Hypertoni - Läkemedelsrekommendation
|
|
- Olof Sundberg
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Dok-nr Författare Version Göran Gyllenhammar, Apotekare, Klinisk farmakologi 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab Läkemedelskommitténs expertgrupp Endokrinologi - rekommendation av läkemedel vid hypertoni Sammanfattning En enkel behandlingstrappa att följa, om patienten inte har någon annan sjukdom eller kontraindikation som gör att man vill starta/välja annorlunda är; T. Losartan 50 mg 1x1, med en blodtryckskontroll efter 4 veckor. Om målblodtryck inte nåtts öka till 2x1, med ny kontroll efter 4 veckor. Om målet fortfarande ej nåtts, byt till T. Losartan/Hydroklortiazid 100/25 mg 1x1, med en ny kontroll efter 4 veckor. Vid varje återbesök/blodtryckskontroll bör Na, K samt Krea/eGFR kontrolleras. Om målblodtryck fortfarande inte uppnåtts komplettera med T. Amlodipin 5 samt 4 veckor senare vid behov öka till 10 mg 1x1, förslagsvis till kvällen för att undvika hypotensiva besvär dagtid och en bättre blodtryckssänkning under efternatten, och därefter med T. Atenolol 50 mg 1x1. Om målblodtrycket fortfarande inte uppnåtts, komplettera med mer diuretika (spironolakton vid normalt kalium samt kreatinin, eller loopdiuretika vid kalium samt kreatinin i överkant eller stegrat). Börja med T Spironolakton 25 mg 1x1, eller C Furix R 30 mg 1x1 och öka därefter vid behov beroende Krea samt K den ena eller den andra eller komplettera med varandra. Data visar på en bättre blodtryckssänkande effekt vid resistent hypertoni (RAASblockad + diuretika + Ca-antagonist) med spironolakton 25 samt vb 50 mg 1x1 jämfört med betareceptorblockerare eller alfareceptorblockerare, varför detta rekommenderas i första hand, om inte allvarliga problem med Kreatinin samt Kalium föreligger. Rekommendation om uppföljande blodtrycks samt labkontroll 2-4 veckor efter start, eller fortsatta justering av doserna. Därefter kan behandlingen kompletteras med en alfareceptorblockerare. OBS; att kombinationen Calciumantagonist och alfareceptorblockerare leder till en ökad risk för ortostatism. Var därför noggrann med att efterfråga yrsel vid uppresning liksom vid behov blodtryck i stående. Vid risk för blodtrycksfall, läkemedelsbiverkningar rekommenderas halverade startdoser, samt att frikostigt mäta blodtrycket utanför mottagningen, med t ex hem- eller 24- timmarsblodtryck. Angiotensinreceptorblockerare (ARB), Angiotensin converting enzyme hämmare (ACE), Calciumantagonister (CA), Diuretika (D) samt betareceptorblockerare (BB) har likartad blodtryckssänkande effekt, likartad frekvens biverkningar, likartad kardiovaskulär skyddseffekt, och en likartad kostnad, ca 300 kr/år. ACE-hämmare (Enalapril) är mer väldokumenterade än ARB (Losartan), men då ca % av patienterna får hosta på behandlingen, den blodtryckssänkande effekten är likartad, priset väsentligen detsamma och en kombinationstablett med 25 mg hydroklortiazid saknas, har Losartan valts före Enalapril som startläkemedel i behandlingstrappan, men för de som är välinställda och ej uppvisar biverkningar ska behandlingen ej bytas. Amlodipin 5 mg rekommenderas som startdos, då fler får biverkningar vid start med 10 mg. Riktlinjer - medicinska Sida 1/7 3. Allmänheten
2 De flesta patienter behöver två eller fler läkemedel för att nå behandlingsmålet; ett systoliskt blodtryck under 140 mm Hg. Med fördel kan det tredje läkemedlet läggas till kvällen, enligt nyare rekommendationer, för att undvika ortostatiska besvär dagtid och för att få en bättre blodtryckssänkande effekt under efternatten. För personer med proteinuri, kan man sträva mot ett målblodtryck på <130/80 och vid diabetes <140/85. För patienter > 50 år och med en förhöjd risk för en kardiovaskulär händelse eller > 75 år och ett systoliskt blodtryck (SBP) > 130 kan man överväga ett SBP mål < 120. Jmfr nedan, SPRINT-studien. En förenklad behandling är kombinationstabletten med losartan och hydroklortiazid, som är billigare och underlättar compliance än varje del för sig. Undvik kombinationen ARB+ACE-hämmare vid hypertoni. Läs mer nedan. NYHETER 1) Nya amerikanska riktlinjer Nyligen har det kommit nya amerikanska riktlinjer som helt omkullkastar nuvarande syn på vad som är högt blodtryck, samt målblodtryck och är mycket aggressivare än tidigare. Samtidigt som dessa presenterats har det kommit en ny svensk metaanalys på behandlingsstudier från Umeå, som inte instämmer i bedömningen att aktuellt målblodtryck ska vara > 130/80, för alla. Tvärtom menar man att ett blodtrycksmål < 140/90 är lagom vid primärprevention men kan övervägas för att minska risken för kardiovaskulära händelser men inte mortalitet vid känd sekundärprevention. I nuläget har expertgruppen valt att följa tidigare definition och målvärde för högt blodtryck. Samtidigt har de amerikanska riktlinjerna lyft fram hem och 24-timmars blodtrycksregistrering för diagnostik samt uppföljning och i detta instämmer expertgruppen. 2) Hemblodtryck Moderna studier har vid flera tillfällen bekräftat att även strikt standardiserat uppmätta blodtryck på mottagningen kan skilja kraftigt från värden som mäts upp utanför mottagningen. För våra patienter är det ofta en fråga om att man får högre värden på mottagningen eftersom patienten upplever stress där, men det motsatta förekommer också, dvs att patienten har högre blodtryck hemma än på mottagningen. Vid ambitiös blodtryckssänkning, hos patienter med hög kardiovaskulär risk samt hos de med symtom på hypotoni eller ortostatism rekommenderas därför särskilt att hemblodtryck eller dygnsmätning av blodtrycket utförs för att detta skall kunna ligga till grund för värdet av mottagningsblodtrycksmätningarna. Hemblodtryck har nyligen utretts av SBU och man har sett att det är minst lika bra som mottagningsblodtryck för att styra terapin. Genom att använda det kan sjukvården spara både tid, resurser och få ett riktigare blodtrycksvärde. Man fann också studier som visar att man kan minska antalet antihypertensiva läkemedel hos många patienter om man utgår från hemblodtrycksmätningar. Säkerligen består en stor del av de biverkningar som patienter erfar vid blodtrycksbehandling (yrsel, ostadighet) på att man ger onödigt mycket läkemedel om man styr terapin enbart utifrån mottagningsblodtryck. Nyligen har data från användande av automatiska blodtrycksmätare på mottagningen publicerats. Dessa kan tyvärr ge upphov till såväl falskt förhöjda som låga blodtryck. Undersökningsmetoden bör således undvikas, och ersättas av i första hand hemblodtryck och Riktlinjer - medicinska Sida 2/7 3. Allmänheten
