KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

Transkript

1 LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades , och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver- sitetets strategidokument Linnéuniversitetet en resa in i framtiden. Strategi och Linnéuniversitetets kvalitetspolicy (Dnr 2010/1988) utvecklats och antagits. Dessa dokument utgör underlag för föreliggande kvalitetsmål och kvalitetsindikatorer inom Nämndens för utbildningsvetenskap (NUV) ansvarsområde, som ska utgöra stöd för nämndens kvalitetsarbete. I Linnéuniversitetets strategidokument anges fyra strategiska områden, vilka ska genomsyra universitetets verksamhet och därmed även NUVs verksamhet. Dessa områden är: - en attraktiv kunskapsmiljö - framstående forskning - samhällelig drivkraft - globala värden. De strategiska områdena ska komma till uttryck i kvalitetsmål definierade i nämndens kvalitetssystem samt i de indikatorer som ska användas för att ge tillförlitliga mått på att de mål som föreligger också uppnås. NUVs kvalitetsmål och indikatorer gäller för den utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå som nämnden har ansvar för. En betydande del av denna verksamhet utgörs av lärarutbildning samt fort- och vidareutbildning av lärare. Vidare inkluderas den utbildningsvetenskapliga forskning som nämnden finansierar samt den samverkan med regionens skolverksamhet, som bedrivs genom Regionalt utvecklingscentrums försorg.

2 En attraktiv utbildningsvetenskaplig kunskapsmiljö Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska vara en attraktiv kunskapsmiljö, som kännetecknas av ett dynamiskt och nära samband mellan utbildning, forskning och regionens skolverksamhet. Det ska också finnas en tydlig struktur som visar på kopplingar mellan utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska vara en integrerad utbildnings- och forskningsmiljö som samverkar med det omgivande samhället. Programutbildningen ska baseras på en nära samverkan mellan ansvariga för lärarutbildningens olika innehållsområden mellan universitetets personal och medverkande aktörer i det omgivande samhället mellan studerande, lärare och administrativ personal. Lärarstuderande ska i utbildningens olika delar möta lärare med uppdaterad och dokumenterad erfarenhet från fältet samt lärare med en god förankring i utbildningsvetenskaplig forskning. Kunskapsmiljön ska sammantaget utgöra en tydlig examensstruktur från grundnivå, via avancerad nivå till forskarnivå. Kunskapsmiljön ska kunna erbjuda utbildning på forskarnivå inom relevanta utbildningsvetenskapliga områden. Utbildningen ska baseras på högt ställda, relevanta och utmanande kunskapsmål. Programutbildningen ska karakteriseras av en för yrket relevant och tydlig progression när det gäller ämneskunnande, praktisk skicklighet och vetenskapligt förhållningssätt. Utbildningen ska vara väl förankrad i såväl nationell som internationell forskning. Kunskapsmiljön ska erbjuda utbildning av hög kvalitet i såväl campusbaserad utbildning som i utbildning av mer flexibel karaktär. Kunskapsmiljön ska kunna erbjuda medarbetare och studerande de modernaste verktygen för lärande och forskning. De studerande ska ha tillgång till ändamålsenliga resurser och stöd för lärande.

3 Lärare som utbildats vid Linnéuniversitetet ska vara väl förberedda för att praktisera sitt yrke. Lärare som utbildats vid Linnéuniversitetet ska vara skickliga i att utveckla attraktiva kunskapsmiljöer i sin yrkespraktik. Forskare som genomgått sin forskarutbildning vid Linnéuniversitetet ska vara väl förberedda för sin vidare utveckling som forskare. Exempel på indikatorer - Andelen lärare med aktuell erfarenhet från relevant yrkesverksamhet - Andelen lärare med vetenskaplig kompetens - Andelen lärare med högskolepedagogisk utbildning - Integration mellan utbildning, forskning och samhällelig samverkan (lärares bedömning i utvärderingar) - Tydliga utbildningsgångar från grundnivå till forskarnivå - Utbildningsutbudet på forskarnivå (antal relevanta forskarutbildningsämnen) - Utbildningsmål uppfattas relevanta och utmanande av studerande och avnämare (utvärderingar). - Tydliga progressionslinjer i styrdokumentens målskrivningar - Undervisningens kvalitet (studerandes utvärderingar) - Antalet undervisningstimmar (kontakttimmar) per kurs el dyl - Vetenskaplig och professionsanknuten litteratur i litteraturlistor - Examinationsformer som svarar mot utbildningsmålen (lärares och studerandes utvärderingar) - IKT-stödets kvalitet (lärares och studerandes utvärderingar) - Studerandestödets kvalitet (studerandes utvärderingar) - Genomströmning - Nyexaminerades kompetens i förhållande till utbildningsmålen (studerandes utvärderingar) - Etablering på arbetsmarknaden relevanta anställningar för lärare och forskare (alumnenkät) - Alumners värdering av utbildningen som förberedelse för yrket (alumnenkät) - Kvalitet i examensarbeten

