen Fristående gymnasieskolor får anordna yrkesintroduktion Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar yrkesprogram ska få anordna yrkesintroduktion. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen Individuellt alternativ En individualiserad utbildning för fortsatta studier eller arbete Regeringens förslag: Individuellt alternativ ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att eleven ska gå vidare till yrkesintroduktion, annan fortsatt utbildning eller till arbetsmarknaden. Hemkommunen ska ansvara för att de ungdomar som är obehöriga till ett nationellt program erbjuds individuellt alternativ. Utbildningen får också anordnas av en annan kommun eller, efter en överenskommelse med en kommun, ett landsting. Elever från grundsärskolan ska erbjudas individuellt alternativ om de önskar sådan utbildning och kommunen bedömer att de har förutsättningar att klara utbildningen Fristående gymnasieskolor får anordna individuellt alternativ Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola som anordnar ett nationellt program ska få anordna individuellt alternativ. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen Språkintroduktion Språkintroduktion för en snabbare inkludering Regeringens förslag: Språkintroduktion ska införas i gymnasieskolan. Syftet med utbildningen ska vara att ungdomar, som nyligen har anlänt till Sverige och som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program, ska få en utbildning med tyngdpunkt i det svenska språket som möjliggör för dem att gå vidare i gymnasieskolan eller till annan utbildning. Hemkommunen ska ansvara för att dessa ungdomar, om det behövs, erbjuds språkintroduktion. 6

7 Utbildningens innehåll Regeringens bedömning: Språkintroduktion bör innehålla undervisning i svenska eller svenska som andraspråk. Utifrån den validering av elevens kunskaper som bör göras initialt, bör eleven även få möjlighet att studera andra grundskole- och gymnasieämnen som eleven bedöms behöva för sin fortsatta utbildning. Det bör dock inte få vara grundskoleämnen i vilka eleven redan har godkända betyg. Språkintroduktion ska även kunna innehålla andra insatser som är gynnsamma för elevens kunskapsutveckling, exempelvis olika motivationsinsatser och praktik. Språkintroduktion bör kunna kombineras med utbildning i svenska för invandrare (sfi) Fristående gymnasieskolor får anordna språkintroduktion Regeringens förslag: En fristående gymnasieskola ska få anordna språkintroduktion. Skyldighet att ta emot en elev ska endast finnas om huvudmannen och elevens hemkommun har kommit överens om det bidrag som kommunen ska betala till huvudmannen för utbildningen Krav på synnerliga skäl för behöriga elevers deltagande i yrkesintroduktion och individuellt alternativ Regeringens förslag: Om huvudmannen för utbildningen finner att det finns synnerliga skäl, ska elever som är behöriga till ett yrkesprogram få erbjudas yrkesintroduktion eller individuellt alternativ. Det kommunala informationsansvaret Sedan den 1 juli 2005 finns en bestämmelse i skollagen (1985:1100) om kommunernas informationsansvar för ungdomar. Bestämmelsen innebär att kommunen ska hålla sig informerad om de i kommunen hemmahörande ungdomarna som är yngre än 20 år, som inte går i gymnasieskolan och som inte heller är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dessa ungdomar lämpliga individuella åtgärder. I den nya skollagen föreslås en motsvarande bestämmelse finnas i 29 kap. Se även avsnitt En behörig elev som inte antagits till det nationella program hon eller han sökt och som valt att inte börja på någon annan gymnasieutbildning som hemkommunen erbjuder, omfattas av det kommunala informationsansvaret. En elev i gymnasieskolan som trots skolans insatser för att förhindra ett studieavbrott ändå avbryter sina studier i gymnasieskolan, omfattas också av kommunens informationsansvar. Regeringen uppdrog åt Statens skolverk i regleringsbreven för 2005 och 2006 att efter samråd med Ungdomsstyrelsen följa upp det kommunala informationsansvaret. Skolverkets rapport visade att kommunernas främsta åtgärd för ungdomar som omfattas av det kommunala informationsansvaret, var att erbjuda ett individuellt program. Elever inom individuella program har sedan den 1 juli 2006 haft rätt till utbildning i en omfattning som motsvarar heltidsstudier. För detta åtagande kompenserades kommunerna ekonomiskt. Skolverkets utvärdering av hur kommunerna uppfyller sitt informationsansvar och hur de organiserar denna verksamhet visar dels att gymnasieskolans arbete för att förhindra avbrott måste förbättras, dels att kommunerna måste utforma sitt erbjudande så att den gymnasieutbildning många av dessa elever redan genomgått tillvaratas. Det kommer alltid att finnas elever som avbryter studierna på ett nationellt program och som inte vill återgå till gymnasieskolan, trots ökade möjligheter till flexibilitet inom programmen. Dessa elever ska även fortsättningsvis, inom ramen för det kommunala informationsansvaret, kunna erbjudas lämpliga åtgärder av hemkommunen. Det kan t.ex. vara fråga om studie- och 7

