Lägesrapport från regionen Rekryterings- och fortbildningsbehov av personal i skolväsendet

Transkript

1 NLU 2016:2: 34b Elisabet Malvebo Lägesrapport från regionen Rekryterings- och fortbildningsbehov av personal i skolväsendet Inledning Följande rapport är en sammanställning av information insamlad under hösten 2015 och de första månaderna av Syftet har varit att få en samlad bild av det rekryterings- och fortbildningsbehov som finns för personal inom skolväsendet i Linnéregionen, i de fyra länen Blekinge, Kalmar, Kronoberg och Jönköping. Underlaget till rapporten utgörs av svar på den enkät som NLU skickade ut till kommunala skolhuvudmän i november , av information insamlad av RUC vid individuella möten med kommunala skolhuvudmän 2 och genom tre möten med huvudmän för fristående skolverksamhet i Blekinge, Kalmar och Kronobergs län 3, samt genom konferensen Linnédialogen som genomfördes 8 februari En viktig bakgrund i RUCs möten med skolhuvudmän är den omvärldsbevakning som RUC arbetar med kontinuerligt. Det pågår många utredningar inom skolområdet på uppdrag av regeringen och Skolverket arbetar fram ett flertal Skolutvecklingsprogram och sluter avtal om Skoldialoger med uppstart Lagändring för nyanlända elever fr. o m 1 januari 2016, den obligatoriska tvåstegs-kartläggningen av nyanlända elever, rekommendationer för gruppstorlek i förskolan och kommande beslut om obligatorisk förskoleklass samt en utbyggnad av digitaliseringen i skolan är exempel på åtgärder inom en nära framtid. Sådana beslut och rekommendationer kommer att ytterligare påverka rekryterings- och fortbildningsbehovet i regionen. Rapporten avses att användas som arbetsmaterial internt inom Linnéuniversitetet. Sammanfattning av utvecklingsområden Följande utvecklingsområden för Linnéuniversitetet kan lyftas fram med utgångspunkt i de behov som har framkommit genom kartläggningen av regionens rekryterings- och fortbildningsbehov för personal inom skolväsendet: 1 20 av 31 kommuner besvarade LNU:s enkät (64% svarsfrekvens). Se bilaga 1 för en mer detaljerad sammanställning av enkätsvar kommunala skolhuvudmän har deltagit i individuella samtal med RUC. Vid mötena träffade RUC främst skolchefer men även skolområdeschefer (förskola, grundskola, gymnasium, vuxenutbildning) och rektorer har varit representerade. Se bilaga 2 för resultat från RUC:s samtal i uppställda i tabell. 3 Sammanlagt deltog 20 representanter för fristående skolverksamhet från både förskola (15), grundskola (2) och gymnasium (3) vid de tre mötena. I de tre länen finns ca 150 fristående skolhuvudmän (från förskola till gymnasium). 4 Linnédialogen genomfördes på inbjudan av NLU. Cirka 30 personer, mestadels skolchefer, deltog. Syftet med Linnédialogen är att stärka samverkan mellan Linnéuniversitetet och skolhuvudmän i regionen för att tillsammans främja utveckling av lärarutbildning och fortbildning av yrkesverksamma inom förskola och skola. Se bilaga 3 för en mer detaljerad sammanställning av Linnédialogen. 1 (7)

2 Fortbildning: Vi ser ett behov av breddfortbildning inom SVA och specialpedagogik för all skolpersonal från tidiga år till sena år i skolan. Likaså är fortbildning för förstelärare efterfrågat, liksom för betyg/bedömning och åtgärdsprogram. I samtalen med RUC lyftes fortbildning för huvudmän och skolledare fram mer än för lärare och även friskolorna påtalade en viss oro för möjligheten att rekrytera kompetenta skolledare. Områden som efterfrågas är hjälp med styrkedjan, utvecklingsorganisation, datainsamling, analyser och tolkningar tillsammans med planering av insatser. Tanken om uppstart av ett regionalt nätverk för förstelärare väcktes och likaså ett stödjande nätverk för skolledare. De fristående skolverksamheterna har svårt att söka bidrag för de statliga satsningar som erbjuds och de efterfrågar stöd i form av information och samordning