Slutbetänkande om samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet

Transkript

1 V 2011/ Utredning för samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet Rektor vid Chalmers Tekniska högskola Rektor vid Göteborgs universitet Slutbetänkande om samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet Sammanfattning Globaliseringen och den snabba samhällsutvecklingen har stora konsekvenser för universitetens uppgifter och roller. Universiteten spelar i dag en allt viktigare och koordinerande roll för mötet mellan akademi och samhällets privata och offentliga aktörer. Akademin förväntas erbjuda kompetens, mångfald och kunskapsutvecklande korsbefruktning liksom perspektiv som inkluderar en långsiktigt hållbar framtid. Samtidigt pågår en koncentration mot kraftfullare universitetsmiljöer. Samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet (GU) är ur dessa perspektiv av största betydelse för de båda lärosätena och för Västsverige. En utredning kring ökad samverkan mellan Chalmers och GU initierades därför av de båda rektorerna. Huvuduppgiften för utredningen var att, om möjligt, finna verksamheter vid de båda lärosätena som kan integreras med varandra under samma framgångsrika former som de redan existerande integrerade institutionerna Matematiska vetenskaper, Data- och informationsteknik och Tillämpad IT. Tidigt i utredningen framkom att största förutsättningar för ytterligare integrerade institutioner finns inom fysikområdet och därför inlämnades i februari 2012 en delrapport om samarbete mellan Chalmers och Naturvetenskapliga fakulteten vid GU (bilaga). Det visade sig dock under våren att implementeringen av förslaget av en mellan lärosätena integrerad fysikinstitution var svår att genomföra, i alla fall på kort sikt. I slutrapporten ligger därför fokus på andra samarbetsformer. Det finns redan omfattande samverkan mellan Chalmers och GU och potentialen att utöka och fördjupa samarbetena är mycket stor. Utredningen har också visat att viljan till utökade samarbeten finns inom nästan alla delar av lärosätenas kärnverksamheter men att administrativa hinder ofta upplevs svåra att ta sig över. Det finns många problem, inte minst av praktisk natur, när samverkan skall ske mellan verksamheter med olika huvudmän. Ofta är hindren tillräckligt stora för att stoppa gemensamma initiativ. Problemen är dock genomgående möjliga att lösa förutsatt att viljan finns hos alla involverade delar Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet

2 av organisationerna. Vi föreslår därför att uppdrag ges till personer på ledningsnivå att få en väl fungerande samverkan inom, i första hand, grundutbildning och administration. Sådana uppdrag finns redan för infrastrukturer för forskning och erfarenheterna från dessa är mycket goda. Gemensamma centrumbildningar kan utgöra kraftfulla fora för samverkan inom forskning, utbildning och innovation. Utredningen föreslår därför sådana skall uppmuntras och, när samverkanseffekten är tydlig, också få ekonomiskt stöd. Organisationen av gemensamma centrumbildningar bör också ses över och stärkas så att den stödjer verklig integration mellan lärosätena av centrumbildningarna. Det finns redan omfattande samarbeten inom grundutbildningen genom ett stort antal gemensamma kurser, vilka huvudsakligen finns på de integrerade institutionerna. En ytterligare förstärkning skulle kunna vara gemensamma utbildningsprogram där bredden, som de båda lärosätena tillsammans har, skulle ge mycket attraktiva utbildningar. Många av de problem som utgör hinder för samverkan har sin grund i att delar av organisationerna inte förstår betydelsen av samverkan. Vi vill därför framhålla vikten av att de båda rektorerna kraftfullt klargör betydelsen av samverkan mellan de båda lärosätena och att det budskapet når alla delar av de båda organisationerna. Lika betydelsefullt är ett helhjärtat stöd för samverkan från de båda lärosätenas styrelser. Bakgrund och uppdrag Rektorerna för Chalmers och Göteborgs universitet fattade den 5 september 2011 beslut om ett gemensamt utredningsdirektiv för samverkan mellan Chalmers och Göteborgs universitet. Utredningsuppdraget gick till Jan Smith, professor i datavetenskap vid Chalmers och dekan för ITfakulteten vid Göteborgs universitet. Till sekreterare för utredningen utsågs Niclas Lundh, utredare vid Sahlgrenska akademins kansli på Göteborgs universitet. Bakgrunden till utredningen uttrycks i direktiven (bilaga): Ett tydligare fokus på