Verksamhetsplan och budget 2013
|
|
- Elin Berglund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Universitetsstyrelsebeslut D nr LNU /190 Verksamhetsplan och budget Verksamhetsplan... 2 Övergripande inriktning... 2 En attraktiv kunskapsmiljö... 3 Mål enligt strategi Inriktning... 3 Framstående forskning... 5 Mål enligt strategi Inriktning... 5 Riktlinjer för fördelning av forskningsanslag... 7 Samhällelig drivkraft... 8 Mål enligt strategi Inriktning... 8 Globala värden... 9 Mål enligt strategi Inriktning... 9 Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget Ekonomiska planeringsförutsättningar för samtliga verksamhetsområden Anslagsutveckling Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Universitetsövergripande strategiska satsningar Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till nämnder Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och utbildning på forskarnivå Universitetsövergripande strategiska satsningar Fördelning av anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till nämnder forskning och utbildning på forskarnivå Verksamhetsstöd Universitetsgemensamma kostnader Övriga planerings- och budgetförutsättningar (25)
2 Verksamhetsplan Linnéuniversitetets strategi fokuserar på fyra områden kring vilka universitetet ska utvecklas, med underliggande mål för respektive område. Målsättningarna är långsiktiga och prioriteringar måste göras för varje verksamhetsår, detta görs genom universitetsstyrelsens beslut av detta dokument, och därefter i verksamhetsplaner inom fakulteterna och institutioner. Verksamhetsplan och budget innebär att universitetsstyrelsen ger rektor, fakultetsstyrelserna/nämnden för lärarutbildning, institutioner och verksamheten i övrigt i uppdrag att under året arbeta i enlighet med planen, samt inom de ekonomiska ramar som ges. Verksamhetsplan och budget grundar sig på universitetsstyrelsens inriktningsbeslut i juni. Universitetet inför en ny organisation från och med, med syfte att bättre stödja den strategiska utvecklingen. Planeringen har under hösten fasats över till den nya organisationen bl a genom hösttrialogerna. Autonomin och den nya organisationen medför ett ökat ledningsansvar för planering och uppföljning, där ett riskperspektiv måste vägas in. Nuvarande nämnder har genomfört en riskvärdering för sitt område, som en del av arbetet med intern styrning och kontroll. Detta ligger till grund för det fortsatta arbetet inom de nya fakulteterna. Anslagstilldelningen och budgetarbetet har skett i nuvarande organisation, men ska konverteras till den nya organisationen under början av. I tilldelat takbelopp till fakulteterna ingår utrymme för deras egna avsättningar till strategiska medel. Minst en procent av dessa medel ska finnas disponibla för de nya fakultetsstyrelserna. Styrelsen kommer att följa utvecklingen genom övergripande kvalitetsindikatorer, avrapporteringar samt genom arbetet med intern styrning och kontroll. Övergripande inriktning Styrelsen bedömer att ökad konkurrenskraft inom forskningen, kompetensförsörjning samt utveckling av utbildningsutbudet är de faktorer som för närvarande är mest kritiska för att universitetet ska kunna upprätthålla en hög kvalitet och nå sina strategiska mål. Enligt universitetsstyrelsens beslut om riskanalys är de prioriterade riskområdena strategisk kompetensförsörjning och förmågan att rekrytera/behålla rätt lärar- och forskarkompetens samt hantering av universitetets resurser ur effektivitetssynpunkt. Universitetets vision är Linnéuniversitetet en attraktiv och internationell kunskapsmiljö som odlar nyfikenhet, nytänkande, nytta och närhet. Universitetet ska på alla nivåer arbeta med att omsätta denna vision i praktiken. Ett universitetsövergripande projekt arbetar med att stötta utvecklingen av entreprenöriella förhållningssätt i all utbildning. Ett annat exempel är den kultur- och bildningspolicy som planeras, där Centrum för yrkeskunnande och bildning arbetar fram ett underlag genom dialoger i verksamheten. Dessa satsningar bör komma att ge avtryck i verksamhetsplaneringen. 2 (25)
3 En attraktiv kunskapsmiljö Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället - vara en plats för engagerade, kreativa och kritiska medarbetare och studenter - erbjuda utbildningar som är attraktiva, efterfrågade och har högt ställda kunskapsmål - erbjuda en kunskapsmiljö som kännetecknas av pedagogik av högsta kvalitet Inriktning Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet Utbildningarnas kvalitet och attraktivitet är en avgörande fråga för universitetets utveckling. Omprioriteringar måste göras för att utveckla utbildningsutbudet. Målet är ökad kvalitet inom alla områden, goda resultat i externa utvärderingar av bl a Högskoleverket, samt fortsatt god rekrytering trots en allt hårdare konkurrens om studenter. Universitetet har under fått de första resultaten av Högskoleverkets utvärderingar av utbildningar. Av totalt 23 utvärderade examenstillstånd har sju fått omdömet bristande kvalitet. Detta innebär ett hot om indraget tillstånd att utfärda examen i aktuellt huvudområde och på aktuell nivå, om inte kraftfulla åtgärder sätts in. Dessutom har ingen utbildning fått omdömet mycket god kvalitet. Dessa resultat är inte tillfredsställande och stor omsorg måste läggas på att utveckla kvaliteten i utbildningarna, i synnerhet i de fall där universitetet riskerar att få examenstillståndet indraget. Dessutom måste omprioriteringar göras för att finansiera befintlig och ny utbildning inom takbeloppet. Utbildningens totala volym måste minska för att anpassas till det takbelopp universitetet tilldelas och för att möjliggöra kvalitetsförbättringar. Fakulteternas/Lärarutbildningsnämndens kvalitetsarbete och översyn av utbildningsutbudet ska vara bas för konkreta åtgärder och omprioriteringar. Nyutveckling bör ske med bas i kvalitetsbedömning inklusive lärarkompetens, studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov, samt ambitionen att öka volymen på den avancerade nivån. En genomgång av andelen kurser som vänder sig till nybörjare bör göras, eftersom regeringen anser att andelen generellt i sektorn är för hög. De universitetsövergripande indikatorerna som följer upp verksamheten mot de strategiska målen är en annan bas för utveckling, under kommer Linnébarometern till sistaårsstudenter att genomföras och 2014 planeras en alumnundersökning. Den avancerade nivån har Linnéuniversitetet generellt en alltför liten volym. För 2011 uppgick andelen helårsstudenter på avancerad nivå till 8 procent av totalt, vilket kan jämföras med rikssnittet om 19 procent. Linnéuniversitetets målsättning ska vara att 15 procent av utbildningsutbudet (helårsstudenter) ligger på avancerad nivå inom tre år. Fakulteterna ansvarar för att stärka utbildningen på avancerad nivå. En möjlighet kan vara att utveckla sådana kurser på engelska som vänder sig till studieavgiftsskyldiga tredjelandsstudenter. Insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter som finansieras genom internationaliseringsmedel förutsätts fortsätta. Olika former av distansstudier utgör en stor andel av universitetets utbildningar och är en viktig utbildningsform för att vidareutveckla utbudet. Åtgärder måste vidtas för att säkra kvalitet och prestationsgrad i distansutbildningarna, medan den totala volymen inte ska 3 (25)
