Anteckningar från möte i Gymnasienätverket

Transkript

1 Gymnasienätverket Göteborg 16 december januari 2014 Anteckningar från möte i Gymnasienätverket Tid: Måndag 16 december Plats: Hotell Tidblom, Olskroksgatan 23 Göteborg Ledamöter Gymnasienätverket Sammansättning Namn Vakant Maria Lissmatz Mats Altby, Peter Larsson, Kristina Stenvall, Reinhold Svensson, Torbjörn Claesson, Vakant Lindholmen Jan Östgärd Christer Hagman, Tomas Berndtson Stefan Wigren Göran Careborg Carl Nyström Urban Göransson Susanne Krook Raymond Vaske, ordförande Kjell Hemmingsson Deltar ej Katarina Lindgren Margaretha Allen Kommun Ale Alingsås Göteborg Göteborg Göteborg Härryda Kungsbacka Kungälv Lerum Lilla Edet Mölndal Partille Stenungsund Tjörn Öckerö GR Gäster: Pernilla Öhberg, Kungsbacka Andreas Mårtensson, Kungsbacka Ingrid Sigström, GR Ann-Charlotte Karnemo, Språkcentrum Göteborg Ärendelista: Uppdraget är: Omvärldsbevakning Idé- och erfarenhetsutbyte Uppdrag från UC Regiongemensamma satsningar och uppdragsförslag till UC 1. Information och diskussion om Gemensamma gymnasiet och om Språkcentrums utbud i Göteborg

2 Ingrid Sigström GR och Ann-Charlotte Karnemo Språkcentrum medverkade. Inom Språkcentrums verksamhet verkar 230 modersmålslärare i 66 språk. GRs IT-verktyg för administration av kurser inom Språkcentrum har hanterat många elever inom gymnasieskolan: 1742 elever. 84 av dessa kom från kranskommunerna. 328 kurser i 33 språk (både som modersmål och som moderna språk) har genomförts. 140 prövningar har genomförts i höst. 29 kurser erbjuds på kvällstid i 7 språk 64 elever har deltagit. Samarbetar sker med 51 gymnasieskolor. Meritpoäng önskas av många elever och de vill ha ett brett språkval. Många olika bakgrunder finns också bland eleverna. Det administrativa arbetet sker genom GRs IT-verktyg GRUMO. Avtalet, som sluts för ett år i taget, går ut 2014 i juni. Verktyget ska då utvärderas. Göteborgs stad måste säkra upp rutinerna kring Språkcentrum. En fråga är: Hur ser det ut från att anmälningarna kommer in tills betygen sätts? Anmälningsförfarande, närvarokontroll och betygssättning ska ses över. Ett sista datum för att anmäla in till verksamheten är 20 september. När man sammanställer grupperna så gör man det manuellt. Lärarna får ut grupperna, tar kontakt med alla elever och kommer överens om en fysisk plats. Undervisningen är igång i början av oktober. Närvarouppföljningen ska lärarna ha. Själva dokumentationen skickas ut med listor en gång i månaden. Betygsättningen bygger på den interna postgången. En nyckel till fortsatt framgång är: Vägar för att kommunicera i samma system. Att säkerställa betyg och närvarokontroll. Några gymnasieskolor som hade ett dagtidsutbud träffades. När ska vi starta kurserna? Man bollar mellan olika skolenheter och verksamheten. Härryda Det finns elever som får information om att man kan läsa språk som moderna språk t ex i steg 3 och 4 även om det inte fanns med i utbudet från början Många fler elever vill nu ha sitt språk som modersmål. Vad gäller? GR Endast kurser som kan läsas på kvällstid får ingå i det som kallas gemensamma gymnasiet. Dagtidskurserna är mycket svårare att nå för en enskild elev. Lerum Är det fortfarande ett osäkert rättsläge? Svar ja. Ingrid Sigström Statistik bifogas. I slutet av mars kan man gå in och registrera i Gemensamma gymnasiets databas. Till i början av juni är det öppet. När år ett är klara och kommer in i GRUUS kan man registerar för år 1. I år var det absolut senaste som kom in i oktober. Det är väl sent. 2. Skolinspektionens dag och aktuella granskningar Torbjörn Claesson reflekterade från dagen. Innehållet var intressant men pedagogiken var väl så där. Materialet som visades ligger på inspektionens hemsida.

