Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 samt planeringsramar för

Transkript

1 Rektor FÖRSLAG 1/19 Lars Nilsson, ekonomienheten dnr E 2014/257 Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 samt planeringsramar för Bakgrund Universitetsstyrelsen beslutade om Vision 2020 som universitetets strategiska styrdokument för åren Utifrån visionsdokumentet ska verksamheten utarbeta rullande treåriga handlingsplaner och årliga verksamhetsplaner. Dessa planer ska ha en tydlig koppling till övriga planerings- och budgetförutsättningar. Styrelsen beslutade om ett inriktningsbeslut planerings- och budgetförutsättningar inför I detta beslut angavs inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför 2015 och översiktligt för perioden Till detta kommer regeringens budgetproposition för 2015 som i skrivande stund inte är presenterad. Eftersom ett regeringsskifte har skett har den nya regeringen ytterligare tid på sig att ta fram budgetpropositionen. Senast den 17 november ska den läggas fram för riksdagen. Ärendet Universitetsledningen lägger nu fram förslag på anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2015 och reviderade planeringsramar för perioden Med detta beslutsförslag fördelas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål i enlighet med inriktningsbeslutet. Av beslutsförslaget framgår även kostnadsdebiteringar till fakulteter för universitetsbibliotekets (UB) verksamhet och för universitetsgemensamma verksamheter samt kostnadsdebiteringar av bastjänster inom det infrastrukturella området (lokaler, ITtjänster, campusservice och servicecentra). Rektor Vasaparken, Box100, SEE Göteborg , (fax)

2 2/19 Sammanfattning Inom anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå sker utökade strategiska satsningar på Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) med 7,5 miljoner kronor. Från 2016 ökar avsättningen till 50 miljoner kronor årligen, vilket resulterar i totalt 300 miljoner kronor fram till Införande av vissa gemensamma principer för fördelning av anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå inom hela universitetet för att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för öka universitetets samlade konkurrenskraft. Satsning på nationella och universitetsspecifika infrastrukturer med 37,5 miljoner kronor. En betydande utbyggnad av lärarutbildningarna (379 utbildningsplatser 2015) och nya utbildningsplatser inom barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna (14 utbildningsplatser 2015) enligt beslut efter förslag i vårpropositionen. Beslutet innebär en ökning av antalet utbildningsplatser med 957 nya utbildningsplatser fram till Satsningar inom ramen för balanserat kapital inom utbildning på bland annat nätbaserad pedagogik. De principer för avräkning av grundutbildningsuppdraget som råder inom lärarutbildningarna ska harmonisera med den modell som universitetsstyrelsen tillämpar mot fakulteterna.

3 3/19 Övergripande budgetförutsättningar för 2015 och planeringsramar för Nytt ALF-avtal Samarbetet mellan staten och vissa landsting kring utbildning av läkare, klinisk forskning och utveckling av hälso- och sjukvården regleras i ett särskilt avtal det så kallade ALF-avtalet. Ett nytt ALF-avtal träder i kraft den 1 januari 2015 och omfattar, förutom Västra Götaland, sex ytterligare landsting Stockholm, Uppsala, Östergötland, Skåne, Västerbotten och Örebro. Staten satsar varje år omkring 1,7 miljarder kronor på klinisk forskning via ALF-avtalet. Huvudnyheten i det nya avtalet är att det införs en ny kvalitetsbaserad resursfördelningsmodell för den kliniska forskningen mäts kvaliteten genom en bibliometrisk utvärdering. Från och med 2019 införs en utvecklad modell för resursfördelning baserad på expertbedömning av olika underlag och indikatorer såsom forskningens förutsättningar, den genomförda forskningens kliniska betydelse och en bibliometrisk utvärdering. Återkommande utvärderingar av universitetssjukvården ska säkra kvaliteten och kunna innebära att avtal med enskilda landsting sägs upp. Några nyheter i avtalet: Begreppet universitetssjukvård etableras. Det omfattar den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn till forskningens och utbildningens behov. Det införs återkommande utvärderingar av universitetssjukvården med högt ställda krav på kvalitet och en viss miniminivå som universitetssjukvården ska uppnå. Staten har rätt att med omedelbar verkan säga upp ALF- avtalet gentemot ett landsting som inte åtgärdat brister i universitetssjukvården inom en viss tid. En nationell styrgrupp tillsätts för att följa avtalet och utvärdera detsamma. Vårpropositionen 2014 I vårpropositionen aviserade regeringen att den statliga verksamhetens pris- och löneomräkning (PLO) skulle reduceras med 25 procent under åren 2015 och Detta får till följd att PLO för 2015 blir enbart 0,79 procent och beräknad PLO för 2016 förväntas bli 1 procent och 1,3 procent för Regeringens motivering till att minska PLO är att detta både ska leda till en effektivisering av den statliga verksamheten och möjliggöra finansiering av andra angelägna satsningar. Till detta kommer också att inflationstrycket i samhället i stort är lågt och stundtals negativ, det vill säga det råder deflation. 1 Prop. 2013/14:100