4 öka. Dessutom blir flexibelt lärande en allt större del även av campusundervisning och universitetet måste svara upp mot studenternas förväntningar på t ex teknikstöd. Universitetet har ingått en avsiktsförklaring med Lunds universitet, Landstinget i Kalmar län samt Region Skåne angående en från Lund regionaliserad läkarutbildning i Kalmar. Linnéuniversitetet ska i sin planering inkludera de möjligheter som finns att stötta denna framtida utveckling. Prestationsgraden i utbildningarna måste öka, men med bibehållen eller ökad kvalitet. Utbildningarnas effektivitet mätt genom prestationsgrad, söktryck och examensfrekvens uppmärksammas alltmer nationellt, och en nationell omfördelning av utbildningsanslag på basis av s.k. inaktiva studenter har påbörjats, där universitetet får minskade anslag motsvarande 21 mkr. Av denna anledning påverkar prestationsgraden den interna fördelningen av utbildningsanslag till nämnderna för. Med en ökad prestationsgrad inom ett oförändrat takbelopp måste volymen i utbildningen minska, vilket är ytterligare en anledning till omfördelning. Inför 2014 övervägs omfördelningar mellan nämnderna med utgångspunkt från nationella jämförelser av prestationsgrad inom de olika utbildningsområdena. Linnéuniversitetet har haft en positiv generell utveckling av söktrycket, men studenttillströmningen måste analyseras djupare, särskilt relationerna mellan sökande, antagna och registrerade studenter. Detta utgör en av grunderna för utveckling av utbildningsutbudet. Målet är ett gott söktryck till specifika utbildningar, studenter som påbörjar sin utbildning med goda förkunskaper, genomför den med gott resultat och där en stor andel tar ut examen på olika nivåer. Universitetsstyrelsen fördelar utbildningsanslag utifrån den högre ersättningsnivån till humaniora och samhällsvetenskap som regeringen har beslutat om. Ökningen av ersättningsnivån skall komma studenterna till del genom t ex ökad undervisningstid. Det kan innebära ett utbildningsutbud med färre helårsstudenter, någon höjning av takbeloppet sker inte. Universitetet kommer att följa upp frågan om lärarkompetens och undervisningstid/lärartäthet. Universitetsstyrelsen avsätter motsvarande två tredjedelar av kostnaderna för att bedriva psykologutbildningen, vilket fördelas till fakulteten. Den nystartade utbildningen har av styrelsen bedömts som strategisk för hela universitetet och därför ska finansieringen av uppbyggnaden delas mellan universitetets olika nivåer. Resterande anslag finansieras genom omprioritering inom fakulteten. Dessutom finns möjlighet för fakulteten att avsätta strategiska medel för särskilda kostnader för uppbyggnaden. Denna modell för finansiering kan komma att gälla även andra nystartade utbildningar i framtiden, under förutsättning att de i förväg av universitetsstyrelsen har bedömts som strategiska för universitetet. Sjuksköterskeutbildningen ska utökas med tio platser inom ramen för universitetets takbelopp, i enlighet med universitetets åtagande mot regeringen. Ingenjörsutbildningarna ska utökas på motsvarande sätt med fem nybörjarplatser. Den omfördelning inom ersättningsnivån för naturvetenskap och teknik mellan s.k. våta och torra ämnen (ämnen som kräver respektive inte kräver laboratorieutrustning) som påbörjades genomförs fullt ut. Omfördelningen ökar från 2,5 till 5 procent av den del av anslaget som fördelas med ersättningsnivån naturvetenskap-teknik. 4 (25)
5 Kompetensförsörjning Fakulteterna ska arbeta för strategisk rekrytering av nyckelkompetens och för att skapa goda villkor för lärare och forskare. I detta ingår att utveckla modellen för strukturerat arbete med kompetensförsörjningsplaner. Universitetets utveckling är beroende av att rekrytera och behålla lärare med hög vetenskaplig, pedagogisk och i vissa fall professionsbaserad kompetens. Forskningen och forskningsanknytningen av utbildningarna kräver disputerade lärare, men andelen disputerade är inom vissa områden alltför låg och har i vissa fall minskat. Särskilda medel är avsatta för stöd i samband med rekrytering av nyckelkompetens med anledning av resultatet av den universitetsövergripande riskvärderingen. Universitetet ska också öka sin andel av disputerade lärare. Fakulteter och institutioner måste skapa incitament för att öka andelen disputerade lärare och för att underlätta externa rekryteringar. För att skapa villkor bör fakulteterna satsa egna resurser och/eller använda de strategiska medel som avsatts för rekrytering eller för t ex samhällelig drivkraft. Dessutom tillförs medel till fakulteterna som stimulans för nyrekryterade professorer, adjungerade professorer och docenter, se nedan. Lärarkompetensen bör i framtiden vara grund för omfördelning av delar av utbildningsmedlen. Universitetet har nyligen fastställt en Pedagogisk handlingsplan. Fakulteterna och institutionerna ansvarar för att planen implementeras. Dessutom pågår ett arbete med en modell för pedagogisk kompetens som grund för lärares meritering. Framstående forskning Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - ha en nationellt och internationellt framstående forskning - ha en internationellt erkänd spetsforskning inom några Linnaeus University Centers - vara en attraktiv forskningsmiljö som stöds av och samverkar med näringsliv, kommuner, landsting och andra intressenter - uppnå en balans mellan intern och extern forskningsfinansiering Inriktning Forskningens konkurrenskraft Forskningens konkurrenskraft är en avgörande fråga för hela universitetet. Den nyligen presenterade forsknings- och innovationspropositionen innebär ytterligare ökade krav på forskningens prestationer mätt i publiceringar, citeringar och extern finansiering. Som planeringsförutsättning för Linnéuniversitetet gäller att forskningsanslagen kommer att minska med 10 mkr för 2014 om inte prestationerna ökar. Den nationella konkurrensen om såväl forskningsanslag som externa medel kommer att öka genom att alla lärosäten anpassar sig till omfördelningen av anslag. Propositionen betonar också ledningarnas ansvar för utveckling av forskningen och för system för uppföljning av prestationerna. Detta innebär att alla universitetets forskningsområden måste öka sin konkurrenskraft över tid och i förhållande till motsvarande områden vid andra universitet. Fakulteterna måste skapa kraftigare incitament för denna utveckling. Publiceringarna måste öka i antal inom alla forskningsområden. Möjligheten att låta antalet publiceringar i relation till motsvarande områden vid andra universitet vara bas för omfördelning av en viss del av forskningsanslaget till fakulteterna utreds. 5 (25)
6 Den externa finansieringen måste öka, både som finansieringskälla och för att säkra finansieringen genom anslag. Dessutom bör fakulteterna ha en strategi angående val av finansiärer och finansieringsformer (t ex angående medfinansiering) för att nå det bästa resultatet. Styrelsens målsättning är att de externfinansierade intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå på sikt ska vara minst lika stora som anslaget (50 procent av total finansiering). Universitetsstyrelsen omfördelar viss del av forskningsanslaget mellan fakulteterna utifrån andelen externfinansiering i relation till motsvarande områden vid andra universitet. Forskningen behöver utvecklas och förnyas för att klara dessa utmaningar. För att möta framtidens krav måste också forskningens koppling till innovation utvecklas. EU:s nästa ramprogram, Horizon 2020, har forskning och innovation som en utgångspunkt. Samma synsätt är en utgångspunkt för forsknings- och innovationspropositionen. De tre första LNUC, Labor Market and Discrimination Studies, Concurrences in Colonial and Postcolonial Studies, Ecology and Evolution in Microbial Model Systems, har fått en positiv start med en ökad synlighet. Ytterligare ett LNUC, Linnaeus University Centre for Biomaterials Chemistry med professor Kristina Nilsson Ekdahl som forskningsledare, är beslutat. Universitetsstyrelsen avsätter medel i budget för dessa LNUC. Bildandet av Familjen Kamprads stiftelse ger Linnéuniversitetet stora möjligheter att öka den externa finansieringen i enlighet med universitetets strategiska mål och t ex göra strategiska rekryteringar. Möjligheterna ställer också stora krav på universitetet, fakulteterna bör göra kraftsamlingar som en förutsättning för att gott resultat. Utbildningen på forskarnivån ska ha en inriktning och dimensionering som stödjer strategisk utveckling av utbildning och forskning. Generellt bör merparten av forskningsanslagen gå till senior forskning för att ge forskare goda villkor och utveckla forskningen. Den utbildningsvetenskapliga forskningen bör stärkas och i första hand Nämnden för lärarutbildning ansvarar för att skapa incitament. Intäkterna för forskning och utbildning på forskarnivå ska också bidra till universitetets gemensamma kostnader. Detta bidrag beräknas utifrån en nationellt överenskommen modell (SUHF-modellen). Alla externa forskningsfinansiärer ger inte full kostnadstäckning för gemensamma kostnader, vilket innebär att vissa projekt blir underfinansierade. Eftersom externfinansieringen även bidrar till att generera forskningsanslag till hela universitetet i den nationella anslagsfördelningen bör fakulteterna som ett incitament samfinansiera externa forskningsprojekt. Samfinansiering beslutats av fakulteterna. Kompetensförsörjning Kompetensförsörjning är en kritisk faktor för forskningens utveckling, och fakulteterna har uppdraget att arbeta strategiskt med frågan. Resurser bör avsättas för meriteringstjänster för att rekrytera yngre forskare. Fakulteterna bör också ha i beredskap att erbjuda attraktiva lärare och forskare en initial forskningsplattform i syfte att säkerställa rekryteringen. I arbetet ska ingå ett aktivt internationellt rekryteringsarbete samt överväganden för förbättrad jämställdhet och mångfald. Andelen kvinnliga professorer ska öka. Möjligheterna som den s.k. autonomireformen ger bör utnyttjas. 6 (25)