3 i andra hand 24-timmarsblodtryck. OBS att hemblodtrycksutrustning och patientens teknik med densamma måste kontrolleras vid ett besök så eventuell korrektion av värdena kan göra i efterhand. Många halvautomatiska mätare visar lite för höga eller för låga värden (±10 mmhg är inte ovanligt). Vid hemblodtryck rekommenderas upprepade mätningar där man framför allt använder det genomsnittliga resultatet för att styra behandlingen, och målvärdet är då i huvudsak <135/85 mmhg. 3) Nya behandlingsmål < 140/90 (bara hypertoni), <150 för de > 80 år och där man också bör ha ett systoliskt blodtryck >140 mm Hg i stående, eller <140/85 vid påvisad diabetes, är de i dag gällande behandlingsmålen, enligt de senaste europeiska riktlinjerna. I de tidigare amerikanska riktlinjerna var målblodtrycken väsentligen desamma och man betona de här även betydelsen av ett strukturerat arbetssätt, med behandlingsalgoritmer samt täta återbesök intill dess att målblodtrycket nåtts. Man har då kunnat se en ökad måluppfyllelse från ca 50 till 80 %. Dessa, senare värderingar kvarstår. I dagens läge har fem olika läkemedelsgrupper dokumentation på blodtryckssänkning samt sekundärt till denna en minskning av kardiovaskulär sjukdom (CVS). Dessa grupper är ACEhämmare, kalciumantagonister, tiaziddiuretica, betablockerare, samt angiotensin-iireceptorblockerare (ARB). De ger alla en jämförbar blodtryckssänkning, riskreduktion av CVS samt en väsentligen jämförbar förekomst av biverkningar, även om arten av dessa beror på det enskilda preparatet allt till ett väsentligen jämförbart pris, < 1 kr/dag. Tillsvidare rekommenderas liksom tidigare, att de patienter som redan behandlas med betablockerare att fortsätta med detta. Om patienten känner oro för sin behandling eller uppvisar biverkningar kan man byta efter sedvanlig dosuttrappning. Vid nystart av blodtryckssänkande behandling rekommenderas i första hand, om det inte finns något som talar för en betablockare (t ex migrän, angina pectoris, hjärtsvikt, hjärtklappning), att man börjar med något av de andra förstahandsmedlen, och att man använder betablockerarna som en tilläggsbehandling om blodtrycksmålen ej nås. Detta är i samstämmighet med TLV s beslut, där betablockerare bara är subventionerade om andra blodtryckssänkande läkemedel prövats först. Viktigt att komma ihåg vid behandling, är att de flesta patienter behöver två eller fler läkemedel, för att nå behandlingsmålen ovan. I november 2015 presenterades 2 nya studier, som åter ifrågasätter vårt aktuella behandlingsmål, ett SBP < 140. Se nedan; SPRINT (4), samt metaanalysen i Lancet (5). I BMJ 2016 presenterades en svensk metaanalys (6) som belyste värdet av att sänka ett systoliskt blodtryck > 140 hos patienter med diabetes. Senare behandlingsstudier 1) HYVET patienter äldre än 80 år, väsentligen friska och med ett systoliskt blodtryck > 160 mmhg, randomiserades till diuretika samt ACE-hämmare eller placebo. Målblodtryck < 150/80, men OBS att man skulle ha systoliskt blodtryck i stående på >140 mmhg. Resultat; mycket positiva resultat på stroke, hjärtsvikt samt död. Slutsats; äldre friska kan/bör behandlas aktivt, om de har en hypertoni utan ortostatism. 2) ACCOMPLISH patienter äldre än 60 år, med tecken på arteriosklerotisk kärlskada och med ett systoliskt blodtryck > 160 mmhg, randomiserades till ACE-hämmare + kalciumantagonist eller ACE-hämmare + diuretika. Resultat; mycket positiva resultat på kardiovaskulära endpoints. Tolkning; kombinationen ACE-hämmare + kärlselektiv kalciumantagonist kan/bör väljas före ACE-hämmare + diuretika. Riktlinjer - medicinska Sida 3/7 3. Allmänheten
4 3) ONTARGET patienter med hög kardiovaskulär risk för ett återinsjuknande eller patienter med typ 2-diabetes och riskfaktorer randomiserades till en ACE-hämmare, en ARB eller en kombination av dessa. Resultat; ARB telmisartan var inte sämre än ramipril ur kardiovaskulär synvinkel. Någon signifikant skillnad i effekt sågs inte heller mellan kombinationen och ACE-hämmaren ramipril. Ett likartat antal biverkningar sågs mellan ACE-hämmaren och ARB frånsett hosta, men fler med kombinationen. Tolkning; ACEhämmare är förstahandsmedel. Telmisartan har likartade, inte inferiora skyddseffekter på kardiovaskulär sjukdom. En kombination av en ACE-hämmare och telmisartan ger inga kardiovaskulära fördelar men fler biverkningar. 4) SPRINT. Denna studie tillsammans med en tidigare metaanalys, är de som framförallt legat till grund för de nya amerikanska riktlinjerna publicerades SPRINT, en studie sponsrad av amerikanska myndigheter, där man randomiserade 9361 patienter med en hög kardiovaskulär risk, men ej med diabetes eller genomgången stroke och ett systoliskt blodtryck (SBP) > 130 mm Hg, till antingen ett målblodtryck < 140 eller < 120. Den första gruppen fick knappt 2 och den andra gruppen knappt 3 läkemedel per deltagare, och man nådde att SBP på 136 respektive 121 mmhg. Studien avbröts i förtid, pga signifikant färre händelser i primär endpoint samt total död. Å andra sidan uppvisade dock, den mer aktivt behandlade gruppen signifikant fler allvarliga biverkningar. 5) I en ny översiktartikel och metaanalys i Lancet i november 2015 kunde man konstatera att i en kardiovaskulär högriskgrupp, att en mer aktiv behandling till ett lägre blodtryck 133/76 vs 140/81, ledde till färre kardiovaskulära händelser men ingen minskning av hjärtsvikt, kardiovaskulär eller total mortalitet. Samtidigt noterades fler biverkningar. 