Rektor FÖRSLAG 1 / dnr V 2012/290

Transkript

1 Rektor FÖRSLAG 1 / dnr V 2012/290 Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för 2013 Styrelsen har tidigare vid sitt sammanträde den 14 juni 2012 beslutat om inriktningen på de ekonomiska förutsättningarna för budgetåret Sedan dess har budgetpropositionen publicerats vilket bl a föranlett justeringar av utbildningsuppdragen. I detta förslag till styrelsen har inriktningsbeslutet omräknats till faktiska anslag till fakulteterna. Dessutom har kostnadsdebiteringar av universitetsgemensamma verksamheter, bibliotek, lokaler och IT-verksamhet beräknats för respektive fakultetsstyrelse. Vision 2020 Universitetsstyrelsen har beslutat om Vision 2020 där handlingslinjer och prioriteringar pekas ut för åren Fyra grundprinciper markeras kvalitetsdriven verksamhet, samhällsansvar, globalt engagemang och inspirerande arbetsmiljö. Nästa steg blir att utarbeta treåriga handlingsplaner på alla nivåer inom universitetet, vilka i sin tur omsätts i den årliga verksamhetsplanen. För att stödja implementeringen av styrdokumentet avsätts 2,5 mnkr av fakultetsanslaget och 2,5 mnkr av utbildningsanslaget under Anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå Budgetpropositionen innehöll en förstärkning av konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå på 3 mnkr. Universitetet erhöll också en omfördelningsvinst utifrån statens rörliga tilldelning av fakultetsanslaget på 3,8 mnkr. Hur det samlade fakultetsanslaget fördelas framgår av dispositionsplanen (bilaga 1) för detta anslag. I dispositionsplanen anges också nuvarande löptid på de åtgärder och/eller avtal som ligger till grund för avsättningarna. Dessutom anges inriktningen på kommande budgetår för att påvisa vilka utrymmen som är uppbundna alternativt frigörs. Sedan några år har universitetet haft som princip att fördela ut i stort sett alla medel direkt till fakulteterna. Behovet av strategiska satsningar och riktad medfinansiering av större forskningsprojekt gör dock att knappt 15 procent av anslaget fördelas i särskild ordning till dessa satsningar och forskningsområden. Rektor Vasagatan 33, Box 100, SE Göteborg , (fax)

2 2 / 8 Fakulteternas direkta anslag Anslagen till fakulteterna är något högre än under innevarande år, vilket till stor del beror på att fakultetstyrelserna ges ett utökat ansvar för genomförande av tidigare gjorda strategiska satsningar såsom forskningsutvärderingen RED10. Av det fakultetsanslag som går direkt till fakulteterna är den rörliga delen höjd till 207 mnkr eller 15 procent av det totala anslaget. Den rörliga delen fördelas med 50 procent vardera utifrån bibliometri respektive externa medel. Parametern externa medel beräknas som ett treårigt genomsnitt och viktning görs på samma sätt som staten gör, d v s med en särskild viktning för hum/sam-forskning respektive naturvetenskaplig forskning. Den bibliometriska fördelningsmodellen baseras på den relativa förändringen i publikationer och tar hänsyn till de olika traditionerna vid fakulteterna. Den konstnärliga fakultetsnämnden har utvecklat en metod för att på bästa sätt mäta utvecklingen av publikationer i sin verksamhet som används för första gången i fördelningen av fakultetsmedel inför Avsättningar inom fakultetsanslaget Under rubriken avsättningar enligt strategiska övervägningar listas de avsättningar som antingen pågår eller är nya. För vissa avsättningar anges reserverat utrymme vilket innebär att anslagen förs över först när verksamheten kommit igång. Några av de satsningar som pågår löper ut 2013, t ex den särskilda satsningen på Globala universitetet och Marint centrum. Styrkeområdena har utvärderats och en avsättning för fem områden med 7,5 mnkr per år bedöms rimlig. Alla styrkeområden ska utvärderas av rektors Advisory Board 2015 med fokus på resultaten i förhållande till satsningens ursprungliga syften. Ett antal utpekade strategiska forskningsområden erhåller särskilda anslag från regeringen fram till Till dessa forskningsområden kopplades ett särskilt internt uppdrag för att utveckla forsknings- och utbildningsområdet. För detta ändamål tillsköt universitetet motsvarande 50 procent av statens finansiering. Utfallet av dessa uppdrag bör utvärderas innan beslut om fortsättning fattas. Avsättningen för medfinansiering av EU-medel föreslås vara oförändrad jämfört med föregående år. Syftet är att stimulera till ett ökat sökande av EUs forskningsmedel och medfinansieringen delas med respektive fakultet. Fr o m 2013 föreslås medfinansieringen även inkludera bidrag från NIH 1. Tidsbegränsade anslag/medfinansiering Anslag avsätts för medfinansieringar som är föranledda av avtal där universitetet centralt har gått in och varit aktiva i ansökningsprocessen och som ofta är fakultetsöverskridande. En ny avsättning föreslås till medfinansiering av forskningsprojekt som stöds av Riksbankens jubileumsfond för att möjliggöra medfinansiering från rektor om så blir aktuellt. En ny avsättning till medfinansiering av Linnéstöd för ett forskningsprojekt inom området lärande, interaktion och medierad kommunikation föreslås också analogt med avsättningen till Linnéstödet inom marin forskning. 1 National Institutes of Health, USA

