Anteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplatsnätverket

Transkript

1 Anteckningar från nätverksmöte för Lärande på arbetsplatsnätverket Datum: Måndag 27 september, Deltagare: Rune Löfstrand Alingsås, Birgitta Eriksson Göteborg, Bengt Bohm Göteborg, Hillevi Sjöstedt-Lindkvist Göteborg, Jens Kultje Göteborg, Tommy Johansson Kungsbacka, Bonny Wernersson Kungsbacka, Avichai Arbiv Lerum, Gunnar Gisslow Lerum, Carl Nyström Lilla Edet, Yvonne Barkstedt Partille (ordf.), Tommy Andersson Stenungsund, Jonas Dantzar Tjörn, Carl Heath GR, Margaretha Allen GR (sekr.) Dagordning: 1. Nya medlemmar Nya medlemmar i nätverket presenterades. 2. Byte av mötestid Mötet 2 december 9-12 flyttas till 3 december 9-12 samt lunch. 3. Mötesanteckningar från föregående möte Anteckningarna gicks igenom och godkändes. Vissa punkter återkom på dagens dagordning. 4. Rapport från Nationella lärlingskommitténs konferens i Sundsvall Tommy Andersson, Tommy Johansson och Margaretha Allen återgav innehåll från Nationella lärlingskommitténs nationella konferens i Sundsvall. GR Utbildning var medarrangörer till konferensen. Mötesformen Open Space användes varför dagen gav tillfälle till ett rikt utbyte av erfarenheter och idéer. Viktiga frågor som diskuterades var den framtida finansieringen av lärlingsutbildning och om stimulansbidraget kommer att finnas kvar. Klart är att det kommer en ny förordning angående fördelningen av dessa medel så att det från 1 januari 2011 ska gå kr till de företag som tar emot lärlingar. Peter Holmberg från kommittén redogjorde för hur kommitténs förslag till regeringen skulle kunna se ut. Det definitiva underlaget lämnas till regeringen i slutet av november. Svensk Handel Kunskap medverkade också kring en handledarutbildning som de tagit fram i samband med konceptet Lärling i butik. Se gärna dokumentationen på Vidare diskuterades den sk ALF-kursen som har ett öppnare innehåll än de nationella kurserna. ALF-kursen är inte så vanligt förekommande inom GR men Lerum menade att eleven kan bli mera anställningsbar om kursen används. Nackdelar finns också med kursen t ex när en elev avbryter mitt i, byter skola eller övergår till skolförlagd utbildning. Ett alternativ skulle vara att göra det möjligt att dela upp ALF-kursen i t ex tre delar. Någon menade också att Byggbranschen inte accepterar ALF-kursen som likvärdig nationella kurser. De gillar inte heller anställning under studietiden. Diskussionen gick över till att behandla branschers inställning generellt till lärlingsutbildning. Många av nätverkets deltagare vittnade om starkt motstånd från branscherna till lärlingsutbildning i sig. Det finns t o m branscher som uppmanar sina företagsmedlemmar att 1

2 inte ta emot lärlingar. Vad händer i så fall med lärlingar som avslutar sina studier och inte kommer in på arbetsmarknaden? Ventilationsföretagen föredrar t ex skolförlagd utbildning då de har farhågor kring kvaliteten på lärlingsförlagd utbildning. En medlem i nätverket befarade att det finns inlåsningar i gamla traditioner genom en sådan inställning. Han vittnade om att elever i en del fall lär sig mera under en månads lärlingsutbildning än under ett halvt år skolförlagd utbildning. BYN har meddelat att man inte kommer att ta emot lärlingar om de inte får betalt. Däremot betalar BYN skolan för vissa skolförlagda delar. Margaretha Allen undrade om vi inte är på väg mot ett paradigmskifte och ett mera harmoniserat system inom Europa? Hur kan vi då påverka branschera? Ska vi arrangera ett regionalt lärlingsråd igen? Farhågor framfördes om att det inte kommer att gå att påverka så långe den centrala nivån inte är i mål. Branschens skepsis kan också bero på att det finns skolor där kvaliteten på lärlingsutbildningen är riktigt dålig. Alla delar i en utbildning kan inte förläggas på en arbetsplats varför det är nödvändigt att också kunna erbjuda skolförlagda inslag. Kraven på yrkeslärares kompetens ökar också. Exempelvis önskar EIO och ECY att lärare inom elteknik har allmän behörighet. Även i skolan finns det brister. Beslut: GR kommer inte att agera för att få till stånd en ny ALF-kurs i den nya gymnasieskolan. Beslut: Att arrangera en regional mötesplats i januari Återkoppling från Utbildningschefsgruppens studiebesök i Danmark Margaretha Allen redogjorde för utbildningschefernas besök i Danmark kring den danska lärlingsutbildningen. Besöket gjordes vid Hansenbergs skola i Kolding, som har ingått som ett gott exempel inom EU-projektet SMOC, där GR deltar. Nätverket har tidigare tagit del av den danska formen av lärlingsutbildning. UCs reflektioner gällde framförallt hur man löser kvalitetssäkringen av utbildningen. Det råder ganska stora skillnader mellan dansk och svensk lärlingsutbildning dock. I Danmark äger branschen utbildningsformen och lärlingens ska vara anställd för att få fullfölja. Detta innebär att branschen är med och sätter agendan. Angelägenheten ligger i att de unga ska ut i jobb. En normal utbildningstid är 3-4 år. Som ett stöd i de ungas val finns mycket individuell vägledning. Yrkesutbildningen uppfattas heller inte som en B-form. För mera information se: Utbildningscheferna fick också höra att Danmark tänker röra sig mot den svenska utbildningsmodellen och öka den unges möjlighet att få högskolebehörighet även inom yrkesutbildningen. 5. Skolinspektionens undersökning av kvalitet i APU är på gång Margaretha Allen informerade om att Statens skolinspektion ganska snart kommer att lämna en rapport kring kvalitet på det arbetsplatsförlagda lärandet, vilket har varit föremål för inspektion. Kritiken lär vara svidande. Laget runt-redovisning visade att få GR-skolor varit med i granskningen. Det som mest varit i fokus hos dem som inspekterats var handledarutbildningen. 2

3 6. Aktiviteter med organisationen Företagarna Hänsköts till kommande möte 7. Minimässa i Kungsbacka Tommy Johansson visade hur Företagarföreningen och näringslivschefen i Kungsbacka tagit initiativ till en företagsmässa, där det också ingår en inspirationsdag för elever i åk 8, 9 i grundskolan samt årskurs 1 i gymnasieskolan på Aranäsgymnasiet 28 oktober. En torsdag i månaden träffas företagarna och Tommy har en stående inbjudan för att knyta kontakter. Nämnden som ansvarar för utbildning är i Kungsbacka närmare knuten till näringslivet än vanligt. 8. Vad ska jag välja Texten kring lärlingsutbildning i Vad ska jag välja-broschyren gicks igenom och kommenterades. 9. Strategier för att informera syv kring lärlingsutbildning Nätverket pekade på syvs strategiska roll i att informera om lärlingsutbildning inför GY2011. Lärlingsutbildning är inom GR helt likställd annan utbildning på nationellt program, eftersom den ingår i det nytecknade samverkansavtalet för Vad som återstår är nationella beslut om hur sökvägar och antagning ska se ut. Det vore önskvärt om det fanns två sökvägar för skolförlagd respektive arbetsplatsförlagd utbildning för elever som redan i år 9 vet att de vill välja en lärlingsutbildning. Däremot kan lärlingsutbildning enligt det nya börja i år 1, 2 eller 3 och då gör skolan urvalet. 10. Återkoppling från arbetsgruppen för internationalisering av lärlingsutbildning inom GR Uwe Müller, Rune Löfstrand, Tommy Johansson och Margaretha Allen har börjat arbeta med frågan. Förlaget är att deltagarna i gruppen informerar sig om olika möjligheter att söka medel för praktik för lärlingar. Detta redovisas vid nästa möte. Dessutom har gruppen tagit fram en enkel enkät som kan tjäna syftet att inventera befintliga kontakter i Europa och övriga världen som skulle kunna användas inför ett kommande projekt. Beslut: Enkäten skickas ut och ska tillbaka senast 25 november inför mötet 3 december. Just nu finns t ex en lärling från Stenungsund och Nösnäsgymnasiet i Sydafrika. Kanske kan eleven bjudas till ett kommande möte för att berätta? 11. Undersökning kring lärlingsutbildning inom Västra Götalandsregionen Tommy Johansson redovisade resultatet av en undersökning han har gjort inom GR samt i ytterligare några kommuner kring genomförandet av lärlingsförsöksverksamheten. 9 kommunala och två fristående skolor har intervjuats. Elevtalssnittet över tre år var på detta skolor 75 elever på kommunal och 70 elever på fristående skolor. Det var svårt att få komma in på de fristående skolorna. En annan fråga fokuserade på antal lärartjänster. Det visade sig att lärarna på de fristående skolorna cirkulerade mellan olika skolor i hög utsträckning. Det var vanligare med extra resurser som specialpedagog på kommunala skolor medan fristående skolor ibland hade en socialpedagog tillgänglig. Schemaläggningen kunde se olika ut men vanligt var att eleverna var i skolan första halvan av höstterminen och sedan 2 dagar i skolan och 3 i arbetslivet. Ett annat alternativ byggde på 3

4 växelutbildning med 2 veckor skolförlagt och 2 veckor arbetsplatsförlagt. Flest skolor behöll eleverna inne åtminstone i 4 veckor. En skola hade skolförlagd utbildning hela första terminen. Friskolorna arbetade enligt en uppdelning om tvåmånadersperioder, vilket också gjorde att lärare kunde flyttas runt. Andelen elever med s k inlärningsproblem varierade mellan 5-30 % med en vanligaste nivå om 20 %. Antalet avhopp visade sig inte alls ligga på de nivåer som redovisades av Skolverket i våras. Verket menade att siffrorna låg på 25 % medan regionens skolors avhoppsfrekvens ligger på mellan %. Problem med att rekrytera lärare fanns bland annat inom Baggiums praktiska i Kungälv som eventuellt kommer att samverka med Lilla Edet. Hur länge tillbringar en elev på samma arbetsplats var nästa fråga. Det varierade från att en elev tillbringar hela sin utbildning på ett företag till att den är på ett flertal arbetsplatser. Praktikplatsanskaffning var generellt ganska enkel. Några svåra områden definierades dock: Industri, vvs och inom den kommunala sfären där det är extremt svårt att få ut lärlingar. I en del fall verkar det som om facken sätter käppar i hjulet vid anskaffning av platser. Det kan bero på att kommunerna sagt upp ett stort antal personer med anledning av kommunernas dåliga ekonomi. I privat näringsliv går det lättare. De nationella kursplanerna används i de allra flesta fall. Ingen skola använder ALF-kursen fullt ut. Kärnämnena läggs ofta ut under första året så att de kan byggas på. Här noterade Tommy (under Sundsvallskonferensen) en skillnad i Norrland, där kärnämnena sprids ut över flera år. Infärgning mot programmets karaktär är svår när det är få elever i blandade grupper. Vissa branscher t ex VVS och Energi kräver också att eleverna läser Ma B och Ma C för att tas emot i branschen. Baggiumskolorna lägger ut cirka 20 % av kärnämnena på arbetsplatserna. Det verkar inte finnas några konflikter på skolorna mellan lärare på skolförlagda utbildningar kontra lärare på lärlingsutbildningar. Problem kan dock finnas när det gäller byggarbetsplatserna där det är slagsmål om platserna. Informationen till syv har också förbättrats år från år. Betygssnittet höjs och matchningen mellan rätt arbetsplats och rätt elev blir också bättre. En målinriktad elev som verkligen vill ha ett yrke är den optimala lärlingen. Antalet inriktningar per skola varierar. 6 skolor erbjuder 7-10 inriktningar, 2 skolor erbjuder 4 respektive 2 inriktningar. Skolverkets pengar används för olika saker. Exempel: En kommunal skola betalar 750 kr för 3 timmars utbildning i veckan. Reseersättning till elever, Licenser tex till Bygg och Fordon on line. Leasingbil för uppföljning, inköp av kurser från komvux, matersättning (verklig kostnad). Fristående skolor anger inköp av kurser, lärarkostnader och resor med årskurs 3 elever. 12. Skolverkets uppföljning av hur stimulansmedlen används Alla har olika sätt för att fördela pengarna på. Skolverket har gjort en uppföljning av detta. Enligt denna går 60 % till lärarkostnader. 13. Skolverkets beslut kring GR:s skrivelse för en omfördelning av platser inom GR Margaretha Allen meddelade att Skolverket avslagit GRs ansökan om att få omfördela platser inom regionen. 14. Gemensamma gymnasiets utbud nu och nästa läsår 4

5 Ta fram idéer på kurser som kan erbjudas gemensamt. Kan vi använda LPA-webben för att marknadsföra dem? Exempelvis går ett antal lärlingar från Mölndal just idag på kurs i Kungsbacka i svetsning. 15. Behörighetskrav för lärare Hänskjuts till kommande möte 16. Id-kort för lärlingar Kort info om att en del branscher använder detta. 17. Övriga frågor I EU-projektet SMOC har Nösnäsgymnasiet medverkat som exempel på svensk lärlingsutbildning under ett besök från Wales. Tommy A och Avichai A har bjudits in till möte på Skolverket för att diskutera utbildning för glastekniker. Göteborgsposten har artikel om lärlingar från Stenungsund på internationellt besök. Vid anteckningarna Margaretha Allen 5