Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 28 oktober Anteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Måndag 26 september. Möte Plats: Lokal Femman, Anders Personsgatan 8, Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande (förhindrad) Jenny Tydén Bengt Bohm Hillevi Sjöstedt Lindkvist Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Michael Hernius Tommy Johansson Bonny Wernersson Ragnar Hartelius (ersättare Anwar Sulemanji) Avichai Arbiv Lars Andersson (tf ordförande) Carl Nyström Susanne Krook Ronny Forsgren Anna Engström Magnus Fagerström Margaretha Allen, Sekreterare Anita Attestål Medverkande Emma Theiland-Nilsson Medverkande (del av möte) Tjörn Alingsås Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lerum Lilla Edet Partille Partille Stenungsund Stenungsund Ärendelista 1. Val av tf ordförande Lars Andersson utsågs till tf ordförande under dagens möte. Föregående mötes anteckningar Temaförslag inför hösten 2016 från vårens möte: Trepartssamtal Kartläggningsarbetet Handledarrollen

2 sregionens kommunalförbund Beslut: Inför nästa möte förbereder nätverksdeltagarna sig för diskussioner om kartläggningsarbetet i samband med apl. Vad kan man lära sig på en arbetsplats? Hur görs detta arbete på respektive skola? Arbetsutskottet tar fram ett underlag som kan skickas ut i god tid inför nästa möte. Varje skola förbereder genom att ta reda på hur det görs på hemmaplan. Vi byter idéer och erfarenheter vid nästa möte 1 december. 2. Återkoppling gällande utbildningskontrakt och ev. revidering av innehåll har låtit en jurist granska det underlag som arbetsgruppen tog fram gällande avtal om apl i våras. Christina S redovisade underlaget från Hulebäcksgymnasiet. Exemplet skickas ut med juristens kommentarer samt med skrivningen i tidigare avtal. OBS s arbetsmaterial. Utifrån Skollagen krävs inget särskilt avtal vid apl. Däremot ska det finnas kontrakt när det gäller lärlingsutbildning bland annat för att få ta del av statsbidrag och för elevens CSN-bidrag. Lindholmens gymnasium har erfarenheter av hur Arbetsmiljöverket ser på apl. Ett underlag för kontrakt har tagits fram med jurist i. Det kan användas som övergripande dokument om skolan har ett långsiktigt avtal med en arbetsgivare om att säkerställa ett antal platser. Därefter kan man avropa per elev med dokument som inte är lika krävande. Partille arbetar på liknande sätt med avrop. Ytterligare en rekommendation är att ta med en skrivning om likabehandling i eventuella avtal. Bifoga gärna också skolans likabehandlingsplan. De dokument som nu delas mellan kommunerna är exempel på hur skolor och kommuners avtal kan se ut. De utgör ingen gemensam -mall. Varje kommun kan behöva skriva in särskilda förhållanden t ex kring försäkringsvillkor. 3. Regionalt samråd Reservantagningen Hur gick det för yrkesprogrammen? Statistik skickas ut efter att siffrorna redovisats i Utbildningschefsnätverket och i Utbildningsgruppen. I det regionala verktyget Qlik view med koppling till Indra kan någon med licens i varje kommun hämta ut siffrorna. Statistik kring antalet antagna lärlingar till år 1 Margaretha A redovisade statistik kring antalet antagna lärlingar inom. Siffrorna gäller det antal elever som väljer en lärlingsform direkt från grundskolan. Katrinelundsgymnasiet vittnar om mycket höga antagningspoäng hos lärlingarna på vård- och omsorgprogrammet. Söktrycket är högt. Även i Stenungsund är det högt söktryck på lärlingsutbildningen inom vård och omsorg. Kommuner och fristående skolor med flest antagna lärlingar i är, Kungsbacka och Stenungsund. Flera kommuner är nu på väg in i lärlingsformen. Se bifogade bilder.

