Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för 2017-2018"

Transkript

1 1 Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för

2 2 Innehållsförteckning Inledning 3 En god ekonomi är en grundförutsättning 3 Verksamhetsplanens syfte och disposition 3 Ansvarsförhållanden och organisation 3 Årscykeln och processen för planering och uppföljning 4 Strategikartan; vision, mål och indikatorer 4 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer 5 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer 5 Samverkan mål och indikatorer 6 Övergripande prioriteringar och satsningar för Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar 6 Det pedagogiska språnget en hel del gjort mycket återstår 7 Förbättrade förutsättningar för forskning 7 Behovet av samverkan ökar 7 Förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 7 Ekonomiska förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 7 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 9 Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 10 Samverkan förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 12 Kompetensförsörjning och ledarskap förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 13 Lokalförsörjning förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 14 Verksamhetsstöd förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 14 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet 16 Anslagsfördelning: utbildning på grundnivå och avancerad nivå 16 Anslagsfördelning: forskning och utbildning på forskarnivå 17 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet 18 Investeringar 20 Bilagor 21 Linköpings universitet 2015 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen. Omslagsfoto: David Einar Nygren/Linkin

3 3 Verksamhetsplan och budget för 2016 samt plan för Inledning Linköpings universitet, känt för sin samverkansförmåga och sitt nytänkande, har en stark ställning inom både utbildning och forskning. Inom utbildning visar sig detta genom en stark riksrekrytering av studenter, en över lag mycket högt rankad utbildningskvalitet och genom det faktum att studenterna härifrån är bland de absolut snabbaste att etablera sig på arbetsmarknaden. Inom forskningen visar sig styrkan bland annat genom förmågan att attrahera externa forskningsmedel. LiU hamnar på en tredje plats när det gäller omfördelning av basmedel som gjorts mellan landets lärosäten och som är baserad på andelen externa medel och andelen publicerings- och citeringsanalyser. Nu gäller det att fortsätta en positiv utveckling och inte slå av på takten. Att utbildning och forskning utgör grunden för samhällsutveckling och tillväxt är en etablerad uppfattning, men det innebär också en konkurrenssituation, inte bara nationellt. Det pågår en kraftfull internationell expansion av högre utbildning och forskning, vilket har skapat en ökad rörlighet både bland lärare, forskare och studenter. Att den globala utvecklingen under de senaste åren varit närmast explosionsartad innebär att det i dag finns drygt universitet runt om i världen. Det skapar både konkurrens och möjligheter. Våra viktigaste resurser är våra medarbetare och studenter. De viktigaste konkurrensmedlen är god kvalitet och hållbar utveckling. Det kräver både långsiktighet och uthållighet och det ingår i Linköpings universitets strategi att arbeta så. En viktig utgångspunkt på en övergripande nivå är att göra omvärldsanalyser och studera internationella trender. Ett mått på framgång är att LiU, på den prestigefyllda QS-rankningen över de 50 främsta universiteten i världen som är yngre än 50 år, klättrat från 40:e till 26:e plats. Samverkan internt och med det omgivande samhället är av tradition viktiga beståndsdelar för att ständigt stärka LiU såväl utbildnings- som forskningsmässigt. Vid universitetet har det sedan starten funnits en strävan att låta vetenskaplig och samhällelig relevans gå hand i hand. Då samverkan är ett brett begrepp och kan bestå av mycket, har Linköpings universitet utvecklat en ny samverkanspolicy. I den slås det fast att samverkan vid Linköpings universitet är relationer med, och aktiviteter som genomförs tillsammans med, aktörer från det omgivande samhället i syfte att aktivt bidra till att sprida och nyttiggöra kunskap, stärka varandras utveckling och attraktivitet och därigenom öka kvaliteten i utbildningen och forskningen. I en konkurrensutsatt värld är det viktigt att vara både synlig och tydlig. Med målsättningen att öka såväl enhetlighet som tydlighet initierades ett varumärkesarbete under Det omfattande arbetet, med många interna och externa intervjuer och med diskussioner i olika grupperingar, visade att förmågan till samverkan och nytänkande är de tydligaste karaktärsdragen hos Linköpings universitet. Beskrivningen förnyelse är vår enda tradition blev tydlig under arbetets gång med den nya grafiska profilen. I slutet av 2015 kommer en ny webbplats att introduceras, vilket är ytterligare ett sätt att förtydliga och stärka varumärket Linköpings universitet. Utvecklingen fortsätter under En god ekonomi är en grundförutsättning Linköpings universitet har under lång tid haft en omfattande utbildningsvolym som oftast har legat över det så kallade takbeloppet. Universitetets forskare har likaså varit mycket framgångsrika då det gällt att erhålla externa forskningsbidrag. Detta är en förutsättning eftersom universitetets basanslag, trots tillskott de senaste åren, är litet i relation till de äldre universiteten. Samtidigt låg kostnaderna under många år på en lägre nivå än intäkterna. Denna ordning bröts under 2012 och fortsatte under 2013 och Siktet framåt är inställt på att nå en ekonomi i balans Det handlar bland annat om att verksamhetsplanens satsningar och prioriteringar kan behöva balanseras av omprioriteringar, omfördelningar och reduktion av viss verksamhet. Verksamhetsplanens syfte och disposition Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i LiU:s strategikarta och är en handlingsplan för styrning, ledning och anslagsfördelning i syfte att systematiskt sträva efter att nå visionen och de tre övergripande strategiska målen för universitetets uppdrag grundutbildning, forskning och samverkan. Därför inleds verksamhetsplanen med en presentation av LiU:s strategikarta och en beskrivning av respektive uppdrags mål och indikatorerna för att uppnå dessa mål. Verksamhetsplanen ska ge en gemensam bild av nuläget, vart universitetet vill nå och tydliggöra LiU:s övergripande prioriteringar och satsningar för Efter en redogörelse av de övergripande prioriteringarna och satsningarna för är respektive område beskrivet utifrån sina respektive förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Områdena är: Ekonomi; Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; Forskning och utbildning på forskarnivå; Samverkan; Kompetensförsörjning och ledarskap; Lokalförsörjning samt Verksamhetsstöd. I den sista delen av verksamhetsplanen presenteras styrelsens anslagsfördelning (från regeringen) till grundutbildning och forskning samt finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd. Ansvarsförhållanden och organisation Linköpings universitet är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Rektor, som är universitetets chef, ansvarar för ledningen av universitetets verksamhet närmast under universitetsstyrelsen. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Vidare är det rektors ansvar att se till att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets olika verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultetsstyrelserna (motsvarande) vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för:

4 4 Internrevision Universitetsförvaltning Universitetsbibliotek Filosofisk fakultet Medicinsk fakultet Universitetsstyrelse Rektor universitetsledning 14 institutioner Teknisk fakultet Linköpings universitet Holding AB Ledningsråd Forskningsråd Utbildningsråd Samverkansråd Utbildningsvetenskap diskussioner i universitetsstyrelsen om verksamhetsplan och budget för kommande år, med beslut vid styrelsens junisammanträde. Under hösten arbetar fakulteterna, institutionerna och övriga bokslutsenheter med sin verksamhetsplanering och budget, ett arbete som ska vara klart till 1 december. Efter april respektive augusti månad innevarande verksamhetsår redovisas tertialrapporter, som främst har fokus på verksamhetens utveckling och ekonomi. Därutöver ska LiU även, per 30 juni, redovisa en delårsrapport till regeringen. En uppföljning av verksamhetsplanen kommer att göras efter varje verksamhetsår. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i strategikartans mål samt i de prioriteringar som anges i verksamhetsplanen. Bild 1: Schematiskt organisationsschema för Linköpings universitet. Vetenskaplig kompetens när det gäller utbildning och forskning inom respektive område. Att inom sina ansvarsområden fördela resurser för grundutbildning och forskning till institutioner och andra enheter. Att tillsammans med institutionerna ansvara för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. Att besluta om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. Att besluta om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Varje fakultet arbetar under ledning av en dekan. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, som var och en leds av en institutionsstyrelse och en institutionschef (prefekt). Utbildning och forskning bedrivs vid 14 Omvärldsanalys Tertialrapport VP och budget Delårsrapport Bild 2: Processen för planering och uppföljning i form av en årscykel. institutioner. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Årscykeln och processen för planering och uppföljning Verksamhetsstyrningen, synliggjord i årshjulet nedan, har sin utgångspunkt i strategikartan och ska driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/analys och agerande. Planeringen påbörjas under hösten, två år innan verksamhetsåret, med en omvärldsanalys som presenteras och diskuteras med universitetsstyrelsen. Den interna analysen fortsätter under vintern och görs utifrån omvärldsanalysen, förutsättningarna och utmaningarna för LiU. På styrelsens februarisammanträde presenteras årsredovisningen, budgetunderlaget och rapporten för intern styrning och kontroll (den så kallade ISK-rapporten), som alla är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Under våren förs förberedande Årsredovisning Budgetunderlag ISK-rapport Rektors planeringsdirektiv Förberedande budgetdiskussion Tertialrapport Strategikartan; vision, mål och indikatorer Visionen för Linköpings universitet visar den önskvärda positionen som: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas. Visionen innehåller en strävan att hålla högsta internationella kvalitet i såväl utbildning som forskning. Den visar också vår tro på betydelsen av mötet mellan människor som vägen för att komma dit. Det handlar om möten mellan lärare och student, lärare och lärare, student och student, forskare och forskare (såväl internt som externt) och med det omgivande samhället. Som kartan visar vilar LiU:s strategi på en grund som utgår dels från vårt uppdrag, dels från de kärnvärden vi arbetar efter. Däröver finns en rad viktiga förutsättning i form av förmågor och stöd som behövs för att kunna uppnå visionen. Ledarskap och medarbetarskap, optimalt verksamhetsstöd, förmåga att kunna prioritera och att rekrytera ingår i dessa förutsättningar. Från grunden utgår tre spår inom utbildning, forskning och samverkan mot visionen. Samverkan utgör en viktig del för att öka såväl kvalitet som relevans i utbildning och forskning. Överst i de tre spåren finns målet ( VI SKA ) för att nå visionen inom forskningen, utbildningen respektive samverkan. Under dessa strategiska mål finns angivet hur vi ska nå dem ( GENOM ATT ). För varje spår bestäms ett par indikatorer så att det blir möjligt att följa utvecklingen. Exempelvis är universitetets fältnormaliserade citeringsindex en av indikatorerna för forskning något som

