Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför

Transkript

1 Beslutsunderlag , Reviderat Dnr E 2016/134 Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför Bakgrund Universitetstyrelsen beslutade i september 2012 om Vision2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren 2013 till Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på inriktning och vägledande principer för planeringsoch budgetarbetet inför budgetåret 2017 och översiktligt för perioden Med detta beslutsförslag får verksamheten vid fakulteter och institutioner samt övriga enheter övergripande planerings- och budgetförutsättningar inför kommande budgetarbete. I föreliggande beslutsunderlag är det nödvändigt att anslag och uppdrag inom universitetet läggs fast för 2017, medan universitetsledningen kan återkomma till styrelsen med mer preciserad planering för längre fram. Universitetsstyrelsen kommer till sitt sammanträde den 25 oktober 2016 att få ett mera detaljerat underlag för anslagstilldelning och kostnadsdebiteringar inför budgetåret 2017 fördelat på respektive fakultet samt en mer underbyggd inriktning för baserad på regeringens budgetproposition för Sammanfattning I detta underlag till inriktningsbeslut gällande planeringsförutsättningar för föreslås att: verksamheten vid fakulteter och institutioner ska få så stabila och långsiktiga planeringsförutsättningar som möjligt, pris- och löneomräkningen av anslagen och uppräkningen av berörda kostnadsdebiteringar fastställs till 1,5 procent, fakulteter och institutioner tilldelas ett basanslag och ett prestationsbaserat anslag till sina verksamheter inom forskning och utbildning på forskarnivå, strategiska satsningar och andra avsättningar sker inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå, innebärande bland annat medel till Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges), medel till strategisk samfinansiering inom olika områden, medel till infrastrukturer inom forskningen samt medel till prioriterade centrumbildningar med mera, utbildningsplatser fördelas enligt beslutade förutsättningar, ett regelverk för omfördelning av utbildningsplatser vid upprepad underproduktion antas, balanserat kapital på styrelsenivå används för att stödja en utbyggnad av nya utbildningsplatser, Ekonomienheten 1 (22) Rosenlundsgatan 4, Box 100, Göteborg

2 den tidigare interna tilldelningen av utbildningsplatser med konstnärlig prislapp redovisas och fastställs genom en riktad resurstilldelning, kostnaden för universitetsbiblioteket mätt som andel av de totala verksamhetskostnaderna minskar stegvis från och med 2017 från nu gällande 3,7 procent till 3,4 procent 2019, kostnaden för universitetsgemensamma verksamheter mätt som andel av de totala verksamhetskostnaderna fastställs till 6,4 procent från och med 2017, kostnadsdebiteringar för universitetsbiblioteket för universitetsgemensamma verksamheter i övrigt sker i enlighet med tidigare beslutade principer, fastställa kostnadsnivån för lokaler och för bastjänster inom infrastrukturer. Vidare redovisas effekterna av ny organisation för lärarutbildningen översiktligt. Övergripande förutsättningar Universitetets huvudriktning för åren definierades i universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni I budgetunderlaget för gav styrelsen utbildningsdepartementet universitetets bild av utvecklingen framöver. Detta beskrivs ytterligare nedan. Att på detta sätt staka ut huvudriktningen för de kommande tre åren är en viktig princip för tydlig planering och styrning av verksamheten. Stabila planeringsförutsättningar Universitetsledningens inriktning för planeringsperioden är även fortsatt att ge verksamheten stabila planeringsförutsättningar med utrymme för dynamiska förändringar. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt för verksamheten vid institutionerna. Om de interna förutsättningarna upplevs som oförutsägbara och ryckiga ökar benägenheten att samla pengar på hög och tilldelade medel används inte till avsedd verksamhetsutveckling och kvalitetsförstärkningar. Självklart måste ett universitet samtidigt kunna hantera dynamik och förändringar men det måste ske mot en bakgrund av trovärdiga spelregler och rimligt stabila ekonomiska förutsättningar. Budgetunderlaget Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 16 februari 2016 om ett budgetunderlag för perioden Under våren har förslag på ytterligare utökat antal utbildningsplatser inom lärar- och förskollärarutbildningarna lämnats till utbildningsdepartementet. Svar om de utökade resursanspråken förväntas komma senast i samband med att budgetpropositionen för 2017 presenteras. Budgetunderlaget i punktform Bedömningar och prioriteringar samt behovsanalyser för utbildningen: o Hälso- och sjukvårdsområdet o Lärar- och förskollärarutbildningar o Kompletterande utbildningar och validering samt andra integrationsåtgärder o Nationellt centrum för språkutveckling o Kreativa näringar (film o media) Bedömningar och prioriteringar samt behovsanalyser för forskningen o Forskningsinfrastruktur o Ökad basfinansiering o Karriärvägar o Nationellt skolutvecklingsavtal o Dialog och samordning av svensk forskning och forskningsinfrastruktur o Utveckling av innovation och nyttiggörande o Framtiden för Havsmiljöinstitutet o Segerstedtinstitutet Ekonomisk utveckling under perioden samt investeringsbehov, lokalförsörjning m.m. 2 (22)

3 I budgetpropositionen för 2016 stärks anslagen till så kallade kompletteringsutbildningar för personer med utländsk examen successivt. Anslagen ökar (för hela landet) med 25 miljoner kronor för 2016 och totalt med 660 miljoner kronor fram till och med Anslagsökningen syftar både till att fler personer ska kunna delta i befintliga kompletteringsutbildningar och att nya utbildningar inom flera yrkesområden ska kunna etableras. I nuläget har Göteborgs universitet i uppdrag att bedriva kompletteringsutbildningar för lärare, jurister, sjuksköterskor, läkare och tandläkare. Vid universitetet pågår redan en rad aktiviteter i syfte att möta situationen på bästa sätt och andra planeras. Sammantaget innebär ovan nämnda aktiviteter att universitetet har beredskap att, genom olika typer av utbildnings- och forskningsinsatser, ta ett aktivt och utökat ansvar för olika integrationsinsatser. Migration och ökad flyktingström En av de grundprinciper som är vägledande i universitetets arbete är ett uttalat samhällsansvar. I en tid som präglas av flykt och oro kan universitetet axla det ansvaret på flera olika sätt. Ett är att erbjuda olika former av utbildning och vidareutbildning för att på så sätt underlätta integrationen i samhället och steget in på arbetsmarknaden. Göteborgs universitet bedriver sedan flera år kompletteringsutbildningar för nämnda utbildningar och är beredda att ytterligare bygga ut flertalet av dessa samt även att satsa på nya inriktningar. Det ökade antalet människor med flyktingbakgrund kan också öka efterfrågan på ordinarie utbildningsplatser på såväl kort som lång sikt. Göteborgs universitet arbetar aktivt och utåtriktat för att på olika vis söka underlätta för människor som är nyanlända eller asylsökande att påbörja processer för att kunna återuppta avbrutna universitetsstudier eller påbörja sådana. Vårpropositionen och vårändringsbudgeten Till skillnad från 2015 innebär årets vårproposition och vårändringsbudget inga aviserade förändringar för universitetet, varken för innevarande år eller framöver, utan regeringens politik ligger fast. Ny forskningspolitisk proposition Arbete pågår inom regeringskansliet för en ny forskningspolitisk proposition, som beräknas läggas fram under hösten. Sannolikt efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen till riksdagen i september. I stora drag förväntas forskningspropositionen styra mot ett närmande mellan utbildning och forskning, ökad samverkan, satsningar på stora samhällsutmaningar samt på skolan och skolans resultat. Sannolikt kommer propositionen också att beröra frågor om jämställdhet och jämställdhetsintegrering samt om migrationsfrågorna. De stora samhällsutmaningarna finns enligt regeringen inom tre fokusområden: klimat och miljö digitalisering och ny industri hälsa och life science Vidare förväntas resultatet av utredningen om karriärvägar 1 inom akademin beaktas, liksom frågan om hantering av oredlighet i forskningen 2. Forskningspropositionen kan även förväntas innehålla en anmodan om större utväxling av tilldelade resursinsatser, det vill säga att lärosätena tydligt uppmanas att använda de upparbetade överskotten (balanserat kapital). Pris- och löneomräkning För uppräkning av anslagen i den statliga verksamheten används pris- och löneomräkning (PLO). Under 2015 och 2016 år har en besparing på motsvarande 25 procent av uppräkningsbeloppet dragits av. Regeringens motivering till att minska PLO var att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Inför 2017 är denna besparing borttagen. 1 Trygghet och attraktivitet en forskarkarriär för framtiden (SOU 2016:29) 2 Utredning om organisation för utredningar om oredlighet i forskning (U 2015:07) enl. dir. 2015:99 3 (22)

4 Lärosätet kompenseras med en PLO på 1,5 procent för 2017, som baseras på en av regeringskansliet redovisad och vägd pris- och löneutveckling. För åren 2018 och 2019 prognostiseras PLO till 1,3 procent respektive 1,6 procent. Beslutet om ny organisation för lärarutbildningar I juni 2015 gav rektor i uppdrag till ordföranden för Lärarutbildningsnämnden att föreslå inriktning för en ny organisation av lärarutbildningen vid Göteborgs universitet. Det övergripande syftet med inriktningen är en ny organisation som gör lärarutbildningen till hela universitetets angelägenhet och integrerar lärarutbildningen i den akademiska struktur som gäller för all annan utbildning vid universitetet. I inriktningsbeslutet beaktas bland annat vikten av att hela universitetet skall ges möjlighet att delta i den strategiska utvecklingen av lärarutbildningen, integrera lärarutbildningen i kompletta akademiska miljöer samt att lärarutbildningen knyts till fakulteternas samlade utbildningsansvar. Uppdraget gavs även mot bakgrund av lärarutbildningens pågående expansion. Erfarenheter har visat att nuvarande organisation inte är optimal för den kommande dimensioneringsökningen med fortsatt hög kvalitet i utbildningarna. Beslutet om ny organisation 3 gäller från och med den 1 juli I implementeringsfasen från LUN 4 till SOL 5 har universitetsdirektören i uppdrag att utreda organisation för de administrativa stödfunktionerna och ordföranden i Lärarutbildningsnämnden att utreda övriga implementeringsfrågor. I det sistnämnda ingår bland annat kvalitetsfrågor och påverkan på budgetprocess. Korta perspektivet Det korta perspektivet gäller 2017 inför vilket budgetprocessen för lärarutbildningen är relativt lik tidigare års arbetsprocess, men med ett starkare fakultetsfokus. Under denna period arbetas också formerna fram enligt inriktningsbeslutet för det framtida arbetssätt som ska prägla det långa perspektivet. Inför budgetåret 2017 sker beräkning och fördelning av lärarutbildningens interna utbildningsuppdrag och fördelning av vissa gemensamma kostnader för lärarutbildningen på liknande sätt som tidigare år. Långa perspektivet Det långa perspektivet gäller arbetet inför Här kommer implementeringen av den nya organisationen att vara fullt genomförd i enlighet med inriktningsbeslutet. Det kommer innebära att SOL ansvarar för beredning av resurserna till lärarutbildningarna, tar fram planeringstal och samverkar med fakulteterna med mera. Beräkningen av anslag ska ske utifrån utbildningsområde, helårsstudent samt utifrån fastställd universitetsgemensam prislapp. Universitetsstyrelsen fastställer planeringstalen och prislapparna samt beslutar om fördelningen till fakultetsnivån. I det långa perspektivet kommer SOL att följa gällande planerings- och uppföljningscykel med inriktningsbeslut i juni och detaljbeslut i oktober året innan aktuellt budgetår. Lärarutbildningsuppdraget för verksamhetsåret 2017 kommer att avräknas tillsammans med det övriga utbildningsuppdraget enligt nu gällande universitetsgemensam avräkningsmetod. 3 Dnr V 2015/448 4 Lärarutbildningsnämnden 5 Samordningsnämnden för lärarutbildningen, läs mer: 4 (22)

5 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Resultat för 2015 och budget för 2016 Enligt årsredovisningen för 2015 omsatte forskning och utbildning på forskarnivå miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 50 procent och externa forskningsbidrag från forskningsråd och andra finansiärer 43 procent samt 7 procent intäkter av avgifter och andra ersättningar för uppdragsforskning. Av redovisade kostnader utgjorde utbildning på forskarnivå 525 miljoner kronor eller 15 procent av de totala kostnaderna inom forskningsverksamheten. 43% 8% 50% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 1 Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå 2015 I beslutad budget för 2016 har totalt miljoner kronor fördelats som anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Anslaget fördelas enligt följande: 20% 13% 2% 65% Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 2 Budgeterad användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2016 Planeringsförutsättningar för Sedan 2009 har en omfördelningsmodell tillämpats gällande anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå. Omfördelningen sker utifrån lärosätenas relativa utveckling av externa medel och vetenskaplig produktion. Den faktiska omfördelningen har varit relativt liten. För Göteborgs universitet har utvecklingen varit positiv fram till och med Inför 2014 minskade anslaget med 1,2 miljoner kronor, 2015 med ytterligare 7,5 miljoner kronor och 2016 minskade anslaget med ytterligare 2,6 miljoner kronor. Det är framförallt universitetets relativa andel av bibliometriskt index (vetenskaplig produktion) som försämrats i jämförelse med andra lärosäten. Regeringens ambition är att stärka forskningen vid alla universitet och högskolor, särskilt de nya universiteten (Linnéuniversitetet, Mittuniversitetet, Karlstads universitet och Örebro universitet) och högskolorna. I budgetpropositionen inför 2016 innebar detta att alla lärosäten som ingår i resursfördelningsmodellen garanteras minst 5 miljoner kronor i ökade anslag. De nya universiteten och högskolorna delar på 90 miljoner kronor medan resterande (de gamla universiteten) delar på 100 miljoner kronor. 5 (22)

6 Utfallet för Göteborgs universitet blev 8,7 miljoner kronor för 2016, vilket är 22,3 miljoner kronor lägre än de tidigare aviserade 31 miljoner kronorna. Totalt minskade anslaget till Göteborgs universitet med 24,9 miljoner kronor och som en följd därav även under de kommande åren jämfört med tidigare beräkningar. Inför 2017 finns inget större utrymme till anslagsförstärkningar eller till nya satsningar, utan tyngdpunkten ligger på att säkerställa befintliga satsningar. LUN blir SOL Inom ramen för den nuvarande organisationen för lärarutbildningen vid universitetet ingår också Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning, CUL. Från och med den 1 juli 2016 ligger ansvaret för CUL på den Utbildningsvetenskapliga fakulteten och de resurser som avsatts för ändamålet flyttas dit i form av ett särskilt anslag. Denna fördelning bryts därmed ut ur basanslaget som minskar. Resurstilldelningen är dock på samma nivå som tidigare år. Fördelning basanslag och prestationsfördelat anslag Basanslaget uppgår till en andel om 64 procent av det totala disponibla anslaget för Minskningen jämfört med 2016 beror på organisationsförändringen av lärarutbildningen (resurser till CUL). Den prestationsfördelade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade forskningsanslag. Universitetets fördelning till fakulteterna kommer även fortsättningsvis att baseras på andelen publikationer och externa medel. Basanslaget ökar med netto 1 miljon kronor jämfört med 2016, dock ser det ut att ha minskat beroende på att det anslag som tidigare tilldelades LUN har brutits ut. För 2018 ökar basanslaget med drygt 12 miljoner kronor och med ytterligare drygt 15 miljoner Den sammanlagda ökningen under planeringsperioden är drygt 39 miljoner kronor eller strax över 4 procent. Universitetets totala beräknade anslag för 2017 fördelar sig andelsmässigt enligt följande: 20% 14% 2% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Figur 3 Föreslagen användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2017 Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med 2,1 miljoner för För att täcka det beräknade underskottet föreslås att balanserat kapital tas i anspråk under Även 2018 beräknas en större användning av medel än vad som finns tillgängligt. År 2019 förväntas budgeten åter vara i balans gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Under 2017 förväntas universitetet utnyttja balanserat kapital motsvarande 17 miljoner kronor för satsningen på en Unesco-professur (2,7 miljoner kronor) och för täckning av underskott i ränteutbetalningen från Riksgälden (14 miljoner kronor). I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disponering av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. 6 (22)

7 Interna regler Fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar forskningsanslaget. Styrelsen beslutade därför i juni 2014 att nedanstående punkter skulle gälla. Dessa står fast även i årets inriktningsbeslut. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetsstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det är önskvärt att det finns inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för kärnverksamheten och universitetets institutioner att tilldelas tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Strategiska satsningar Inför 2017 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med 217 miljoner kronor eller drygt 13 procent av det totala forskningsanslaget. Detta är i linje med motsvarande avsättningar i styrelsens gällande inriktningsbeslut för perioden I avvaktan på kommande forskningsproposition föreslås de strategiska forskningsområdena (SFO) fortsätta som tidigare under Universitetets eget SFO Vårdforskning har ett riktat anslag på 21 miljoner kronor 2017 och samfinansieringen för detta och övriga strategiska forskningsområden där universitetet medverkar uppgår till 9 miljoner kronor. Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och 2016 har sex centrumbildningar inrättats. I vissa fall har befintliga centrumbildningar utökat sin verksamhet får dessa dela på 40 miljoner kronor och från 2018 och framåt kommer denna avsättning att öka med 50 miljoner kronor årligen eller totalt 300 miljoner kronor under den kommande sjuårsperioden (till 2023). Som en konsekvens av att universitetet i ökad utsträckning har lyckats attrahera externa medel, ökar satsningen på strategisk samfinansiering med drygt 15 miljoner kronor En del av ökningen, 5 miljoner kronor, avser satsningen på ett molekylärmedicinskt centrum. Denna satsning kommer successivt att öka till 20 miljoner kronor under Strategisk samfinansiering består dessutom av samfinansiering av projekt finansierade av EU och NIH 6, KAW 7 -projekt, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC 8 Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE 9 -centra samt RJ 10 -program och Riksbankens Jubileumsfond Pro futura 11. För MISTRA Urban Futures och för sedan tidigare inrättade centrumbildningar inväntas utvärderingar. En ospecificerad avsättning motsvarande 11 miljoner kronor innehåller reserverade medel för en eventuell fortsättning av bland annat dessa verksamheter. Göteborgs universitet och Chalmers är via Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) medelemmar i Sustainable Development Solution Network (SDSN). Via medlemskapet är GMV värd för en nordeuropeisk nod. GMV får medel om 1 miljon kronor per år under perioden från vardera universitetet och Chalmers. 6 National Institutes of Health, amerikansk forskningsmyndighet, 7 Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, 8 European Research Council, 9 Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, 10 Riksbankens Jubileumsfond, 11 Postdoktoralt spetsforskningsprogram för särskilt framstående juniora forskare inom humaniora och samhällsvetenskap, 7 (22)

8 De centrala avsättningarna till infrastrukturer är ett viktigt satsningsområde och avsättningarna föreslås därför fortsätta med riktade medel om 15,6 miljoner kronor till Sven Lovén Centrum för marin infrastruktur och Svenskt NMR Centrum. Utöver nämnda infrastrukturer finns även andra avsättningar till Varieties of Democracy (V-Dem), Språkbanken, Herbariet och Core Facilities som universitetsgemensamma infrastrukturer. Ett antal centrumbildningar finansieras inom ramen för anslaget till forskning. Dessa är: Centrum för hav och samhälle Centrum för urban trygghet och samhällssäkerhet Centrum för genusforskning Centrum för Work and Employment Centrum för finansforskning Centrum för kultur och hälsa Sammanlagt avsätts 11 miljoner kronor till centrumbildningar under Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med 7 miljoner kronor SND finansieras dessutom via ett driftsbidrag på 11,5 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. När det gäller posten övriga strategiska avsättningar ingår konstnärlig publicerings- och konferensplattform (PARSE) och Scholars at risk. Från och med 2017 ingår avsättningen till forskarskolan Centrum för utbildning och lärande (CUL) i denna avsättningspost. Tidigare ingick detta i basanslaget till LUN. Samfinansiering av forskningsinfrastrukturer Från och med 2018 föreslås en ny metod för samfinansiering av ett urval av forskningsinfrastrukturer som ansluter till det som tillämpas för annan strategisk samfinansiering. Metoden går ut på att universitetet centralt skjuter till 25 procent av det lämnade bidraget. Om universitetet skulle få 30 miljoner kronor i bidrag för finansiering av infrastrukturer skulle det innebära en satsning på 8 miljoner kronor. Rektor kommer att besluta om en handläggningsordning för kommande samfinansiering. Avsättningar till särskilda områden Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås dessutom avsättningar till särskilda områden som har eller tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Det gäller: Löpande avsättning till Nationellt sekretariat för genusforskning (8,6 miljoner kronor) Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården (7 miljoner kronor) Löpande avsättning till Nordicom (8,3 miljoner kronor) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet (5 miljoner kronor) Jämställdhetsintegrering i högskolan 12 (5 miljoner kronor) Framtiden för Havsmiljöinstitutet Efter en längre tids beredning fattade regeringen beslut i november 2015 att uppdra åt Göteborgs universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitetet och Sveriges lantbruksuniversitet att fortsatt driva Havsmiljöinstitutet. Vidare gavs Göteborgs universitet i uppgift att koordinera verksamheten och vara värd för Havsmiljöinstitutets kansli. Uppdraget för Havsmiljöinstitutet överensstämmer till stora delar med det uppdrag som fanns för institutet fram till Dock beslutades om en halvering av det tidigare anslaget om 10 miljoner kronor (22)

9 Institutet har finansiering från Havs- och vattenmyndigheten om 5 miljoner kronor i fem år. Universitetet har i budgetunderlaget framfört önskemål till regeringen rörande finansieringen av Havsmiljöinstitutet. För att kunna utveckla Havsmiljöinstitutets roll som stöd till olika aktörer inom havsmiljöområdet bör institutet tilldelas ett anslag som ligger i paritet med tidigare nivå (tio miljoner kronor). Segerstedtinstitutet Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtsinstitutet är ett nationellt resurscentrum mot våldsbejakande ideologier och rörelser. Institutet inrättades under 2015 efter ett särskilt uppdrag till universitetet. Institutet är således en ung verksamhet vid universitetet. Det har under det gångna året skett en mycket snabb utveckling inom Segerstedtinstitutets uppdragsområde i takt med ett ökat medvetande bland myndigheter, utbildningsväsende och civilsamhället kring behovet av att arbeta långsiktigt och kunskapsbaserat för att förebygga våldsbejakande extremism. Detta har lett till en växande efterfrågan av samverkan med Segerstedtinstitutet, ett intresse och gensvar som vida överstiger ställda förväntningar för ett år sedan. Institutet samverkar idag med närmare 40 kommuner och bistår dem i kompetensutveckling, handledning och i utarbetande av preventionsprogram. Därutöver samverkar institutet med ett 20-tal andra myndigheter, fackförbund och civilsamhälle i professionsutveckling för centrala grupper. Mot bakgrund av den samhälleliga utvecklingen har universitetet i budgetunderlaget framfört önskemål om en resursförstärkning om ytterligare 5 miljoner kronor per år eller ett totalt riktat anslag på 10 miljoner kronor per år. 9 (22)

10 Anslagsfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Resultat 2015 och budget för 2016 Enligt senaste årsredovisningen för 2015 omsatte utbildning på grundnivå och avancerad nivå miljoner kronor. Av detta utgjorde anslag 90 procent, bidragsfinansierad verksamhet 6 procent och uppdragsverksamhet 4 procent. 6% 4% Anslag Bidrag 90% uppdrag Figur 4 Disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2015 avräknades helårsstudenter mot regeringens takbelopp, vilket gav ett slutgiltigt avräknat takbelopp om miljoner kronor. Takbeloppet till universitetet var miljoner kronor och universitetet underproducerade till ett värde om 29,5 miljoner kronor. Budgetåret 2015 var ett turbulent år orsakat av det politiska läget i riksdagen. I november 2014 beslutade styrelsen om ett utbildningsuppdrag till fakulteterna på helårsstudenter och ett takbelopp på miljoner kronor. Under 2015 fick takbelopp och uppdrag justeras två gånger till följd av ändringar i regleringsbrev och av vårändringsbudgeten. För 2016 är utbildningsuppdraget helårsstudenter till ett takbelopp om miljoner kronor. Utbildningsuppdrag och takbelopp 2017 Universitetet beräknas ha ett tillgängligt anslag om miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Inför 2017 föreslås ett utbildningsuppdrag på helårsstudenter till ett takbelopp om miljoner kronor. De interna prislapparnas andel av statens prislappar behålls andelsmässigt på samma nivå som föregående år. Interna prislappar enligt beslutad modell 2012 Förslag Utbildningsområde Andel i % av statens prislapp Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 95,5% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 95,5% 95,5% 95,5% Vård 95,5% 95,5% 95,5% Odontologiskt 95,5% 95,5% 95,5% Medicinskt 95,5% 95,5% 95,5% Undervisning 98,1% 98,1% 98,1% Verksamhetsförlagd utbildning 98,1% 98,1% 98,1% Övrigt 95,5% 95,5% 95,5% Design 95,5% 95,5% 95,5% Konst 95,5% 95,5% 95,5% Musik 95,5% 95,5% 95,5% Opera 95,5% 95,5% 95,5% Teater 95,5% 95,5% 95,5% Media 95,5% 95,5% 95,5% Dans 95,5% 95,5% 95,5% Idrott 95,5% 95,5% 95,5% Språk 100,2% 100,2% 100,2% Tabell 1 Interna prislappar som andel av statens prislappar per utbildningsområde 10 (22)

11 I anslagstilldelningen ingår även en riktad kvalitetsförstärkning inom humaniora, samhällsvetenskap samt inom lärar- och förskollärarutbildning. Förstärkningen har resulterat i höjda prislappar för utbildningsområdena humaniora, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning. Prislapparna har höjts med mellan 4 procent och 22 procent. Höjningen är temporär och kan komma att upphöra 2019 om inte en mätbar resursförstärkning och kvalitetsförstärkning har skett. Regeringen avser att göra en uppföljning av lärosätenas användning av de förstärkta prislapparna. Pågående utbyggnad av utbildningsplatser Den platsutbyggnad som initierades i vårändringsbudgeten 2015 fortsätter enligt plan. Den beräknas motsvara 879 helårsstudenter (HST) fullt utbyggt. Utbyggnad uppdelat per fakultet/motsvarande enligt BP2016, antal HST Fakultet Utbildning LUN/SOL Förskollärare LUN/SOL KPU LUN/SOL F LUN/SOL Speciallärare 18, SA Barnmorskor SA Sjuksköterskor SA Spec sjuksköterskor Fördelning fria platser Fakultet Utbildning LUN/SOL Ämneslärare SFS Övrig utbyggnad SFS HHFS Övrig utbyggnad HHFS ITFS Övrig utbyggnad ITFS SA Global Health 0 2,5 7,5 10 SFS Global Health 0 2,5 7,5 0 HFS Global Health 0 2,5 2,5 0 HHFS Global Health 0 2,5 2,5 0 Summa HST Tabell 2 Pågående platsutbyggnad Förslag till fördelning av utbildningsplatser finansierade av balanserat kapital Under ett antal år har Göteborgs universitet underproducerat i avräkningen gentemot staten. För att motverka underproduktion på lärosätesnivå föreslås balanserat kapital användas till att finansiera tilldelning av utbildningsplatser. Tilldelning föreslås dels ske till lärarutbildningen, vilket också kompenserar ett tidigare återtag av platser och dels till en nysatsning om 65 nya utbildningsplatser där Utbildningsnämnden har hanterat förslag till fördelning, se nedanstående tabell. Motiveringen till fördelningen är att såväl Executive Magister in European studies som Game Design & Technology är fakultetsöverskridande samt att undervisningen bedrivs på engelska, vilket kan attrahera såväl svenska som internationella studenter. Grunden för fördelningen av 25 helårsstudenter till fristående kurser inom Sahlgrenska akademin är att fakulteten under en längre tid påvisat ett behov av fler fristående kurser för att kunna ta ansvar för fort- och vidareutbildning. I den interna uppföljningen för 2015 uppgick andelen helårsstudenter på fristående kurser till endast 6 procent inom Sahlgrenska akademin. 11 (22)

12 Nysatsningen om 65 utbildningsplatser samt återförandet av 130 platser till lärarutbildningarna finansieras av balanserat kapital. Det balanserade kapitalet inom utbildning på styrelsenivå beräknas vara helt förbrukat Fördelningen föreslås enligt nedan: Prioriterade platser/balanserat kapital Fakultet Utbildning SOL Återförande av HST SFS Executive Magister in European studies 20 0 ITFS Game Design & Technology SA Fristående kurser 25 0 Summa HST Tabell 3 Utbildningsplatser finansierade med balanserat kapital Ytterligare behov av utbildningsplatser enligt budgetunderlaget I budgetunderlaget har universitet äskat fler platser för lärarutbildningen, vilket också har fått ett positivt bifall. Det är troligt att fler utbildningsplatser kommer att tilldelas senast i budgetpropositionen 2017, men omfattning och finansiering är ännu inte klart. Äskandet rör ca 380 helårsstudenter inom bland annat grundlärarprogrammet och speciallärarprogrammet. Intern omprioritering för ökad dynamik i utbildningsuppdraget inom universitetet Utifrån utredningen om grundutbildningsanslaget 13 lades en rad förslag. Ett förslag var ett regelverk för intern omprioritering av utbildningsplatser för nå ett effektivare utnyttjande av universitetets tilldelade takbelopp och motverka underproduktion på lärosätets nivå samt för att tillföra ett visst mått av dynamik. Under ett antal år har universitetets avräknade helårsstudentuppdrag legat under tilldelat takbelopp. Utgångspunkterna är att regelverket skall vara enkelt och transparent och målsättningen är att nå ett mer dynamiskt och efterfrågestyrt utbildningsutbud. Regelverket som föreslås innebär: Upprepad underproduktion tre år i rad föreslås bilda underlag för omfördelning av utbildningsplatser från berörd fakultets utbildningsuppdrag. Regelverket föreslås omfatta avräkning från 2014 och framåt, vilket ger effekten att modellen kan användas skarpt redan i avräkningen 2016 inför budgetåret Hänsyn tas till beslutade satsningar från regeringen, styrelse eller rektor. Efter tre års underproduktion i följd ska en indragning kunna ske. Det ekonomiska värdet av indragningen får aldrig vara större än den ekonomiska underproduktionen (skillnad takbelopp - avräknat belopp) vid den senaste avräkningen. För en fakultet som underproducerat tre år i rad och som har blivit föremål för indragning ska det därefter räcka med två års underproduktion i rad för generera ytterligare omfördelning av utbildningsplatser. Ett års överproduktion gör att fakulteten börjar om på noll det vill säga det krävs återigen tre års underproduktion för att riskera indragna platser. Indragna utbildningsplatser sker på de utbildningsområden fakulteten har. Fördelning av omfördelningsbara utbildningsplatser bereds inom Utbildningsnämnden. Regelverket måste ta hänsyn till universitetsstyrelsens balanserade kapital för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Om balanserat kapital saknas kan detta justeras med frigjorda medel med anledning av indragna utbildningsplatser. Universitetsledningen föreslår att universitetsstyrelsen fastställer dessa principer. Dessa ska utvärderas efter tre år. 13 dnr V2014/ (22)

13 Kompletteringsutbildningar Göteborgs universitet har i uppdrag och genomför sedan tidigare kompletteringsutbildningar för sjuksköterskor, lärare, läkare, tandläkare och jurister. Efter höstens stora migrantströmmar till Sverige har behovet av kompletterande utbildningar för personer med avslutad utländsk utbildning motsvarande en svensk högskoleutbildning ökat kraftigt. Lyckade kompletterande utbildningar är till gagn både för individen och för Sverige. Göteborgs universitet har fått en förfrågan från regeringen om att bedriva ytterligare kompletteringsutbildningar. Universitetet har ett uttalat samhällsansvar och är berett att ytterligare bygga ut flertalet av befintliga kompletteringsutbildningar, men också att satsa på nya inriktningar (främst inom psykologi och biomedicinsk analys). Göteborgs universitet har dessutom anmält intresse att anordna kompletterande utbildningar inom utbildningar för socionomer, apotekare och ekonomer. Universitetet har till departementet betonat att kunskaper i svenska språket utgör en nyckelfaktor och grundförutsättning för att kunna genomföra utbildningarna och understryker behovet av språkstöd. Nuvarande ersättning per helårsstudent täcker inte kostnaderna för ett utvecklat språkstöd och därför har universitet begärt höjt ersättningsbelopp per helårsstudent. Konstnärliga utbildningsplatser Tidigare nämnd utredning om grundutbildningsanslaget resulterade i ett direktiv om fortsatt utredning av de konstnärliga utbildningsområdena. Under 2015 genomförde ekonomienheten och Utbildningsnämnden tillsammans med berörda fakulteter ett fortsatt utredningsarbete kring de konstnärliga utbildningsområdena. Vid genomgång av historiebeskrivningen om hur det konstnärliga utbildningsuppdraget fått en intern tilldelning som är högre än tilldelat i regleringsbrevet, hittades ett antal separata delbeslut av universitetsstyrelsen om utökningar och resurstilldelningar gällande konstnärliga utbildningsplatser. Något principbeslut av universitetsstyrelsen att fördela fler konstnärliga helårsstudenter än vad lärosätet erhåller enligt regleringsbrevet hittades däremot inte. Universitetsledningen fördelar ut 101 fler konstnärliga helårsstudenter än regleringsbrevets högsta avräkningsnivå. Universitetsledningen fördelar de 101 helårsstudenterna efter konstnärlig prislapp men får betalt av staten efter naturvetenskaplig prislapp, vilket innebär en extra resurstilldelning till berörda fakulteter om 8,6 miljoner kronor. I utredningsarbetet prövades olika alternativ som efter överväganden förkastades då de ansågs orsaka alltför ingrepp och rucka på principen om stabila planeringsförutsättningar för verksamheten. Utredningen om konstnärliga utbildningsplatser mynnande ut i förslaget om fortsatt övertilldelning om 101 helårsstudenter till fakulteterna. Tilldelningen av 101 konstnärliga helårsstudenter anses utgöra en prioritering av det konstnärliga området av styrelse och universitetsledning och styrelsen uttalar detta i föreliggande inriktningsbeslut. Tredjelandstudenter Studieavgifterna för betalande tredjelandstudenter föreslås fortsätta följa pris- och löneomräkningen för budgetåret i likhet med uppräkningar enligt tidigare inriktningsbeslut. En uppräkning av avgifterna för nya tredjelandstudenter föreslås därför med 1,5 procent motsvarande pris- och löneomräkningen för Avgifterna från tredjelandstudenter har varit en aktuell fråga i massmedia under våren 2016 där avgifternas storlek har diskuterats. Eftersom avgifterna kalkylerades under 2010 och 2011 och har därefter i stort endast räknats upp med pris- och löneomräkning, föreslås en ny genomgång av avgifternas innehåll och storlek under hösten (22)

14 Strategiska satsningar Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås strategiska satsningar motsvarande 3 procent av det totala anslaget eller nära 50 miljoner kronor, vilket är i nivå med Liknande belopp beräknas även Inför 2019 beräknas strategiska satsningar minskas med 15 miljoner kronor då den särskilda avsättningen till lärarutbildningen upphör. De strategiska satsningarna i punktform: Särskild avsättning för lärarutbildningen (15 miljoner kronor) Högskolepedagogiskt utvecklingsarbetet (14,4 miljoner kronor) Språkcentrum (13 miljoner kronor) Samfinansiering EU-projekt samt personalmobilitet inom ramen för ERASMUS (5,5 miljoner kronor) University of Gothenburg symphony orchestra (2 miljoner kronor) Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås avsättningar till särskilda ändamål motsvarande 1 procent av det totala anslaget eller 28 miljoner kronor. Inför 2018 och 2019 ligger avsättningarna kvar på 28 miljoner kronor med ökning för pris- och löneomräkning. Flertalet av avsättningarna görs efter särskilda krav i regleringsbrev eller andra avtal. Avsättningarna i punktform: Stöd till studentkårer (9,4 miljoner kronor) Avsättning till stöd för studenter med funktionshinder (7 miljoner kronor) Nationellt resurscentrum i matematik (5,1 miljoner kronor) Universeum (2,3 miljoner kronor) Spetsutbildningar i entreprenörskap (3,9 miljoner kronor) Göteborgs universitet beräknas ha ett tillgängligt anslag om miljoner kronor för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslaget för 2017 föreslås disponeras enligt diagram nedan. 3% 1% Fakulteter Strategiska avsättningar Övr avsättningar 96% Figur 5 Föreslagen disposition av anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå I bilaga till denna promemoria finns en specifikation av föreslagen disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och på avancerad nivå. 14 (22)

15 Balanserat kapital inom verksamheten Universitetsstyrelse och ledning ställer tydliga krav på verksamheten att planera sin disposition av balanserat kapital för att använda samtliga tillgängliga medel till kvalitetshöjande åtgärder i verksamheten, samt att, i förekommande fall, åtgärda underskott i verksamheten. Inför budgetåret 2014 lämnade fakultetsstyrelserna in en planering för användningen av balanserat kapital som skulle innebära en minskning av det balanserade kapitalet med 141 miljoner kronor. Istället blev utfallet för 2014 ett överskott på 51 miljoner kronor. Inför 2015 visade fakulteternas konsoliderade budget på ett underskott, alltså en användning av balanserat kapital, på 145 miljoner kronor. Utifrån erfarenheten från tidigare år beräknades en justeringspost på övergripande nivå om 94 miljoner kronor, vilket skulle ge ett budgeterat underskott på 50 miljoner kronor. Utfallet för 2015 blev ett överskott i verksamheten på 40 miljoner. Fakultetsstyrelserna har vid ett flertal tillfällen uppmanats att skärpa styrning och uppföljning så att de ekonomiska planerna genomförs. Som beskrivits i tidigare beslutsunderlag har utbildningsanslaget ökat under 2015 och beskeden härom kom sent under året. Detta har naturligtvis haft effekt på verksamhetens förutsättningar att fullt ut planera verksamheten. Eftersom expansionen av utbildningsverksamheten fortsätter under 2016 finns all anledning att arbeta än mer intensivt för att uppnå en bättre följsamhet mellan planerad verksamhet och verkligt utfall. Centrala satsningar inom utbildningar respektive forskning På central nivå har användningen av balanserat kapital varit proaktiv. På utbildningssidan har styrelsen satsat 175 miljoner kronor under åren Exempel på satsningar är utveckling av pedagogisk excellens, införande av nätbaserad pedagogik, utveckling av fristående kurser samt satsningar på Riksidrottsuniversitetet. Inom forskningen har i runda tal 70 miljoner kronor avsatts av det balanserade kapitalet , vilket egentligen innebär att kommande anslagsmedel inom forskning och utbildning på forskarnivå redan har intecknats, eftersom det inte finns några överskott centralt på forskningssidan. Inom såväl utbildning som forskning kommer en del av det balanserade kapitalet att användas för att täcka underskott på universitetets räntekonto, sammanlagt upp emot 50 miljoner kronor under planeringsperioden. Genom offensiv planering av de medel som styrelsen förfogar över vill ledningen bidra till användningen av balanserat kapital, exempelvis delas fler utbildningsplatser ut än vad universitetet får, vilket finansieras av balanserat kapital på styrelsenivå. I sammanhanget bör dock nämnas att huvuddelen av det balanserade kapitalet finns ute i verksamheten. Ökade satsningar lokalt Inför budgetåret 2016 fick fakulteter och institutioner i uppdrag att precisera och beskriva de satsningar som planerats som disposition av balanserat kapital. De underlag som lämnats in kommer sedan att följas upp under året. Har satsningarna genomförts? Vad kostade de? Om de inte har genomförts, varför? Om det balanserade kapitalet fortsätter att växa eller inte minskar trots att de planerade satsningarna har genomförts, hur kommer det sig? Detta är frågor som förhoppningsvis besvaras i uppföljningen och som kan ligga till grund för beslut om framtida åtgärder. Exempel på satsningar som anmälts från verksamheten är forskarutbildning, kompetensutveckling, kursutveckling och rekrytering av både personal och studenter. 15 (22)

16 Lokalkostnader 2017 Från och med 2013 debiteras lokalhyra direkt till institutionerna baserat på en gemensam hyreshusmodell som bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Lokalkostnaderna omfattar varmhyra, elförbrukning och lokalvård. Till detta kommer internhyra som bekostar intern fastighetsadministration och tomma lokaler. För 2016 har lokalkostnaderna budgeterats till 652 miljoner kronor. För 2017 beräknas nivån på de totala lokalkostnaderna till 653 miljoner kronor. Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster och specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och ett gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster 2017 Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2016 till 105,4 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2017 är 105,0 miljoner kronor. Minskningen beror på att IT-fakturan 2016 innehöll en tillfällig uppjustering av avgiften för SUNET. I beloppet ingår även en pris- och löneomräkning motsvarande den som ges på anslagen (1,5 procent). Kostnaden fördelas från och med 2014 till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell, huvudsakligen baserat på antal medarbetarkonton och telefonanknytningar. IT-faktura ,4 mnkr Komp för ökad SUNET-avgift ,0 Grundnivå IT-faktura ,4 PLO 1,5% 1,6 IT-faktura ,0 Tabell 4 Beräkning IT-faktura 2017 Campusservice 2017 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 63 miljoner kronor för 2016 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom IT-fakulteten. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2017 beräknas till 64 miljoner kronor. Ökningen beror på uppräkning motsvarande löne- och prisökningar (PLO). Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Servicecenter 2017 Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,7 miljoner kronor för För 2017 beräknas kostnaden till 14,9 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Större undervisningslokaler upphör 2017 Lokalkostnaderna för de större undervisningslokalerna kommer att debiteras institutionerna på samma sätt som alla övriga lokaler. Service kopplad till de större undervisningslokalerna kommer att utföras inom ramen för campusservice. 16 (22)

17 Finansiering av stödverksamhet kostnadsdebitering 2017 Budgetramen för de universitetsgemensamma verksamheterna universitetsbiblioteket (UB) och gemensamma förvaltningen m.fl. bestäms som en andel av de totala verksamhetskostnaderna. Denna princip slogs fast efter en utredning efter organisationsöversynen GU förnyas under Metoden följer samma princip som SUHF använder vid jämförelser mellan alla lärosäten. Enligt principen ska varken gemensamma förvaltningen eller universitetsbiblioteket äska nya medel för ny verksamhet utan universitetsdirektören (UD) respektive överbibliotekarien (ÖB) ska själva prioritera verksamheten inom den av styrelsen fastställda budgetramen. Grundläggande utgångspunkter för universitetets kostnadsfördelning: Kostnader inom universitetet ska fördelas på ett enkelt och rättvisande sätt som helst är stabilt över tiden. Själva fördelningen av kostnader och val av modeller för fördelning ska inte leda till höga transaktionskostnader. Genom att betona enkelhet framför optimal rättvisa hålls kostnader för administrationen av fördelningsarbetet nere. En utgångspunkt för kostnadsfördelningen ska vara att de verksamheter utbildning eller forskning som driver dessa stödkostnader också ska betala för dem. Kostnadsfördelningen ska ge en ökad tydlighet för verksamheten om vad man betalar för och ska ge incitament för kvalitet och leveranssäkerhet. Det finns kostnader som är generella och som finns därför att vi är ett universitet, vilket betyder att all verksamhet måste vara med och betala för dem. Fördelningsmodellerna ska följa nationella krav och rekommendationer (t.ex. SUHFmodellen). Fördelningsmodellerna ska möjliggöra jämförelser med andra lärosäten. Gällande arbetsordning ska beaktas. Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Universitetsbiblioteket 2017 Förslagen budgetram för 2017 är 220 miljoner kronor, vilket innebär en bibehållen budgetram, men en minskad andel av universitetets totala kostnader från 3,7 procent till 3,6 procent. Vidare föreslås att universitetsbibliotekets budgetram minskar successivt till en andel om 3,4 procent för Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med Viktad andel av UB:s kostnader i Fördelningsgrund procent Allmän del 12 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 50 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 38 Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Tabell 5 Fördelning av UB:s verksamhet Enligt den 2014 fastställda kostnadsfördelningsmodellen ska UB utvärdera relationen mellan de tre verksamhetsdelarna vart tredje år. Utvärderingen genomförs under UB:s verksamhet definieras idag av arbetsordningen och av ett antal rektorsbeslut. I samband med den snabba teknikutvecklingen samt de nya campus, som är under projektering, har frågan om UB:s samlade verksamhet och uppdrag varit föremål för diskussion. Det har uppmärksammats att UB:s nuvarande uppdrag behöver utvecklas och preciseras. Rektor har därför tagit initiativ till att ett nytt verksamhetsuppdrag ska formuleras. Resultatet av detta arbete utgör en del av bakgrunden för en prövning av UB:s samlade budgetram. 17 (22)

18 Besparing Enligt beslutet om GU förnyas ska den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet, när införandet och övergångskostnader är tagna, utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. För gemensamma förvaltningen har detta inneburit en ökning av budgetramen med enbart 9 procent, medan de totala verksamhetskostnaderna har ökat med 23 procent, en omställning motsvarande 45 miljoner kronor i besparingar. Motsvarande utveckling av kostnaderna för universitetsbiblioteket har inneburit en ökning av budgetramen med 20 procent. Universitetsstyrelsen föreslås därför fatta beslut om ett minskat andelstal för universitetsbiblioteket. För 2017 innebär ett minskat andelstal samma budgetram som Jämförelse med och utan besparing Samma andel (3,7%) Minskande andel 3,6 3,5 3,4 Andel i procent Tabell 6 Jämförelse oförändrad andel och minskande andel Totalt innebär den föreslagna justeringen av budgetramen för universitetsbiblioteket en besparing om 18 miljoner kronor för perioden Universitetsgemensamma verksamheter 2017 Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete har genomförts inom den gemensamma förvaltningen samtidigt som nya uppgifter har tillförts. Riktpunkten var att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen. Planen var att kostnaderna skulle minska från 7,1 procent till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till Inför 2017 har universitetsdirektören framfört tydliga signaler på att gemensamma förvaltningen inte kan leva upp till de krav som ställs vid ytterligare besparingar. Universitetsstyrelsen föreslås därför fastställa att gemensamma förvaltningens andel av de totala verksamhetskostnaderna ska vara nu gällande 6,4 procent. För budgetåret 2017 skulle det ge en tilldelning på 392 miljoner. Kostnaderna för 2016 omfattar 384 miljoner kronor, vilket utgör 6,4 procent av universitetets totala kostnader, och fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner om 105 miljoner kronor (27 procent) Universitetsgemensamma ändamål om 266 miljoner kronor (69 procent) Vissa enheter och funktioner om 13 miljoner kronor (3 procent) Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. LUN blir SOL principer Inför 2017 kommer kostnaderna för stöd till utbildning och forskning inom lärarutbildningen att fördelas på samma sätt som tidigare. För utbildningen innebär det att debiteringen baseras på föregående års uppdrag och för forskningen i enlighet med årets anslag. Debiteringen för stöd till utbildning på grundnivå och avancerad nivå baseras på utfallet av institutionernas uppdrag i kronor vid senast kända bokslut (avräkning 2015). I det längre perspektivet (från och med 2018) kommer samma principer att gälla för denna stödverksamhet som gäller för övriga gemensamma förvaltningen. Efter genomförandet av ny organisation för lärarutbildningar kommer fördelningen av kostnader för stödverksamheten att följa beslutade fördelningsmodeller för universitetsgemensam verksamhet. 18 (22)