Vikten av samverkan ur lärosätesoch lärarutbildningsperspektiv

Transkript

1 Vikten av samverkan ur lärosätesoch lärarutbildningsperspektiv Lena Boström Ordförande i RUN, Vice Dekan Professor i pedagogik Leg. Lärare årskurs 4 - gymnasiet

2 i siffror studenter 355 kurser 45 kandidatprogram 32 magister-/masterprogram 1000 anställda 86 professorer Omsättning 927 miljoner SEK s utbildningsstrategi Ett attraktivt utbildningsutbud Två prioriterade områden Miljöer för lärande, teknikstöd och pedagogisk utveckling Regional skolsamverkan, arbetslivsanknytning och alumnverksamhet Ett utvecklingsområde Internationalisering

3 Varifrån kommer studenterna? Nybörjarstudenter på 2015/ % av s nya studenter kommer från Jämtland och Västernorrland rekryterar många studenter från Stockholm, Västra Götaland, Skåne och Gävleborg 13% 11% 5,5% 8,5% 4% 22%

4 s bidrag till regionen: Ett befolkningstillskott på ca personer de senaste 30 åren 49% av studenterna bor kvar i Jämtlands eller Västernorrlands län efter examen Studenter och anställda startar ca 1,5 företag per månad med hjälp av universitetets innovationsstöd

5

6 Tillgång och efterfrågan

7 Beräknat examinationsbehov och beräknad examination

8

9 Lärarutbildningar vid Förskollärare, 210 hp Campus Distans (CD) Grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, 180 hp (CD) Grundlärare med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1-3, 240 hp, (CD) Grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans årskurs 4-6, 240 hp, (CD) Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) 90 hp (CD) Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) (förhöjd studietakt) 90 hp (CD) Ämneslärare, hp (svenska, historia, samhällskunskap, engelska ) C

10 Nyheter Förskollärare, 210 hp, Östersund, ht-17, 1 tillfälle, nationellt sökbar, Campus Rektorsprogrammet, 30 hp (ht-15) Fortbildning för erfarna rektorer, 7,5 hp Samverkan Bästa Skola Övningsskola/ övningsförskola (områden ) nationell förebild!) Ansökan om examensrättigheter matematik, religionskunskap Uppväxlingsavtal pilotprojekt (Härnösand, Sundsvall, Östersund) och

11 Lärarutbildning ansökningstillfälle vs studietid

12 Söktryck (förstahandssökande per antagen) / 2, ,5 1 0,5 0 Förskollärare Grundlärarutb, inr fritidshem Grundlärarutb, inr f-klass, åk1-3 Grundlärarutb, inr grundskolan 4-6 Kompletterande pedagogisk utb

13 Regionalt utvecklingsnätverk, RUN Skolverket, Skolinspektionen, RUC med flera RUN Kommuner RUN-Riksdag Avdelningar inom lärarutbildningen Ledningsgrupp Utvecklingsnätverk 19 kommuner i Västernorrland, Jämtland och norra Hälsingland RUN-kansliet Regionen är ledande inom skolutveckling genom ett ständigt pågående utvecklingsarbete som syftar till en utvecklad samverkan mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

14 SAMVERKAN, FÖRANKRING, DIALOG Specialpedagogiska Skolmyndigheten (SPSM) - SiS-projekt Region Jämtland/ Härjedalen Kommunförbundet Västernorrland Länsstyrelsen Västernorrland

15 Ex på pilotprojekt Inkludering, alla elevers rätt till lärande Lärmiljöer Motivation och lärande Ledarskap Hälsofrämjande utveckling Entreprenörer MellanRum, kreativitet och Förståelse (Härnösand) Fritidshemmens lärmiljö Kulturella uttrycksformer för lärande och kommunikation Ljustadalens vetenskapare Museet - ett didaktiskt rum Spioner, Pokemon och mobiler i skolans värld Studiemotivation och lärande Är ledarskapet verkligen allt? Stärka ungdomars välmående 15

16 Ex på pilotprojekt Inkludering, alla elevers rätt till lärande Bubblare Lärmiljöer Motivation och lärande Ledarskap Hälsofrämj ande utveckling Pojkars/ flickors lärande Nyanländas lärande Värdegrunds pedagogik Bubblare E-lärande och teknik i grundskolan. Härnösand: Sundsvall: 16

17 Ex på utveckling av lärmiljön ALC på MIUN Universitetspedagogiskt utvecklingsarbete med nya sätt att se på didaktik och lärande. Fokus: Didaktik och lärande inte teknik. (Rum C015 och C016)