8 yrkesvägledning, praktik, coachning eller andra verksamheter som syftar till att hjälpa individen vidare till arbete eller studier. Särskilt elever som avbrutit sina gymnasiestudier efter flera år i gymnasieskolan bör i framtiden erbjudas en individuellt utformad möjlighet att slutföra sin utbildning. Regeringen avser att följa utvecklingen för målgruppen och har i regleringsbrevet för 2010 uppdragit åt Skolverket att följa upp hur kommuners hantering av det kommunala informationsansvaret har utvecklats och förändrats sedan tidigare kartläggning i fråga om hur arbetet organiseras, hur informationsinsamling sker och vilka individuella åtgärder som erbjuds. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten även verka för kunskapsspridning om sina slutsatser Vissa gemensamma bestämmelser för introduktionsprogrammen Erbjudande om utbildning Regeringens förslag: Ett erbjudande om ett introduktionsprogram ska få avse utbildning som anordnas av hemkommunen eller av en annan kommun. Programinriktat individuellt val, yrkesintroduktion samt individuellt alternativ får dessutom avse utbildning som anordnas av landsting. Programinriktat individuellt val och yrkesintroduktion som avser en grupp elever som anordnas av en annan kommun eller ett landsting ska få erbjudas inom ramen för ett samverkansavtal. Två eller flera kommuner som ingått ett samverkansavtal för en grupp elever bildar ett samverkansområde för den utbildningen. Kommuner som har slutit samverkansavtal med ett landsting om en viss utbildning för en grupp elever bildar också ett sådant samverkansområde Mottagande- och ersättningsfrågor Regeringens förslag: En kommun eller ett landsting som anordnar programinriktat individuellt val eller yrkesintroduktion som har utformats för en grupp elever ska ta emot alla be som hör hemma i kommunen eller samverkansområdet för utbildningen. Kommunen eller landstinget ska få ta emot andra behöriga sökande till utbildningen, om det finns platser över sedan alla de som ska ha rätt att tas emot har antagits. För övriga utbildningar på introduktionsprogram, dvs. sådana som inte anordnas för en grupp elever ska kommuner och landsting få ta mot elever oberoende av vilken kommun de kommer från. För programinriktat individuellt val ska den interkommunala ersättningen bestå av två delar. Den första avser den del av utbildningen som motsvarar det yrkesprogram som utbildningen inriktas mot. Denna del av ersättningen ska beräknas på samma sätt som interkommunal ersättning för yrkesprogrammet. Den andra delen av ersättningen avser kostnader för undervisning i de grundskoleämnen som eleven läser för att nå behörighet för yrkesprogrammet och denna ska få utgå under högst ett år. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om denna del av ersättningen samt ytterligare föreskrifter om interkommunal ersättning. För preparandutbildning ska ersättningen, om inte den anordnande huvudmannen och elevens hemkommun kommer överens om annat, uppgå till den kostnad som hemkommunen själv har för preparandutbildning Utbildningens omfattning, plan för utbildningen samt individuell studieplan Regeringens förslag: Utbildningen inom introduktionsprogrammen ska omfatta heltidsstudier. Utbildningens omfattning får dock minskas, om eleven begär det och huvudmannen för utbildningen finner det förenligt med utbildningens syfte. Utbildningen ska 8

