Kartläggning av fakulteternas och lärarutbildningsnämndens fördelningsmodeller av styrelsens utbildningsuppdrag

Transkript

1 Ekonomienheten Tommy Hillman RAPPORT TILL REKTOR Dnr V 2014/744 Kartläggning av fakulteternas och lärarutbildningsnämndens fördelningsmodeller av styrelsens utbildningsuppdrag Uppdraget Rektor beslutade att ge ekonomienheten i uppdrag, att tillsammans med Utbildningsnämnden, ta fram en kartläggning av fakulteternas fördelningsmodeller av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag. Uppdragshandlingen bifogas. Genomförande Med uppdraget som utgångspunkt har ekonomienheten, tillsammans med Utbildningsnämnden, sammanställt och skickat frågeställningar till fakulteterna och Lärarutbildningsnämnden. Frågorna bifogas. I utskicket till fakulteterna ingick även en fråga utanför utredningsuppdraget. Frågan avsåg eventuella behov av nya utbildningsplatser. Frågan ställdes med anledning av att det fanns besked om att universitetet skulle tilldelas ytterligare utbildningsplatser som var fria att fördela på utbildningsområden. Detta är dock inte längre aktuellt. Sammanfattning I den analys som ekonomienheten, i samarbete med Utbildningsnämnden, gjort lämnas följande förslag: Fakulteterna bör efterlikna universitetsstyrelsens, och därmed statens, användning av utbildningsområden vid fördelning av helårsstudent per institution. En institution ska tydligt kunna utläsa vilket, eller vilka, utbildningsområden deras tilldelade helårsstudenter tillhör. En särskild utredning bör genomföras med uppgift att ta fram genomförbara förslag för att reducera och eliminera felkällorna i inrapporteringarna i Ladok. En rekommendation bör vara att fakulteternas avsättningar av grundutbildningsanslaget inte bör överstiga universitetsstyrelsens avsättningsnivå. I denna rekommendation avses avsättningsnivå exklusive avsättningar till lokaler och infrastruktur då ett arbete kring lokaler pågår parallellt med denna utredning där ett ställningstagande väntas inom de närmsta månaderna. I rekommendationen ligger också för fakulteten att synliggöra argument och dialog bakom avsättningar samt visa på sambandet hur studenterna gagnas av avsättningarna. Undantagsvis skall också en fakultet ha möjlighet att göra avsättningar över universitetsstyrelsens nivå, om detta är befogad av strategiska skäl. Ekonomienheten 1 (32) Vasagatan 33, Box 100, Göteborg

2 2 / 32 Fakulteternas avräkningsmodeller bör innefatta en dämpningsmekanism, likt den universitetsstyrelsen använder, om fem procent av tilldelat takbelopp. Det är eftersträvansvärt att tillämpa en transparent och tydlig hantering genom hela organisationen. Ekonomienheten bör ges ett nytt uppdrag att, i samarbete med Utbildningsnämnden, utreda lämplig nivå på anslagssparandet samt hur anslagssparandet kan användas. Vi föreslår att helårsstudenter inte behålls på central nivå. Förslagsvis ger universitetsstyrelsen ett uppdrag till samtliga fakulteter att beakta dynamik och utvecklingsaspekter vid fördelning av utbildningsuppdrag till institutionerna. I fördelningen skall ökad fokus ligga på fakultetsoch institutionsövergripande utbildningar. Fakulteter som under en treårsperiod inte uppnår sitt grundutbildningsuppdrag bör få sitt uppdrag justerat. Därmed frigörs ett antal helårsstudenter som universitetsstyrelsens kan omfördela till fakulteter som behöver fler helårsstudenter. Beslut om justerat grundutbildningsuppdrag skall ske i dialog mellan berörda fakulteter och baseras på faktorer som exempelvis avräkning, söktryck och Vision En särskild utredning bör initieras för att analysera de ekonomiska konsekvenserna av överproduktionen inom de konstnärliga områdena samt var inom lärosätet överproduktionen uppkommer. Utredningen bör också innefatta historiken där frågan om varför styrelsen ger ett uppdrag som är större än regleringsbrevet besvaras samt förslag hur överproduktionen kan hanteras. Förslagsvis ges uppdraget till ekonomienheten, som utför arbetet i dialog med berörda fakulteter. Ett antal reflektioner och förslag redovisas under nedanstående rubrik Analys och reflektioner. Bakgrund Göteborgs universitet har tidigare genomfört ett antal utredningar som granskat och utvärderat de interna resursfördelningsmodellerna av grundutbildningsanslaget. I den senaste utredningen Förslag till ny resursmodell för Göteborgs universitet som genomfördes under , hade utredaren Eva Svensson som utredningsdirektiv att ge förslag till en ny resursmodell för fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Utifrån utredningens betänkande genomfördes: En enda resursfördelningsmodell skulle användas gentemot samtliga fakultetsstyrelser. Den införda modellen innebar att varje fakultet tilldelas helårsstudenter och helårsprestationer kopplade till aktuella utbildningsområden. Reducera skillnaden mellan de lägre nivåerna inom de humanistiska och samhällsvetenskapliga utbildningsområdena och de högre ersättningsnivåerna inom exempelvis vård och naturvetenskapliga utbildningsområden 1. Värderingen av helårsstudenter och helårsprestationer inom de olika utbildningsområdena baseras helt på statens prislappar där varje helårsstudent och helårsprestation har ett angivet 1 Inriktningsbeslut för budgetarbetet 2012, Dnr V2011/190, sid 4.

3 3 / 32 värde per utbildningsområde. För att finansiera strategiska avsättningar, beslutade av universitetsledningen, skrivs värdet på statens prislappar ned varvid de interna prislapparna är något lägre värderade än statens prislappar. Ett synliggörande av de gemensamma avsättningar som universitetet avser att göra. Den nya resursfördelningsmodellen infördes till budgetåret 2012, och därmed blir budgetåret 2015 det fjärde året modellen används. Neddragningar av antalet helårsstudenter Inför 2013 beslutades att utbildningsvolymen skulle minskas med fem procent, jämfört med utbildningsuppdraget Detta till följd av ett minskat anslag från regeringen, beroende på inaktiva studenter och för att tredjelandstudenter i fortsättningen skulle finansieras via studieavgifter. Universitetsstyrelsen lade ut nämnda reducering under två budgetår (2013 och 2014) eftersom bedömningen gjordes att det skulle bli problematiskt för fakulteterna att reducera sitt utbildningsutbud på ett enda år. Bedömningen grundades på att en övervägande del av utbildningarna bedrevs i programform, vilket gjorde omställningen svårare att genomföra under ett enda år. Universitetsledningen gjorde bedömningen att det fanns en risk att neddragningen skulle få negativa konsekvenser för fristående kurser 2. Under 2014 gjorde Utbildningsnämnden en analys som pekade på att utbudet av fristående kurs hade minskat i omfattning under de senaste åren. Enligt uppgift från fakulteterna har reduceringen av deras utbildningsuppdrag till stor del hanterats inom utbudet av fristående kurser. Utbildningsnämnden gjorde bedömningen att åtgärder borde vidtas och tilldelar därför fakulteterna ekonomisk kompensation för vissa fristående kurser med tydlig karaktär av fortoch vidareutveckling under perioden Neddragningarna av helårsstudenter inför lades till största del på Humanistiska fakulteten, Samhällsvetenskapliga fakulteten och Utbildningsvetenskapliga fakulteten samt på Handelshögskolan. Detta eftersom ersättningen per student ökade relativt kraftigt för nämnda fakulteter efter en särskild satsning från regeringen 4. Inför 2013 ökade de interna prislapparna per helårsstudent för de samhällsvetenskapliga och humanistiska utbildningsområdena med 17 procent. Andelsmässigt fördelades neddragningarna enligt nedanstående tabell. För några fakulteter har neddragningarna reducerats till följd av beslutad expansion enligt budgetpropositioner. 2 Lars Nilsson & Karin Timan, Inriktningsbeslut för budgetarbetet 2013, sid 2. 3 Mats Edvardsson, Livslångt lärande, fort- och vidareutbildning och fristående kurser som del i Göteborgs universitets utbildningsutbud- förslag till ersättningsmodell, Dnr V2014/ Lars Nilsson & Karin Timan, Inriktningsbeslut för budgetarbetet 2013, sid 2.