3 Skolinspektionen kör en hel del webinarier numera. Du sitter vid en vanlig dator med föredragningar. Du kan skicka in en fråga. Denna kan antingen besvaras direkt eller senare. Inspektionen har följt upp: Betyg och bedömning och kvalitet. Det skiljer ofta inom en skola hur man rättar prov. Manualer för lektionsbesök finns. Kanske kan även rektor använda dessa för sina egna besök. Kanske en del av detta skulle passa oss? Kränkningar utanför skoltid är ett annat område man tittat på liksom arbetsformer för lärarna. Både Skolinspektionen och Skolverket medverkar. Webinarierna ligger kvar i efterhand. Man kan också prenumerera på nyhetsbrevet vilket gör att man får info om när det sker. Peter Ekborg är biträdande generaldirektör och gör ett tydligt och klart intryck. Öckerö: Dagen var klart värd att besöka. Bra med många korta punkter. De tog exempel på vad de har sett ute. Kungsbacka: Granskning börjar i kommunen vecka 3 och pågår till augustiseptember. Stenungsund och Öckerö tror att det kommer en inspektion år En basgranskning kan övergå till en bredare granskning. Lerum: Rapporter kring den granskning som gjordes för 1,5 år sedan skickas fortfarande fram och tillbaka. Organisationsfrågan om rektor har möjlighet att bestämma över sin egen organisation är i fokus. Kungälv: Antagligen 2015 Alingsås: Antagligen 2014 Göteborg var först ut. Nu är det Arbetsmiljöverket som kommer dit. 3. Information om projektet EURIAC som har genomförts i Kungsbacka Pernilla Öhberg lärare på Elof Lindälvs gymnasium och Andreas Mårtensson Utvecklingsledare Kungsbacka EURIAC En metod för att underlätta rörligheten i Europa och ett verktyg för att utveckla yrkesutbildningen i Europa. European Industrial Automation Class är det fulla namnet. Leonardo da Vinci-programmet ligger till grund. Budgeten har legat på 3,5 miljoner. Det är ett tvåårsprojekt. Kungsbacka kommun har varit lead partner. Projektledaren har kommit från Elof Lindälvs gymnasium. Bakgrunden: Yrkesutbildningarna är väldigt olika i Europa. Skolan utbildar till det som man har kompetens och utrustning för. Det är svårt att röra sig mellan utbildningssystemen och det är svårt att ta med sig det man har lärt sig.

4 Automationsteknikområdets medarbetare behöver bli bredare. Det är här man försöker spara pengar i industrin. Det är ett problem att rekrytera ungdomar till industrin. Syftet var att ta fram ett antal kurser gemensamt i Europa. Elever skulle kunna läsa i ett annat land och detta innehåll skulle kunna tillgodoräknas och ge underlag till betyg. Utbildningen skulle också bli mera attraktiv. En marknadsanalys har gjorts kring vilket innehåll som krävs. De skolor som har varit med kommer att kvarstå som partners. Hur kan vi testa ECVET-systemet i Sverige? Processen i projektet beskrevs ingående. Fyra mobilitetsperioder ingick i projektet. Det som finns nu är de fyra kurserna som är baserade på ECVET. Tre veckors mobilitet är på gång till Finland. Även den svenska delen av utbildningen har spetsats till. Avancerade säkerhetssystem var ett område som inte var fullt utvecklat. Det bygger på industriuppgifter i transnationella projektteam med engelska som arbetsspråk. Eleverna får själva ansvara för dessa projekt. Våra svenska elever klarar detta bra, medan elever från andra länder har svårt att komma igång. Hur bedömer vi och betygsätter vi eleverna? En del har summativa prov i form av en skrivning/prov. Nu tänker man sig att dra igång ett nytt projekt. Nu görs bedömningen i form av observationer med ett antal kriterier. Eleverna får ett Europass som ett intyg på det de har gjort. Indikationer utifrån testomgången. Ökat söktryck till IN. Eleverna ser detta som en möjlighet. Föräldrarna är intresserade för sina barns skull. ECVET Projektet genererar intressanta effekter. Att lära sig om andra länders system gör att man får syn på sitt eget system. Hur kan ECVET få hjälp med att kvalitetssäkra apl? Eleverna har lättare att berätta vad de kan när de t ex är på AF. Lärarna har fått komma utomlands och jobbat på engelska. EQF innebär att nivåkvalificera en utbildning. Kurserna som man arbetar med är inte gjorda för gymnasiet utan beskiver ett lärande. Internationella erfarenheter kan smitta av sig på skolan på andra program. Best practice visar vägen för andra. Det kommer ganska många förfrågningar om att sprida detta. Det finns en ECVET-expertgrupp i Sverige. ECVET European Credit system för Vocational Education och Training ett europeiskt meritöverföringssystem. Det kan används t ex vid APL/studier utomlands, för flytt mellan länder, validering av icke-formellt och informellt lärande. Sverige ska bestämma var vi ska ligga i EQF-systemet i en svensk NQF. ECVET beskrivning av lärande i utbildningsmoduler baserade på learning outcome ECVET-poäng för att beskriva utbildningens omfattning Utbildningsmodul