9 följa en plan som ska fastställas av huvudmannen för utbildningen. Den som har påbörjat en utbildning inom ett introduktionsprogram ska ha rätt att fullfölja utbildningen enligt den plan som fanns när utbildningen inleddes. Rätten att fullfölja utbildningen gäller även efter ett studieuppehåll på högst ett år för studier utomlands. För varje elev ska det upprättas en individuell studieplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela föreskrifter om den individuella studieplanen Dokumentation Regeringens bedömning: De grundskoleämnen eleven inom ett introduktionsprogram fått betyg i bör föras in i ett nytt slutbetyg från grundskolan som utfärdas av rektorn för gymnasieskolan. För de elever som inom ett introduktionsprogram läst grundskoleämnen utan att få godkänt betyg bör även en skriftlig bedömning av elevens kunskapsutveckling i respektive ämne ges. Av bedömningen bör också de stödåtgärder som har vidtagits få framgå. En elev bör som ett komplement till slutbetyget eller det skriftliga omdömet få ett intyg över genomgången utbildning, där det framgår vilket innehåll utbildningen haft. Elever som avslutat en gymnasiekurs bör få betyg på en sådan kurs. Samtliga betyg som eleven fått bör framgå av intyget. Fullföljer eleven inte utbildningen enligt sin studieplan, bör eleven få en sammanställning där det framgår vilka delar av utbildningen eleven har fullföljt i förhållande till sin individuella studieplan. 9

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan Juridisk vägledning Reviderad december 2013 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Fem introduktionsprogram finns för elever som är obehöriga till de nationella programmen i gymnasieskolan. Introduktionsprogrammen

Läs mer

Introduktionsprogram i gymnasieskolan

Introduktionsprogram i gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Introduktionsprogram i gymnasieskolan Nyheter Nya behörighetsregler införs till gymnasieskolans nationella program Fem nya introduktionsprogram införs

Läs mer

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se

Enligt skollagspropositionen 2009/10:165. mats.soderberg@skl.se Enligt skollagspropositionen 2009/10:165 mats.soderberg@skl.se Introduktionsprogram i gymnasieskolan Preparandutbildning Programinriktat individuellt val Yrkesintroduktion Individuellt alternativ Språkintroduktion

Läs mer

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén

Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014. Handläggare Margareta Nenzén Jämtlands Gymnasium! Utbildningsplaner Introduktionsprogrammen Dnr 54-2014 Handläggare Margareta Nenzén Innehållsförteckning 1. Introduktionsprogrammen... 3 2. Preparandutbildning (IMPRE)... 4 2.1. Behörighet...

Läs mer

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram

Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Cecilia Fernvall 2016-09-05 UBN-2016-3461 Plan för Uppsala kommuns introduktionsprogram Bakgrund Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen

Läs mer

Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen

Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Fernvall Cecilia Datum 2017-09-12 Diarienummer UBN-2017-4004 Utbildningsnämnden Plan för utbildningen på introduktionsprogrammen Förslag till beslut Utbildningsnämnden

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM

UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM UTBILDNINGSPLAN för INTRODUKTIONSPROGRAM på DAHLANDER KUNSKAPSCENTRUM Grunder Gymnasieskolan har fem introduktionsprogram för ungdomar som inte är behöriga till ett nationellt program (Skollagens 17 kap).

Läs mer

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun

Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun TJÄNSTESKRIVELSE 1 (9) 2016-01-25, rev. 2016-02-17 Dnr Kon 2016/29 Förslag till plan för utbildning inom Introduktionsprogram i Järfälla kommun Förslag till beslut Kompetensnämnden fastställer Plan för

Läs mer

Skollag (2010:800) kap.15-17

Skollag (2010:800) kap.15-17 Skollag (2010:800) kap.15-17 Detta dokument innehåller Skolverkets utdrag ur Skollagens kapitel 15 till 17 om gymnasieskolan. Kapitel 15-16 innehåller allmänna bestämmelser om gymnasieskolan och nationella

Läs mer

Departementspromemoria

Departementspromemoria Promemoria 2009-09-25 U2009/5552/G Utbildningsdepartementet Departementspromemoria Särskilda program och behörighet till yrkesprogram 2 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Författningsförslag...

Läs mer

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan

STÖDMATERIAL. Den individuella studieplanen i gymnasieskolan STÖDMATERIAL Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Den individuella studieplanen i gymnasieskolan Inledning Det här stödmaterialet riktar sig till dig som arbetar med individuella studieplaner

Läs mer

Insyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten.