4 4 / 32 Fakultet Minskning av antal HST Andel av neddragning Andel av HST-uppdrag 2012 Andel av HST-uppdrag 2014 Andel av takbelopp 2012 Andel av takbelopp 2014 HFS % 14% 14% 8% 8% SFS % 21% 20% 15% 15% HHFS % 16% 15% 9% 10% UFS -40 3% 3% 3% 2% 2% SA -50 4% 15% 16% 23% 23% NFS -16 1% 9% 9% 11% 10% KFS -81 6% 4% 4% 12% 12% ITFS -40 3% 3% 3% 3% 3% LUN % 15% 15% 16% 16% Summa % 100% 100% 100% 100% Helårsstudent: HST Universitetsstyrelsens fördelning av grundutbildningsuppdrag för 2014 Inför 2014 gjordes den andra och sista neddragningen av antalet helårstudenter som aviserades inför För 2014 uppgick minskningen av uppdraget från universitetsstyrelsen till fakulteterna till 561 helårsstudenter. Efter ökningar till Sahlgrenska akademin, Lärarutbildningsnämnden och Naturvetenskapliga fakulteten innebar förändringen av utbildningsuppdraget för hela lärosätet en nettominskning med 402 helårsstudenter, jämfört med föregående år. Sahlgrenska akademin fick bland annat en ökad tilldelning av helårsstudenter för sjuksköterskor, tandläkare och läkare enligt budgetpropositioner. Naturvetenskapliga fakulteten erhöll en ökning av Ledarskap i slöjd enligt ett rektorsbeslut från Lärarutbildningsnämnden fick en ökning av helårsstudenter enligt budgetproposition Inför budgetåret 2014 ökade också de interna prislapparnas andel av statens prislappar på samtliga utbildningsområden. Ersättningsnivåerna för flertalet utbildningsområden ökade från 92,9 procent till 95,5 procent av statens ersättning per helårsstudent och helårsprestation. Universitetsstyrelsen fördelade ersättning för motsvarande helårsstudenter inom de olika utbildningsområdena till fakulteterna under Styrelsens fördelning av utbildningsuppdrag, utryckt i helårsstudenter (HST) 2014 HST HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN

5 5 / 32 Uppföljning av uppdragen Under verksamhetsåret sker en kontinuerlig uppföljning av universitetsstyrelsens uppdrag till fakulteterna samt för lärosätet som helhet. Utfallet av antalet helårsstudenter jämförs med föregående års utfall för motsvarande tidsperiod åtta gånger per år. Uppföljningen baseras på underlag som hämtas från inrapporterade uppgifter i Ladok. Vid verksamhetsårets slut sker även en avräkning av utbildningsuppdraget, dels mellan universitetets styrelse och fakulteterna samt dels mellan staten och universitetet. Utöver dessa uppföljningar lämnar lärosätet två gånger per år en prognos över beräknat utfall för anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå till utbildningsdepartementet. Redovisningen innehåller beräknat utfall för innevarande år och de fyra kommande åren, med hänsyn tagen till anslagssparande, över-/ underproduktion och utnyttjande av eventuella decemberprestationer. Universitetsstyrelsens avräkningsmetod mot fakultetsstyrelserna Vid budgetårets slut görs en avräkning av fakulteternas tilldelade utbildningsuppdrag. Universitetsstyrelsens avräkningsmodell innefattar en så kallad dämpningsfaktor vilket innebär att motsvarande fem procent, såväl över- som underskott, av en fakultets utbildningsanslag kan anslagssparas till efterkommande år. Modellen med anslagsparande är till för att utjämna mindre variationer mellan åren och därmed ge stabilare planeringsförutsättningar för verksamheten. En liknande modell har också staten gentemot lärosätena. De prestationer som faller under de fem procenten måste återbetalas till universitetsstyrelsen. De eventuella prestationer som överstiger de fem procenten tilldelas fakulteterna ingen ersättning för. I den interna avräkningen används så kallade nämndprislappar, vilka är genomsnittliga prislappar för fakulteten, baserade på fakultetens samtliga helårsstudenter och helårsprestationer genom tilldelat takbelopp. Universitetsstyrelsens grundutbildningsuppdrag Universitetet tilldelades totalt miljoner kronor i anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå för Dessa medel fördelades av universitetsstyrelsen enligt följande: Styrelsens fördelning av grundutbildningsanslaget för % 1% Utbildningsuppdrag och takbelopp Strategiska avsättningar Övriga avsättningar 96% 5 Regeringens Budgetpropositionen 2014 kap16 Utbildning och universitetsforskning, sid 227.

6 6 / 32 Universitetsstyrelsens fördelningsmodell av grundutbildningsanslaget Styrelsens fördelningsnycklar av utbildningsanslaget är helårsstudenter (HST) och helårsprestationer (HPR). Antalet helårsstudenter styrs av regeringsbeslut samt beslut av universitetsstyrelsen medan antalet helårsprestationer beräknas efter respektive fakultets prestationsgrad, via ett treårigt genomsnitt. Genomsnittlig prestationsgrad för 2014 var för samtliga fakulteter 83 procent där Sahlgrenska akademin hade högst (94 procent) och Humanistiska fakulteten lägst (71 procent). En hög prestationsgrad innebär fler helårsprestationer och därmed större anslag (takbelopp). En helårsstudent är alltid den ledande fördelningsnyckeln medan en helårsprestation beräknas efter antalet helårsstudenter och fakultetens prestationsgrad. Universitetsstyrelsen tilldelade fakulteterna miljoner kronor i utbildningsuppdrag (takbelopp) efter fördelningsnycklarna helårsstudenter och helårsprestationer per utbildningsområde för Centrala avsättningar motsvarande 87 miljoner kronor gjordes exempelvis gällande särskild ersättning till lärarutbildningen, anslag till studentkårerna och stöd till funktionshindrade studenter. Detta motsvarar fyra procent av regerings tilldelande takbelopp. Resterande 96 procent gick vidare direkt till fakulteterna i form av utbildningsanslag. Redovisning per fakultet I följande text redovisas faktauppgifter per fakultet, där det framgår hur respektive fakultet disponerar grundutbildningsanslaget. Kartläggningen baseras på fakulteternas egna svar på utskickade frågor.

7 7 / 32 Humanistiska fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 144 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Humaniora helårsstudenter Språk helårsstudenter Naturvetenskap 71 helårsstudenter Fördelningsmodell Fakultetens fördelning av verksamhetsuppdraget baseras på strategiska och resursmässiga överväganden. Som underlag används bland annat Vision 2020 och uppdragsdialoger med institutionerna. Fakulteten följer uppsatta principer i tilldelningen, vilka bland andra anger att fördelningen ska vara rörlig och inte fixerad vid en viss omfattning per organisatorisk enhet. En ökad satsning på program sker, enligt fakultetens handlingsplan Detta då grundutbildningsutbudet dominerats av fristående kurser medan omvärldsanalysen gör gällande att efterfrågan på programutbildningar har ökat på senare år. Vidare innefattar fakultetens handlingsplan ett antal mål vilka de strävar mot. Dessa anger bland annat att fakultetens samtliga utbildningar kvalitetssäkras, att det sker en ökad internationalisering inom utbildningarna och att samverkan med andra fakulteter och lärosäten ökar. Grundutbildningsanslaget fördelas ut till institutionerna efter avsättningar för bland annat särskilda merkostnader. Exempel på merkostnader är utvecklingsmedel och medel för omställningskostnader för ämnen som genom fakultetsstyrelsens beslut minskat sin verksamhet, men där personalkostnader kvarstår under en övergångsperiod. Fakulteten följer universitetets fördelningsmodell och fördelar 60 procent till helårsstudenter och 40 procent till helårsprestationer. En intern omfördelning sker av ersättningen per helårsstudent där språkämnen ges en förstärkning om fem procent utöver humanistisk prislapp. Enligt modellen garanteras nystartade program en ersättning om 100 procent prestationer för programmets första kull, oberoende faktiskt prestationsgrad. Utöver denna resurs tilldelas programmen en förstärkning om kronor per helårsstudent för att täcka fördyrande omkostnader för bland annat administration. Avsättningarna av takbeloppet 2014 var två miljoner kronor, det vill säga 1,4 procent av fakultetens takbelopp Avräkningsmetod Avräkningen är skarp och görs per ämne/program. Om ett ämne underproducerat dras anslaget tillbaka till fakulteten. Om ett ämne når ett högre utfall av helårsprestationer än vad som budgeterats görs en positiv avräkning och institutionen ersätts för överskjutande helårsprestationer. Ökad prestationsgrad medför högre tilldelning av medel från fakultetsstyrelsen kommande år medan en överproduktion av helårsstudenter inte innebär en höjning av uppdraget. Fakulteten ser positivt på universitetsstyrelsens avräkningsmodell, då dämpningen utjämnar mellan åren. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Fakulteten har ingen modell för att premiera institutions- och fakultetsövergripande utbildningar. Detta då det finns upplevda hinder såsom olika prislappar, mellan olika utbildningsområden, och därmed olika kostnader för att utbilda studenter. Fakultetens egna utvecklingsmedel har stimulerat till en utveckling av utbildningsprogram under senare år där också nya huvudområden har växt fram.

8 8 / 32 Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har inte haft någon påverkan hos fakulteten då inga medel söktes för Allmänt Vid neddragningarna av helårsstudenter gjordes en kvalitetsgranskning där områden som visade sig vara vetenskapligt svaga, ställdes in alternativt reducerades. Neddragningarna kom att bli mer omfattande än universitetets minskning och de frigjorda platserna användes till start av nya programutbildningar. Inför 2015 kommer interna ompriorteringar att ske inom uppdragen till institutionerna. Fakulteten anser att det behövs en stabilitet i uppdraget från universitetsstyrelsen för att långsiktigt planera verksamheten. Detta bland annat för att rekryteringar av läraranställningar tenderar att dra ut på tiden. Fakulteten har inget behov av fler utbildningsplatser.