6) Vid en metaanalys av 49 studier, som inkluderade närmare patienter med typ 2- diabetes, kunde man konstatera att om man sänkte ett initialt systoliskt blodtryck > 140 till lägre värden minskade total och kardiovaskulär död. Om man startade vid ett lägre systoliskt blodtryck och sänkte det ytterligare ökade i stället risken för kardiovaskulär död, utan någon annan vinst. Förstahandsmedel, förutom losartan (se ovan) Då det föreligger indikation för medicinsk behandling av högt blodtryck är; ACE-hämmare i form av enalapril, kalciumantagonisten amlodipin (alt felodipin) samt hydroklortiazid ev kombinerat med amilorid, alla rekommenderade försthandsmedel. Enalapril är idag den bäst dokumenterade och mest prisvärda ACE-hämmaren. Dos är 20 mg 1x1, om ej hjärt- eller njursvikt föreligger, då en lägre startdos och försiktig upptitrering rekommenderas. Ramipril har numera likvärdigt dokumenterade effekter och samma pris. Av de kärlselektiva kalciumantagonisterna rekommenderas amlodipin alt. felodipin 5-10 mg 1x1 av dokumentationsskäl och lokal terapitradition. De kan i första hand kombineras med ACE-hämmare och betablockerare. Lerkanidipin 10 och 20 mg 1x1, är en kärlselektiv calciumantagonist, som ffa kan användas till de patienter som får besvärande benödem vid användande av den här läkemedelsgruppen. Tidigare patent på läkemedlet är nu slut och priset väsentligen jämförbart med de andra förstahansmedlen. Diuretika, i form av bendroflumetiazid eller hydroklortiazid är bland våra bäst dokumenterade preparat. Då de används som singelterapi bör en kombination med amilorid användas för att minska förlust av kalium samt magnesium i urinen, rekommenderat är Amiloferm mite. Vid kombination med ACE-hämmare bör dock detta preparat ersättas av Salures, eller Esidrex, för att undvika hyperkalemi. När diuretika används i rekommenderade doser, är de metabola bieffekterna minimala. Låga doser (6,25-12,5 mg) finns även som Riktlinjer - medicinska Sida 4/7 3. Allmänheten
5 tilläggsbehandling i fasta kombinationer med ACE-hämmare. Många menar dock att vi i dag använder för låga doser diuretika, och att vi inte skall vara så rädda för Salures 5 mg eller Esidrex 25 mg. Jfr att i Amiloferm mite, resp Amiloferm är hydroklortiaziddoserna 25 resp 50 mg. Den låga dosen hydroklortiazid är idag den största nackdelen med en del av kombinationstabletterna med ACE-hämmare. Användning av loop-diuretika vid blodtrycksbehandling bör begränsas, då den blodtryckssänkande effekten är måttlig, dokumentation på kardiovaskulär sjukdom saknas, biverkningar som pollakisuri är vanligt samt av kostnadsskäl. De bör först bli aktuella vid ett stegrat kreatinin, eller då patienten redan behandlas med en kombination av de fyra förstahandsmedlen. Vid en normal njurfunktion rekommenderas en retardberedning, och först vid ett egfr ned mot 30, att det ersätts av en vanlig tablett. Aldosteronantagonisten spironolakton har en god blodtryckssänkande effekt och har sedan tidigare rekommenderats i Östergötland. Den kan av dessa skäl rekommenderas som ett alternativ, men end-pointdata saknas vid hypertoni, och kostnaden är högre. Positivt är att det finns endpointdata vid hjärtsvikt (RALES), vilket kan öka möjligheten för kardiovaskulära behandlingsvinster även vid enbart hypertonibehandling. Den kan framförallt bli aktuellt vid en terapiresistent hypertoni, trots en kombination av de fyra "förstahandsmedlen". Startdos, 25 mg 1x1, med möjlighet till dosökning 50 mg 1x1 om målblodtryck ej uppnås och Kreatinin samt K tillåter detta. Betablockerare, i form av atenolol (T. Atenolol 50 mg 1x1) har sedan tidigare ansetts som ett lämpligt förstahandsmedel. Så var det även i den 2004 publicerade SBU-rapporten. De kardiovaskulära vinsterna vid behandling med atenolol har dock därefter ifrågasatts (mindre skydd mot ffa. stroke) och dess värde är nu mer oklart (se ovan). Atenolol är den klart bäst dokumenterade betablockeraren. Andra betablockerare har ej bättre dokumentation. Gruppen används nu ffa som andrahandsmedel om det inte föreligger speciella skäl (se ovan). Behandlingen kostar ca 200 kronor/år. Om blodtrycket ligger kvar över målnivån 140/90 eller 140/85 vid diabetes kan preparaten ovan kombineras. Vid ev. biverkningar bör man i första hand byta till ett preparat från någon av de andra grupperna. Andrahandsmedel Andrahandsmedel är icke kärlselektiva kalciumantagonister. Av icke kärlselektiva kalciumantagonister finns diltiazem (Cardizem ) och verapamil (Isoptin ). Båda är idag väldokumenterade avseende blodtryckssänkande effekter, biverkningar samt kardiovaskulära vinster. Effekter som är jämförbara med förstahandsmedlen ovan. Diltiazem ges liksom verapamil till patienter utan betablockerare för att undvika kardiella retledningsstörningar (AV-block I-III). De har en begränsad subvention. Tredjehandsmedel Tredjehandsmedel är alfareceptorblockerare (Alfadil ) och imidazolinreceptorblockerare (Physiotens ). Efter ALLHAT-studien samt av kostnadsskäl finns det ingen anledning att använda alfareceptorblockerare, mer än i mycket speciella lägen, då man inte når tillräcklig blodtryckskontroll med de andra antihypertensiva läkemedlen. Physiotens är ett nyare läkemedel, som likt clonidin (Catapressan ) interagerar med centrala receptorer och på detta sätt leder till en minskad sympatikusaktivitet perifert, samt kärldilatation, och på grund av detta en blodtryckssänkning. Physiotens ger mindre biverkningar, fr a muntorrhet, än klonidin. Det är metabolt inert och kan kombineras med Riktlinjer - medicinska Sida 5/7 3. Allmänheten
6 andra blodtryckssänkande läkemedel. Endpointdata saknas och läkemedlet är dyrt. De har bägge en begränsad subvention. Äldre Äldre kan behandlas med samma blodtryckssänkande läkemedel som yngre. Målblodtryck för välmående patienter < 80 år är < 140/90 samt för de > 80 år är det mmhg (jmfr HYVET ovan). Jämför dock även den nya SPRINT, som pekar på behandlingsvinter med ett målblodtryck < 120. Se ovan. Det är dock viktigt att vara observant på ortostatiska blodtrycksfall och ofta kombinera sittande med ett stående blodtryck, för att hitta detta. Om det föreligger, begränsar detta blodtrycksfall samt ev ortostatisk yrsel möjligheten att nå målblodtrycket. Män med prostatabesvär kan behandlas med en alfareceptorblockerare, då det minskar problemen med urinträngningar. Detta läkemedel leder dock till en ökad risk för ortostatism, inte minst i kombination med kärlselektiva kalciumantagonister. Referenser 1) Klingbeil A U., et al. A Meta-analysis of the Effects of Treatment on Left Ventricular Mass in Essential Hypertension. Am J Med. 2003; 115: ) Carlberg B., et al. Atenolol in hypertension: is it a wise choice? Lancet 2004;364: ) Lindholm L.J., et al. Should b-blockers remain first choice in the treatment of primary hypertension? A meta-analysis. Lancet 2005;366: ) SBU-Rapport nr 170, Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. 5) Strippoli G F M., et al: Effects of angiotensin convertin enzyme inhibitors and angiotensin II receptor entagonists on mortality and renal outcomes in diabetic nephropathy:systemtic review. BMJ 2004;329:828. 6) Beckett NS, Peters R, Fletcher AE, Staessen JA, Liu L, Dumitrascu D, et al; the HYVET Study Group. Treatment of hypertension in patients 80 years of age or older. N Engl J Med. Epub 2008 Mar 31. 7) Jamerson KA; Avoiding Cardiovascular events through Combination Therapy in Patients Living with Systolic Hypertension Trial. The first hypertension trial comparing the effects ot two fixed-dose combination therapy regimens on cardiovascular events: Avoiding Cardiovascular events through Combination Therapy in Patients Living with Systolic Hypertension (ACCOMPLISH). J Clin Hypertens. (Greenwich 2003;5 (4 Suppl 3): ) The ONTARGET Investigators. Telmisartan, ramipril, or both in patients at high risk for vascular events. N Engl J Med. 2008;358: ) Yusuf S, Sleight P, Pogue J, Bosch J, Davies R, Dagenais G. Effects of an angiontensinconverting-enzyme inihibitor, ramipril, on cardiovascular events in high-risk patients. The Heart Outcomes Prevention Evaluation Study Investigators. NMed.2000;342: ) Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket. 11) Cushman WC., Evans GW., Byington RP., Goff DC Jr., Grimm RH Jr., Cutler JA., et al.; ACCRD Study Group. Effects of Intensive Blood-pressure Control in Type 2 Diabetes Mellitus. N Engl J Med. 2010; 362: ) Mancia G, Laurent S, Agabiti-Rosei E, Ambrosioni E, Burnier M, Caulfield MJ, et al. Reappraisal of European guidelines on hypertension management: A European Society of Hypertension Task Force document. J Hypertens 2009; 27: ) Cooper-DeHoff RM, Gong Y, Handberg EM, Bavry AA, Denardo SJ, Bakris GL et al. Tight Blood Pressure Control and Cardiovascular Outcomes Among Hypertensive Patients With Diabetes and Coronary Artery Disease JAMA. 2010; 304: ) Cederholm J, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Zethelius B, Eeg-Olofsson K, Nilsson PM. Systolic blood pressure and risk of cardiovascular diseases in type 2 diabetes: an observational study from the Swedish national diabetes register. J Hypertens 2010; Jul 14. [Epub ahead of Print]. 15) Patel A; ADVANCE Collaborative Group, MacMahon S, Chalmers J, Neal B, Woodward Riktlinjer - medicinska Sida 6/7 3. Allmänheten
7 M, Billot L et al. Effects of a fixed combination of perindopril and indapamide on macrovascular and microvascular outcomes in patients with type 2 diabetes mellitus (the ADVANCE trial): a randomised controlled trial. Lancet. 2007; 370: ) Östgren CJ,. Nilsson Peter M. Blodtrycksmålet 130/80 vid typ 2-diabetes bör omprövas. Läkartidningen 2010; 107: ) 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension. Journal of Hypertension 2013; 31: ) Go A.S. et al. An effective approach to high bloopressure control: A science advisory from the American Heart Association, the American College of Caridology, and the Centers for Disease Control and Prevention. Hypertension, published online November 15, ) The Blood Pressure Lowering Treatment Trialist s Collaboration: Blood pressurelowering treatment based on cardiovascular risk: a meta-analysis of individual patient data. Lancet 2014; 384: ) Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med Läkemedel bakgrundsdokumentation. Information från Läkemedelsverket 5: ) 2014 Evidence-Based Guideline for the Management of High Blood Pressure in AdultsReport From the Panel Members Appointed to the Eighth Joint National Committee (JNC 8). JAMA. 2014;311(5): doi: /jama ) The Sprint research group. A randomized Trial of Intensive versus Standard Blood- Pressure Control. Published November at NEJM.org. DOI: /NEJMoa ) Xie E., Atkins E., Lv J., et al Effects of intensive blood-pressure lowering on cardiovascular and renal outcomes: updated systematic review and meta-analysis. Published online November 6, http//:dx.doi.org/ /s (15) ) Willamis B., MacDonald T., Marant S., et al. Spironolakton versus placebo, bisoprolol, and doxazosin to determine the optimal treatment for drug-resistant hypertension (PATHWAY-2): a randomised, double.blind, crossover trial. Published online September 21, ) Brunström M, Carlberg B. Effect of antihypertensive treatment at different blood pressure levels in patients with diabetes mellitus: systematic review and meta-analyses. BMJ 2016; 352: i717 26) Whelton PK, Carey RM, Aronow WS, Casey DE Jr, Collins KJ, Dennison Himmelfarb C, DePalma SM, Gidding S, Jamerson KA, Jones DW, MacLaughlin EJ, Muntner P, Ovbiagele B, Smith SC Jr, Spencer CC, Stafford RS, Taler SJ, Thomas RJ, Williams KA Sr, Williamson JD, Wright JT Jr ACC/AHA/AAPA/ABC/ACPM/AGS/APhA/ASH/ASPC/NMA/PCNA guideline for the prevention, detection, evaluation, and management of high blood pressure in adults: a report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Clinical Practice Guidelines. Hypertension ) Brunstrom M., Carlberg B. Association of Blood Pressure Lowering With Mortality and Cardiovascular Disease Across Blood Pressure Levels A Systematic Review and Metaanalysis. JAMA Intern Med. doi: /jamainternmed ) Ettehad D, Emdin CA, Kiran A, et al. Blood pressure lowering for prevention of cardiovascular disease and death: a systematic review and meta-analysis. Lancet. 2016;387(10022): Riktlinjer - medicinska Sida 7/7 3. Allmänheten
Hypertoni: Läkemedelsrekommendation
Dok-nr 05242 Författare Version Marwa Shabo, Apotekare, Klinisk farmakologi 4 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2019-04-11 Läkemedelskommitténs expertgrupp
Läs merBlodtrycksbehandling vid diabetes. Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Blodtrycksbehandling vid diabetes Bo Carlberg bo.carlberg@umu.se Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Högt blodtryck vid typ-2-diabetes Hur bör man mäta blodtrycket? Hur mycket bör man
Läs merHypertoni. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland
Hypertoni Läkemedelskommitténs terapirekommendation för Landstinget i Värmland Fastställd: 1 juni 2016 Gäller: t.o.m. 1 juni 2018 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Terapirekommendation