Insyn 18 Den kommun där en fristående skola som anordnar fritidshem är belägen har rätt till insyn i verksamheten. Fritidshem med enskild huvudman Bidrag från hemkommunen 15 Hemkommunen ska lämna bidrag till huvudmannen för varje elev vid skolenheten. Bidraget består av ett grundbelopp enligt 16 och i vissa fall ett

Läs mer

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun.

att fastställa Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun. Utbildningsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2015-04-17 13 Plan för utbildning på Introduktionsprogram i Knivsta kommun UN-2015/150 Beslut Arbetsutskottet föreslår nämnden att besluta att fastställa

Läs mer

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan

Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan UR NYA SKOLLAGEN Gäller för utbildning som påbörjas efter den 1/7 2011 Mer om Undantag från krav på behörighet i engelska till gymnasieskolan Nyheter Från och med hösten 2011 har en elev som på grund av

Läs mer

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun

Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen. skolan, Finspångs kommun Plan för utbildningen på Introduktionsprogrammen på Bergska skolan, Finspångs kommun Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan

Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan Ansökan om dispens från behörighetskravet i engelska Riktlinjer för bedömning inom Fyrkantens gymnasiesamverkan Dispens bör beviljas när Eleven har under en betydande del av sin grundskoletid ej haft möjlighet

Läs mer

NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter

NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter NY SKOLLAG och andra skoljuridiska nyheter Örebro Januari 2011 Lars Werner Flera olika riksdagsbeslut Pedagogisk omsorg Allmän förskola från 3 år Bidrag fristående skolor Ramar ny gymnasieskola Ny betygsskala

Läs mer

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen Introduktionsprogrammen är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig

Läs mer

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet

Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet PM 2009:205 RIV (Dnr 001-1985/2009) Särskilda program och behörighet till yrkesprogram (dnr U2009/5552/G) Remiss från Utbildningsdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Introduktionsprogrammen

Introduktionsprogrammen är för dig som är mellan 16 och 20 år och inte är behörig för ett nationellt program på gymnasiet. Studieplanen innehåller även aktiviteter som stärker dig i din personliga utveckling. Det finns fem inriktningar

Läs mer

Barn- och utbildningsnämnden 11 november2014 1(21) Göran Andersson, Pia Skoglund, Jerry Rothin. Utses att justera: Henric Forsberg Paragrafer: 55-64

Barn- och utbildningsnämnden 11 november2014 1(21) Göran Andersson, Pia Skoglund, Jerry Rothin. Utses att justera: Henric Forsberg Paragrafer: 55-64 Barn- och utbildningsnämnden 11 november2014 1(21) Plats och tid: Ferlinrummet kl 13.30-18.00 Beslutande: Ersättare: Torbjörn Parling, ordf. (s) Olle Engström (s) Ann-Marie Rosö (s) Henric Forsberg (s)

Läs mer

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17

Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 Plan för utbildning Introduktionsprogrammen läsåret 16/17 UTBILDNINGSNÄMNDEN Antagen 160908 Innehåll Plan för introduktionsprogrammen... 4 Introduktionsprogram (IM)... 4 Behörighetskrav till de nationella

Läs mer

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015. Bengt Weidow

Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015. Bengt Weidow Skolverkets tankar om introduktionsprogrammen - Lund 16 juni 2015 Bengt Weidow Agenda Elever på programmen Planen för utbildningen Den individuella studieplanen Preparandutbildning Programinriktad individuellt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2014:530 Utkom från trycket den 23 juni 2014 utfärdad den 12 juni 2014. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Gymnasieförordning; utfärdad den 22 december 2010. SFS 2010:2039 Utkom från trycket den 5 januari 2011 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Inledande bestämmelser Förordningens

Läs mer

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Kommunstyrelsen Dnr 15KS694 REMISS SOU 2015:81 Utredningen som antagit namnet grundskoleutredningen mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola FÖRSKOLEKLASS 3.6 Alternativ 1 Förskoleklassen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2012:109 Utkom från trycket den 13 mars 2012 utfärdad den 1 mars 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Elev Namn och pnr. Uppfölj ning från JVC Ange antal ggr sedan start. Överförd info från grsk. Ange 1=personlig kontakt 2= skriftligt underlag

Elev Namn och pnr. Uppfölj ning från JVC Ange antal ggr sedan start. Överförd info från grsk. Ange 1=personlig kontakt 2= skriftligt underlag BILAGA 1 2013-01-30 Matris för insamling av uppgifter för elever på Kvarngymnasiets Individuella alternativ Järfälla ungdomar som börjat ht 2011 eller senare på introduktionsprogrammet Individuellt alternativ,

