Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 2019 samt planeringsramar för

Transkript

1 Rektor Peter Tellberg, ekonomienheten Universitetsstyrelsen Anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 219 samt planeringsramar för Beslut Föreliggande beslutsunderlag behandlar anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 219 samt innehåller uppdaterade planeringsramar för perioden Enligt detta beslutsförslag fördelas anslag till forskning och utbildning på forskarnivå samt anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till universitetets fakultetsstyrelser. Inom respektive anslagsområde görs dessutom avsättningar för strategiska satsningar och till andra särskilda ändamål, i enlighet med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för Kostnader för universitetsgemensam verksamhet, lokaler samt bastjänster inom infrastruktur fastställs och fördelas inom ramen för detta beslutsförslag. Universitetsstyrelsen föreslås besluta att fastställa anslagfördelning och kostnadsdebitering för 219 och planeringsramar för enligt föreliggande förslag, att ge rektor i uppdrag att fördela eventuellt tillkommande anslagsmedel för 219, att ge rektor i uppdrag att fördela kvarvarande anslagsmedel för sommarkurser 219, att fastställa föreslaget uttag av löneomkostnadspåslag för 219 under förutsättning att de obligatoriska avgifterna inte förändras genom riksdagsbeslut, att fastställa justerade avgifter för studenter från länder utanför EU och EES samt, att ge rektor i uppdrag att besluta om redaktionella ändringar av föreliggande beslutsunderlag. 1 Dnr E 218/325, Rektor 1 (23) Vasaparken, Box 1, 45 3 Göteborg

2 Innehåll Sammanfattning... 3 Planeringsförutsättningar för 219 och planeringsramar för Nationella budgetförutsättningar... 4 Pris- och löneomräkning... 4 Styr- och resursutredningen (STRUT)... 4 Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå... 5 Fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå... 5 Basanslag och prestationsbaserat anslag till forskning fördelning till fakulteter... 6 Avsättningar enligt strategiska överväganden... 6 Samfinansiering... 8 Forskningsinfrastruktur... 8 Centrumbildningar... 9 Övriga poster... 9 Övriga avsättningar och särskilda anslag fördelning... 1 Satsningar finansierade av balanserat kapital... 1 Disposition av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå... 1 Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsuppdrag och takbelopp fördelning till fakulteteter Avsättningar enligt strategiska överväganden Övriga avsättningar och särskilda anslag fördelning Satsningar finansierade av balanserat kapital Disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningsverksamheten övrigt Balanserat kapital inom verksamheten Centrala satsningar inom utbildning respektive forskning Lokala satsningar Lokalkostnader Bastjänster inom infrastrukturstöd Finansiering av universitetsgemensam stödverksamhet kostnadsdebitering... 2 Universitetsbibliotekets kostnader... 2 Universitetsgemensamma verksamheter Övriga budgetförutsättningar Lönekostnadspåslag LKP Negativ reporänta Bilagor (23)

3 Sammanfattning Med utgångspunkt i universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för lämnas här ett mer detaljerat förslag till anslagsfördelning och kostnadsdebitering för budgetåret 219 och uppdaterade planeringsramar för Budgetpropositionen för valåret 219 kan presenteras för riksdagen så sent som den 15 november. Fastställa LKP (tidigare LOP) till 51,3 procent, en ökning med,297 procentenheter som beror på ökade pensionskostnader enligt avtal PA16. Universitetets strategiska satsningar inom forskningsanslaget omfattar 124 miljoner kronor och innehåller exempelvis strategiska forskningsområden, UGOT Challenges, Mistra Urban Futures och forskarskolan CUL. Forskningsutvärderingen RED19 fortsätter under 219 och universitetsstyrelsen föreslås avsätta 1 miljoner kronor för ändamålet. Universitetsstyrelsens avsättningar till samfinansiering föreslås uppgå till 79 miljoner kronor av forskningsanslaget och till nära sex miljoner kronor av utbildningsanslaget. Inom området forskningsinfrastruktur föreslås en satsning på två miljoner kronor för att säkerställa en god hantering av forskningsdata genom DAU-projektet 2. Lokalkostnaderna ökar med drygt nio miljoner kronor jämfört med 218 års budget, vilket till stor del beror på ökade lokalytor främst för fler gästforskarbostäder. Ramen för universitetsbiblioteket ökar med två miljoner kronor till 226 miljoner kronor. Ramen för universitetsgemensam stödverksamhet ökar med 16 miljoner kronor till 432 miljoner kronor. 2 = Data Access Unit, ett uppdrag till universitetsbiblioteket. 3 (23)

4 Planeringsförutsättningar för 219 och planeringsramar för Nationella budgetförutsättningar I skrivande stund har utgången av riksdagsvalet ännu inte lett till regeringsbildning. Den tillträdande regeringen ska presentera sin budgetproposition senast den 15 november, något som innebär en osäkerhet i planeringsarbetet. Inriktningen som lades fast i universitetsstyrelsens beslut i juni föreslås därför gälla även fortsättningsvis för att i möjligaste mån undvika osäkerhet i fakulteternas planering. Under valrörelsen har inga omvälvande förslag som berör inriktningen för universitet och högskolor lagts fram. Dock kan vissa förändringar till den lagda målsättningen komma. Med anledning av det föreslås rektor få i uppdrag att fatta beslut om fördelningen av eventuellt tillkommande anslag. Pris- och löneomräkning Pris- och löneomräkning (PLO) av anslagen genomförs årligen inom staten och syftar till att återspegla pris- och löneförändringar i övriga samhället. PLO innehåller ett inbyggt effektivitetskrav genom att understiga den allmänna pris- och löneutvecklingen. Enligt vårpropositionen 218 skrivs anslagen till universitet och högskolor upp med 1,22 procent. Det slutliga beskedet om vilket uppräkningstal som ska gälla 219 meddelas i budgetpropositionen för 219. Universitetet fastställde en pris- och löneomräkning för 219 på 1,22 procent i inriktningsbeslutet för i enlighet med vårpropositionen. Styr- och resursutredningen (STRUT) Regeringen tillsatte i april 217 en utredning för att få en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning (Styr- och resursutredningen - STRUT) 3. Ett nytt system kan påverka tilldelningen av resurser tidigast i budgetpropositionen för 22. Styr- och resursutredningen har bland annat i uppdrag att föreslå på vilket sätt anslag för utbildning och forskning bör tilldelas så att lärosätena får förutsättningar att bedriva långsiktig verksamhet, kan nå målen för utbildning och forskning samt uppnå högsta möjliga kvalitet. Utredningen ska också bedöma om användningsområdena för direkta forskningsanslag respektive externa forskningsmedel är ändamålsenliga, och föreslå hur samverkan med det omgivande samhället kan premieras ekonomiskt. Uppdraget ska redovisas för regeringen senast den 3 december 218. Under 219 kommer universitetet att se över det interna resurstilldelningssystemet med utgångspunkt i STRUT. 3 U 217:5 Styr- och resursutredningen 4 (23)