Läs merThe lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro
The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro Karin Manhem Sahlgrenska Universitetssjukhuset Göteborg Överlevnad Blodtryck Överlevnad NEJ Blodtryck Överlevnad Blodtryck Blodtryck och
Läs mer30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod
30 REKLISTAN 2010 www.vgregion.se/vardgivarstod Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel 19 Tobaksavvänjning. terapiråd Rekommenderad
Läs merPatienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014
Patienter med diabetes typ 2 på Ältapraktiken, uppnår de målblodtryck? Tarek Abdulaziz, ST läkare, Ältapraktiken Vesta 2014 Tarek Abdulaziz: ST-läkare Klinisk handledare: Khpalwak Ningrahari, specialist
Läs merAtt förebygga stroke är att behandla stroke
Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter stroke Signild Åsberg, Akademiska sjukhuset Att förebygga stroke är att behandla stroke Rökning Fysisk inaktivitet Alkohol överkonsumtion Övervikt Hypertension
Läs merDostitrering av läkemedel på hjärtmottagningen
Riktlinje Process: Hälso- och sjukvård Område: Hjärta och kärl Giltig fr.o.m: 2017-05-05 Faktaägare: Daria Abrahamsson, Avdelningschef medicinkliniken Växjö Fastställd av: Thomas Aronsson, Verksamhetschef
Läs merBilaga II. Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln
Bilaga II Revideringar till relevanta avsnitt i produktresumén och bipacksedeln 6 För produkter som innehåller de angiotensin-konverterande enzymhämmarna (ACEhämmare) benazepril, kaptopril, cilazapril,
Läs merHypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det
n livsstil och hälsa: hjärta kärl klinisk översikt läs mer Engelsk sammanfattning Läkartidningen.se Hypertoni är ett kliniskt problem trots att vi har verktygen att lösa det Högt blodtryck ökar risken
Läs merSekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?
Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen? Inledning Det är sedan länge känt att sekundärpreventiv behandling efter genomgången hjärtinfarkt är effektivt, och i europeiska riktlinjer publicerade
Läs merDIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt
Ny indikation för DIOVAN DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt Ny indikation för DIOVAN: Behandling av hjärtsvikt efter hjärtinfarkt 25 % riskreduktion av total mortalitet Fakta om hjärtinfarkt Hjärtinfarkt
Läs merDelprov 3 Vetenskaplig artikel
Delprov 3 Vetenskaplig artikel of Questions: 10 Total Exam Points: 10.00 Question #: 1 I denna uppgift ska du besvara ett antal frågor kring en vetenskaplig artikel: Different systolic blood pressure targets
Läs merFAKTA för Sjuksköterskor
FAKTA för Sjuksköterskor 14:00-14:15 Välkommen och introduktion till FAKTA för ssk - Marita 14:15-15:00 Bra att veta om hypertoni - Per Hauschild Riskfaktorer vid hjärtkärlsjukdom, Hem- resp. 24 tim blodtrycksmätning,
Läs merExpertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2014 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2014 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merKardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni
Kardiovaskulär prevention viktigt och nytt ur Läkemedelsverkets riktlinjer: riskskattning och hypertoni Thomas Kahan, professor, överläkare, FESC, FASH Kardiovaskulära riskmottagningen, Hjärtkliniken Danderyds
Läs merInnehåll. LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. Läkemedelsgruppen
Innehåll LFN-genomgång hypertoniläkemedel. Cilostazol (Pletal) mot claudicatio intermittens. LFN-genomgång hypertoniläkemedel Syftet är att få ut mer hälsa för pengarna. Försäljningen uppgick 2007 till
Läs merKLOKA LISTAN 2015. Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2015 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2015 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merEnl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen.
Leif Ekman 2016 Enl WHO: Bltr 140/90 mmhg = hypertoni Högt bltr den viktigaste riskfaktorn för hjärt- kärlsjukdom, njursjukdom och förtida död i världen. I Sverige: 1,8 milj har hypertoni (27% av vuxna).
Läs merFörslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt
2010-05-26 28-2010 1 (6) Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt Följande dokument avser behandling av systolisk hjärtsvikt.
Läs merVetenskapliga slutsatser och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation
Bilaga IV Vetenskapliga slutsatser, skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation 1 Vetenskapliga
Läs merÄldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta?
Äldre och antihypertensiva läkemedel eller Vinst eller skada vid hypertonibehandling av våra äldsta? Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland. 1 FRÅGA 1, sammafattning
Läs merSekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet
Sekundärprevention efter Stroke/TIA Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet Sekundärprevention efter stroke Vad handlar det om? Vad vet vi om effekter av åtgärder? Kan vi få
Läs merKLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN 2016 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Njursjukdomar Klokt råd 2016 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering av läkemedel Beräkna njurfunktionen
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling PD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling PD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT 5...4 Figur 2. Andel med
Läs merLÄKEMEDELSKOMMITTÉNS BEDÖMNINGSBLANKETT FÖR LÄKEMEDEL
Generiskt namn: hydroklortiazid Esidrex ATC-kod: C03AA03 Novartis Hypertoni Hydroklorotiazid är en väldokumenterad tiazid. Billigaste tiaziddiuretikat. Låg dos rekommenderas. En halv tablett (12,5 mg)
Läs merExpertrådet i medicinska njursjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2012 Expertrådet i medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté 1 Expertrådet för medicinska njursjukdomar Kloka råd 2012 Beräkna och beakta njurfunktionen vid val och dosering
Läs merBlodtryck och statiner
Blodtryck och statiner Peter Appelros Bitr. överläkare, docent Neurokliniken, USÖ 1 Sekundärprofylax efter stroke Antitrombotisk behandling Blodtrycksbehandling Statiner Rökstopp Förbättrad metabol kontroll
Läs merUppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning?
