Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 sregionens kommunalförbund LPA-nätverket 16 maj Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Måndag 16 april kl Plats för mötet: GR Lokal Sjuan Ledamöter Staffan Lindroos, Ordförande Awas Karim Bengt Bohm Börje Carlsson/Marie Ekberg Lena Jangvik/Viktor Tyrberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Jessica Thompson/Torbjörn Broomé Christina Sandström Martin Frejinger Tommy Johansson Bonny Wernersson Carl Egeberg Avichai Arbiv Lars Andersson Björn Winblad Rickard Hagerberg Ronny Forslund Susanne Krook Ingemar Johansson Pär Holmertz Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Härryda Härryda Kungsbacka Kungsbacka Kungälv Lerum Lerum Mölndal Mölndal Partille Partille Stenungsund Stenungsund GR Ärendelista 1. Presentationsrunda och föregående anteckningar 2. Regionala branschråd Omvärldsbevakningsgrupper Fredric Alvstrand, GR medverkade med senaste nytt kring regionalt yrkesvux och utbudet där. Statistik och data gällande brist på kompetens nu och framåt har samlats ihop. Vuxenutbildningen har samlat sig för att ta fram behoven inom ett antal områden. Barn- och fritidsområdet: Idag finns ett stort behov av personal, t ex av barnskötare. Det är högt söktryck till utbildningarna både som flexibel utbildning och vanlig. Det finns ett intresse av att utbilda sig samtidigt som man arbetar. Begränsningen ligger i apl-

2 sregionens kommunalförbund platserna. Det finns ett skriande behov och man behöver sammanställa det tillgängliga antalet platser. Många andra insatser kräver också tid och engagemang från arbetslivet. Hotellsektorn har behov av personal, men de största behoven finns av kockutbildning. När det gäller kockar så fyller vi bara en klass inom GR. Det är tyvärr ganska dyra kök i gymnasieskolan som läggs ner nu. Hur har det gått med utbildning till kock med språkstöd? Den har erbjudits i Stenungsund och det blir ganska långa resor för en del studerande. Det är svårt att fylla platserna inom hotellsektorn. Om vi lägger till utbildning i kombination med språkstöd så blir det bättre siffror. Servitör, barista m fl skulle ha nytta av andra lärformer. Byggsektorn har ett uttalat behov men inte lika stora behov antalsmässigt. Söktrycket är så där. Platserna för murare, håltagare och liknande specialistyrken har kanske en sökande per startomgång. En flexibel leverantör kan ta in även enstaka elever och sätter då samman eleverna i en klass. Det är inte lika enkelt för branschen att ta in en lärling. Du kanske inte har tid att ha en lärling i förhållande till fasta tidsgränser, men det finns lösningar. Fordonssektorn ändrar skepnad hela tiden. Lärlingsformen ökar konstant och söktrycket är högre när det gäller lärlingar. VVS fastighet, kyl och värmetekniksektorn. Kan man hitta lärlingsformer där? Hantverkssektorn karaktäriseras också av lärlingsformen. Svetsutbildningen i har lagt till språkstöd. Hur ska språkstödet se ut? Ett exempel: Kungsbacka startade en grupp med tre månader yrkessvenska och grundläggande svenska innan yrkesämnena. Det är integrerad svenska (en yrkeslärare och en sfi-lärare jobbar tillsammans). Man kör inte sin traditionella stil. Det handlar om att lära sig yrkesorden i ett sammanhang. Handelssektorn genomgår en stor omstöpning. Kan det vara läge att ta in mer apl där? Många av eleverna som har gått ut från Ekonomiprogrammet och Samhällsvetenskapsprogrammet går till handeln. 3. Gymnasial lärlingsanställning Kungsbacka inleder om läget just nu. Erfarenhetsutbyte i nätverket. Kungsbacka hade mycket kort tid för att starta upp Svensk gymnasielärling (GLA) inför detta läsår. IN- och VO-programmen var med i starten. Individ och familjeomsorgsförvaltningen kontaktade senare skolan och undrade om man kunde utbilda personliga assistenter med lön. Utbildningen går inom BF-programmet. Nuläget: 9 elever går på IN och 4 elever på VO. Ett avhopp har skett på IN och en elev på VO har flyttat. Fler företag ville ha en elev än det fanns sökande. Totalt 17 företag ville ha elever. Arbetskraftsbristen är stor. Svensk gymnasielärling marknadsförs via näringslivet i kommunen.