4 4/19 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Målsättningen är att universitetet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Att vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Att forskningen är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden (Vision 2020). Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå beräknas till miljoner kronor för I enlighet med regeringens forskningsproposition Forskning och innovation 2 kommer basfinansieringen till universitetet att förstärkas med ytterligare 31 miljoner kronor från och med Fördelningen av fakultetsanslaget delas upp i fyra delar; basanslag och prestationsbaserat anslag, strategiska avsättningar samt avsättningar till särskilda ändamål. Basanslag och prestationsbaserat anslag Totalt kommer miljoner kronor att fördelas till fakulteterna, vilket är en ökning med 9,8 miljoner kronor. Ökningen består av ett förstärkt basanslag till IT-fakulteten på 2 miljoner kronor i enlighet med tidigare inriktningsbeslut samt årets PLO-uppräkning. Den prestationsbaserade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Regeringen anger att 20 procent ska fördelas efter prestationskriterier. Universitetets fördelning till fakulteterna baseras på andelen publikationer och externa medel. Totalt föreslås att 293 miljoner kronor fördelas enligt prestationskriterier under 2015, vilket är i linje med motsvarande tilldelning föregående år. I nedanstående tabell (figur 1) redovisas den sammantagna anslagsfördelningen för 2015 jämfört med motsvarande anslag för Fakultet Basanslag 2014 Prestationsbaserat 2014 Summa 2014 Andel 2014 Basanslag 2015 Prestationsbaserat 2015 Summa 2015 Andel 2015 Skillnad mot 2014 HFS ,1% ,1% SFS ,1% ,2% HHFS ,0% ,8% UFS ,5% ,5% 617 SA ,7% ,8% NFS ,2% ,0% 326 KFS ,4% ,3% -453 ITFS ,6% ,8% LUN ,4% ,4% 134 SUMMA HFS = Humanistiska fakultetsstyrelsen, SFS = Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, HHFS = Handelshögskolans fakultetsstyrelse, UFS = Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen, SA = Sahlgrenska akademistyrelsen, NFS = Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen, KFS = Konstnärliga fakultetsstyrelsen, ITFS = IT fakultetsstyrelsen, LUN = Lärarutbildningsnämnden Figur 1. Förändring av fakultetsanslaget till fakulteterna 2015 (jfr 2014) 2 Prop. 2012/13:30

5 5/19 Strategiska avsättningar För 2015 avsätts 208 miljoner kronor, för att öka till 221 miljoner kronor 2016 och sedan minska till 213 miljoner kronor Flera av dessa beslut är satsningar som löper över flera år, vilket får följdkonsekvenser för budgetåret 2015 och efterföljande år. Det gäller: Samfinansiering av forskningsbidrag från EU och NIH 3 om sammantaget 40 miljoner kronor, varav hälften faller på rektor. För 2015 avsätts 20 miljoner kronor, vilket innebär en ökning med 2 miljoner kronor. Ökningen beror på nya satsningar från EU inom ramen för Horizon Strategisk samfinansiering för att bidra till förverkligandet av Vision 2020 gällande att öka den internationella externa forskningsfinansieringen och stödja de mest framgångsrika forskarna samt att ge goda förutsättningar för att rekrytera yngre lovande forskare. Totalt satsas 28 miljoner kronor för 2015, vilket är en ökning med 1 miljon jämfört med Samfinansieringen beräknas öka till 38 miljoner kronor fram till Nationella och universitetsspecifika infrastrukturer är ett viktigt område. För infrastrukturer ökar de strategiska avsättningarna till 37 miljoner kronor 2015, där riktade medel om 15,2 miljoner kronor avsätts till Sven Lovén Centrum för marina vetenskaper 5 och Svenskt NMR Centrum 6 samt till Skogaryd 7 med 1,3 miljoner kronor. Nämnda verksamheter har tidigare finansierats av den naturvetenskapliga fakulteten, men har betydelse såväl nationellt som för flera verksamheter och enheter inom lärosätet. Strategiska forskningsområden (vårdforskning och övriga partnerskap) med drygt 45 miljoner kronor för 2015, en ökning med 4 miljoner kronor genom PLOuppräkning. Satsningar på identifierade styrkeområden inom universitetet på 37,5 miljoner kronor samt satsning på 7,1 miljoner kronor inom områdena innovation och entreprenörskap. Strategiska satsningar på kluster- och centrumbildningar med 12,8 miljoner kronor. Pågående samfinansiering av forskningsbidrag från Vetenskapsrådet gällande Svensk nationell datatjänst, från MISTRA 8 till Mistra Urban Futures samt bidrag inom ramen för Linnéstödet med sammantaget 11,5 miljoner kronor. Pågående forskarskola inom CUL 9, 1,6 miljoner kronor. Publicerings- och konferensplattform inom det konstnärliga området, 2,1 miljoner kronor. En ny satsning, Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges), som startar 2015 med planering av större projektförslag. För 2015 avsätts 7,5 miljoner kronor. Från 2016 ökar avsättningen till 50 miljoner kronor årligen, vilket resulterar i totalt 300 miljoner kronor fram till Amerikansk finansiär: National Institute of Health 4 The EU Framework Programme for Research and innovation 5 Sven Lovén centrum för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet erbjuder en omfattande marin infrastruktur, med flera fartyg och mindre båtar samt två stationer för forskning och utbildning, se 6 Svenskt NMR Centrum är en forskningsinfrastruktur där metodutveckling bedrivs inom strukturbiologi. Centrat används även flitigt av andra forskare från Göteborgs universitet, Chalmers och övriga landet för att med NMR spektroskopi angripa frågeställningar av varierande slag. (NMR= Nuclear magnetic resonance) 7 Skogaryd är en ny infrastruktursatsning vars vision är att den ska utvecklats till en internationellt erkänd infrastruktur med högt rankad forskning inom Earth system science, och vara bas för grundforskning kring hur ekosystemen fungerar. 8 MISTRA Stiftelsen för miljöstrategisk forskning 9 Ämnesövergripande forskarskola i utbildningsvetenskap