Rapport VESTA Uppnår vi behandlingsmålen för hypertoni på Täby Kyrkby Husläkarmottagning? En kvantitativ retrospektiv studie Sudaba Bhuyan, ST-läkare, Täby Kyrkby Husläkarmottagning hp2015/vp2016 sudaba.bhuyan@gmail.com
Läs merHur högt är för högt blodtryck?
Hur högt är för högt blodtryck? Hypertonigränser med olika mätmetoder HANDLÄGGNING AV HYPERTONI I PRIMÄRVÅRD DR DSK SSK BT x 3, ca 1 gg/v Medel-BT räknas ut 130-140/85-90 >=140/90 Åter om 1-2 år DSK SSK
Läs merEn genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket
Högt blodtryck En genomgång av de läkemedel som sänker blodtrycket en sammanfattning Författare: apotekare Niklas Hedberg och fil. lic. Johanna Jacob www.lfn.se En genomgång av de läkemedel som sänker
Läs merTerapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring
Terapiresistent hypertoni i primärvården Vetenskapligt arbete under ST-läkartjänstgöring Författare: Handledare: Petter Johansson och Richard Vikor Anders Tengblad Årtal: 2013 Författare: Petter Johansson
Läs mer1 Övergripande sammanfattning av den vetenskapliga utvärderingen av PRAC
Bilaga I Vetenskapliga slutsatser, skäl till ändring av villkoren för godkännanden för försäljning och utförlig förklaring av de vetenskapliga skälen till skillnaderna från PRAC:s rekommendation 1 Vetenskapliga
Läs merST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt. 1-2 oktober Fredensborgs Herrgård, Vimmerby
ST-utbildning i kardiologi med tema kardioonkologi och hjärtsvikt 1-2 oktober 2019 Fredensborgs Herrgård, Vimmerby Överläkare Medicinkliniken Jönköping Agenda Diagnos/Definitioner Icke farmakologisk behandling
Läs merOm högt blodtryck. Vad är blodtryck. Vad är högt blodtryck?
Om högt blodtryck Vad är blodtryck Blodtrycket är det tryck som uppstår i blodkärlen när blodet drivs från hjärtat ut i kroppen och sedan tillbaka till hjärtat. Högt blodtryck gör att åderförfettningen
Läs merDatum Läkemedelsförmånsnämnden avslår ansökan om att Rasilez, tabletter, ska ingå i läkemedelsförmånerna.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 2008-04-01 Vår beteckning SÖKANDE Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS BESLUT Läkemedelsförmånsnämnden
Läs merFullt möjligt minska kostnaderna för behandling av hypertoni
klinisk översikt LÄS MER Fullständig referenslista och engelsk sammanfattning http://ltarkiv.lakartidningen.se Fullt möjligt minska kostnaderna för behandling av hypertoni Björn Wettermark, med dr, apotekare,
Läs merHypertoni och hypertonibehandling. Personliga reflektioner
Hypertoni och hypertonibehandling Personliga reflektioner Vilket genomslag kan riskfaktorerna ha? Steno2 Diabetes typ 2 Genomsnittsålder 55,1 år (+/-7,2) Microalbuminuri Uppföljningstid i genomsnitt 7,8
Läs merLäkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande 2016-01-26. Varför särskilda hänsyn till äldre?
Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Patrik Midlöv, professor, distriktsläkare, Lunds Universitet patrik.midlov@med.lu.se Åldrande Åldrande är inte en sjukdom År 2050 kommer mer än en
Läs merSvensk Dialysdatabas. Blodtryck och blodtrycksbehandling HD. Klinikdata hösten 2005 Översikt åren 2002 2005
Svensk Dialysdatabas Blodtryck och blodtrycksbehandling HD Klinikdata hösten 5 Översikt åren 2 5 Innehållsförteckning Läsanvisningar och kommentarer...3 Figur 1. Systoliskt BT (mm Hg) före dialys...4 Figur
Läs merNjurfunktion och läkemedel. Josefine Carlsson Klinisk apotekare
Njurfunktion och läkemedel Josefine Carlsson Klinisk apotekare Njurens åldrande Vid 70-80 års ålder har njurfunktionen halverats Samsjuklighet och livsstilsfaktorer påskyndar åldringsprocessen Den interindividuella
Läs merKartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal
Kartläggning av följsamheten till behandlingsrekommendationer för typ II diabetiker inom Primärvården Fyrbodal Ett projektarbete inom magisterprogrammet i klinisk farmaci Vårterminen 2008 Petra Laveno
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1029/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1029/2006 FÖRETAG Abbott Scandinavia AB Box 509 169 29 SOLNA SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merHYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM. Jacob Asrat. ST-läkare i allmänmedicin. Skytteholms vårdcentral
1 HYPERTONI EN UTBREDD MEN SVÅRBEHANDLAD SJUKDOM Jacob Asrat ST-läkare i allmänmedicin Skytteholms vårdcentral Handledare: Nouha Saleh Stattin, med. dr Diabetessjuksköterska, LUCD Fortbildningsenheten,
Läs merUtredning och Behandling av Hypertoni. Faris Al- Khalili
Utredning och Behandling av Hypertoni Faris Al- Khalili 2014 Hypertoni Silent killer Ledande orsak till kardiovaskulär mortalitet Förekomst 20 50 % av populationen ( 38% i Sverige) Står för ca 50% av all
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1031/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (7) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1031/2006 FÖRETAG Meda AB Box 906 170 09 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet. LÄKEMEDELSFÖRMÅNSNÄMNDENS
Läs merSänka LDL-målet vid diabetes? Pro
Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro Anders G Olsson Professor emeritus, Hälsouniversitetet, Linköping Stockholm Heart Center SFD:s Vårmöte i Visby 2012-05-10 Potentiella bindningar Anders G Olsson har forskningssamarbete
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 226/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 226/2007 FÖRETAG Roche AB Box 47327 100 74 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merAktuell behandling vid Hjärtsvikt
Aktuell behandling vid Hjärtsvikt Kronisk hjärtsvikt Läkemedel Guldkorn 2014, Läkemedelskommitten Katarina Palm Spec Kardiologi, Fysiologi och Internmedicin Hjärtsvikt Definition Patofysiologiskt: Oförmåga
Läs merSAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna
2013-03-27 1 (5) Vår beteckning SÖKANDE Orifice Medical AB Aktergatan 2 271 55 Ystad SAKEN Ansökan inom läkemedelsförmånerna BESLUT Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, avslår ansökan om att Hygropax,
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
LOSATRIX 12,5 MG FILMDRAGERADE TABLETTER Datum: 8.9.2015, Version 1.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1032/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1032/2006 FÖRETAG Novartis Sverige AB Box 1150 183 11 Täby SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merStroke sekundär prevention. Signild Åsberg specialistläkare, med dr
Stroke sekundär prevention Signild Åsberg specialistläkare, med dr Läkemedelsboken Hjärta Kärl Cerebrovaskulära sjukdomar 375 Livsstilsfaktorer rökning högt alkoholintag lågt intag av frukt, grönsaker
Läs merSjuksköterskedagarna. Vad letar vi efter i sjukvården? Varför?