5 Anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Enligt regeringens budgetproposition för 218 beräknas anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå uppgå till en basresurs på miljoner kronor för 219. Här ingår en förstärkning av basanslaget till forskning och utbildning på forskarnivå i enlighet med forskningspropositionen från 216, som beräknas kvarstå framöver. Avsikten med det förstärkta anslaget är att höja kvaliteten och att ge större utrymme för forskning inom befintliga anställningar, samt bidra till en tydligare karriärstruktur på landets lärosäten. Universitet och högskolor förväntas ta ett större ansvar för jämställdhet, för sambandet mellan utbildning och forskning, för samverkan med det omgivande samhället, för nyttiggörande av forskning samt för utbildning på forskarnivå och för forskares karriärvägar. Utöver basresursen erhåller universitetet särskilda anslag under 219 till ett sammanlagt belopp om tio miljoner kronor. Anslagen gäller följande ändamål: Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism drygt fem miljoner kronor, vilket fördelas till Segerstedtinstitutet, se vidare sidan 1. Medieforskning drygt tre miljoner kronor. Anslaget fördelas till Nordicom, se vidare sidan 1. Statistiska valundersökningar knappt två miljoner kronor. Uppdraget och tillhörande anslag fördelas till statsvetenskapliga institutionen, se vidare sidan 1. Fördelning av anslag till forskning och utbildning på forskarnivå Anslaget som tilldelas universitetet för forskning och utbildning på forskarnivå, fördelas vidare till fakulteterna och de nationella enheterna i följande delar: Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag I nedanstående diagram illustreras fördelningen i procent av beräknade tillgängliga anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för % Basanslag 2% 15% 64% Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 1 Planerad fördelning av tilldelat forskningsanslag (23)

6 Basanslag och prestationsbaserat anslag till forskning fördelning till fakulteter Under 219 fördelas miljoner kronor direkt till fakulteterna i form av basanslag och prestationsbaserat anslag. Basanslaget för 219 uppgår till 1 15 miljoner kronor. Det prestationsbaserade anslaget utgör som tidigare 2 procent av universitetets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Tilldelningen till fakulteterna uppgår till knappt 317 miljoner kronor enligt tabell 1 nedan och baseras på prestationskriterierna externa medel och publikationer. Fakultet Basanslag 219 Prestationsbaserat anslag 219 (rörlig del) Fakultetsanslag 219 Fakultetsanslag 218 enligt budgetbeslut Förstärkt basanslag 218 enligt beslut E218/28 Förändring fakultetsanslag 219 jmf 218* HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa (tkr) * inkl nya medel enligt beslut E218/28 Tabell 1 Tilldelat anslag per fakultet 219, samt förändring av anslag per fakultet Interna regler fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar fakultetsanslaget. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetsstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det bör finnas inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 2 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för universitetets institutioner att erhålla tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Avsättningar enligt strategiska överväganden Avsättningar enligt strategiska överväganden uppgår till sammanlagt 124 miljoner kronor, vilket är i linje med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut. Posten innefattar bland annat avsättningar inom strategiska forskningsområden, UGOT Challenges, Mistra Urban Futures och forskarskolan CUL. Strategiska forskningsområden Av forskningspropositionen 4 framgår det att regeringen fortsatt vill satsa på de strategiska forskningsområdena (SFO). Universitetets eget SFO, Vårdforskning, har ett riktat anslag på 22 miljoner kronor 219 och samfinansieringen för detta och övriga strategiska forskningsområden där universitetet medverkar uppgår till nio miljoner kronor. Samfinansieringen föreslås fortsätta på nuvarande nivå till och med 221 under förutsättning att SFO:erna får fortsatt statligt stöd. Universitetets samfinansiering ska stärka SFO:ernas arbete med att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer med tvärvetenskaplig forskning, tvärsektoriell samverkan 4 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 216/17:5 6 (23)

7 med näringsliv och det omgivande samhället, samt ett nära samband mellan forskning och utbildning på olika nivåer. SFO Vårdforskning (GPCC) Cancer (BioCare) Biomaterial (SIMS) Naturresurser (BICC) Klimat (MERGE) Neurovetenskap (MultiPark) Transport (STI) Summa (tkr) Tabell 2 Samfinansiering av strategiska forskningsområden 219 och 218, tkr. Globala samhällsutmaningar UGOT Challenges Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och under 219 avsätts knappt 57 miljoner kronor fördelat på dessa centrumbildningar, vilket är i nivå med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut. Totalt satsas 3 miljoner kronor under perioden Fördelningen till respektive centrumbildning 219 sker enligt tabell 3 nedan, med preliminära belopp för Den årliga tilldelningen baseras på budget och eventuella kvarvarande medel från föregående år. Utfall och prognos för respektive centrumbildning följs upp årligen och fördelningen kan justeras vid behov. AGECAP CARe CCHS CeCAR FRAM SWEMARC Total Summa (tkr) Tabell 3 Preliminär budget per UGOT-centra , tkr I posten avsättningar enligt strategiska överväganden ingår även avsättning till den tvärvetenskapliga forskarskolan Centrum för utbildningsvetenskap och lärarforskning (CUL) vid den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Den centrala avsättningen till CUL uppgår till 18 miljoner kronor för 219. För MISTRA Urban Futures fortsätter den centrala avsättningen på tre miljoner kronor årligen till och med 219, då konsortialavtalet upphör. Konsortieparterna ska innan avtalets utgång komma överens om en organisation och fortsatt finansiering för verksamheten efter 219. Göteborgs universitet är sedan 213 medlem i det internationella nätverket Scholars at Risk (SAR). SAR arbetar för att främja den akademiska friheten runt om i världen, bland annat genom att ge skydd åt forskare som inte kan vara verksamma i sina hemländer. Forskarna som tas emot av Göteborgs universitet är anställda vid den institution som matchar respektive forskares forskningsområde under ett års tid och ingår i den ordinarie forskningsverksamheten vid värdinstitutionen. För detta ändamål görs en årlig avsättning på drygt två miljoner kronor. Platform for Artistic Research Sweden (PARSE) är en forskningsplattform vid Göteborgs universitet för publicering inom det konstnärliga fältet. Universitetsstyrelsens avsättning till denna verksamhet uppgår till två miljoner kronor 219. Göteborgs universitet och Chalmers är via Göteborgs centrum för hållbar utveckling (GMV) medlemmar i Sustainable Development Solutions Network (SDSN). Via medlemskapet är GMV 7 (23)

8 värd för en nordeuropeisk nod 5. GMV tilldelas medel om en miljon kronor per år för ändamålet fram till år 22. För finansiering av den interna forskningsutvärderingen RED19 avsätts tio miljoner kronor i enlighet med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut. Utvärderingsarbetet går in i en operativ fas under 219, med självvärderingar och platsbesök. Samfinansiering Mot bakgrund av universitetets tilltagande förmåga att attrahera forskningsbidrag ökar satsningen på strategisk samfinansiering. För 219 uppgår avsättningarna för strategisk samfinansiering till knappt 79 miljoner kronor, vilket är i nivå med inriktningsbeslutet. I den totala avsättningen för samfinansiering ingår universitetsstyrelsens avsättning till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) som uppgår till 16 miljoner kronor för 219. Avsättningen är i nivå med universitetsstyrelsens inriktningsbeslut. Strategisk samfinansiering består även av samfinansiering till projekt finansierade av KAW, Wallenberg Academy Fellows, Wallenberg Scholar, ERC Starting grant, ERC Advanced grant, ERC Consolidator grants, FORTE-centra samt RJ-program och Riksbankens Jubileumsfond Pro Futura. För detta ändamål är 4 miljoner kronor avsatta för 219. För samfinansiering avseende beviljade projekt genom EU:s ramprogram Horizon 22 och NIH 6 är knappt nio miljoner kronor avsatta 219. Under 216 beslutade rektor att även samfinansiera 25 procent av de externa bidragen för beviljade ansökningar till Rådet för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Science for Life Laboratory avsett för stöd till nationell forskningsinfrastruktur. För denna post är nio miljoner kronor avsatta för 219. Inom ramen för avsättningarna för strategisk samfinansiering ryms även samfinansiering av universitetsövergripande strategiska samverkansprojekt, enligt rektorsbeslut hösten Samfinansieringen uppgår till motsvarande 25 procent av de projektmedel som förvaltas av Göteborgs universitet och gäller under projektperioden. Knappt en miljon kronor är avsatt för detta. Projektet Representation och verklighet. Historiska och nutida perspektiv på den aristoteliska traditionen som finansieras inom RJ-programmet, erhåller en strategisk avsättning på 3,5 miljoner kronor årligen under projektperioden , vilket innebär att 219 är sista året för avsättning enligt rektorsbeslut 8. Forskningsinfrastruktur Infrastrukturer är ett viktigt område och de centrala avsättningarna för dessa uppgår till 42 miljoner kronor för år 219, vilket är i linje med inriktningsbeslutet. Styrelsens avsättning till Sven Lovén Centrum för marin infrastruktur, fältstationer inom Earth Systems Science och Svenskt NMR 9 Centrum fortsätter och uppgår till sammantaget 18 miljoner kronor 219. Avsättningar görs även för Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLoV), Språkbanken och digital humaniora vid Humanistiska fakulteten, samt till Varieties of Democracy (V-Dem), SOM-institutet respektive Laboratory of Opionion research (LORE) vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Avsättningarna uppgår till tre miljoner kronor årligen för respektive fakultet National Institute of Health, amerikansk federal myndighet 7 Dnr E 217/576 8 Dnr E 214/359 9 Nuclear magnetic resonance 8 (23)