3 3 / 8 Ledningen bedömer att det finns behov av ytterligare infrastruktur för att kunna bibehålla och utveckla forskningen, För att kunna medfinansiera nationell infrastruktur avsätts därför en post om 12,5 mnkr för ändamålet. Rektor föreslås få i uppdrag att fördela dessa medel. Avsättningar enligt särskilda anslag I denna grupp avsättningar ingår de verksamheter som universitetet har fått särskilda anslag för att bedriva och som numera ingår i universitetets basanslag. Avsättningarna är desamma som innevarande år men är uppräknade med pris- och löneomräkning (PLO). Anslaget till regionalt arbete kopplat till Havmiljöinstitutet var tidigare en del av den naturvetenskapliga fakultetsstyrelsens fakultetsanslag, men för att minska interna transaktioner överförs denna post direkt till Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum. Nordicom har organisatoriskt flyttats från den samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen till den universitetsgemensamma nivån. Därför har basanslaget till fakultetsstyrelsen minskats med Nordicoms andel. Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Budgetpropositionen har inneburit att Göteborgs universitet har tilldelats ytterligare platser till läkar- och tandläkarutbildningarna. Dessutom önskar regeringen att universitetet ska utöka sjuksköterskeutbildningen med 50 nybörjarplatser. Finansering av utbyggnaden av sjuksköterskeutbildningen ska ske genom interna omprioriteringar inom lärosätet. Behovet av en utökning av sjuksköterskeutbildningen för att täcka behovet av sjuksköterskor inom Västra Götaland är dock oklart. Göteborgs universitet avser därför att tillsammans med Västra Götalandsregionen genomföra en analys av behovet av kompetens inom hälso- och sjukvården. Bland annat ska behovet av sjuksköterskor kontra andra närliggande yrkesgrupper utredas. I budgetpropositionen görs en tillfällig satsning på fler utbildningsplatser. För Göteborgs universitet innebär denna satsning 15 mnkr i utökat anslag. Satsningen motiveras med att efterfrågan på högre utbildning är fortsatt hög. Detta är också ett sätt att underlätta lärosätenas möjligheter att skapa fler utbildningsplatser på sjuksköterskeutbildningen. Budgetpropositionen innehåller också en höjning av ersättning per student inom de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningsområdena. Samtidigt har anslaget minskats till följd av en indragning av platser för inaktiva studenter och på grund av att tredjelandsstudenter ska finansieras genom studieavgifter. Detta leder till en minskning av utbildningsvolymen. För att förstärka kvaliteten i den verksamhetsförlagda utbildningen inom lärar- och förskollärarutbildningarna införs i budgetpropositionen ett nytt utbildningsområde med egen ersättning. Det är det tidigare utbildningsområdet undervisning som har delats upp i två delar, dels verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen och dels undervisning. Ersättningen för verksamhetsförlagd utbildning är högre än för undervisning. Universitetet har tilldelats 13,5 mnkr i den kvalitetsbaserade resursomfördelningen. Denna omfördelning baseras på Högskoleverkets kvalitetsutvärderingar och föreslås fördelas till de fakultetsstyrelser vars utbildningar erhållit omdömet mycket hög kvalitet (se bilaga 2 b). Fakultetsstyrelserna ska i sin tur fördela 75 procent av erhållna medel till berörda institutioner/utbildningar och behålla 25 procent för att använda till utvecklingsåtgärder.

4 4 / 8 I dispositionsplanen (bilaga 2) redovisas anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå och på vilket sätt det fördelas under Dessutom redovisas de förändringar som hittills är aviserade för 2013 och 2014 för att påvisa vilka utrymmen som frigörs alternativt minskas inför kommande år. Fakulteternas utbildningsuppdrag och takbelopp I enlighet med styrelsens junibeslut har utbildningsuppdragen minskats med i genomsnitt 2,5 procent. Utökning har gjorts av tandläkar- och läkarutbildningarna utifrån utökningar i budgetpropositionen och egna tidigare beslutade satsningar. Alla fakulteter har fått minskningar av sina utbildningsuppdrag, med undantag för Sahlgrenska akademin där utökningarna av tandläkar- och läkarutbildningarna är större än minskningen av akademins övriga utbildningsutbud. I enlighet med styrelsens beslut i juni har de fakultetsområden där ersättningen per student ökar relativt kraftigt, fått ta en större andel av minskningen i utbildningsvolym. Den nya modellen för fördelning av utbildningsanslaget som infördes inför budgetåret 2012 fullföljs. Modellen innebär relativt stora omfördelningar mellan fakultetsstyrelserna. I den nya modellen får också Lärarutbildningsnämnden lägre ersättning än tidigare. Dessa omfördelningar beslöt universitetsstyrelsen att succesivt fasa in/ut, vilket nu sker. I den interna ersättningsmodellen har de nya ersättningsbeloppen för undervisning respektive verksamhetsförlagd utbildning viktats samman utifrån utfallet Avsättningar av strategisk vikt I enlighet med den nya modellen görs en särskild avsättning för lärarutbildningen. Den första posten avser att kvalitetssäkra utbildningen och klara övergången till ny lärarutbildning. Den andra posten avser att finansiera den extra organsation som finns inom lärarutbildningen. Dessa poster minskar successivt och kommer att försvinna helt Avsättningen till högskolepedagogiskt utvecklingsarbete samt till språkkurer för free movers är oförändrade jämfört med tidigare år. Avsättningarna till Hammarkullprojektet och Globala universitetet avslutas Hammarkullprojektet, Centrum för urbana studier, kommer att utvärderas under 2013 och därefter kommer ställning att tas till centrets fortsatta långsiktiga finansiering. Två avsättningar är nya jämfört med avsättningarna för innevarande år, DaCapo och Vision DaCapo är en hantverksutbildning i Mariestad där universitetet samarbetar med kommunen kring bl a faciliteter för forskning och utbildning. Med denna avsättning bidrar universitetet till att säkerställa möjligheterna till god kvalitet i forskning och utbildning på ett kostnadseffektivt sätt. De avsatta medlen för Vision 2020 är avsedda till att stödja implementeringen av styrdokumentet. Övriga avsättningar enligt avtal Avsättningar som är bundna till avtal eller beslut har gjorts t ex stödet till studentkårer. Nuvarande kårstruktur är beslutad t o m 2013, men troligtvis kommer studentkårerna även fortsättningsvis behöva ekonomiskt stöd för sitt arbete med utbildningsbevakning m m. Universitetet är ålagt att avsätta minst 0,3 procent av anslaget för behov kopplade till funktionshindrade studenter. Universeum är ett långsiktigt åtagande eftersom universitetet är en av initiativtagarna. Nationellt centrum för matematik (NCM) har ett särskilt anslag för sin verksamhet som en särskild post i regleringsbrevet.