6 6/19 Under åren 2016 och 2017 reserveras medel i en ospecificerad post. Posten innehåller exempelvis utrymme för fortsatt satsning på styrkeområden och strategiska forskningsområden med sammanlagt 55 miljoner kronor och för eventuell fortsättning på någon eller några centrumbildningar med 2,5 miljoner kronor. Totalt har 68 miljoner kronor reserverats för respektive år. Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget sker dessutom avsättningar till en handfull särskilda ändamål. Totalt avsätts 22,8 miljoner kronor Det gäller: Löpande avsättning till Nationella sekretariatet för genusforskning (8,4 miljoner kronor). Löpande avsättning till Botaniska trädgården (6,8 miljoner kronor). Löpande avsättning till NORDICOM (7,7 miljoner kronor). Havsmiljöinstitutet är ett nationellt uppdrag för universitet och för 2014 erhöll institutet 10,9 miljoner kronor i anslag för sitt uppdrag. Enligt underhandsbesked ska finansieringen fortsätta även 2015, men någon uppgift om beloppets storlek har inte erhållits varför denna anslagspost ännu inte är medräknad för Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå % 1% Basanslag 20% 65% Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Avsättningar till särskilda ändamål Figur 2. Användning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2015 I bilagorna 1 a och 1 b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Den beräknade summan av disponerade medel kommer att överstiga tillgängliga medel med 16 miljoner kronor för 2015, vilket föreslås finansieras genom ianspråktagande av balanserat kapital.

7 7/19 Anslagsfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Vårt mål är att utbildningen vid universitetet år 2020 kännetecknas av hög vetenskaplig och konstnärlig kvalitet, med pedagogisk excellens och en uttalad internationell profil. Parallellt med utvecklingen av utbildningsprogram ska universitetet ta ansvar för bildning och livslångt lärande genom ett brett utbud av fristående kurser (Vision 2020). Budgetförutsättningar för 2015 och planeringsramar för Inför 2015 beräknas universitetet att erhålla ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå på miljoner kronor. I vårpropositionen tilldelades Göteborgs universitet 393 fler utbildningsplatser för 2015 inom barnmorske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna samt inom lärarutbildningarna. I det beräknade anslaget ingår ett uppskattat anslagsbelopp på 29,5 miljoner kronor för dessa utbildningsplatser. Ökningen fördelas till Sahlgrenska akademin med 14 platser och till Lärarutbildningsnämnden (LUN) med 379 platser. Enligt förslaget i vårpropositionen uppgår den totala tilldelningen för Göteborgs universitet till 957 nya utbildningsplatser fram till En viss del av platserna är tillfälliga, vilket gäller så kallade KPU-platser 10 och utbildningsplatser för vidareutbildning av förskolelärare. För LUN innebär det stora tillskottet av nya platser en planeringsutmaning och därför har en universitetsgemensam planeringsgrupp tillsatts. Utöver ovanstående pågår en intern omfördelning mellan Sahlgrenska akademin och LUN för att finansiera utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen. För att göra finansieringen möjlig sker en temporär reducering av LUNs uppdrag med motsvarande 126 helårsstudieplatser. Vidare pågår även en ökning av antalet utbildningsplatser för tandläkare och läkare inom Sahlgrenska akademin. Dessa utbildningsplatser har tilldelats universitetet i tidigare budgetpropositioner och utbyggnaden sker stegvis och är ännu inte helt genomförd. Inför 2016 och 2017 uppskattas fakulteternas samlade takbelopp uppgå till respektive miljoner kronor. Fördelningen av anslagsfördelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå delas upp i tre delar; utbildningsuppdrag och takbelopp, strategiska avsättningar och avsättningar till särskilda ändamål. Utbildningsuppdrag och takbelopp För 2015 beräknas ett utbildningsuppdrag på helårsstudieplatser och ett beräknat takbelopp på miljoner kronor, inklusive de platser som tilldelades lärosätet i vårpropositionen. Utbildningsuppdragen och därmed sammanhängande takbelopp fördelas till fakulteterna. Fördelningsmodellen är densamma sedan 2012 och värderingen av helårsstudenter sker efter de prislappar som finns angivna i budgetpropositionen. 10 Kompletterande pedagogisk utbildning

8 8/19 Interna prislappar enligt beslutad modell 2012 per utbildningsområde andel i % av statens prislapp per utbildningsområde Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt 94,4% 95,5% 95,5% Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt 94,4% 95,5% 95,5% Vård 94,4% 95,5% 95,5% Odontologiskt 94,4% 95,5% 95,5% Medicinskt 94,4% 95,5% 95,5% Vägd prislapp 25% VFU och 75% undervisning 97,8% 98,1% 98,1% Övrigt 94,4% 95,5% 95,5% Design 92,9% 95,5% 95,5% Konst 92,9% 95,5% 95,5% Musik 92,9% 95,5% 95,5% Opera 92,9% 95,5% 95,5% Teater 92,9% 95,5% 95,5% Media 92,9% 95,5% 95,5% Dans 92,9% 95,5% 95,5% Idrott 94,4% 95,5% 95,5% Språk 99,1% 100,2% 100,2% Figur 3. Interna prislappar per utbildningsområde Statens ersättningsbelopp för helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR) (ersättningsbeloppen är uppräknade med PLO om 0,79 procent) Utbildningsområde Ersättning HST Ersättning HPR Humanistiskt, teologiskt, juridiskt, samhällsvetenskapligt Naturvetenskapligt, tekniskt, farmaceutiskt Vård Odontologiskt Medicinskt Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen Övrigt Design Konst Musik Opera Teater Media Dans Idrott Figur 4. Statens ersättningsbelopp för 2015 för helårsstudenter och helårsprestationer