7 Universitetsstyrelsen avsätter medel för rektor att fördela som stimulans för nyrekryterade professorer, adjungerade professorer och docenter, se nedan. Riktlinjer för fördelning av forskningsanslag Universitetsstyrelsen beslutade i april 2010 om övergripande riktlinjer för nämndernas fördelning av fakultetsanslag (d nr 2010/1989). Dessa riktlinjer kvarstår inför forskningsbudget : För fakulteternas fördelning av forskningsanslag gäller särskilt att: Minst 80 % av forskningsanslaget som tilldelas till tillsvidareanställda lärares och forskares forskning ska fördelas på individbasis. Minst 50 % av forskningsanslaget som fördelas på individbasis ska fördelas utifrån en bedömning av lärarens/forskarens möjlighet att bidra till en eller flera forskningsmiljöer i enlighet med den övergripande prioriteringen ovan. För åtminstone professorer och docenter ska denna bedömning ske med stöd av externa bedömningar. Detta beslut innebär att merparten av medlen fördelas individuellt och minst 40 % av medlen till professorer och docenter fördelas utgående från en extern bedömning. Fakulteterna ska ha som övergripande prioritering att forskningsmiljöer på Linnéuniversitetet ska bli mer framgångsrika och konkurrenskraftiga. De ska särskilt verka för att de externa intäkterna till forskningen ökar betydligt. Man ska också särskilt verka för att en eller flera miljöer både i storlek och kvalitet ska kunna utvecklas till att bli en av de nationellt ledande. Fakulteterna ska dessutom, utan att sänka ambitionen vad gäller den övergripande prioriteringen, se till att viktiga utbildningsområden får en forskningsanknytning, samt värna om och utveckla viktiga samverkansområden, särskilt de av betydelse för regionen. All forskning vid universitetet ska med början genomlysas genom extern granskning. Resultaten av genomlysningen förväntas påverka fördelningen av forskningsmedel. Forsknings- och innovationspropositionen betonar ledningens ansvar för att utveckla uppföljningssystem av forskningens kvalitetsutveckling på individnivå. I de medel som tilldelas fakulteterna ingår även anslag för den internt finansierade delen av utbildning på forskarnivå. Andelen av anslagen som fördelas till utbildning på forskarnivå bör inom de flesta områden minska, för att frigöra medel till senior forskning. Detta gäller särskilt forskning kopplad till lärarutbildningen. Här ska högst 25 procent av anslagen fördelas till utbildning på forskarnivå. I de ämnen där fakultetsmedel till stor del är uppbundna i utbildning på forskarnivå avsätts särskilda medel och 2014 för att underlätta övergången till den nya organisationen. För avsätts 5,3 mkr till seniora forskares forskningstid inom områdena idrottsvetenskap, pedagogik, psykologi, socialt arbete och vårdvetenskap. 7 (25)
8 Samhällelig drivkraft Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - uppvisa en mångfald av former för utbildnings- och forskningssamverkan med samhället - vara en drivkraft för regionen Inriktning Universitetets roll i regionen ska förstärkas ytterligare. Linnéuniversitetet för en nära diskussion med regionens företrädare i frågor som rör utbildning, forskning och innovation, regional utveckling, infrastruktur med mera. Den OECD-rapport angående utvecklingen av Småland-Blekingeregionen som presenterades ger universitetet en viktig roll i den regionala utvecklingen. OECDs rekommendationer fokuserar bl a på behovet av högutbildad arbetskraft, ungdomars karriärmöjligheter i regionen och specifikt möjligheterna för utländska studenter att stanna kvar, samverkan mellan utbildning och företag samt utveckling av kunskapsintensiva företag. Universitetet bör på alla nivåer bidra i detta arbete. Lärarkompetensen är en viktig grund för utvecklingen även inom området samhällelig drivkraft. Att tillföra specifik kompetens från arbetslivet genom t ex delade tjänster, att kompetensutveckla lärare inom området och skapa incitament bör inkluderas i verksamhetens planering. Universitetets ambitioner om att utveckla entreprenöriella förhållningssätt i utbildningarna, vilka konkretiseras inom det övergripande projektet Det entreprenöriella universitetet, bör ligga till grund för verksamheten inom institutioner och fakulteter. Åtgärder för att stimulera till entreprenöriella perspektiv i all utbildning, utifrån de olika förutsättningar som gäller, bör genomföras. Utbildningarnas koppling till arbetslivet är viktig för kvaliteten i utbildningen och för alumnernas etablering på arbetsmarknaden. En alumnundersökning planeras och resultaten av denna bör leda till åtgärder på alla nivåer. Regeringen har gett Högskoleverket i uppdrag att följa upp hur lärosätena arbetar med arbetslivskoppling av utbildningarna, som ett led i den nationella politiken. Universitetet bör utveckla och utöka antalet uppdragsutbildningar ytterligare. Målet är att bredda den ekonomiska basen för verksamheten och i att erbjuda fler angelägna fortbildningar regionalt och nationellt. Deltagare i uppdragsutbildning tillför också erfarenheter från yrkeslivet som är viktiga för att utveckla utbildningarna på grundläggande och avancerad nivå. Uppdragsutbildning är också en bas för ett fördjupat regionalt samarbete, även kring forskning och innovation. Universitetet bör utveckla arbetet med innovationsfrågor. Innovationskontoret i samarbete med Karlstads universitet, Mittuniversitetet och Örebro universitetet är en satsning för innovation och nyttiggörande av forskningsresultat. Forskningspropositionen samt regeringens innovationsstrategi framhåller en ökad vikt av arbetet med att öka andelen forskningsbaserad kunskap som kommer till nytta. Man talar också om att bredda synen på det forskningsbaserade nyttiggörande till att även innefatta samhällsvetenskap och humaniora i högre grad. Ökat nyttiggörande som sker i samverkan bidrar också till att berika forskningen med relevanta frågeställningar och en tydlig koppling till samhället utanför. 8 (25)
9 Universitetet bör se över hur vi arbetar och tar tillvara immaterialrättsliga tillgångar. Uppdraget att se till att lärosätena arbetar mer strategiskt med detta har getts till VINNOVA och PRV (Patent och Registreringsverket). Vidare så har universitetet en frihet att själva utforma en incitamentsstruktur inom lärosätet som premierar samverkan och nyttiggörande. Detta bör vara en av grunderna för universitetets verksamhetsplanering. Strategiska medel avsätts för samhällelig drivkraft, medlen kan användas till rekrytering av nyckelkompetens. Globala värden Mål enligt strategi Linnéuniversitetet ska: - vara en kunskapsmiljö som integrerar internationalisering, mångfald och hållbar utveckling - vara en kunskapsmiljö som stimulerar öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer, åldrar och vetenskapliga discipliner Inriktning Universitetsstyrelsens målsättning är att universitetet ska vara ett internationellt profilerat universitet. Globala värden ska genomsyra forskning, utbildning och administration vid Linnéuniversitetet. Syftet är att stärka kvaliteten. Universitetets policy för internationalisering anger ramarna för ett systematiskt arbete med internationalisering inom områdena utbildning, forskning och forskarutbildning, verksamhetsstöd, ledning och kunskapsmiljö, eller annorlunda uttryckt internationalisering på hemmaplan. Universitetets utbildningar ska bidra till att studenter utvecklar sin internationella kompetens. Inom samtliga utbildningsprogram