4 Framstående forskning Nämnden för utbildningsvetenskap ska stimulera och stödja utvecklingen av en framstående forskning inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska inrymma väl definierade och relevanta forskningsmiljöer som utgör bas för såväl lärarutbildning som skolutveckling. Det ska finnas en god tillgång till vetenskapligt kvalificerad lärarkompetens inom det utbildningsvetenskapliga fältet. Kunskapsmiljöns kvalitet ska visa sig i form av god och relevant publicering. Kunskapsmiljöns kvalitet ska visa sig i form av efterfrågan från omvärlden. Den utbildningsvetenskapliga forskningen ska hålla en sådan kvalitet att det råder balans mellan intern- och externfinansiering. Det ska finnas en utbildningsvetenskaplig forskningsmiljö som är kvalificerad för att betecknas som Linnaeus University Center. Exempel på indikatorer - Forskningsmiljöns kompetens (professorer, docenter, doktorer, doktorander) - Forskningsmiljöns attraktionsvärde (antal sökande till anställningar) - Forskningsmiljöns ekonomiska villkor (interna och externa anslag) - Tillhörigheten till en forskningsmiljö (olika kategoriers bedömningar) - Utbildningsvetenskapliga forskningsseminarier - Lärares tid för forskning (lärares utvärderingar) - Genomförda utbildningsvetenskapliga forskningsseminarier - Genomförda ansökningar (antal fördelade på finansiärer) - Författande av publikationer (lärares redovisning) - Handledning av doktorander (antal uppdrag, kvalitet utifrån utvärdering) - Genomförda vetenskapliga uppdrag (antal och kategori) - Utfall av ansökningar - Examinationer inom utbildning på forskarnivå - Relevanta publiceringar - Avtryck i lärarutbildning (lärares redovisning) - Återverkning i skolverksamheten (lärares redovisning)

5 Samhällelig drivkraft Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska vara en drivkraft för utvecklingen av samhällets skolverksamhet. Detta ska komma till uttryck genom såväl en kontinuerlig samverkan i olika former som genom den inverkan som alumner som examinerats vid universitetet svarar för. Kunskapsmiljön ska erbjuda både alumner och andra yrkesverksamma lärare stöd i sin professionella utveckling och ett vidare sammanhang av livslångt lärande. Lärarutbildningens innehåll och utformning ska utvecklas i dialog med regionens skolverksamhet. Den verksamhetsförlagda utbildningen ska hålla hög kvalitet och bidra till både studerandes och skolverksamheters utveckling. Lärarutbildningen ska bidra till att de studerande utvecklar en god beredskap för att delta i skolutveckling. Lärare inom den verksamhetsförlagda utbildningen ska erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling för sitt uppdrag. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska ge möjligheter till kontinuerliga utbildnings- och utvecklingsinsatser för yrkesverksamma lärare. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska genom Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) vara en betydelsefull aktör inom regional skolutveckling. Exempel på indikatorer - En ändamålsenlig organisation för regional skolutveckling (utvärdering) - Lärares möjligheter att medverka i skolutvecklingsprojekt (lärares redovisning) - En relevant VFU-organisation som svarar mot lärarutbildningens behov - Deltagande externa ledamöter i NUVs nämnds- och rådsorganisation - Nätverk som kontaktytor mellan universitetets verksamhet och regionens skolor - Bredd och kvalitet i genomförda kompetensutvecklingsinsatser (utvärdering) - Bredd och kvalitet i genomförda skolutvecklingsuppdrag (utvärdering) - Bredd och kvalitet i genomförd VFU-lärarutbildning (utvärdering) - Antalet lärare som involveras i samverkansuppdrag (lärares redovisning) - Aktivitet i nätverk (lärares redovisning)