5 5 / 8 Finansiering av universitetsgemensam stödverksamhet Den 1 januari 2013 införs en ny funktionell administrativ organisation som syftar till och kännetecknas av: Tydligt ansvar och uppdrag för alla organisationsdelar Ändamålsenliga samordningsfunktioner Effektiva ledningsfunktioner Stöd till processorienterat arbetssätt Ökad tillgänglighet för medarbetare, studenter och allmänhet Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska, när kostnader för införandet och övergångskostnader är tagna, utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. Ett omfattande arbete med dimensionering av stödverksamheten pågår under hösten 2012 för att bemanningen av den nya funktionella administrativa organisationen ska stå klar 1 januari Dimensioneringen avpassas till en färdig organisation och resurser som krävs för att hantera övergångsproblematik beslutas i särskild ordning. Under perioden 2009 till 2012 har kostnadsandelen 2 för de totala stödfunktionerna minskat. I styrelsens beslut om kostnadsdebiteringar för 2012 genomfördes en dämpning av kostnadsnivån för universitetsbiblioteket och för de universitetsgemensamma stödfunktionerna. Inför budgetåret 2013 föreslås ingen riktad dämpning av specifika kostnader. Inom ramen för implementeringen av den nya administrativa organisationen riktas i stället ett besparingskrav om 10 mnkr på det sammantagna administrativa stödet d.v.s. oavsett organisatorisk nivå. Dessutom ska inom implementeringsorganisationen redovisas en mera långsiktig kostnadskontroll av de samlade kostnaderna för stödverksamheterna inom hela universitetet. Totalt uppgår kostnaden för de universitetsgemensamma stödverksamheterna för 2013 till 373,7 mnkr. Detta är en ökning med 4,5 mnkr jämfört med 2012 och består av utökade resurser till ett nytt servicecentra och till fler gästforskarbostäder. I styrelsens inriktningsbeslut i juni beräknades budgetramen för de universitetsgemensamma stödverksamheterna för 2013 till 383 mnkr. Styrelsen uttalade i inriktningsbeslutet att det inom ramen för implementeringen av den nya funktionella administrativa organisationen riktades ett besparingskrav om 10 mnkr på det sammantagna administrativa stödet d v s oavsett organisatorisk nivå. Med det förslag som nu finns framme för både resursdimensionering av det administrativa stödet och förslaget till kostnadsnivå för de universitetsgemensamma stödverksamheterna kan konstateras att, i princip, hela detta sparkrav om 10 mnkr tagits ut inom den universitetsgemensamma nivån. I bilaga 4 redovisas kostnadsdebiteringar för universitetsgemensamma kostnader för 2013 per fakultetsområde. Finansiering av campusorganisationen Från och med den 1 januari 2013 införs en campusbaserad serviceorganisation vars uppdrag är att stödja verksamheterna utifrån behov och överenskomna servicenivåer. Ett gemensamt arbetssätt och en samordning av personal inom campus, ger förutsättningar för likvärdig service, kostnadseffektivisering och ett minskat personberoende. Förutsättningarna för budgetarbetet 2013 är att fakulteterna kommer att debiteras ett belopp som motsvarar den kostnad som ryms inom campusorganisationens syfte och uppdrag och som finns idag (2012). Se vidare bilaga 5 b. 2 Kostnadsandel av universitetets totala verksamhetskostnader

6 6 / 8 Andra gemensamma stödkostnader finansieras genom en direkt internfakturering av berörda fakulteter och institutioner och avser specifika ändamål såsom nyttjande av interna konferensanläggningar och vissa servicetjänster mm. Hit räknas även de tilläggstjänster som campusorganisationen tillhandahåller enligt särskilda överenskommelser. Av bilaga 5 framgår debiteringen för campusorganisationen. Finansiering av universitetsbibliotekets verksamhet Universitetsbibliotekets verksamhet ska omfatta samtliga biblioteksfunktioner inom universitetet och UB får sin resurstilldelning utifrån en rambudget. Denna rambudget debiteras fakulteterna utifrån en allmän del för universitetsbibliotekets samhällsuppdrag och med nyckeltal som grund för fördelning av kostnader som berör studentstöd respektive forskningsstöd. För budgetåret 2013 beräknas budgetramen till 200 mnkr, vilket är en ökning med 8 mnkr jämfört med budgeten för Ökningen ligger väl inom ramen för den uppräkning av anslagen som skett utifrån PLO för Budgetramen inkluderar beräknade kostnadseffekter om 3 mnkr för ombyggnad av kurs- och tidningsbiblioteket till studieplatser för studenterna. Den föreslagna budgetramen om 200 mnkr blir därmed 3,7 procent av universitetets totala verksamhetskostnader. Fördelningsmodellen (d v s hur kostnaderna tas ut av respektive fakultetsstyrelse) för universitetsbiblioteket förändrades inför En utvärdering bör genomföras av denna fördelningsmodell inför budgetåret I bilaga 6 redovisas kostnadsdebiteringen för universitetsbibliotekets verksamhet för 2013 uppdelat per fakultetsområde. Infrastrukturkostnader inom IT-området Den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området omfattar främst kostnader för nätverk, bandbredd, maskinhallar och andra gemensamma IT-tjänster. Utifrån en indelning i olika tjänsteområden debiteras verksamheten för dessa tjänster baserade på olika nyckeltal. Inför 2013 har vissa förändringar i tjänsteutbudet skett som resulterar i att IT-fakturan för 2013 tillfälligt kommer att bli ca 3 mnkr högre än för innevarande år. Kostnadsökningen beror på att takten i införandet av en ny datorarbetsplatstjänst (DAFGU) går långsammare än planerat, vilket medför att utfasningen av befintlig datorarbetsplatssupport (DAPS) inte är avslutad förrän vid utgången av Detta innebär att dessa båda tjänster måste tillhandahållas parallellt med högre kostnad som följd. Inför 2014 kan IT- fakturan återgå till ordinarie kostnadsläge. I bilaga 7 redovisas fördelning av infrastrukturkostnader inom IT-området uppdelat på dels tjänsteområden och dels per fakultetsområde/motsvarande. Lokalkostnader Enligt universitetets arbetsordning beslutar prefekten om institutionens lokaler. Fr o m 2013 debiterar därför fastighetsavdelningen institutionerna den beräknade hyran för Kostnader för tomställda lokaler och lokalvård ingår i den debiterade lokalkostnaden. Ett regelverk kring förhyrning och uppsägning av lokaler har fastställts av rektor. Lokalkostnaderna ökar med 3,5 mnkr mellan 2012 och 2013.