9 9 / 32 Samhällsvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 261 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Samhällsvetenskap helårsstudenter Vård 410 helårsstudenter Medicin 325 helårsstudenter Övrigt 223 helårsstudenter Fördelningsmodell Fakulteten fördelade utbildningsuppdraget till institutionerna för budgetåret 2014 efter föregående års tilldelning per institution. Beräkningen av helårsstudenter och helårsprestationer till institutionerna sker på samma sätt som universitetsstyrelsen gör till fakulteterna. Fakultetens tilldelningsmodell innebär att detaljplaneringen av utbildningsutbudet görs av institutionerna. Fakulteten fördelar en viss mängd helårsstudenter till respektive institution som själv fattar beslut, i enlighet med handlings- och verksamhetsplaner, om hur utbildningsplatserna fördelas. Institutionerna själva ges förutsättningar att prioritera och omfördela helårsstudenter i syfte att skapa nya kurser eller program. Nya kurser och program som startats, har på detta sätt finansierats genom omfördelningar av platser inom ramen för respektive institutions ordinarie uppdrag. Avsättningar på utbildningsanslaget från universitetsstyrelsen gjordes för gemensamma satsningar motsvarande 7,6 miljoner kronor eller 2,9 procent av anslaget. Avräkningsmetod Metoden för avräkning av uppdraget är densamma som universitetsstyrelsen använder som avräkningsmetod mot fakulteterna, vilket ger en möjlighet för institutionerna att anslagsspara +/- 5 procent av anslaget. Samhällsvetenskapliga fakulteten ser både positivt och negativt på universitetsstyrelsens modell. Det positiva är möjligheten att anslagsspara för att möta snabba svängningar i utfallet, men också att det ger större frihet för planering och genomförande av verksamheten. Dock kan det vara problematiskt vid neddragningar av uppdraget. En kraftig reducering av uppdraget ger en lägre beräkningsgrund för anslagsparande då det utgår från fem procent av takbeloppet, vilket kan innebära att tidigare ackumulerat anslagssparande faller bort och inte kan utnyttjas. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Fakulteten har flera fakultetsövergripande program som utvecklats tillsammans med två eller flera andra fakulteter. Fakulteten har i flera fall inrättat särskilda programnämnder för program för att förenkla hanteringen av samarbetet mellan fakulteter och institutioner. Medverkande institutioner har representation i programnämnderna. Särskilt uppdrag ges från fakultetsstyrelsen till dessa programnämnder som ansvarar för fördelning av medel till programmets olika delar. I vissa fakultetsoch institutionsövergripande samarbeten har avtal tecknats mellan de medverkande aktörerna. Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har använts till att utveckla flera nya program.

10 10 / 32 Allmänt Vid neddragningen av uppdraget inför 2013 skedde denna efter ett antal, av fakulteten, fastställda principer. Till exempel att nedskärningarna riktades mot utbildningar med humanistisk och samhällsvetenskaplig prislapp. Ett sådant fokus var i linje med regeringens inriktning på färre antal platser med högre prislapp per plats. Andra principer var att nedskärningarna skulle göras där det fanns innehållsliga överlappningar mellan fristående kurs och program. Neddragningen 2013 gjordes i två steg där den ena hälften av reduceringen fördelades efter institutionernas andel av uppdraget och den andra hälften av neddragningen skedde enligt fakultetens uppsatta principer. Neddragningen 2014 skedde efter dialog med institutionerna, dels genom en proportionell fördelning av neddragningen med viss justering utifrån respektive institutions möjlighet att ta ytterligare neddragningar. Inför 2015 har flertalet institutoner uttalat behov av fler engelskspråkiga kurser och ökad internationalisering. Andra områden som lyfts fram är vidareutveckling av kurser för fort- och vidareutbildning. Några institutioner kommer att arbeta för att öka andelen uppdragsutbildning. Högt på agendan ligger också lärares pedagogiska kompetensutveckling. Fakulteten anser inte att det finns behov av att centralt på universitetet behålla delar av utbildningsuppdraget för en särskild tilldelning. I och med GU förnyas har fakulteten anpassat fördelningsmodeller och utvecklat dialoger med institutionerna i linje med denna organisation. Fakulteten har det övergripande strategiska ansvaret liksom kvalitetsansvar för utbildning och forskning och ser det som naturligt att särskilda satsningar inom utbildningsområdet sker på fakultetsnivå i dialog mellan fakultetsstyrelse och institutionsledning. En frågeställning som fakulteten önskar lyfta till övergripande nivå är hur det går att finna lösningar på problem av ekonomisk art som uppstår vid startandet av fakultetsövergripande programsamarbeten. Kostnader för kurser, lärarresurser och stödkostnader varierar stort mellan fakulteter och institutioner. Utvecklandet av enhetliga principer för hur samarbeten av tvärande karaktär mellan fakulteter ska hanteras ekonomiskt efterlyses. Samhällsvetenskapliga fakulteten har flertalet angelägna satsningar att göra och önskar därför fler utbildningsplatser från universitetsstyrelsen. Nya utbildningsplatser skulle också underlätta för flera fakultetsövergripande utbildningar, varav några sökt och fått utvecklingsmedel från Utbildningsnämnden.

11 11 / 32 Handelshögskolan Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 173 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Juridik helårsstudenter Samhällsvetenskap helårsstudenter Naturvetenskap 335 helårsstudenter Fördelningsmodell Handelshögskolans använder fyra grundprinciper som styr tilldelningen av utbildningsanslaget till institutioner eller motsvarande. Principerna är efterfrågan, anställningsbarhet, lärarresurser/ forskningsanknytning och upprätthållande av ämnesmässig bredd. Fakulteten gör strategiska avsättningar från tilldelat takbelopp för kvalitetsarbete/pedagogiska satsningar, eventuella utredningar, diplomeringsceremonier, hållbarhetsarbete samt dekanus disposition. Avsättningarna på anslaget från fakultetsstyrelsen för gemensamma satsningar motsvarar 2,4 miljoner kronor eller 1,4 procent av anslaget. Beräkning av ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer baseras på en fakultetsintern prislappsstruktur. Denna utgår från en prislapp per helårsstudent oavsett nivå samt tre olika prislappar för helårsprestationer differentierade utifrån grundnivå och avancerad nivå. Inom ramen för grundnivå är prislappen för helårsprestationer uppdelad utifrån teorikurs eller uppsatskurs. Avräkningsmetod Handelshögskolan tillämpar motsvarande avräkningsmetod som universitetet med anslagssparande. Fakulteten anser att den centrala avräkningsmetoden, som de också själva använder, ger möjlighet att parera tillfälliga förändringar i utfallet vilket leder till ökad stabilitet för både fakulteten och institutionerna. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Handelshögskolan har en uppbyggd struktur för att underlätta institutionsövergripande utbildningar genom en separat enhet för ekonomprogrammet och Graduate School. Reduceringen av utbildningsplatser från universitetsstyrelsen har gjort att fakulteten tvingats till neddragningar av mycket eftersökta programutbildningar och fristående kurser. Fakulteten har därför inte sett några möjligheter att dra ned ytterligare på dessa kurser för att prioritera nya initiativ. Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har bidragit till utveckling av double-degree avtal inom ramen för Graduate school samt vidareutveckling av samhällsvetenskapligt miljövetarprogram. Allmänt Vid neddragningarna fördelades minskningen mellan både program och fristående kurs. På fristående kurs fördelades reduceringen på respektive institution i relation till andelen av totala uppdraget på fristående kurs. Respektive institution kunde sedan själv besluta om omfördelning av minskningen av uppdraget internt inom institutionen. För 2015 och framåt kommer fakulteten fortsätta följa sin fakultetsinterna femårsplan vilket kommer att innebära viss omfördelning inom fakulteten.

12 12 / 32 Fakulteten anser att viss dynamik i universitetsstyrelsens fördelning av grundutbildningsanslaget kan innebära fördelar, men anser att både utvecklingsmedel och eventuellt särskilt avsatta medel ska fördelas via fakulteterna. Handelshögskolan påpekar värdet av att hänsyn bör tas till fakulteternas kontinuerliga kvalitets- och utvärderingsarbete vilket innebär en kontinuerligt pågående process med utveckling och förändring av utbildningar. Målet att åstadkomma en ökad dynamik beträffande fördelning av medel till utbildningsuppdrag bör i perioder av neddragning inte vara prioriterat. Handelshögskolan ser positivt på ett utökat uppdrag från universitetsstyrelsen med fler utbildningsplatser för att återställa något av den minskning som genomfördes Reduceringen av antalet helårsstudenter påverkade till största delen utbudet av fristående kurser.

13 13 / 32 Utbildningsvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 40 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter 666 helårsstudenter inom utbildningsområdena: Samhällsvetenskap 386 helårsstudenter Naturvetenskap 280 helårsstudenter Utbildningsvetenskapliga fakulteten får dessutom årligen ett stort uppdrag från Lärarutbildningsnämnden. För 2014 var uppdraget från Lärarutbildningsnämnden helårsstudenter och uppdragsvärdet 155 miljoner kronor. Fördelningsmodell Följande beskrivning av fördelningsmodell avser endast Utbildningsvetenskapliga fakultetens fördelningsmodell. Den tilldelning som sker från Lärarutbildningsnämnden beskrivs under rubriken Lärarutbildningsnämnden. Utbildningsvetenskapliga fakulteten fördelar sitt grundutbildningsuppdrag till institutionerna på liknande sätt som universitetsstyrelsen fördelar sitt uppdrag till fakulteten. Fakulteten använder samma utbildningsområden och prislappar, men med avdrag på prislapparna för strategiska avsättningar. Under 2013, 2014 och även 2015 har inga avsättningar gjorts på tilldelat takbelopp. Uppdragen till respektive institution styrs av en strategisk modell. Fakulteten beaktar de delar av verksamheten som inte har en direkt koppling till lärarutbildningsuppdrag som till exempel idrottsvetenskap och kostvetenskap. Vidare beaktades resultatet från BLUE11 Better Learning in University Education samt institutionernas egna överväganden vad gäller utbildningsstrategier. De tar även hänsyn till utfall från föregående år. Den långsiktiga strategin är att försöka nå en balans mellan fakultetens olika huvudområden och utbildningsprogram för att nå en rimlig dimensionering och långsiktig hållbarhet. Avräkningsmetod Utbildningsvetenskapliga fakulteten följer upp utfallet för respektive institution. Fakulteten gör dock ingen avräkning gentemot institutionerna eftersom dessa är mycket beroende av uppdraget från Lärarutbildningsnämnden, externa medel samt den rörliga delen av fakultetsanslaget. Intäkter som varierar över tid medan institutionernas kostnader är mer stabila. Fakultetens val att inte göra en avräkning syftar till att försöka minska osäkerheten kring vilka intäkter institutionerna har under året. Fakulteten ser såväl fördelar som nackdelar med universitetsstyrelsens avräkningsmetod. Positivt är att metoden upplevs skapa stabila planeringsförutsättningar för fakulteten, medan det negativa är att överproduktion inte motsvaras av en intäktsökning. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Fakulteten har arbetat aktivt med att utveckla nya program på masternivå genom omfördelning av utbildningsplatser. Nackdelen med omfördelningen är att utrymmet för bland annat kurser som bidrar till livslångt lärande minskar. Fakulteten anser att ett sätt att skapa incitament för institutions- och fakultetsövergripande utbildningar skulle vara att satsa universitetsgemensamma medel som fakulteter/institutioner kan söka i syfte att täcka merkostnader för utbildningar som spänner över flera fakulteter/institutioner.

14 14 / 32 Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har haft påverkan på fakultetens planering. En institution inom fakulteten erhöll utvecklingsmedel från Utbildningsnämnden för att ta fram nätbaserade kurser på engelska. Under 2014 erhölls utvecklingsmedel för att utveckla en fakultetsövergripande internationell masterutbildning i lärande för hållbar utveckling. Programmet beräknas starta 2016 i samarbete med Samhällsvetenskapliga fakulteten, Naturvetenskapliga fakulteten, Handelshögskolan och Chalmers. Programmet planeras som ett blended learning program. Fakulteten ser positivt på de extra medel som tilldelats fristående kurser (livslångt lärande) och att denna satsning borde permanentas. Allmänt Vid neddragningarna infördes den strategiska modell som används vid fördelning av uppdraget. Särskild hänsyn togs till att prioritera de delar av verksamheten som inte hade stora uppdrag från Lärarutbildningsnämnden såsom idrottsvetenskap och kostvetenskap. Ett begränsat utbud av fristående kurser blev effekten av neddragningarna, vilket gick stick i stäv med fakultetens strategier om livslångt lärande och utbildning för en bred studentgrupp. Fakulteten kommer att göra interna omprioriteringar i utbildningsplatser mellan institutionerna utifrån sin fördelningsmodell. Detta betyder färre utbildningsplatser till någon institution till förmån för utbyggnad på annan institution. Utbildningsvetenskapliga fakulteten anser att det är viktigt med en ökad dynamik i fördelningen av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag samt att fakulteterna tydligt och strategiskt prioriterar en utveckling av det egna utbildningsutbudet. Fakulteten menar att det primärt är fakultetsområdena som bör driva ett strategiskt arbete för att utveckla det egna utbildningsutbudet men att en central styrning skulle underlätta detta. Detta skulle kunna göras genom att öka incitamenten för att utveckla och driva nya fakultetsövergripande utbildningsprogram. Ett exempel på en möjlig väg vore att ge en högre prislapp för internationella fakultetsövergripande program. Fakulteten anser att dess utbildningsuppdrag är för litet för att möjliggöra strategiska omflyttningar av utbildningsplatser och initiera nya utbildningar. Fakulteten befinner sig i en osäker situation med en dominerande andel utbildningsplatser från Lärarutbildningsnämnden i relation till fakultetens egna utbildningsplatser. Lärarutbildningsnämndens utbildningsplatser till fakulteten är mer än tre gånger fler än fakultetens egna platser för Svängningar i uppdraget från Lärarutbildningsnämnden blir därmed svårare att hantera för den utbildningsvetenskapliga fakulteten än för andra fakulteter. Fakulteten anser sig ha ett stort behov av en ökning av antalet utbildningsplatser från 2015 och framåt. I nuläget finns inget utrymme kvar till fristående kurser då alla platser är uppbundna i programkurser. Nya platser skulle ge möjlighet att erbjuda ett kursutbud av fort- och vidareutbildning samt ett livslångt lärande.

15 15 / 32 Sahlgrenska akademin Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 416 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Humaniora 25 helårsstudenter Samhällsvetenskap 22 helårsstudenter Naturvetenskap 136 helårsstudenter Farmaci 234 helårsstudenter Vård helårsstudenter Odontologi 560 helårsstudenter Medicin helårsstudenter Fördelningsmodell Utgångspunkten vid fördelning av grundutbildningsanslaget och utbildningsplatser är föregående års fördelning mellan program och kurser, samt konsekvenser av beslutade ökningar/minskningar. Vid Sahlgrenska akademin är 97 procent av utbildningsuppdraget kopplat till utbildningsprogrammen, vilket gör att förändringar av utbildningsuppdraget sker gradvis, såväl vid ökning som vid neddragning. Akademin har en permanent budgetgrupp med representanter från samtliga institutioners utbildningskommittéer, läkarprogramskommittén samt en representant från studenterna. Budgetgruppen har ett fakultetsövergripande perspektiv med bland annat uppgift att se på utbudet och fördelningen av utbildningsuppdraget. Sahlgrenska akademin använder fyra olika prislappsnivåer som utgår från de ersättningsnivåer fakulteten erhåller från universitetsstyrelsen. På universitetsstyrelsens prislappar görs avsättningar. Exempel på avsättningar är medel för lokalkostnader, kapitalkostnader på utbildningsrelaterade investeringar, stöd till studentkåren med mera. Avsättningarna uppgår till 62 miljoner kronor för 2014 vilket utgör 15 procent av tilldelat takbelopp I avsättningarna avgår 54,6 miljoner kronor till lokaler och campuskostnader och 7,6 miljoner kronor till gemensamma avsättningar som till exempel klinisk träningscentrum (KTC). Avräkningsmetod Sahlgrenska akademin gör en skarp avräkning gentemot institutionerna beträffande utbildningsuppdraget på fristående kurser och avancerad nivå. I övrigt använder inte fakulteten någon avräkning vilket motiveras med att fakultetens program har stor efterfrågan och genomströmning. Fakulteten strävar efter att minska överproduktionen. Sahlgrenska akademin är positiv till den form av dämpning som universitetsstyrelsen använder. Fakulteten kan inte finna någon nackdel till nuvarande dämpningsmetod. Institution- och fakultetsövergripande utbildningar Fakulteten har idag en stor andel (62 procent) program i institutions-, fakultets- eller lärosätesövergripande program. Samarbetspartners är bland annat Naturvetenskapliga fakulteten och Chalmers. Utbildningsrådets budgetgrupp har ett fakultetsövergripande perspektiv och har bland annat till uppgift att se på utbudet och fördelningen av utbildningsuppdraget. Fokus för Sahlgrenska akademin är att säkra behovet av fort- och vidareutbildningar inom akademins professionsutbildningar. Akademin har inte, och anser sig inte behöva, modeller som premierar institutions-, respektive fakultetsövergripande program då akademins utbildningsprogram kräver olika yrkesprofessioner som är organiserade vid olika institutioner. Institutionerna har också ett övergripande samarbete inom olika

16 16 / 32 nätverk, bland annat för hållbar utveckling. Möjligheterna att styra fördelningen av helårsstudenter är begränsad av det faktum att fakulteten har 97 procent av sitt utbildningsuppdrag inom professionsprogram varav 67 procent av alla helårsstudenter inom program utgörs av nationella uppdrag. Fakultetens modell för nyutveckling innebär att fakulteten gör avsättningar från utbildningsanslaget för pedagogisk utveckling. Utbildningsnämnden har tilldelat medel för utveckling av ett masterprogram inom Global Health samt en joint master i Biomedical Laboratory Science. Inom akademin pågår en diskussion om hur helårstudenter ska frigöras för att kunna starta de kurser som fått utvecklingsmedel. Allmänt Inför neddragningarna gjorde utbildningsrådet en utredning av akademins samtliga program, med undantag för så kallade fredade program. Samtal fördes med prefekter, programansvariga med flera. Vidare inhämtades information om studenternas möjligheter att få arbete efter examen. Följande aspekter var vägledande vid bedömningen om var neddragningarna skulle göra minst skada; arbetsmarknadens behov, etablering på arbetsmarknaden för nyutexaminerade samt-, kvalitetspåverkan vid neddragning av program och utbildning på andra lärosäten. Akademin beslutade att neddragningen skulle göras på både program och fristående kurser. Tre av akademins utbildningsprogram fick minskat utbildningsuppdrag. Programmens längd varierar från tre till fem år, balanserat kapital används för finansieringen i en övergångsperiod. För 2015 ökar utbildningsutbudet för Sahlgrenska akademin med 124 helårsstudenter jämfört med Sahlgrenska akademin är positiv till att klara utbyggnaden. Sahlgrenska akademin önskar inte att en del av universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag hålls inne för senare fördelning av platserna. Akademin förordar att om Göteborgs universitet tilldelas fria platser bör dessa fördelas till fakulteterna efter faktorer som uppdragsuppfyllelse, söktryck och arbetsmarknadens efterfrågan/anställningsbarhet. Fakulteten påpekar att det är viktigt att konsekvensanalyser genomförs vid omfördelning av antalet helårsstudenter för att inte nedskärningarna ska riskera att bli för kraftiga att ett program inte bär sig ekonomiskt. Sahlgrenska akademin har gjort en behovsinventering under hösten 2014 och utifrån denna uppskattar fakulteten ett behov av 163 nya helårsstudenter till olika program. Vidare pekar fakulteten på att fördelningen mellan program och fristående kurs är 97 procent respektive tre procent som ett argument för extra tilldelning av platser till fristående kurs förutom angivet behov till program. Uppskattningsvis behövs ytterligare 60 till 120 helårsstudenter till fristående kurser.

17 17 / 32 Naturvetenskapliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 186 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Naturvetenskap helårsstudenter Design 48 helårsstudenter Konst 22 helårsstudenter Fördelningsmodell Fakultetsstyrelsen har inför kommande budgetår (2015) en ny fördelningsmodell för anslaget på grundnivå och avancerad nivå. Den nya modellen ska syfta till en kvalitativ utbildning med strategiskt fokus på utveckling av laborativ verksamhet och fältverksamhet samt skapa förutsättningar för livslångt lärande och naturvetenskaplig bildning. Med anledning av detta fokus har fakulteten beslutat om särskilda strategiska avsättningar för att stärka laborativ och fältrelaterad utbildningsverksamhet inom institutionerna. Modellen särskiljer också ett specifikt uppdrag, för närvarande 120 helårsstudenter, för utbildning kopplat till naturvetenskaplig bildning. Modellens grundläggande principer för fördelning av grundutbildningsanslaget innebär att fakultetens institutioner får ett årligt bildningsuppdrag och ordinarie uppdrag i helårsstudenter och helårsprestationer från fakultetsstyrelsen. Storleken på uppdraget bestäms i dialog med institutionerna utifrån fakultetens strategiska plan för fördelning av anslaget med hänsyn till de senaste årens utfall, tidigare uppdrag, samt institutionernas egna prognoser för utfallet innevarande och kommande år. Fakultetsstyrelsen fastställer det slutliga utbildningsutbudet till fakultetens institutioner på förslag från dekanus. I modellen tilldelas institutionerna helårsstudenter enligt prislapp A och prislapp B där prislapp B är nära dubbelt så högt värderad som prislapp A. Vidare ingår extra anslag för fältkurser och laborativa kurser. Den höga värderingen av prislapp B beror på att fakulteten valt att prioritera det ordinarie utbildningsuppdraget som inkluderar kostnadskrävande utbildningsmoment såsom laborationer och fältverksamhet. I fördelningen för 2014 ingår också ersättningsmedel för infasning av en ny modell samt extra tilldelning för utebliven ersättning. Detta syftar till ersättning till institutionen för Kulturvård som erhåller extra tilldelning från fakulteten för att kompensera införandet av ny modell från universitetsstyrelsen, vilket resulterade i en lägre ersättning till institutionen. Gällande prislapp A och prislapp B är avsättningar gjorda varvid värdet på prislapparna uppgår till kronor för prislapp A och kronor för prislapp B. Bildningskurser tilldelas helårsstudenter enligt prislapp A medan ordinarie utbildning tilldelas ersättning baserat på prislapp B. Avsättningarna uppgår till 75 miljoner kronor för 2014 vilket utgör 40 procent av tilldelat takbelopp Den största delen av avsättningarna finansierar fakultetens lokalmodell 2014 med 45 miljoner kronor. Ytterligare avsättningar görs till Dacapo om 8 miljoner kronor, konservator 9 miljoner kronor och allmänna avsättningar om 4,5 miljoner kronor med mera. Inför 2015 har fakulteten ändrat sin modell och avsättningarna utgör 2015 nio procent av tilldeltat takbelopp. Avräkningsmetod Inför budgetåret 2014 införde fakulteten skarp avräkning gentemot institutionerna, från att tillämpat principen om ett årligt uppdrag utan skarp avräkning. Motiveringen till att använda skarp avräkning är att fakulteten som helhet inte lyckats nå sitt tilldelade takbelopp och därmed har universitetsstyrelsens femprocentiga dämpning i relation till takbeloppet utnyttjats. Enligt fakultetens

18 18 / 32 principer för avräkning finns ingen möjlighet att vid en överprestation utnyttja en överföring av sparade prestationer mellan åren. Naturvetenskapliga fakulteten är generellt positiv till universitetsstyrelsens avräkningsmodell med dämpning för såväl över- som underproduktion. Fakulteten menar att dämpningen underlättar en långsiktig planering då det kan vara svårt att förutsäga kortsiktiga svängningar avseende över- eller underskott. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Fördelningsmodellen för utbildningsanslaget har ingen direkt styrning som premierar institutions- och fakultetsövergripande utbildningar. Däremot fördelas ett uppdrag och medel till institutionsövergripande utbildningar som till exempel naturvetenskapligt basår. I syfte att reglera ansvars- och samverkansformer finns ett särskilt uppdrag för samverkande institutioner. I uppdraget regleras hur samverkan ska ske samt att en skriftlig överenskommelse mellan berörda institutioner ska upprättas och undertecknas. Fakulteten har också fakultetsövergripande utbildningar till receptarie och apotekare där ansvar och innehåll regleras varje år i avtal mellan fakulteten, Chalmers och Sahlgrenska akademin. Samverkan sker också mellan fakulteten och Handelshögskolan samt i begränsad omfattning till Nordens ark. Inom fakulteten planeras och etableras nya kurser av institutionerna inom ramen för uppdraget från fakultetsstyrelsen. En etablering av nya program initieras av institutionen/fakulteten och förbereds i fakultetens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Fakultetsstyrelsen avsätter också strategiska medel för att initiera projekt som stimulerar pedagogisk utveckling exempelvis alternativa undervisningsformer. Utlysningarna från Utbildningsnämnden har stimulerat och påverkat planeringen av fakultetens strategiska fokusområden. Däremot har utlysningarna inte påverkat fakultetens planering av utbildningsplatser för Allmänt Naturvenskapliga fakulteten fick näst intill ett oförändrat uppdrag inför 2013 och 2014 i och med att den planerade minskningen kompenserades av en utbyggnad av andra utbildningar. I dialog med institutionerna genomfördes neddragningen under Inför 2015 sker förändringar i anslagsfördelningen till institutionerna. Dels reduceras fakultetens avsättningar radikalt och 2015 kommer avsättningarna att utgöra nio procent av fakultetsstyrelsens utbildningsanslag, dels införs prislapparna H och K. Prislapp H avser hantverk och beräknas utifrån universitetsstyrelsens tilldelning. Prislapp H är beräknad utifrån 25 procent Design och 75 procent Naturvetenskaplig prislapp. Prislapp K avser konservator och beräknas utifrån 50 procent Design och 50 procent Konstnärlig prislapp. Från och med 2015 ingår också lokalmedel i fördelningsmodellen vilket innebär institutionsspecifika prislappar som avräknas mot antal helårsstudenter inom respektive bildning och ordinarie uppdrag. Målsättningen är att ge institutionerna samma förutsättningar oberoende av respektive institutions kostnader för utbildningslokaler. Fakultetens beredning för utbildning på grundnivå och avancerad nivå har också formulerat en målbild inför 2016 där samtliga institutioner medverkar till naturvetenskaplig bildning. Ett eventuellt inrättande av ett marint centrum kommer att påverka den interna fördelningen av utbildningsuppdraget mellan institutionerna. Fakulteten ser det som positivt att behålla ett begränsat utbildningsuppdrag på universitetsnivå som används för att skapa utbildningar till de forskningsområden inom UGOT Challenges som universitet beslutar om. Ett sådant förhållningsätt skulle ge möjlighet att bygga kompletta miljöer. Fakulteten

19 19 / 32 anser att det är av vikt att en utveckling av nya utbildningar inkluderar och föregås av en inventering och utveckling/avveckling beträffande existerande utbildningar inom aktuella områden, samt att Utbildningsnämnden utgör beredande organ för ett sådant uppdrag. För närvarande uppnår inte fakulteten sitt utbildningsuppdrag från universitetsstyrelsen, varför behov av nya platser är litet. Eventuellt kan fakulteten behöva fler utbildningsplatser från 2016 sett till skapandet av en ny centrumbildning och skapandet av fakultetsövergripande utbildningar i marin/maritim vetenskap.

20 20 / 32 Konstnärliga fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 222 miljoner kronor från universitetsstyrelsen för Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Naturvetenskap 145 helårsstudenter Design 468 helårsstudenter Konst 87 helårsstudenter Musik 267 helårsstudenter Opera 26 helårsstudenter Teater 31 helårsstudenter Media 20 helårsstudenter Fördelningsmodell Konstnärliga fakultetens fördelning av utbildningsplatser förändras vanligtvis inte mellan åren då 70 procent av utbildningsutbudet domineras av programutbildningar. Från och med 2013 fördelas anslaget till institutionerna utifrån departementsprislapparna per utbildningsområde. På departementsprislapparna har fakultetsinterna avsättningar gjorts. Fakulteten gjorde avsättningar på utbildningsanslaget motsvarande tre miljoner kronor eller 1,4 procent av utbildningsanslaget under Avsättningarna gick till fakultetsgemensamma investeringar och bidrag till studentkåren. Avräkningsmetod Avräkning görs endast på antalet helårsstudenter. Motiveringen till detta är att fakulteten brukar ha en hög prestationsgrad. Principen är att institutionerna kan ackumulera över- eller underskott motsvarande fem procent av tilldelat anslag för grundnivå och avancerad nivå. Underproduktion därutöver innebär återbetalning till fakultetsstyrelsen. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Fakulteten har ingen modell som premierar institutions- eller fakultetsövergripande utbildningar, däremot görs avsättningar för ett par fakultetsövergripande projekt. Fakultetstyrelsen har beslutat att ta fram en handlingsplan för utformning av en institutionsgemensam kursstruktur fram till Tanken är att studenterna ska kunna erbjudas kurser på de olika institutionerna oavsett institutionstillhörighet vilket inte är möjligt idag bland annat på grund av olika schemaläggningar. Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har inte påverkat fakultetens planering av utbildningsplatser. Allmänt Neddragningen av helårsstudenter skedde i relation till den tidigare fördelningen av den stora utökningen av platser med naturvetenskaplig prislapp som fakulteten fått under 2008 och Det vill säga, de institutioner som tilldelades ett större uppdrag 2008 och 2009 fick bära reduceringen 2013 och 2014 i proportion till hur stor ökning de haft 2008 och Inför 2015 planerar fakulteten inga ändringar i utbildningsutbudet. Fakulteten ser positivt på ökad dynamik i universitetsstyrelsens fördelning av utbildningsutbudet. Fakulteten önskar själv disponera ett antal platser specifikt för till exempel breddad rekrytering, blended learning och internationalisering.

21 21 / 32 Fakulteten påpekar, baserat på det utskickade materialet, att det finns två utbildningsområden som avser utbildningsområde Konst i Datalagret, där den ena heter Konst och den andra benämns Konst gammal. Båda utbildningsområdena har helårsstudenter och helårsprestationer registrerade. Fakulteten har behov av fler konstnärliga utbildningsplatser med media prislapp, med hänsyn tagen till att inom filmområdet finns en utvecklingsmöjlighet med stor potential inom 3D-teknik för exempelvis mobiltelefon och surfplattor. Utöver detta har fakulteten behov av fler fristående kursplatser bland annat för fort- och vidareutbildning av lärare inom kulturskolan.

22 22 / 32 IT-fakulteten Fakulteten tilldelades ett takbelopp om totalt 59 miljoner kronor från universitetsstyrelsen inför Takbeloppet fördelades efter 745 helårsstudenter inom utbildningsområdet: Naturvetenskap 745 helårsstudenter Fördelningsmodell Fakulteten fördelar grundutbildningsuppdraget till institutionerna på liknande sätt som universitetsstyrelsen fördelar anslaget till fakulteten via utbildningsområdet naturvetenskap och universitetsstyrelsens prislappar med hänsyn till en mindre avsättning. En avsättning motsvarande 300 tkr görs till dekanus disposition vilket motsvarar 0,5 procent av tilldelat takbelopp. Fördelning av utbildningsplatser sker med stöd av ett förslag som utarbetats av fakultetskansliet i samarbete med institutionernas viceprefekter för grundutbildningen. Avräkningsmetod IT-fakulteten använder sig av skarp avräkning gentemot institutionerna. Om en institution underproducerar och den andra institutionen överproducerar ersätts den överproducerande institutionen upp till fakultetens ersättning från universitetsstyrelsen. Fakulteten anser att den centrala avräkningen med sin dämpning är positiv då det utjämnar svängningar mellan åren, eftersom det kan vara svårt att planera ett exakt utfall. En nackdel är dock att fakulteten måste hålla reda på hur över- och underprestationer ser ut år från år. Utbildningsnämndens utvecklingsmedel har inte påverkat fakultetens planering av utbildningsplatser Planeringen för kommande masterprogram, inom data science har inte kommit så långt att någon ansökan kunnat göras till Utbildningsnämnden. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar IT-fakulteten har inga färdigarbetade modeller för att premiera fakultetsövergripande utbildningar men planerar att starta en masterutbildning 2016 som kommer att bli institutions- och fakultetsövergripande. Allmänt Neddragningarna av utbildningsplatser sammanföll med ett ökat söktryck för fakulteten. Minskningen av utbildningsplatserna fördelades ut till institutionerna efter samråd med viceprefekterna för grundutbildningen och diskussion i prefektrådet. Inför 2015 kommer ett nytt masterprogram att utarbetas med planerad start Fakulteten ser fördelar med större dynamik i grundutbildningsuppdraget men ser samtidigt problem med att omfördela platser mellan fakulteterna. För att ta ställning i frågan anser fakulteten att en bredare diskussion behövs. Allmänt önskar fakulteten bättre rapportmöjligheter i Datalagret bland annat avseende studieavgiftstudenter. Andra uppgifter som vore önskvärda är en aktuell redovisning i september över antalet studenter per program och kull. Fakulteten ser ett stort behov av fler utbildningsplatser för perioden , uppskattningsvis 300 helårstudenter vilket motsvarar en uppdragsökning med 40 procent i relation till befintligt uppdrag 2014.

23 23 / 32 Lärarutbildningsnämnden Nämnden tilldelades ett takbelopp om totalt 286 miljoner kronor från universitetsstyrelsen inför Takbeloppet fördelades efter helårsstudenter inom utbildningsområdena: Humaniora 132 helårsstudenter Samhällsvetenskap 105 helårsstudenter Språk 309 helårsstudenter Naturvetenskap 347 helårsstudenter Undervisning helårsstudenter Övrigt 3 helårsstudenter Musik 167 helårsstudenter Idrott 71 helårsstudenter Fördelningsmodell Universitetsstyrelsens tilldelning till Lärarutbildningsnämnden utgör ett tak för nämndens vidare fördelning av anslag till institutionerna. Om nämndens anslag till institutionerna blir lägre, efter nämndens bedömning av nuvarande och kommande kullar, blir skillnaden mellan uppdragen en möjlighet att under budgetåret besluta om ytterligare fördelning av fristående platser. Om universitetsledningens tilldelning är lägre än nämndens uppdrag ut till institutionerna används anslagsparande. Inför 2014/15 har nämnden börjat använda ett nyutvecklat planeringsinstrument som initialt visar det totala antalet helårsstudenter kopplat till utbyggnaden av nya platser. Framöver är tanken att planeringsinstrumentet kan bli ett verktyg för institutionerna. Verktyget är byggt i Excel och tanken är att institutionerna på sikt ska kunna se en samlad bild av det totala uppdraget per år för flera år samtidigt, samt kunna särskilja specifika år och se uppdrag per kurs. I fördelningsmodellen ses planeringstal för kommande årskullar, vilka är anpassade efter en kombination av arbetsmarknadens behov, söktryck samt tillgång till VFU-platser. Reducering av antal platser görs för studieuppehåll eller för studenter som avbryter sin utbildning. Institutioner kan också ansöka om fristående uppdrag från nämnden utifrån dess policy för användning av fristående platser. Nämnden beräknar egna interna prislappar utifrån budgeten för de olika kurserna. Tillsammans med prestationsgraden och prislappen bildar detta en kursprislapp som används vid fördelning av anslaget. Medlen för kursen fördelas mellan medverkande institutioner enligt den fördelning som beslutats av kursansvarig institution. I vissa fall kan extra ersättning ges till kurser med få studenter eller helt nya program där antalet studenter markant understiger planeringen. Avsättningarna för 2014 uppgår till 5,3 miljoner kronor vilket utgör 1,9 procent av tilldelat takbelopp. Exempel på avsättningar är examensarbeten, språkhandleding etc. Avräkningsmetod Till och med 2014 års avräkning ersätts alla institutioner enligt utfall för programuppdraget och för fristående platser gäller uppdraget som ett tak för ersättning vilket räknas efter antal helårsstudenter. Lärarutbildningsnämnden ser en svårighet i den modell universitetsledningen använder i avräkningen gentemot fakulteterna då den enligt nämnden riskerar att ge en missvisande bild av vilket utrymme som finns för strategiska satsningar. En betydande del av nämndens balanserade kapital är bundet i anslagsparande vilket nämnden vill se en ökad medvetenhet om. Inför 2015 ändrar nämnden avräkningsmetod för de elva institutionerna med störst uppdrag, vilket kommer att resultera i att nämndens skuld till universitetsstyrelsen sannolikt inte kommer att överensstämma med nämndens skuld/fordran till institutionerna.

24 24 / 32 Nämnden ser dock en fördel i den nuvarande avräkningsmodell som universitetsledningen använder i avräkningen mot fakulteterna då ett överskott kan visa att utbildningen är attraktivare än planerat och förutsett. En möjlig fördel vid ett underskott är att det ger ett stort utrymme kommande år då det går att överproducera med fem plus fem procent. En upplevd svårighet för nämnden är att universitetsstyrelsens modell är komplex och att det finns svårigheter att på ett pedagogiskt sätt kunna förklara hur modellen fungerar. Institutions- och fakultetsövergripande utbildningar Merparten av programmen och kurserna inom lärarutbildningen är både institutions- och fakultetsövergripande. Det senaste exemplet anges som Brobryggaren där nämnden i dialog med två andra fakulteter och Göteborgs stad fört ett utvecklingsarbete kring att öka rekryteringen av lärare i matematik och naturvetenskap. Lärarutbildningsnämnden arbetar på olika sätt för att stödja och underlätta fakultets- och institutionsövergripande samverkan inom lärarutbildningen. Ett exempel är nämndens planeringsverktyg som publiceras på nämndens hemsida och som innehåller bland annat ekonomiskt underlag på kursnivå. Ett annat är den kursdatabas som finns tillgänglig på nämndens hemsida. Vid behov arrangerar också Lärarutbildningsnämnden olika typer av kompetensutvecklingsinsatser, till exempel avseende ekonomihantering. Vidare har olika typer av nätverk arrangerats för informationsutbyte, till exempel Kommunikatörsnätverket och Nätverk för studievägledare. Utbildningsnämnden satsningar har inte påverkat antalet platser för nämnden. Under 2013 ansökte inte Lärarutbildningsnämnden utvecklingsmedel, men för 2014 har en ansökan lämnats in. Allmänt Neddragningen av helårsstudenter var för nämnden endast 23 och påverkade inte planeringen. Inför 2015, och kommande år, kommer nämndens grundutbildningsuppdrag att växa kraftigt. Tillväxten beror främst på en utbyggnad angiven i vårpropositionen som presenterades under Lärarutbildningsnämnden påvisar ett registeringsfel i Ladok för 2013, där studenter har registerats på utbildningsområde Undervisning när korrekt registrering skulle vara Verksamhetsförlagd utbildning. Felregisteringen är omfattande och 206 helårsstudenter har nu registrerats på rätt utbildningsområde. Lärarutbildningsnämnden anser att huvudprincipen bör vara att fakulteterna/motsvarande äger frågan att behålla en del helårsstudenter för att kunna göra strategiska satsningar, men samtidigt betonar nämnden att det är svårt att se några principiella argument mot att universitetsledningen också skulle kunna behålla helårsstudenter för att göra senare strategiska satsningar.

25 25 / 32 Analys och reflektioner Utbildningsområden Universitetsstyrelsen fördelar ett utbildningsuppdrag till fakulteterna, angivet i helårsstudenter och helårsprestationer, uppdelat per utbildningsområde. I den vidare fördelningen mellan fakultetet och institution fördelar flertalet fakulteter sina helårsstudenter på liknande sätt som universitetsstyrelsen, det vill säga med angivna utbildningsområden. Det finns fakulteter som valt en egen metod för fördelning. I de egna metoderna ingår ofta egenbenämnda prislappar där det är svårt, eller omöjligt, att härleda till vilket utbildningsområde en helårsstudent tillhör. I utredningsarbetet har det framkommit att det finns fakulteter som har mycket svårt, eller inte ens kan, ange vilket utbildningsområde utdelade helårsstudenter tillhör. När inte den utdelande fakulteten med säkerhet kan ange vilket utbildningsområde en helårsstudent tillhör är det inte säkert att mottagande institution kan göra det heller. I kopplingen mellan uppdrag i utbildningsområde och registrering av utbildningsområde i Ladok finns det oklarheter. I uppföljningssammanhang uppstår problem då vissa helårsstudenter registreras med en felaktig klassificering, vilket i sin tur ger ett felaktigt resultat i både intern och extern rapportering. Under kartläggningens gång upptäcktes en omfattande felregistrering av verksamhetsförlagd utbildning (VFU). Inför kommande avräkning för 2014 har detta kunnat korrigeras. Sett till bakgrunden att begreppet utbildningsområde i en del fall helt faller bort i tilldelningen av helårsstudenter mellan fakultet och institution, innebär det en ökad risk för felregistering i Ladok. En ökad transparens ger möjlighet att följa statens uppdrag genom alla nivåer och vore önskvärd. Det är också viktigt att se vilka utbildningsområden en helårsstudent tillhör för att möjliggöra en korrekt registrering i Ladok och därigenom att minimera felkällorna. Förslag Förslagsvis bör fakulteterna efterlikna universitetsstyrelsens, och därmed statens, användning av utbildningsområden vid fördelning av helårsstudent per institution. En institution ska tydligt kunna utläsa vilket, eller vilka, utbildningsområden deras tilldelade helårsstudenter tillhör. Inrapporteringar i Ladok och kursklassificering I sammanställningen av fakulteternas svar framkommer behovet av att göra en grundligare kontroll av inrapporteringen i Ladok. I samband med utredningen skickade ekonomienheten, tillsammans med Utbildningsnämnden, ut frågeställningar till fakulteterna. I frågeställningarna ingick att verifiera utskickade sammanställningar över rapporterade prestationer från Datalagret (baserade på uppgifter från Ladok). I sammanställningen visade vår rapporterade data på totalt 49 helårsstudenter inom utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning. I ett svar från en fakultet/motsvarande anger denna att antalet helårsstudenter inom utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning bör vara 254 helårsstudenter, men att differensen 206 helårsstudenter är registrerade inom utbildningsområdet Undervisning. Denna felregistering har uppskattningsvis kostat lärosätet cirka två miljoner kronor baserat på en uppskattning endast baserad på helårstudenter och inte helårsprestationer. Sannolikt är anslagsbortfallet för felaktig registrering större än två miljoner kronor. Vid en kontroll över aktuellt verksamhetsår, 2014, som inom snar framtid ska avräknas, återfanns liknande felregisteringar. Dessa har korrigerats för Det finns även ett nationellt problem med klassificering inom utbildningsområden. Riksrevisionen har identifierat två huvudproblem gällande lärosätenas klassificering, dels att kurser inom samma ämnen klassificeras olika vid lärosätena vilket medför stor variation i genomsnittlig ersättning inom samma

26 26 / 32 ämne och dels att det skett en glidning i klassificeringen av kurser så att den genomsnittliga ersättningen per helårsstudent har ökat under den senaste tioårsperioden 6. En tänkbar metod är att genomföra en kursklassificering och när den är genomförd kan den även användas som stöd i registeringen i Ladok. Ska kursklassificering genomföras måste detta genomföras kontinuerligt. En kursklassificering för hela universitets utbildningsutbud kan med största sannolikhet betraktas som mycket resurskrävande. Förslag En utredning bör genomföras med uppgift att ta fram genomförbara förslag för att reducera och eliminera felkällorna i inrapporteringarna i Ladok. Avsättningar Universitetsstyrelsen rekommenderade fakulteterna i inriktningsbeslutet för , att andelen avsättningar inte bör överstiga 20 procent av tilldelat fakultetsanslag. För fakulteternas utbildningsuppdrag bör en liknande rekommenderad maxgräns införas. Motivering till detta är densamma som för fakultetsanslaget, det vill säga att garantera att universitets institutioner tilldelas tillräckligt stora resurser som även möjliggör strategiska satsningar på denna nivå. En sammanställning av fakulteternas avsättningar på grundutbildningsanslaget visar att det generellt görs små avsättningar på fakultetsnivån, till och med under den avsättningsnivå universitetsstyrelsen har. Dock gör två fakulteter stora avsättningar vilket framgår i tabellen nedan. Vad gäller Naturvetenskapliga fakulteten bör det betonas att fakulteten gjort stora förändringar i sin anslagstilldelning för 2015, vilket gör att avsättningarna numera utgör nio procent av det totala utbildningsanslaget. Av fakultetens avsättningar om 16 miljoner kronor utgör 8,7 miljoner kronor avsättningar till infrastrukturer såsom Sven Lovéns Centrum samt Nordens ark. Den andra fakulteten som har en hög andel avsättningar är Sahlgrenska Akademin, som gör avsättningar till lokaler såsom Kliniskt träningscentrum med mera. I dispositionsplanen för 2014 gör Sahlgrenska avsättningar för enbart Lokaler och campuskostnader på nära 54,6 miljoner kronor. Inför 2015 kommer Sahlgrenska Akademin göra avsättningar på motsvarande 15 procent av tilldelat takbelopp. Avsättningar i procent på tilldelat takbelopp ,0% 40,0% 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% HFS SFS HHFS UFS SA* NFS* KFS ITFS LUN US** Avsättning i % 1,4% 2,9% 1,4% 0,0% 15,0% 40% 1,4% 0,5% 1,9% 4% *NFS och SA se särskilda kommentarer enligt ovan. **US; universitetsstyrelsen 6 Lena Eriksson, Högskoleverkets uppföljning av kursklassificering vid universitet och högskolor, Rapport 2012:25 R. sid 7.

27 27 / 32 En rekommenderad avsättningsgrad bör inte överstiga universitetsstyrelsens procentuella andel av avsättningar för 2015, det vill säga fyra procent. Inriktningen bör vara att fördela en så stor andel av anslaget som möjligt till institutionerna för att tillgodose studenternas behov. Universitetsstyrelsen har arbetat för att fördela så mycket anslag som möjligt och därför höjt de universitetsinterna prislapparna på helårsstudenter. Effekten uteblir om nästa organisatoriska nivå gör stora avsättningar på tilldelat takbelopp. En maximal avsättningsnivå, i linje med universitetsstyrelsens avsättningsnivå, ger både fakulteter och institutioner möjlighet till strategiska satsningar. För budgetåret 2015 är det endast Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten som når över denna nivå. I Sahlgrenska akademins avsättningar utgör avsättningar för lokaler 54,6 miljoner kronor, vilket utgör 88 procent av fakultetens avsättningar. En grundpelare i universitetsstyrelsens beslut i juni 2006 med anledning av genomförd resursutredning resurs 07 är att anslagsmedel fördelas till utbildning respektive forskning. Denna anslagsfördelning, tillsammans med annan externfinansiering, ska finansiera alla kostnader, det vill säga både personal och lokaler. Särskilda anslagsmedel för att finanseria lokalkostnader och vissa utrustningskostnader avskaffades i styrelsens beslut om anslagsfördelning från och med budgetåret Inom universitetet pågår arbete, efter en utredning tillsatt av rektor, kring Göteborgs universitets fördelning av lokalkostnader och organisation för lokalförsörjning. Utredningens förslag rör dels fördelningen av lokalkostnader och dels organisation och beslutsordning för förändringar av lokalbeståndet. Förslagsvis inväntas det slutgiltiga ställningstagandet till denna lokalutredning innan eventuella förändringar rekommenderas inom fakulteternas avsättningar, främst gällande Sahlgrenska akademin och Naturvetenskapliga fakulteten. Därför presenteras nedan ett diagram som visar fakulteternas avsättningar, där avsättningarna till lokalkostnader och infrastruktur lyfts ut. Avsättningar i procent på tilldelat takbelopp 2014 exkl lokaler/infrastruktur 16,0% 14,0% 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% HFS SFS HHFS UFS SA NFS KFS ITFS LUN US Avsättning i % 1,4% 2,9% 1,4% 0,0% 1,8% 14,6% 1,4% 0,5% 1,9% 4,0% I tabellen ovan visas avsättningar i procent på tilldelat takbelopp, exklusive avsättningar för lokaler/infrastruktur. Sahlgrenska akademin avsättningsgrad blir 1,8 procent och Naturvetenskapliga fakulteten 14,6 procent. Förslag En rekommendation bör vara att fakulteternas avsättningar av grundutbildningsanslaget inte bör överstiga universitetsstyrelsens avsättningsnivå. I denna rekommendation avses avsättningsnivå exklusive avsättningar till lokaler och infrastruktur då ett arbete kring lokaler pågår parallellt med denna utredning där ett ställningstagande väntas inom de närmsta månaderna. I rekommendationen ligger också för fakulteten att synliggöra argument och dialog bakom avsättningar samt visa på sambandet hur studenterna gagnas av avsättningarna. Undantagsvis skall också en fakultet ha

28 28 / 32 möjlighet att göra avsättningar över universitetsstyrelsens nivå, om detta är befogad av strategiska skäl. Avräkningsmetod De flesta fakulteter uttalar sig positivt om universitetsstyrelsens avräkningsmetod med dämpning, då det ger möjlighet att hantera tillfälliga förändringar vilket därmed anses leda till en ökad stabilitet. En del invändningar anges också, till exempel att en överproduktion inte motsvaras av en intäktsökning. Överlag är omdömet om universitetsstyrelsens avräkningsmodell, med dämpning, positiv. Det främsta motivet som anges är att den skapar långsiktig stabilitet. I sammanhanget bör nämnas att universitetets avräkningsmodell med dämpning är liknande den modell staten använder gentemot universitet och högskolor. Sett mot bakgrund av att en avräkningsmodell med dämpning anses skapa stabilitet bör ett förslag till fakulteterna vara att införa en liknande avräkningsmodell, med fem procents dämpning gentemot institutionerna. Institutionerna kommer då att erbjudas samma stabila planeringsförutsättningar som fakulteterna, där tillfälliga och mindre upp- och nedgångar kan fångas upp av en dämpning. En annan fördel är att en logisk kedja bildas när fakultetens avräkningsmetod är lik universitetsstyrelsens avräkningsmetod som i sin tur är lik statens avräkningsmetod. I ett eventuellt införande av en enhetlig avräkningsmetod för lärosätet bör förslagsvis endast direktivet vara att dämpning införs om fem procent. Det bör vara fortsatt öppet avseende vilka metoder fakulteterna väljer att avräkna på. Till exempel avräknar universitetsstyrelsen fakulteternas uppdrag mot så kallade nämndprislappar, vilket är en genomsnittlig prislapp för fakulteten. Detta ger fakulteterna handlingsutrymme då de internt kan omprioritera inom sina uppdrag, som till exempel fullfölja en fakultetsintern satsning. För att inte få för stora styrningseffekter bör därför direktivet endast sträcka sig till att fakulteterna ska införa en femprocentig dämpningsmetod i avräkningen. Förslag Fakulteternas avräkningsmodeller bör innefatta en dämpningsmekanism, likt den universitetsstyrelsen använder, om fem procent av tilldelat takbelopp. Det är eftersträvansvärt att tillämpa en transparent och tydlig hantering genom hela systemet. Göteborgs universitets anslagssparande gentemot staten Universitetet har en utgående överproduktion om 73 miljoner kronor efter Överproduktionen har byggts upp under ett flertal års avräkningar mellan lärosätet och staten. Universitetet tilldelas ett takbelopp från regeringen som lärosätet förväntas genomföra utbildningar för. Vid årets slut görs en avräkning gentemot staten, likt den avräkning universitetsstyrelsen gör gentemot fakulteterna. Universitetsstyrelsens avräkning är fakulteternas aggregerade prestationer. I avräkningen mellan stat och universitet finns en dämpningsmekanism, där överproduktion får anslagsparas till efterföljande år. Göteborgs universitet har haft en rad överproduktioner vilka lett fram till det ackumulerade överskottet. Överskottet påverkas av över- respektive underproduktion, och ger för lärosätet stabilare planeringsförutsättningar. Inom fakulteterna har ett arbete gjorts för att minska överproduktionen vilket börjar ge effekt under Universitetet behöver alltid ha en viss andel som positivt anslagssparande för att utjämna skillnader, men storleken på anslagssparandet bör utredas.

29 29 / 32 Förslag Ekonomienheten bör ges i uppdrag, i samarbete med Utbildningsnämnden, att utreda lämplig nivå på anslagssparandet samt hur anslagssparandet kan användas. En ökad dynamik vid fördelning och centralt kvarhållande av grundutbildningsuppdrag Av de inkomna svaren dras slutsatsen att de flesta fakulteterna inte är positiva till tanken att på central nivå behåller helårsstudenter för senare fördelning. Flera av fakulteterna påvisar att en ökad dynamik i uppdraget kan innebära fördelar men påpekar ändå att fördelning primärt ska ske från fakultet. Naturvetenskapliga fakulteten ser positivt på att behålla ett begränsat utbildningsuppdrag på universitetsnivå, men att då använda dessa platser för att skapa utbildningar till de forskningsområden inom UGOT Challenges som universitetsstyrelsen har beslutat om. Förslag Vi föreslår att helårsstudenter inte behålls på central nivå. Förslagsvis ger universitetsstyrelsen ett uppdrag till samtliga fakulteter att beakta dynamik och utvecklingsaspekter vid fördelning av utbildningsuppdrag till institutionerna. I fördelningen skall ökad fokus ligga på fakultets- och institutionsövergripande utbildningar. Behov av ökad tilldelning av helårsstudenter Av de totalt nio fakulteterna/motsvarande uttalar sex av dem ett tydligt behov av en ökad tilldelning av helårsstudenter. Endast Humanistiska fakulteten säger tydligt nej till fler platser och Naturvetenskapliga fakulteten antyder att de kan behöva fler helårsstudenter på sikt. För Lärarutbildningsnämnden är inte frågan aktuell då nämnden får ett kraftigt utbyggt uppdrag kommande år. I universitetets äskande om fler utbildningsplatser fanns en planerad satsning på fler helårsstudenter till fort- och vidareutbildning för redan yrkesverksamma. Inom IT-området planeras för en ämnesöverskridande utbildning inom kunskapsområdet Big Data, där intresset från näringsliv och offentlig sektor är mycket stort. Diagramet nedan visar fakulteternas uppdrag andelsmässigt av antalet helårsstudenter på lärosätet. Utbildningsvetenskapliga fakulteten, tillsammans med IT-fakulteten och Konstnärliga fakulteten uppgår andelsmässigt till mellan tre och fyra procent av det totala utbildningsuppdraget. Skillnaden mellan Utbildningsvetenskapliga fakulteten och Konstnärliga fakulteten är dock flera hundra helårsstudenter. Fakulteternas andel av helårsstudenterna % 3% 14% HFS (3375 HST) SFS (4918 HST) HHFS (3765 HST) 4% 9% 20% UFS (666 HST) SA (3950 HST) NFS (2181 HST) KFS (1044 HST) 16% 3% 16% ITFS (745 HST) LUN (3763 HST)