av enskilda verksamheters behov 5. Med anledning av utvecklingen i skolan och de utvecklingsområden som Skolverket hittills har lyft fram inom exempelvis Skolutvecklingsprogrammen så har begreppet digitalisering en framträdande roll. IKT lyftes inte fram som ett stort fortbildningsområde i samtalen med huvudmän eller på Linnédialogen men det finns anledning att anta att detta kommer att förändras om planerade lagförslag genomförs. Forskning och Stöd till verksamheter: Både uppföljning av nyutexaminerade lärares första år i yrket och utveckling av ett analysverktyg som stöd i utvecklingsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet är områden som kan föras fram till forskningsmiljöerna. Nätverksträffar ute i andra kommuner än i lärosäteskommunerna efterfrågades också. Friskolerepresentanter lyfte även fram utveckling av rektorsutbildningen och utveckling av karriärtjänster inom skolan, d v s ett införande av en långsiktig karriärplanering med fler olika steg och inriktningar; inkluderande både administration, pedagogik, ledning. Rekryteringsbehov: Främst lyfts brist på förskollärare (vilket innebär ett intresse att vidareutbilda barnskötare till förskollärare), lärare i SVA och specialpedagoger/speciallärare fram. Det ökade antalet nyanlända elever har under hösten bidragit till ett snabbt ökande behov av personal som kan hantera kartläggningsfrågor. Nya yrkeskategorier håller på att utvecklas i skolan (assistenter till lärare) och korta utbildningsvägar behövs för att kunna möta rekryteringsbehovet med möjlighet att samtidigt behålla personal i skolverksamhet under utbildningstiden. Frågor om alternativ till distansutbildningar lyfts fram med anledning av rekryteringsbehovet 6 och likaså validering av barnskötares utbildning för en snabbare studietakt på förskollärarutbildningen. Fristående skolhuvudmän efterfrågar möjlighet att påbörja förskollärarutbildning även på vårterminen för att på så sätt slussa ut 5 Det finns intresse att skapa ett RUC-råd för fristående förskolor specifikt. 6 Utveckling av lärarutbildningen så att ytterligare anpassning av studietakt kan göras (till 2/3 fart), en ren distansutbildning utan kursmöten på campus, kurser i kombination med lärcentrastöd, samläsning med andra kommuner, kommunavtal som stödjer studenterna är ytterligare exempel. 2 (7)

3 studenter vid fler tillfällen under skolåret. VFU och Lärarutbildning: Man ser ett allmänt behov av handledarutbildning ute i skolorna tillsammans med behov av mer utbildning om VFUperiodernas olika innehåll och koppling till kurser. En utlokalisering av VFUhandledarutbildningen till kommunerna lyftes fram som idé. Övningsskoleprojektet har fallit mycket väl ut bland deltagande kommuner och med utgångspunkten att VFU är en viktig rekryteringsbas för personal så finns intresse att utveckla detta upplägg för lärarutbildningen även utanför idag deltagande kommuner och verksamheter. De fristående verksamheter efterfrågar någon typ av garanti att få studenter om de satsar på att utbilda sin personal inom handledning och de vill se att studenterna gör VFU både inom kommunal och fristående verksamhet för att få bättre insikt i olika typer av skolverksamhet. Huvudmännen vill även kunna nå ut till studenter när de ska skriva examensarbeten och koppla dessa till behovet av stöd i utvecklingsarbetet på skolorna. På detta sätt kan studenterna skriva examensarbeten med en tydlig målgrupp och på så sätt bidra till skolutveckling. Idén om VFU/mentorskap och sammankoppling VFUhandledarutbildningen med en delkurs 2 om mentorskap för att ta hand om nyutexaminerade lärare i skolan har också nämnts. 