5 visa excellens ta ansvar 5 vi ska Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld genom att bygga styrka Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället skapa effektivitet attraktiva akademiska miljöer vi har En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Bild 3: Strategikartan vid Linköpings universitet började gälla kan följas upp årligen. På utbildningssidan följer vi LiU:s andel av det totala antalet förstahandssökande till våra utbildningsprogram. En betydelsefull del i strategiarbetet är vidare att sätta upp måltal för indikatorerna. Ytterligare en viktig del av strategiarbetet är att ta olika initiativ inom verksamheten för att stimulera till att målen ska kunna uppnås. Det kan exempelvis handla om pedagogisk och didaktisk utbildning och utveckling, om ökad bibliometrikompetens eller stöd för att skriva forskningsansökningar. På närmast följande sidor beskrivs beslutade mål, indikatorer och måltal för utbildning på grundnivå och avancerad nivå; för forskning och utbildning på forskarnivå och för samverkan. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet Utbildning på grundnivå och avancerad nivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Linköpings universitets strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin) med måltalet minst 5,50 procent. Etablering på arbetsmarknaden med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UKÄ:s rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Utfallet de tre senaste åren för indikatorn Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram, som följs upp i anslutning till anmälningstidens utgång den 15 april respektive år, är: 2015: 5,03 procent 2014: 5,22 procent 2013: 5,12 procent Utfallet de tre senaste tillfällena för indikatorn Etablering på arbetsmarknaden, som presenteras av UKÄ i december respektive år, framgår nedan. Rapporten i december 2013 avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2011 av dem som examinerades 2009/10. De två övriga uppgifterna avser etableringen på arbetsmarknaden 2009 respektive 2008 av dem som examinerades 2007/08 respektive 2006/07. Någon rapport som avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2010 av dem som examinerades 2008/09 presenterades aldrig. Nästa rapport förväntas publiceras i december 2015 varför någon uppgift om etableringsåret 2013 inte föreligger. Det tillgängliga utfallet är: Etableringsår 2013: publ. dec Etableringsår 2011: plats 2 Etableringsår 2009: plats 2 Etableringsår 2008: plats 4 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Universitetets strategiska mål för forskningen är att:

6 6 Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta ska ske genom att: Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Fältnormaliserat citeringsindex, med måltalet minst 1,15. Andel externa medel från Vetenskapsrådet (VR), med måltalet minst 7 procent i medelvärde de tre senaste åren. Vad gäller citeringsindex så har utfallet för de tre senaste åren, enligt VR:s beräkningsunderlag till regeringen, varit: 2014: 1, : 1, : 1,08 Detta är fortfarande strax under riksgenomsnittet som för Sverige 2014 är 1,14. LiU har dock sedan 2010 haft en positiv utveckling från 0,96 till i dag 1,1. Ett måltal för LiU inför kommande treårsperiod är ett medelciteringsindex om 1,15 vid utgången av Universitetsstyrelsen har beslutat att låta andelen forskningsbidragsmedel från Vetenskapsrådet, VR, vara utgångspunkt i analysen av hur framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. LiU:s andel av beviljade medel från VR under de tre senaste åren är: 2014: 6,6 procent; 2013: 7,7 procent; 2012: 5,9 procent. Med måltalet minst 7 procent i medelvärde över tre år blir utfallet: 2014: 6,7 procent 2013: 6,8 procent 2012: 5,8 procent Samverkan mål och indikatorer Under denna rubrik presenteras nuläget, själva analysen presenteras under avsnittet Samverkan förutsättningar, utmaningar och prioriteringar. Linköpings universitets strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Tabell 1 Samverkan externa medel Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Av de externa medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA som går till svenska lärosäten ska andelen till LiU uppgå till minst 7 procent från vardera. Personrörlighet: Andel adjungerade läraranställningar ska uppgå till minst 10 procent och externanställda forskarstuderande ska uppgå till minst 20 procent. Externa medel Som mått på LiU:s konkurrenskraft och förmåga att attrahera samverkansrelaterade bidragsmedel, internationellt såväl som nationellt, redovisas i tabell 1 LiU:s andel (nationellt) av utbetalade medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA. Personrörlighet I tabell 2 anges utfallen för den senaste treårsperioden beträffande angivna personalkategorier som ett mått på universitetets attraktivitet ur ett samverkansperspektiv. Noterbart är att andelen adjungerade lärare, såväl som externanställda forskarstuderande, har ökat över perioden och närmar sig nu måltalen på 10 respektive 20 procent. Övergripande prioriteringar och satsningar för fyller Linköpings universitet 40 år. Under fyra årtionden har medarbetare och studenter skapat ett universitet med stark ställning inom såväl utbildning och forskning som samverkan. De som är unga i dag kommer att möta ett i många avseenden annorlunda samhälle än när LiU bildades. Europa genomgår enorma förändringar, vi avlägsnar oss snabbt från det gamla industrisamhället och lever i en tid av stor global påverkan. De högteknologiska branscherna får allt större betydelse och servicesektorn växer. Välfärden ställs inför nya utmaningar och högre utbildning och forskning blir allt viktigare. Mot denna bakgrund behöver LiU konsolidera och vidareutveckla befintlig verksamhet, men också prioritera och utveckla ny verksamhet. De under 2015 beslutade stora satsningarna på molekylär medicin, autonoma system och Environmental Humanities visar att LiU spelar en År EU:s ramprogram VINNOVA ,1 procent 5,1 procent ,6 procent 4,5 procent ,6 procent 4,7 procent Tabell 2 Samverkan personrörlighet År Andel adjungerade lärare Andel externanställda forskarstuderande ,0 procent 18,9 procent ,7 procent 18,1 procent ,8 procent 17,2 procent viktig roll för att ta sig an framtidens utmaningar. En viktig utgångspunkt är att verksamhetsutveckling sker lokalt, i mötet mellan lärare och lärare, mellan studenter och lärare, studenter och studenter och mellan universitets verksamhet och samhället i övrigt. Institutioner, fakulteter och den LiU-övergripande nivån har sin viktigaste roll i att, utifrån den färdriktning LiU valt, stödja sina medarbetare och studenter som varje dag engagerar sig i kunskapsutveckling. I verksamhetsplan och budget för 2016, och planeringsförutsättningarna för de kommande åren, prioriteras de övergripande områden som beskrivs nedan: Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar Fortsatt arbete utifrån projektet Universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud pågår inom fyra fakultetsövergripande profilområden: Plats för välfärd och Äldres välfärd Yngre barns lärande Samhällsbyggnad Gestaltning En fortsatt satsning möjliggörs dels genom omprioritering, dels försök att få nya utbildningsplatser, huvudsakligen förlagda till Campus Norrköping. Konkreta initiativ för framtiden återfinns inom vart och ett av ovanstående profilområden, till exempel finns förslag till kandidatprogram inom samhällsplanering, med starka kopplingar till gestaltning. Ett annat exempel är den uppbyggnad av en prototyp för framtidens välfärdsplats som nu planeras. Gestaltning ska vara en slags minsta gemensamma nämnare i samtliga områden. Ett steg i konkretiseringen av Välfärdens utmaningar är det nyetablerade Institutet för analytisk sociologi (IAS). Ett annat starkt område, som också kommer att lyftas fram inför den forskningspolitiska propositionen, är den arbetslivsforskning som bedrivs vid LiU. Här finns en hög kompetens, och en ambition att bli en nationellt ledande nod.