3 sregionens kommunalförbund Kungsbackas näringslivsstruktur utgår ifrån att det inte ska finnas annat än tjänster i kommunen, vilket betyder att produktionsföretag inte är vanliga. En kommunikationsplan finns liksom en webb och spridning via sociala medier. Västsvenska Handelskammaren har fått medel för en halvtidstjänst för att stötta detta. Skolverket beviljar bidraget. Kammaren går ut på medier där ungdomar är. Många besök görs på skolorna. Radioinslag och artiklar är andra former. Sökläget till svensk gymnasielärling inför hösten är: 6 elever söker till IN-programmet i första hand och 2 i andrahand. Det finns 4 förstahandssökande och 5 andrahandssökande till VO-programmet. För få elever söker till yrkesprogrammen. Kungsbacka behöver 380 fler anställda inom fyra år. Skolan levererar 10 elever. Det finns en viss skepsis mot lärlingsformen på skolan. Några tycker att Det är ingen fullvärdig utbildning. Det finns dock en vilja från lärlingsutbildningen att gå in i den ordinarie utbildning för att kunna genomföra vissa kurser. Det finns också en skillnad när det gäller ersättning. Elever som får 1000 kr i månaden (vanliga lärlingselever) och elever som har 6000 kr (svensk gymnasielärling) går i olika klasser. Det är ingen direkt skillnad enligt eleverna. De lärare som jobbar med lärling är mest positiva. GLA- eleverna är inne mycket i starten. De som går VO går fler hygienkurser innan de går ut. Det är på grund av önskemål från arbetslivet. HLR t ex är också en kurs de ska ha med sig för att få en bättre bas. Kungsbacka hade 27 sökande och ingen hade mindre än 220 poäng. Getingekoncernen var inblandade i början, men de företagen var inte ute efter lärlingar utan ville ha civilingenjörer. Västsvenska handelskammaren har därför varit till stor hjälp för att hitta rätt. Kungsbacka följer de avtal som har tagits fram nationell mellan parterna. Politikerna har prioriterat detta. Kungsbacka har haft besök av gymnasieministern. s kommun visar nu ett stort intresse för denna form. Jessica från LTG berättar om hur det är att starta lärlingsutbildning när man har en traditionellt skolförlagd utbildning. Många företag uppvaktar skolan. Vissa elever hamnar i produktion. Mycket kraft har lagts på att det är ett fortsatt lärande. Företaget är en lärplattform. Det blev intressanta samtal. Man ska säga ja till varandra och inse hur mycket eller lite eleverna kan i starten. Antalet platser har ökats från 11 till 20 nästa år. Företagen vill hellre ta emot eleverna efter ett års studier och de söker nu till svensk gymnasielärling inför år 2. Eleverna på LTG är kungar på grund av att de har en inkomst. Avtalen skrivs med eleverna. Nu kommer lite nya frågor om skattesatser och avdrag. Det är inte alla branscher som är positiva. T ex finns inga avtal inom Visitasektorn. Gunhild på Katrinelund har 6 elever av 24 som är anställda. De eleverna var ute på apl som de andra, men fick sedan söka till GLA. Åtta ville men två saknade personnummer. De har gjort sin intresseanmälan. De är på samma ställe hela tiden medan de andra eleverna byter apl-plats. Dessa elever var ute och provade på först. En elev ska vara med i Almedalen med Västsvenska handelskammaren. 4. Preliminärantagningen med aktuell statistik reflektioner kring yrkesprogrammen

4 sregionens kommunalförbund Se länk till bilder på Gymnasieantagningens webbplats. 5. Aktuella förändringar inom gymnasieskolan samt aktuellt från Skolverket Skolverkets utvecklingsinsatser kring apl Skolverkets lärlingscentrum har presenterat en del aktuella insatser. Förslag ligger om att utöka yrkesprogrammens omfattning till högskolebehörighet med 2700/2800 poäng. Garanterad undervisningstid ska i så fall följa med. Man ska aktivt kunna välja bort dessa kurser. Ett estetiskt ämne om 50 poäng med minskning av gymnasiearbetet till 50 poäng ligger som förslag. Detta skulle kunna bli aktuellt inför 2019 i så fall. Skolorna kommer att kunna söka statsbidrag för lärlingsliknande former inom IM. Samma summor ska gälla som för lärlingsutbildning på nationellt program. Förändrade siffror gällande lärlingsutbildning. Lärlingsutbildning 5000/år/elev Ersättning till arbetsplatsen /år/elev, handledare /år/elev, Gymnasial lärlingsanställning 5 000/elev/år. Eleverna får fortsatt 1000 kr/mån. Gäller ej gymnasiesärskolan. Alla elever som behöver ska få stöd i utbildningen i sin helhet. Mentor, Överlämning mellan skolor om särskilda anpassningar och stöd ska förbättras. Rektor ska utreda upprepad eller längre frånvaro (giltig, ogiltig) Kommunernas ansvar för ungdomar tydliggörs. Introduktionsprogrammen ska omfatta 23 timmar/vecka Alla elever ska ha rätt att fullfölja utbildningen. Nyanlända ska ha en studieplan inom 2 månader, Preparandprogrammet föreslås tas bort. Programinriktat val (nytt namn). IM-elev som söker till högskoleförberedande program inom gymnasieskolan ska få möjlighet till undantag för behörighet i två ämnen. Branschskolor ska kunna bedriva försöksverksamhet Avtal skrivs mellan skolorna om innehåll och kostnad. Statsbidrag utgår till skolan som skickar elever till en branschskola med högst kr. Max fem elever per skola gäller. När det gäller plåtslageri har Tommy J i Kungsbacka undersökt om Uddevalla skulle kunna ta emot elever från GR. Yrkespaket Detta är kortare utbildningar mot anställningsbarhet. De är en kombination av gymnasiala yrkeskurser som matchar de kompetenskrav som arbetsmarknaden ställer för att kunna anställa. Skolverket har på regeringens uppdrag tagit fram paketen. Bilderna från lärlingscentrum bifogas. Västsvenska Handelskommaren med projektet Gymnasiala lärlingsanställningar har fått 4,6 miljoner kronor i statsbidrag för att utveckla gymnasielärling tillsammans med fler Handelskammare runt om i landet. -Remiss gällande förändringar av gymnasieprogrammen, se länken