7 7 / 8 I bilaga 8 redovisas lokalkostnader för 2013 per fakultetsområde/motsvarande inklusive lokalvårdskostnader. Ekonomiska resultatmål Verksamhetens budgetarbete inför 2013 har sitt utgångsläge och sina förutsättningar i det beslutsunderlag som beskrivs i föreliggande promemoria. Detta beslutsunderlag kommer att kompletteras med det fördelningsbeslut inom lärarutbildningsområdet som LUN avser att fatta under En ytterligare väsentlig förutsättning utgör den ekonomiska resultatprognosen för 2012 och den ekonomiska ställningen vid utgången av Det långsiktiga ekonomiska målet för universitetet är att kostnadsutvecklingen är i balans med tillgängligt finansieringsutrymme. Samtidigt måste utrymme skapas för angelägna prioriterade satsningar inom olika områden inom universitetet. I samband med det slutliga fastställande av budgeten för 2013 kommer också att fastställas ekonomiska resultatmål för fakultetsområden/motsvarande för 2013 och inriktningsmålet för perioden Andra budgetförutsättningar Förändrade personalomkostnader De pensionskostnader som universitetet betalar till Statens Pensionsverk (SPV) beräknas öka Sammantaget ökar det totala uttaget för personalomkostnader med 1 procentenhet (ca 22 mnkr i ökad personalkostnad) jämfört med Nytt löneavtal Gällande löneavtal löper ut den 30 september 2012 och en ny avtalsperiod påbörjas 1 oktober Det är i skrivande stund oklart hur stor nivåhöjning som det kommande löneavtalet medför. Intern räntehantering Universitetet får ränta på sin kassabehållning hos Riksgälden och får betala ränta på de lån som upptas för finansiering av investeringar. Räntesatsen följer i princip den styrränta som Riksbanken löpande fastställer. För närvarande uppgår styrräntan till 1,25 procent. För budgetåret 2013 beräknas räntesatsen till ett genomsnitt på 1,44 procent. Vid senaste delårsbokslutet uppgick likvida medel till mnkr. I enlighet med styrelsens inriktningsbeslut från i juni tilldelas verksamheten inte någon intern ränta för 2013 (samma förutsättningar har gällt under perioden ). Det finansiella utrymmet kommer istället att användas till olika strategiska satsningar och för övergångskostnader i samband med införandet av en ny funktionell administrativ organisation.

8 8 / 8 Förslag till beslut Styrelsen beslutar - att fastställa dispositionsplanerna för anslagen för utbildning och forskning inför budgetåret 2013 enligt bilagorna 1 och 2 - att fastställa utbildningsuppdragen och takbeloppen enligt bilaga 3 - att fastställa fördelning av anslaget från den kvalitetsbaserade resurstilldelningen - att delegera till rektor att fördela medlen för nationell infrastruktur enligt bilaga 1 - att delegera till rektor att avgöra hur medlen för den tillfälliga satsningen ska användas - att fastställa debitering av fakulteterna för universitetsgemensamma verksamheter enligt bilaga 4 - att fastställa debitering av fakulteterna för universitetsbibliotekets verksamhet enligt bilaga 6 - att fastställa debitering av fakulteterna för infrastrukturkostnader inom IT enligt bilaga 7 - att fastställa debitering av lokalkostnader och lokalvårdskostnader enligt bilaga 8 Bilagor: 1) Dispositionsplan för forskning och utbildning på forskarnivå 2) Dispositionsplan för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3) Fördelning av utbildningsuppdrag och takbelopp 4) Kostnadsdebitering av universitetsgemensamma verksamheter för ) Kostnadsdebitering av campusorganisationen för ) Kostnadsdebitering av universitetsbibliotekets verksamhet för ) Infrastrukturkostnader inom IT-området för ) Debitering av lokalkostnader inkl lokalvårdskostnader för 2013

9 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1 Dispositionsplan för anslag för forskning och utbildning på forskarnivå bå 2013 Inriktning för Inriktning för Bå 2013* bå 2014 bå 2015 Kommentarer Anslag enligt budgetpropositionen Minskning 2015 beror på att varav Havmiljöinstitutet inte är Kvalitetsbaserad omfördelning garanterat finansiering Förstärkning konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå Summa Anslaget fördelas på följande poster Fördelning direkt till fakultetsstyrelser Basanslag Under förutsättning att motsv Prestationsfördelat anslag avsätts till direkta fakultets- Förstärkning konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå anslag Avsättning enligt strategiska överväganden Medfinansiering EU-projekt löpande-reserverat utrymme** Strategiskt forskningsområde vård enligt särskilt anslag (GPCC) Medfinansiering strategiska forskningsområden Globala universitetet år 3 av Forskarskola i havsmiljö 3 av år 4 -reserverat utrymme Marint centrum år 3 av Centrumbildningar (genus, arbetsvetenskap, säkerhet) år 2 av Finansiering av styrkeområden utvärderas 2015 Institutet för Innovation och samhällsförändring utvärderas 2015 Tidsbegränsade anslag/medfinansieringar MISTRA UrbanFutures avtal tom reserverat utrymme Vårdal SAS avtal tom Vårdal SFS avtal tom Riksbanken jubileumsfond SFS tom Riksbanken jubileumsfond HFS och SFS SND avtal med VR Avtalet med VR inte klart Linnéstöd marin forskning NFS tom Linnéstöd Lärande, interaktion och medierad kommunikation Gäller tom 2016 Tillfällig utökning forskarskola CUL (LUN) Medfinansiering nationell infrastruktur Vision Övriga poster enligt särskilt anslag Havsmiljöinstitutet Avsättning till sekretariat för genusforskning Avsättning till botaniska trädgården Regionalt arbete kopplat till Havsmiljöinstitutet Nordicom Summa fördelade anslag enligt ovan Med reserverat utrymme menas att den faktiska belastningen kan bli lägre pga förseningar i projekt eller dylikt