3 sregionens kommunalförbund 4. Euro skills och Yrkesutbildningens år Vad är på gång i kommunerna? Laget runt. Partille Grundskolan kommer att vara med. Kommunen kikar på vilka mer som ska vara med. Uppföljningsbesök på gymnasiet kommer att erbjudas efteråt. Byggklasserna kommer bland annat att vara med vid tävlingarna. Katrinelundsgymnasiet, En lärare jobbar med montern där tävlingsmomentet kring vård och omsorg kommer att vara. Nu jagar man elever som ska vara med på olika sätt. De kan hjälpa till med att dela ut infoblad, säkerställa mellan tävlingsmomenten och finnas till hands. Problemet är att en årskull går ut på apl samtidigt. Besök kommer att ske från Danmark i samband med tävlingarna. Kungsbacka En lärare ska vara med och bedöma. Elever i år 1 på yrkesprogrammen ska dit. För grundskolan finns inga uppgifter om hur många som kommer att besöka, men Kungsbacka har anmälda elever utifrån att de har fått den förberedande handledningen. Har ingen bild över kommunens beslut. Christina går med egna elever. Kungälv Åker med egna elever. Kanske år 8 och 9?? Lindholmens gymnasium, Tre lärare från VF, IN och EE är med och riggar maskiner. De arbetar med uppdraget på 20 % avsatt tid i samverkan med branscherna. Elever på Språkintroduktion kan vara en bra målgrupp att gå till tävlingarna med. Teknikcollege har fått frågan att vara med i montrarna. Bräckegymnasiet, Skolan har sju lärare som ska jobba med tävlingarna. Elever tävlar också. Domare kommer från Bräcke inom sektorerna anläggning, snickeri, måleri mm. Skolan är rejält insyltad. Ester Mosessons gymnasium Restaurangutbildningen kommer att vara med. Lerum Barn och fritidsprogrammet kommer att vara utställare, Byggprogrammet och grundskolan kommer att besöka tävlingarna. s nätverk kommer att förlägga sina möten på mässan i anslutning till Euro skills. Sekreteraren meddelar att det finns intresse för besök på en skola från Etaten i Oslo (jfr med en utbildningsförvaltning i Sverige) och Utdanningsdirectoratet i Norge (jfr med Skolverket i Sverige). Emma Theiland-Nilsson, informerar om material och lärarhandledning inför bland annat Euro skills Materialet, som har tagits fram av på uppdrag av Skolverket, riktar sig mot årskurs 9 men även mot vuxenutbildningen. Materialet ska kunna användas vid andra tillfällen som vid yrkesinformation på skolan och med studie- och yrkesvägledning i undervisningen. Det är en ganska lång process som har föregått framtagningen. Workshopar har gett underlag. Kullaviksskolan har också prövat materialet. En del har anpassats för nyanlända elever.

4 sregionens kommunalförbund Fyra olika undervisningsteman ingår. Mina drömmar och mål, Vad innebär yrket? Jag och studierna, Jag i arbetslivet. Olika övningar kan göras innan, under och efter aktiviteten och de har en tydlig koppling till läroplanen. Underlaget bifogas. Tommy J berättade om Road trip i Kungsbacka I två veckor har man besökt 10 grundskolor med information om yrkesutbildning. Intresset för besök var stort redan innan sommaren. Ett stort tält och en långtradare används. En person från varje yrkesprogram samt två elever per program medverkar. Över 1000 elever har nåtts av besöket. Det har varit väldigt givande. Utrustningen står på skolgården mellan 9 och 13. En person hämtar eleverna i klassrummet. Elever från gymnasieprogrammen tar hand om eleverna och tar dem runt mellan stationerna. Ett schema krävs för att få ordning på detta. För fem år sedan spånande man om detta upplägg. Ansökningssiffrorna dalade vilket oroade. Fordonsprogrammet hade precis fått en ny lastbil och detta ledde till Road trip. Kan man se direkta resultat av insatsen och görs någon utvärdering? Söktrycket ökar men man kan inte bevisa att det är Road trip som ligger bakom. Väldigt många har dock varit med under Road trippen när de börjar. Mottot är: Syns vi inte så finns vi inte. Kungsbacka har också besök för grundskoleelever på skolan under en dag. Ordförande konstaterade att detta är ett gott exempel på hur man kan göra. 5. Lärande på arbetsplats i Norden Margaretha Allen presenterade innehållet i en ny tematisk rapport. I rapporten beskrivs hur lärande på arbetsplats organiseras i de nordiska länderna. Rapporten har tagits fram av Skolverket i ett projekt finansierat av Nordiska Ministerrådet. En deltagare från LPA-nätverket har ingått i projektet. Rapporten finns på Skolverkets webbplats och i publikationsdatabasen. Sökord: Lärande på arbetsplats i Norden Diskussionspass Grupp 1 Skolledare Skolledarens strategiska roll för apl Erfarenhetsutbyte mellan skolledarna i nätverket om att organisera för arbetsplatslärande Några reflektioner: Olika strategier används. Det är viktigt att få till kvalitativa diskussioner om apl. En fördel kan vara att vara med som rektor ibland. Grupp 2 Lärare/apl-samordnare Erfarenhetsutbyte mellan lärarna i nätverket om bedömning av lärande på arbetsplats Några reflektioner: Påtalades vikten av att kartlägga vad ett företag eller en organisation gör så att det är tydligt vad en elev kan få göra där och vad som bör gås igenom på skolan. Trepartssamtalet är ett bra sätt för att komma fram till en bedömning. Matriser är överskattade. Att dokumentera i loggbok är viktigare. Aplarbetet ska bedrivas i form av en dialog mellan skola och arbetsplats där skolan ansvarar.