5 sregionens kommunalförbund kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/aktuella-remisser/remiss-forslag-tillkonsekvensbeskrivning-gallande-forandringar-inom-gymnasieskolans-program Remissvar kunde lämnas senast 12 april. 6. Grundskolans prao relationen till apl Hur kommer införandet av obligatorisk prao att påverka apl? Frågan tas upp vid senare möte. 7. Gymnasierapporten 2017 Rapport och diskussionsfrågor finns på GRs webb. Nätverkets bidrag lyftes fram som värdefullt när det gäller reflektionerna till de olika programmens utveckling. Några frågor diskuterades gemensamt. 8. Utbudet 2019 Sammanställning av planerade förändringar Inlämnat underlag presenterades. 9. Digitalisering inom yrkesutbildningen vad säger lokala programrådet? Återkoppling från föregående möte. Påverkan från nya GDPR? Frågan återkommer vid senare möte. 10. Future skills Lena Sjöstrand medverkade inför årets upplaga av Future skills. Arbetsförmedlingen, Business Region, Näringslivsgruppen, och Co och Västra Götalandsregionen vill alla vara delaktiga i Future skills. Film visades. Framtida yrken står i fokus. Under förra året deltog personer under 3 dagar. Syftet är att träffa ungdomar och föra dialog. Gymnasiemässan ska ge en bred bild över alla möjligheter. Man blir redo inför framtiden och får uppleva arbetslivet lite före. Inga dörrar är stängda om du går ett yrkesprogram. Utvecklingspotentialen är att kunna ge mycket info om arbetslivet, men detta är bara tre dagar. Hur kan alla bli lite mera nyfikna inför framtiden? Föräldrarna behöver hjälp. Grundskollärarna är också viktiga. Ett särskilt spår för de elever som ligger i riskzonen. FSGR är ett annat projekt för att förbereda elever inför gymnasiemässan. Lärarhandledningen Yrken och Framtid användes förra året av 70 % på ett eller annat sätt. Det är bra att komma in med dessa frågor innan mässan. World skills har bidragit med pengar för att utveckla handledningen digitalt. Det finns en mängd bra lektioner inlagda t ex inför prao eller studiebesök. Allt handlar om att förbereda eleverna. Utvecklingsområden: att nå utrikes födda föräldrar, projektet Ungas kraft, föräldramöten kan utvecklas, pilot Götaplatsen Målgruppsanpassade paketeringar exempelvis till språkintroduktion, SFI, nyanlända. Kvalitativa besök lektion på plats för årskurs 8 elever. Samlar in info och ger gruppen övningar och sedan går man runt. Syv tycker att det är toppen att göra detta om man inte har hunnit göra det innan. TV Studio idé lyfta fram stories och förebilder för att förändra bilden. Små speedtävlingar med branscherna. Tävla med en kock eller ett måltidsbiträde. 14 juni bjuds alla skolor och branscher med till ett förmöte för att det ska synka bättre mellan arbetsliv och utbildning. Föräldramötena har kortats ner. Fyra stycken genomförs under kvällstid i år. Fråga: Kommer lärarhandledningen att anpassas till tidigare åldrar nu när praon förs in? Tack för tipset! Studie- och yrkesvägledarna har ett förmöte den 18 september.

6 sregionens kommunalförbund 11. Övriga frågor Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida Vid anteckningarna /Margaretha Allen Sekreterare