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 1999:180 Utkom från trycket den 20 april 1999 utfärdad den 31 mars 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE)

Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE) Utbildningsplan Preparandutbildning (IMPRE) Målgrupp: Elever som är studiemotiverade och har en klar ambition att nå behörighet till ett nationellt program. Syfte: Syftet med utbildningen är att snabbt

Läs mer

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15)

VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) VALLENTUNA KOMMUN Sammanträdesprotokoll 12 (15) Utbildningsnämndens arbetsutskott 2016-03-30 30 Reviderad plan för utbildning på introduktionsprogram (UN 2015.101) Beslut Arbetsutskottet beslutar att föreslå

Läs mer

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S)

Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) 1 (4) TJÄNSTESKRIVELSE 2016-01-29 Utbildningskontoret Utbildningsnämnden Yttrande om Mer tid för kunskap. (Dnr hos Regeringskansliets U2015/04749/S) Dnr: UN 16/015 Sammanfattning av ärendet Utbildningsdepartementet

Läs mer

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.

Läs mer

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad 2015-01-20 Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad Utbildningsnämnden, som huvudman för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad, har antagit en plan för utbildningen i enlighet med Skollagen

Läs mer

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016

Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016 Organisation och planering av språkintroduktion Göteborg, 1 september 2016 Cristina Pontis, undervisningsråd Regleringar: lag, förordning, allmänna råd Analys och uppföljning Kartläggning av behov, mål

Läs mer

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009

Kommittédirektiv. Flexibel skolstart i grundskolan. Dir. 2009:98. Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Kommittédirektiv Flexibel skolstart i grundskolan Dir. 2009:98 Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå hur införandet av en försöksverksamhet

Läs mer

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G)

Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan (U2010/1388/G) UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GYMNASIEAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 10-421/876 SID 1 (7) 2010-04-14 Handläggare: Björn Johansson Telefon: 08 508 33 818 Till Utbildningsnämnden 2010-05-20 Ett fjärde tekniskt

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om dansarutbildning; SFS 2011:7 Utkom från trycket den 25 januari 2011 utfärdad den 13 januari 2011. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelser 1 I

Läs mer

Skollagen om entreprenad och samverkan. Koppling till Lagen om offentlig upphandling

Skollagen om entreprenad och samverkan. Koppling till Lagen om offentlig upphandling Juridiska och praktiska möjligheter till samarbete Skollagens allmänna bestämmelser Skollagen om entreprenad och samverkan Koppling till Lagen om offentlig upphandling Möjligheter till samarbete eva.sundmalm@orebro.se

Läs mer

Upphävande av riktlinjer för avtal/överenskommelse om pris för introduktionsprogram

Upphävande av riktlinjer för avtal/överenskommelse om pris för introduktionsprogram Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (2) Datum 2015-06-17 Vår referens Hélen Salmose Utredare Tjänsteskrivelse Upphävande av riktlinjer för avtal/överenskommelse om pris för introduktionsprogram

Läs mer

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM

Utbildningsdepartementet STOCKHOLM Utbildningsdepartementet 2017-03-06 103 33 STOCKHOLM Friskolornas riksförbunds yttrande över betänkandet En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning

Läs mer

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 1 (7) Författningsbilaga Skollagen Fristående skolor Nedanstående paragraf har ny lydelse från och med den 1 mars 2010. Denna nya lydelse ska tillämpas på utbildning som påbörjas efter den 1 juli 2011,

Läs mer

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola

Mer tid för kunskap - förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (10) 2016-01-11 Handläggare Elisabeth Forsberg Uvemo Telefon: 08-50833010 Till Utbildningsnämnden 2016-02-04 Mer tid för kunskap -

Läs mer

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är:

Gymnasieskolan. De 6 högskoleförberedande programmen är: De 12 yrkesprogrammen är: Gymnasieskolan Gymnasieskolan består av 18 program. De 18 nationella programmen har totalt 60 olika inriktningar. Det finns två olika sorter program - högskoleförberedande program och yrkesprogram. De

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i gymnasieförordningen (1992:394); SFS 2006:1090 Utkom från trycket den 12 september 2006 utfärdad den 31 augusti 2006. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:1038 Utkom från trycket den 10 november 2009 utfärdad den 22 oktober 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen

Läs mer

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret

KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017 KAA Det kommunala aktivitetsansvaret 2017-03-27 Varför behöver vi ha en gemensam handlingsplan/strategi för KAA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas

Läs mer

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret

SOLLENTUNA KOMMUN Barn- och utbildningskontoret Tjänsteutlåtande Sara Potter Sidan 1 av 5 Utbildnings-och arbetsmarknadsnämnden Programpriser för introduktionsprogram Förslag till beslut föreslår att utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden beslutar följande:

Läs mer

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde!