10 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1 b Beräkning av rörlig del av fakultetsanslaget 2013 Publikationer-halva värdet av den rörliga delen av fakultetsanslaget om totalt Varje fakultet har valt metod för att beräknaden relativa förändringen Fakultet Förändring HFS (norska poäng) ,14% SFS (norska poäng) ,69% HHFS (norska poäng) ,03% UFS (norska poäng) ,86% SAS (Brute Force) ,04% NFS (Brute Force) ,05% KFS (egenutvecklade) ,49% ITS (norska poäng) ,04% Publikationer ligger till grund för halva värdet av den rörliga delen ,5 Styrelsens Basvärdet Förändring i andel av den tidigare % av poäng Omräknad omräknad Fakultet indikatorn enligt ovan indikator indikator Rörligt anslag HFS 1597,3-4,14% 1531,2 13,3% SFS ,69% 1945,8 16,8% HHFS 1333,4 11,03% 1480,4 12,8% UFS 665,9 3,86% 691,6 6,0% SAS ,04% 4364,3 37,8% NFS 1400,2-9,05% 1273,5 11,0% KFS 191 3,49% 197,7 1,7% ITS 68,3-5,04% 64,9 0,6% , ,4 100,0% Externa medel- halva värdet av den rörliga delen ,5 Fakultet Utfall mnkr per år Genomsnitt Viktn Viktad Viktad Rörligt Andel kofficientsumma andel anslag tkr HFS ,3% ,3% SFS ,3% ,6% HHFS ,0% ,2% UFS ,1% ,7% SAS ,1% ,1% NFS ,2% 1, ,9% KFS ,8% ,4% ITS ,2% ,7% Summa ,0% 1840,5 100,0%

11 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 1 c Fakultetsstyrelsernas totala prestationsmedel både externa medel och publikationer (tkr) Fakultet tkr HFS SFS HHFS UFS SAS NFS KFS ITS Summa Beräkning av basanslag per fakultet Procentuell fördelning av basanslag Basanslag Fakultet för bå HFS 16,7% SFS* 11,1% HHFS 7,5% UFS 3,7% SAS 30,9% NFS 25,1% KFS 3,3% ITS 1,8% LUN Summa 100,1% * Avdrag har gjorts för Nordicom som flyttas över från SFN till universitetsgemensam nivå. Den procentuella fördelningen av basanslaget kommer att justeras för bå Totalt fakultetsanslag per fakultetsstyrelse Basanslag Rörlig Dämpning Fakultets- Fakultet 2013 del ny modell anslag HFS SFS* HHFS UFS SAS NFS KFS ITS LUN Summa

12 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 2 Dispositionsplan för anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2013 Inriktn för Inriktn för bå 2013 bå 2014 bå 2015 Anslag enligt budgetpropositionen består av 1. Takbelopp varav utökning pga hälsoutb och lärarutbild Höjda ersättningbelopp hum/sam Indragning av anslag pga inaktiva studenter Indragning pga internationella studenter Lägre kostnader lärar- och förskollärarutbildningen Tillfälliga platser Specialistsjuksköterskor Anslag för nationellt resurscentrum för matematik Kvalitetsbaserad resursomfördelning Summa Anslaget fördelas på följande poster Fördelning direkt till fakulteter Fakulteternas utbildningsuppdrag och takbelopp Kvalitetsbaserad resursomfördelning Disponering tillfälliga platser Avsättningar av strategisk vikt Särskild avsättning för lärarutbildning Merkostnader för organisation kring lärarutbildning Högskolepedagogiskt utvecklingsarbetet-löpande Språkkurser för free-movers- löpande Hammarkulleprojektet år 3 av Globala universitetet år 3 av Da Capo Vision Övriga poster enligt avtal eller överenskommelser Stöd till studentkårer Avsättning till studenter med funktionshinder Nationellt reurscentrum för matematik (NCM) Universeum Summa fördelade medel enligt ovan Att finansiera via balanserat kapital - 198

13 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 2 b Kvalitetsbaserad resurstilldelning S:a anslag Utbildning/examen Antal examen Omräkningsfaktor Antal helårsekvivalenter Andel Anslag tkr Kulturgeografi-magister Graduate school International business and trade - master Summa Handelshögskolan % Journalistik- kandidat Arbetsvetenskap intriktning konfliktlösning- kandidat Sociologi- master Sociologi med inriktning samhällsanalys- master Statsvetenskap- master Statsvetenskap- kandidat Europakunskap Summa samhällsvetenskapliga fakulteten % Genusvetenskap -kandidat humanistiska fakulteten % 619 Folkhälosvetenskap - magister Sahlgrenska akademin % 177 TOTALT %

14 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 3 Utbildningsuppdrag och takbelopp per fakultet 2013 Belopp i tkr. Fakultetsstyrelse Summa Beräknad GU:s GU intern ers hst per total interna *** i förh til statl Utbildningsområde HFS SFS HhFS UFS SAS NFS* KFS ITS LUN** utb.omr ersättning ersättning ersättning Humaniora % Teologi Juridik % Samhällsvetenskap % Språk % Naturvetenskap % Teknik Farmaci % Vård % Odontologi % Medicin % Undervisning % Övrigt % Design % Konst % Musik % Opera % Teater % Media % Idrott % Summa % Förändring i hst jmf Takbelopp tkr för In/utfasning resursmodell Total ersättning Motsv ersättn * DaCapo, Konservator och geografi ingår i uppdraget **Särskilda avsättningar för lärarutbildningen tillkommer om totalt 28 mnkr *** Den interna ersättningen är sänkt för att finansiera de avsättningar som görs i dispositionsplanen