6 - Antalet genomförda kompetensutvecklingsinsatser och utfallets kvalitet (utvärdering) - Antalet genomförda skolutvecklingsuppdrag och utfallets kvalitet (utvärdering) - Antalet genomförda VFU-lärarutbildningar och utfallets kvalitet (utvärdering) - Nätverkens betydelse för utbildning och forskning (lärares redovisning) Globala värden Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska karakteriseras av arbetsformer som bygger på demokratiska grundprinciper och ett respektfullt förhållningssätt. Globala värden, såsom internationalisering, mångfald och hållbar utveckling, ska genomsyra lärarutbildningen. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska karakteriseras av öppenhet och kunskapsutbyte mellan olika länder, kulturer och vetenskapliga discipliner. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska ha en väl utvecklad samverkan med flera välrenommerade lärosäten i olika länder. Den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljön ska kännetecknas av en god arbetsmiljö, delaktighet och demokratiska arbetsformer. Lärarutbildningen ska ge de studerande möjlighet att bedriva studier och genomföra relevant yrkespraktik av god kvalitet vid utländska lärosäten. De lärarstuderande ska via internationella perspektiv i utbildningen kunna öka sin förståelse för den egna yrkespraktikens villkor. Lärarutbildningen ska spegla och främja mångfald i alla relevanta avseenden. Lärarutbildningen ska leda till att de studerande utvecklar en god insikt i barns och ungas varierande förutsättningar och uppväxtvillkor samt kompetens i att kunna hantera genus- och mångfaldsperspektiv. Lärarutbildningen ska leda till att de studerande utvecklar kompetens för att kunna verka för hållbar utveckling.

7 Exempel på indikatorer - Studerandegruppernas sammansättning med avseende på kön och etnicitet - Könsfördelning bland lärare - Utbildningarnas innehåll med avseende på genus och mångfald (mål, kurslitteratur, m m) - Möjligheter till utlandsstudier inom lärarutbildningsprogrammen (ex tillgängliga veckor) - Etablerade kontakter med utländska lärosäten (antal, kategori, etc) - Arbetsmiljöns kvalitet (lärares och studerandes utvärderingar) - Demokratiska arbetsformer inom utbildning och forskning (lärares och studerandes utvärderingar) - Genomförda utlandsstudier (typ och kvalitet utifrån utvärdering) - Genomförd utlandspraktik (typ och kvalitet utifrån utvärdering) - Genomförda lärarutbyten (typ och kvalitet utifrån lärares redovisning) - Forskningsprojekt som genomförs tillsammans med representanter för utländska lärosäten ((typ och kvalitet utifrån lärares redovisning) - Examinerades kompetens med avseende på genus, mångfald och hållbar utveckling (utvärdering, alumnenkät)

8 Administrativa värden Studie- och kursadministrationen inom lärarutbildningen ska kännetecknas av tydlighet, goda rutiner och effektivitet. De styrdokument (externa och interna) och de interna beslut som reglerar verksamheten ska vara lätt nåbara och tillgängliga för alla berörda parter Resursfördelning ska vara kopplad till den utbildningsvetenskapliga kunskapsmiljöns mål. De ekonomiska processerna ska vara transparenta. Intern och extern information ska präglas av öppenhet och tydlighet. Det ska vara gemensamma och transparanta handläggningsgångar och kriterier för kompetensutvecklingsinsatser för lärare verksamma i lärarutbildningen. Exempel på indikatorer - Tydliga och lättillgängliga styrdokument och beslut som reglerar verksamheten (utvärderingar) - Tydliga ekonomiska rutiner - Informationens relevans (utvärderingar) - Snabb och effektiv studie- och kursadministration (utvärderingar) - Snabb och effektiv handläggning av administrativa ärenden (utvärdering) Snabb och effektiv kommunicering av och uppföljning av beslut (utv