5 Fastställs av behörig organisation Samma utbildningsmodul kan ingå i en eller flera utbildningar Innehåller en beskrivning av läranderesultat i form av kunskaper, färdigheter och kompetenser. Learning agreement kommer antagligen att bli obligatoriskt i det nya Erasmus. Följ EURIAC på eller Gilla projektet på Kontakta Pernilla Öberg eller Andreas Mårtensson för mera information. 4. Aktuellt om lärarlegitimation Laget runt hur det ser ut med legitimationsläget Kungsbacka: Elof Lindälv. Ingen klar bild. Inte på yrkessidan. Det finns lärare som är anställda med en tidigare lokal behörighet. Alingsås: Problematisk inom TE Öckerö: De är anställda i kommunen. Något som var problematiskt men en blev legitimerad efter 8-årsregeln. Göteborg: Svårt eftersom man inte får in legitimationen. Det är lärarens eget ansvar att skaffa den. Mer än utfärdade legitimationer är utfärdade och utskickade. Göteborg borde ha cirka 1000 legitimationer. Nu är det kanske bara 35 % som är kända. Det har fungerat mycket bra i stadsdelarna gällande grundskolan. Det krävdes en legitimation för att få ta upp en diskussion om uppdraget som förstelärare. 242 ämnen i Gy2011 är utgångspunkten. De tidigare kurserna jämställs. En del trodde att det borde stå något annat på deras legitimationer. Kungälv: Göd behörighetsgrad på gymnasiet. Vet inte helt vad som gäller kring legitimationen. Var ska man göra av beslutet? Det är osäkert. Grundskolan har en del personer som inte är lärare. Stenungsund: Uppskattar att de flesta har lämnat in. Det finns frågetecken på vissa ämneskombinationer för att se vad som gäller. Inga bekymmer med behörigheter. Pappret ska in. Gymnasiesärskolan har gigantiska problem Lerum: Gymnasiesärskolan är problematisk. Rektorerna måste tjänstefördela enligt legitimationerna. Göteborg: Troligtvis blir det riktade tillsyner ganska snart. Tips: Bygg upp en kvalitetssäkring. 5. Läget kring förstelärare Laget runt Lerum: Fem stycken som är särskilt skickliga har fått tjänsterna. Det har blivit väldigt bra. De ska ha hand om en studiedag i januari med innehållet bedömning