9 En satsning på Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) tillkom inför 218, och uppgår till knappt tre miljoner kronor årligen fram till 221. Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med sju miljoner kronor 219. Avsättningen till MAX IV ökar med två miljoner kronor inför 219. Ökningen beror på det avtal som Göteborgs universitet har ingått tillsammans med flera andra lärosäten. Avtalet innebär ett gemensamt bidrag på 5 miljoner kronor till driften av den nationella forskningsinfrastrukturen under perioden Tillsammans med den redan överenskomna medfinansieringen på knappt två miljoner kronor bidrar Göteborgs universitet avtalsenligt med fem miljoner kronor årligen fram till 222. Universitetsbiblioteket har fått i uppdrag av rektor att utveckla Data Access Unit (DAU), en universitetsgemensam funktion för att stödja forskares arbete med att hantera forskningsdata. Projektet befinner sig i uppstartsfasen och i projektgruppen finns bland annat kompetenser från universitetsbiblioteket, IT-enheten samt forsknings- och innovationskontoret. Avsättningen till projektet uppgår till två miljoner kronor för 219. Centrumbildningar De centrumbildningar som finansieras inom ramen för anslaget till forskning är: Centrum för hav och samhälle, 6 miljoner kronor (t.o.m. juni 221) Centrum för finansforskning, 1,3 miljoner kronor (t.o.m. 22) Centrum för global migration,,6 miljoner kronor (t.o.m. 219) Sammanlagt avsätts åtta miljoner kronor till centrumbildningar under 219. Den centrala finansieringen fasas ut efterhand. Övriga poster I forskningspropositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft beskrivs vikten av en ökning av universitetens basanslag till forskning. För Göteborgs universitet innebar det att 25,5 miljoner kronor extra i fördelning från och med 218. Enligt propositionen ska medlen användas för att ge lärosäten bättre förutsättningar till kvalitetsförbättrande åtgärder i verksamheten och till att svensk forskning kan behålla sin tätposition i världen. Efter beredning beslutade rektor att fördela det extra forskningsanslaget med en ökning av basanslaget 1, samt en strategisk fördelning till samverkan. Enligt rektorsbeslutet avsätts 2,5 miljoner kronor årligen på universitetsgemensam nivå för aktiviteter och initiativ inom forskning. Medlen är avsedda för att exempelvis initiera och starta pilotprojekt, som vid lyckat utfall kan omfattas av den ordinarie budgetprocessen. Initiering av dessa projekt bereds av den nyligen inrättade forskningsnämnden och beslutas av rektor 11. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 12 konstateras betydelsen av samverkan med det omgivande samhället, vilket även fastställdes i budgetpropositionen för 218. Regeringen fördelade i budgetpropositionen för 218 särskilda medel för samverkan, med utgångspunkt i den Pilotstudie 1 13 som Vinnova genomförde på uppdrag av regeringen. I pilotstudien fick Göteborgs universitet högsta betyg, och tilldelades således den högsta fördelningskvoten av medel för indikatorn samverkan, som uppgick till fem miljoner kronor 218. Den preliminära tilldelningen av anslagsmedel utifrån indikatorn samverkan 219 beräknas uppgå till fem miljoner kronor för Göteborgs universitet och avsätts ändamålsenligt på universitetsgemensam nivå för att utveckla och främja lärosätets kapacitet att samverka med det omgivande samhället Dnr E 218/28 11 Dnr E 218/28 12 Prop. 216/17:5 13 Dnr V 215/ Dnr E 218/28 9 (23)

10 Till rektors disposition avsätts åtta miljoner kronor från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå 219. Tillsammans med avsättningen från anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå kommer rektor disponera tolv miljoner kronor. Övriga avsättningar och särskilda anslag fördelning Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå görs avsättningar till särskilda områden som har eller tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. Övriga avsättningar och särskilda anslag uppgår till knappt 32 miljoner kronor 219, varav drygt tio miljoner kronor avser särskilda anslag från regeringen, vilka fördelas vidare direkt till avsedda ändamål. För 219 gäller övriga avsättningar och särskilda anslag följande: Löpande avsättning till Nordicom (nio miljoner kronor) Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården (sju miljoner kronor) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet (fem miljoner kronor) Nationella sekretariatet för genusforskning (åtta miljoner kronor) Statistiska valundersökningar (två miljoner kronor) LIBRIS (,5 miljoner kronor) Satsningar finansierade av balanserat kapital Totalt utgör satsningar som finansieras inom ramen för universitetsstyrelsens balanserade kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå 15 miljoner kronor 219. Inför forskningsfartyget Skageraks planerade leverans bedömdes ett ekonomiskt stöd som nödvändigt de första åren, för att bygga upp användandet av fartyget, utöver det som den naturvetenskapliga fakulteten kan bidra med. Inför 218 avsatte därför universitetsstyrelsen medel som stöd under 218 och 219. Modellen för det ekonomiska stödet innebar att för varje miljon som faktureras fartygets interna eller externa användare under första året, tillskjuts två miljoner kronor av den centrala avsättningen upp till maximalt tio miljoner kronor. 219 tillskjuts en miljon kronor för varje fakturerad miljon upp till maximalt tio miljoner kronor. Fartyget är ännu inte levererat men bedömningen att behovet av ett ekonomiskt stöd de första åren kvarstår och därför skjuts avsättningen fram, till att gälla från 219 och 22. Efter fartygets första två verksamhetsår prövas samfinansieringsfrågan, med utgångspunkt i att den årliga finansieringen för infrastruktur vid den naturvetenskapliga fakulteten kan bedömas vara tillräcklig för att täcka kostnaderna för R/V Skagerak. För utgifter relaterade till samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat via det helägda holdingbolaget GU Ventures AB avsätts sedan 218 fem miljoner kronor årligen. Disposition av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå I bilagorna 1a och 1b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå samt beräkning av basanslag och prestationsbaserat anslag per fakultet. Totalt fördelas miljoner kronor 219, vilket överskrider årets tillgängliga anslag med 4 miljoner kronor, som ett led i planen att minska universitetets balanserade kapital. Detta är i linje med inriktningsbeslutet. 1 (23)

11 Anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Göteborgs universitet erhåller ett anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 219 på miljoner kronor. I beloppet ingår ett takbelopp på miljoner kronor samt särskilda anslag för Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) och entreprenörsutbildning på sammanlagt drygt nio miljoner kronor. Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå består av tre delar: Utbildningsuppdrag och takbelopp Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Universitetsstyrelsen fattade beslut om fördelningen av anslaget den 12 juni Utbildningsuppdrag och takbelopp fördelning till fakulteteter Takbeloppet, det vill säga anslaget för tilldelat utbildningsuppdrag, förändras främst beroende på PLO-uppräkning av anslagen. De fakulteter som har fått utökat uppdrag får även större anslagsökning. Förändringarna framgår av tabellen nedan. Utbildningsuppdrag per fakultet, förslag 219 Fakultet Takbelopp 218 Takbelopp 219 Differens HFS SFS HhFS UFS SA NFS KFS ITFS Lärarutb Summa (tkr) Tabell 4 Takbelopp per fakultet (tkr) Från och med 219 ingår även sommarkurser motsvarande 18 helårsstudenter (hst) i takbelopp och uppdrag ovan, Det innebär en förändring av den fördelning som beslutades av universitetsstyrelsen i inriktningsbeslutet i juni 218. Förändringen framgår av tabell 5. Sommarkurser, förslag 219 Fakultet Förslag uppdrag 219 HFS 4 UFS 6 KFS 5 ITFS 3 Summa (hst) 18 Tabell 5 Fördelning av uppdrag för sommarkurser (hst) 15 Dnr E 218/ (23)

12 Uppdraget att anordna sommarkurser motsvarar 45 hst varför det finns ett kvarvarande utrymme om 27 hst att fördela. Dessutom har regeringen aviserat ytterligare utbyggnad med 45 hst för 219 vilket förväntas tydliggöras i budgetpropositionen för 219. Kvarvarande och tillkommande hst för 219 föreslås styrelsen delegera till rektor att fördela. Sommarkursernas huvudsakliga syfte är att fler studenter ska nå lärarexamen samt att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning av obehöriga lärare. Bland annat eftersom skolorna är stängda under sommaren har det visat sig svårt att starta kurser med detta syfte. Universitetet arbetar därför vidare med andra typer av sommarkurser. Det interna utbildningsuppdraget till fakulteterna omfattar ,5 hst till ett takbelopp om 2 88 miljoner kronor. Skillnaden mellan tilldelat takbelopp och det som fördelas till fakultetsstyrelser utgörs av strategiska satsningar och övriga avsättningar som beskrivs i kommande avsnitt. De interna prislapparnas andel av statens prislappar för hst och helårsprestationer (hpr) behålls på motsvarande nivå som innevarande år. Förändringen av uppdragen till fakulteterna, jämfört med 218, beror på dynamisk omfördelning där upprepad underproduktion ger minskat uppdrag samt utökningar till följd av Kunskapslyftet enligt budgetpropositionen för 218 och pågående utbyggnad enligt äldre budgetpropositioner. Uppdraget per fakultet räknat i antal hst för 219 framgår av tabellen nedan. Lärarutbildningsuppdraget per fakultet preciseras i tabell 7. Utbildningsuppdrag per fakultet, förslag 219 Fakultet Uppdrag 218 Förslag uppdrag 219 Differens HFS SFS HhFS UFS SA ,5 4,5 NFS KFS ITFS Lärarutb Summa (hst) ,5 133,5 Tabell 6 Uppdrag per fakultet (hst) Detaljerad information kring utbildningsuppdraget finns i bilaga 2. Lärarutbildningen Översyn av lärarutbildningens prislappssystem och gemensam avräkning I enlighet med universitetsstyrelsens beslut om anslagsfördelning och kostnadsdebitering inför skulle en översyn göras av lärarutbildningens prislappssystem för helårsstudenter och helårsprestationer. Översynen genomförs istället inom ramen för den översyn som uppdragits åt utbildningsnämnden 17. Det innebär att ersättningen per hst och hpr inom lärarutbildningen nu är beräknad enligt samma principer som i budgetbeslutet för 218. Lärarutbildningsuppdraget för 219 avräknas tillsammans med det ordinarie utbildningsuppdraget enligt gällande universitetsgemensam avräkningsmetod. Metoden för intern avräkning utgår från att 16 Sammanträde Principer för kursklassificering, interna prislappar och avräkning - fortsatt uppdrag, dnr V 218/ (23)

13 prestationer utöver tilldelat utbildningsuppdrag till ett värde av motsvarande fem procent av takbeloppet kan sparas för att uppväga eventuell framtida underproduktion. Lärarutbildningsuppdrag 219 Lärarutbildningsuppdraget för 219 är hst (samt hpr), vilket motsvarar ett takbelopp på 372 miljoner kronor. Det är en ökning med 46 hst och drygt sju miljoner kronor jämfört med 218. Antalet beräknade hst per program fördelas till respektive fakultet enligt kursansvar samt i förhållande till fakultetens andel av utfallet 217. Antalet hst för program utgör tillsammans med fristående platser, avsedda för fortbildning, fakultetens samlade uppdrag. Fakultet Förändring HFS SFS HhFS 8 8 UFS NFS KFS ITFS Summa (hst) Tabell 7 Uppdrag per fakultet inom lärarutbildning baserat på kursansvar (hst) Anslaget för lärarutbildningsuppdraget har till och med 217 fördelats baserat på institutionernas medverkan i respektive kurs. Från och med 218 baseras fördelningen på kursansvarig institution enligt utfallet för 217. Summan av de kurser som institutionerna inom respektive fakultetsområde har ansvar för utgör grunden för fakulteternas andel av anslaget för lärarutbildningsuppdraget. Anslaget fördelas från universitetsstyrelsen till berörd fakultet. I samband med att en ny lärarutbildning (LP11) infördes 212 avsatte universitetsstyrelsen särskilda medel för extra kostnader för parallella lärarutbildningar. Denna särskilda ersättning på 15 miljoner kronor upphör planenligt 219, eftersom den äldre lärarutbildningen (LP1) ska vara avslutad. Fakultet Förändring HFS SFS HhFS UFS NFS KFS ITFS Summa (tkr) Tabell 8 Takbelopp per fakultet inom lärarutbildningen (tkr) Fakulteten ansvarar för att medel fördelas till medverkande institutioner och till institutioner inom det egna fakultetsområdet. Fakulteten ansvarar även för fördelning av anslag till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) knuten till respektive fakultets kurser. Kostnaderna som betalas till skolhuvudmän för medverkan i VFU hanteras av enheten för utredning och lärarutbildning (EUL). Fakulteterna kan vidare avsätta anslag till olika strategiska satsningar kopplade till lärarutbildningen. 13 (23)