5 sregionens kommunalförbund 6. Rapport från två ESF-projekt med bäring på yrkesutbildning och lärande på arbetsplats (Fokus vård och omsorg och College Väst) A. Vad tycker unga och utlandsfödda om arbete i vård och omsorg? Vad lär vi oss om det när vi informerar om vård- och omsorgsprogrammet? Margaretha A berättade om en förstudie som har skett inom ESF-projektet Fokus vård och omsorg. Projektägare har varit Föreningen Vård- och omsorgscollege och sex VO-Collegeregioner har varit delaktiga. Rapporten finns på s webb under Vård- och omsorgscollege. B. Aktiviteter inom College Väst för att stärka apl, handledare, bedömning/validering, språkutveckling och värdegrundsfrågor Anita Attestål arbetar på som delprojektledare i det regionala ESF-projektet College Väst tillsammans med Margaretha A. Projektet omfattar tre olika sektorer i arbetslivet. Vård- och omsorg, Teknikcollege och Gröna näringar. Inom VO- Collegedelen kommer bland annat lärande på arbetsplats, handledarutbildning, validering och språkombudsrollen att omfattas. Projektet pågår till första delen av Bilderna bifogas. 7. Skolverkets regionala lärlingssamordnare Kerstin Littke som arbetar på uppdrag av Skolverket presenterade sitt arbete. Uppdraget är att stödja skolor och huvudmän lokalt i arbetet kring lärlingsutbildning. Detta gör Lärlingscentrum Sprider kunskap och främjar intresse för gymnasial lärlingsutbildning. Skapar mötesplatser riktade till olika målgrupper för att stärka och utveckla lärlingsutbildning. Ger vägledning och konsultation, både till de som redan arbetar med lärlingsutbildning och de som ännu inte startat. Möjliggör nätverksbyggande för de som arbetar med lärlingsutbildning. Stöttar vissa enskilda initiativ och utvecklingsprojekt inom skola-arbetsliv Uppdraget till Skolverket gavs år Lotta Naglisch utsågs till föreståndare för lärlingscentrum. Björn Wärnberg från Uddevalla ingår också i Lärlingscentrum. Stöd ges ute i landet via ytterligare fem personer. De arbetar med följande geografiska indelning: Norrland, Uppsala-Gävleborg-Dalarna-Värmland, Stockholm, Västra Götalandsregionen- Småland-Halland samt Blekinge-Skåne. Arbetet inleddes med en kartläggning av antalet lärlingar per program på uppdrag av regeringen. Eftersom sregionen har kommit långt i sitt arbete är Kerstin inte så ofta i denna region, men det förekommer. Inom pågår dock ett särskilt försök med att få till avtal på arbetsmarknaden för de lärlingar som ska anställas på IN-programmet. Initiativtagare till diskussionerna var Carl Bennet och Olof Persson, två västsvensk företagsledare samt Västsvenska handelskammaren. Skolorna sregionens Tekniska Gymnasium och SKFs industrigymnasium är med i arbetet. Tankar finns om att gå vidare inom Vård och omsorgssektorn. Det finns en del vita fläckar på kartan när det gäller lärlingsutbildningens utbredning. T ex i Skaraborg, Småland, och i Halland förekommer lärlingsutbildningen lite ojämt.

6 sregionens kommunalförbund Kerstin L kan då stimulera samverkan mellan skola och arbetsliv genom att främja, ge stöd och råd till huvudmän, branschorganisationer, arbetsgivare. Arbete pågår t ex i Kalmarsunds gymnasieförbund där ett lärlingscentrum etableras. I Skaraborg har lärlingsutbildningen inte varit så vanligt förekommande i t ex Skövde, Lidköping, Skara, Mariestad och Falköping. Alldeles nyss ordnades också en nationell konferens om apl för yrkeslärare och lärare i gymnasiegemensamma ämnen. Intresset var stort för att vara ute i arbetslivet lite mera än idag. Arbetssättet förändrar lärarrollen. Skolverket erbjuder också apl-utvecklare som kan bidra till att fördjupa arbetet på skola genom att bland annat ordna work shops. En annan del i Kerstins arbete är att ta kontakt med företagskluster inom verkstadsindustrin för att matcha dem mot skolor som är intresserade att bedriva lärlingsutbildning. Skolverket har genomfört en undersökning på 34 skolor. Syftet var att ta reda på om lärlingsutbildning leder till arbete. 94 % av dem som avslutat sin utbildning är i arbete eller studerar. 70 % arbetar inom målbranschen, 63 % har tillsvidareanställning. En ny studie görs hösten Kerstin flaggar för en nationell lärlingskonferens som kommer att genomföras den 30 november i samband med Euro skillstävlingarna i. Bland annat kommer Martin Lackéus från Chalmers tekniska högskola att medverka om entreprenörskap, värdeskapande och inlärning. Framgångsfaktorer för lärlingsutbildning ett dokument framtaget av Kerstin L Dokumentet bifogas. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på Utbildnings webbsida Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare