Beslut om inriktning och planeringsförutsättningar

Transkript

1 Missiv Datum: Dnr: E 2018/325 Mottagare: Universitetsstyrelsen Handläggare: Frida Wiklander Beslut om inriktning och planeringsförutsättningar I inriktningsbeslutet lägger universitetsledningen fram förslag på inriktning och vägledande principer för planerings- och budgetarbetet inför budgetåret 2019 och översiktligt för perioden Med detta beslutsförslag får verksamheten vid fakulteter och institutioner samt övriga enheter övergripande planerings- och budgetförutsättningar inför kommande budgetarbete. I föreliggande beslutsunderlag läggs anslag och uppdrag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå fast för 2019, medan universitetsledningen återkommer med mer preciserad planering för anslagsfördelningen inom forskning och utbildning på forskarnivå till universitetsstyrelsens sammanträde den 24 oktober Inför det beslutet kommer ett mer detaljerat underlag för anslagstilldelning och kostnadsdebiteringar inför budgetåret 2019 att presenteras. I detta fördelas anslag, uppdrag och kostnader till respektive fakultet. Underlag till beslut PM Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför inklusive bilagor Förslag till beslut Universitetsstyrelsen beslutar att godkänna föreslagen inriktning för planeringsarbetet inför 2019 och som översiktliga förutsättningar för perioden , att fastställa utbildningsuppdrag och takbelopp för 2019, att fastställa de föreslagna studieavgifterna för tredjelandstudenter, att fastställa förslaget till fördelning av nettokostnaderna för ränta på universitetets tillgodohavande och intäkterna av ränta för lån hos Riksgälden. Peter Tellberg, ekonomichef Ekonomienheten 1 (1) Rosenlundsgatan 4, Box 100, Göteborg

2 UTKAST Beslutsunderlag Dnr E 2018/325 Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför Generella förutsättningar Universitetets huvudriktning för åren definierades i universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni I budgetunderlaget för gavs utbildningsdepartementet universitetets bild av utvecklingen framöver, vilken sammanfattas nedan. Att på detta sätt ange huvudriktningen för de kommande tre åren är en viktig princip för tydlig planering och styrning av verksamheten. Regeringen beslutade den 27 april 2017 att tillsätta utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUT) 1, vilken ska redovisas senast den 3 december Utredaren ska göra en samlad översyn av universitetens och högskolornas styrning, inklusive resurstilldelning, och ska även lämna förslag för styrningen av de statliga lärosätena. Syftet är att utveckla styrningen så att den effektivt och ändamålsenligt stöder målet att Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation. Utredningen ska också bedöma om användningsområdena idag för direkta forskningsanslag respektive externa forskningsmedel är ändamålsenliga, och föreslå hur samverkan med det omgivande samhället kan premieras ekonomiskt. Ett nytt system kan enligt regeringen påverka tilldelningen av resurser tidigast i budgetpropositionen för Stabila planeringsförutsättningar Universitetsledningens inriktning för planeringsperioden är att även fortsättningsvis ge verksamheten stabila planeringsförutsättningar med utrymme för förändringar. Stabilitet och förutsägbarhet är viktigt för verksamheten vid institutionerna. Strävan är att de interna förutsättningarna ska upplevas som förutsägbara för att minimera benägenheten att samla pengar på hög och att öka förutsättningarna att tilldelade medel används till avsedd verksamhetsutveckling och kvalitetsförstärkningar. Samtidigt måste ett universitet kunna hantera dynamik och förändringar men det måste ske mot en bakgrund av trovärdiga spelregler och rimligt stabila ekonomiska förutsättningar. Inför 2019 väntas budgetpropositionen senare än normalt, eftersom det är valår. En nytillträdd regering har till den 15 november på sig att ta fram och presentera sin budgetproposition. Föreliggande handling, samt underlaget för universitetsstyrelsens beslut i oktober, bygger på sittande regerings inriktning. Ambitionen är att eventuella förändringar till denna inte förändrar fakulteternas förutsättningar för 2019, utan justeringarna kommer att ske på längre sikt. Budgetunderlaget Universitetsstyrelsen beslutade vid sitt sammanträde den 21 februari 2018 om ett budgetunderlag för perioden Kommittédirektiv: Dir 2017:46 Ekonomienheten 1 (20) Rosenlundsgatan 4, Box 100, Göteborg

3 Budgetunderlaget i urval Strategiska utmaningar och möjligheter exempelvis samordning av forskningsinfrastrukturer, generationsväxling och likabehandling samt den stora utbyggnaden av lärarutbildningar och vårdutbildningar, Internationalisering strävan att öka universitetets internationella kontakter och internationella engagemang i övrigt, Ökad jämställdhet beskrivning av JiGU 2, som syftar till att utveckla arbetet med jämställdhetsintegrering så att verksamheten bidrar till de jämställdhetspolitiska målen 3 exempelvis i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning, RED19 4 Utvärderingen är en del i ett kvalitetssäkringssystem där rekommendationer från externa paneler översätts till uppföljningsbara handlingsplaner, Samverkan och samhällspåverkan samverkan är en grundförutsättning för att nyttiggöra kunskap och utveckla förmågan att möta samhällets utmaningar. Genom samverkan transformeras kunskap och värden som det omgivande samhället såväl som lärosätena kan ta del av och omsätta. Budgetpropositionen för 2018 innebar bland annat att forskningspropositionen från 2016 implementeras med höjda basanslag som följd. Inom utbildningsverksamheten föreslogs sommarkurser, Kunskapslyftet och en förlängning av kvalitetssatsningen på utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap, teologi och juridik (HSTJ) samt lärarutbildning inklusive VFU till 2020, med en anslagsökning på sammanlagt 25 miljoner kronor. Till detta kommer den tidigare beslutade utbyggnaden av vård- och lärarutbildningarna på 59 miljoner kronor. Vårpropositionen och vårändringsbudgeten Vårändringsbudgeten (VÄB) är regeringens förslag till ändringar av statens inkomster och utgifter för innevarande budgetår. Vårpropositionen (VÅP) är regeringens förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken, som anger politikens inriktning inför kommande budgetproposition. Vårändringsbudgeten och vårpropositionen innehöll endast marginella förändringar eller nyheter som berör universitetet. Pris- och löneomräkning För uppräkning av anslagen i den statliga verksamheten används pris- och löneomräkning (PLO). PLO är ett system för att skriva upp myndigheters anslag i takt med omvärldens priser och löner och består av tre delar: lokaler, löner samt övriga förvaltningskostnader. Löneomräkningstalet beräknas som AKI-ram 5 minskat med produktivitetsavdraget. Produktivitetsavdraget (PEK) mäts som ett tioårigt glidande medelvärde av årlig produktivitetsutveckling inom privat tjänstesektor. Utbildningsdepartementet har lämnat ett preliminärt besked om att universitetet kommer att kompenseras med en PLO på 1,22 procent för Löneomkostnadspåslag 2019 Löneomkostnadspåslaget (LOP) är ett pålägg på lönen som ska bekosta lagstadgade arbetsgivaravgifter och avtalade avgifter (för närvarande 32,1 procent) samt kostnader för pensionsåtaganden enligt universitetets beräkningar (19,05 procent). Kostnaderna för pensionsåtaganden förväntas öka med drygt fyra miljoner kronor, vilket medför en ökning av procenttalet med 0,147 procentenheter. Inga förändringar av de obligatoriska avgifterna har aviserats. 2 Jämställdhetsintegrering vid Göteborgs universitet skr. 2016/17:10 4 Research evaluation for development Arbetskostnadsindex för ramanslag baseras på löneökningar och ändringar av arbetsgivaravgifter enligt lag och kollektivavtal för tjänstemän inom tillverkningsindustrin två år före anslagsåret. 2 (20)

4 Anslagsfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå Resultat för 2017 och budget för 2018 Universitetet omsatte miljoner kronor inom forskning och utbildning på forskarnivå Av det totala beloppet uppgick statliga anslag till knappt 48 procent och externa bidrag från forskningsråd och andra finansiärer uppgick till 45 procent. Intäkter av avgifter och andra ersättningar för uppdragsforskning uppgick till knappt sju procent, respektive en procent som utgjordes av finansiella intäkter. 7% 45% 48% Anslag Bidrag Avgifter mm Figur 1 Finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå 2017 I beslutad budget för 2018 uppgår det totala anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå till miljoner kronor. Av dessa utgör drygt 25 miljoner kronor det förstärkta basanslaget som aviserades i den forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 6, och som specificerades i budgetpropositionen för Anslaget för 2018 fördelas enligt följande: 19% 16% 1% 64% Basanslag Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 2 Fördelning av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå enligt beslutad budget 2018 Utöver basresursen erhåller universitetet särskilda anslag under 2018 till ett totalt belopp om 16 miljoner kronor. Anslagen gäller följande ändamål: Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism drygt fem miljoner kronor, vilka fördelas till Segerstedtinstitutet. Medieforskning fyra miljoner kronor, fördelas till Nordicom, Statistiska valundersökningar 7 drygt sju miljoner kronor fördelas till statsvetenskapliga institutionen. Enligt innevarande års regleringsbrev för universitet och högskolor ska varje lärosäte redogöra för hur jämställdhetsaspekten beaktas vid fördelning av forskningsmedel. Planeringsförutsättningar för Regeringen aviserade i den forskningspolitiska propositionen 2016 att merparten av nya anslag till forskning och utbildning på forskarnivå ska fördelas utifrån dels de nuvarande två 6 Prop. 2016/17:50 7 Uppdraget överförs från Statistiska Centralbyrån till Göteborgs universitet i enlighet med budgetpropositionen för (20)

5 kvalitetsindikatorerna bibliometri respektive externa medel, dels med den tillkommande indikatorn samverkan med det omgivande samhället. I avvaktan på förslag i utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUT) 8 avser regeringen att använda Vinnovas bedömningar av samverkan med det omgivande samhället 9 som grund för tilldelning av en del av de ökade resurserna. Utfallet för denna bedömning presenterades för första gången i budgetpropositionen för Fördelning basanslag och prestationsfördelat anslag Basanslaget uppgår till 63 procent av det totala disponibla anslaget för Den prestationsfördelade delen av anslaget fortsätter att uppgå till 20 procent av universitetets samlade forskningsanslag. Universitetets fördelning till fakulteterna kommer även fortsättningsvis att baseras på andelen publikationer och externa medel. Universitets anslag för forskning och utbildning på forskarnivå 2019 beräknas uppgå till en basresurs på miljoner kronor. Basanslaget ökar med 26 miljoner kronor jämfört med 2018, och ökar ytterligare med 28 miljoner kronor År 2021 beräknas ökningen vara 29 miljoner kronor. Den sammanlagda ökningen under planeringsperioden beräknas därmed bli cirka 83 miljoner kronor, motsvarande drygt fem procent. Universitetets totala beräknade anslag för 2019 fördelar sig andelsmässigt enligt följande: 1% 16% Basanslag 20% 63% Prestationsbaserat anslag Strategiska avsättningar Övriga avsättningar och särskilda anslag Figur 3 Föreslagen disposition av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå 2019 Den beräknade summan av universitetets fördelade medel kommer att överstiga tillgängliga anslag med 39 miljoner kronor för För att täcka det beräknade underskottet föreslås att balanserat kapital tas i anspråk under År 2020 förväntas budgeten generera ett överskott om cirka nio miljoner kronor gällande anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Minskade avsättningar inom strategisk samfinansiering, UGOT Challenges och RED 19 enligt nuvarande planering är orsaken till det väntade överskottet år I bilaga 1 finns en specifikation av föreslagen disposition av anslaget till forskning och utbildning på forskarnivå. 8 Kommittédirektiv: Dir 2017:46 9 Dnr V 2015/158 4 (20)

6 Interna regler fakulteternas fördelning av tilldelat forskningsanslag För att skapa en större transparens och förutsägbarhet samt för att öka universitetets samlade konkurrenskraft bör det finnas vissa gemensamma principer för hur fakulteterna fördelar fakultetsanslaget. Fakulteterna ska fördela vidare på prestationsbaserad grund minst samma belopp som universitetsstyrelsen tilldelar fakulteten. Varje fakultetsstyrelse bestämmer på vilka grunder denna prestationsfördelning ska ske. Det bör finnas inslag som premierar publiceringar och incitament att söka externa medel, eftersom detta gynnar universitetet som helhet. Strategiska satsningar och andra avsättningar inom fakultetsnivån bör inte överstiga 20 procent av tilldelat anslag. Detta för att möjliggöra för universitetets institutioner att erhålla tillräckligt stora resurser för att genomföra strategiska satsningar även på denna beslutsnivå. Översyn av universitetets interna resursfördelningsmodell kommer ske vid ett eventuellt regeringsbeslut om ny resursfördelningsmodell efter förslag från utredningen Styrning för starka och ansvarsfulla lärosäten (STRUT) enligt ovan. Strategiska avsättningar Inför 2019 föreslås avsättningar enligt strategiska överväganden med 269 miljoner kronor eller cirka 16 procent av det totala forskningsanslaget, vilket är i nivå med motsvarande avsättningar i universitetsstyrelsens inriktningsbeslut för perioden Strategiska forskningsområden Av forskningspropositionen 10 framgår det att regeringen fortsatt vill satsa på de strategiska forskningsområdena (SFO). Universitetets eget SFO, Vårdforskning, har ett riktat anslag på 22 miljoner kronor 2019 och samfinansieringen för detta och övriga strategiska forskningsområden där universitetet medverkar föreslås uppgå till nio miljoner kronor. Samfinansieringen föreslås fortsätta på nuvarande nivå till och med 2021 under förutsättning att SFO:erna får fortsatt statligt stöd. Universitetets samfinansiering ska stärka SFO:ernas arbete med att skapa sammanhållna kunskapsmiljöer med tvärvetenskaplig forskning, tvärsektoriell samverkan med näringsliv och det omgivande samhället, samt ett nära samband mellan forskning och utbildning på olika nivåer Vårdforskning (GPCC) Cancer (BioCare) Biomaterial (SIMS) Naturresurser (BICC) Klimat (MERGE) Neurovetenskap (MultiPark) Transport (STI) Summa (tkr) Tabell 1 Samfinansiering av strategiska forskningsområden 2019 (jämfört med 2018), tkr Globala samhällsutmaningar UGOT Challenges Satsningen Globala samhällsutmaningar (UGOT Challenges) fortgår och under 2019 avsätts knappt 57 miljoner kronor fördelat på dessa centrumbildningar. Totalt satsas 300 miljoner kronor under perioden Fördelningen till respektive centrumbildning 2019 sker enligt tabell 2 nedan, med preliminära belopp för Den årliga tilldelningen baseras på budget och eventuella 10 Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 2016/17:50 5 (20)

7 kvarvarande medel från föregående år. Utfall och prognos för respektive centrumbildning följs upp årligen och fördelningen kan justeras vid behov. AGECAP CARe CCHS CeCAR FRAM SWEMARC Total Summa (tkr) Tabell 2 Preliminär budget per UGOT-centra , tkr MISTRA Urban Futures För MISTRA Urban Futures är 2019 det sista året med central finansiering på tre miljoner kronor, då konsortialavtalet upphör under året. Konsortieparterna ska innan avtalets utgång komma överens om en organisation och fortsatt finansiering för verksamheten efter Sustainable Development Solution Network Göteborgs universitet och Chalmers är via Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) medlemmar i Sustainable Development Solution Network (SDSN). Via medlemskapet är GMV värd för en nordeuropeisk nod 11. GMV tilldelas medel enligt nuvarande planering som uppgår till en miljon kronor per år under perioden I posten strategiska avsättningar ingår även löpande avsättning för konstnärlig publicerings- och konferensplattform (PARSE) som erhåller drygt två miljoner kronor årligen, och forskarskolan Centrum för utbildning och lärande (CUL) med en central avsättning om 18 miljoner kronor årligen. Även Scholars at Risk erhåller löpande finansiering som uppgår till två miljoner kronor årligen. I juni 2017 beslutade universitetsstyrelsen att en kvalitetsutvärdering för forskning skulle genomföras, Research Evaluation for Development 2019 RED19. Syftet med kvalitetsutvärderingen utgår från Vision2020 som fastställer att forskningen vid Göteborgs universitet genomgående ska hålla hög internationell klass, vilket innebär att universitetet kontinuerligt ska arbeta med kvalitetsutveckling och att resultaten ska omsättas i åtgärder. Avsättningen till kvalitetsutvärderingen av forskning uppgår enligt projektbudget till tio miljoner kronor Samfinansiering Universitetets tilltagande förmåga att attrahera forskningsbidrag har medfört att behovet av samfinansiering har ökat under de senaste åren. Avsättningen för samfinansiering beräknas uppgå till 79 miljoner kronor Inom ramen för avsättningarna för samfinansiering ryms även samfinansiering av universitetsövergripande strategiska samverkansprojekt enligt rektorsbeslut , samt samfinansiering av forskningsinfrastruktur 13. Satsningen på molekylärmedicinskt centrum (WCMTM 14 ) ingår i den övergripande samfinansieringen och fortlöper 2019 med en avsättning om 16 miljoner kronor. Den strategiska samfinansieringen som rektor beslutade uppgår till motsvarande 25 procent av de projektmedel som förvaltas av Göteborgs universitet. För den strategiska samfinansieringen är 40 miljoner kronor avsatta i föreslagen dispositionsplan för Dnr E 2017/ Dnr E2016/ Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (20)

8 Under 2016 beslutade rektor att även samfinansiera 25 procent av de externa bidragen för beviljade ansökningar till Rådet för forskningsinfrastruktur vid Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och Science for Life Laboratory avsett för stöd till nationell forskningsinfrastruktur. Universitetets samfinansiering gäller under den externa finansiärens bidragsperiod och för bidragsperioder med startdatum från och med den 1 januari För denna post är nio miljoner kronor avsatta i den föreslagna dispositionsplanen för 2019, och förväntas ligger kvar på ungefär samma nivå hela planeringsperioden. Forskningsinfrastrukturer Infrastrukturer är ett viktigt satsningsområde och de centrala avsättningarna för dessa uppgår till 42 miljoner kronor för år 2019, och väntas fortsätta på samma nivå under planeringsperioden. För 2019 föreslås universitetet fortsätta avsätta riktade medel om sammantaget 18 miljoner kronor till Sven Lovén Centrum för marin infrastruktur, fältstationer för Earth Systems Science och Svenskt NMR 16 Centrum. Utöver nämnda infrastrukturer finns även avsättningar för Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori (FLoV) och Språkbanken och digital humaniora vid Humanistiska fakulteten, samt till Varieties of Democracy (V-Dem), SOM-institutet respektive Laboratory of Opionion research (LORE) vid Samhällsvetenskapliga fakulteten. Avsättningarna uppgår enligt nuvarande planering till tre miljoner kronor årligen för respektive fakultet. En satsning på Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) tillkom inför 2018, och uppgår till knappt tre miljoner kronor årligen fram till SNIC är en plattform för forskningsinfrastruktur grundat av Vetenskapsrådet tillsammans med nuvarande partneruniversitet Chalmers, Kungliga tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet, Umeå universitet och Uppsala universitet. Den strategiska avsättningen till Svensk Nationell Datatjänst (SND) fortsätter med sju miljoner kronor SND finansieras dessutom via ett årligt driftsbidrag om knappt 12 miljoner kronor från Vetenskapsrådet fram till Universitetsbiblioteket har fått i uppdrag av rektor att utveckla Data Access Unit (DAU), som är en universitetsgemensam funktion för att stödja forskares arbete med att hantera forskningsdata. Projektet befinner sig i uppstartsfasen och i projektgruppen återfinns bland annat kompetenser från universitetsbiblioteket, IT-enheten samt forsknings- och innovationskontoret. Under 2018 finansieras projektet med två miljoner kronor inom ramen för rektors disposition, för 2019 föreslås motsvarande belopp avsättas från anslagsmedel för forskning och utbildning på forskarnivå. Core facilities Sahlgrenska akademin inkom med en skrivelse till rektor där verksamheten äskade centrala medel för att täcka upp underskott som byggts upp i fakultetens infrastruktur Core Facilities under de senaste åren. Med hänvisning till universitetsstyrelsens inriktningsbeslut , där styrelsens avsikt att delfinansiera underskottet för infrastrukturen Sven Lovén Centrum vid den naturvetenskapliga fakulteten framgår, ansåg Sahlgrenska akademins styrelse att motsvarande finansiella stöd även bör gälla för Core Facilities. Med nedan motivering föreslås att styrelsen inte gör central avsättning för att stötta det uppkomna underskottet för Core facilities. Enligt styrdokument för forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet (V 2014/631) finansieras infrastrukturer av användaravgifter och externa forskningsbidrag. Lärosätets organisation innebär att fakulteten är huvudman åt dess underliggande institutioner och verksamheter. Det innebär således att Core Facilities i första hand tillsammans med Sahlgrenska fakultetsstyrelsen gemensamt ska arbeta på en strategi för att långsiktigt vända det uppkomna 16 Nuclear magnetic resonance 17 Dnr E 2017/218 7 (20)

9 underskottet. Sahlgrenska akademin har på gemensam nivå ett balanserat kapital inom forskning om 73 miljoner kronor per april 2018, och bör därmed ha möjlighet att stötta hela eller delar av det uppkomna underskottet. Centrumbildningar De centrumbildningar som får fortsatt finansiering inom ramen för anslaget till forskning är: Centrum för hav och samhälle, Centrum för finansforskning, Centrum för global migration, Sammanlagt avsätts åtta miljoner kronor till centrumbildningar under Övriga avsättningar Enligt rektorsbeslut avsätts över två och en halv miljoner kronor årligen på universitetsgemensam nivå för aktiviteter och initiativ inom forskning. Medlen är avsedda för att exempelvis initiera och starta pilotprojekt, som vid lyckat utfall kan övergå till att omfattas av den ordinarie budgetprocessen. Initiering av dessa projekt bereds av den nyligen inrättade forskningsnämnden och beslutas av rektor 18. I forskningspropositionen Kunskap i samverkan för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft 19 konstateras vikten av samverkan med det omgivande samhället, vilket även fastställdes i budgetpropositionen för Regeringen fördelade i budgetpropositionen för 2018 särskilda medel för samverkan, med utgångspunkt i den Pilotstudie 1 som Vinnova har genomfört på uppdrag av regeringen 20. I pilotstudien fick Göteborgs universitet högsta betyg, och tilldelades således den högsta fördelningskvoten av medel för indikatorn samverkan, vilket uppgick till fem miljoner kronor Den preliminära tilldelningen av anslagsmedel som baseras på indikatorn samverkan 2019 och 2020 beräknas till fem miljoner kronor respektive år för Göteborgs universitet. De medel som tillförs Göteborgs universitet baserat på indikatorn samverkan avsätts ändamålsenligt på universitetsgemensam nivå för att utveckla och främja lärosätets kapacitet att samverka med det omgivande samhället 21. Till rektors disposition avsätts åtta miljoner kronor från anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå Tillsammans med avsättningen från anslag för grundutbildning och utbildning på avancerad nivå kommer rektor disponera tolv miljoner kronor Avsättningar till särskilda områden Inom ramen för anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå föreslås dessutom avsättningar till särskilda områden som har eller tidigare har haft särskilda anslagsmedel från regeringen. För 2019 gäller det följande: Löpande avsättning till Nordicom (nio miljoner kronor) Löpande avsättning enligt avtal till Botaniska trädgården (sju miljoner kronor) Nationellt kunskaps- och resurscentrum mot rasism Segerstedtinstitutet (fem miljoner kronor) Nationella sekretariatet för genusforskning (åtta miljoner kronor) Statistiska valundersökningar (två miljoner kronor) LIBRIS (0,5 miljoner kronor) 18 Dnr E 2018/ Prop. 2016/17:50 20 Dnr V 2015/ Dnr E 2018/208 8 (20)

10 Satsningar finansierade av balanserat kapital Totalt utgör satsningar som belastar universitetsstyrelsens balanserade kapital inom forskning och utbildning på forskarnivå 15 miljoner kronor Inför forskningsfartyget Skageraks leverans bedömdes ett ekonomiskt stöd de första åren, för att bygga upp användandet av fartyget, som nödvändigt utöver det som naturvetenskapliga fakulteten kan bidra med. Inför den planerade leveransen 2018 avsatte därför universitetsstyrelsen medel som stöd under 2018 och Modellen för det ekonomiska stödet innebar att för varje miljon som faktureras fartygets interna eller externa användare under första året, tillskjuts två miljoner kronor av den centrala avsättningen upp till maximalt tio miljoner kronor tillskjuts en miljon kronor för varje fakturerad miljon upp till maximalt tio miljoner kronor. Fartyget är ännu inte levererad men bedömningen av behovet av ett ekonomiskt stöd de första åren kvarstår och därför förskjuts avsättningen till att gälla från 2019 och Efter fartygets första två verksamhets år prövas samfinansieringsfrågan, med utgångspunkt i att den årliga finansieringen för infrastruktur vid den naturvetenskapliga fakulteten kan bedömas vara tillräcklig för att täcka kostnaderna för R/V Skagerak. För utgifter relaterade till samverkan och nyttiggörande av forskningsresultat via det helägda holdingbolaget GU Ventures AB avsätts sedan 2018 fem miljoner kronor årligen. 9 (20)

11 Anslagsfördelning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå Resultat 2017 och budget för 2018 Universitetet omsatte miljoner kronor inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Av detta utgjorde miljoner kronor anslag och de externa intäkterna, bidrag och intäkter av avgifter, uppgick till sammanlagt 283 miljoner kronor. 3% 8% Anslag Bidrag Avgifter mm 89% Figur 4 Finansiering av utbildning på grundnivå och avancerad nivå avräknades helårsstudenter (hst) mot regeringens takbelopp, vilket gav ett slutgiltigt avräknat takbelopp om miljoner kronor (inklusive decemberprestationer22). Takbeloppet till universitetet var miljoner kronor och värdet av universitetets underproduktion uppgick därmed till 27 miljoner kronor För 2018 är anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå från regeringen miljoner kronor varav takbeloppet utgör miljoner kronor. Det interna takbeloppet till fakulteterna är miljoner kronor för ett utbildningsuppdrag om hst. Skillnaden mellan tilldelat takbelopp och det som fördelas till fakultetsstyrelser utgörs dels av strategiska satsningar och övriga avsättningar samt dels av tilldelning för sommarkurser och Kunskapslyftet som fördelats senare under året. Inför 2019 Anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2019 beräknas till miljoner kronor, vilket inkluderar ett takbelopp på miljoner kronor. Det interna utbildningsuppdraget föreslås till hst till ett takbelopp om miljoner kronor till fakulteterna. Skillnaden mellan tilldelat takbelopp och det som fördelas till fakultetsstyrelser utgörs av strategiska satsningar och övriga avsättningar som beskrivs längre fram. 2% 1% Utbildning och takbelopp Strategiska avsättningar Övriga avsättningar 97% Figur 5 Föreslagen disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå Ersättning lämnas också för helårsprestationer som hänförs till december månad föregående budgetår och som inte har redovisats för detta budgetår. 10 (20)

12 Utbildningsuppdrag och takbelopp 2019 De interna prislapparnas andel av statens prislappar för helårsstudenter och helårsprestationer (hpr) behålls på motsvarande nivå som föregående år. Förändringen av uppdragen till fakulteterna, jämfört med 2018, beror på dynamisk omfördelning där upprepad underproduktion ger minskat uppdrag samt utökningar till följd av Kunskapslyftet enligt budgetpropositionen för 2018 och pågående utbyggnad enligt äldre budgetpropositioner. Förslag till uppdrag per fakultet mätt i antal helårsstudenter för 2019 framgår av tabellen nedan. Lärarutbildningsuppdraget per fakultet preciseras längre fram i texten. Uppdrag per fakultet, hst Fakultet 2018 Förslag 2019 Förändring Humanistiska fakultetsstyrelsen (HFS) Samhällsvetenskapliga fakultetsstyrelsen (SFS) Handelshögskolans fakultetsstyrelse (HhFS) Utbildningsvetenskapliga fakultetsstyrelsen (UFS) Sahlgrenska akademin (SA) ,5 41 Naturvetenskapliga fakultetsstyrelsen (NFS) Konstnärliga fakultetsstyrelsen (KFS) IT-fakultetsstyrelsen (ITFS) Lärarutbildning Summa (hst) ,5 115 Tabell 3 Uppdrag per fakultet/motsvarande (hst) Takbeloppet, det vill säga anslaget för tilldelat uppdrag (uttryckt i hst), förändras främst beroende på PLO-uppräkning av anslagen. De fakulteter eller motsvarande som har fått utökat uppdrag får även större anslagsökning. Förändringarna framgår av tabellen nedan. Takbelopp per fakultet, tkr Fakultet 2018 Förslag 2019 Förändring HFS SFS HhFS UFS SA NFS KFS ITFS Lärarutbildning Summa (tkr) Tabell 4 Takbelopp per fakultet/motsvarande (tkr) Som ett led i att skapa goda planeringsförutsättningar för verksamheten lämnas detaljerad information kring det preliminära utbildningsuppdraget i bilaga 3. Lärarutbildningen Översyn av lärarutbildningens prislappssystem och gemensam avräkning I enlighet med universitetsstyrelsens beslut om anslagsfördelning och kostnadsdebitering inför skulle en översyn göras av lärarutbildningens prislappssystem för helårsstudenter och helårsprestationer. Översynen genomförs istället inom ramen för den översyn som uppdragits åt 23 Sammanträde (20)

13 utbildningsnämnden 24. Det innebär att ersättningen per hst och hpr inom lärarutbildningen är beräknad enligt samma principer som i budgeten för Lärarutbildningsuppdraget för 2018 avräknas tillsammans med det ordinarie utbildningsuppdraget enligt gällande universitetsgemensam avräkningsmetod. Metoden för intern avräkning går ut på att prestationer utöver tilldelat utbildningsuppdrag till ett värde av motsvarande fem procent av takbeloppet kan sparas för att uppväga kommande underproduktion. Lärarutbildningsuppdrag 2019 Lärarutbildningsuppdraget för 2019 är hst (samt hpr), vilket motsvarar ett takbelopp om 372 miljoner kronor. Det är en ökning med 46 hst eller drygt sju miljoner kronor jämfört med I sin beredning inför universitetsstyrelsens beslut föreslår SOL att den tilldelade utbyggnaden om 46 hst fördelas till fakulteterna med utgångspunkt i varje programs förändring mellan 2017 och 2018 och fakultetens andel av programmen enligt 2017 års budget. I uppdraget ingår även fristående platser avsedda för fortbildning, vilka har fördelats efter ett ansökningsförfarande i SOL. Uppdrag per fakultet, hst Fakultet 2018 Förslag 2019 Förändring HFS SFS HhFS UFS NFS KFS ITFS Summa (hst) Tabell 5 Uppdrag per fakultet inom lärarutbildning baserat på kursansvar (hst) Anslaget för lärarutbildningsuppdraget har till och med 2017 fördelats baserat på institutionernas medverkan i respektive kurs, från och med 2018 baseras fördelningen på kursansvarig institution enligt utfallet för Summan av de kurser som institutionerna inom respektive fakultetsområde har ansvar för utgör grunden för fakulteternas andel av anslaget för lärarutbildningsuppdraget. Anslaget fördelas från universitetsstyrelsen till berörd fakultet. I samband med att en ny lärarutbildning (LP11) infördes 2012 avsatte universitetsstyrelsen särskilda medel för extra kostnader för parallella lärarutbildningar. Denna särskilda satsning på 15 miljoner kronor upphör planenligt 2019, då den äldre lärarutbildningen (LP01) är avslutad. 24 Principer för kursklassificering, interna prislappar och avräkning - fortsatt uppdrag, dnr V 2018/ (20)

14 Takbelopp per fakultet, tkr Fakultet 2018 Förslag 2019 Förändring HFS SFS HhFS UFS NFS KFS ITFS Summa (tkr) Tabell 6 Takbelopp per fakultet inom lärarutbildningen (tkr) Fakulteten ansvarar för att medel fördelas till medverkande institutioner och till institutioner inom det egna fakultetsområdet. Fakulteten ansvarar även för fördelning av anslag till verksamhetsförlagd utbildning (VFU) knuten till respektive fakultets kurser. Kostnaderna som betalas till skolhuvudmän för medverkan i VFU hanteras av enheten för utredning och lärarutbildning (EUL). Fakulteterna kan vidare avsätta anslag till olika strategiska satsningar kopplade till lärarutbildningen. De programråd som finns vid fakulteter och vid EUL, i anslutning till respektive program, definieras som stödverksamhet och ska finansieras som sådan, anslagsmedel fördelas därför inte särskilt för programråden. Regelverk för dynamisk omfördelning För att effektivare utnyttja universitetets tilldelade takbelopp och för att motverka underproduktion på lärosätesnivå, finns ett regelverk för intern omfördelning av helårsstudenter 25. Modellen tar sin utgångspunkt i regelverket för anslagssparande. Omfördelning blir aktuell när en fakultet har ett anslagssparande (underproduktion) som överstiger fem procent. Omfördelningen omfattar både det ordinarie utbildningsuppdraget och lärarutbildningsuppdraget som tillsammans utgör en helhet. Storleken på omfördelningen baseras på ett treårigt snitt av fakultetens avräknade resultat. För att en omfördelning ska bli aktuell krävs att resultatet av det treåriga snittet är negativt. Dynamisk omfördelning, hst Fakultet Antal hst HFS -70 SFS 9 HhFS 9 NFS 18 Summa (hst) -34 Tabell 7 Effekt av dynamisk omfördelning inför 2019 (hst) Förändringarna enligt tabell 7 ovan är inkluderade i de föreslagna utbildningsuppdragen per fakultet som framgår av tabell Inriktningsbeslut Planeringsförutsättningar inför , Dnr E 2017/ (20)

15 Strategiska satsningar Av anslaget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå föreslås strategiska satsningar på nära två procent av det totala anslaget. Det motsvarar 38 miljoner kronor, vilket är 13 miljoner kronor mindre än 2018 främst beroende på att den särskilda satsningen inom lärarutbildningen upphör. Inför beräknas strategiska avsättningar på samma nivå som De föreslagna strategiska satsningarna 2019 avser: Högskolepedagogiskt utvecklingsarbete 15 miljoner kronor Enheten för akademiskt språk (ASK) 15 miljoner kronor Samfinansiering av internationella projekt sex miljoner kronor University of Gothenburg Symphony Orchestra två miljoner kronor De strategiska satsningarna är i linje med 2018, med undantag av för Enheten för akademiskt språk (ASK) som föreslås öka med två miljoner kronor, till 15 miljoner kronor. Avsättningar till särskilda ändamål Till särskilda ändamål föreslås avsättningar på 33 miljoner kronor 2019 och på motsvarande nivå för 2020 och Avsättningar till särskilda ändamål utgör drygt en procent av det totala anslaget. Flertalet av avsättningarna görs till följd av krav i regleringsbrev eller motsvarande. Avsättningarna avser: Stöd till studentinflytande tio miljoner kronor Studenter med funktionshinder i studiesituationen sju miljoner kronor Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) fem miljoner kronor Spetsutbildningar Gothenburg Schools of Entrepreneurship fyra miljoner kronor Sommarkurser tre miljoner kronor Kulturskoleklivet fem miljoner kronor Universeum två miljoner kronor Arbetet med sommarkurser påbörjas under 2018 och universitetet prioriterar sådana kurser som är relevanta för att studenter snabbare ska nå en lärarexamen och för att möjliggöra kompetensutveckling och vidareutbildning för obehöriga lärare. Kulturskoleklivet är en ny satsning från regeringen med syfte att utveckla en inkluderande kulturskola på egen grund genom att utveckla och genomföra utbildning till kulturskolepedagog. Utbildningen beräknas starta höstterminen Under 2019 förväntas universitetet vidare utnyttja balanserat kapital nära 14 miljoner kronor för bland annat utveckling av nätbaserad pedagogik och arbete med pedagogisk excellens samt för arbete med Riksidrottsuniversitetet. I bilaga 2 finns en specifikation av föreslagen disposition av anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Studieavgifter för tredjelandstudenter 2019 I inriktningsbeslutet för beslutade universitetsstyrelsen om nya avgifter för avgiftsskyldiga studenter som påbörjar sina studier höstterminen 2018 eller senare. Enligt beslutet ska avgifterna räknas upp årligen med motsvarande pris- och löneomräkningen och en översyn av avgifterna genomföras vart femte år. Senaste utvärderingen skedde Gällande avgifter för studier som påbörjas höstterminen 2019 eller senare framgår av bilaga (20)

16 Balanserat kapital inom verksamheten Verksamhetens balanserade kapital uppgick till miljoner kronor vid utgången av Det balanserade kapitalet speglar finansiering av verksamhet som inte ännu har genomförts. Fakulteterna ska därför, efter en analys, kategorisera det balanserade kapitalet i bundet respektive fritt kapital. Med bundet kapital avses kapital som är avsatt för en planerad och tidsbunden användning. Som exempel kan nämnas strategiska satsningar, åtaganden om samfinansiering i befintliga forskningsprojekt, forskarskolor och doktorandanställningar. Med fritt kapital menas allt annat kapital som finns för att kunna möta oförutsedda behov och förändringar i finansieringsförutsättningar och kostnader. Analysen för 2017 visar att av det balanserade kapitalet på miljoner kronor är ungefär 46 procent att betrakta som bundet kapital och resterande 54 procent eller 657 miljoner kronor som fritt kapital. Universitetet har satt upp som tumregel att cirka fem procent av omsättningen, det vill säga ungefär 300 miljoner kronor, bör finnas som ett långsiktigt fritt kapital för att ha förmåga att möta oförutsedda händelser. Det balanserade kapitalet fortsätter att växa inom forskningen, men inte inom utbildningsverksamheten. Lärosätets strävan är att bli mer snabbrörliga och trots administrativa processer öka genomförandet av uppdragen och förbrukningen av balanserat kapital. Uppföljningskrav Universitetet har arbetat för att följa upp användningen av verksamhetens balanserade kapital sedan Uppföljningen har utvecklats kontinuerligt och utgörs idag av fakulteternas redogörelser för vilka planer som finns och det ekonomiska utfallet för dessa. Planerna lämnas in i samband med det ordinarie budgetarbetet och utfallet presenteras inom ramen för tertialuppföljningarna. Eftersom den ordinarie redovisningen inte skiljer på bundet respektive fritt balanserat kapital görs uppföljningen vid sidan om utifrån den analys som fakulteterna lämnat. Inför budgetåret 2018 fick fakulteter och institutioner i uppdrag att precisera och beskriva de satsningar som planerats för att använda balanserat kapital. De underlag som har lämnats in ska sedan följas upp under året bland annat för att utgöra underlag för beslut om framtida åtgärder. De frågor som förväntas besvaras i uppföljningen är: Har satsningarna genomförts? Vad kostade de? Om de inte har genomförts, varför? Om det balanserade kapitalet fortsätter att växa eller inte minskar trots att de planerade satsningarna har genomförts, hur kommer det sig? Centrala satsningar inom utbildning respektive forskning Större delen, eller 90 procent, av det balanserade kapitalet finns i verksamheten, men även på styrelsenivå finns samlade överskott. Användningen av balanserat kapital på central nivå har varit och är även fortsättningsvis proaktiv. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå satsar universitetsstyrelsen 36 miljoner kronor fram till Exempel på satsningar är utveckling av pedagogisk excellens och utveckling av nätbaserad pedagogik. Inom forskningen finns det inte några överskott centralt, ändå avsätts 15 miljoner kronor utöver de årliga anslagen framöver, som en motvikt till det svåråtkomliga balanserade kapitalet i forskningsverksamheten. Genom offensiv planering av de medel som universitetsstyrelsen förfogar över vill universitetsledningen bidra till användningen av balanserat kapital. Lokala satsningar Exempel på satsningar som rapporterats från verksamheten inför 2018 är forskarutbildning, kompetensutveckling, kursutveckling och rekrytering av både personal och studenter. Det samlade verksamhetsresultatet för 2017 minskade det balanserade kapitalet inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå samtidigt som det balanserade kapitalet inom forskning och utbildning på forskarnivå ökade. 15 (20)

17 Lokalkostnader 2019 Universitetets modell för lokalkostnadsfördelning innebär att lokalhyra debiteras direkt till institutionerna baserat på en gemensam hyreshusmodell, där institutionens hyra bygger på den hyra som debiteras universitetet från respektive fastighetsägare. Inom ramen för modellen finns möjlighet för fakultetsstyrelserna att tillämpa enhetshyra lokalt inom fakultetsområdet. Lokalkostnaderna omfattar varmhyra, elförbrukning och lokalvård. Till detta kommer internhyra som bekostar intern fastighetsadministration och tomma lokaler. För 2018 budgeterades de sammanlagda lokalkostnaderna till 643 miljoner kronor. För 2019 beräknas nivån på de totala lokalkostnaderna till knappt 652 miljoner kronor, en ökning med knappt en procent jämfört med budget Bastjänster inom infrastrukturstöd Tjänsterna inom infrastrukturstöd delas upp i bastjänster, lokala tillvalstjänster och specifika uppdrag. Bastjänsterna omfattar all verksamhet inom universitetet och har en gemensam servicenivå och ett gemensamt innehåll. Bastjänster finns inom följande områden: IT-tjänster Campusservice Servicecenter Universitetsstyrelsen beslutar om kostnadsnivåerna för de bastjänster som tillhandahålls och som debiteras institutionerna. IT-tjänster 2019 Kostnaderna för bastjänsterna inom IT (IT-fakturan) uppgår för 2018 till 108 miljoner kronor. Föreslagen budgetram för 2019 är 109 miljoner kronor. Ökningen beror dels på pris- och löneomräkning (PLO) motsvarande den som ges på anslagen (1,22 procent) och dels på kostnadsökningar enligt nedan. Proaktivt säkerhetsarbete. Attacker i olika former från omvärlden har ökat. Verktyg och processer behöver utvecklas för att möta dessa. Lagringsvolymerna fördubblas årligen. Nya EU-direktiv kommer att leda till att information som ligger spritt på olika molntjänster och osäkra media flyttas in i den kontrollerade lagringsmiljön. Lansering av verktyg dokumenthantering med möjlighet att beskriva informationsmängderna inom universitetet. Utbildning och support blir angeläget. Lansering av en lösning för e-signering, utbildning och support blir betydelsefullt. Verktyg för intranät kommer att tas fram, idag finns ingen universitetsgemensam lösning. Kostnaden för bastjänsterna inom IT fördelas sedan 2014 till verksamheten (institutioner och enheter) enligt en modell som huvudsakligen baseras på antal student- och medarbetarkonton samt telefonanknytningar. Campusservice 2019 Kostnaden för bastjänster inom campusservice för 2019 beräknas till knappt 67 miljoner kronor. Ökningen på en miljon kronor i förhållande till budget för 2018 beror på uppräkning motsvarande PLO. Bastjänsterna inom campusservice debiteras verksamheten (institutioner och enheter) baserat på lokalyta. 16 (20)

18 Servicecenter 2019 Kostnaden för bastjänster inom servicecenter beräknas till 15 miljoner kronor för 2019, vilket är i nivå med budgeten för Kostnaden fördelas till verksamheten (institutioner och enheter) baserat på antal helårsstudenter och heltidsekvivalenter. Finansiering av stödverksamhet kostnadsdebitering 2019 Budgetramen för de universitetsgemensamma verksamheterna universitetsbiblioteket (UB) och gemensamma förvaltningen med flera bestäms som en andel av de totala budgeterade verksamhetskostnaderna. Principen slogs fast efter en utredning efter organisationsöversynen GU förnyas under Metoden följer samma princip som SUHF 26 använder vid jämförelser mellan alla lärosäten. Enligt principen ska varken gemensamma förvaltningen eller universitetsbiblioteket äska nya medel för ny verksamhet utan universitetsdirektören respektive överbibliotekarien ska själva prioritera verksamheten inom den av universitetsstyrelsen fastställda budgetramen. Grundläggande utgångspunkter för universitetets kostnadsfördelning: Kostnader inom universitetet ska fördelas på ett enkelt och rättvisande sätt som är stabilt över tiden. Själva fördelningen av kostnader och val av modeller för fördelning ska inte leda till höga transaktionskostnader. Genom att betona enkelhet framför optimal rättvisa hålls kostnader för administrationen av fördelningsarbetet nere. En utgångspunkt för kostnadsfördelningen ska vara att de verksamheter utbildning eller forskning som driver dessa stödkostnader också ska betala för dem. Kostnadsfördelningen ska ge en ökad tydlighet för verksamheten om vad man betalar för och ska ge incitament för kvalitet och leveranssäkerhet. All verksamhet måste vara med och bidra till de generella kostnader som följer av att vara ett universitet. Fördelningsmodellerna ska följa nationella krav och rekommendationer (exempelvis SUHF-modellen 27 ). Fördelningsmodellerna ska möjliggöra jämförelser med andra lärosäten. Gällande arbetsordning ska beaktas. Den sammanlagda kostnaden för det administrativa stödet ska utgöra en minskad andel av universitetets totala resurser. En översyn av kostnadsfördelningsmodellen föreslås genomföras , eventuella förändringar kan påverka budgeten Universitetsbiblioteket 2019 Föreslagen budgetram för 2019 är 226 miljoner kronor, vilket är en ökning jämfört med 2018 med två miljoner kronor eller knappt en procent. Besparing Inför planeringsperioden fattade Universitetsstyrelsen beslut om ett minskat andelstal för universitetsbiblioteket till 3,4 procent av de totala verksamhetskostnader, vilket innebär att besparingsmålet enligt tidigare beslut är uppnått. 26 Sveriges universitets och högskolors förbund 27 Gemensam modell för fullständig kostnadsredovisning 17 (20)

19 Budget 2018 Förslag 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram, mnkr Totala budgeterade verksamhetskostnader, mnkr Andel 3,5 % 3,4 % 3,4 % 3,4 % Tabell 8 Förslag till budgetram för UB:s verksamhet Kostnaderna för UB:s verksamhet fördelas till fakulteterna för vidare fördelning till respektive institutioner utifrån beslutad modell från och med Viktad andel av UB:s kostnader i procent Fördelningsgrund Allmän del 13 Fakultetens andel av totala kostnader, senaste bokslut Studentdel 51 Helårsstudenter, senaste bokslut Forskningsdel 36 Bokförda lönekostnader inom forskningsverksamheten, senaste bokslut Tabell 9 Fördelning av UB:s verksamhet Enligt kostnadsfördelningsmodellen ska UB utvärdera relationen mellan de tre verksamhetsdelarna (stöd till studenter, stöd till forskare och en allmän del) vart tredje år. Den senaste utvärderingen genomfördes under Universitetsgemensamma verksamheter 2019 Universitetsstyrelsen har fattat beslut om att budgetramen för de universitetsgemensamma verksamheterna ska vara 6,5 procent av de totala budgeterade verksamhetskostnaderna under perioden för att inrymma kostnader för det omfattande webbutvecklingsprojekt som startat under För budgetåret 2019 ger det en budgetram på 432 miljoner kronor, en ökning med 16 miljoner kronor eller knappt fyra procent jämfört med Budget 2018 Förslag 2019 Plan 2020 Plan 2021 Budgetram, mnkr Totala budgeterade verksamhetskostnader, mnkr Andel 6,5 % 6,5 % 6,5 % 6,5 % Tabell 10 Förslag till budgetram för universitetsgemensam verksamhet Kostnaderna för den universitetsgemensamma verksamheten fördelas till fakulteterna, för vidare fördelning till institutionsnivån, utifrån varje fakultets andel av de totala kostnaderna inom utbildnings- respektive forskningsverksamheten. Stödverksamhet för lärarutbildning 2019 kommer kostnaderna för stöd till lärarutbildningen att fördelas på samma sätt som 2018, vilket innebär att dessa kostnader tillkommer för berörda fakulteter. Debiteringen för stöd till utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom lärarutbildning baseras på utfallet av institutionernas uppdrag i kronor vid senast kända bokslut (avräkning 2017). För 2019 kommer 23 miljoner kronor att fördelas till berörda fakulteter, vilket är i nivå med (20)

20 Tillkommande kostnader för administration av programråd för ämneslärarprogrammen samt för administration av VFU 28 uppgår sammanlagt till över två miljoner kronor. Totalt debiteras berörda fakulteter drygt 25 miljoner kronor utöver debiteringen av budgetramen för universitetsgemensam verksamhet på 432 miljoner kronor. Övriga budgetförutsättningar Negativ reporänta Sedan början av 2015 reporäntan i Sverige negativ. Det innebär att universitetet betalar för tillgodohavandet hos Riksgälden. Under åtminstone första delen av planeringsperioden kommer den negativa reporäntan att bestå. Vid senaste bokslutet uppgick universitetets likvida medel till miljoner kronor. Med dagens ränteläge budgeteras därmed kostnaden till 16 miljoner kronor för Den negativa reporäntan ger också en ränteintäkt för de lån för investeringar som tas upp hos Riksgälden. Vid utgången av 2017 uppgick universitetets lån till 590 miljoner kronor. Den omvända låneräntan kan ge inkomster uppemot tre miljoner kronor. Som en konsekvens av den negativa reporäntan uppstår ett sammantaget underskott som finansieras med anslagsmedel till och med Finansiering av räntekostnad Nettot mellan intäkts- och kostnadsränta föreslås fördelas mellan fakulteter eller motsvarande som har stort balanserat kapital och som på så vis har del i universitetets stora behållning på räntekontot. Strävan är också att fördelningen av räntekostnaden ska utgöra ytterligare incitament för fakultetsstyrelserna att minska sitt balanserade kapital. De fakulteter som har balanserat kapital föreslås därför framöver att bidra till finansiering av räntekostnaden. För 2019 beräknas nettokostnaden till 16 miljoner kronor. Omfattningen på det balanserade kapitalet avgör hur stor del av räntekostnaden som respektive fakultet ska bära. Tabell 11 Fördelning av räntekostnad beräknad på balanserat kapital per fakultet 31 december Verksamhetsförlagd utbildning = praktik 19 (20)