15 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 4 Kostnadsdebitering av universitetsgemensamma verksamheter för 2013 De universitetsgemensamma stödverksamheterna omfattar en stor mängd av funktioner och verksamheter som delas upp i: Ledning och myndighetsfunktioner som avser verksamhetsstöd till ledning och styrelse samt de funktioner som krävs för att svara upp mot kraven på en statlig myndighet. Universitetsgemensamma ändamål avser ändamål som bedrivs centralt men avser samordning av verksamhet inom hela universitetet och omfattar de tre verksamhetsnivåerna (institution, fakultet och centralt). Övriga enheter och funktioner avser central organisering av särskilda enheter såsom GMV, NCM, Genussekretariatet, Havsmiljöinstitutet, SND, Nordicom, Etikprövningsnämnd, Fondstyrelse mm. 1. Underlag till debitering av fakulteterna (belopp i tkr) Ledning och myndighetsfunktioner (utgör 33 % av totalt) Universitetsgemensamma ändamål (utgör 66 % av totalt) Övriga enheter och funktioner (utgör 3 % av totalt) Summa (jämför 2012; tkr) Förändring Förändringen på tkr utgöras av utökade resurser till ett nytt servicecentra och till fler gästforskarbostäder. 2. Debiteringsgrund baserad på kostnadsomslutning Fakulteternas andel av kostnadsomslutning enligt bokslut för 2011 exkl. interna poster, ALF/TUA-verksamhet, samverkan med Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset, praktikkostnader och lokalkostnader. HFS SFS UFS HHFS SAS NFS KFS ITS Andelstal i % för ,5 12,9 8,1 9,4 33,5 17,4 7, Andelstal i % för ,5 13,1 8,0 9,6 33,1 17,4 7,4 1, Kostnadsdebitering för 2013 (jämförelsetal för 2012) Belopp i tkr. HFS SFS UFS HHFS SAS NFS KFS ITS Summa Jämf Förändring Internfakturor för specifika ändamål som debiteras fakulteter och institutioner tillkommer.

16 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 5 Kostnadsdebitering av universitetsgemensam service i campusorganisation för 2013 Kostnadsdebitering av bastjänster för 2013 Belopp i tkr. HFS SFS UFS HHFS SAS NFS* KFS* ITS** Summa *) Fakultetsområdenas respektive serviceorganisationer planeras införlivas i campusorganisationen efterhand. Det gäller även universitetsbiblioteket. **) IT-fakulteten ingår i den serviceorganisation som tillhandahålls inom Chalmers. Tilläggstjänster debiteras särskilt genom internfakturering månadsvis eller när tjänsten utnyttjas. Med tilläggstjänster avses service av mer specifik art som inte alla verksamheter har samma behov av, t ex repro/tryckeri, konferensservice och extra städning. Utöver bas- och tilläggstjänster kan även särskilda uppdrag tillkomma, t ex större omflyttningar, externa konferenser och events.

17 Bilaga 5 b Campus en ny organisation 2013 Syfte och uppdrag Med Campus avses större geografiskt indelade områden med universitetets lokaler i fokus, där närliggande enheter samverkar oavsett organisatorisk tillhörighet. Syftet är att stärka möjligheten till samordning och samverkan och att erbjuda tjänster inom service och stöd, utan att ge avkall på kravet om verksamhetsnära och tillgänglig service och stöd. Campusorganisationens operativa uppdrag är att stödja verksamheterna utifrån behov och överenskomna servicenivåer. Ett gemensamt arbetssätt och en samordning av personal inom campus, ger förutsättningar för likvärdig service, kostnadseffektivisering och ett minskat personberoende. Istället för att många personer utför en liten andel av en uppgift kan arbetsuppgifterna samlas på färre tjänster, vilket leder till att det finns större möjlighet att vidmakthålla och utveckla en kompetens samt undvika dubbelarbete. Varje campus leds av en Campuschef med bred kunskap inom sakområdet och kärnverksamheten inom respektive campus. Campuschefen har det övergripande samordningsansvaret för campusservice och har en kontinuerlig och nära dialog med verksamheten inom respektive campus. Geografisk indelning För att få till en effektiv organisation krävs att tillräckliga personella resurser och kompetens kopplas till respektive campus. Campusindelningen är gjord dels utifrån geografiska aspekter och dels utifrån verksamheternas behov inom varje område. Notera att namnen är arbetsnamn och kan komma att förändras. Följande är de fem planerade Campusen. Campus Berget Campus Haga/Linné Campus Pedagogen/City Campus Vasa Campus Näckrosen Utöver dessa finns Chalmers två campus där universitetet har verksamheter men där det inte är vår serviceorganisation som i första hand tillhandahåller service och stöd, Campus Lindholmen och Campus Johanneberg. Även de verksamheter som inte finns i centrala Göteborg har en tillhörighet i ett campus till vilket det har verksamhetsanknytning, t.ex. Steneby som tillhör Campus Vasa. Bastjänster För att säkerställa rätt nivå på service och stöd till verksamheten kommer det att bli en uppdelning av tjänsteutbud i Bastjänster, Tilläggstjänster och Uppdrag. Bastjänster är service av generell art som all verksamhet har behov av, t.ex. lokalvård, säkerhet och posthantering. Tilläggstjänster är service av mer specifik art som inte alla verksamheter har behov av eller där behovet skiljer sig mellan olika verksamheter, t.ex. repro/tryckeri, konferensservice och extra städning. Utöver detta finns det även särskilda uppdrag som antingen är specifika för just en verksamhet eller som inte är återkommande varje år, t.ex. större omflyttningar, externa konferenser och events. Arbetet kommer att fortsätta under hösten för att göra rätt fördelning på bastjänster och tilläggstjänster samt att säkerställa rätt nivå på service för respektive verksamhet. Arbetet kommer att vara färdigt inför budgetarbetet (2)

18 Bilaga 5 b Budget 2013 två modeller Förutsättningarna för budgetarbetet 2013 är att fakulteterna kommer att debiteras ett belopp som motsvarar den kostnad som ryms inom Campusorganisationens syfte och uppdrag och som finns idag (2012). De som flyttar sina nuvarande serviceenheter till den nya campusorganisationen är: Handelshögskolans fakultetsområde, Humanistiska fakultetsområdet, Sahlgrenska akademin, Samhällsvetenskapliga fakultetsomårdet och Utbildningsvetenskapliga fakultetsområdet. Avstämning har skett med fakultetsekonomer samt av nuvarande serviceorganisation. I underlaget för beräkning av kostnader ingår en justering med pris- och löneuppräkning. Lokalkostnaderna har också justerats i enlighet med fastighetsavdelningens lokalprognos för Fakultetsområde Att debitera 2013 HFS SFS UFS HHFS SAS En fortsatt dialog sker med de konstnärliga- o naturvetenskapliga fakultetsområdena samt med universitetsbiblioteket om förutsättningar för organisering av serviceverksamhet inom den nya campusorganisationen. Ytterligare arbete innebär också att identifiera berörda verksamheter utanför fakultetsområden såsom centrumbildningar mm. Det innebär att budgeten för 2013 budgeteras som hittills för alla dessa berörda verksamheter. Budget 2014 en ny modell Inför budgetår 2014 och framgent behöver ett gemensamt utvecklingsarbete genomföras som avser kostnader för campusorganisation och andra kostnader som berör infrastrukturområdet. Förändringarna ska vara utredda och klarlagda under våren Marie Smedbro 2 (2)