6 för lärande. Coaching, föreläsningar. Hur ska det se ut framöver? Kanske fem till? Sedan blir det smalare uppdrag. Öckerö: Fem i kommunen varav en mot gymnasiet. Bedömning och lärande i gymnasiet. Stenungsund: Fyra stycken på gymnasiet. De träffas en gång i veckan med bedömning för lärande i fokus. Förståelse finns i huset för deras uppdrag. Hur gör man om det blir fler? Dessa är goda föredömen. Nu ska grundskolan och vuxenutbildningen också in i diskussionerna. Kungälv: 10 totalt och tre mot gymnasiet. Träffar varje månad. Viss oro om det gemensamma uppdraget ska utgå till fler. Göteborg: Skånegatan åtta stycken på fyra skolor. Ytterligare en i januari. Riktade uppdrag internt på skolan där ledningsgrupperna har formulerat uppdragen i annonsen. Ledningsgrupperna har kanske inte pratat ihop sig helt. Nätverksträffar. En person ska jobba med alla fyra skolorna. Han är nu på väg till en amerikansk konferens för intryck kring hur man arbetar med matematik utan läroböcker. I uppdraget måste det finnas en rimlig uppfattning om hur det ska genomföras. Centrum har specificerat innehållet. Lindholmen har lämnat öppet vad det kan handla om. 33 tjänster totalt i Göteborg. 20 stycken tillsattes i oktober. Facken såg till att processen fick tas om. Kungsbacka: Aranäsgymnasiet och Elof Lindälvsgymnasiet har tre karriärstjänster var. Parallell process. Identifierade olika områden. IKT och formativ bedömning. Lektorskap inom matematik. Anders Holmgren i Borås blir en förebild. Matematiklyftet för lektorn. Aranäs har samma upplägg. Alingsås: i förhandling med facken. Fyra stycken. En yrkeslärare och tre ämneslärare. De ska jobba med arbetslagsutveckling och samlad skoldag (Teknikcollege). Särskild insats på NA. GR: informerade om diskussioner i Göteborgs Universitets programråd för yrkeslärarutbildning gällande yrkeslärarnas legitimationer. Som extern representant framfördes synpunkten att detta är en fråga som bör bevakas nationellt. Utan legitimation ingen förstelärartjänst som det ser ut just nu. I höstas kom en del igenom nålsögat men nu krävs det. 6. Revidering av samverkansavtalet för gymnasieskolan Vad mer kan vi samverka om inom GR? Fundera på fler saker som kommunerna kan behöva reglera mellan sig. Enkätmall presenterades. Margaretha Allen Enkät skickas ut till Gymnasienätverket.

7 7. Läraravtalen, innehållet i lärartjänster och rapport om undervisningstid i gymnasieskolan (LR) Frågan gick in under punkten om förstelärare och legitimationer. 8. Återkoppling från erfarenhetsutbyte 2 december om Gymnasiearbetet. Laget runt BF Lerum genomfördes och var uppskattat. HA träffades på Hulebäcksgymnasiet. IN hade ett eget möte utanför detta upplägg. VO och TE träffades på GR respektive Polhemsgymnasiet med gott resultat. Om liknande dagar ska genomföras är det nog enklare om det sker via en gemensam administration och ett gemensamt mötesställe. 9. Varning för falska betyg GR informerade om att florerar en del falska betyg särskilt vid byte mellan skolor. På webben går det också att hitta färdiga formulär med loggor och liknande. 10. Resursfördelningsmodeller i kommunerna Laget runt Alingsås: Gör om till Kungälvs modell. Tidigare påse men nu per elev. Kungälv: Lärarna tycker det är en bra modell, men kanske inte övrig personal. Det beror på hur man räknar. Kungsbacka: Elevmodellen och fördelar därefter på pricken till programmen. Då har man koll på uppföljningen. Elevpeng medför diskussioner ner i arbetslagen. Vi kan ta in fler elever om vi får mera pengar. Då följer pengen med. Aranäs har påsmodell. Stenungsund: Har en rambudget. Fördelar mera efter personal. Personalbudgeten i steg ett och sedan elevpeng. Öckerö: Rambudget för dem som bor på Öckerö och går i Göteborg. Samma till egna. 11. Vårens mötestider Fredag 28 februari Fredag 25 april 9-12 Onsdag 11 juni Övriga frågor Gymnasieantagningen Göteborg fick elever som skulle läsa steg 2 i stället för steg 1. Det var feltryck i systemet. Det borde gå att bygga in i systemet att det inte går att välja steg två om man inte har läst steg ett. Och inte tvärt om. Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare