Prefekterna önskar se en minskning av de totala avsättningarna på fakultetsnivå. Medel ska fördelas enligt modell.

Transkript

1 Prefektrådet Sammanfattning: Avsättningar på fakultetsnivå Prefekterna önskar se en minskning av de totala avsättningarna på fakultetsnivå. Medel ska fördelas enligt modell. Prefekterna vill att fakultetsstyrelsen fattar inriktningsbeslut för verksamheten. Uppföljning av verksamheten sker kontinuerligt genom dialog mellan fakultetsledning och institutionsledningarna. Som en följd av diskussionen om avsättningar finns ett behov av att diskutera och fastställa en gemensam strategi för fakulteten. Nedtecknat av Tanja Thompson

2 Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum & Diskussion om avsättningar på fakultetsnivå Prefektrådet går igenom och diskuterar avsättningar i fakultetens budget för Verksamhetuppdrag Dessa avsättningar är mer eller mindre fasta och kan inte ändras av fakulteten. 2. Infrastruktur Prodekanus säger angående finansiering av Lovéncentret att universitetet vill hitta alternativ finansiering men samtidigt är de tydliga med att de inte kommer att finansiera hela kostnaden. Synpunkter: Hur mycket kan vi få och under vilka premisser? Hur stor är sannolikheten att vi får nya pengar? Istället kanske medlen lyfts av från fakultetsanslaget för att finansiera Lovéncentret. Beträffande Svenskt NMR-centrum är finansieringen i Lars Nilssons rapport lite missvisande, externfinansieringen är cirka 70 procent. Stor andel extern finansiering blir något av en kvalitetsstämpel. Beträffande Herbariet så har det kommit ett förslag om att bjuda in riksdagspolitiker för att lobba för pollenarbete och herbariet som är nationellt intressant, för att försöka få en tryggare finansiering framgent. Infrastrukturenheterna är olika i sin karaktär och bör därför också hantera separat. Dekanus berättar att arbete pågår för att utarbeta en policy för infrastruktur på Göteborgs universitet. Hon tar tacksamt emot inspel om infrastruktur. 3. Miniinfrastrukturer Lägg ned denna satsning. Låt institutionerna själva göra denna prioritering. Kan man göra om kriterierna nu, eftersom det har kommit rapport som säger att vi ska hantera frågan på annat sätt? Det är inte bra att ändra kriterierna under processens gång. Det skapar osäkerhet i verksamheten. Vi bör avveckla avsättningen på 4 mkr snabbare än vad planen anger. Vi behöver tekniker också annars fallerar miniinfrastrukturen. Bör vi inte prioritera personal framför infrastruktur? Institutionerna måste stödja infrastruktur, eftersom forskare behöver infrastruktur. Under lång tid har vi rekryterat för många forskare. Nu har vi för lite infrastruktur och för få tekniker. Institutionerna kan använda varandras infrastruktur, antingen genom att byta tjänster eller genom användaravgifter. Dekanus säger att det är viktigt att koppla satsning på infrastruktur till forskningen. Infrastrukturberedningen läggs ned från den 31 januari. Därmed kommer 1

3 Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum & forskningsberedningen att hantera ansökningarna om miniinfrastruktur. Dessutom behöver vi avvakta universitetets utredning av infrastruktur, som kan ha stor betydelse för fakulteten. 4 Stöd till individuella forskare Dekanus undrar om fakulteten ska ha möjlighet att ge stöd till individuella forskare. Denna möjlighet har utnyttjats på ett icke konstruktivt sätt vid flera tillfällen och det är inte bra. Om denna möjlighet ska finnas så bör avsättningen inte vara så stor. 5 Samfinansiering Dekanus säger att Göteborgs universitet har en policy för samfinansiering. Ska fakulteten fortfarande ha samfinansiering? Idag medfinansierar universitetet inte BONUS-projekt ska fakulteten göra det? Synpunkter: Det är positivt att universitet medfinansierar. Allt som universitetet medfinansierar måste fakulteten också medfinansiera. Men fakulteten ska inte göra ytterligare medfinansiering. Då blir policyn tydlig. Krav på aktiviteter från de som får samfinansiering bör ställas så att de bidrar till att stötta andra att söka denna typ av medel. Förslagsvis skulle en expertgrupp kunna skapas, bestående av de forskare som fått ERC och KAW fellow etc. för att på så sätt hjälpa andra unga forskare med sina ansökningar. Ett bättre samarbete mellan Chalmers och universitetet i dessa frågor är önskvärt, så att lärosätena kan ansöka gemensamt. Vicedekanus Deliang Chen funderar över om samfinansieringen på sikt kan bli för omfattande i förhållande till fakultetens totala ekonomi. 7 Rekryteringsstöd Synpunkter: Institutionerna bör hantera rekryteringsstöd på institutionerna. Rekryteringsstöd är bra, det ger ökade möjligheter för rekrytering. Dekanus kommer ta en förnyad diskussion om rekryteringsstöd med fakultetsstyrelsen eftersom de tidigare uttalat att det bör finnas medel för rekryteringsstöd på fakultetsnivå. 8 Strategiska satsningar Synpunkter stimulanspaket till lärares forskning: Stimulanspaket till lärares forskning bör tas bort. Arbete med underskottet inom grundutbildning behöver inte kopplas till ett stimulanspaket. Denna post bör strykas. Det viktiga måste vara att vi visar att vi arbetar med underskottet i grundutbildningen inte att det handlar om ett stimulanspaket. Om flera prefekter är tveksamma måste vi diskutera fram en alternativ lösning. 2

4 Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum & Dekanus säger att rektor ständigt påtalar att Naturvetenskapliga fakulteten inte gjort något åt underskottet i grundutbildningen på många år. Underskottet inom grundutbildningen har varit omkring 100 miljoner kronor och genom en överenskommelse med rektor har vi hittat en rimlig åtgärd för att få bukt med underskottet, vilket är positivt. Det är viktigt att vi har en trovärdighet i det vi gör och därför måste vi också visa på handlingskraft. Om vi kommer till ett nollresultat snabbare så kan man givetvis slopa denna strategiska satsning. Synpunkter grundläggande vetenskaper: När satsningen på grundläggande vetenskaper diskuteras kommer alltid samma reaktion: Satsningen är viktig men pengarna räcker inte. Med 3 miljoner kronor (2 från Chalmers och 1 från Naturvetenskapliga fakulteten) kommer man inte i närheten av de visioner man vill uppnå. Synpunkter kompletta miljöer för lärares forskning: Är inte detta samma sak som stimulanspaketet? Det blir många små poster. Det borde hanteras på institutionsnivå istället. Synpunkter kvinnliga lärare: Bra projekt. Arbetet måste tas vidare. Prorektor uttalade nyligen i något sammanhang att satsningen inte har varit effektiv. Kanske är detta trots allt inte denna modell vi ska arbeta efter? Är det överhuvudtaget möjligt att utvärdera detta projekt redan nu? Synpunkter sabbatical: Detta är ytterligare en budgetpost av mer eller mindre samma karaktär som de tidigare. Utfallet av satsningen har inte varit bra. Denna post bör strykas. Bättre att dela ut dessa medel till institutionerna som får hantera frågan. Vi behöver också diskutera hur institutionerna kan hantera sabbaticalprogrammet inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv, eftersom det finns en tendens att kvinnor inte kan vara borta på längre vistelser. Synpunkter forskningsdag och pris: Bra satsning. Synpunkter strategiska satsningar: Ytterligare diskussioner behövs för att tydligare definiera denna post. Vad vill man egentligen med dessa satsningar? Denna post bör strykas. Viktigt att satsa på forskare som ligger i vattenbrynet, som har svårt att finansiera sin lön och som inte har någon doktorand. Det är otaktiskt att avsätta medel innan vi vet hur universitetets satsningar kommer att falla ut. Om avsättningar görs är det också viktigt att satsningarna faktiskt också blir av så att pengarna kommer ut i verksamheten. 3

5 Naturvetenskapliga fakulteten Prefektrådet Minnesanteckningar Sammanträdesdatum & Dekanus betonar att de strategiska satsningarna ska stärka fakulteten som helhet. Målet är att de ska föra fakulteten framåt och inte bli enstaka aktiviteter. 9 Allmänna avsättningar Synpunkter: Rekryteringsåtgärder bör strykas. 10 Doktorander Fakultetsstyrelsen har beslutat om stimulansbidrag för doktorander. Prodekanus berättar att antagningen av doktorander fortsätter att gå ned. Synpunkter: Mycket pengar frigörs inom kort. Det vore bättre om pengarna går ut till institutionerna och sedan kommer man överens exempelvis vid budgetdialogen att institutionen ska anta en doktorand och då skapar man en överenskommelse kring det. Fakultetsstyrelsen skulle kunna sätta riktlinjer för till exempel hur många doktorander institutionerna bör ha över en femårsperiod till exempel. Avsättningarna för doktorander bör tänkas över ordentligt. Det är bättre att ge våra forskare resurser för egen lön så att till exempel VR-bidrag kan användas till doktorander istället för till egen lön. Detta skulle öka incitamentet att dra in externa bidrag. 11 Kvalitet och forskarutbildningskurser Prodekanus berättar att den tidigare temasatsningen föll väl ut. Dock saknades en del kurser som inte hamnade inom ramen för temasatsningen. Vidare var det svårt för doktoranderna att få en överblick över det samlade kursutbudet. Rektor har också beslutat att kurser inom forskarutbildningen ska annonseras på ett samlat sätt. Prodekanus kommer inom kort att träffa företrädare för Chalmers och Sahlgrenska akademin för att diskutera kursutbudet. Nu har vi en tydlighet kring vårt utbud och det är en bra utgångspunkt för samverkan. Synpunkter: Bra att fakulteten avsätter medel för kurser inom utbildningen på forskarnivå, men administrationen kring detta blev komplicerad för matematiska vetenskaper. Kanske bör kurserna bli färre och större. Denna post bör strykas. Andelen kurser är för stor. Kanske finns det andra åtgärder som skulle vara mer attraktiva för doktoranderna. Till exempel är det viktigt att våra doktorander också får möjlighet att gå kurser på andra ställen. Medlen bör fördelas till institutionerna förutom medel till några nyckelkurser. Det vore bra att se över förkunskapskraven även för forskarutbildningen. Frågan om internationalisering är särskilt viktig inom forskarutbildningen. Temakurserna genererade viktiga samarbeten på olika nivåer. Nedtecknat av Tanja Thompson 4

6 S. Edén Göteborgs universitet tar sitt samhällsansvar och antar de globala samhällsutmaningarna inrättande av Centra för Globala Samhällsutmaningar vid Göteborgs universitet Bakgrund Göteborgs universitets Vision2020 kan sammanfattas som följer Med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidrar Göteborgs universitet till en bättre framtid. Vid Göteborgs universitet har sedan en längre tid förts diskussioner kring hur universitetet ska profilera sin verksamhet och samtidigt anta de stora samhällsutmaningarna. En tidigare konsekvens av dessa diskussioner var universitets satsning på så kallade styrkeområden. Tanken bakom denna satsning som var en del av universitetets forsknings- och utbildningsstrategier - var att ta vara på universitetets bredd och samtidigt profilera sig. En liknande tanke ligger bakom universitets nya centrumpolicy, där bildandet av centrum definieras som ett instrument för att skapa mervärden över fakultets- och ämnesgränser. Erfarenheterna av dessa tvärande satsningar är hittills positiva (ref utvärdering av styrkeområdessatsningen). Liknande positiva erfarenheter finns från t.ex. Lunds universitet, där man nyligen gjort en analys av satsningarna på starka forskningsmiljöer ( Rapport om 29 starka forskningsmiljöer vid Lunds universitet SWOT-analyser och utvecklingsscenarior ). Utöver dessa genomförda satsningar och utvärderingar har också diskussioner förts kring hur Göteborgs universitet skulle kunna tänkas närma sig visionen. Till exempel har Göteborgs Miljövetenskapliga Centrum, GMV, tagit initiativ till det så kallade HUGU-projektet (Hållbar Utveckling Göteborgs Universitet) och frågan har diskuterats i rektors forskarråd. Viktiga synpunkter som framkommit är att nya initiativ måste kunna tas från verksamheten, att processen för satsningar måste vara transparent och att eventuella satsningar kan följas upp och utvärderas. Diskussionen har förts vidare i rektors ledningsråd och i universitetets styrelse. Följande förslag är en syntes av de diskussioner och förslag som förts fram för att profilera Göteborgs universitet, utnyttja dess bredde och samtidigt ta sig an den delen av vår vision som syftar till att bidra till att vi verkligen tar vårt samhällsansvar och antar de globala utmaningarna. Förslaget innebär att en del av de tillgängliga rörliga resurser som beräknas finnas från 2015 och framåt tas i anspråk för denna strategiska satsning. Förslag Strategiska satsningar för inrättande av Centra för Globala Samhällsutmaningar vid Göteborgs universitet I enlighet med Vision2020 ska Göteborgs universitet bidra till samverkan över ämnes och fakultetsgränser. Mångvetenskaplig forskning ökar förutsättningarna för att lösa globala

7 samhällsproblem och stärker också de enskilda disciplinerna. Därför ska vi: satsa på nyskapande forskning i gränslandet mellan etablerade discipliner och stödja lovande ämnesområden samt utveckla och stödja centrumbildningar som en del av universitetets profil Förslaget innebär att rektor utlyser strategiska medel för att skapa centra vilkas verksamhet ska fokusera på globala samhällsutmaningar. Satsningen är tidsbegränsad till 6 år i enlighet med centrumpolicyn. Omfattningen av satsningen är totalt ca 300 MSEK i två omgångar med start 2015 respektive Enligt de budgetförutsättningar som råder bör 20 MSEK årligen kunna avsättas under perioden och ytterligare 30 MSEK årligen under perioden Vad händer med nuvarande strategiska satsningar? Styrkeområden - För närvarande avsätts MSEK årligen till de så kallade styrkeområdena. Denna satsning upphör i sin nuvarande form från och med BÅ Beslut angående hur man bäst tar tillvara denna satsning efter år 2016 är avhängigt slututvärderingen av satsningen, som beräknas kunna presenteras i februari år Strategiska forskningsområden - behovet av medfinansiering av de så kallade strategiska forskningsområdena kommer sannolikt att kvarstå även efter år Statens satsningar på strategiska forskningsområden ska utvärderas till 31/ Bedömningen är att satsningarna på dessa forskningsområden är framgångsrik och kommer att fortsätta, vilket innebär att Göteborgs universitet bör ha en beredskap att fortsätta sin medfinansiering. Strategisk medfinansiering - de centrala avsättningar som görs avseende medfinansiering av särskilt prestigefyllda anslag beräknas fortsätta under perioden liksom medfinansiering av anslag via Horizon 2020 och NIH. Andra strategiska avsättningar under perioden kommer det att finnas utrymme för andra centrala avsättningar, t.ex. avseende forskningsinfrastruktur. Befintliga centrum flera centrum har i dag stöd via centrala avsättningar. Dessa stöd beräknas upphöra i sin nuvarande form efter den period som avsättningarna gjorts för. Utrymmet för ytterligare centrala avsättningar för nya centrum utöver de nu existerande och de som tillkommer genom denna satsning, kommer att vara begränsat. Det finns dock inga hinder att redan etablerade centra, som arbetar med frågor som faller inom temat globala utmaningar också kan delta i den nedan beskrivna processen. Utlysning Utlysning av medel för ansökan om inrättande av centrum för att anta en global samhällsutmaning bör ske före 1/ Omfattningen av satsningen ska vara 5-10 MSEK per centrum och år inkluderande kringkostnader. Totalt innebär detta att 5-10 centra kan inrättas i denna satsning. Ansökan Ansökan inlämnas i den form som gäller för ansökan om inrättande av centrum vid Göteborgs universitet. I ansökan ska naturligtvis tydligt specificeras den eller de globala

8 samhällsutmaning(ar) som centrat ska belysa. Vidare förväntas att centrat har en internationaliseringsstrategi där både rekrytering av studenter och forskare beaktas liksom hur centrat knyter an till internationellt ledande forskning inom området. Av särskild betydelse är att i ansökan göra tydligt hur denna satsning bidrar till Göteborgs universitets internationella synlighet. Evaluering Ansökan bedöms av internationellt framstående bedömare som lämnar en rekommendation (rangordnad lista på ansökningar) till rektor inför beslut. Lämpligen kompletteras rektors Internationella Advisory Board för detta ändamål med sakkunniga internationella bedömare. Bedömningskriterier (utgår främst från VRs grundkriterier för att forskare ska vara vana vid hur ansökan bedöms samt universitetets policy för centrumbildning): o Nytänkande och originalitet (potential att hitta nya sätt för att lösa samhällsproblemet, utforska nya forskningsområden) o Projektets vetenskapliga kvalitet (relevans av projektförslag utifrån identifierad samhällsutmaning, betydelsefull forskning, ligger förslaget i forskningsfronten) o Sökandes kompetens (tillräcklig kompetens hos sökande för ansökans innehåll, vetenskaplig kompetens i relation till karriärålder) o Genomförbarhet (sett till projektet som helhet finns kompetens hos medverkande forskare för att genomföra projektet; adekvat val av metoder, forskningsinfrastruktur etc; involvering av utbildning, forskning och samverkan, långsiktig plan för finansiering, samverkan med offentliga och privata aktörer i samhället) o Akademiskt mervärde för Göteborgs universitet (på vilket sätt bidrar centrat till gränsöverskridande forskningen, mobilisering av resurser, idéer och resultat, samarbete mellan forskning och utbildning och samverkan mellan akademi och samhälle, hur bidrar centrat till förvekligandet av Vision2020) Ansökan ska även inkludera de delar som beskrivs i Handläggningsordning för inrättande av centrumbildning (organisation, finansiering, plan för utvärdering och uppföljning, profilering och varumärke) Hantering av aktuella initiativ Det pågår initiativ kring inrättande av centra som kan ha relevans för ovanstående förslag. Ett sådant initiativ är Centrum för Global Hälsa, som uppenbarligen är tänkt att bearbeta frågeställningar knutna till globala samhällsutmaningar. Vidare har HUGU projektet nu börjat ta form i initiativ som skulle kunna passa väl in i ovanstående förslag. För att tillgodose det rimliga kravet på tranparens i processen kring strategiska satsningar föreslås att dessa initiativ hanteras på samma sätt som andra och kommande initiativ för eventuella strategiska satsningar och att inga särbehandlingar görs. Slutsatser Göteborgs universitet tar med denna satsning ett unikt och kraftfullt initiativ. Förslaget har även tagit hänsyn till omvärldsfaktorer såsom aktuell forskningspolitik och därmed förutsättningar för extern konkurrenskraft om forskningsmedel (inte minst Horizon2020). Genom denna kraftfulla satsning bör Göteborgs universitet bli uppmärksammat nationellt och internationellt, vilket i sin tur kan underlätta framgångsrik

9 rekrytering och bidrar till ökad internationalisering Den fortsatta processen Förslaget bör presenteras för ledningsrådet snarast. Med beaktande av de synpunkter som då framkommer föreslås rektor därefter att uppdra åt undertecknad att före den 1 februari 2014 utforma ett detaljerat förslag till strategisk satsning på globala samhällsutmaningar. Därefter ska förslaget åter diskuteras i rektors ledningsråd innan det presenteras för styrelsen vid dess möte i april. Beslut om avsättningar tas i anslutning till styrelsens ordinarie möte i juni. Göteborg, den 7 januari 2014 Staffan Edén

10 Strategi för ledning, styrning och finansiering av forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet Roadmap från 2015 och framåt - utkast Tillgång till modern och adekvat forskningsinfrastruktur är en förutsättning för att bedriva forskning av hög kvalitet och en förutsättning för att vår forskning ska vara konkurrenskraftig. Syftet med detta dokument är att få en ökad medvetenhet och förståelse för hur GU och dess fakulteter och institutioner ska beakta de investeringar och kostnader som forskningsinfrastrukturer för med sig. Detta utkast baseras till stora delar på det samarbete som sedan ett drygt år etablerats mellan Göteborgs universitet och Chalmers. Ett genomgripande arbete har gjorts vid Chalmers under ledning av vice-rektor Alf-Erik Almstedt och Maggie Wahlquist, vilket kunnat tjäna som modell även för förslagen till strategi för forskningsinfrastrukturfrågor vid Göteborgs universitet. Med detta utkast till arbetssätt för ledning, styrning och finansiering av forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet så hamnar frågor kring framtida strategier avseende forskningens utveckling och behov i fokus och kan lättare samordnas med Göteborgs universitets arbete med handlingsplaner och uppföljning i den ordinarie budgetprocessen. Konkreta kommentarer är välkomna, i synnerhet om något saknas, är felaktigt eller otydligt. Roadmapen ska uppdateras årligen och då finns det chans att rätta till strukturen om den visar sig inte vara ändamålsenlig. Definition av forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet Faciliteter/resurser så som experimentanläggningar, laboratorium, båtar, teknikplattformar, apparatur, databaser, biologiska samlingar, mjukvaruresurser/-kompetens vilka uppfyller alla nedanstående kriterier: tar emot användare (= forskningsprojekt) utanför den egna gruppen; har ett regelsystem för tillgänglighet som är tydligt och transparent (kan vara från dessa tre forskargrupper via enbart forskningssamarbeten till oberoende användare som prioriteras med extern bedömning ). har en servicefunktion som stöd för dessa användare; har en långsiktig plan (> 5 år), ett investeringsperspektiv; stöder forskning av hög kvalitet; Vision Enligt Vision 2020 är det övergripande målet

11 att Göteborgs universitet år 2020 har internationellt ledande forskningsmiljöer inom samtliga vetenskapsområden. Vår forskning är nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Den är utbildningsanknuten och i nära kontakt med omvärlden. Enligt Visionen är en avancerad och kvalificerad infrastruktur för forskning en nödvändig förutsättning för att utveckla forskningen..därför ska vi säkerställa en kvalificerad infrastruktur för forskning uppmuntra samarbeta med både lärosäten och andra organisationer i infrastrukturfrågor, såväl nationell som internationellt lyfta fram den kvalificerade infrastrukturens roll som mötesplats i våra internationella (och nationella) samarbeten. Detta innebär att forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet ska vara öppna för utbildning, innovation och samarbete. Det innebär också att Göteborgs universitet är öppet för att samfinansiera och dela koordinering av forskningsinfrastrukturer, t.ex. i samverkan med Chalmers. Övergripande syfte och målsättning med policy för forskningsinfrastrukturer Göteborgs universitet ska med kvalitetsdriven forskning, utbildning och samverkan i en inspirerande miljö, uttalat samhällsansvar och globalt engagemang bidra till en bättre framtid. Forskningen ska vara internationellt ledande, nyskapande och präglas av mångvetenskapligt samarbete. Vårt arbete med forskningsinfrastrukturer ska stödja denna övergripande vision. För att åstadkomma detta ska Göteborgs universitet utveckla och underhålla state-of-the art forskningsinfrastruktur förmå att strategiska prioritera investeringar och andra utvecklingskostnader för forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet eller annorstädes. Stimulera till att nya initiativ tas för utveckling av forskningsinfrastrukturer inom nya och etablerade forskningsområden Långsiktiga mål avseende forskningsinfrastruktur kopplade till Vision2020 För att nå Visionens mål avseende forskningsinfrastruktur ska vi år 2020 Kunna samla och dela existerande forskningsinfrastrukturer Kunna betrakta universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer som infrastrukturer i världsklass som attraherar användare och samarbetspartners från när och fjärran Ha en väl fungerande planering, investering och prioritering av forskningsinfrastrukturer kopplat till universitetets ordinarie besluts- och budgetprocesser Ha utvecklat kommunikationsstrategi för att möjliggöra optimalt nyttjande av resurserna Ha en säker och långsiktig finansiering av forskningsinfrastrukturer Ha etablerat gemensamma rutiner och beslutsprocesser med Chalmers avseende forskningsinfrastrukturer som stödjer de västsvenska forsknings- och innovationsklustren Kan forskare vid Göteborgs universitet i ökad utsträckning använda världsledande forskningsinfrastruktur lokaliserad utanför Göteborgs universitet Olika kategorier av forskningsinfrastruktur Institutionsgemensam forskningsinfrastrukturen är öppen för användare inom institutionen på lika villkor och forskningsinfrastrukturen används av flera forskare/forskargrupper vid institutionen.

12 Fakultetsgemensam forskningsinfrastrukturen är öppen för fakultetens användare på lika villkor och användare finns från flera institutioner. Fakultetsövergripande forskningsinfrastrukturen är öppen för användare vid flera fakulteter på lika villkor och forskningsinfrasstrukturen används av forskare från berörda fakulteter. Universitetsgemensam forskningsinfrastrukturen är öppen för alla användare vid Göteborgs universitet på lika villkor och används av forskare från flera fakulteter. För att infrastrukturen ska betraktas som ett universitetsgemensamt ansvar ska det även finnas användare utanför Göteborgs universitet och forskningsinfrastrukturen ska vara av strategisk betydelse för hela universitetet. Lokal, inom en forskargrupp detta kan röra sig om apparatur, databaser och dylikt som endast brukas inom forskargruppen faller inte inom definitionen forskningsinfrastruktur ovan. Däremot är denna typ av forskningsinfrastruktur viktig för forskningens utveckling. Därför bör institutionerna inkludera kostnader för investeringar/avskrivningar i forskningsinfrastruktur i sin planering. Kostnader för drift, underhåll och uppdatering ligger för denna typ av infrastruktur som ett ansvar i första hand för forskargruppen. Handlingsplaner och Verksamhetsplaner Strategierna ska omsättas i treåriga, rullande handlingsplaner som varje fakultet (och institution), samt den universitetsgemensamma nivån, utarbetar för att nå sina uppsatta mål. Handlingsplanerna innehåller ettåriga verksamhetsplaner som kopplas till verksamhetsuppdrag och budget. Planerna följs upp i den årliga processen för verksamhetsplanering och uppföljning. Handlingsplaner och verksamhetsplaner ska således också inbegripa forskningsinfrastruktur. För att nå de mål som beskrivits ovan ska följande frågor belysas när handlingsplaner och verksamhetsplaner för forskningsinfrastruktur utarbetas gälla avseende forskningsinfrastrukturer Initiativ måste kunna tas i alla delar av organisationen, både från forskare och ledare. Experter inom respektive forskningsområden ska kunna bolla idéer och förslag med linjen på olika nivåer. Initiativ till utveckling av state-of-the art forskningsinfrastruktur ska uppmuntras både vad gäller forskningsinfrastrukturer vid GU och hos externa parter. Det ska finnas transparenta processer för investeringar i forskningsinfrastruktur vid Göteborgs universitet där olika behov koordineras och prioriteras. Benchmarking mot den internationella arenan ska göras för att lära och ge inspiration från andra framgångsrika universitet. Samarbete med andra universitet, institut och externa parter för utveckling och drift av forskningsinfrastrukturer ska uppmuntras. Intern och extern kommunikation om forskningsinfrastrukturer ska utvecklas. De kommande årens övergripande strategi Utarbeta metoder för att uppmuntra existerande forskningsinfrastrukturer att identifiera synergier och potentiellt utvecklas till universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer.

13 Utveckla metoder för att strategiskt identifiera forskningsinfrastrukturer som kan utvecklas till world-class universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer. Etablera kommunikationsstrategier för interna och externa forskningsinfrastrukturer av intresse för forskare vid Göteborgs universitet och externa partners. Utveckla indikatorer för framgångsrika forskningsinfrastrukturer best-practice Årligen utvärdera och utveckla rutiner för investeringar och för utveckling av nya forskningsinfrastrukturer Aktivt deltagande i den forskningspolitiska debatten med fokus på forskningsinfrastruktur från ett regionalt, nationellt och internationellt perspektiv. Aktivt involvera forskare vid Göteborgs universitet i utnyttjande och polcies av andra nationella forskningsinfrasturkturer, t.ex. MAXIV, ESS, SciLifeLab. Fortsätta det väl-etablerade samarbetet med Chalmers Strategi år 2014 Fortsätta det pågående arbetet med att utveckla en transparent process där centrala investeringar i universitetsgemensamma forskningsinfrastrukturer koordineras och prioriteras i den årliga planeringscykeln. Utveckla den interna kommunikationen kring den årliga planeringscykeln Föreslå en finansieringsmodell för forskningsinfrastrukturer vid Götebogs universitet Påbörja arbetet med att utveckla en road map för forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet i samverkan med i första hand Chalmers. Slutföra invernteringen av forskningsinfrastrukturer vid Göteborgs universitet Presentera inventeringen i överskådlig, tydlig och sökbar form på hemsidan Analysera materialet som inkommit i samband med invenstering för att ta ställning till om underlaget kan bidra till den planerade road-mapppen. Följa upp och driva en nationell diskussionkring ledning, styrning, finansiering och prioritering av forskningsinfrastrukturer Tillsammans med Chalmers anordna seminarier och diskussioner kring forskningsinfrastrukturer, bl.a. i Almedalen. Nuläge kring investeringar En anläggningstillgång är utrustning eller inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Universitetets definition är att utrustningen ska ha en ekonomisk livslängd på minst tre år samt ett anskaffningsvärde på lägst kronor (exkl. moms). Myndigheter ska låna till investeringar av Riksgäldskontoret. Hur stort kostnadsutrymme som finns tillgängligt avgör hur stora lånen kan vara och därmed hur stora investeringar som kan göras. Kostnaden för investeringarna är avskrivningarna. Låneramen för universitetet beslutas av regeringen Låneramen per fakultetsområde/motsv beslutas av rektor.

14

15 Kostnader för forskningsinfrastruktur Avskrivningskostnader för anläggningstillgångar/investeringar Personalkostnader Lokalkostnader (???) Övriga driftkostnader Viktiga tidpunkter för investeringsplanering (nuläge) 16/12 Fakulteter/motsvarande lämnar in 3-årsplaner ( ) 22/2 Universitetet lämnar in budgetunderlag till departementet 15/9 Fakulteter/motsvarande lämnar in komplettering/revidering för /10 Rektor fattar beslut om fördelning av låneramar 2015 December Regleringsbrevet ger besked om universitetets låneram 2015 Investeringar och avskrivningar - nuläge En fakultetsspecifik uppdatering av aktuella investeringar inom ramen för ramen för upplåning från Riksgälden ska göras liksom storleken på avskrivningar. Detta ska kompletteras med kartläggning av externa bidrag för infrastruktur från VR-RFI och KAW. Framtida principer för hantering av investeringar i forskningsinfrastruktur - förslag Varje fakultet presenterar underlag för behov av låneutrymme för investeringar i forskningsinfrastruktur i oktober år 1 Varje fakultet presenterar vilka av dessa investeringar man vill driva som en universitetsgemensam forskningsinfrastruktur Göteborgs universitets infrastrukturgrupp gör en bedömning av vilka forskningsinfrastrukturer som kan betraktas som universitetsgemensamma och vilka av de nya initiativ som tagits, Göteborgs universitet ska prioritera. Arbetet ska samordnas med motsavarande process på Chalmers. I december år 0 samlas fakulteternas förslag in och tjänar som underlag för universitetets diskussion med regeringen kring låneutrymme från Riksgälden I februari år 1 framförs lånebehovet till regeringen I augusti år 1 förhandsbesked från regeringen I september år 1 bearbetas förslagen för investeringar och ett preliminärt förslag för investeringsutrymme för fakulteterna utarbetas I oktober år 1 beslut om investeringsutrymme för år 2 I oktober år 1 inkommer fakulteterna med uppdaterade och nya underlag för investeringsbehov etc.

16 Finansiering av forskningsinfrastrukturer - förslag För de forskningsinfrastrukturer som uppfyller de kriterier på forskningsinfrastruktur som angetts under punkten definition av forskningsinfrastruktur bör en långsiktig basfinansiering föreligga. Denna basfinansiering kan bestå av att avskrivningarna för investeringen och lokalkostnader och ska belasta berörd enhet, institution, fakultet, flera fakulteter enligt överenskommelse, eller den universitetsgemensamma nivån. Kostnader för drift och underhåll och service, material med mera kan ingå som en del av basfinansieringen. Man måste dock beakta att den större delen av forskningen finansieras av externa anslag, vilket innebär att externa anslag måste kunna användas för att finansiera kostnader för forskningsinfrastruktur, antingen som direkta eller indirekta kostnader. Uppföljning och utvärdering Inför beslut om fortsatt finansiering i form av kompletterande investeringar kommer en naturlig utvärdering att ske. I samband med beslut om finansiering inom investeringsramarna fattas beslut om avskrivningstid för investeringen. Detta leder i sig till att investeringen och utvärderas inför en eventuellt ny investering. Aktuella och relaterade dokument VRs road map för forskningsinfrastruktur ESFR- den europeiska roadmappen för forskningsinfrastruktur Chalmers strategidokument