19 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 6 Kostnadsdebitering av universitetsbibliotekets verksamhet för Underlag till debitering av nämnderna (belopp i tkr) Fördelning av UB:s kostnader sker enligt följande: Den del av bibloteksverksamheten som utgör en allmän del (samhällsuppdrag) omfattar 20 % av verksamheten. Biblioteksverksamhetens studentstöd omfattar 40 % och forskningsstödet 40 % av verksamheten. Den in- och utfasning av fördelningsmodellen som användes de första tre åren är nu avslutad Allmän del (20%) Studentstöd (40%) Forskningsstöd (40%) Förändring UBs budgetram för 2013 inkluderar beräknade kostnadseffekter om 3 mnkr för ombyggnad av kurs- och tidningsbiblioteket till studieplatser för studenterna. Den föreslagna budgetramen om 200 mnkr blir därmed 3,7 procent av universitetets totala verksamhetskostnader. 2. Debiteringsgrund för allmän del baseras på kostnadsomslutning Fakultetsstyrelsernas andel av kostnadsomslutning enligt bokslut för 2011 exkl. interna poster, ALF/TUA-verksamhet, samverkan med Chalmers och Sahlgrenska universitetssjukhuset, praktikkostnader och lokalkostnader. HFS SFS UFS HHFS SAS NFS KFS ITS Andelstal i % för ,5 12,9 8,1 9,4 33,5 17,4 7, Andelstal i % för ,5 13,1 8,0 9,6 33,1 17,4 7,4 1, Debitering för 2013 HFS SFS UFS HHFS SAS NFS KFS ITS Jämf 2012 (inkl in- & utfasning) a. Kostnadsdebitering för allmän del för 2013 Belopp i tkr Jämf b. Kostnadsdebitering för studentstöd för 2013 Baseras på genomsnittlig andel för perioden av helårsstudenter vid avräkning gentemot nämnd. Belopp i tkr. Andel i % ,3 24,2 3,6 18,8 16,8 9,8 5,0 3, Jämf c. Kostnadsdebitering för forskningsstöd för 2013 Baseras på genomsnittlig andel för perioden , viktad andel av externa medel samt bibliometri. Belopp i tkr. Andel i % ,3 16,2 5,8 14,0 34,5 16,0 2,1 1, Jämf

20 GÖTEBORGS UNIVERSITET Bilaga 7 Infrastrukturkostnader inom IT-området för 2013 IT-fakturan för 2013 bygger på samma principer som för tidigare år, d v s att den är indelad i tjänsteområden. Debitering av verksamheten baseras på graden av nyttjande i relation till nyckeltal valda av IT-beställarutskott. För 2013 gäller en tillfällig kostnadsökning med anledning av att utfasningen av befintlig arbetsplatssupport (DAPS) med anledning av införandet av datorarbetsplatstjänsten (DAFGU) går långsammare än planeras. Kostnad för IT-infrastruktur uppdelat på tjänsteområden Belopp i tkr. Tjänsteområde GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender mm Programvaror och datorarbetsplatssupport*) Lagring och säkerhetskop Central utskriftshantering Mediatjänster DAP support DAFGU infra DAFGU standardsupport DAFGU teknisk bas 111 Summa *) Utbruten fr o m 2013 (DAP & DAFGU) Kostnad fördelad per fakultet/motsvarande Belopp i tkr Nämnd HFS SFS UFS HHFS SAS NFS KFS ITS LUN UB Gem verksamheter Summa

21 Bilaga 7 b IT-staben IT-FAKTURA / IT-faktura 2013 Inledning IT-fakturan för 2013 bygger på samma principer som tidigare IT-fakturor, dvs. att den är indelad i ett antal tjänsteområden som totalt sett representerar den universitetsgemensamma IT-infrastrukturen. Debiteringen baseras på graden av utnyttjande av dessa tjänster i relation till av IT-beställarutskottet valda nyckeltal. Inför 2013 har vissa förändringar i tjänsteutbudet skett som resulterar i att IT-fakturan för 2013 tillfälligt kommer att bli ca 3 mnkr högre än för innevarande år. Kostnadsökningen beror på takten i införandet av ny managerad datorarbetsplatstjänst (DAFGU) som gör att utfasning av befintlig datorarbetsplatssupport (DAPS) går långsammare än planerat och beräknas vara avslutad inför Då kan IT- fakturan återgå till ordinarie kostnadsläge. Underlaget till IT-faktura 2013 som skickas ut med budgetförutsättningar i oktober specificeras på institutionsnivå. Underlaget för finansiering av DAFGU-support som baseras på svaren från verksamheten på den enkätundersökning som genomfördes maj-juni 2012 skall följas upp under 2013 och större avvikelser hanteras i samråd med berörda institutioner. För de institutioner som inte har svarat på enkäten eller som har svarat att inga datorer kommer att flyttas över till DAFGU, faktureras under 2013 istället DAPS med fördelningsnyckel HTE Daps. Om registrerat antal anställda på en institution är mindre än antalet arbetsplatsdatorer som önskas flytta över till DAFGU belastas inte institutionen med kostander för DAPSsupport. IT-avdelningen levererar ett antal lokala tjänster som inte finns med i IT-fakturan. Information om dessa kommer till berörda direkt från IT-avdelningen. IT-ledning Erik Dahlbergsgatan 11B, Box 100, SE Göteborg