9 9/19 Fakultet Takbelopp 2014 (tkr) Takbelopp inkl. VÅP 2015 (tkr) Differens (tkr) HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Summa Figur 5. Takbelopp per fakultet för 2015, jämfört med 2014 (VÅP = vårpropositionen) I valrörelsen utlovades nya utbildningsplatser till universitet och högskolor av det regeringsalternativ som nu arbetar på sin regeringsbildning. Hur många av dessa utbildningsplatser som kommer att tilldelas Göteborgs universitet kan i dagsläget inte anges. Rektor föreslås därför få universitetsstyrelsens uppdrag att, om det blir aktuellt, fördela sådan tilldelning av nya utbildningsplatser till fakulteterna under Strategiska avsättningar Av de miljoner kronor som Göteborgs universitet får i anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, avsätter universitetet 49,6 miljoner kronor för strategiska satsningar En minskning har skett sedan 2014 motsvarande 12 miljoner kronor, varav 10 miljoner kronor beror på en minskad avsättning till LUNs organisation. Flera av nedanstående satsningar löper över flera år, vilket får följdkonsekvenser för budgetåret 2015 och efterföljande år. Särskild satsning under perioden på lärarutbildningarna. Det hänger samman dels med införandet av ny resursmodell från och med 2012 och dels med att det inom lärarutbildningarna bedrivs två parallella utbildningsvägar (LP01 och LP11) fram till Insatser för högskolepedagogiskt utvecklingsarbete. Avsättningen till Enheten för akademiskt språk föreslås öka 6,3 miljoner kronor till 10,6 miljoner kronor för Detta innebär att enheten nu är fullt finansierad. En fortsatt avsättning avseende Centrum för urbana studier (Hammarkulleprojektet) Samfinansiering av internationella utbildningsprojekt med EU som finansiär. Satsningen beräknas till totalt 10 miljoner kronor och finansieringen delas lika mellan rektor och berörd fakultet. Satsningen görs för att stödja Vision 2020 och stärka insatserna för internationalisering. Särskilda satsningar på Da Capo i Mariestad samt på en universitetsgemensam symfoniorkester.

10 10/19 Avsättningar till särskilda ändamål Inom ramen för anslaget sker dessutom avsättningar till särskilda ändamål. Under 2015 uppgår avsättningarna till dessa ändamål till 22,5 miljoner kronor. Det gäller: Stöd till studentkårerna (8,8 miljoner kronor). Stöd till studenter med funktionshinder (6,5 miljoner kronor). Nationellt centrum för matematikutbildningar (NCM) som är ett nationellt uppdrag (5 miljoner kronor). Vissa insatser kopplat till Universeum (2,2 miljoner kronor). Fördelning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå % 1% Fakulteter 96% Strategiska avsättningar Avsättningar till särskilda ändamål Figur 6. Användning av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2015 Satsningar finansierade av balanserat kapital På styrelsenivå finns ackumulerade överskott sedan tidigare år. Det tillgängliga balanserade kapitalet inom utbildningsverksamheten prognosticeras för 2015 till 122 miljoner kronor. Följande satsningar föreslås inom ramen för balanserat kapital: Utvecklingsmedel för pedagogisk excellens Utvecklingsmedel för nätbaserad pedagogik och MOOC 11 inkl. infrastruktur Ytterligare utvecklingsinsatser inom utbildningsnämnden exempelvis översyn av kursutbud Omställningskostnader avseende lokalanpassningar inom det konstnärliga området Om ovanstående satsningar realiseras beräknas kostnaden till 19,7 miljoner kronor 2015 och sammantaget 66,8 miljoner kronor under perioden fram till Under samma period förväntas tillskott med sammanlagt 25,4 miljoner kronor. Prognosen är ett balanserat kapital vid utgången av 2017 på 80,4 miljoner kronor. Kvalitetsbaserad resurstilldelning från Universitetskanslerämbetet I anslagsfördelningen till verksamheten tillkommer även en kvalitetsbaserad resurstilldelning, där utbildningar som utvärderats av Universitetskanslersämbetet och tilldelats betyget mycket hög kvalitet erhåller anslag. För 2013 tilldelades Göteborgs universitet 13,5 miljoner kronor i anslag och för 2014 tilldelades universitetet 11,2 miljoner kronor. Fördelning av beloppet för 2015 till lärosätena kommer först att ske i regleringsbrevet (december 2014). Fördelningen kommer att 11 Massive Open On-line Course

11 11/19 baseras på ämbetets utvärderingar per 1 november Fördelningen kommer att följa tidigare beslutade principer, det vill säga 75 procent tilldelas institutionen där det aktuella ämnet ingår och 25 procent tilldelas fakultetsstyrelsen för utvecklingsåtgärder. I enlighet med styrelsens inriktningsbeslut kommer rektor att fördela de kvalitetsbaserade anslagen mellan berörda fakulteter och institutioner. Harmoniserad avräkningsmetod inom lärarutbildningen I enlighet med styrelsens inriktningsbeslut ska lärarutbildningen förnya sina avräkningsprinciper på ett sätt som harmoniserar med den modell universitetsstyrelsen tillämpar. Under hösten har en dialog förts med representanter för LUN och i ett första skede kommer LUN att, för budget 2015, införa en modell liknande den styrelsen använder för avräkning för de institutioner som har en mera omfattande lärarutbildning. Långsiktiga och stabila planeringsförutsättningar för verksamheten är nödvändiga för universitets möjligheter att klara uppdraget med utbyggnad av lärarutbildningarna från LUN kommer att intensifiera dialogen med institutioner med uppdrag inom lärarutbildningen och med universitetsledningen för att skapa beredskap för att gemensamt hantera de frågeställningar som kan dyka upp avseende till exempel dimensionering av uppdrag och dess utfall. LUN kommer vidare att harmonisera sina avräkningsprinciper med de som universitetsstyrelsen tillämpar gentemot fakulteterna. För institutioner med stora uppdrag inom lärarutbildningen kommer LUN att tillämpa principen med anslagssparande. För institutioner med mindre uppdrag kommer LUN att med andra medel hantera avräkningen på ett ansvarsfullt sätt. Utredningsuppdrag kring ökad dynamik Utgångspunkten i fördelningen av grundutbildningsuppdraget är att varje fakultet får samma tilldelning (helårsstudieplatser) som föregående år med ibland mindre tillägg eller reduceringar av platser enligt beslut kopplade till budgetpropositioner eller ibland till lokala (styrelse-) beslut. Denna planeringsordning avser att ge fakulteterna (och ytterst institutionerna) större möjlighet till mer långsiktig planering av utbildningsutbudet. Programutbildningar låser upp utbildningsutbudet och innebär att snabba omställningar inte kan genomföras. Samtidigt saknar planerings- och fördelningsmodellen en viss nödvändig dynamik. Om en ökad dynamik, exempelvis möjligheter att starta nya utbildningsinitiativ, tvärfakultativa utbildningar etcetera önskas, behöver nuvarande planeringsmodell och fördelningssystem anpassas i någon mån. Ett steg i en riktning att skapa ett mer dynamiskt utbildningsuppdrag är att låta styrelsen förfoga över motsvarande 0,5-1 procent av universitetets totala utbildningsuppdraguppdrag, vilket skulle motsvara helårsstudieplatser. Detta gäller även ökade möjligheter att omfördela givna uppdrag inom ett utbildningsområde till ett annat område.

12 12/19 I enlighet med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut har rektor tillsatt en utredning som ska arbeta med frågan om möjligheten att skapa ökad dynamik när det gäller utbildningsanslaget. Utredningen ska redovisas för rektor senast I bilagorna 2 a och 2 b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt fördelning av uppdrag, takbelopp och övriga anslag per fakultet. Balanserat kapital inom verksamheten För hela universitetet bör tumregeln vara att ungefär 5 procent eller 300 miljoner kronor finns i ett långsiktigt fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Verksamhetens balanserade kapital vid ingången till budgetåret 2014 uppgick till 954 miljoner kronor. Detta fördelas på forskning och utbildning på forskarnivå med 535 miljoner kronor och på utbildning på grundnivå och avancerad nivå med 419 miljoner kronor. Utöver de årliga intäkterna kan alltså universitetet totalt förbruka ytterligare minst 100 miljoner kronor per år under perioden fram till 2020 och ändå ha ett tillräckligt stort fritt balanserat kapital för att kunna möta oförutsedda händelser. Prognosen för 2014 anger ett nollresultat varför det balanserade kapitalet varken ökar eller minskar. Med anledning av att universitetets överskott (balanserat kapital) fortsatte att öka under 2013 gav rektor ekonomienheten i uppdrag att möta verksamheten för att diskutera frågor kring verksamhetsstyrning, ekonomiuppföljning med mera. En sammanfattad analys anger följande gemensamma hinder avseende att våga satsa, realisera planer och använda de medel som finns att tillgå. För lite stabilitet i förutsättningar vad gäller anslagsfördelning och kostnadsdebiteringar Minnet av ekonomisk kris lever kvar länge Osäkerheten kring hur externa medel påverkar planerings- och budgetarbetet är stor Det tar lång tid att rekrytera personal, önskad rekryterbar kompetens saknas ofta och det är svårt att avveckla personal Det balanserade kapitalet är kopplat/låst till forskargrupper inom Sahlgrenska akademin

13 13/19 Kostnadsdebiteringar 2015 Följande generella och gemensamma utgångspunkter är vägledande för kostnadsfördelningen inom universitetet: Kostnader inom universitetet ska fördelas på ett enkelt och rättvisande sätt som helst är stabilt över tiden. Själva fördelningen av kostnader och val av modeller för fördelning ska inte leda till höga transaktionskostnader. Genom att betona enkelhet framför optimal rättvisa hålls kostnader för administrationen av fördelningsarbetet nere. En utgångspunkt för kostnadsfördelningen ska vara att de verksamheter utbildning eller forskning som driver dessa stödkostnader också ska betala för dem. Kostnadsfördelningen ska ge en ökad tydlighet för verksamheten om vad man betalar för och ska ge incitament för kvalitet och leveranssäkerhet. Det finns kostnader som är generella och som finns därför att vi är ett universitet, vilket betyder att all verksamhet måste vara med och betala för dem. Fördelningsmodellerna ska följa nationella krav och rekommendationer (exempelvis SUHF-modellen). Fördelningsmodellerna ska möjliggöra jämförelser med andra lärosäten. Gällande arbetsordning ska beaktas. Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet på alla organisatoriska nivåer ska utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Universitetsstyrelsen föreslås fatta beslut om fördelning av kostnader för den service som sker på universitetsgemensam nivå, och omfattar: Universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsgemensamma verksamheter Med utgångspunkt i ovanstående och de ramar som styrelsen angav i sitt inriktningsbeslut beskrivs de kostnadsdebiteringar som föreslås för Universitetsbibliotekets kostnader Den budgetram för 2015 som styrelsen fastslog i inriktningsbeslutet är 212 miljoner kronor, en ökning med 4 miljoner kronor jämfört med 2014, Årets budgetram innebär likväl en bibehållen kostnadsandel om 3,7 procent av universitetets totala kostnader. Kostnaderna fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Forskning Totalt Jämf Figur 7 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 2015 (jämfört med 2014) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga 3.

14 14/19 Universitetsgemensamma kostnader De universitetsgemensamma stödverksamheterna omfattar en stor mängd funktioner och verksamheter. Totalt uppgår budgetramen för 2015 till 384 miljoner kronor, vilket är en ökning med 17 miljoner kronor jämfört med Kostnaderna för de universitetsgemensamma stödverksamheterna fördelar sig på: Ledning och myndighetsfunktioner 12 om 114 miljoner kronor Universitetsgemensamma ändamål 13 om 258 miljoner kronor Vissa enheter och funktioner 14 om 13 miljoner kronor Ett omfattande omställningsarbete och besparingsarbete pågår inom den gemensamma förvaltningen. Riktpunkten är att effektivisera och ställa om kostnadsförbrukningen och därmed spara upp till 35 miljoner kronor till budgetåret Planen är att kostnaderna ska minska från 7,1 procent (2013) till 6,1 procent av universitetets totala kostnader fram till Inriktningen på omställningsarbetet och besparingar inom den gemensamma förvaltningen ligger fast, men med en viss fasförskjutning som innebär att kostnadsandelen inte minskar i lika stor omfattning som tidigare planerat för I beredningen av budgetförutsättningarna inför 2015 har ökade kostnader för studentadministration (examenshandläggare och nya gemensamma systemkostnader), personaladministration (personakter överförda från fakulteterna) samt en felaktig justering i ramberäkningen för 2014 (campusservice) beaktats. Sammantaget en ökning med 8,8 miljoner kronor som ryms inom den beslutade budgetramen för Debitering av universitetsgemensamma kostnader Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelar sig mellan fakulteterna enligt nedan. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 2014, utbildning Forskning Jfr 2014, forskning Summa Jfr 2014, summa Förändring Figur 8. Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 2015 (jämfört med 2014) En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga Verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. 13 Aktiviteter som bedrivs centralt men som avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna. 14 Central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, SND, Genussekretariatet, NORDICOM och Havsmiljöinstitutet samt Etikprövningsnämnd, fondförvaltning med flera.

15 15/19 Lokalkostnader I enlighet med beslutad arbetsordning och delegationsordning debiteras respektive institution sina lokalkostnader. Lokalkostnaderna debiteras efter en hyreshusmodell som baseras på den faktiska hyran som gäller för respektive hyresavtal. De lokalkostnader (varmhyra, elförbrukning och lokalvård) som debiteras verksamheten uppgår till 661 miljoner kronor för För 2015 beräknas lokalkostnaderna till 665 miljoner kronor. Skillnaden består främst av ökad förhyrning inom den gemensamma förvaltningen till följd av arbetsmiljöproblem på Vasagatan 33. Fakultetsområde Belopp Jämf belopp Kommentarer (2015) Belopp i tkr HFS HFS, SFS, UFS, HHFS och SA har minskat sina lokalytor 2014 jämfört med 2013 eftersom större undervisningslokaler lyfts ut och lagts inom ramen för tjänsten Större undervisningslokaler. SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS För 2013 har endast den del av lokalkostnaden räknats med som framgår av hyresavtal med GU, 2014 inkluderas kostnaden för de lokaler som hyrs direkt från Chalmers. Delsumma LUN UB Nationella enheter m fl Gem verks, summerat Ökad förhyrning och delvis överlappande hyresavtal. Kaféer Parkeringsytor Summa Figur 9. Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Under 2014 har Ernst & Young utfört en genomgång av lokalkostnadsberäkningarna och processerna med syfte att skapa klarhet i dessa genom ett antal förbättringsförslag. Vidare är en utredning vars uppdrag är att se över modellen för intern debitering av lokalkostnader i sitt slutskede. Slutrapporten lämnas till universitetsledningen under hösten Kostnadsdebitering inom infrastrukturområdet Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster eller specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Större gemensamma undervisningslokaler

16 16/19 Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster Den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området och de tjänster som levereras är främst support, nätverk, bandbredd och andra gemensamma IT-tjänster. Tjänsterna delas upp i bas- respektive tillvalstjänster. Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2014 till 99,8 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2015 är 102,8 miljoner kronor. Ökningen om 3 miljoner kronor består till största delen (cirka 2 miljoner kronor) av en justering från 2014 då en för stor sänkning av avgiften genomfördes. Resterande används för att täcka löneökningar och andra kostnadsökningar. Bastjänsterna debiteras baserat på graden av nyttjande i relation till valda nyckeltal till exempel efter antal användarkonton. Tjänsteinnehåll med mera beskrivs i bilaga 6. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS LUN UB Univ gem Summa Figur 10. Debitering av bastjänster inom IT per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Kostnader för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet Campusservice 2015 Kostnaden för bastjänster inom campusservice är 59,7 miljoner kronor för 2014 och omfattar samtliga fakultetsområden förutom den naturvetenskapliga fakulteten, IT-fakulteten och LUN. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2015 beräknas till 66,5 miljoner kronor. Ökningen beror på att den naturvetenskapliga fakulteten och LUN kommer att ingå från och med Detta motsvarar 5,9 miljoner kronor. Resterande ökning består av kostnadsökningar inom de universitetsgemensamma verksamheterna (postdistribution och SND 15 ) samt uppräkning motsvarande PLO. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på lokalyta. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS ITFS** LUN UB Univ gem Summa *) Fakultetsområdets serviceorganisation ingick inte i campusorganisationen **) IT-fakulteten ingår i den serviceorganisation som tillhandahålls inom Chalmers. Figur 11. Debitering av bastjänster inom campusservice per fakultet/motsvarande 2015 (jfr 2014) Ytterligare beskrivning finns i bilaga Svensk Nationell Datatjänst

17 17/19 Servicecenter 2015 I tjänsten servicecenter erbjuds service och stöd till studenter, besökare och medarbetare vid Göteborgs universitet. Här besvaras allmänna frågor om kursutbudet och var studievägledning ges, man kan även få hjälp att hitta rätt inom universitetet. Servicecenter hanterar även GU-kort, skriver ut studieintyg och säljer profilprodukter. Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 14,3 miljoner kronor för För 2015 beräknas kostnaden till 14,5 miljoner kronor. Förändringen beror på uppräkning motsvarande PLO. Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 2014, baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS KFS ITFS Summa Figur 12. Debitering av bastjänster inom servicecenter per fakultet 2015 (jfr 2014) Mer information finns i bilaga 7. Större undervisningslokaler 2015 Tjänsten undervisningslokaler innefattar underhåll och utveckling av vissa större undervisningslokaler. Kostnaden för 2015 omfattar 27,5 miljoner kronor, en minskning jämfört med 2014 och med inriktningsbeslutet. Förändringen beror på att kostnader för lokalbokningssystemet TimeEdit från och med 2015 istället ingår i fastighetsadministration. Den planerade kostnadsfördelningen efter nyttjande har inte gått att genomföra på grund av att bokningssystemet inte kan hantera det och att universitetet idag har en komplex bokningsorganisation. Utredningsarbete pågår för att dels definiera större undervisningslokaler tydligare och dels för att ta fram en alternativ metod för kostnadsfördelning. Kostnaderna för tjänsten undervisningslokaler fördelas tillsvidare till institutionerna enligt beslutad modell, baserat på lokalyta inom utbildningsverksamheten. Belopp i tkr HFS SFS UFS HHFS SA NFS* KFS* ITFS* Summa *) Inga undervisningslokaler inom NFS, KFS och ITFS ingår i den gemensamma tjänsten. Figur 13. Debitering av bastjänster inom Större undervisningslokaler per fakultet 2015 (jfr 2014) Tjänsteinnehållet beskrivs i bilaga 7.

18 18/19 Satsning på moderna webbplatser med användaren i fokus Under 2015 kommer universitetet att starta ett projekt för att ta ett större grepp om universitetets stora och komplexa webbplatser. Webben är en viktig del i universitetets konkurrenskraft och ett viktigt bidrag till måluppfyllelsen i Vision Det finns behov av såväl förbättrad och utvecklad teknisk infrastruktur som organisationsutveckling på området. Den totala resursåtgången ska beräknas i en nyligen tillsatt förstudie. Projektmedel för detta ändamål, 5 miljoner kronor, har avsatts inom den gemensamma förvaltningens låneram 2015 till en kostnad om cirka 0,5 miljoner kronor Övriga budgetförutsättningar Löneomkostnadspåslaget (LOP) tas ut på varje utbetald lönekrona och ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 34,7 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (16,4 procent). Under förutsättning att riksdag och regering inte ändrar de lagstadgade arbetsgivaravgifterna för 2015 kommer löneomkostnadspåslaget att minska något, 0,3 procentenheter, mellan 2014 och 2015 beroende på minskade kostnader för premier till statliga avtalsförsäkringar (SPÅ-avgift). Universitetet får ränta på sina tillgodohavanden hos Riksgälden. Vid senaste bokslutet uppgick dessa likvida medel till miljoner kronor och universitetet får en ränta på dessa medel som i stort motsvarar gällande reporänta (för närvarande 0,25 procent). För budgetåret 2015 kommer verksamheten inte att tilldelas någon intern ränta för sina respektive tillgodohavanden och inte heller debiteras någon intern ränta för lån till anläggningstillgångar. Detta har gällt under de senaste åren (sedan 2010). I den mån finansiellt utrymme finns att tillgå givet den låga räntan, kommer detta att användas till strategiska satsningar som disponeras av universitetsledningen.

19 19/19 Förslag till beslut Universitetsstyrelsen föreslås besluta att fastställa dispositionsplanen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå enligt bilaga 1 a att fastställa fördelning av basanslag och prestationsbaserat anslag för 2015 enligt bilaga 1 b att fastställa dispositionsplanen för anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå enligt bilaga 2 a att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för 2015 enligt bilaga 2 b att ge rektor i uppdrag att fördela eventuella tillkommande utbildningsplatser för 2015 att fastställa kostnadsdebiteringen för universitetsbibliotekets verksamhet för 2015 enligt bilaga 3 att fastställa kostnadsdebiteringen för universitetsgemensamma verksamheter för 2015 enligt bilaga 4 att fastställa fördelningen av lokalkostnader för 2015 enligt bilaga 5 att fastställa kostnadsdebiteringen för bastjänster inom IT för 2015 enligt bilaga 6, samt att fastställa kostnadsdebiteringen för övriga bastjänster inom infrastrukturområdet (campusservice, servicecentra och större undervisningslokaler) för 2015 enligt bilaga 7. Pam Fredman Lars Nilsson

20 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1a Ekonomienheten Dispositionsplan för forskning och utbildning på forskarnivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel Tillgängligt anslag inkl nya medel PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Nordicom SUMMA TILLGÄNGLIGA MEDEL Disposition av medel Fördelning till fakulteter Basanslag inkl ökat basanslag Prestationsbaserat anslag 20% Delsumma direkt till fakulteter Avsättningar enligt strategiska överväganden SFO Vårdforskning (GPCC) och övriga partnerskap Styrkeområden MISTRA, Linnéstöd Delsumma strategiska avsättningar Strategisk samfinansiering Medfinansiering EU och NIH RJ, Wallenberg, ERC Stora externa bidrag Delsumma strategisk samfinansiering Infrastrukturer Nationell infrastruktur Max IV, Skogaryd, SLC, NMR, Registerforskning Herbariet - kopplat till budgetunderlaget VR (SND) Delsumma infrastrukturer Summa Centrumbildningar Övriga satsningar Globala samhällsutmaningar - ny satsning Ospecificerat/reserverat Delsumma Övriga avsättningar/särskilda anslag Havsmiljöinstitutet samt regionalt arbete Nationella sekr för genusforskning Botaniska trädgården Nordicom Delsumma SUMMA DISPONERADE MEDEL SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL

21 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1b Ekonomienheten Fördelning av fakultetsanslag mellan basanslag och prestationsmedel till respektive fakultetsstyrelse Totalt fakultetsanslag per fakultetsstyrelse Basanslag Prestationsmedel Fakultets- Fakultets- Skillnad Fakultet 2015 (rörlig del) 2015 anslag 2015 anslag 2014 mot 2014 HFS SFS* HHFS* UFS* SA NFS KFS* ITFS* LUN Summa * Förstärkt basanslag; SFS och HHFS 3 mnkr, UFS 6 mnkr, ITFS 2 mnkr och KFS 6 mnkr Fakultetsstyrelsernas basanslag 2015 i jämförelse med 2014 Basanslag Basanslag Skillnad Fakultet mot 2014 HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN Summa Fakultetsstyrelsernas prestationsmedel 2015 i jämförelse med 2014 Prestations Prestationsmedel Skillnad mot Fakultet medel HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa

22 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 2a Ekonomienheten Dispositionsplan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Bå 2014 Bå 2015 Bå 2016 Bå 2017 Tillgängliga medel PLO förändring i % 2,01% 0,79% 1,00% 1,32% Kvalitetsbaserad resursfördelning Särskilda åtaganden (NCM) Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship Anslag VÅP platser 2014 Uppskattat Disposition av medel Fördelning till fakulteter Utbildningsuppdrag och takbelopp Kvalitetsbaserad resursomfördelning Delsumma Avsättningar enligt strategiska överväganden Särskild avsättning för lärarutbildning Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete - löpande Utvecklingsmedel till Utbildningsnämnden Enheten för akademiska språk Centrum för urbana studier (Hammarkulleprojektet) Samfinansiering av internationella EU-projekt Samfinansiering av personalmobilitet Da Capo Grundtvig University of Gothenburg Symphony Orchestra Delsumma Övriga avsättningar/särskilda anslag Stöd till studentkårer Avsättning till studenter med funktionshinder Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) Universeum Spetsutb Gothenburg Schools of Entr.ship SUMMA DISPONERADE MEDEL SALDO TILLGÄNGLIGA MEDEL

23 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 2b Ekonomienheten Utbildningsuppdrag och takbelopp per fakultet 2015 (inkl HST tilldelning och uppskattad ersättning VÅP14 Belopp i tkr. Fakultetsstyrelse Summa Beräknad GU:s GU intern ers hst per total interna i förh till statl Utbildningsområde HFS SFS HhFS UFS SA* NFS KFS ITFS LUN* utb.omr ersättning ersättning ersättning Humaniora ,5% Teologi Juridik ,5% Samhällsvetenskap ,5% Språk ,2% Naturvetenskap ,5% Teknik Farmaci ,5% Vård ,5% Odontologi ,5% Medicin ,5% Undervisning ,1% Övrigt ,5% Design ,5% Konst ,5% Musik ,5% Opera ,5% Teater ,5% Media ,5% Idrott ,5% Summa * LUN och SA inklusive VÅP14 platser Förändring i hst jmf HFS SFS HhFS UFS SA* NFS KFS ITFS LUN* Summa Takbelopp tkr för Jfr