18

19 Bakgrund Flera rapporter pekade på brister inom VFU (Skolverket 2007, Högskoleverket 2008, Lärarförbundet 2008) I betänkandet En hållbar lärarutbildning (SOU 2008:109) föreslogs att den verksamhetsförlagda utbildningen bör stärkas genom s.k. fältskolor Erfarenheter också av en positiv utveckling inom VFU (Uppföljning av den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar-och förskollärarutbildningarna, Rapport 2015:24, UKÄ) Positiva erfarenheter av att högskolor och skolhuvudmän tar ett gemensamt ansvar för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen Brister och oklarheter finns fortfarande gällande exempelvis kontakten mellan högskolor och skolor; handledares förutsättningar, uppgift och kompetens; samt examinationen av VFU

20 En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (Promemoria U2013/4305/S) Femårig försöksverksamhet Lärar- och förskollärarstudenter ska fullgöra merparten av den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (förskollärar-, grundlärar-, yrkeslärar- eller förskollärarexamen) på övningsskola/övningsförskola Hög kompetens hos handledare för att främja studenternas utveckling Hög koncentration (studenter och handledare) ger möjlighet till erfarenhetsutbyte såväl mellan som inom dessa grupper

21 Ansökan anger hur högskolan planerar försöksverksamheten så att: Studenterna fullgör huvuddelen av sin VFU i övningsskolor/-förskolor Minst hälften av högskolans studenter omfattas (aktuell utbildn) En hög handledartäthet och god handledarkompetens främjas Högskolan bidrar med handledarutbildning Högskolans lärare följer och bidrar till studentens utveckling Högskolan avser att försäkra sig om att övningsskolornas organisation, kvalitets- samt utvecklingsarbete håller god kvalitet

22 Uppföljning och utvärdering av försöksverksamheten med övningsskolor/övningsförskolor Femårigt regeringsuppdrag till Universitetskanslersämbetet Uppdrag att följa upp och utvärdera om och i så fall på vilket sätt försöksverksamheten vid deltagande lärosäten bidrar till att höja kvaliteten inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen, bl.a. i förhållande till hur VFU:n fungerar vid lärosäten som inte ingår i försöksverksamheten Delredovisning 2018, slutredovisning 2020

23 Aspekt 1: Koncentration Aspekter Exempel på frågeområde 1: Koncentration av studenter vid skolor Exempel på frågeområde 2: Koncentration av handledare vid skolor Aspekt 2: Kompetens Exempel på frågeområde 1: Handledare med handledarutbildning Exempel på frågeområde 2: Handledare som är särskilt skickliga lärare (förstelärare etc.)

24 Aspekter Aspekt 3: Samverkan Exempel på frågeområde 1: Utvecklat och nära samarbete mellan huvudman (kommunal respektive fristående) och lärosäte (avtal, överenskommelser etc) Exempel på frågeområde 2: Utvecklat och nära samarbete mellan handledare, VFU-lärare och student (team etc)

25 Utvärderingens upplägg och data Styrande förutsättningar: Jämförelse med icke-övningsskolor Aspekterna (kompetens, koncentration, samverkan) Vilken variation har uppstått? ( breda erfarenheter av försöksverksamheten ) Datainsamling 2016 och 2019 I övrigt har inte utvärderingen bestämda specifika frågor.

26 Vilket empirisk material? En försöksverksamhet med övningsskolor och övningsförskolor (PM, regeringen intentioner) Lärosätenas ansökningar till UHR Lokala ansökningshandlingar till lärosätena Avtalen mellan skolorna och högskolorna Frågeformulär till alla lärosäten (2016 och 2019) Enkät (till skolor) och övningsskolor (2016 och 2019) Platsbesök vid lärosäten (lärosäte, lärarutbildare, övningsskolor, handledare, studenter), (2016 och 2019) Andra utvärderingar av övningsskolor

27 Genomförande delrapport 1 Fokus på intentioner, påvisa mätbara skillnader och beskrivning av den verksamhet som initierats. Regeringens intentioner, UHR:s ansökningsprocess och lärosätenas och skolornas utformning av övningsskoleverksamhet. Frågeformulär till samtliga 27 lärosäten (fokus på aspekterna) Utökat frågeformulär till de 15 lärosäten som ingår i försöksverksamheten Enkäter till skolor och övningsskolor vid de 15 lärosäten som ingår i försöksverksamheten (fokus på aspekterna) Fördjupad studie- Platsbesök vid fem lärosäten och övningsskolor de har avtal med (Lärosäten anmäler intresse- UKÄ genomför ett urval)

28 MITTUNIVERSITETET MITTUNIVERSITETET tillför stora värden till regionen och riket genom en väl profilerad verksamhet som utvecklas inom områden där regionens bidrag till nationell excellens är som störst. MITTUNIVERSITETET behövs för att svara upp mot regionala såväl som nationella utbildningsbehov i en tid av hög arbetslöshet, stora pensionsavgångar och behov av livslångt lärande.

29 Tack för mig! Lycka till!