starka samlade universitetsmiljöer, både nationellt och internationellt, gör att Västsveriges framtid med Göteborg som huvudort är avhängigt av hur väl utbildning, forskning och nyttiggörande vid Chalmers och Göteborgs universitet kan samspela och förstärka varandra. Det är därför en strategisk fråga av största vikt att identifiera verksamheter och roller där starka synergieffekter kan uppnås. Exempel i Sverige på koncentration av miljöer är SciLifeLab i Stockholmsområdet och infrastrukturerna MAX-lab och ESS i Lund. Minst lika viktig som ökad attraktionskraft är den direkta förstärkning verksamheterna som kan uppnås, dels genom ämnesöverskridande samverkan med utnyttjande av Chalmers och GU:s olika profiler och komplementerande forskningsområden, dels genom förstärkning och kraftsamling i de vetenskapsområden som finns på båda lärosätena. Detta gäller inte bara forskning utan i lika hög grad utbildning och samverkan med näringsliv och samhälle. Sammanslagning av de två lärosätena skulle naturligtvis ge stora samordningsvinster och dessutom resultera i en ordentlig klättring på internationella rankningslistor. Men ett samgående skulle säker- 2

3 ligen försvaga de skilda övergripande profiler som GU och Chalmers har och initialt ge en mindre dynamisk organisation. Chalmers har ett tydligt varumärke och har visat upp handlingskraft och snabbhet som skulle bli svår att överföra till ett större universitet. I nuläget är en sammanslagning därför knappast aktuell och det är svårt att se att en sådan komplex omorganisation och för verksamheterna genomgripande förändring skulle kunna komma till stånd utan ändrade yttre förutsättningar och tydliga incitament från statsmakterna. I detta perspektiv är det speciellt viktigt att andra samarbetsformer än en sammanslagning får möjligheter att utvecklas. Efter sammanslagning torde integrerade verksamheter vara den starkaste samarbetsformen. I dag finns tre institutioner integrerade mellan Chalmers och GU: Matematiska vetenskaper, Data- och informationsteknik och Tillämpad IT. Varje anställd har GU eller Chalmers som arbetsgivare i rättslig mening, men verksamheten är helt integrerad och leds av en gemensam prefekt som rapporterar till både Chalmers och GU. De integrerade institutionerna är mycket framgångsrika både inom forskning och utbildning. De ger sammanlagt långt över hundra kurser gemensamma mellan lärosätena. GU-delen av Data- och informationsteknik var den högst rankade av GU:s samtliga institutioner i forskningsutvärderingen RED10 med betyget outstanding ; GU-delen av institutionen är liten och hade knappast existerat utan integrationen med Chalmers. Prefekterna på de integrerade institutionerna har också en positiv effekt på samverkan och förståelse av de båda lärosätenas olikheter genom att de sitter i ledningspositioner både på Chalmers och GU. Utredningens direktiv fokuserar på möjligheterna att skapa ytterligare integrerade institutioner. Tidigt i utredningen framkom att fysikinstitutionerna såg ut att ha goda förutsättningar att integreras och därför ingavs en delrapport som behandlade Chalmers och Naturvetenskapliga fakulteten (bilaga). Som ett resultat av delrapporten inleddes en diskussion på fysikinstitutionerna om att föras samman i form av en integrerad institution. Det visade sig dock att delar av personalen är klart emot integrering. Slutsatsen från institutionerna har därför blivit att en eventuell integrering får skjutas på framtiden. Men viljan till samarbete under andra former är stor och det redan befintliga Chalmers och GU gemensamma Fysikcentrum kommer att förstärkas. Samarbetet mellan Chalmers och GU är omfattande och har inom en rad områden stor potential att utvecklas ytterligare. Även om det finns miljöer där stora vinster skulle uppstå vid integrering är det svårt att i nuläget se några ytterligare institutioner som på kort sikt kan integreras mellan lärosätena. Exemplet fysik visar att det svårt att få till stånd nya sådana enheter: Integrering är en omorganisation och det är välkänt att sådana är besvärliga att genomföra, inte minst i en organisation med kollegiala inslag i styrningen. Hur arbetet har bedrivits Frågeställningarna har diskuterats med berörda personer inkluderande dekaner, vicerektorer, ett stort antal prefekter, administratörer och studenter. Sammanlagt har ett 50-tal personer intervjuats. De båda rektorerna har löpande hållits informerade av utredaren om arbetet. Slutsatser Det finns stora möjligheter att förstärka Göteborgsområdet ytterligare genom de starka aktörer som finns här med Chalmers och Göteborgs universitet, tillsammans med Göteborgs stad, VGR, forskningsinstitut och Sahlgrenska Universitetssjukhuset, samt flera stora internationella forskningsintensiva företag med lokalisering i Göteborg. Det skapar goda förutsättningar att ytterligare utveckla 3

4 samarbeten och förstärka forskning, samverkan och utbildning inom alla de områden där lärosätena verkar. Den riktigt stora potentialen ligger inom gränsöverskridande ämnen där de olika aktörerna kan bidra med kompetens, särskilt där flera fakulteter inom GU är involverade tillsammans med Chalmers. Det finns ett stort antal centrumbildningar på GU och Chalmers och de spelar en viktig roll i verksamheten både genom fokusering på vissa områden och samverkan mellan institutioner och fakulteter, i vissa fall också med andra universitet, samhälle och näringsliv. Mångfalden är stor; en del verkar inom relativt smala områden medan andra är mer av nätverkskaraktär. Några av centrumbildningarna är gemensamma mellan GU och Chalmers och de utgör livaktiga noder för samverkan. Genom att uppmuntra och stödja bildandet av gemensamma centrumbildningar kan samverkan mellan de båda lärosätena ytterligare förstärkas. Det är dock viktigt att de centrumbildningar som ges direkt stöd utifrån perspektivet samverkan mellan de båda lärosätena, verkligen leder till samverkan på verksamhetsnivå och inte endast blir ett övergripande paraply med stuprörstänk. Infrastrukturer för forskning är ett uppenbart område för samverkan och det finns en grupp gemensam mellan Chalmers och GU för dessa. Den leds av två vicerektorer, en från vardera lärosätet, och erfarenheterna från den är mycket goda. Vi föreslår att liknande uppdrag också formuleras och implementeras för koordinering av grundutbildning och administration. Samverkan under två huvudmän är givetvis svårare än under endast en. Ibland ser personerna som är involverade inte den direkta nyttan av samverkan utan fördelarna finns i ett större perspektiv; detta gäller speciellt administration där komplexiteten, och därmed arbetet, ofta ökas. Det är därför av största vikt att de båda rektorerna tydligt deklarerar betydelsen av samverkan och att detta blir känt i alla delar av organisationen. Detta bör förstärkas ytterligare genom uttalanden från de båda styrelserna om betydelsen av samverkan mellan Chalmers och GU. Samverkansutskott på ledningsnivå I samverkansgruppen för forskningsinfrastruktur, behandlas gemensamma intressen proaktivt och information utbyts kring strategiska ansökningar till större forskningsfinansiärer såsom KAW. Syftet är att samordna den strategiska utvecklingen och visa enighet utåt för att förstärka ansökningar samt att kunna komplettera varandras ansökningar istället för att konkurrera om samma medel. Samverkansgruppen, som leds av de två vicerektorerna för forskning, fungerar mycket bra och medlemmarna i gruppen ser till win-win lösningar. Vi föreslår liknande grupper för administration och grundutbildning. En angelägen första uppgift för grupperna är att kartlägga de problem som finns och ge förslag till respektive universitets ledningsgrupp på handlingsplaner för hur de skall lösas. Gemensamma beredningsgrupper bör därefter kunna utveckla förslag till beslut. Administration Samarbeten mellan GU och Chalmers leder ibland till ökad administration, mycket beroende på olika rutiner och olika personal- och ekonomisystem. Det finns ofta inga grundläggande sakliga skäl till skillnaderna, utan det är tillfälligheter som lett till olika vägar. En systematisk samordning skulle vara av stor betydelse för att förenkla samverkan. Speciellt viktig torde samverkan vara inom 4

5 it-driften, ett område där utvecklingen är mycket snabb vilket betyder att samverkansaspekter ständigt måste vara närvarande. Det är inte bara kärnverksamheterna som kan vinna på samordnad administration, i vissa fall kan direkta effektivitetsvinster uppnås som leder till lägre kostnader. Större lokalfrågor kan också vinna på att hanteras proaktivt liksom avtalsfrågor mellan lärosätena. Gruppen leds lämpligen av universitetsdirektören på GU och motsvarande person på Chalmers. Grundutbildning Grundutbildning är ett av de områden där största vinster kan uppnås vid samordning. Det finns redan ett stort antal gemensamma kurser på de integrerade institutionerna och flera av dessa hade inte existerat om endast ett av lärosätena skulle ge kursen. Potentialen för fler samordnade kurser är stor speciellt då man för samman olika kompetenser från Chalmers och GU. Det finns även förutsättningar för gemensamma program med joint degrees, dvs. examen från båda lärosätena, speciellt inom områden som är starkt tvärdisciplinära t.ex. med stort inslag av miljö och hållbarhet. Det finns många administrativa problem med samordnade kurser t.ex. rörande kursplaner, tidpunkter för examen och studentinflytande. Dessa kan ibland vara mycket störande då deras lösning ofta inte får speciellt hög prioritet; speciellt besvärligt blir det för kurser som inte handhas inom de integrerade institutionerna där vana och kompetens finns för den här typen av problem. Studenterna upplever också att ibland kan ett av lärosätena blir dominerande och att de från det andra lärosätet får svårt att göra sin röst hörd. Ett utskott på ledningsnivå kan ge klara direktiv för båda lärosätena. Det leds lämpligen av de båda vicerektorerna för grundutbildning och skall naturligtvis ha studentrepresentation från de båda lärosätena. Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV) och IT-universitetet Utredningens direktiv tar också upp de båda mellan Chalmers och GU gemensamma paraplyorganisationerna GMV och IT-universitetet och deras betydelse för samverkan. Göteborgs miljövetenskapliga centrum GMV är Chalmers och Göteborgs universitets gemensamma organisation för att främja forskning, utbildning och samverkan inom miljö och hållbar utveckling. Paraplyorganisationen har en lång historik och är resultatet av ett antal verksamheters önskan att samverka inom miljö och hållbarhet. GMV utgör en stark nod för samverkan mellan de båda lärosätena, präglad av gränsöverskridande forskning och utbildning, samt integrering av hållbar utveckling som en drivkraft för all utbildning och forskning. Det finns en stor vilja att medverka till att öka antal kurser med inslag från båda lärosätena för att öka attraktiviteten hos utbildningarna i området. Vid sidan av de integrerade institutionerna är GMV utan tvekan den starkaste enheten för samverkan mellan Chalmers och GU men med en annorlunda roll: GMV är ett initiativtagande nätverk som inte bedriver någon egen grundutbildning och forskning. GMV fungerar också som en gemensam portal in mot GU:s och Chalmers verksamheter inom miljö och hållbar utveckling. IT-universitetet IT-universitetet bildades 2001 på initiativ av GU:s och Chalmers dåvarande rektorer. Syftet var att förstärka forskning och undervisning i tillämpad informationsteknik på de båda lärosätena med fokus på samverkan med näringsliv och samhälle. IT-universitet omorganiserades 2009 till en mellan Chalmers och GU integrerad institution, Tillämpad IT, och IT-universitetet blev namnet på 5

6 ett nätverk med GMV som organisatorisk förebild. Det ursprungliga IT-universitetets omvandling till en integrerad institution har varit mycket framgångsrik inte minst ur samverkanssynpunkt. Verksamheten har vuxit kraftig och en viss omflyttning av avdelningar har skett mellan Tillämpad IT och Data- och informationsteknik, vilket också är en integrerad institution. Nätverket ITuniversitetet har möjlighet spela en mer övergripande roll än de båda institutionerna och involvera fler verksamheter. Gemensamma centrumbildningar En mellan Chalmers och GU gemensam centrumbildning organiseras så att den inrättas på båda lärosätena med en föreståndare från ett av dem och, som regel, administreras centrumbildningen av en värdinstitution på GU eller Chalmers. Ur samverkanssynpunkt och den extra komplexitet som finns med två lärosäten involverade är detta inte en tillräckligt transparent organisation; både Chalmers och GU genomför nu utredningar kring centrumbildningarna och deras funktioner och roller, då finns möjligheten att förbättra och precisera regelverket för gemensamma centrumbildningar. Här följer en lista av redan existerande gemensamma centrumbildningar mellan GU och Chalmers: Centrum för systembiologi är ett centrum inom molekylär biovetenskap där forskarna använder sig av matematiska och datorbaserade modeller för att förstå komplexa system. Centrum för urbana studier har till uppgift att minska segregeringen inom den högre utbildningen genom att vara aktivt utanför city och speciellt då Hammarkullen. Center of Visualization är ett nystartat centrum inom det starkt växande området visualisering. Stora delar av Chalmers och GU är involverade liksom Bild och interventionshuset som är under byggnad på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Lighthouse är ett centrum för det maritima området. Det verkar inom ett brett område inkluderande bl.a. juridik, logistik och Human Factors. Göteborgs atmosfärsvetenskapliga centrum är ett centrum för atmosfärsrelaterad forskning i Göteborgsregionen, organiserat av GMV. MedTech West är ett omfattande nätverk inkluderande Chalmers, GU, Högskolan i Borås, VGR och Sahlgrenska sjukhuset. Fokus ligger på teknikens användning inom hälso- och sjukvård. Mistra Urban Futures är ett centrum för hållbar stadsutveckling. Förutom GU och Chalmers finns flera aktörer med bl.a. Göteborgs stad och VGR. SkinResQU är ett tvärvetenskapligt forskningscenter där fokus ligger i att undersöka och förstå de molekylära processer som är involverade när huden exponeras för läkemedel, kemikalier, nanopartiklar och strålning. Software Centre verkar inom det för svensk industri allt viktigare mjukvaruområdet. Medlemmar i centret är i nuläget båda Volvoföretagen, Ericsson och Saab men avsikten är att expandera med fler medlemmar från näringslivet. 6

7 URBSEC är ett centrum i samhällssäkerhet med uttalat mål att föra samman teknik och samhällsvetenskap. Förutom dessa gemensamma centrumbildningar finns också ett antal centra som är inrättade på endast en av högskolorna men som har medverkan också från den andra. Ett exempel är SAFER inom fordons- och trafiksäkerhet; Chalmers är värd och GU en av flera andra partner. En sådan konstruktion är naturlig när en av högskolorna är klart dominerande. Exempel områden för samverkan De stora samhällsutmaningar som vi står inför på en rad områden gör att betydelsen av gränsöverskridande forskning och utbildning har ökat. Det är här som nyskapande synergieffekter kan uppnås mellan Chalmers och GU:s starka områden, t.ex. inom samhällsvetenskap och teknik. Det skall dock betonas att samverkan inom GU och Chalmers internt också är av största betydelse. På Chalmers har detta kommit till uttryck i åtta styrkeområden tvärs över institutionerna och med integrering av utbildning, forskning och nyttiggörande. Den nyligen genomförda omorganisationen av GU har också som ett av målen att öka samverkan över fakultets- och institutionsgränser. Uppdraget för utredningen var att finna verksamheter som kan integreras. Även om sådana inte kunde identifieras som på kort sikt kan integreras, så framkom under utredningens arbete en rad områden, utöver de redan nämnda, med stora möjligheter till samverkan. Nedan följer ett antal sådana, men listan är på inget sätt komplett utan visar bredden och mångfalden på redan existerande och nya möjliga samarbetsområden. Flera av dessa skulle förmodligen passa bra som gemensamma centrumbildningar; Life Science undantaget på grund av dess bredd och omfattning. Grundläggande vetenskaper Chalmers har under våren 2012 inlett ett arbete för en organisation för de grundläggande vetenskaperna inom naturvetenskap, matematik och datavetenskap, vilka utgör ett fundament för Chalmers styrkeområden. Till detta har GU inbjudits och det pågår nu diskussioner om gemensam bildning för de grundläggande vetenskaperna; från GU handlar det huvudsakligen om Naturvetenskapliga fakulteten men även IT-fakulteten. Matematik och datavetenskap finns redan på integrerade institutioner, men den föreslagna plattformen kommer att öka möjligheterna också för dessa att samverkan med andra områden. Life Science Livsvetenskaperna är ett omfattande område där stora delar av verksamheterna på GU och Chalmers är involverade, allt från molekylärbiologi till e-hälsa. Göteborgsområdet har mycket goda förutsättningar för livsvetenskaperna genom Sahlgrenska Universitetssjukhuset och AstraZeneca. Sahlgrenska Universitetssjukhuset har en unik position i Sverige när det gäller tillgänglighet av omfattande patientdata då det är ett stort samlat universitetssjukhus under en huvudman; så ser det t.ex. inte ut i Stockholmsområdet med flera privata sjukhus. Det finns redan ett antal livaktiga samarbeten mellan Chalmers och GU i området, men för att bli konkurrenskraftiga måste de även kopplas till en nationell nivå med tydlig profilering och samverkan med den stora 7

8 satsning som görs i Stockholm och Uppsala genom SciLifeLab; som ett led i detta har en gemensam koordinator för området utsetts. Life Science är också ett område där infrastrukturer är av stor betydelse och där samverkan är rationellt; de båda lärosätena bör därför ta fram en strategi för gemensamma infrastrukturer. För att samverkan mellan GU och Chalmers skall fungera bra utan hämmande administrativt gnissel gäller här, som för andra områden, att det finns väl fungerande koordinering av samverkan, t.ex. de föreslagna utskotten för samordning. Science and Technology Studies Flera av de ledande universiteten, t.ex. Harvard, Stanford och Oxford University, har forskning och utbildningar som kopplar humaniora och samhällsvetenskap med teknik. På motsvarande sätt kan Humanistiska och Samhällsvetenskapliga fakulteterna samverka med styrkeområden på Chalmers och forskningen inom området därmed förstärkas och attraktiva tvärdisciplinära kurser skapas. Design Konstnärlig fakultet på GU ligger i vissa av sina områden nära Arkitektur och Design på Institutionen för produkt- och produktionsutveckling på Chalmers. Speciellt starka är samarbetena mellan Arkitektur och HDK, t.ex. delar de på en professur inom design. De involverade institutionerna är av uppfattningen att samarbetena kan utvidgas betydligt och stärka alla inblandade. Det betonas också att det finns en triangel mellan Högskolan i Borås, GU och Chalmers inom design, en form av ett västsvenskt designkluster. Design kopplar också till informationsteknik och speciellt avdelningen Interaktionsdesign på den integrerade institutionen Tillämpad IT. Kulturvård Kulturvård är en egen institution vid Naturvetenskapliga fakulteten. Den har en stark ställning inom sitt område i Sverige och tillsammans med Arkitektur på Chalmers finns goda möjligheter till en framträdande internationell roll. En närmare samverkan mellan lärosätena skulle också leda till en ökad synlighet. Lärarutbildningar Att öka intresset för utbildningar inom naturvetenskap och teknik är av stor betydelse för Sveriges framtid. För att bredda rekryteringen av lärare har Chalmers inrättat en utbildning på mastersnivå där studenterna kan få ut lärarexamen. Naturvetenskapliga fakulteten och Lärarutbildningsnämnden vid GU planerar en liknande utbildning för studenter inom matematik och naturvetenskap. Här finns stora möjligheter att utnyttja resurser gemensamt. Learning Institute Med bl.a. Oxford Learning Institute som förebild ser Utbildningsvetenskapliga fakulteten möjligheterna för ett centrum kring undervisning, lärande, ledarskap och management som riktar sig mot det egna och andra lärosätens personal. Chalmers har ett lärandecentrum som planerar benchmarking med Stanford i sin nästa utvecklingsfas. Med samverkan i området skulle GU och Chalmers tillsammans kunna få en framträdande och unik position i Sverige. De aktiviteter som idag finns 8

9 inom området är bl.a. PIL-enheten på GU och på Chalmers avdelningen för ingenjörsutbildningsvetenskap, lärandecentrum och Generic Skills inom forskarutbildningen. Språkteknologi Göteborg har länge varit framgångsrikt inom språkteknologi och det är ett styrkeområde på GU. Tidigare har området främst funnits inom Humanistiska fakulteten men det finns nu även en framgångsrik grupp på den integrerade institutionen Data- och informationsteknik. Språkteknologi är ett utmärkt exempel på hur humaniora tillsammans med teknik skapat ett i många avseenden nytt forskningsområde. Utvecklingspotentialen är stor och tydliga kopplingar finns till e-science. e-science De senaste tiotal åren har vi sett ett hur datorer och modellering i allt högre grad används som en grundläggande teknik för att bygga ny kunskap; i flera vetenskapsområden kan man tala om ett paradigmskifte för hur forskning bedrivs. e-science handlar till stor del om infrastrukturer kring detta och är ett område under mycket stark utveckling. Det finns en nyligen bildad centrumbildning på Chalmers inom området, men det råder konsensus om att Chalmers och GU måste agera tillsammans för att stärka e-science på de båda lärosätena och visa enighet utåt. Biblioteken Även de båda högskolornas bibliotek kan göra betydande vinster genom ökad samordning. De genomgår stora förändringar, inte minst genom digitalisering av tidskrifter och böcker. I dag äger samarbete rum inom den så kallade sömlösa gruppen där biblioteken tillsammans försöker hitta lösningar för att lärosätenas studenter enkelt ska kunna använda båda biblioteksresurserna. Det är av stort intresse att utöka samarbetet och diskutera andra samverkansområden där biblioteken kan vinna i effektivitet och kvalitet. Några sådana områden kan vara bibliotekssystem, kompetensutveckling och publiceringsfrågor. 9