ska studier vid minst ett utländskt lärosäte erbjudas. Antalet utresande lärare och studenter bör generellt öka och resultaten av internationella kontakter spridas inom universitetet. Institutionerna bör aktivt motivera studenterna att delta t ex genom karriärvägledning i utbyte. Universitetets forskare ska ha ett aktivt utbyte med kollegor i andra länder, och forskningsresultaten ska presenteras i internationella sammanhang. Publiceringen i internationella tidskrifter med peer review bör öka inom alla områden. Insatser för att öka den internationella rekryteringen av forskare ska göras. Alla forskningsmiljöer ska inventera möjligheter till finansiering inom ramen för nordiska/europeiska forskningsprogram. Internationella forskarkonferenser vid Linnéuniversitetet bör bli fler. Alla doktorander ska beredas möjlighet att tillbringa viss tid vid något utländskt universitet och presentera sina resultat vid internationella konferenser. Universitetets strategi inkluderar jämställdhet och mångfald respektive hållbar utveckling i begreppet Globala värden, både angående innehållet i utbildningarna och i universitetets arbetsformer. Hållbar utveckling överlappar till viss del det miljöledningsarbete universitetet är ålagt att genomföra. Kommittéer inom dessa områden driver ett policyarbete angående inriktning och ambitionsnivåer, utifrån fastställda policydokument. Ansvaret för åtgärder ligger dock på fakulteter, institutioner och stödfunktioner. Rektors trialoger med fakulteter och institutioner visar att många goda exempel på verksamhet 9 (25)
10 finns, men att det finns ett behov av att utveckla ett strategiskt grepp om frågorna och att systematisera arbetet. Strategiska medel avsätts för internationalisering, hållbar utveckling och lika villkor. Inom internationaliseringsarbetet förutsätts påbörjade insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter fortsätta. Det nystartade Shanghaikontoret bör användas som en resurs i arbetet. 10 (25)
11 Ekonomiska förutsättningar, ramar och budget Anslagstilldelningen och budgetarbetet har skett i nuvarande organisation, men ska konverteras till den nya organisationen under början av. FHSAB FHS FED FNT NUV Fakultetsnämnden för hälsa, socialt arbete och beteendevetenskap Fakultetsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Fakultetsnämnden för ekonomi och design Fakultetsnämnden för naturvetenskap och teknik Nämnden för utbildningsvetenskap Ekonomiska planeringsförutsättningar Enligt budgetpropositionen för är de ekonomiska planeringsförutsättningarna följande: Tabell 1. Ekonomiska planeringsförutsättningar, tkr Utfall Plan Anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp) Anslag för forskning och utbildning på forskarnivå Särskilda medel Fortbildning av journalister (Fojo) Utrustning till Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Praktik i Sjöbefälsutbildningen (SJÖ) Summa tilldelade anslag Inom sjöbefälsutbildningen finansierar rederierna inte längre kostnader för studenternas praktik. Sjöfartshögskolans ledning har medvetet arbetat för att regeringen ska finansiera dessa praktikkostnader. Arbetet resulterade i särskilda anslagsmedel för praktik i sjöbefälsutbildningen om 1,1 mkr. Beträffande anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå påverkar följande poster de ekonomiska planeringsförutsättningarna för : Tabell 2. Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbeloppet) mellan och Specifikation av förändring mellan och Tkr Takbelopp Kvalitetsförstärkning höjda ersättningsbelopp avseende hum/sam prislapp Tillfällig satsning högskoleplatser Utbyggnad högskoleingenjörsutbildning 238 Omfördelning till lärar- och förskollärarutbildning Finansiering av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning -669 Reducering pga inaktiva studenter Reducering pga införande av studieavgifter för tredjelandsstudenter Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen Pris- och löneuppräkning Takbelopp En ny lärarutbildning om minskade kostnader för lärar- och för skollärarutbildning 11 (25)
12 Tillkommande poster enligt budgetpropositionen är den tillfälliga satsningen av högskoleplatser, utbyggnad högskoleingenjörsutbildning och reducering med anledning av utbyggd läkar- och tandläkarutbildning. De höjda ersättningsnivåerna till utbildningsområdena humaniora, samhällsvetenskap finansieras av regeringen med sänkt takbelopp motsvarande värdet av inaktiva studenter, d v s studenter som inte tagit några högskolepoäng samt med anledning av införandet av studieavgifter för tredjelandsstudenter. Vid fördelning av års takbelopp till fakulteterna har hänsyn tagits till parametrarna inaktiva studenter (prestationsgrader) och kvalitetsförstärkningen. Regeringens reducering på grund av införandet av studieavgifter för tredjelandstudenter beaktades fullt ut redan vid den interna fördelningen av års takbelopp. Den nationella ersättningen per utbildningsområde för Linnéuniversitetets helårstudenter och helårsprestation är följande: Tabell 3. Nationella ersättningen för en helårstudent respektive helårsprestation, kr Utbildningsområde En helårsstudent En helårsprestation Humanistiskt, samhällsvet., juridisk Naturvet., tekniskt, farmaceutiskt Vård Medicinskt Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Musik Media Idrott Kurser dels för vilka huvudmannaskapet övertagits från landstinget, dels för psykologutbildningen. 2 Utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och utbildningsvetenskapliga kärnan 3 Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen 4 Avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktisk-estetiska kurser inom bl a lärarutbildningen med inriktning mot tidigare år, förskollärarutbildningen och grundlärarutbildningen 5 Avser vissa kurser inom lärarutbildningen Den höjda ersättningsnivån för humanistiskt, samhällsvetenskapligt och juridiskt utbildningsområde hänförs till ersättningen för helårsstudent. Verksamhetsförlagd utbildning inom lärarutbildningen är ett nytt utbildningsområde från och med. Utbildningsområdet utgjorde tidigare en del av undervisning. Pris- och löneomräkningen är 0,57 procent. Inom utbildningsområdena design, media och musik är ersättningen begränsad till ett visst antal hst/hpr. för samtliga verksamhetsområden Den ekonomiska utvecklingen för Linnéuniversitetet präglas av stagnerade anslagsintäkter. Även om anslagen i nominella tal är nästan oförändrade 2011 och t o m ökar något, så är de löne- och prisökningar som ska mötas långt högre. Det innebär att budgeten för måste bygga på en kombination av ökade externa intäkter och effektiviseringar och kostnadsbesparingar. Det budgetförslag som nu föreligger har denna balans och summerar till ett underskott på 15 mkr. Det överensstämmer med de planeringsförutsättningar som styrelsen beslutade om i juni, nämligen att anpassningen till det av regeringen anvisade takbeloppet för anslagsutbildningen kan ske successivt genom att delvis ta myndighetskapitalet i anspråk. Jämfört med planerings- 12 (25)
13 förutsättningarna har underskottet tillåtits ökat med 2 mkr med hänsyn till att årets underskott blir lägre än budgeterat. Tabell , mkr samtliga verksamhetsområden 2011 Avvikelse Utfall Prognos2 Prognos2-13 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter mm Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens utfall Anslagsutveckling I budgetpropositionen och forsknings- och innovationspropositionen aviseras förändringar av anslagen för Beträffande takbeloppet ligger det ungefär på samma nivå 2014 och För 2016 kommer de tillfälliga platserna att upphöra, vilket innebär att regeringen aviserar en minskning av takbeloppet för 2016 med drygt 17 mkr. Tabell 5: Förändring av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå (takbelopp), tkr Specifikation av förändring mellan och och och 2016 Tillfälliga platser, platser Utbyggnad högskoleingenjör Omfördelning mellan lärar- och förskollärarutbildning Omfördelning pga utbyggnad läkar- tandläkarutbildning Reducering i enlighet med propositionen Bäst i klassen Omfördelning pga utbyggnad vård- och ingenjörsutb. () Samordningsvinster pga e-förvaltningsprojekt Summa förändring En ny lärarutbildning om minskade kostnader för lärar- och för skollärarutbildning Linnéuniversitetet rapporterar regelbundet prognos över helårstudenter (hst)/helårsprestationer (hpr) och anslagsutveckling till utbildningsdepartementet. Den senaste prognosen som lämnades i oktober ser ut på följande sätt: 13 (25)
14 Tabell 6: Prognos över anslagsutvecklingen , tkr ( års prisnivå) Anslagsutveckling - takbeloppet Antal helårsstudenter Värdet av prognostiserade hst/hpr Tilldelade medel enligt budgetproposition I regeringens forskningsproposition, Forskning och innovation aviseras följande preliminära planeringsförutsättningar för Linnéuniversitetets forskning och utbildning på forskarnivå: Tabell 7: Anslagsutveckling forskning och utbildning på forskarnivå, tkr Anslagsutveckling forskning och utbildning på forskarnivå Nya medel 2014 Nya medel 2016 Omfördelning 2014 Totalt tillskott Linnéuniversitetet Totalt för samtliga lärosäten Inför 2014 minskas anslagstilldelningen för Lnu med 10 mkr, som bygger på preliminära värden för kvalitetsindikatorerna publiceringar och citeringar samt externa medel för forskning och utbildning på forskarnivå. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Sedan starten har Linnéuniversitetet bedrivit utbildning till ett värde som överstiger det av regeringen tilldelade takbelopp, som för uppgår till 953 mkr. Oktoberprognosen visar att universitetet har helårsstudenter som genererar ett värde om 985 mkr för. Under åren har universitetet utöver takbeloppet även avräknat anslagssparande som intäkter. Anslagsspararande utgörs av takbelopp som tidigare år inte har avräknats, eftersom utbildningens värde (volym) understeg tilldelat takbelopp. Anslagssparandet är nu slut och i stället kommer universitetet för att nyttja 16 mkr av myndighetskapitalet för att finansiera delar av utbildningen som inte ryms inom takbeloppet. Inför kommer 13 mkr av myndighetskapitalet användas till utbildningen. På så sätt gör universitetet en successiv anpassning av utbildningsutbudet till det takbelopp regeringen tilldelat Linnéuniversitetet. Myndighetskapitalet beräknas uppgå till 173 mkr per 31/12. I och med att utbildningsvolymen är större än takbeloppet får Linnéuniversitetet spara prestationer till kommande år. De år då utbildningsvolymen är lägre än takbeloppet kan sparade prestationer avräknas som intäkter. Totalt har Linnéuniversitetet möjlighet att spara prestationer till ett värde om ca 95 mkr. 14 (25)
15 Tabell 8. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: ekonomiska förutsättningar, tkr Ekonomiska förutsättningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Takbelopp Avräknat anslagssparande Intäkt av anslag Ianspråk myndighetskapital Medel att disponera Utbildning till ett värde av Utgående balans anslagssparande Utgående balans sparade prestationer Utgående myndighetskapital totalt Anslagsspararande utgörs av takbelopp (grundutbildningsanslag) som tidigare år inte har avräknats, då utbildningens värde understeg tilldelat takbelopp. 2 Sparade prestationer uppstår när utbildningens värde överstiger tilldelat takbelopp. Dessa kan avräknas i framtiden om Lnu bedriver utbildning till ett värde som understiger takbeloppet. Medel att disponera för utbildning på grundnivå och avancerad nivå fördelas enligt följande: Tabell 9. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medel att disponera, tkr Medel att disponera 2011 Utfall Prognos2 Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar Medel att fördela till nämnder Till myndighetskapital Medel att disponera Universitetsövergripande strategiska satsningar Universitetövergripande strategiska satsningar uppgår för till mkr, vilket motsvarar 3,8 procent av takbeloppet. Tabell 10. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Rekrytering av nyckelkompetens Stimulans för nyrekrytering Utveckling av utbildning ) ) ) Internationalisering Hållbar utveckling Lika villkor Samhällelig drivkraft Psykologutbildning Forum för genusvetenskap Medel att fördela senare Inklusive språkstöd : tkr, : tkr (Språkstödet har justerats för ökning av prislappen inom humaniora och samhällsvetenskap) tkr reserveras I beloppet ingår även universitetsgemensamma utvecklingsprojekt 15 (25)
16 Ekonomiskt stöd i samband med rekrytering av nyckelkompetens beslutas av rektor. Stimulans för ökning av kompetensen utgörs av stimulansmedel för ökning av antalet professorer och adjungerade professorer samt nya docenter. Rektor beslutar om fördelning av stimulansmedlen. Ekonomiskt stöd för samhällelig drivkraft beslutas av fakulteter och kan också användas till rekrytering av nyckelkompetens. I utveckling av utbildning ingår särskilda satsningar till prioriterade utbildningar och ett stöd till språkutbildningarna om 3,7 mkr. Språkstödet har justerats för ökning av prislappen inom humaniora och samhällsvetenskap. Rektor beslutar om särskilda satsningar till prioriterade utbildningar samt medel att fördela senare. Ekonomiskt stöd till internationaliseringsarbete uppgår till 9,2 mkr, summor som Internationaliseringskommittén bereder och rektor beslutar om. Påbörjade insatser för rekrytering av avgiftsskyldiga tredjelandstudenter förutsätts fortsätta. Medel för hållbar utveckling och lika villkor beslutas av Kommittén för hållbar utveckling respektive Kommittén för lika villkor. Fördelning av anslag för utbildning på grundnivå och avancerad nivå till nämnder För 2011 uppgick antalet helårsstudenter till , varav programstudenter till (62 procent) och (38 procent) helårstudenter avseende fristående kurser. FNT och NUV är de nämnder som 2011 framförallt bedriver utbildning till ett värde överstigande sitt takbelopp. Beträffande NUV kan detta förklaras av en ökad prestationsgrad som en konsekvens av de nya reglerna kring lärarlegitimation. Intäkt av anslag 2011 för FHS blev lägre än budget, vilket förklaras av att prestationsgraden blev lägre än budgeterad. Den övergripande principen för medeltilldelning är ökad kvalitet genom ökade ersättningsnivåer (prislappar) för utbildningsområdena humaniora och samhällsvetenskap. Universitetets målsättning är att öka prestationsgraden med bibehållen eller ökad kvalitet. För att möjliggöra ökning av prislappen reduceras antalet helårsstudenter, som till en del utgörs av inaktiva studenter. Nämnderna beslutar om sitt utbildningsutbud och hur tilldelade medel disponeras. Medeltilldelningen till nämnderna utgår från antalet programstudenter för, där universitetet har åtagande för redan antagna programstudenter. Antalet har sedan ökat med 2/3 av beräknade konsekvensökningar för den av universitetsstyrelsen prioriterade psykologutbildningen. Sjuksköterskeutbildning ingår med en utökning med tio platser. Antalet helårsstudenter har sedan reducerats med anledning av inaktiva studenter/höjda prestationsgrader. Därefter har en omfördelning skett med fem procent från så kallade torra ämnen till våta ämnen inom utbildningsområdena naturvetenskap och teknik. Det totala anslaget till nämnderna minskas och är ytterligare en anpassning till av regeringen tilldelat takbelopp. 16 (25)
17 Tabell 11. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: medelsfördelning till nämnder, tkr Utfall 2011 Totalt 3 4 Plan 4 Intäkt 1 värde FHSAB FHS FED FNT NUV Motsvarar anslag av den utbildning nämnden ansvarat för under 2011 med avdrag för universitetsövergripande strategiska satsningar. ²NUV fördelade anslag till berörda institutioner fullt ut vad gäller hst och hpr men med reducerad prislapp med drygt 7 procent. ³ Verkligt värde av hst och hpr, med avdrag för universitetsövergripande satsningar, oavsett ifall det rymdes inom nämndens anslagsram. Se tabell 12 utbildning på grundnivå och avancerad nivå hst/hpr 4 Inkluderar omfördelning mellan utbildningsområdena naturvetenskap och teknik 5 Inkluderar 10 nya programnybörjarplatser inom sjuksköterskeutbildningen 6 Inkluderar 5 nya programnybörjarplatser inom högskoleingenjörsutbildningen 7 I uppdraget ingår förutom programutbildning även handledarutbildning som fristående kurs En sammanställning av antalet inaktiva studenter visar att universitetet hade helårsstudenter som började hösten 2010 och inte tagit några högskolepoäng fram till Merparten av dessa finns på fristående kurser. Justering av helårsstudenter och anslag med anledning av inaktiva studenter utgår därför från fristående kurser. Inför gjordes en justering för både FED och FNT med anledning av införande av studieavgifter för tredjelandsstunder. I tilldelat takbelopp till nämnderna ingår utrymme för nämndernas egna avsättningar till strategiska medel och eventuellt omfördelningar. Minst en procent av dessa medel ska finnas disponibla för den nya fakultetsstyrelsen. Tabell 12. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: helårsstudenter och prestationsgrad Utfall Prognos Plan Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) Hst (pr.grad) FHSAB (81%) (82%) (83%) (83%) FHS (67%) (69%) (70%) (70%) FED (75%) (74%) (76%) (76%) FNT (75%) (75%) (77%) (77%) NUV (95%) (90%) (92%) (92%) (77%) (77%) (79%) (79%) (79%) 1 Motsvarar av helårsstudenter och prestationsgrad enligt utfall i Ladok 17 (25)
18 Nedan visas en specifikation av medelstilldelningen till nämnderna för både och inklusive de universitetsövergripande strategiska satsningarna samhällelig drivkraft och språkstöd. Tabell 13. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: specifikation av medelstilldelningen per nämnd budget, tkr FHSAB FHS FED FNT NUV Summa Grunduppdrag Omfördelning na/te, 5% Samhällelig drivkraft Språkstöd Summa Ingår i universitetsövergripande strategiska satsningar Tabell 14. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå: specifikation av medelstilldelningen per nämnd budget, tkr FHSAB FHS FED FNT NUV Summa Grunduppdrag Omfördelning na/te, 2,5% Samhällelig drivkraft Språkstöd Summa Ingår i universitetsövergripande strategiska satsningar Intäkter av uppdragsutbildning och andra externa uppdrag Polisutbildningen är universitetets största uppdragsutbildning och genomförs på uppdrag av Rikspolisstyrelsen. Under utökades polisutbildningens omfattning markant. För grundutbildningen upphörde effekterna av nollintaget höstterminen Utöver detta dubblerades dimensioneringen för vår- och höstantagningen. Vidareutbildningen utvecklas bra. Rikspolisstyrelsen förlade en betydande del av fort- och vidareutbildningen till Linnéuniversitetet under och större delen kommer att repeteras. Volymen för icke polisiära kunder är låg, ca 1 mkr. För budgeteras en återgång till tidigare volymer, 2-3 mkr. Sammantaget blir effekten för polisutbildningen att antalet helårsstudenter ökar från 372 till 474 och att den totala omsättningen ökar från 51 mkr till 65 mkr. Utsikterna för 2014 är dock mer ovissa. Rikspolisstyrelsen omorganiserar utbildningsverksamheten och det kan innebära en minskning av Linnéuniversitetets uppdrag redan Institutet för fortbildning av journalister (Fojo) bedriver på regeringens uppdrag kursverksamhet för att erbjuda yrkesverksamma journalister kompetensutveckling. Utöver detta regeringsuppdrag så bedriver Fojo uppdragsutbildning såväl i Sverige som utomlands. En stor uppdragsgivare är SIDA. Under senare år har konkurrensen inom uppdragsutbildningen ökat och samtidigt har en allt större del av Fojos internationella arbete kommit att bedrivas i mottagarländerna. Sammantaget har detta inneburit behov av en förändring och anpassning av Fojos resurser och kostnadsnivå. Under har en ökning skett av omsättningen och den beräknas fortsätta. Den totala omsättningen 18 (25)
19 prognostiseras till 35 mkr och beräknas uppgå till 40 mkr varav 30 mkr avser uppdragsutbildning. Avgiftskyldighet för s.k. tredjelandstudenter infördes av regeringen fr. o m höstterminen Universitetets intäkter för 2011 var 2,3 mkr. Prognosen för, som då omfattar två terminer visar på en omsättning av 3,8 mkr. Inför 2011 och har inga särskilda åtgärder genomförts för att rekrytera avgiftsstudenter, men under har två projekt med detta syfte startats. Det gäller dels, att en anställd vid det Shanghaikontor som universitetet har tillsammans med regionförbunden i Kalmar län och södra Småland, på deltid kommer att informera kinesiska studenter om studier vid Linnéuniversitetet. Dels kommer universitetet delta i ett antal utländska studentmässor. På sikt beräknas antalet avgiftstudenter öka, men för bedöms ökningen bli marginell. Uppdragsverksamheten vid institutionerna, inklusive utbildningen av avgiftsstudenter, uppgick till ca 38 mkr 2011 och prognosen för visar på en omsättning på ca 44 mkr. Bl.a. beroende på den minskade anslagsutbildningen planeras för en fortsatt ökning till ca 50 mkr. utbildning på grundnivå och avancerad nivå en summerar till ett underskott på 15 mkr, d.v.s. att den summan tas i anspråk från myndighetskapitalet. Anledningen till att myndighetskapitalet tas i anspråk är, att övergången från minskade anslagsintäkter till ökade externa intäkter och en anpassning av kostnadsnivån, ska kunna genomföras på ett planerat och balanserat sätt. De externa intäkterna ökar relativt kraftigt, med 15 procent, men huvudelen är, som framgått ovan, hänförlig till polisutbildningen. Tabell 15., mkr utbildning på grundnivå och avancerad nivå 2011 Avvikelse Utfall Prognos2 Prognos2-13 Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag Intäkter av avgifter mm Intäkter av bidrag Finansiella intäkter Summa intäkter Verksamhetens kostnader Kostnader för personal Kostnader för lokaler Övriga driftkostnader Finansiella kostnader Avskrivningar Summa kostnader Verksamhetens utfall (25)
20 Forskning och utbildning på forskarnivå Enligt budgetpropositionens uppgår års anslag för forskning och utbildning på forskarnivå till tkr. Tilldelat anslag för forskning och utbildning på forskarnivå disponeras enligt följande: Tabell 16. Forskning och utb. på forskarnivå: intäkt av anslag - medel att disponera, tkr Medel att disponera 2011 Utfall Prognos2 Plan Universitetsövergripande strategiska satsningar Medel att fördela till nämnder Till myndighetskapital Intäkt av anslag - medel att disponera Universitetsövergripande strategiska satsningar Inför avsätts tkr för strategiska satsningar på universitetsövergripande nivå, vilket motsvarar ca 10 procent av anslag för forsknings och utbildning på forskarnivå. Tabell 17. Forskning och utb. på forskarnivå: universitetsövergripande strategiska medel, tkr Universitetsövergripande strategiska satsningar 2011 Utfall Prognos2 Plan Linneaus University Centers (LNUC) Stimulans för nyrekrytering 500 Senior forskning Havsmiljöforskning (EcoChange) Klimatmodellering (Merge) Samfinansiering EU:s 7:e ramprogram Samfinansiering Stimulans: internationaliseringsarbete Stöd: samhällelig drivkraft Fördelning utifrån externa FO-intäkter Institutet för kunskaps- och metodutv Rekrytering nyckelkompetens utb vet Forskning Forum för genusvetenskap Fördelas senare/outnyttjade medel Medlen permanentas och ingår i respektive nämnds tilldelning 2 Forskning inom FED (ekonomi och design), FNT (professorsplattform energieffektivt byggande) och inom FHSAB (psykologi och socialt arbete) Under 2011 inrättades tre Linneaus University Centers, LNUC, vars verksamhet har startat. Ytterligare ett LNUC har under året inrättats. Reserverat belopp är en bedömning av faktisk förbrukning för dessa fyra LNUC för. Modellen för stimulans för nyrekrytering finns beskriven under avsnitt utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I de ämnen där fakultetsmedlen till stor del är uppbundna i utbildning på forskarnivå kommer under och 2014 särskilda medel reserveras för att möjliggöra senior forskning inom berörda ämnen. Rektor beslutar om fördelningen. EcoChange och Merge är miljöer som av regeringen har utsett till strategiska forskningsområden. 20 (25)
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010
INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,
Läs merSTATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014
STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre
Läs merUFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser
UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,
Läs merKVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER
LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-
Läs merVision och övergripande mål 2010-2015
Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor
Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet
Läs mertarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans
tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.
Läs merHÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg
Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna
Läs merUFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet
UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett
Läs merLinnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse
Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024
Läs merVerksamhetsplan och budget 2016
Verksamhetsplan och budget 2016 Beslutat av Universitetsstyrelsen Datum: 2015-12-10 Dnr: 2015/162-1.1 Innehåll Bakgrund 3 Verksamhetsplan 2016-2018 5 Kompetensförsörjning 8 Utmanande utbildningar 10 Framstående
Läs merStrategisk plan för fakulteten för konst och humaniora
Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående
Läs mer2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland
REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett
Läs merStyrning av utbildning på grund- och avancerad nivå
DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens
Läs merVerksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10
Verksamhetsplan Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Medicinska fakultetens verksamhetsplan 1 Bakgrund Målen i medicinska fakultetens verksamhetsplan
Läs merKommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.
Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn
Läs meren introduktion till den svenska högskolan 11
Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står
Läs merRektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan. Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03
Rektor Högskolan i Trollhättan/Uddevalla Box 936 461 29 Trollhättan Maud Quist BESLUT 2004-06-01 Reg.nr 641-4444-03 Ansökan om rätt att utfärda magisterexamen med ämnesdjup i omvårdnad Högskolan i Trollhättan/Uddevalla
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statens budget för 01 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut... 1 Lagförslag... 5.1 Förslag till lag
Läs merStrategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap
Dnr: 2016/6683-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2017-2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2017-01-01 Beslutat av: Beslutsdatum: 2016-12-08
Läs merLönepolicy för Umeå universitet
Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning
Läs merLuleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen
Läs merFakulteten för teknik. Strategi 2015 2020
Fakulteten för teknik Strategi 2015 2020 Attraktivt utbildningsutbud. Starka forskningsmiljöer. Samhörighetskänsla, ansvar och tydliga mål. Välkommen till Fakulteten för teknik! Fakulteten för teknik Strategi
Läs mer2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning
31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande
Läs merManual till den ekonomiska mallen
MANUAL 1(8) Avdelning Analysavdelningen 2014-11-24 51-442-14 Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uk-ambetet.se Manual till den ekonomiska mallen Ekonomiska mallen består av fem blad,
Läs merBETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET
STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag
Läs merRiktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010
Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje
Läs merBetänkandet Högre utbildning under tjugo år
1(7) German Bender Tel: 08 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Till TCOs kansliberedning 2015-11-06 Betänkandet Högre utbildning under tjugo år (SOU 2015:70) TCO Dnr 15-0079 TCO har
Läs merVerksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018
1 Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018 2 Innehållsförteckning Inledning 3 En god ekonomi är en grundförutsättning 3 Verksamhetsplanens syfte och disposition 3 Ansvarsförhållanden
Läs merMotion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad
Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att
Läs merFÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING
Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna
Läs merANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET
Dnr: ORU 1.2.1-4488/2013 ANSTÄLLNINGSORDNING VID ÖREBRO UNIVERSITET Fastställd av: styrelsen Datum: 2013-12-12 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning 2. Disposition av Anställningsordningen 3. Utgångspunkter
Läs merBeslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen
Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se
Läs mer:22 Karlstads universitet: Forskning och forskarutbildning :23 Linnéuniversitetet: Grundutbildning
PROP. 0/: UTGIFTSOMRÅDE 6 Tabell 8.: Härledning av anslagsnivån 0 05 0 0 0 05 Anvisat 0 59 9 59 9 59 9 59 9 5 8 805 77 7 6 Beslut -5 5-6 78-8 0-9 66 anslag 559-5 -70-8 58 Övrigt -80-80 anslag 56 76 565
Läs merHögskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som
Läs merSamhällsvetenskapliga fakultetens aktivitetsplan 2012 fastställd 2012-01-16
Samhällsvetenskapliga fakultetens aktivitetsplan 2012 fastställd 2012-01-16 Fakulteten leds av dekan Dieter K. Müller och han ingår i ledningsgruppen tillsammans med prodekan Ulrika Haake, vicedekan Magnus
Läs merKommittédirektiv. Högskolans utbildningsutbud. Dir. 2014:54. Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014
Kommittédirektiv Högskolans utbildningsutbud Dir. 2014:54 Beslut vid regeringssammanträde den 3 april 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska beskriva utvecklingen och sammansättningen av utbildningsutbudet
Läs merHögskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet
Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande
Läs merAnslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar
BESLUT Dnr: E2017/29 2017-12-12 Anslagsfördelning och budget 2018 samt planeringsramar 2019 2020 1 Förslag till beslut Styrelsen beslutar: att 2018 avsätta 95 %, 374 276 tkr, av grundutbildningsanslaget
Läs merUtbildning och. universitetsforskning
Utbildning och 6 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2005 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut... 9 2 Lagförslag... 23 2. Förslag till lag
Läs merHandlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning
Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret
Läs merAnvisningar för ekonomisk prognos
Ekonomiavdelningen (Torbjörn Söder) 2017-09-18 Sida 1 (5) Anvisningar för ekonomisk prognos 2 2017 Prognos baserad på utfallet per september Linnéuniversitetet ska sammanställa en ekonomisk prognos baserad
Läs merVerksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området
Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 6 universitetsforskning PROP. 2002/03: UTGIFTSOMRÅDE 6 Förslag till statsbudget för 2003 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut...9 2 Utgiftsområde
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2015
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merAnhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har
Läs merSTINT är unikt genom att vara den enda aktör som har internationalisering av högre utbildning och forskning som enda uppgift.
Strategi 2014 (1) Sammanfattning Ett paradigmskifte sker inom internationalisering av högre utbildning och forskning. Lärosäten över hela världen - också i vad som brukar kallas utvecklingsländer - konkurrerar
Läs merHandels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1
1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.
Läs merDetaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.
Sida 1(8) Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan 1. Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna blir något sämre för Billströmska folkhögskolan 2014, jämfört med de senaste åren. Statsbidraget
Läs merVerksamhetsplan Vuxnas lärande 2014
Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.
Läs merKarriärvägar för lärare, svar på motion (S)
2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)
Läs merMall 2 för utvecklingssamtal. 2013-09-19 Personalavdelningen
Mall 2 för utvecklingssamtal 2013-09-19 Personalavdelningen Utvecklingssamtal 1 Vid Linnéuniversitetet genomförs utvecklingssamtal årligen. Inför utvecklingssamtalet ska både chef och medarbetare i god
Läs merSommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse
EFFEKTIVITETSANALYS 1(22) Avdelning 2013-11-13 2013/ 2 Analysavdelningen Handläggare Håkan Andersson 08-563 088 90 Hakan.andersson@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en
Läs merPF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop
PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är
Läs merInternbudget år 2014. Barn- och grundskolenämnden
Internbudget år 2014 Barn- och grundskolenämnden Dokumentnamn Internbudget år 2014 barn- och grundskolenämnden Dokumentansvarig Förvaltningsekonom Fastställd/Upprättad Nämndsbeslut 2013-10-23, 181 Giltighetstid
Läs mer2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy
2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan
Läs merFS Bilaga p 6
Bokslut Lärarhögskolan Innehåll LÄRARHÖGSKOLANS RESULTAT, TOTALA INTÄKTER OCH KOSTNADER... 3 GRUNDUTBILDNINGSVERKSAMHETENS INTÄKTER, KOSTNADER OCH RESULTAT: TOTALT SAMT PER VERKSAMHET 3 FORSKNINGSVERKSAMHETENS
Läs merKvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)
1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit
Läs merNy utbildningsorganisation vid SLU
Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men
Läs merRektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle. Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03
Rektor Högskolan i Gävle 801 76 Gävle Maud Quist BESLUT 2004-12-16 Reg.nr 641-4677-03 Ansökan om rätt att utfärda socionomexamen Högskolan i Gävles ansökan om rätt att utfärda socionomexamen avslås. Ansökan
Läs merUtbildning och. 16 universitetsforskning
Utbildning och 16 universitetsforskning Förslag till statsbudget för 2002 Utbildning och universitetsforskning Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut...17 2 Utgiftsområde 16 Utbildning och
Läs merStudentfacklig utbildningsdag
Studentfacklig utbildningsdag 22 oktober 2014 Anders Fällström Hur fungerar ett universitet Organisation Ekonomi Utbildningsstrategier 2010-2014 2014- Pågående arbetsgrupper Kvalitetsarbete Pedagogisk
Läs merYttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter
Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens
Läs merForskning och utveckling inom landstinget
Forskning och utveckling inom landstinget Regionens utveckling och tillväxt Kunskapsorganisation god vård Skapar grund för innovationer och utveckling Landstingets skyldighet ( 26b HoS) Attraktivt landsting,
Läs merFör att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.
Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att
Läs merCenterpartiet Vi anser att dessa kurser varit framgångsrika. Vi arbetar för att dessa ska kunna fortsätta även i framtiden.
Fem frågor till riksdagspartierna inför valet 2014 1. Anser ni att de studiemotiverande folkhögskolekurserna ska få fortsätta efter 2014 och därmed också satsningen på extra folkhögskoleplatser på allmän
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016
Budget 2016 Justeringar utifrån budgetproposition 2015/16:1 utgiftsområde 16 inför år 2016 Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2016 avseende utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning,
Läs merVäxjö universitet. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Växjö universitet Kort om högskolan Växjö universitet startade som en filial till Lunds universitet 1967, blev självständig högskola 1977 och universitet 1999. Här studerar numera drygt 15 000 studenter.
Läs merVerksamhetsplan och budget 2014
Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...
Läs merFörslag till årsredovisning 2010
2011-02-17 1 (1) Kompetens- och arbetslivsnämnden Förslag till årsredovisning 2010 Dokumentet tas upp i KAN AU 110224 och i KAN 110311. Kompetens- och arbetslivsförvaltningen Anna Carlsson Nämndsekreterare
Läs merTid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö. Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15
KALLELSE/UNDERRÄTTELSE 2013-02-04 Sammanträde med: Ledningsutskottet Tid och plats: Tisdag 2013-02-12, kl 13:00 Garvaren, Förvaltningshuset Eksjö Ärenden 1 Ledningsutskottets protokoll 2013-01-15 Verksamhet-
Läs merRegleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sveriges lantbruksuniversitet
Regeringsbeslut IV 2 2015-11-19 N2015/07947/SUN Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende Sveriges lantbruksuniversitet 1bilaga
Läs merJusteringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning
Budget 2017 Justeringar utifrån budgetproposition 2016/17:1 Utgiftsområde 16: Utbildning och universitetsforskning Med anledning av regeringens budgetproposition inför år 2017 avseende utgiftsområde 16
Läs merKursklassificering av sjuksköterskeutbildningar
EFFEKTIVITETSANALYS 1(26) Avdelning 2013-12-03 2013/3 Analysavdelningen Handläggare Max Kesselberg 08-56308802 max.kesselberg@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalyser är en av formerna
Läs merÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om
ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands
Läs merRiktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.
Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning
Läs merEtt modernt, internationellt universitet i Småland
Ett modernt, internationellt universitet i Småland Sveriges nyaste universitet En sammanslagning av Högskolan i Kalmar och Växjö universitet Ett universitet med högsta möjliga verksamhetskvalitet, konkurrenskraft
Läs merFÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN
FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN 1.KTH:s modell I KTH:s utvecklingsplan förs visionen fram om ett KTH som ett ledande universitet i Europa och i världen. KTH förändrade sin organisation
Läs merVerksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015
HÖGSKOLAN DALARNA BESLUT DUC 2014/2098/10 Rektor 2014-12-19 Rev. 2015-02-09 Rev. 2015-03-09 Rev. 2015-08-24 Verksamhetsuppdrag för Humaniora och medier 2015 Ärendet Rektor beslutade 2014-12-19 om verksamhetsuppdrag
Läs merForskningsbokslut 2014
HAND- & PLASTIKKIRURGISK KLINIK Forskningsbokslut 2014 Enhetschef/FoU-ansvarig: Mikael Wiberg Mail: mikael.pj.wiberg@umu.se Tfn: 070-576 06 52 Verksamhetschef: Per Wahlström Mail: per.wahlstrom@vll.se
Läs merForskningsresurser i högskolan
, Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008
Läs merAtt bli DOCENT vid LiTH. Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson)
Att bli DOCENT vid LiTH Anvisningar, kommentarer och råd Lars Eldén (Tidigare versioner: Dan Loyd, Ulf Nilsson) LiTHs syn på docentkompetens Det ökar LiTH:s vetenskapliga kompetens inom grundutbildning,
Läs merUTBILDNINGSPLAN. Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric Care, 60 ECTS
Grundutbildningsnämnden för humaniora och samhällsvetenskap Dnr 413/2006-510 UTBILDNINGSPLAN Specialistsjuksköterska inom psykiatrisk vård, 40 poäng Graduate Diploma in Specialist Nursing in Psychiatric
Läs merYttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS
Diarienummer V 2016/24 Regeringskansliet Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Forskningskvalitetsutvärdering i Sverige - FOKUS Nationella sekretariatet för genusforskning ser det som
Läs merKunskap, glädje å så lite tillväxt
Kunskap, glädje å så lite tillväxt Det är människans nyfikenhet och vilja till ökad kunskap som för utvecklingen och samhället framåt Policydokument för högskoleutbildning för tillväxt och utveckling i
Läs merMålet är delvis uppnått
Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar
Läs merÖrebro universitet. Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00
Örebro universitet Utvärderingsavdelningen BESLUT 2002-01-15 Reg.nr 641-3688-00 Ansökan om rätt att utfärda psykologexamen Örebro universitet ges rätt att utfärda psykologexamen. Ansökan Örebro universitet
Läs merSkola i världsklass. Förslag till skolplan UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. 1. Inledning
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN BILAGA DNR 08-401/179 SID 1 (7) 2008-01-30 Förslag till skolplan Skola i världsklass 1. Inledning Skolans huvuduppgift är att förmedla kunskap och vårt gemensamma bildningsarv
Läs merHANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015
HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Institutionen för kulturvård DATUM: 2014-11-07 BESLUTAD AV: Institutionsrådet, Kulturvård KONTAKTPERSON: Bosse Lagerqvist FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och
Läs merUtbildningsanslag FKH budget 2017 Utbildningssmedel 2017 FKH (tkr) FKH (Brutto) Avsättning strategiska medel centralt FKH:s anslag NLU
Utbildningsanslag FKH budget 2017 Utbildningssmedel 2017 FKH (tkr) FKH (Brutto) 182 741 Avsättning strategiska medel centralt FKH:s anslag -5 847 NLU (Brutto) 44 310 Avsättning strategiska medel centralt
Läs merNämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning
Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning Drift och investeringar Utfall Budget Budget Plan Plan 2012-2014, tkr 2010 2011 2012 2013 2014 Driftbudget Intäkter 35 021 25 671 25 671 25 671 25 671
Läs merNU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering
Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell
Läs merKoncept. Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet och högskolor
Koncept Regeringsbeslut I:x 2012-12-13 U2012/ /UH Utbildningsdepartementet Per Magnusson per.magnusson@regeringskansliet.se 08-4053252 Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2013 avseende universitet
Läs merInternationell policy för Bengtsfors kommun
2 (7) Internationell policy för Bengtsfors kommun Bakgrund Omvärlden och EU påverkar oss alltmer och sambandet mellan det lokala och det globala blir allt tydligare. Förändringar på den internationella
Läs merVerksamhetsplan 2016-2018 Grants and Innovation Office
Chef Grants and Innovation Office Annika Bergman Verksamhetsplan -2018 Grants and Innovation Office Bakgrund Verksamhetsplan för Grants and innovation office -2018 baseras på verksamhetsplan för Högskolan
Läs merRamverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
Dnr 2012/197 ersätter tidigare beslut med Dnr 2009/2092 och 2007/1321 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2 INNEHÅLL 1. Inledning och
Läs merHögskolan Väst. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent
Högskolan Väst Kort om högskolan Högskolan Väst, som hette Högskolan i Trollhättan/Uddevalla fram till 2006, tillhör landets yngsta högskolor. Den finns idag i tre städer: Trollhättan, Uddevalla och Vänersborg,
Läs merDnr 193/2012-200. Anvisningar. till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet. Giltig från 2012-04-24
Dnr 193/2012-200 Anvisningar till Anställningsordningen för lärare och forskare vid Karolinska Institutet Giltig från 2012-04-24 Fastställd av rektor den 17 januari samt 24 april 2012 INNEHÅLL 1. INLEDNING...
Läs mer