Betyg. Ej uppnått målen 0p. Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p. Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Betyg Ej uppnått målen 0p Godkänd 10p Väl godkänd 15p Mycket väl godkänd 20p Summan av de 16 bästa ämnena räknas som betygsvärde! Högre behörigheteskrav till gymnasieskolan 8 ämnen med betyget godkänd

Läs mer

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå

Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå VUX 2012 September 2014 Sammanställning av frekventa frågeställningar om kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå Områden Studie- och yrkesvägledning Individuell studieplan Validering Prövning enligt

Läs mer

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län

Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Slutantagningen till gymnasieskolorna 2014 i Stockholms län Gymnasieantagningen Stockholms län är en verksamhet inom Kommunförbundet Stockholms län som sköter antagningen till gymnasieskolorna de kommunala

Läs mer

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009

Kommittédirektiv. Den framtida gymnasiesärskolan. Dir. 2009:84. Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Kommittédirektiv Den framtida gymnasiesärskolan Dir. 2009:84 Beslut vid regeringssammanträde den 10 september 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå en framtida utformning av gymnasiesärskolan.

Läs mer

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista.

Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Bilaga 2. Begrepp och definitionslista. Listan visar exempel på begrepp som används inom utbildning och inom det kommunala informationsansvaret. Listan kan tjäna som underlag för att ge exempel på vanliga

Läs mer

Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan

Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan Remisspromemoria 2015-06-24 U2015/03607/GV Utbildningsdepartementet Förslag om utbildningsgaranti i gymnasieskolan 2 Förord Skollagen (2010:800) trädde i kraft den 1 augusti 2010 och har tillämpats på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:482 Utkom från trycket den 7 juli 2015 utfärdad den 25 juni 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen (2010:800)

Läs mer

Gymnasieutredningens förslag i korthet

Gymnasieutredningens förslag i korthet 2017-02-06 Bilaga 1 (9) Gymnasieutredningens förslag i korthet 25.1 En gymnasieskola för alla ungdomar Utredningen har haft i uppdrag att överväga om gymnasieskolan ska göras obligatorisk. Forskning visar

Läs mer

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan

Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringsbeslut II:1 2017-04-20 U2017/01930/GV Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag om sammanhållna yrkesutbildningar i gymnasieskolan Regeringens beslut Statens skolverk

Läs mer

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad.

Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Reviderad modell för styrning, planering och uppföljning av IM Språkintroduktion i Västerås stad. Dr.nr 2016/642-UAN-666 Språkintroduktion Utbildningens syfte Introduktionsprogrammen regleras i skollag

Läs mer

Skolfrågor Dammsdal SKOLLAGEN

Skolfrågor Dammsdal SKOLLAGEN H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Eva Andrén 2015-02-16 KN-KUS15-0024 Skolfrågor Dammsdal SKOLLAGEN Uppgift Lagrum Beslutsrätt Delegeras Anm. 1 kap Inledande bestämmelser 2 kap Huvudmän och

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i förordningen (1996:1206) om fristående skolor; SFS 2002:395 Utkom från trycket den 7 juni 2002 Omtryck utfärdad den 23 maj 2002. Regeringen föreskriver

Läs mer

Promemoria. Utbildningsdepartementet. Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning.

Promemoria. Utbildningsdepartementet. Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning. Promemoria 2008-05-26 Utbildningsdepartementet Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till en förordning om en försöksverksamhet

Läs mer

Regeringens proposition 2001/02:61

Regeringens proposition 2001/02:61 Regeringens proposition 2001/02:61 Individuella program i gymnasieskolan för ungdomar med svåra rörelsehinder Prop. 2001/02:61 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 november

Läs mer

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär.