22 2 / 6 Fördelningsnycklar och tjänsteområden Den bakomliggande tanken med att dela in IT-infrastrukturkostnaderna i ett antal tjänsteområden är att kunna fördela kostnaderna efter den faktiska användningsgraden, vilket ska ge en så rättvis fördelning som möjligt. För att åstadkomma detta används ett antal nyckeltal (heltidsekvivalenter, medarbetarkonton, studentkonton, datorer och telefoner). Heltidsekvivalenter (HTE) används för de tjänster där det i dag inte är möjligt att använda exempelvis antal konton, eller för tjänster där det inte ger någon mer rättvisande fördelning att använda sig av andra beräkningssätt. Antalet HTE är hämtat ur datalagret i augusti Medarbetar- och studentkonto har använts som nyckeltal för de tjänster där det finns en direkt koppling mellan antal konton och en specifik tjänst, och inte antalet anställda (t.ex. e-post eller portal). Medarbetarkonton (innefattande både anställda och externa medarbetare) har beräknats genom ett medelvärde från tre mättillfällen; januari, april och augusti (obs. det är endast antalet aktiva konton som ingår i beräkningen). Inför 2013 är underlaget baserat på utsökningar på institutionsnivå. Antal studentkonton består av aktiva studentkonton registrerade på institution den 1 juni 2012 Kostnaden för telefoni fördelas enligt antalet telefonanknytningar inklusive telefax och porttelefoner, dvs. att varje fakultet faktureras sin andel av det totala antalet telefoner. Kostnader för managerad datorarbetsplatstjänst (DAFGU) fördelas med två olika nycklar, för infrastrukturkostnader används HTE och för de olika supportnivåerna standard och teknisk bas används dator. IT-fakturan för 2013 är uppdelad i elva olika poster: GUKOM SUNET Telefoni Maskinhallar GU-konto Portal E-post, kalender, adressbok Lagring och säkerhetskopiering Central utskriftshantering Mediatjänster Programvaror Datorarbetsplatssupport (DAPS) Datorarbetsplats tjänst (DAFGU) infrastruktur Support för datorarbetsplatstjänst Standard (Dafgu std) Support för datorarbetsplatstjänst Teknisk Bas (Dafgu tekn bas) I alla tjänster ingår support. I GU-konto och Portal ingår den gemensamma studentsupporten. Nedan beskrivs de olika tjänsterna och kopplingen till ett visst

23 3 / 6 nyckeltal. Mer information om de befintliga tjänsterna finns på hemsidan för tjänstekatalogen: Information om nya tjänster kommer att publiceras på hemsidan senare delen av hösten. GUKOM I tjänsteområdet GUKOM ingår universitets datanät (även trådlöst) inklusive brandväggar, koppar- och fiberkablage, universitetets analoga telenät och TV-nät, övervakningstjänster för nätverket, system för distansåtkomst, samt det arbete som utförs av säkerhetssamordningsgruppen för hantering av interna och externa ITsäkerhetsfrågor. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). SUNET SUNET står för Swedish University Network, och är ett fibernät med mycket hög kapacitet som binder samman svenska lärosäten. SUNET:s mål är att genom samverkan mellan högskolorna i Sverige främja datakommunikation som är till nytta för högskolan, i första hand genom att tillhandahålla möjligheter till datakommunikation till/från/mellan universitet och högskolor (och ytterligare organisationer som tillhör samma intressesfär) nationellt och internationellt, i andra hand genom att stödja och samarbeta med organisationer som har som målsättning att erbjuda datakommunikation åt hela samhället. SUNET-avgiften är obligatorisk för alla svenska universitet och högskolor, och kan därmed inte påverkas av några förändringar i GU:s IT-verksamhet. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Telefoni Denna tjänst utgörs av både fast och mobil telefoni, samtal över det fasta nätet, driftavtal för utrustning för IP-baserad telefoni, telefonistapplikationer (växelsystem), samt mobila anknytningar för GU:s verksamheter som inte kan nyttja befintlig lösning av IP-baserad telefoni. Möjligheten att välja en mobil anknytning i stället för fast telefon kommer att erbjudas fler enheter efter att nytt avrop av telefoni tjänsten har genomförts sommaren Målsättning är att avropa telefoni tjänster från Kammarkollegiets ramavtal Kommunikation som Tjänst och det är lite osäkert hur det nya avtalet kommer att påverka kostnader för telefoni under Nyckeltal: telefonanknytningar. Maskinhallar Tjänsten maskinhallar består av både lokaler (datorhallar, serverrum, korskopplingsrum för nätverk) och utrustning (batteribackup, larm, brandsläckning m.m.). I kostnaden för maskinhallar utgör lokalhyror en stor del.

24 4 / 6 Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). GU-konto Detta är en tjänst som innehåller system som hanterar konto- och behörighetsadministration, samt verktyg för integrationer mellan olika IT-system (mellan Palasso och Portalen, Ladok och GUL m.m.). I skrivande stund finns ca 40 lokala kontosystem. Dessa kommer successivt att ersättas av det gemensamma GUkonto, vilket kommer att innebära både förenklade rutiner och minskade kostnader. Kostnadsminskningen för GU-konto beror i stor utsträckning minskad ambitionsnivå i nästa års utveckling, samt att vi har upphört med pappersutskick med kontouppgifter till studenter (-400 tkr). Nyckeltal: medarbetar- och studentkonton Portal I tjänsten Portal ingår student- och medarbetarportalerna med stöd för roller (för att kunna styra access till olika system), integration inom portalen, single sign on, information/nyheter, meddelandehantering samt länkar. I medarbetarportalen görs det ca inloggningar varje dag, och motsvarande siffra för studentportalen är ca Nyckeltal: medarbetar- och studentkonton E-post, kalender och adressbok Denna tjänst består av e-post med spam- och virushantering, kalender och adressbok. I dagsläget finns det ett universitetsgemensamt e-postsystem. Driften av det centrala e-postsystemet är outsourcad till Qbranch. I den lösningen finns i dag ca konton. Nyckeltal: medarbetarkonton Lagring och säkerhetskopiering Detta är en universitetsgemensam tjänst som ger alla medarbetare tillgång till personligt lagringsutrymme och gemensam lagringsyta. I detta ingår automatisk säkerhetskopiering från vilken användare själv ska kunna återställa sina filer. Åtkomst till lagringsytan kan dels ske via det fasta nätet, men även på webben via medarbetarportalen. Kostnadsökningen beror på en ökad lagringsvolym. Nyckeltal: heltidsekvivalenter (HTE). Central utskriftshantering Denna tjänst ger stöd för att hantera utskrifter via nätverket över hela GU. Det innebär exempelvis att studenterna kan välja att skriva ut på den skrivare man