Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 LPA-nätverket 24 maj Minnesanteckningar från möte i Lärande på arbetsplatsnätverket Tid: Onsdag den 3 maj kl Plats för mötet: Anders Personsgatan 8, Ledamöter Staffan Sjölund, Ordförande Jenny Tydén Bengt Bohm Börje Carlsson Marie Ekberg Laila Gordon von Hacht Gunhild Karlsson Jens Kultje Jessica Thompson Christina Sandström Martin Frejinger Michael Hernius Tommy Johansson Bonny Wernersson Ragnar Hartelius Avichai Arbiv Lars Andersson Carl Nyström Ronny Olausson Susanne Krook Anna Engström Pär Holmertz Margaretha Allen, Sekreterare Tjörn Alingsås Kungälv Lilla Edet Stenungsund Stenungsund GR Ärendelista 1. Presentationsrunda och föregående anteckningar Senaste nytt: SSA-konferensen i - återblick och gymnasial lärlingsanställning- senaste nytt Tommy Johansson, Bonny Wernersson Cirka 400 besökare var där bland annat Kajsa Bergkvist. Framtidens kompetensbehov var en stor del av konferensen. Många arbetsgivare vill ha arbetskraft. Road tripens lastbil fanns med under konferensen. Många besökare tittade på just detta koncept. Många frågor ställdes kring vad som kan göras för att öka intresset för yrkesutbildning. För- och grundskolefrågor fanns med, eftersom det är där det börjar.

2 Elever uppträdde och hade ansvar för vissa moment. har fått mycket beröm för genomförandet. Samtidigt kördes en lokal del av konferensen med många föreläsningar för anställda i kommunen. Staden som koncept spreds också. När det gäller lunchen så fick man namnet på en restaurang där man skulle äta. 2. Regional gymnasiesamverkan -Ansökningsläget för gymnasieprogrammen vid preliminärantagningen med särskilt fokus på yrkesprogrammen presenterades. -Rapport om gymnasial yrkesutbildning 2016 inom GR. Rapporten delades ut och diskuterades. Vad lär vi oss av rapporten? Hur kan vi förbättra reflektionerna inför nästa år i samverkan med lokala programråd m fl? Rapporten bifogas i pdf-format med anteckningarna. Den får spridas. Tips på hur rapporten kan användas och reflektioner om innehållet: Det är bekymmer på Fordon- och transportprogrammet med stora drakar som Volvo som tar elever från IM eller rycker ut från gymnasieskolan. Företagen tar väldigt gärna emot. De får dessutom tillsvidareanställning. Kommunen börjar med lärling i höst. flikar in att även elever från VO och RL är på Volvo.De får bra betalt. De jobbar oftast vid sidan om. Helgjobb och kvällsjobb. Reflektionen i rapporten är bra och viktig. Vi kan använda reflektionerna för att informera nya elever. Öppet hus anordnas och de som vill välja natur kanske vill välja vård i stället. Programråden kan också använda rapporten. Bra är översiktligheten, enkelheten och historiken. Den är användbar i det egna arbetslaget för att lyfta blicken lite högre. Intern kraft på skolan. Programrådet är en målgrupp. Reflektionsdelen är viktig och bra att använda. Många företag söker elever. Rapporten är överskådlig. Rapporten är överskådlig. Myter finns, men här är det svart på vitt och procenttal som är sanningsenliga. Det är en bra idé att samla in yrkesutgångarna via skolorna inför nästa rapport. Bra information finns i rapporten. Pilarna är överskådliga. HA har upplevt att branschen nu efterfrågar dem som kommer från programmet på ett annat sätt. Alla program på skolan kan ta del av detta. Programråd är en målgrupp. Vissa delar kan användas provocerande. Syv kan vara intresserade. -Regionalt samråd 1:a aprilprocessen Margaretha meddelade att det är dags att fundera på utbudet Filen med sammanställningen visades. -Analys av orsakerna till att elever inte väljer yrkesutbildning är ett initiativ från Tjörn Tjörn har över tid legat otroligt stadigt när det gäller yrkesprogram och % har valt dessa. Småföretagande och entreprenörskap är vanligt. Nu har man ramlat ner till 27 %.

3 Kanske ska kommunen göra ett lokalt analysarbete för att få fram vad som har gjort att antalet faller. Staffan återkommer med resultatet. Detta får göras på individ och vårdnadshavare. Många från Tjörn går lärlingsspåret. Vi vill gärna ha svaret på varför det dippar. Vi kanske hade för många yrkeselever innan GY2011. Vi har en högkonjunktur nu. Ett samhälle kanske behöver yrkeselever eller inte? Det finns bristyrken även där. Socionomer t ex. Kompetensförsörjningen i stort måste bevakas. I alla sektorer behövs personer. De stora kullarna har gått SA, EK och NA. Vad gör de sedan? Studerar de vidare eller hankar de sig fram? Vart tar de vägen? Vart leder olika inriktningar? Samhällsdebatten är inte oväsentlig. Retoriken då? - Goda exempel på när söktrycket har ökat på ett visst yrkesprogram. Laget runt om hur man har lyckat vända trenden på något program. berättar om vad som hänt på Vård och omsorgsprogrammet. Tre stiftelser kom in som apl-plats och man arbetade med handledarrollen. År 2008 togs lärlingar in på Katrinelundsgymnasiet. Man skrev avtal med deras lärlingar. De har varit på tre äldreboenden. Alla handledare är utbildade och de är många. De har lagt upp en egen verksamhet, en egen handledarorganisation, huvudhandledare, handledarträffar. Gemensam utbildning sker för lärlingarna t ex om hygien. När skolan ska placera ut de 25 lärlingarna så passar de ihop dem med rätt handledare. Tre stiftelser är en kommunal stiftelse. Varje handledare frikopplas en dag i månaden för att ha en utbildningsdag specifikt med lärlingen. De är där i år ett. I år tre så är de i sjukvården. En del kommer tillbaka. Denna arbetsplats är klart på när det gäller gymnasiala lärlingsanställning. har högre söktryck på BA. Inget speciellt är gjort. Högre söktryck finns också på VO med högre betyg bland de elever som kommer in nu. Det är delvis andra typer av elever som söker. Annonser i tidningar, besök på skolor och i övrigt har visat sig ge resultat. Kompisar och syskon är också viktiga. De andra programmen har minskat. Golvläggare går bra på Bräckegymnasiet. Stockholm tittar på skolan. Det tog fart när man bytte till lärling Då dubblades antalet elever. 3. Aktuella insatser för nyanlända med koppling till yrkesutbildning Frågan tas upp vid kommande möte. 4. College Väst-rapport från projektledaren Johanna Redelius, projektledare berättar om aktiviteter i ESF-projektet Hon är College Väst är ett tvåårigt ESF-projekt som GR är projektägare i. Det är ett utvecklingsprojekt av intern och extern karaktär. Teknikcollege firar 10 års jubileum i år och VO-College nästa år. Region Halland samarbetar i projektet kring gröna näringar. Där sker en kartläggning av livsmedel och gröna näringar. Livsmedelsdelen ligger mot GR och gröna delen mot Halland. College är en samverkansplattform. En kvalitetssäkring som parterna äger. Det här projektet har två långsiktiga mål. Förstärka utbildningssystemets relevans för arbetsmarknadens behov. Utsätta könsstereotypa yrkes- och utbildningsval för förändringstryck. Det handlar mycket om attityder. Övergripande mål i att vidareutveckla apl, återcertifiering av VO-College, kartlägga förutsättningar för nya samverkansstrukturer inom området Livsmedel och gröna näringar Förstärka samverkansstrukturer.

4 Handledarutbildningarna som bygger på Skolverkets handledarutbildning och VO- Colleges handledarutbildning ska utvecklas med horisontella principer. Det finns fler college inom VGR. Hur kan vi öka samverkan gemensamt? TC har ökad systematisk samverkan och tar fram en handlingsplan för att göra rätt aktiviteter mot rätt målgrupp. Projektet har kartlagt de som jobbar med att skapa teknikintresse. Teknikpraktik för grundskolan. Öka kvaliteten i apl och stärka yrkesrollen. Vård- och omsorgscollege har också ett antal insatser för att öka kvaliteten. När det gäller gröna näringar så har man gjort enkäter och utredningar samt tagit del av rapporter. Hur vill man samverka? Besöksnäringen och Visita agerade för att bilda en regional samverkan. Det räcker inte att vi går på de lokala programråden. Hur ska vi gemensamt hjälpas åt? Hur ska en sådan samverkan se ut? Ta fram en modell för samverkan och drift. Gymnasiet, vux och YH. Halvårsrapport är på gång. Välbehövligt projekt. Finansieringen? I övrigt pågår en hel del skolutveckling, Mötesplatser, Digitala verktyg, Projekt Valkompetens. I s stad jobbar man med att hjälpa eleverna. Dialogkonferenser om grundskolan. Transportföretagen, s energi mfl Gymnasiedagarna tar arvet vidare från Euro skills. Nu plockar man russinen ur kakan. Prova-på aktiviteterna. Lena Sjöstrand kommer att prata mera om detta. Praktikplatsen.se, Praoplats efter de behov som finns. SYV-on-line Där kommer branschträden att läggas upp. Mängder av projekt. Fastighetslabbet.se som ett miniuniversitet där fastighetsbranschen gör ett projekt i Tynnered. 5. Medel från Skolverket för regional samverkan med branscher som initiativtagare Anita Attestål Skolverket har pengar för att branscherna ska kunna söka. Två branscher har sökt medel. Den nya regionala vuxenutbildningen innebär att man samverkar mellan 3 kommuner. 15 % ska vara apl. Sammanhållna yrkesutbildningar. Det ska finnas yrkesråd. Det är förmånligt att samverka med gymnasieskolan. El och VVS Installatörsföretagen och Visita har fått pengar från Skolverket. Anita ska vara projektledare för GR, branschen har en projektledare. Hur kan vi skapa en regional branschsamverkan? Vi måste hitta en annan form för detta. Branschen vill komma in i skolan. GR är en bra samverkansform. Det här är ett projekt som började för en vecka sedan. Startmöte med Elinstallatörerna och VVS. 29 maj anordnas ett möte för rektorerna. Inbjudan har gått från branschen. Det är ett par timmar på Näringslivets hus. Vad kan vi göra tillsammans? Visita är likadant, men de har kommit lite längre. På gång inom två branscher. Regional yrkesvux. GRs roll är att vara bra på att samordna och genomföra. Installatörsföretagen vill göra prao i årskurs 7, för att de ska få en bra bild av branschen. Visita har kommit igång med regionala studiebesök. Tre helt olika branscher skriker efter arbetskraft. Det kommer säkert att dyka upp fler intresserade. 11 maj frukostmöte om teknik och industri 24 maj forskarkonferens 8 juni frukostmöte på GR arvet efter Euro skills

5 16 juni Teknikkamp med 70 tjejer 11 oktober Utmärkelsen Prisutdelning på Svenska Mässan under Gymnasiedagarna och Future skills. 6. Tematisk diskussion Tema inför mötet Handledarrollen respektive yrkeslärarrollen Erfarenhetsutbyte mellan skolledare och yrkeslärare i nätverket. Undersök hur olika program på skolan arbetar med handledarrollen innan mötet. Tag med egna exempel. Handledarutbildning på Praktiska genomfördes på skolan, skolan bjöd på lite mat, Alla programmen kom samtidigt. Skolan tog ansvaret Hulebäck har också gjort så med flera program tack vare medel från Skolverket. En yrkeslärare från varje program deltar. Det blir en intressant diskussion. De lär jättemycket av varandra. En timme innan lunch och sedan hela eftermiddagen. De trivs när de samlas stycken kommer. BF vill nu ha en handledarutbildning steg 2. Stenungsund har ett förslag att ha en dag ihop med vux. Bräcke hade en heldag på Stenungsbaden och gav handledarna 1500 kr för att de kom. Gruppsamtal. Det var lätt att få apl. Det digitala är bra men väldigt anonymt. Det tog lite kraft. VO-College har en handledarutbildning i tre steg. Golvläggarhandledarna gillar dekalerna. Det signalerar kvalitet. Employer branding. Förslag på teman inför höstens möten: Stöd, attityder, handledning (lärarrollen framöver) Hur möter vi ungdomarna framöver via en ny yrkeslärarroll och digitalisering Är man lärare eller hantverkare? Björn Gudmundsson. Bjuda in? Lärlingslärare Annika Lagström skrev också om hur den rollen utformas. Hillevi Vad kan vi göra för att stärka lärarna? Hur stöttar man eleverna om de inte vill gå ut på apl-besök. Ett exempel är att två lärare åker ut. Då sker en förändring. Vi tar de nya rollerna för elev, lärare och rektor på första mötet Digitala kompetenser och kanske med fler inbjudna senare i höst. Inbjudan, anteckningar och övrigt material från LPA-nätverkets möten återfinns på GR Utbildnings webbsida /Margaretha Allen Sekreterare