14 De programråd som finns vid fakulteter och vid EUL, i anslutning till respektive program, definieras som stödverksamhet och ska finansieras som sådan. Anslagsmedel fördelas därför inte särskilt för programråden. Avsättningar enligt strategiska överväganden Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå avsätts 38 miljoner kronor till strategiska satsningar, vilket är 13 miljoner kronor mindre än 218. Det beror främst på att den särskilda ersättningen inom lärarutbildningen upphör. De strategiska avsättningarna för 219 är följande: Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete tilldelas nära 15 miljoner kronor Enheten för akademiska språk tilldelas 15 miljoner kronor För samfinansiering av EU-projekt respektive personalmobilitet tilldelas sammanlagt nära sex miljoner kronor. Inom avsättningen finansieras även ett planeringsbidrag för EU-projekt inom utbildningsområdet. Syftet är att stärka internationaliseringen inom universitetet i enlighet med Vision 22. University of Gothenburg Symphony Orchestra tilldelas två miljoner kronor År 22 och 221 väntas de strategiska avsättningarna uppgå till 38 miljoner kronor årligen. Övriga avsättningar och särskilda anslag fördelning De övriga avsättningarna och fördelningen av de särskilda anslagen utgör nära två procent av det totala anslaget och uppgår till 33 miljoner kronor 219. Flera av avsättningarna görs till följd av krav i regleringsbrev eller motsvarande. Avsättningarna avser: Tio miljoner kronor till stöd till studentinflytande, merparten betalas ut till universitetets studentkårer. Stöd till studenter med funktionshinder i studiesituationen på sju miljoner kronor, vilket motsvarar,3 procent av universitetets takbelopp. Spetsutbildningar i entreprenörskap tilldelas ett särskilt anslag på fyra miljoner kronor. Naturvetenskapliga fakulteten tilldelas två miljoner kronor för samverkan med Universeum, Ytterligare två miljoner kronor avsätts för sannolikt ökat åtagande i Universeum. Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) erhåller ett särskilt anslag på fem miljoner kronor. År 22 och 221 bedöms övriga avsättningar och särskilda anslag uppgå till 34 miljoner kronor årligen. Till rektors disposition avsätts fyra miljoner kronor från anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 219. Tillsammans med avsättningen från anslag för forskning och utbildning på forskarnivå kommer rektor disponera tolv miljoner kronor. Universeum Universeum firade sitt femtonårsjubileum under 216 och initierade då ett utvecklingsarbete med att formulera var Universeum ska befinna sig femton år framåt i tiden. Utvecklingsplanen beslutades i Stiftelsen Korsvägens styrelse i april 217 och innebär ett ökat utvecklingsuppdrag inom framförallt digitalisering och visualisering. Stiftarna uppmanades att var och en på sikt tillskjuta 12,5 miljoner kronor och bidra till en grund på 5 miljoner kronor, vilken kommer att kompletteras med ytterligare finansiering för att skapa en total investeringsbudget på 3 miljoner kronor. Förhandling pågår för närvarande för hur Göteborgs universitet ska kunna bidra till Universeum i linje med stiftelsens beslut. Avsättningarna inför 219 ökas i dispositionsplanen från två miljoner kronor till fyra miljoner kronor som en förberedelse för ett sannolikt ökat åtagande. 14 (23)

15 Satsningar finansierade av balanserat kapital Under 219 förväntas universitetet utnyttja balanserat kapital om 13 miljoner kronor för bland annat utveckling av nätbaserad pedagogik och arbete med pedagogisk excellens samt för arbete med Riksidrottsuniversitetet. Disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå I bilaga 2a och 2b finns en översiktlig dispositionsplan av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt utbildningsuppdraget per fakultet. Summan av totalt fördelade medel underskrider summan av tillgängliga medel med 16 miljoner kronor. Utbildningsverksamheten övrigt Kulturskoleklivet Kulturskoleklivet är en regeringssatsning i form av ett särskilt uppdrag att utveckla en inkluderande kulturskola på egen grund genom att utveckla och genomföra utbildning till kulturskolepedagog. Utbildningen beräknas starta höstterminen 219. Studieavgifter I universitetsstyrelsens inriktningsbeslut fastställdes avgifterna för studenter från länder utanför EU och EES-området för 219. Avgiftsunderlaget utreddes inför budgetåret 218 och räknades upp med den pris- och löneomräkning (PLO) som beräknas gälla för statlig verksamhet 219. För att underlätta kommunikationen med blivande avgiftsskyldiga studenter föreslås att respektive avgift rundas av uppåt till närmaste hela hundratals kronor. För justerade studieavgifter 219, se tabell i bilaga 2d. 15 (23)