1 Fortbildning NLUs enkät visar på ett stort engagemang i olika pågående fortbildningssatsningar, framför allt statliga satsningar, och likaså planer på fler insatser framöver, både genom statliga satsningar och egenfinansierade projekt Fortbildning för undervisande personal Många av huvudmännen lyfter fram utmaningar med integrationsfrågor, behov av generell kompetenshöjning för all skolpersonal, generell SVAfortbildning för all skolpersonal, breddsatsning på läsa - skriva - matematik och språkutvecklande arbetssätt, samt kartläggning och olika former av organisation kring dessa frågor. Huvudmännen omnämner även behov av fortbildning inom specialpedagogisk breddkompetens och språkutvecklande arbetssätt och särskilt stöd med en riktad insats för de äldre åren. Det uttalas ett behov av fortbildning för förstelärare. Det gäller kollegial handledning och ledarskap och kvalitetssäkringsfrågor. Det önskas även flexibla utbildningar, kanske halvfart, utlokaliserade via lärcentra eller på distans för att möjliggöra att personal är kvar i verksamheten under studietiden eftersom skolenheterna kämpar med brist på personal samtidigt som man behöver satsa på fortbildning. Om utbildningarna sker utlokaliserat kan man ha inspelade föreläsningar och lägga mer kraft på seminariediskussioner, menade deltagarna på Linnédialogen. Drygt hälften av de 12 huvudmännen som deltog i RUC:s individuella samtal lyfter frågor om betygsättning, formativ 3 (7)

4 bedömning, elever utan betyg i alla ämnen och åtgärdsprogram. Enbart få huvudmän tog upp IKT i skolan. 1.2 Fortbildning för huvudmän/skolledare För huvudmän/skolledare efterfrågar hälften av huvudmännen utveckling av ett analysverktyg som stöd i utvecklingsarbetet och det systematiska kvalitetsarbetet 7. De anser sig även behöva utveckla det kollegiala lärandet i verksamheterna. Man uttrycker behov av handledar-/ledarskapsutbildning för skolledare. Hälften av huvudmännen tar upp frågor om skolledares kompetens med betoning på system för processer, administration och kontinuerlig feedback, utvecklingsarbete, kulturer i skolan och skolspecifik juridik. Det är även svårt att överblicka de nationella satsningarna som ofta förmedlas med kort varsel, påpekade de kommunala skolhuvudmännen på Linnédialogen. Satsningar på lärare är bra, men det behövs även insatser för att rekrytera, fortbilda och behålla bra skolledare, menade deltagarna på Linnédialogen. Samtidigt har idéer om nätverk för förstelärare och professionsnätverk för skolledare som stöd i skolutvecklingsarbetet förts fram i RUC:s samtal med huvudmän. Friskolerepresentanter efterfrågade inom samma område även en utveckling av rektorsutbildningen och en utveckling av karriärtjänster inom skolan (ett införande av en långsiktig karriärplanering med fler olika steg och inriktningar; inkluderande både administration, pedagogik/didaktik och ledning). 2 Forskning och Stöd till verksamheter Under Linnédialogen visades ett stort intresse för forskning bland skolhuvudmännen kopplat till skolutveckling och fortbildning. Exempelvis följeforskning nämns som väldigt positivt. Skolorna får då snabb respons och får ofta en nära relation till forskarna som genomför arbetet. Just de personliga kontakterna uppskattas mycket. Det behövs forskning på olika nivåer, inte bara för lärarna i klassrummet utan även för rektorer, påpekade man. Situationen för de nyanlända eleverna diskuterades och man vill veta vilken forskning som finns och hur det kan användas praktiskt. Många menar att det behövs ett brett perspektiv när det gäller de nyanlända eleverna, det är så mycket mer än undervisningen som måste fungera. Flera poängterar att det är angeläget att samarbeta kring främlingsfientlighet. Kommuner behöver skapa funktioner för att följa det pågående arbetet och göra forskningen levande i organisationen. Frågan lyftes om man skulle behöva en vetenskaplig ledare i kommunen. Andra konkreta önskemål/behov kopplat till forskning som nämndes var: genusperspektiv (i den nya vardagen), skolan i det mångkulturella samhället, skolmotivation för pojkar, ämnesövergripande skolforskning och värdeskapande processer, systematiskt kvalitetsarbete - man behöver särskilt hjälp att genomföra analyser och åtgärder, arbeta med 7 Två av de 12 kommunerna har redan avtal inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola (som framöver byter namn till Skoldialog) och 5 av huvudmännen har förelägganden från Skolinspektionen (främst med kritik av det systematiska kvalitetsarbetet). 4 (7)