Sjuksköterskedagarna Cecilia Enockson specialist i allmänmedicin Medicinsk rådgivare Hälsoval Vad letar vi efter i sjukvården? Varför? Riskfaktorer för hjärt- kärlsjukdom Orsakar stor sjuklighet och lidande
Läs merterapiråd Hypertoni ACE-hämmare Kalciumantagonist
0 SJUKHUSLISTAN 009 8 HJÄRTA KÄRL www.vgregion.se/vardgivarstod rekommenderade RECEPTläkemedel och förstahandsval vid ordination. Hypertoni Tiazid R hydroklortiazid Esidrex R enalapril Kalciumantagonist
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN CANDESARTAN/HYDROCHLOROTHIAZIDE ORION 8 MG/12,5 MG, 16 MG/12,5 MG, 32 MG/12,5 MG, 32 MG/25 MG ORION OYJ DATUM: 17.04.2015, VERSION 2 Sida 1/6 VI.2 Delområden
Läs merLäkemedel: nytta och risker hos äldre
Läkemedel: nytta och risker hos äldre Arne Melander professor emeritus i klinisk farmakologi och läkemedelsepidemiologi Lunds Universitet f.d. överläkare i klinisk farmakologi (Malmö) f.d. chef för Nätverk
Läs merHögt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte
Högt blodtryck Åderlåtning i Landeryd/Hylte 2 Bra källor att läsa om hypertoni Läkemedelskommitténs Terapirekommendationer 2014 Nya riktlinjer från Läkemedelsverket 2014 som kommer senast i början av hösten,
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté
KLOKA LISTAN Expertrådet för medicinska njursjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat
Läs merKloka Listan 2013. Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté
Kloka Listan 2013 Expertrådet för hjärt-kärlsjukdomar Stockholms läns läkemedelskommitté Livsstilsförändringar är basen för kardiovaskulär prevention Fysisk aktivitet. Överväg FaR (www.viss.nu) Erbjud
Läs merLäs anvisningarna innan Du börjar
Glöm inte fylla i kuvertets nummer (= Din identitet) i rutan innan du lägger undan sidan 1/5 Integrerad MEQ-fråga DX5 150330 Klinisk Farmakologi Maxpoäng 15 Läs anvisningarna innan Du börjar Frågan är
Läs merFörskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002
Förskrivningsmönster av blodtrycksmediciner vid Vårdcentralen i Husum 2002 Författare Susann Hortell Handledare Mats Persson Bakgrund Högt blodtryck är vår största folksjukdom med en prevalens på ca 20%
Läs merLipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett
Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett Disposition Primär- eller sekundärprevention? Högriskeller befolkningsstrategi?
Läs merC Hjärta och kretslopp
C Hjärta och kretslopp C01 Medel vid hjärtsjukdomar Fysisk aktivitet och träning vid kardiovaskulär sjukdom Ischemisk hjärtsjukdom Den grundläggande primärpreventiva behandlingen av all typ av kardiovaskulär
Läs merRAD. Torsten Schwalm, PCI lab
RAD Torsten Schwalm, PCI lab 30 40% av alla vuxna i den civiliserade världen är drabbats av högt blodtryck med en klar tendens till ökningen Drygt 50 % av alla vuxna patienter med hypertoni når inte blodtrycksmålet
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merTerapigrupp Hjärta-Kärl
Terapigrupp Hjärta-Kärl Dagens agenda Hypertoni Lite mer Hypertoni Hjärtsvikt Förmaksflimmer och antikoagulation 1 Top 20, Primärvårdsbesök jan augusti 2018, VGR 0 40000 80 000 120 000 160 000 Essentiell
Läs merOFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Telmisartan/Hydrochlorothiazide ratiopharm 4.12.2014, Version 2.0 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av den offentliga sammanfattningen VI.2.1 Information om sjukdomsförekomst
Läs merProgram 13.15 ÖREBRO LÄNS LANDSTING
Program 13.15-13.30: Inledning. Christer Lundin, med klin USÖ, Läkemedelskommittén ÖLL 13.30-14.00: Kardiorenalt syndrom. Christer Lundin 14.00-14.45: Metforminbehandling vid njursvikt. Anders Frid, docent,
Läs merSBU:s sammanfattning och slutsatser
SBU:s sammanfattning och slutsatser Slutsatser Förekomst av högt blodtryck Förekomsten av högt blodtryck (hypertoni) i Sverige kan uppskattas till omkring 1,8 miljoner personer, motsvarande 27 procent
Läs merGävle HC Carema. Metabol bedömning & mottagning
Gävle HC Carema Metabol bedömning & mottagning Är personen SJUK? eller FRISK?... . eller har hon en mycket HÖG RISK? Hur ska vi HJÄLPA utan att STJÄLPA? HJÄLP!? Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård
Läs merKONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS
KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS Docent Mia von Euler Neurolog och klinisk farmakolog Karolinska Institutets Strokeforskningsnätverk vid Södersjukhuset M von Euler 21 mars 2014 1 Stroke - en folksjukdom
Läs merKLOKA LISTAN. Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar
KLOKA LISTAN 2019 Expertrådet för Medicinska Njursjukdomar Vad ska behandlas vid kronisk njursjukdom? Hypertoni Dyslipidemi Höga blodsockervärden vid diabetes Högt P-fosfat (hyperfosfatemi) Blodbrist (anemi)
Läs merNSAID är diklofenak farligare?
