Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2016 samt planeringsramar för

Transkript

1 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Rektor Lars Nilsson, ekonomienheten Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 216 samt planeringsramar för Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade i september 212 om Vision 22 som universitetets strategiska styrdokument för åren Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Styrelsen beslutade den 9 juni 215 om ett inriktningsbeslut planerings- och budgetförutsättningar inför I detta beslut angavs inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför 216 och översiktligt för perioden Eftersom universitetet också fick ett nytt regleringsbrev för 215 mot bakgrund av regeringens vårändringsbudget, behandlades även 215 och rektor fick i uppdrag att fatta beslut om fördelning av nya utbildningsplatser och tillkommande anslag till kvalitetsförstärkningar för vissa utbildningar på grundnivå och avancerad nivå. Regeringen överlämnade sin budgetproposition för 216 (prop. 215/16:1) till Riksdagen den 21 september. Samma dag var alla detaljer i regeringens förslag offentliga och universitetet kunde ta fram underlag för styrelsens detaljbeslut om anslagsfördelning till fakulteterna. Ärendet Universitetsledningen lägger här fram förslag till anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 216 och reviderade planeringsramar för perioden Med detta besluts-förslag fördelas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål i enlighet med inriktningsbeslutet och budgetpropositionen. Av beslutsförslaget framgår även kostnadsdebiteringar till fakulteter för universitetsbibliotekets verksamhet och för universitetsgemensamma verksamheter samt debiteringar av kostnader för bastjänster på infrastrukturområdet (lokaler, IT-tjänster, campusservice och servicecentra). Rektor 1 (23) Vasaparken, Box 1, 45 3 Göteborg

2 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Sammanfattning Utifrån styrelsens inriktningsbeslut i juni 215 och regeringens budgetproposition för 216 föreslås en mera detaljerad anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar för budgetåret 216 och planeringsramar för I huvudsak innebär förslaget att: Tidigare förväntade och planerade satsningar inom ramen för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå måste reduceras. Orsaken är en lägre tilldelning av medel i budgetpropositionen än tidigare antaget. Tillgängliga medel minskar med drygt 2 miljoner kronor. Det minskade anlaget påverkar framförallt tillgängliga medel till strategiska satsningar såsom UGOT Challenges, Wallenberg center för molekylär medicin och annan strategisk samfinansiering samt till en mindre del fakultetsanslaget som fördelas till fakulteterna. De strategiska forskningsområdena (SFO) är nu utvärderade och universitetets SFO inom vårdforskning får fortsatt medelstilldelning. För de SFO:er där universitetet är partner till Lunds universitet och till Chalmers minskar däremot resursinsatserna. Satsningen på forskningsinfrastrukturer fullföljs och 37 miljoner kronor fördelas till olika verksamhetsområden. Medel om 5 miljoner kronor satsas på det inrättade Segerstedtinstitutet och ett nationellt forskningsprogram om rasism inrättas. Vetenskapsrådet i samverkan med FORTE 1 får 2 miljoner kronor att fördela. Universitetet får ett särskilt uppdrag att utgöra stödfunktion för samtliga lärosäten när det gäller utökad jämställdhetsintegrering. Ökade anslag till kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskaper samt inom lärar- och förskollärarutbildningar. Den satsningen som påbörjades från och med höstterminen 215 fördubblas och medel finns avsatta till och med 218. Det är en hög angelägenhetsgrad att dessa nya medel innebär konkreta resursförstärkningar och regeringen avser att följa upp effekterna. Tidigare aviserad och beslutad resursförstärkning av nya utbildningsplatser inom främst lärarutbildningar och vårdutbildningar fullföljs. Tilldelningen av nya utbildningsplatser inklusive en beslutad intern omfördelning möjliggör även satsningar på ämneslärarutbildningar och på andra angelägna utbildningar. En kommande utbyggnad av de så kallade kompletteringsutbildningarna aviseras och nya medel om totalt 66 miljoner kronor fram till 219 finns avsatta i regeringens budgetförslag. Samtidigt förstärks resursinsatserna för validering och för bedömning av reell kompetens. Regeringen disponerar över tillgängliga medel på drygt 3 miljoner kronor inom utbildningsområdet. Dessa medel kommer att fördelas i kommande regleringsbrev (december 215). Föreslagna kostnadsdebiteringar ökar marginellt mellan 215 och 216. Exempelvis minskar lokalkostnaderna med drygt fem miljoner kronor, medan kostnaderna för universitetsbiblioteket ökar med åtta miljoner kronor. 1 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd 2 (23)

3 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Förändrade planeringsförutsättningar för 216 och reviderade planeringsramar för Föreliggande beslutsunderlag utgår från styrelsens inriktningsbeslut gällande planeringsförutsättningar för (9 juni 215) med beaktande av de förändringar som budgetpropositionen nödvändiggör. Dessa förändrade planeringsförutsättningar är följande: Tidigare gällande planeringsförutsättningar för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå har förändrats inför I budgetpropositionen gör regeringen en annorlunda fördelning av tidigare aviserad anslagsökning från och med 216 (aviserad i gällande forskningspolitiska proposition 2 ). Föreslagen fördelning i budgetpropositionen förstärker anslagen i större utsträckning för de nya universiteten och för högskolorna än för de äldre universiteten. För Göteborgs universitet innebär det att förväntad anslagsökning om 31 miljoner kronor enbart blir 6,1 miljoner kronor. Skillnaden på nästan 25 miljoner kronor får framför allt effekter på planerade strategiska avsättningar under kommande planeringsperiod. Detta berör UGOT Challenges och medel till så kallad strategisk samfinansiering. Universitetet får en överföring av anslag från Kungliga biblioteket om,5 miljoner kronor gällande Libris specialdatabas om kvinnoforskning. Särskilda medel om fem miljoner kronor tilldelas Segerstedtinstitutet och ett nationellt forskningsprogram om rasism inrättas, där Vetenskapsrådet tillsammans med FORTE har 2 miljoner kronor att fördela. Medel till Havsmiljöinstitutet kommer att meddelas först i kommande regleringsbrev för 216. Ökade anslag till en kvalitetsförstärkning inom humaniora och samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildningar. Denna kvalitetsförstärkning fördelades redan inför höstterminen 215 (rektorsbeslut i juni 215) till berörda utbildningar och för budgetåret fördubblas detta anslag till kvalitetsförstärkningar inom nämnda områden. Regeringen poängterar att syftet är att konkreta resursförstärkningar ska ske genom exempelvis fler lärarledda undervisningstimmar och avser att följa upp effekterna innan beslut fattas om en förlängning av kvalitetsförstärkningen. Succesivt förstärkta anslag till så kallade kompletteringsutbildningar för personer med utländsk examen. Anslagen ökar (för hela landet) med 25 miljoner kronor för 216 och totalt med 66 miljoner kronor fram till och med 219. Anslagsökningen syftar både till att fler personer ska kunna delta i befintliga kompletteringsutbildningar och att nya utbildningar inom flera yrkesområden ska kunna etableras. I nuläget bedriver Göteborgs universitet kompletteringsutbildningar för lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Samtidigt förstärker regeringen resursinsatserna till validering och för bedömning av reell kompetens. Universitets- och högskolerådet ska senare fördela avsatta medel till lärosätena. Tidigare anslag till så kallad kvalitetsbaserad resurstilldelning som baserades på Universitetskanslerämbetets kvalitetsutvärderingar upphör efter 215. Tillgängliga medel om drygt 3 miljoner kronor (för hela landet) kommer att användas till kvalitetshöjande insatser och fördelas till lärosätena i kommande regleringsbrev för Forskning och innovation (prop. 212/13:3) 3 (23)

4 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Göteborgs universitet får ett särskilt uppdrag att utgöra en stödfunktion för samtliga lärosäten när det gäller utökad jämställdhetsintegrering. Totalt 2 miljoner är reserverat för ändamålet, varav fem miljoner kronor för 216. En avstämning av styrelsens framställan i universitetets budgetunderlag för perioden (beslut 2 februari 215) och nu lagda förslag i budgetpropositionen visar: Önskemålet om ökad basfinansiering till forskning och utbildning på forskarnivå har åtminstone kortsiktigt inneburit snarare dess motsats genom den förändrade anslagsfördelningen av forskningsanslaget. Förhoppningsvis innebär kommande forskningsproposition förbättringar inom detta område. Satsning på forskningsinfrastrukturer är tvådelat. Framställan gäller dels utökade investeringsramar för att kunna förstärka infrastrukturen (besked om låneram kommer först i kommande regleringsbrev för 216), dels utökade resurser till drift av forskningsinfrastrukturer. Här har universitetet självt prioriterat detta område och räknar med positivt utfall när Vetenskapsrådet ska fördela forskningsbidrag till infrastruktur. Resurstilldelningen till innovationskontoren kommer inte att förändras i enlighet med universitetets önskemål. Framtiden för Havsmiljöinstitutet är, i skrivande stund, fortfarande oklar. Skrivningar om så kallade kreativa näringar (film och media, hantverk och design) har inte inneburit förstärkta resurser. Önskemål om fler utbildningsplatser och ökade möjligheter till breddad rekrytering kan sägas vara uppfyllt genom tilldelning av fler utbildningsplatser och ökade resursramar till fler kompletteringsutbildningar. Förslaget om inrättande av ett nationellt centrum för läs- och skrivutveckling har inte givit något avtryck i den lagda budgetpropositionen. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkningen (PLO) uppgår till 1,61 procent för 216, samtidigt som en reduktion av PLO-beloppet genomförs även för 216. Därför bibehålls den tidigare beslutade nivån på en uppräkning med 1,22 procent. PLO-nivåerna inför kommande år har justerats ner i enlighet med budgetpropositionen jämfört med de siffror som angavs i inriktningsbeslutet PLO prognos,79% 1,22% 1,2% 2,75% PLO enl. BP 216,79% 1,22%,84% 1,28% Figur 1 Förändring av PLO mellan inriktningsbeslutet och föreliggande förslag 4 (23)

5 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Enligt regeringens budgetproposition för 216 beräknas anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgå till miljoner kronor. I beloppet ingår,5 miljoner kronor för Libris specialdatabas om kvinnoforskning, som tidigare ingick i Kungliga bibliotekets anslag, fem miljoner kronor till Segerstedtinstitutet Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism samt 2,7 miljoner kronor från Kulturdepartementet till Nordicom. Nyheter kring anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå I universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni beräknades en utökning av anslaget med 31 miljoner kronor med anledning av gällande forskningsproposition. I budgetpropositionen för 216 har dessa medel, totalt 3 miljoner kronor, fördelats annorlunda än vad som tidigare aviserats. Regeringens ambition är att stärka forskningen vid alla universitet och högskolor, särskilt de nya universiteten (Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Örebro universitet) och högskolorna. Alla lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen garanteras minst fem miljoner kronor i ökade anslag. De nya universiteten och högskolorna delar på 9 miljoner kronor medan resterande (de gamla universiteten) delar på 1 miljoner kronor. Utfallet för Göteborgs universitet blev 8,7 miljoner kronor, vilket är 22,3 miljoner kronor lägre än de förväntade 31 miljoner kronorna. Dessutom minskade anslaget med ytterligare 2,6 miljoner kronor i kvalitetsbaserad omfördelning enligt den nationella snurran (som baseras på externa bidrag och vetenskaplig produktion). Totalt minskar anslaget till Göteborgs universitet med 24,9 miljoner kronor och som en följd därav även under de kommande åren jämfört med tidigare beräkningar. Åtgärder för att möta det minskade anslaget redovisas nedan beträffande prestationsbaserat anslag och strategiska avsättningar. Fördelningen av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till fakulteterna och de nationella enheterna sker i följande delar: basanslag, prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar samt satsningar finansierade med balanserat kapital. Fördelningen redovisas nedan. Basanslag och prestationsbaserat anslag Under 216 kommer miljoner kronor att fördelas till fakulteterna som basanslag och prestationsbaserat anslag, vilket är en ökning med 16,5 miljoner kronor eller 1,3 procent i jämförelse med föregående år. Basanslaget har PLO-uppräknats med 1,22 procent och uppgår till 972 miljoner kronor, samma belopp som angavs i inriktningsbeslutet. I det beloppet ingår 1,7 miljoner kronor som kommer att återföras till den naturvetenskapliga fakulteten med anledning av att det har skett en omorganisation kring marin forskning inom lärosätet. Det prestationsbaserade anslaget fortsätter att uppgå till 2 procent av universitetets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Fördelningen till fakulteterna uppgår till 296 miljoner kronor och baseras på prestationskriterierna externa medel och publikationer. Eftersom det prestationsbaserade anslaget baseras på anslaget till lärosätet, som 216 kommer att minska med 19,1 miljoner kronor netto, kommer fördelningen till fakulteterna att bli 3,8 miljoner kronor mindre än vad som angavs i styrelsens inriktningsbeslut i juni. I nedanstående tabell (figur 2) redovisas den sammantagna anslagsfördelningen för 216 jämfört med motsvarande anslag (23)

6 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Fördelning av bas- och prestationsbaserat anslag samt totalt fakultetsanslag per fakultet 215 och 216 Fakultet Basanslag 216 Prestationsbaserat 216 Fakultetsanslag 216 Basanslag 215 Prestationsbaserat 215 Fakultetsanslag 215 Skillnad mot 215 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Summa HFS = Humanistiska fakultetsstyrelsen, SFS = Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, HHFS = Handelshögskolans fakultetsstyrelse, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, SA = Sahlgrenska akademistyrelsen, NFS = Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, KFS = Konstnärliga fakultetsstyrelsen, ITFS = IT fakultetsstyrelsen, LUN = Lärarutbildningsnämnden Figur 2 Jämförelse av fakultetsanslaget per fakultet Strategiska avsättningar Universitetets strategiska avsättningar är långsiktiga och löper över flera år och är, som namnet antyder, av strategisk karaktär. Därför innebär beslut om strategiska avsättningar åtaganden för flera år framöver. För 216 föreslås avsättningar på 189 miljoner kronor till ändamål av strategisk art, vilket är 29 miljoner kronor mindre än vad som angavs i inriktningsbeslutet i juni. Det lägre beloppet är en konsekvens av att lärosätet får ett mindre forskningsanslag än förväntat. Förändringarna består främst av förändringar beträffande tidsramar och årsvisa belopp för UGOT Challenges, Wallenberg center för molekylär medicin och för strategisk samfinansiering. Strategiska forskningsområden (SFO) avser både vårdforskning och övriga partnerskap som får 34 miljoner kronor. Vårdforskning får bibehållen finansiering medan de övriga partnerskapen, där universitetet är partner till Chalmers och Lunds universitet, föreslås få 13 miljoner kronor. Detta innebär en minskning för de övriga partnerskapen på nio miljoner kronor i jämförelse med 215 och minskningen fortsätter fram till och med 217. I inriktningsbeslutet angavs inget belopp för dessa båda poster då de var föremål för utvärdering, medel fanns reserverade i posten ospecificerat i dispositionsplanen, som nu har fördelats. UGOT Challenges (Globala samhällsutmaningar) tilldelas 1 miljoner kronor mindre årligen 216 och 217 än vad inriktningsbeslutet angav, för att öka till tidigare planerade 5 miljoner kronor år 218. Den totala avsättningen om totalt 3 miljoner kronor skulle från början fördelas jämt under perioden, med 5 miljoner årligen i sex år. Enligt föreliggande förslag fördelas den totala summan om 3 miljoner kronor istället över sju år, vilket innebär 2 miljoner kronor för år 222. MISTRA Urban Futures är en arena för utveckling och överföring av kunskap och är ett internationellt centrum för hållbar stadsutveckling. Göteborg är en lokal plattform tillsammans med Kapstaden, Kisumu (Kenya) och Manchester. Centrumet ska bidra till att göra verklig skillnad för miljön och människors liv i världens städer. MISTRA Urban Futures finansieras av forskningsstiftelsen Mistra och Sida, tillsammans med ett konsortium bestående av: Chalmers, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Västra Götalandsregionen samt medfinansiärer på de olika lokala plattformarna. I inriktningsbeslutet angavs inget belopp för MISTRA Urban Futures, som enligt detta förslag får tre miljoner kronor, medel som tidigare hade reserverats. 6 (23)

7 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Strategisk samfinansiering innebär att universitetet bidrar med egna medel, i det här fallet på universitetsgemensam nivå, till finansieringen av olika projekt för att ersätta de kostnader som inte ersätts fullt ut av finansiären eller där universitetet genom avtal åtagit sig samfinansiering. I posten för strategisk samfinansiering ingår Wallenberg center för molekylär medicin samt projekt finansierade av: EU Horizon 22 NIH 3 RJ-program 4 FORTE-centra KAW 5 Wallenberg Scholars ERC 6 Advanced Grant ERC Starting Grant ERC Consolidator Grant Wallenberg Academy Fellows RJ Pro Futura 7 I inriktningsbeslutet beräknades strategisk samfinansiering för 216 uppgå till 62 miljoner kronor, vilket i föreliggande förslag reducerats till 5 miljoner kronor. Förändringen på 12 miljoner kronor innebär att Wallenberg center för molekylär medicin kommer att få åtta miljoner kronor 216, vilket är två miljoner kronor lägre än i inriktningsbeslutet. Beloppet om två miljoner kronor skjuts fram till 219. Beloppet för samfinansieringen av EU- och NIH-projekt har minskat med drygt fyra miljoner kronor efter en uppföljning av utfallet. Övrig samfinansiering föreslås minska med sex miljoner kronor jämfört med inriktningsbeslutet, vilket främst beror på att ett behov av åtgärder har uppstått med anledning av minskat forskningsanslag, men också på en intern omfördelning mellan de olika ändamålen. De fastställda hanteringsordningarna för samfinansiering innebär att ju bättre universitetet lyckas med ansökningar av externa medel, desto mer samfinansiering betalas ut från central nivå. Detta utgör en avsiktlig incitamentsstruktur. En noggrann uppföljning kommer att ske av hur de föreslagna reduktionerna faller ut. Forskningsinfrastrukturer i kombination med personell kompetens av nationell och internationell standard, behövs för att kunna attrahera framstående forskare och kunna bedriva konkurrenskraftig forskning av högsta kvalitet. Med forskningsinfrastrukturer avses resurser och faciliteter så som experimentanläggningar, laboratorier, båtar, teknikplattformar, apparatur, biologiska samlingar, databaser och mjukvaruresurser. I föreliggande förslag uppgår avsättningen till infrastrukturer till 37 miljoner kronor, samma belopp som tidigare, men med en fördelning till fakultetsnivån istället för till enskilda verksamheter. De anslag som fördelas till forskningsinfrastrukturer ska utgöra ett extra stöd utöver befintliga anslag. De humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteterna får tre miljoner kronor vardera för fördelning till infrastrukturer inom respektive fakultet. Den naturvetenskapliga fakulteten får drygt 17 miljoner kronor för de infrastrukturer som fakulteten ansvarar för. Övriga infrastrukturer och ett eventuellt planeringsbidrag till Sahlgrenska akademin ryms inom ramen för angivet belopp. 3 National Institute of Health, USA 4 Riksbankens jubileumsfond 5 Knut och Alice Wallenbergs stiftelse 6 European Research Council 7 Postdoktoralt spetsforskningsprogram för särskilt framstående juniora forskare inom humaniora och samhällsvetenskap. 7 (23)

8 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Centrumbildningar är tvärvetenskapliga och kan spänna över flera ämnen, fakulteter och lärosäten, samtidigt som de fungerar som en mötesplats för studenter, forskare, näringsliv och offentlig sektor. Inom universitetet finns drygt 3 centrumbildningar och den föreslagna avsättningen på 16 miljoner kronor 216 fördelas till åtta centrumbildningar. Centrum för hav och samhälle bildades 215, vilket gör att finansieringen till Centrum för havsforskning upphör, detta som en konsekvens av omorganisationen kring marin forskning. Avsättningen Övrigt inkluderar Kunskapscentrum för hälsa och prestationsutveckling (KHP) inom den utbildningsvetenskapliga fakulteten, den ämnesövergripande forskarskolan CUL (Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning) inom Lärarutbildningsnämnden samt en publicerings- och konferensplattform inom den konstnärliga fakulteten. Avsättningen har totalt ökat med en miljon kronor på grund av ett utökat behov beträffande Scholars at Risk, ett internationellt nätverk av lärosäten som arbetar för akademisk frihet och strävar efter att bistå forskare utsatta för risker och hot. I föreliggande förslag uppgår den totala avsättningen till dessa verksamheter till sju miljoner. Övriga avsättningar och särskilda anslag uppgår till 29 miljoner kronor, vilket är 5,5 miljoner mer än vad som angavs i inriktningsbeslutet, anslaget till lärosätet har också ökat med motsvarande belopp. Skillnaden består i riktade anslag till Segerstedtinstitutet Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism på fem miljoner kronor samt,5 miljoner till Libris databas om kvinnoforskning som presenterades i budgetpropositionen. Dessutom ingår Nationella sekretariatet för genusforskning, Botaniska trädgården och Nordicom i beloppet om 29 miljoner kronor. I budgetpropositionen fanns ingen information om Havsmiljöinstitutets finansiering. Besked om finansiering beräknas komma i regleringsbrevet för 216 som presenteras i december månad. Sammantaget har det budgeterade resultatet för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå på universitetsnivå förbättrats med 14 miljoner kronor för 216 i föreliggande förslag. I inriktningsbeslutet uppgick motsvarande budgeterat resultat till ett underskott på 11 miljoner kronor, medan det budgeterade resultatet i detta förslag uppgår till ett överskott på 2,6 miljoner. Skillnaden ligger till stor del i den minskade tilldelningen till de strategiska forskningsområden där universitetet är partner med Lunds universitet och Chalmers. Satsningar finansierade av balanserat kapital Det budgeterade resultatet för anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå beräknas till ett underskott på 28 miljoner kronor 215 och den ingående balansen är åtta miljoner kronor. Beräkningarna visar att inkomster och utgifter kommer att balansera med tiden. Följande, sedan tidigare beslutade satsningar föreslås finansieras inom ramen för det balanserade kapitalet: Kvinnliga professorer till och med 216 UNESCO-professur till och med 217 Visual Arena Lindholmen (ny) till och med 217 Täckning av underskott på räntekonto som en effekt av rådande räntenivå. Mot bakgrund av ovanstående finns det behov av en ekonomisk medvetenhet framöver rörande anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. 8 (23)

9 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå I bilagorna 1a och 1b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Den beräknade summan av tillgängliga medel kommer att överstiga disponerade medel med 2,6 miljoner kronor 216, vilket är 14 miljoner kronor bättre än i inriktningsbeslutet. I nedanstående diagram (figur 3) redovisas fördelningen av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 216. Där framgår att 85 procent av anslaget fördelas direkt till fakulteterna, medan 13 procent går till strategiska avsättningar samt att de resterande två procenten består av övriga avsättningar och särskilda anslag. 13% 2% Basanslag 2% 65% Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 3 Fördelning av forskningsanslaget (23)

10 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inför 216 beräknas universitetet tilldelas ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på miljoner kronor. Till detta kommer särskilt utpekade anslag till nationellt resurscentrum i matematik och entreprenörsutbildning på sammanlagt nio miljoner kronor. Fördelningen av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas upp i tre delar: utbildningsuppdrag och takbelopp, strategiska avsättningar samt övriga avsättningar och särskilda anslag. Fördelningen dem emellan framgår av nedanstående diagram (figur 4). 3% 1% Takbelopp till fakulteter Strategiska avsättningar Övriga avsättningar/särskilda anslag 96% Figur 4 Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 216 I det följande beskrivs utvecklingen av utbildningsuppdrag och takbelopp från regeringen och inom universitetet och därefter beskrivs anslagsfördelningen. Anslagsfördelningen framgår av bilagorna 2a och 2b. Utveckling Kvalitetsförstärkning inom vissa utbildningsområden höjda prislappar I anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå på miljoner kronor finns en tillfällig ökning av ersättningen för helårsstudenter inom humaniora, juridik, teologi och samhällsvetenskap (HJTS) samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) om 28 miljoner kronor. Regeringens syfte med förstärkningen är att öka antalet undervisningstimmar och minska undervisningsgrupperna. I regeringens vårändringsbudget för 215 tilldelades universitet och högskolor totalt 125 miljoner kronor för kvalitetsförstärkning, ett belopp som för 216 höjts till 25 miljoner kronor. Regeringen räknar med motsvarande summor för 217 och 218. Ersättningen har av regeringen inkluderats i prislapparna för helårsstudenter (HST) från och med 216. Satsningen innebär en höjning av ersättningsbeloppen enligt nedan: Kvalitetsförstärkning inom HJTS och undervisning (inkl VFU), höjda prislappar (endast HST) Utbildningsområde Ökning Humanistiskt, juridiskt, teologiskt, samhällsvetenskapligt % Undervisning % Verksamhetsförlagd utbildning % Figur 5 Förändring av prislappar för HJTS och undervisning (inkl VFU) I maj 215 redovisade Universitetskanslerämbetet ett uppdrag om uppföljning av användning av de tidigare ökade resurserna till humaniora och samhällsvetenskap. I budgetpropositionen markerar regeringen att noggrann uppföljning av lärosätenas arbete med frågan kommer att ske framgent. De höjda ersättningsbeloppen är inte permanenta. Regeringen kommer att följa utvecklingen och senare ta ställning till om kvalitetsförstärkningen blir bestående. 1 (23)

11 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Vårändringsbudgeten, nytt regleringsbrev 215 och äldre budgetpropositioner Inför 216 erhåller universitetet ett utökat uppdrag med 417 helårsstudenter baserat på vårändringsbudgeten 215, enligt nedan: Utbildning Nybörjare HST-ökning jämfört med föregående år Barnmorskor Specialistsjuksköterskor Sjuksköterskor 45 11, ,5 Förskolelärare Lärare förskola - åk Kompletterande pedagogisk utbildning Speciallärare Övriga platser Summa , ,5 Figur 6 Utbildningsuppdrag, nya platser Regeringens förslag till utbyggnad av antalet utbildningsplatser, som presenterades i vårändringsbudgeten, innebär en kraftigare satsning på vårdutbildningar samt ett inslag av övriga platser på bekostnad av utbildningsplatser inom lärarutbildningar jämfört med tidigare politiska inriktning. De övriga platserna är lärosätena fria att fördela själva. Universitetsledningen bedömer att behov finns av ämneslärarutbildningar och eftersom regeringens fördelning av riktade utbildningsplatser inte omfattar några sådana, används fria utbildningsplatser för ändamålet från och med 215. Utöver de nya utbildningsplatserna ökar även antalet helårsstudenter för Sahlgrenska akademin inom utbildningsområdena vård, odontologi och medicin baserat på tidigare budgetpropositioner och rektorsbeslut. Totalt uppdrag för 216 är helårsstudenter, vilket kan jämföras med helårsstudenter 215. Intern omfördelning av helårsstudenter ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitet Inför 216 minskas uppdraget till Naturvetenskapliga fakulteten med 65 helårsstudenter på grund av tidigare års underproduktion. Beslut om indragningen fattades i inriktningsbeslutet. De 65 helårsstudenterna från Naturvetenskapliga fakulteten omfördelas inom universitetet. I stort innebär omfördelningen att 5 helårsstudenter fördelas mellan IT-fakulteten, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistiska fakulteten och Handelshögskolan. I inriktningsbeslutet fastställdes även att 15 helårsstudenter inom Lärarutbildningsnämndens uppdrag reserveras för en satsning på Riksidrottsuniversitetet. 11 (23)

12 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Saldo övriga utbildningsplatser (HST) efter föreslagen utbyggnad och intern omfördelning HST att fördela Övriga platser (ej specificerade i VÄB15) Intern omfördelning Delsumma HST att fördela Ämneslärare Global Health Övrig utbyggnad SFS Övrig utbyggnad HHFS Övrig utbyggnad ITFS Delsumma fördelade HST Ofördelade HST HST-saldo efter fördelade och ofördelade HST enligt ovan*) *) Negativt saldo innebär nyttjande av balanserat kapital Figur 7 Fördelning av Övriga utbildningsplatser samt intern omfördelning Global Health är ett nytt tvåårigt fakultetsövergripande masterprogram som berör Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Humanistiska fakulteten och Handelshögskolan. Motivet till de utökade antalet utbildningsplatser till den Samhällsvetenskapliga fakulteten och till Handelshögskolan, utöver Global Health, är att utbildningarna inom dessa områden ofta har ett mycket högt söktryck. I samband med tidigare neddragningar fick dessa fakulteter också ta en stor del, totalt 31 procent respektive 21 procent av neddragningarna av utbildningsplatser Tillskottet av fler helårsstudenter till IT-fakulteten bygger på det faktum att fakulteten har ett mycket högt söktryck och att satsningar på mastersprogram inom angelägna områden (Big data) genomförs. Den utbyggnadstakt som föreslogs i inriktningsbeslutet föreslås fortsätta gälla. För att möjliggöra en jämn utbyggnad av utbildningsplatserna föreslås att även under 216 frigöra medel från styrelsens balanserade kapital. Fakulteternas prestationsgrad påverkan på takbeloppen Fakulteternas takbelopp består av tilldelning per helårsstudent (HST) respektive helårsprestation (HPR). Tilldelningen för helårsprestationer beräknas genom att den genomsnittliga prestationsgraden (i procent) multipliceras med antalet tilldelade helårsstudenter enligt uppdraget. Den genomsnittliga prestationsgraden beräknas som ett treårigt genomsnitt av de registrerade prestationerna. Prestationsgraden för 216 bygger på den genomsnittliga prestationsgraden för I sammanhanget bör uppmärksammas att fakulteterna sedan 212 har stärkt sin genomsnittliga prestationsgrad, vilket har genererat fler helårsprestationer och därmed ökat takbelopp för berörda fakulteter. Konsekvenser för utbildningsuppdraget 217 interna utredningar Under hösten 215 genomförs interna utredningar som kan få konsekvenser för 217 års utbildningsuppdrag. Dessa utredningar är en fortsättning på tidigare utförda utredningsuppdrag om grundutbildningsanslaget och utförs i enlighet med rektorsbeslut. Pågående utredningar handlar om att: 12 (23)

13 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Öka transparensen så att respektive utbildningsområde framgår i fördelningen genom hela systemet, vilket för 217 berör samtliga fakulteter. Inför 216 undantogs Sahlgrenska akademin. Utreda bakgrunden till universitetets interna fördelning av konstnärliga helårsstudenter inklusive en konsekvensanalys samt lämna förslag på hur frågan ska hanteras långsiktigt. Denna utredning pågår och utförs i samverkan med inblandade fakulteter och Utbildningsnämnden. Ett förslag ska lämnas under hösten 215. Ta fram förslag på riktlinjer för lämplig nivå på det universitetsgemensamma anslagssparandet samt hur eventuellt överskjutande anslagssparande kan användas. Arbetet påbörjas under hösten 215. Utveckla ett regelverk som styr hur fakulteter som har underproducerat under två eller tre år kan få sitt utbildningsuppdrag och takbelopp justerat. I ett första skede har en omfördelning av utbildningsplatser skett från Naturvetenskapliga fakulteten, vilket nämnts ovan. Arbetet påbörjas under hösten 215. Utbildningsuppdrag och takbelopp För 216 beräknas ett utbildningsuppdrag på helårsstudenter och ett takbelopp på miljoner kronor. Utbildningsuppdrag och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna, vilket redovisas nedan. Sedan budgetåret 212 tillämpas en fördelningsmodell för utbildningsanslaget där ersättningen för varje utbildningsområde relateras till statens ersättningsnivåer. Inför 216 bibehålls ersättningsnivåerna med samma procentuella andel av statens prislappar som för , vilket bidrar till stabila förutsättningar och underlättar planeringen för verksamheten. Interna prislappar enligt beslutad modell Förslag 216 Andel i % av statens prislapp Humanistiskt, juridiskt, teologiskt, samhällsvetenskapligt 95,5% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 95,5% 95,5% 95,5% Vård 95,5% 95,5% 95,5% Odontologiskt 95,5% 95,5% 95,5% Medicinskt 95,5% 95,5% 95,5% Undervisning 98,1% 98,1% 98,1% Verksamhetsförlagd utbildning 98,1% 98,1% Övrigt 95,5% 95,5% 95,5% Design 95,5% 95,5% 95,5% Konst 95,5% 95,5% 95,5% Musik 95,5% 95,5% 95,5% Opera 95,5% 95,5% 95,5% Teater 95,5% 95,5% 95,5% Media 95,5% 95,5% 95,5% Dans 95,5% 95,5% 95,5% Idrott 95,5% 95,5% 95,5% Språk 1,2% 1,2% 1,2% Figur 8 Interna prislappar enligt beslutad modell (andel i %) per utbildningsområde Utbildningsuppdrag och takbelopp till fakulteter och Lärarutbildningsnämnden redovisas nedan. 13 (23)

14 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 HST förändring Fakultet HST uppdrag 215* Förslag uppdrag 216** Differens HFS SFS HhFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Summa *inkl VÄB/RB15 **inkl VÄB15 Figur 9 Jämförelse av uppdrag per fakultet Anslagsförändring Fakultet Takbelopp 215* Förslag takbelopp 216** Differens HFS SFS HhFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Summa *inkl VÄB15/RB15 **inkl VÄB15 Figur 1 Jämförelse av takbelopp per fakultet Takbeloppet ökar för samtliga fakultetsområden mellan 215 och 216 med undantag av den naturvetenskapliga fakulteten. Minskningen för den naturvetenskapliga fakulteten beror på den indragning av 65 helårsstudieplatser som sker inför 216. Dessa 65 helårsstudieplatser utgör tillsammans med universitetets utökade utbildningsuppdrag grunden för de stora ökningar av takbeloppen som syns för Lärarutbildningsnämnden, Sahlgrenska akademin och IT-fakulteten. Lärarutbildningsnämnden får utökat uppdrag enligt vårändringsbudgeten, vilket ökar takbeloppet. Tillsammans med kvalitetsförstärkningen av prislapparna för undervisning och verksamhetsförlagd utbildning ger det ett ökat anslag. Sahlgrenska akademin får, likt Lärarutbildningsnämnden, ett utökat uppdrag via vårändringsbudgeten. Fakulteten får också tillskott av helårsstudenter från äldre budgetpropositioner vilket ökar takbeloppet ytterligare. IT-fakultetens ökning beror på den interna omfördelningen, detsamma gäller för Samhällsvetenskapliga fakulteten och Handelshögskolan. Inför 217 och 218 uppskattas fakulteternas samlade takbelopp uppgå till 1 97 miljoner kronor respektive 2 3 miljoner kronor. 14 (23)

15 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Strategiska avsättningar Av de miljoner kronor som Göteborgs universitet får i anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå avsätts 49,5 miljoner kronor eller 2,5 procent till strategiska ändamål. Beloppet är i det närmaste oförändrat jämfört med föregående år. Inför 216 upphör avsätt-ningarna till Da Capo (en miljon kronor) och Centrum för urbana studier/ Hammarkulleprojektet (1,4 miljoner kronor). Med anledning av det utökade utbildningsuppdraget höjs tilldelningen till enheten för akademiskt språk med två miljoner kronor från 216. Övriga strategiska avsättningar löper över flera år och är oförändrade mellan 215 och 216. De strategiska satsningarna för 216 är följande: Lärarutbildningsnämnden får en särskild tilldelning på 15 miljoner kronor till och med 218. Avsättningen är en konsekvens av att det inom lärarutbildningarna bedrivs två parallella utbildningsprogram fram till 218. Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete genom PIL 8 -enheten tilldelas 14,2 miljoner kronor. Enheten för akademiskt språk får 12,7 miljoner kronor (vilket inkluderar ovanstående ökning på två miljoner kronor). Samfinansiering av EU-projekt på fem miljoner kronor. Syftet är att stärka internationaliseringen inom universitetet enligt Vision 22. Satsningen beräknas till totalt 1 miljoner kronor som delas lika mellan rektor och berörd fakultet. Samfinansiering av personalmobilitet (,55 miljoner kronor). En satsning för att, i enlighet med Vision 22, öka det internationella utbytet för universitetets personal. University of Gothenburg Symphony Orchestra får två miljoner kronor. För 217 planeras de strategiska avsättningarna till 49,7 miljoner kronor. Övriga avsättningar och särskilda anslag Inom ramen för anslaget på grundnivå och avancerad nivå föreslås avsättningar på 27,2 miljoner kronor till övriga avsättningar och särskilda anslag. Det gäller: Stöd till studentinflytande 9,3 miljoner kronor varav den obetingat största delen betalas ut till universitetets studentkårer. Avsättning till studenter med funktionshinder på 6,8 miljoner kronor, vilket motsvarar,3 procent av anslaget. Universeum får 2,3 miljoner kronor. För nationellt resurscentrum i matematik erhåller universitetet ett anslag på fem miljoner kronor till Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM). För entreprenörsutbildning erhåller universitetet ett anslag på 3,8 miljoner kronor till spetsutbildningar i entreprenörskap vid Gothenburg Schools of Entrepreneurship. 8 Pedagogisk utveckling och interaktivt lärande 15 (23)

16 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Stödet till studentkårerna ska räknas upp med motsvarande PLO. Eftersom detta inte har skett tidigare räknas ersättningen för 216 upp med PLO för som kompensation för utebliven uppräkning. För 217 beräknas avsättningar till särskilda ändamål enligt ovan till 27,5 miljoner kronor. Satsningar finansierade av balanserat kapital Inom utbildningsverksamheten på universitetsnivå finns ackumulerade överskott från tidigare år som vid ingången till 215 uppgick till 175 miljoner kronor. Det prognostiserade resultatet för 215 beräknas till ett underkott på en halv miljon kronor. Det finns därför finansiellt utrymme inom ramen för dessa medel utöver årets anslag. För 216 föreslås satsningar på sammanlagt drygt 32 miljoner kronor: Utvecklingsmedel för pedagogisk excellens Utvecklingsmedel för infrastruktur och nätbaserad undervisning Incitamentmedel för utbyggnad av fristående kurser Omställningskostnader rörande lokalanpassningar Medel till projektet Riksidrottsuniversitetet Täckning av underskott på räntekonto som en effekt av rådande räntenivå. Anslagstilldelningen och de föreslagna avsättningarna inom anslaget ger 216 ett saldo på -19 miljoner kronor som tillsammans med en prognostiserad återbetalning från fakultetsstyrelserna på 3 miljoner kronor och de ovan beskrivna satsningarna ger en minskning av styrelsens balan-serade kapital med drygt 2 miljoner kronor vid utgången av 216. Utifrån de förutsättningar som är kända idag beräknas det balanserade kapitalet vid utgången av 218 att ha minskat till ungefär 145 miljoner kronor. Utveckling av validering inom högskolan Regeringen har uppfattat indikationer på att bedömning av reell kompetens inte alltid har tillräckligt hög prioritet vid alla lärosäten. Regeringens ambition är att alla som har behov av att få sin reella kompetens bedömd inom högre utbildning ska erbjudas den möjligheten. Eftersom regeringen bedömer att situationen inte är tillfredställande idag, får universitet och högskolor en tillfällig förstärkning under en treårsperiod för att bli effektivare gällande validering och bedömning av reell kompetens. Regeringens förslag innebär att 3 miljoner kronor avsätts för ändamålet 216 och motsvarande belopp 217 och 218. Universitets- och högskolerådet får i uppgift att föreslå fördelning av medlen mellan lärosätena. 9 Utökning av kompletteringsutbildningarna Ett viktigt verktyg i matchningen mellan individers kompetens och arbetsmarknadens behov är kompletterande utbildningar. För en individ kan möjligheten att komplettera den tidigare utbildningen vid en svensk högskola vara avgörande för etablering på arbetsmarknaden. En ökad invandring ställer ökade krav på resurser till kompletterande utbildning. Resursökningen innebär både att fler personer ska kunna delta i befintliga kompletteringsutbildningar och att nya utbildningar etableras inom nya yrkesområden. Nuvarande satsningar på kompletterande utbildningar innefattar lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Regeringen avser komplettera detta med psykologutbildning samt utbildning inom biomedicinsk analys. Därför föreslår regeringen att ytterligare 25 miljoner avsätts för ändamålet 216 och därefter ytterligare 75 miljoner 217 samt 22 respektive 34 miljoner 218 och 219, utöver vad som tidigare beräknats. Totalt ökar resurserna med 66 miljoner kronor. Fördelningen mellan lärosätena är ännu inte klar 1. 9 Budgetproposition för 216 (prop. 215/16:1), Utg omr 16, sid 21 1 Budgetproposition för 216 (prop. 215/16:1), Utg omr 16, sid (23)

17 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Kostnadsdebiteringar 216 Följande generella och gemensamma utgångspunkter är vägledande för kostnadsfördelningen inom universitetet: Kostnader inom universitetet ska fördelas på ett enkelt och rättvisande sätt som helst är stabilt över tiden. Själva fördelningen av kostnader och val av modeller för fördelning ska inte leda till höga transaktionskostnader. Genom att betona enkelhet framför optimal rättvisa hålls kostnader för administrationen av fördelningsarbetet nere. En utgångspunkt för kostnadsfördelningen ska vara att de verksamheter utbildning eller forskning som driver dessa stödkostnader också ska betala för dem. Kostnadsfördelningen ska ge en ökad tydlighet för verksamheten om vad man betalar för och ska ge incitament för kvalitet och leveranssäkerhet. Det finns kostnader som är generella och som finns därför att vi är ett universitet, vilket betyder att all verksamhet måste vara med och betala för dem. Fördelningsmodellerna ska följa nationella krav och rekommendationer (exempelvis SUHF-modellen). Fördelningsmodellerna ska möjliggöra jämförelser med andra lärosäten. Gällande arbetsordning ska beaktas. Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet på alla organisatoriska nivåer ska utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Universitetsstyrelsen föreslås fatta beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Med utgångspunkt i ovanstående och de ramar som styrelsen angav i sitt inriktningsbeslut beskrivs nedan de kostnadsdebiteringar som föreslås för 216. Universitetsbibliotekets kostnader Den budgetram för 216 som styrelsen fastslog i inriktningsbeslutet är 22 miljoner kronor, en ökning med 8 miljoner kronor jämfört med 215. Årets budgetram innebär likväl en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med 214. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning, Jfr 215, utbildning Forskning Jfr 215, forskning Summa Jfr 215, summa Förändring Figur 11 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 216 (jämfört med 215) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga (23)

18 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Universitetsgemensamma kostnader De universitetsgemensamma stödverksamheterna omfattar en stor mängd funktioner och verksamheter. Totalt uppgår budgetramen för 216 till 384 miljoner kronor, vilket är samma belopp som 215. Kostnaderna för de universitetsgemensamma stödverksamheterna fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 11 om 15 miljoner kronor Universitetsgemensamma ändamål 12 om 267 miljoner kronor Vissa enheter och funktioner 13 om 13 miljoner kronor Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret 217. Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent (213) till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till 217. Inriktningen på omställningsarbetet och besparingar inom den gemensamma förvaltningen sker med en viss fasförskjutning som innebär att kostnadsandelen inte minskar i lika stor omfattning som tidigare planerat, kostnadsandelen för 216 är 6,4 procent vilket är en något lägre andel än 215. I beredningen av budgetförutsättningarna inför 216 har ökade kostnader för Welcome Services räknats in. Debitering av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelar sig mellan fakulteterna enligt nedan. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 215, utbildning Forskning Jfr 215, forskning Summa Jfr 215, summa Förändring Figur 12 Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 216 (jämfört med 215) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 4. Lokalkostnader I enlighet med beslutad arbetsordning och delegationsordning debiteras respektive institution sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna debiteras efter en hyreshusmodell som baseras på den faktiska hyran som gäller för respektive hyresavtal. De lokalkostnader (varmhyra, elförbrukning och lokalvård) som debiteras verksamheten uppgår till 665 miljoner kronor för 215. För 216 beräknas lokalkostnaderna till 651 miljoner kronor. 11 Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 12 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 13 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, NORDICOM och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera. 18 (23)

19 Beslutsunderlag Dnr E 215/97 Skillnaden består främst av lägre kostnader för de hyresavtal som baseras på räntekostnader samt på minskad förhyrning inom den gemensamma förvaltningen till följd av förtätning i modernare lokaler. Fakultetsområde Belopp Jämf belopp Kommentarer (216) Belopp i tkr HFS Lokalkostnaderna minskar generellt tack vare ett gynnsamt ränteläge och genomförd förtätning. Kostnadsökningar för enskilda SFS fakulteter/motsvarande beror på större andel tomma lokaler. HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Delsumma LUN UB Nationella enheter m fl Gemensam verksamhet Minskade kostnader beror på förtätning och avtalsjusteringar. Kaféer Parkeringsytor Summa Figur 13 Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 216 (jfr 215) Mot bakgrund av förslag som lämnades i de utredningar som genomförts på lokalområdet under 214 har ytterligare översyn initierats med syfte att utreda, lämna förslag och förankra samt besluta i frågor som rör hanteringen av universitetets lokaler. Målet är att det sammantagna resultatet av ovanstående ska kunna utgöra universitetets gemensamma styrdokument på området. En av de föreslagna åtgärderna i utredningarna var att öka flexibiliteten gällande intern omsättning av lokaler i allmänhet och i synnerhet inför de omstruktureringar som universitetet står inför med anledning av projekten Campus Näckrosen och Medicinareberget. Utifrån detta har andelen tomställda lokaler utökats till 21 miljoner kronor eller drygt tre procent av de totala lokalkostnaderna, en ökning med nära 17 miljoner kronor jämfört med 215. Ytterligare detaljer framgår av bilaga 5. Kostnadsdebitering inom infrastrukturområdet Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. 19 (23)