5 resultatanalys. Det efterfrågas forskningsinsatser med bredare/vidare- och internationella perspektiv, nulägesanalyser, hjälp med att identifiera det som fungerar och vad som behöver åtgärdas. 3 Rekryteringsbehov Svarsfrekvensen på NLUs enkät till skolhuvudmännen är 64 %, 20/31 svarande kommuner 8. Alla de större orterna i regionerna har deltagit i enkäten. Svarande uppger återkommande att angivelse av antal i enkäten är lågt räknat. Det rekryteringsbehov som de 20 skolhuvudmännen ser inom en 10-årsperiod ser ut enligt följande: Förskollärare: 1243 Grundlärare F-3: 584 Grundlärare fritidshem: 220 Grundlärare 4-6: 548 Ämneslärare 7-9: 498 Ämneslärare gy: 521 Ämneslärare vissa ämnen: inget större behov Yrkeslärare: 197 Specialpedagoger: 117 Speciallärare: 157 Totalt: 4085 Några kommuner uppger att man inte alltid separerar behovet mellan kategorierna enligt ovan, eller att man ännu inte skapat en tydlig bild av behovet i kommunen. I RUCs samtal påtalar alla 12 huvudmän en brist på personal. Främst lyfts brist på förskollärare, lärare i SVA och specialpedagoger/speciallärare fram 9. Men även lärare inom SFI, moderna språk, lärare i de tidiga åren, fritidspedagoger, barnskötare, lärare i övningsämnen och slöjd, studievägledare och socionomer omnämns. Det ökade antalet nyanlända elever har under hösten bidragit till ett snabbt ökande behov av personal som kan hantera kartläggningsfrågor och lärare i SVA. Under Linnédialogen förstärktes bilden av skolhuvudmännens rekryteringsbehov och man bekräftar att behoven att rekrytera är större än vad som framkommer i NLU:s enkätundersökning, särskilt inom förskolan. Rekryteringsbehoven beror på olika faktorer, t ex pensionsavgångar och lärare som byter profession. Flera grupper påpekar problemen med att lärare lockas till grannkommunen med höjd lön. Frågor om möjligheter att utbilda och anställa annan personal än lärare, exempelvis skolassistenter lyftes (för 8 Varav en folkhögskola samt en kommun med två förvaltningsorganisationer. 9 5 av 12 huvudmän påpekar att bristen på förskollärare (och även andra yrkesgrupper) ställer krav på goda valideringsprocesser och snabbare vägar för t e x, fritidsledare och barnskötare att vidareutbilda sig. 7 av 12 huvudmän pratar om behov av snabbspår för akademiker in i svensk skola som lärare, studiehandledare, språkstöd och modersmålslärare. Det uttalade behovet ökade under hösten 2015 i takt med den ökande invandringen till Sverige. 5 (7)

6 att avlasta lärarnas administrativa börda) och man betonade vikten av samverkan för att kunna möta behoven i regionen, exempelvis genom utlokalisering av utbildningar (utifrån uppfattningen att det skulle locka fler att söka), validering av nyanlända lärares examen, validering även för andra grupper i samhället som kan ta sig in på lärarbanan, ett stärkt ledarskap i skolan (vilket anses väldigt viktigt för att lärarna ska stanna kvar) samt samarbete mellan Linnéuniversitetet med andra lärosäten när något skolämne saknas i kursutbudet, exempelvis slöjd och hem- och konsumentkunskap. Friskolornas representanter bekräftar en hel del av de utmaningar som de kommunala huvudmännen har lyft fram men inte i den omfattning som de kommunala huvudmännen beskriver. Rekrytering av skolledare blir allt viktigare och headhunting förekommer mellan kommunerna vad gäller skolledare, påpekade friskolerepresentanter. 