Karaktärsämnena är olika för varje program. Det är dessa kurser som ger programmet sin speciella karaktär. Sida 1 av 6 HANDLEDNING Presentation Programväljaren Denna presentationsserie omfattar 34 bilder. Vi har valt att ta fram ett relativt stort antal bilder, det är ändå du som användare som bestämmer vilka

Läs mer

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning

Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Regeringskansliet Promemoria 2008-05-26 Utbildningsdepartementet Inrättande av försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning Sammanfattning I denna promemoria lämnas förslag till en

Läs mer

Delegationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Delegationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Delegationsordning för utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Förkortningar: SFS Svensk författningssamling Sl Skollagen Gf Gymnasieförordningen Vf Vuxenutbildningsförordningen Ärenden Lagrum Delegat Anmärkning

Läs mer

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81

Kommittédirektiv. Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare. Dir. 2011:81 Kommittédirektiv Ökad valfrihet och individuell anpassning av utbildning i svenska för invandrare Dir. 2011:81 Beslut vid regeringssammanträde den 15 september 2011 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad

Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad Utbildningskansliet Lena Jagers Plan för introduktionsprogrammen i Göteborgs Stad Introduktionsprogrammen, IM, ska enligt skollagen 2010:800 ha en plan för utbildningen som ska fastställas av huvudmannen.

Läs mer

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev.

Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Styrkedjan Regleringsbrev Regeringen styr myndigheternas arbete genom årliga regleringsbrev. Regeringen anger vilka mål Skolverket ska arbeta mot och hur verksamheten ska finansieras och återrapporteras.

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6)

Remiss - Utbildning för nyanlända elever - Mottagande och skolgång (Ds 2013:6) BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-06 GSN-2013/93.619 1 (6) HANDLÄGGARE Ann-Britt Steen Hodin Tel. 08-53536082 Ann-Britt.Steen-Hodin@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss - Utbildning för nyanlända

Läs mer

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014

Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket. Malmköping 2 juni 2014 Elevers rättigheter i skolan -enligt Skolverket Malmköping 2 juni 2014 Rätten till utbildning Alla nyanlända barn och ungdomar i Sverige har rätt att gå i skolan. Denna rätt gäller oavsett skälet till

Läs mer

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska

Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska Regeringsbeslut I:2 2015-06-04 U2015/3356/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid

Läs mer

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl

En gymnasiesärskola med hög kvalitet. 27 september 2012 Peter Gröndahl En gymnasiesärskola med hög kvalitet 27 september 2012 Peter Gröndahl Syfte med reformen Hög kvalitet Flexibilitet Samverkan Harmonisering Tydlig struktur Bättre förberedelse Gymnasiesärskolans syfte Anpassad

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen UR NYA SKOLLAGEN Tillämpas från den 1/7 2011 Mer om Överklaganden enligt skollagen Nyheter Fler beslut än tidigare kan överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet En

Läs mer

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun

Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun Utbildningsutskottets betänkande 2017/18:UbU3 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till

Läs mer

Överklaganden enligt skollagen

Överklaganden enligt skollagen Juridisk vägledning Granskad februari 2012 Mer om Överklaganden enligt skollagen I skollagen kan fler beslut än tidigare överklagas. Från 16 års ålder får man föra sin egen talan. Stärkt rättssäkerhet

Läs mer

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram

Beslut för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram Örkelljunga kommun för gymnasieskola med yrkesoch introduktionsprogram efter tillsyn i Örkelljunga Utbildningscentrum, gymnasieskola i Örkelljunga kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund,

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:85

Regeringens proposition 2014/15:85 Regeringens proposition 2014/15:85 Ökad individanpassning en effektivare sfi och vuxenutbildning Prop. 2014/15:85 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 12 mars 2015 Stefan

Läs mer

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet Betänkande av Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser Stockholm 2017 SOU 2017:54 Sammanfattning Utredningen

Läs mer

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER

Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Utvecklingssamtal och skriftlig information KOMMENTARER Förord Under 2000-talets första år fick debatten om skolans bedömningssystem ny fart. I några kommuner försökte man återinföra betygssättning för

Läs mer

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81

Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap. förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Skolinspektionen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Sid 1 (9) Yttrande över betänkandet Mer tid för kunskap förskoleklass, förlängd skolplikt och lovskola, SOU 2015:81 Sammanfattning Skolinspektionen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2009:670 Utkom från trycket den 22 juni 2009 utfärdad den 11 juni 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2 b kap. 10, 10

Läs mer

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande.