16 Balanserat kapital inom verksamheten Verksamhetens balanserade kapital uppgick till 1 21 miljoner kronor vid utgången av 217. Det balanserade kapitalet speglar finansiering av verksamhet som inte ännu har genomförts. Fakulteterna ska därför, efter en analys, kategorisera det balanserade kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning. Som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen för 217 visar att av det balanserade kapitalet på 1 21 miljoner kronor är ungefär 46 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 54 procent motsvarande 657 miljoner kronor, som fritt kapital. Universitetet har satt upp som tumregel att cirka fem procent av omsättningen, det vill säga ungefär 3 miljoner kronor, bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att behålla förmågan att möta oförutsedda händelser. Det balanserade kapitalet fortsätter att växa inom forskningen, men inte inom utbildningsverksamheten. Universitetets strävan är att bli mer snabbrörligt och trots viss tröghet i administrativa processer öka genomförandet av uppdragen och förbrukningen av balanserat kapital. Uppföljningskrav Universitetet har arbetat för att följa upp användningen av verksamhetens balanserade kapital sedan 211. Uppföljningen har utvecklats kontinuerligt och utgörs idag av fakulteternas redogörelser för vilka planer som finns och det ekonomiska utfallet för dessa. Planerna lämnas in i samband med det ordinarie budgetarbetet och utfallet presenteras inom ramen för tertialuppföljningarna. Eftersom den ordinarie redovisningen inte skiljer på bundet och fritt balanserat kapital görs uppföljningen vid sidan om utifrån den analys som fakulteterna lämnat. Inför budgetåret 219 får fakulteter och institutioner i uppdrag att precisera och beskriva de satsningar som planeras för att använda balanserat kapital. De underlag som lämnas in ska sedan följas upp under året, bland annat för att utgöra underlag för beslut om framtida åtgärder. Centrala satsningar inom utbildning respektive forskning Större delen, eller 9 procent, av det balanserade kapitalet finns i verksamheten, men även på universitetsstyrelsenivå finns samlade överskott. Användningen av balanserat kapital på central nivå har varit och är även fortsättningsvis proaktiv. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå satsar universitetsstyrelsen 36 miljoner kronor fram till 221. Exempel på satsningar är utveckling av pedagogisk excellens och utveckling av nätbaserad pedagogik. Inom forskningen finns det inte några överskott centralt, men 35 miljoner kronor mer än de årliga anslagen avsätts framöver, som en motvikt till det svåråtkomliga balanserade kapitalet i forskningsverksamheten. Genom offensiv planering av de medel som universitetsstyrelsen förfogar över vill universitetsledningen bidra till användningen av balanserat kapital. Lokala satsningar Exempel på satsningar som rapporterats från verksamheten inför 218 är forskarutbildning, kompetensutveckling, kursutveckling och rekrytering av både personal och studenter. Det samlade verksamhetsresultatet för 217 minskade det balanserade kapitalet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samtidigt som det balanserade kapitalet inom forskning och utbildning på forskarnivå ökade. 16 (23)

17 Lokalkostnader 219 Den övergripande principen i enlighet med gällande arbetsordning och delegationsordning innebär att varje institution debiteras sina lokalkostnader. Institutionens hyra bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Fakultetsstyrelserna har även möjlighet att tillämpa enhetshyra lokalt inom fakultetsområdet. De lokalkostnader 18 som debiteras verksamheten uppgår till 643 miljoner kronor för 218. För 219 beräknas lokalkostnaderna till 652 miljoner kronor. Ökningen består främst av ökad förhyrning av gästforskarbostäder. Även ökad lokalyta inom Sahlgrenska akademin, den humanistiska fakulteten samt förändrad kostnadsbild inom IT-fakulteten bidrar till skillnaden jämfört med 218. Tabell 9 Lokalkostnader per fakultet/motsvarande 219 (jämfört med 218) Ytterligare detaljer framgår av bilaga Varmhyra, elförbrukning och lokalvård 17 (23)

18 Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster och specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och ett gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. Tjänsterna beskrivs i bilagorna 6 och 7. IT-tjänster IT-tjänsterna består av den universitetsgemensamma infrastrukturen inom IT-området och de tjänster som levereras är support, nätverk, bandbredd och andra gemensamma IT-tjänster. Tjänsterna delas upp i bas- respektive tillvalstjänster. Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (ITfakturan) uppgår till drygt 18 miljoner kronor 218. Budgetramen för 219 har ökat med tre miljoner kronor till 111 miljoner kronor. Ökningen beror dels på löneökningar och andra kostnadsökningar motsvarande PLO och dels på planering enligt nedan. Utvecklat säkerhetsarbete. Ökade lagringsvolymer, information flyttas in i en kontrollerad lagringsmiljö. Verktyg för dokumenthantering. Lösning för e-signering. Universitetsgemensamt verktyg för intranät. Tabell 1 Debitering av bastjänster inom IT per fakultet/motsvarande 219 jämfört med 218 Bastjänsterna inom IT debiteras baserat på graden av nyttjande i relation till valda nyckeltal, exempelvis efter antal användarkonton. Campusservice För år 218 är kostnaden för bastjänster inom campusservice 59 miljoner kronor. Campusservicen omfattar samtliga fakultetsområden. Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 219 beräknas till samma nivå som 218. Det beror på att förväntade löne- och prisökningar och en personalöverföring från campusservice till den naturvetenskapliga fakulteten tar ut varandra. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell, från och med 214, baserad på lokalyta. Tabell 11 Debitering av bastjänster inom campusservice per fakultet/motsvarande 219 jämfört med 218 Servicecenter I tjänsten servicecenter erbjuds service och stöd till studenter, besökare och medarbetare vid Göteborgs universitet. Här besvaras allmänna frågor om kursutbudet och var studievägledning ges, samt hjälp att hitta rätt inom universitetet. Servicecenter hanterar även GU-kort, skriver ut studieintyg och säljer profilprodukter. Kostnaden för bastjänster inom servicecenter är 15 miljoner kronor per år för både 218 och (23)

19 Tabell 12 Debitering av bastjänster inom servicecenter per fakultet/motsvarande 219 jämfört med 218 Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) enligt beslutad modell från och med 214, baserat på antal helårsstudenter och antal heltidsekvivalenter. 19 (23)