NSAID är diklofenak farligare? Christer Lundin 2012-05-02 Ja! Ja Disposition Bakgrund Aktuella studier Mekanismer Konsumtion i ÖLL Rekommendationer Bakgrund Det är känt att behandling med specifika cox
Läs merNytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker
Peter M Nilsson, docent, universitetslektor, avdelningen för medicin, Universitetssjukhuset MAS, Malmö (Peter.Nilsson@medforsk.mas.lu.se) Nytt europeiskt perspektiv på hypertoni och kardiovaskulära risker
Läs merEkvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering)
Ekvivalenta doser av betablockerare (peroral administrering) Sammanfattning Nedanstående tabell illustrerar genomsnittlig dosekvivalens baserat på gruppnivå. Sotalol utgör referens. Observera att det inte
Läs merHjärtsvikt hos äldre. Disposition av föreläsning. Diagnostik. Behandling. Diastolisk dysfunktion optimal behandling? Bakgrund
Hjärtsvikt hos äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2014-01-21 Disposition av föreläsning Diagnostik Behandling vad är nytt? praktiska råd Diastolisk dysfunktion optimal behandling?
Läs merHandläggning av diabetes typ 2
Handläggning av diabetes typ 2 DEFINITION Typ 2 diabetes orsakas av insulinresistens i kombination med relativ insulinbrist. Majoriteten (ca 80%) är överviktiga/feta och sjukdomen ingår som en del i ett
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1035/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (5) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1035/2006 FÖRETAG Abbott Scandinavia AB Box 509 169 29 Solna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 225/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 225/2007 FÖRETAG Bristol-Myers Squibb AB Box 15200 167 15 BROMMA SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merSeminarium läkemedelsvärdering. Klinisk farmakologi
Seminarium läkemedelsvärdering Klinisk farmakologi 2017-05-02 1) Bifogad reklam för Maxistark (1) illustrerar skillnaden mellan relativ riskreduktion (RRR) och absolut riskreduktion (ARR). a) Hur stor
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1694/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1694/2006 FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merStroke. Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke. - en folksjukdom! Per Wester, Umeå Strokecenter
1 Trombocythämning och antikoagulantia efter stroke Per Wester, Umeå Strokecenter STROKE - vilka läkemedel kan förhindra återinsjuknande och hur effektiva är de? Läkemedelskommittén Örebro Läns Landsting
Läs merPrimär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv
Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv Jan Håkansson distriktsläkare Krokoms HC Ordf i SFAM.L (Svensk förening för allmänmedicin; läkemedelsrådet) Medlem i expertgrupp hjärta kärl i Jämtlands
Läs merHjärtsvikt hos den äldre patienten
Hjärtsvikt hos den äldre patienten Henrik Toss Ordförande i Läkemedelskommittén Uppsala län Överläkare vid internmedicin, Akademiska sjukhuset 2014-10-27 Disposition av föreläsning Bakgrund Diagnostik
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1896/2005. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1896/2005 FÖRETAG Boehringer Ingelheim AB Box 47608 117 94 Stockholm SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merJohan Sundström. Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset
Hypertoni Johan Sundström Johan Sundström Akutsjukvården Akademiska sjukhuset Johan Sundström Hur mäter man blodtrycket? Johan Sundström Johan Sundström Johan Sundström Blodtrycket varierar över dygnet
Läs merMät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa.
Mät ditt blodtryck enkelt hos oss. En tjänst för dig som är mån om din hälsa. Många som har högt blodtryck märker ingenting. Just därför är det så viktigt att mäta det. Här på Apotek Hjärtat kan vi hjälpa
Läs merVårdprogram för hypertoni PRIMÄRVÅRD
PRIMÄRVÅRD VÅRDPROGRAM 2 (22) INNEHÅLL 1 INLEDNING... 3 2 DIAGNOSTIK... 4 3 BASALUTREDNING... 4 4 KLASSIFIKATION AV HYPERTONI... 5 5 RISKFAKTORER... 6 6 RISKVÄRDERING... 7 7 FLÖDESSCHEMA ODIAGNOSTISERADE...
Läs merHjärtsviktsbehandling
Hjärtsviktsbehandling hos de mest sjuka äldre Internmedicin Akademiska sjukhuset Uppsala Henrik Toss 2013-02-05 Disposition av föreläsning Äldre med hjärtsvikt skillnader jft yngre patienter Diagnostik
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden Datum Vår beteckning 1033/2006. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1033/2006 FÖRETAG Pfizer AB Vetenskapsvägen 10 191 90 Sollentuna SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
Läs merLäkemedelsförmånsnämnden 1573/2007. Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet.
BESLUT 1 (6) Läkemedelsförmånsnämnden Datum 080214 Vår beteckning 1573/2007 FÖRETAG Merck Sharp & Dohme Sweden AB Box 7125 192 07 SOLLENTUNA SAKEN Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången
Läs merKronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling. Niels Wagner
Kronisk hjärtsvikt Farmakologisk behandling Niels Wagner Epidemiologi Prevalens i befolkning Hjärtsvikt:2 3%3% FörekomstavFörekomstavasymtomatiskasymtomatisksystolisksystoliskvänsterkamardysfunktionvänsterkamardysfunktionungefärlikastor.ungefärlikastor.
Läs merTidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion
Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion Magnus Löndahl överläkare Endokrinologen Skånes Universitetssjukhus En bild fr Hur bör vi använda behandlingsriktlinjer?
Läs merNationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland
Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland Agenda Lipidvärden och lipidsänkande behandlingdata från nya årsrapporten Vad har NDR lärt oss om lipidvärden och lipidsänkande behandling
Läs merHypertoni på akuten. Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset
Hypertoni på akuten Joakim Olbers, specialistläkare, VO Kardiologi, Södersjukhuset Hypertoni är en folksjukdom 27% av den vuxna befolkningen i Sverige har hypertoni (SBU) Hypertoni är den ledande orsaken
Läs merStrokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer. Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett
Strokeprofylax med Waran och NOAK DOAK vid förmaksflimmer Martin Johansson, ST-läkare Lindesbergs lasarett Vad ska jag prata om En del om förmaksflimmer Lite mindre om stroke Ganska mycket om varför det
Läs merVilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro
Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro Peter Eriksson Hjärtcentrum Norrlands universitetssjukhus, Umeå Intressekonflikt: Föreläsningar för AstraZeneca
Läs merBättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut. Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland.
Bättre hjärtsviktsvård på Vårdcentralen Hertig Knut Anders Åkvist Specialist i allmänmedicin Chefläkare Närsjukvården Region Halland 23 maj 2018 BAKGRUND Halland sämst på basal hjärtsviktsbehandling (Socialstyrelsen
Läs merREKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
HJÄRTA KÄRL Vid all form av hjärt-kärlsjukdom rekommenderas rökstopp och anpassad fysisk aktivitet. För rökstopp se kapitel Alkohol och Tobak. TERAPIRÅD REKLISTAN 0 REKOMMENDERAD FYSISK TRÄNING VID HJÄRT-KÄRLSJUKDOM
Läs mer