När det gäller mottagande till utbildning finns regler om mottagande i första hand i 15 kap. 43 skollagen. Där anges följande. Promemoria Hellstadius Utbildning & Rådgivning AB 2013-11-25 Kommunförbundet Stockholms Län Projektet Gemensam Gymnasieregion Camilla Wallström PM inför länsövergripande konferens 27/11 Denna promemoria

Läs mer

Regeringens proposition 2008/09:199

Regeringens proposition 2008/09:199 Regeringens proposition 2008/09:199 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Prop. 2008/09:199 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 13 maj 2009. Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16

Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Utbildningsutskottets betänkande 2010/11:UbU16 Vissa skolfrågor Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2010/11:94 Vissa skolfrågor. I propositionen föreslår regeringen

Läs mer

Ekonomifrågor enligt ekonomipolicyn Uppdatering av beslutsattestantförteckning Beslut om löpande uppdateringar av den av nämnden årligen fastställda förteckningen av beslutsattestanter. Attestfrågor enligt

Läs mer

STÖDMATERIAL Introduktionsprogram

STÖDMATERIAL Introduktionsprogram STÖDMATERIAL Introduktionsprogram Beställningsuppgifter: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-postadress: skolverket@fritzes.se Beställningsnummer: 11:1236

Läs mer

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever.

Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) avger härmed yttrande kring de delar av SOU 2016:77 som rör nyanlända elever. 1 (5) 2017-02-24 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Yttrande avseende SOU 2016:77, En gymnasieutbildning för alla åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja

Läs mer

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner Falun Borlänge-regionen AB Forskargatan 3 781 70 BORLÄNGE Sweden info@fbregionen.se Tel +46 243 24

Läs mer

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm

Regeringens beslut. Regeringsbeslut I: U2017/00300/S. Utbildningsdepartementet. Statens skolverk Stockholm Regeringsbeslut I:1 2017-01-26 U2017/00300/S Utbildningsdepartementet Statens skolverk 106 20 Stockholm Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända barn och elever

Läs mer

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Kommittédirektiv. En attraktiv gymnasieutbildning för alla. Dir. 2015:31. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Kommittédirektiv En attraktiv gymnasieutbildning för alla Dir. 2015:31 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla

Läs mer

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen

Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Webinarium den 11 mars 2014 för studie- och yrkesvägledare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen Skolans styrdokument Riksdagen Regeringen - nationella program - programmens struktur - programmens omfattning

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget att föreslå en attraktiv gymnasieutbildning för alla. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015

Sammanfattning. Uppdraget att föreslå en attraktiv gymnasieutbildning för alla. Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Beslut vid regeringssammanträde den 19 mars 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera och föreslå åtgärder för att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning och därmed

Läs mer

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti

Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti Promemoria 2017-08-16 Utbildningsdepartementet Läsa, skriva, räkna en åtgärdsgaranti För att alla elever ska få det stöd de behöver för att lära sig läsa, skriva och räkna föreslår regeringen att en åtgärdsgaranti

Läs mer

skolan läsåret 2013/2014

skolan läsåret 2013/2014 Introduktionsprogrammen på Bergska skolan läsåret 2013/2014 Upprättad 20110322 Reviderad 2013-01-09 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet

Läs mer

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016

KOMMUNFÖRBUNDET STOCKHOLMS LÄN. Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016 Slutantagningen till gymnasieskolan och gymnasiesärskolan i Stockholms län 2016 Innehåll... 0 Förord... 2 Sökande... 3 Sökande totalt vid slutantagningen... 3 Gymnasieutbudet i Stockholms län... 4 Antal

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394

Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394 Delegationsordning 2014 för landstingets gymnasieskolor enligt ny skollag SFS 2010:800 samt gymnasieförordning Gysf 2010:2039, 1992:394 Fastställd av landstingsstyrelsen den 11 december 2013, 242-13. Styrelsen

Läs mer

Regeringens proposition 2016/17:190

Regeringens proposition 2016/17:190 Regeringens proposition 2016/17:190 Rätt att fullfölja introduktionsprogram i gymnasieskolan efter flytt till en annan kommun Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 18 maj

Läs mer