20 Finansiering av universitetsgemensam stödverksamhet kostnadsdebitering Budgetramen för de universitetsgemensamma verksamheterna universitetsbiblioteket (UB) och gemensamma förvaltningen med flera bestäms som en andel av de totala verksamhetskostnaderna. Principen slogs fast i en utredning efter organisationsöversynen GU förnyas under Metoden följer samma princip som SUHF 19 använder vid jämförelser mellan alla lärosäten. Enligt principen ska varken gemensamma förvaltningen eller universitetsbiblioteket äska nya medel för ny verksamhet utan prioritering av verksamheten ska ske inom den av universitetsstyrelsen fastställda budgetramen. Universitetsbibliotekets kostnader Föreslagen budgetram för 219 är 226 miljoner kronor, vilket är en ökning med två miljoner kronor eller knappt en procent jämfört med 218. Inför planeringsperioden fattade universitetsstyrelsen beslut om ett minskat andelstal för universitetsbiblioteket till 3,4 procent av de totala verksamhetskostnaderna, vilket innebär att besparingsmålet enligt tidigare beslut nu är uppnått. Budget 218 Ram 219 Plan 22 Plan 221 Budgetram, mnkr Totala budgeterade verksamhetskostnader, mnkr Andel 3,5 % 3,4 % 3,4 % 3,4 % Tabell 13 Beräknad budgetram för UB:s verksamhet Enligt beslutad kostnadsfördelningsmodell ska UB utvärdera relationen mellan de tre verksamhetsdelarna (stöd till studenter, stöd till forskare och en allmän del) vart tredje år. Den senaste utvärderingen genomfördes under 216. Viktad andel av UB:s kostnader i procent Allmän del 13% Fördelningsgrund Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 51% Helårsstudenter, senaste bokslut Bokförda lönekostnader inom Forskningsdel 36% forskningsverksamheten, senaste bokslut Tabell 14 Fördelning av UB:s verksamhet Utifrån den beslutade fördelningsmodellen för UB:s verksamhet fördelas kostnaderna till fakulteterna enligt nedan. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 218, utbildning Forskning Jfr 218, forskning Totalt Förändring totalt Tabell 15 Debitering av universitetsbibliotekets kostnader till fakulteterna 219 jämfört med 218 En mer detaljerad kostnadsfördelning framgår av bilaga Sveriges universitets och högskolors förbund 2 (23)

21 Universitetsgemensamma verksamheter Universitetsstyrelsen har fattat beslut om att budgetramen för de universitetsgemensamma verksamheterna ska vara 6,4 procent av de totala budgeterade verksamhetskostnaderna. Under perioden har andelen beslutats till 6,5 procent för att inrymma kostnader för det omfattande webbutvecklingsprojekt som startade under 217. För budgetåret 219 ger detta en budgetram på 432 miljoner kronor, vilket är en ökning med 16 miljoner kronor eller knappt fyra procent jämfört med 218. Belopp i tkr HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS Summa Utbildning Jfr 218, utbildning Forskning Jfr 218, forskning Totalt Förändring totalt Tabell 16 Debitering av universitetsgemensamma kostnader till fakulteterna 219 (jämfört med 218) Gemensam stödverksamhet för lärarutbildningen År 219 kommer kostnaderna för stöd till lärarutbildningen att fördelas på samma sätt som 218, vilket innebär att dessa kostnader tillkommer för berörda fakulteter. Debiteringen för stöd till utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom lärarutbildning baseras på utfallet av institutionernas uppdrag i kronor vid senast kända bokslut (avräkning 217). För 219 kommer 23 miljoner kronor att fördelas till berörda fakulteter, vilket är i nivå med 218. Fakultet Andel 219 Kostnad 219 Andel 218 Kostnad 218 HFS 1,7% ,2% SFS 8,1% ,5% HHFS,5% 115,5% 14 UFS 59,8% ,9% NFS 5,4% ,5% KFS 15,3% ,1% ITFS,2% 55,3% 67 Summa kostnad (tkr) Tabell 17 Debitering av kostnader för universitetsgemensamt stöd inom lärarutbildningen 219 jämfört med 218 Debiteringen för stöd till forskning och utbildning på forskarnivå (CUL) baseras på 219 års anslag. Kostnaderna kommer att beräknas och fördelas till fakultetsnivån av UFS. Berörda fakulteter debiteras direkt av UFS. Beloppet uppgick till cirka två miljoner kronor (23)

22 Övriga budgetförutsättningar Lönekostnadspåslag LKP Lönekostnadspåslaget (LKP), tidigare LOP, föreslås öka från 51,3% till 51,3%, d.v.s. en ökning med,297 procentenheter. Pensionsavtalet PA 16 som trädde i kraft 1 januari 216 har olika bestämmelser för olika ålderskategorier. Det är främst anställda födda 1988 och senare som har fått ändrade pensionsavgifter jämfört med tidigare avtal. Det genomsnittliga avgiftsuttaget har ökat, främst för den yngre gruppen. Denna ålderskategori kommer successivt att öka eftersom en större andel av universitetets anställda efterhand kommer att tillhöra denna grupp. Detta utgör grunden för den föreslagna höjningen. Inga förändringar av de obligatoriska avgifterna har hittills aviserats. Förslaget till LKP gäller under förutsättning att de obligatoriska avgifterna är oförändrade. Negativ reporänta Den negativa reporäntan som gäller i Sverige innebär att universitetet betalar för tillgodohavandet hos Riksgälden. Den negativa reporäntan ger också en ränteintäkt för de lån för investeringar som tas upp hos Riksgälden. Universitetets lån uppgår för närvarande till 616 miljoner kronor. Som en konsekvens av den negativa reporäntan uppstår ett sammantaget underskott som finansieras med anslagsmedel till och med 218. Finansiering av ränteunderskottet Nettot mellan intäkts- och kostnadsränta föreslås fördelas mellan fakulteter eller motsvarande som har stort balanserat kapital och som på så vis har del i universitetets stora behållning på räntekontot. Strävan är också att fördelningen av räntekostnaden ska utgöra ytterligare incitament för fakultetsstyrelser att minska sitt balanserade kapital. De fakulteter som har balanserat kapital föreslås därför framöver att bidra till finansiering av räntekostnaden. För 219 beräknas nettokostnaden till 16 miljoner kronor. Omfattningen på det balanserade kapitalet avgör hur stor del av räntekostnaden som respektive fakultet ska bära. Andel per fakultet (procent) Andel per fakultet 219 (tkr) HFS 1,9% 34 SFS 9,6% HHFS 1,1% UFS 8,3% SA 41,7% NFS 14,7% KFS 2,2% 352 ITFS 5,3% 848 Nat enh 6,2% 992 Summa (tkr) 16 Tabell 18 Fördelning av räntekostnad beräknad på balanserat kapital per fakultet 31 december 217 Genom större användning av balanserat kapital och oförbrukade bidrag inom universitetet minskar behållningen på räntekontot och därmed ränteutgiften. Ökade investeringar ger i dagsläget större finansiella inkomster. 22 (23)