FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION

Transkript

1 Professor Staffan Edén Vicerektor för forskningsfrågor BAKGRUNDSMATERIAL FORSKNINGSSTRATEGISK DISKUSSION Styrelsen Syfte Syftet med diskussionen i styrelsen är att beskriva den pågående processen för att nå fram till strategiska överväganden och investeringar under de kommande åren. Hur ska förslagen tas fram? Hur ska de förankras? Vad ska vi göra med gamla strategiska initiativ? Fokus på denna diskussion ligger således på den process som gör att vi utvecklas i den riktning som Vision 2020 pekar ut. Forskningsmålen i Vision 2020 sammanfattas i följande formuleringar Med kvalitetsdriven forskning. i inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid Vårt mål är att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Bakgrund Trots att GU är ett av världens ledande forskningsuniversitet (mellan nr på olika rankinglistor bland ca universitet i världen) så hårdnar konkurrensen allt mer. I Sverige finns det signaler som tyder på att vi inte riktigt hänger med våra nationella konkurrenter (Lunds universitet och Uppsala universitet framför allt). En viktig utgångspunkt för det arbete som gjorts och görs vid Göteborgs universitet för att stärka vår konkurrenskraft har sin utgångspunkt i forskningsutvärderingen RED10 ( RED10 pekade bland annat på bristande rörlighet, för många och för fragmenterade forskningsmiljöer, brister i det akademiska ledarskapet och i strategiskt tänkande men också på att det vid Göteborgs universitet fanns forskningsmiljöer som var outstanding och världsledande. RED10 var det viktigaste underlaget för den diskussion och process som ledde fram till de strategier som Göteborgs universitet Vasaparken, Box 100, SE Göteborg , (fax) 1/5

2 2/5 pekas ut i Vision 2020 och till att Göteborgs universitet de senaste åren har gjort en rad satsningar för att stärka forskningen. Centrala avsättningar har använts för att medfinansiera framgångsrika forskare och forskningsmiljöer, för att stimulera extern rekrytering och för riktade insatser mot specifika forskningsområden och centra. Satsningar har gjorts på styrkeområden och på strategiska forskningsområden. Ytterligare centrala prioriteringar har gjorts för att skapa nya centra, som t.ex. Centrum för Havsforskning och Institutet för Innovation och Samhällsförändring. Medfinansieringsinstrumentet har framför allt riktats mot internationell finansiering (EU, NIH) eller större prestigefyllda anslagsgivare (KAW och RJ). RED10 resulterade också i att rektor avsatte medel för att stödja fakulteters och institutioners arbete med att genomföra åtgärder med anledning av utfallet i RED10. En tydlig konsekvens av detta är att den externa rekryteringen av forskare och lärare vid universitetet tycks ha ökat påtagligt. Under den senaste 3-årsperioden så är således ca 70% av nyrekryterade lärare forskare från andra lärosäten och ca 25% internationella rekryteringar. Strömningar i forskningspolitiken Liksom andra verksamheter så finns det trender i forskningspolitik och i forskningsfinansiering. Forskningspolitik var ganska länge relativt tyst, men kom upp på den politiska agendan i samband med att löntagarstiftelserna bildades. I samband med detta ökade finansieringen av svensk forskning via dessa stiftelser, men det innebar också en ökad vilja hos externa finansiärer att styra den forskning som bedrevs. Stiftelserna skulle ju bidra till nytta för Sverige. Man satsade på specifika områden och också på det man kallade starka forskningsmiljöer. De statliga forskningsråden följde efter och detta resulterade t.ex. i Vinnovas VinnExcellence Centers, VR:s Linnébidrag och FAS Centrum. Forskning som politiskt prioriterad fråga blev tydlig också i samband med forskningspropositionen 2008 då staten ökade sina investeringar i forskning avsevärt. Detta skedde på två vägar dels en satsning på så kallade strategiska forskningsområden, forskningsområden där Sverige redan var framgångsrikt, områden som hade samhällelig relevans samt skulle kunna bidra till stärkt konkurrenskraft för Sverige. Områden definierades av politiken och lärosätena fick söka i konkurrens om att få ta ett nationellt ansvar för dessa strategiska forskningsområden. Dessa är i huvudsak inriktade på teknik, naturvetenskap och medicin. Den andra vägen var att satsa på excellenta forskare. Genom att öka storleken på forskningsmedel som kan sökas i konkurrens premieras de bästa forskarna. Detta som ett komplement till ERC politik att stödja de framgångsrika forskarna med långsiktiga och ganska omfattande medel. Denna trend håller nu i sig, men har utvecklats både i den svenska och europeiska politiken på så vis att betoningen på nyttiggörande är mycket tydligare; Vinnova har således fått betydligt mer resurser för att stödja det man nu kallar strategiska innovationsområden och i Horizon 2020 ställs det tydligare krav på att man måste beskriva innovations- och nyttiggörandemål i sina ansökningar. För Göteborgs universitet är det viktigt att förhålla sig till den aktuella politiken samtidigt som man naturligtvis måste värna om den akademiska friheten.

3 3/5 Aktuella strategiska satsningar vid Göteborgs universitet Styrkeområden Satsningen på styrkeområden var en konsekvens av statens forskningspolitiska arbete inför forskningspropositionen Universiteten uppmanades att beskriva sina profiler och prioriterade forskningsområden. Detta resulterade i ett strategiskt dokument (Forsknings- och utbildningsstrategier ) som i stort sett utarbetades av universitetsledningen i samråd med Ledningsrådet. I detta dokument pekades befintliga och potentiella styrkeområden ut (patientnära forskning, språkteknologi, demokrati och opinion, marin forskning, lärande, kultur och hälsa, kulturarv och globalisering). Rektor avsatte medel för att utveckla dessa styrkeområden och en process med extern granskning av förslag till handlingsplaner inom områdena utarbetades. En utvärdering av verksamheten gjordes 2011 som resulterade i fortsatt stöd ytterligare 3 år (se bifogade dokument). Slutlig utvärdering av verksamheten ska vara klar tidigt våren 2015 och avsatta medel är garanterade till och med För närvarande avsätts per år till satsningen. Strategiska forskningsområden (SFO) I samband med de stora ansökningarna om nationellt ansvar för strategiska forskningsområden lyckades Göteborgs universitet få ansvar för ett sådant område vårdforskning. Vi är också samarbetspartners med Lunds universitet i fyra områden cancer, neurovetenskap, effekter på naturresurser samt klimatmodellering och med Chalmers på två materialforskning och transportforskning. GU var jämfört med konkurrerande universitet mindre framgångsrikt. Bland annat av denna anledning beslöt rektor att avsätta strategiska resurser för att ytterligare stärka vårt deltagande inom de strategiska forskningsområdena för att stärka utvecklingspotentialen som detta innebar. T.ex. har denna strategiska medfinansiering gjort att man nu kunnat inrätta ett Cancercentrum vid Sahlgrenska akademin, vilket i sin tur har inneburit att cancerområdet, där vi tidigare var på efterkälken, nu har blivit ett av våra konkurrenskraftiga forskningsområden - också av stor betydelse för Sahlgrenska universitetssjukhuset. Avseende vårdforskningen, så är den statliga satsningen kopplad till Gothenburg center for Person Centered Care, GPCC. Man arbetar nu intensivt med att utveckla verksamheten inför utvärderingarna. Stora ansträngningar görs för att beskriva nyttan av verksamheten. T.ex. har man en vårdavdelning på Östra sjukhuset som fungerar som ett laboratorium eller demonstration av kunskapen i verkligheten. Man har också etablerat kontakter inom företagsvärlden, t.ex. för utveckling av teknologier som kan användas för att monitorera personens fysiska status. Vidare har man nu också erhållit ett större anslag inom FP7 för att vidareutveckla idéerna på den internationella arenan. Förutom dess aktiviteter inom GPCC så har Göteborgs universitet tagit initiativ till en bättre och mer strukturerad samverkan inom vårdforskningsområdet. Vi har således skrivit ett samarbetsavtal med de västsvenska högskolorna, Högskolan i Jönköping och Linköpings universitet samt berörda sjukvårdshuvudmän om gemensam utveckling av vårdområdet. VR har regeringens uppdrag att utvärdera satsningen på SFO. Utvärderingen ska vara avslutad senast 1 maj Utvärderingen kommer att omfatta extern granskning.

4 4 / 5 Utvärdering ska tjäna som underlag inför den forskningspolitiska propositionen I forskningspolitiska propositionen 2008 anges att anslag till SFO ska permanentas från 2016 om satsningen varit lyckad. Vi har förberett denna utvärdering i samråd med Chalmers och Lunds universitet. I de avtal som reglerar samarbetet anges att lärosätena har i avsikt att fortsätta samarbetet inom angivna områden även efter Centrumbildningar och centrala avsättningar Rektor har beslutat om strategiskt stöd till flera centrumbildningar. Enligt tidigare policy ska dessa satsningar utvärderas inom en bestämd tidsperiod. I anslutning till den beslutade utvärderingen ska centrumbildningar omfattas av den nya policyn. Centrala avsättningar till centrum (exklusive GMV) är i dagsläget ca Det finns ca 90 centra eller centrumliknande aktiviteter vid Göteborgs universitet. En kartläggning av dessa genomfördes i samband med den revidering av policy som nyligen har gjorts. Budgetförutsättningar Inför perioden 2016 och framåt räknar vi med att statsanslaget ökar för forskning. Samtidigt ska tidigare satsningar (styrkeområden, SFO:er, fler centruminitiativ) omprövas. Det är således viktigt att universitetet har en väl genomtänkt process för att ta vara på dessa möjligheter att stärka vår forskning och forskningsprofil. Pågående aktiviteter kring strategiska satsningar Forskningsinfrastrukturer Investeringar i forskningsinfrastruktur har sjunkit i Sverige under en ganska lång period. Tyngre utrustning har finansierats av externa finansiärer, ffa Knut och Alice Wallenbergs Stiftels, KAW. I forskningspropositionen 2008 tydliggjordes att lärosätena måste ta ett ökat ansvar för sin egen forskningsinfrastruktur. Samtidigt har ett stort arbete gjorts på europeisk och nationell nivå för att försöka definiera en road map för forskningsinfrastruktur. Vetenskapsrådet har avsatt specifika resurser och speciell hanteringsordning för bidrag till forskningsinfrastruktur, VR-RFI. Lärosätena är fortfarande famlande inför den framtida finansieringen av forskningsinfrastruktur. Det pågår en nationell diskussion, bland annat i det så kallade Huvudmannarådet och VR om frågan. En utredning har gjorts av f.d. rektor vid Stockholms universitet. Denna utredning pekar på en rad svagheter i nuvarande system. Göteborgs universitet och Chalmers har skapat en samverkansgrupp kring forskningsinfrastruktur. Vi har bland annat samordnat och kvalitetsgranskat större ansökningar. Just nu arbetar vi med att definiera och kartlägga forskningsinfrastruktur vid de båda lärosätena samt att utveckla en plan för framtida finansiering, styrning och utveckling av forskningsinfrastrukturer i Göteborg. Just i dagarna pågår den slutliga förhandlingen rörande ett nytt forskningsfartyg till Göteborgs universitet. Fartyget är en av de större investeringarna som görs i forskningsinfrastruktur. Det ska vara placerat vid Sven Lovén Center, Kristineberg, och ersätter det gamla fartyget Skagerak.

5 5 / 5 Klusterarbetet Tillsammans med VGR, Göteborgs stad, Chalmers och Näringslivet har det under en tid pågått ett arbete för att synliggöra Västsveriges styrkor. Detta har resulterat i en rapport (bifogas). Efter rapporten har deltagande parter gått vidare i en process där man avser att utse eller har utsett en projektledare samt en kontaktperson hos varje huvudman. Göteborgs universitet är delaktiga i samtliga fem Västsvenska kluster. Vi har en huvudroll i det marina/maritima klustret. Också inom klusterområdet Life Science är Göteborgs universitet en tung aktör. Vi i arbetet inom områden urban futures genom vårt engagemang i Mistra Urban Futures. Inom transportområdet deltar vi i den samverkan som sker med Chalmers i SFO:n Transport. Även inom området grön kemi är Göteborgs universitet en partner även om vi här ännu inte tydligt definierat hur vårt engagemang ska se ut. Rektors forskarråd Rektors forskarråd är ett rådgivande organ till rektor. I detta forum bollas aktuella forskningsfrågor med 8 av universitetets framgångsrika forskare. Forat har stimulerat den inre diskussionen och också medfört en ökad förståelse för beslutsprocesser och överväganden som måste ske i en så komplex organisation som ett universitet. I forskarrådet har strategiska satsningar diskuterats livligt och engagerat. Andra initiativ Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV har under en längre tid arbetat med att utveckla tankarna kring GU:s arbete med hållbar utveckling. En arbetsgrupp har på initiativ av GMV arbetat med att tematisera ämnesområden inom hållbar utveckling som skulle kunna bli föremål för en strategisk satsning. GMV har planerat en serie seminarier och work shops för att fortsätta arbetet under hösten. Man planerar att presentera sitt förslag tidigt våren Den pågående och fortsatta processen Rektor har initierat en mer genomgripande diskussion kring forskningsstrategier som beräknas pågå det kommande året. Som första steg i processen har Ledningsrådet tillbringat tre dagar i Bryssel. Förutom att etablera kontakter och följa utvecklingen inom den europeiska forsknings- och utbildningspolitiken diskuterade ledningsrådet forskningsstrategiska frågor. Nästa steg är att diskussionen vidare till rektors chefsmöte den 24 oktober. Därefter kommer de olika initiativen och tankarna som framkommit utvecklas kontinuerliga avstämningar med Ledningsråd och chefsmöten och bollas med rektors forskarråd.