4 VFU och Lärarutbildning Vad gäller synpunkter på VFU kan det av svaren i NLU:s enkät konstateras att behov av och intresse för VFU-handledarutbildning föreligger i de flesta kommuner, men det finns också osäkerhet inför Linnéuniversitetets VFUplatsbehov. Kommuners egen översyn av antal handledarutbildade saknas i många fall 10. I RUCs samtal lyfter huvudmännen frågor om lärarutbildningens innehåll och form, exempelvis kollegialt lärande, kommunikation i klassrummet, värdeskapande processer och föräldrakontakter, frågor om delmoment som skulle kunna förläggas till vfu, ökande antal utbildningar på distans och deltid, utlokalisering av lärarutbildningar till kommuner m.m. Huvudmännen har diskuterat olika organisationsmöjligheter för VFU ute på skolenheterna och frågan om man som kommun/skolenhet kan beställa examensarbeten med specifik temainriktning av studenterna så att studenterna skriver sina arbeten med en tydlig målgrupp och även bidrar till utvecklingsarbetet på skolenheterna. Övningsskolornas upplägg och VFUstudenter i alla kommuner har varit ett tema för diskussionen med kommuner med längre avstånd till lärosätet. Kommuner som deltar i övningsskoleprojektet förde fram frågan om möjligheten att skapa samma upplägg även för förskolan. Upplägget med övningsskolorna är intressant även för kommuner som inte deltar i projektet eftersom VFU är en viktig rekryteringsbas för skolorna. Mer information om de kurser som VFUveckorna är kopplade till önskas för att kunna ge bättre stöd och undervisning under praktiken. Behovet av handledarutbildning har också diskuterats med en möjlig delkurs 2 för mentorskap och bemötande av nyutexaminerade 10 Lnu kan/bör, enligt enkätsvaren: utbilda handledare, även lokalt, placera studenter hos utbildade VFU-lärare, säkerställa kommunikation och återkoppling mellan lärosäte och skola, underkänna studenter på signal från fältet, ersätta kommunerna ekonomiskt. Skolhuvudmännen uppger att de själva kan/bör: ge VFU-lärare förutsättningar att genomföra VFU-lärarutbildning, öka andelen handledarutbildade, tillgodose och kvalitetssäkra VFUplaceringar, samt säkerställa vägen in till kommunen/partnerområdet. 6 (7)

7 lärare ute i skolorna under de första yrkesåren. Olika tankar om möjlig organisation av VFU ute på skolenheterna har tagits upp. Vår bild av intresset för både form och innehåll i VFU förstärktes under Linnédialogen. Deltagarna upplever det som viktigt att skolornas VFUhandledare får utbildning och att de känner att de har nödvändig kunskap. Konceptet övningsskolor upplevs som positivt för att locka nya studenter och de som deltar i projektet är övervägande positiva. Flera deltagare påpekar vikten av att våga underkänna studenter som inte klarar sin VFU. Det ska inte vara för låga krav på studenterna. Frågan lyftes om man kan utveckla VFUuppgifterna så att de känns mer relevanta i verksamheten med eleverna. Friskolerepresentanterna anser att studenter bör vara på olika typer av enheter i större utsträckning under VFU så att de inte får lära känna bara en typ av verksamhet. Man anser sig representera någon typ av mångfald inom fristående verksamhet. 11 Få personal inom friskolorna har gått VFUhandledarutbildning (det finns inget krav idag från Lnu). Däremot vill man få en garanti att få VFU-studenter så att man får anledning att söka handledarutbildning. De anser även att man borde införa ett trainee-tänk för studenterna och täcka upp så många delar av en skolvardag som möjligt under praktikperioderna en professionsutveckling. De efterfrågar även matchning från universitetet för att få in studenter som står på kö, i den mån en kö finns, till de platser som blir lediga pga. avhopp under första terminen. 11 De fristående förskolorna beskriver sin verksamhet som annorlunda och relativt problemfri genom färre barn i barngrupperna, kortare beslutsvägar, mer självbestämmande inom givna ramar, fler personal per barn. 7 (7)