7 7 Intäkter 2014 Kostnader 2014 Avgifter 7 % Bidrag grundutb. 1 % Finansiella intäkter 0,2 % Finansiella kostnader Finansiella 0,1 % intäkter Avskrivningar 4 % Bidrag forskning 26 % Anslag grundutb. 40 % Övrig drift 20 % Avgifter Bidrag grundutb Personal 63 % Bidrag forskning Lokaler 13 % Anslag forskning Anslag grundutb Anslag forskning 26 % Bild 4a och 4b: Intäkter respektive kostnader vid Linköpings universitet Det pedagogiska språnget en hel del gjort mycket återstår LiU:s mål är att vara det bästa alternativet för grundutbildning. För att möta de framtida pedagogiska utmaningarna, prioriteras följande: Didacticum har en nyckelroll vad gäller lärares pedagogiska meritering, men också i frågor om utökad användning av IKT (IKT = Informations- och kommunikationsteknik) som pedagogiskt hjälpmedel. LiU:s virtuella lärmiljö, Lisam, utvecklas vidare utifrån behov och önskemål, tydliggjorda av lärare och studenter. Digitala hjälpmedel vid examination införs, först som pilotprojekt, men med ambitionen att senare utökas för att underlätta och effektivisera för både studenter, lärare och administrativ personal. Uppförandet av Studenthus Valla pågår och kräver fortsatt uppmärksamhet. Här kommer det att erbjudas attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer, och funktioner som bibliotek, Didacticum och en samlad studentservice. LiU ska fortsätta att attrahera eftertraktade studenter. Detta betyder att LiU ska rekrytera de studenter som är bäst lämpade för studier oavsett bakgrund. Nationell rekrytering ska kombineras med regionala insatser för att nå detta mål. Förbättrade förutsättningar för forskning Konkurrensen om forskarna och om externa forskningsbidrag är knivskarp. Därför måste förutsättningarna för forskarna vid universitetet vara de bästa möjliga. Följande prioriteras: Den av rektor tillsatta utredningen, som ska inventera och utarbeta förslag till långsiktig samordning, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur, presenteras under 2015 och ska därefter implementeras. Det gemensamma forskningsstödet stärks, bland annat genom en ökad satsning på Grants office. En ny forskningsstrategi utarbetas och implementeras. De fakultetsvisa utvärderingsinitiativ som genomförts utgör viktiga inspel. Behovet av samverkan ökar Betydelsen av samverkan betonas alltmer, såväl nationellt, internationellt som vid LiU. Följande prioriteras: Fortsätta arbetet med att skapa nya, och samtidigt vårda existerande, strategiska samverkansavtal. Inventera och utarbeta en ny strategi för LiU:s verksamhet inom fort- och vidareutbildning. Fördjupa samarbetet och utarbeta ett nytt övergripande samverkansavtal mellan LiU och det nybildade Region Östergötland. Utveckla LiU:s förmåga att beskriva forskningens och utbildningens relevans för det omgivande samhället. En jubileumsstiftelse är under bildande och resurser avsätts för att möjliggöra en förstärkt givarverksamhet. Förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Ekonomiska förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar I bokslutet 2014 redovisade Linköpings universitet ett underskott på 88 mnkr, varav 65 mnkr inom forskning och 23 mnkr inom utbildning. Universitetets balanserade kapitalförändring uppgår till 660 mnkr efter bokslutet 2014 och de oförbrukade bidragen, det vill säga medel som LiU fått i förskott för finansiering av kommande verksamhetskostnader, uppgår till 687 mnkr. Verksamhetsgrenarnas andel av LiU:s finansiering är 44 procent inom grundutbildning och 56 procent inom forskning. Forskningens andel har ökat gradvis under de senaste åren samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning. Av LiU:s totala intäkter på mnkr (2014) utgör externa bidrag 27 procent, varav forskning utgör den absoluta huvuddelen. Utvecklingen med ökande bidragsintäkter de senaste åren har fortsatt efter en tillfällig nedgång Anslag är fortfarande den dominerande finan sierings - formen och utgör 66 procent av de totala intäkterna. På kostnadssidan utgör personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna. (Se bild 4a och 4b.) De ekonomiska resultaten från år 2008 till 2011 har visat överskott för LiU, vilket har medfört att det balanserade kapitalet har ökat kraftigt, från ca 340 mnkr till ca 800 mnkr. Från 2012 sker en förändring och LiU redovisar istället underskott. De årliga underskotten har ökat under 2013

8 8 mnkr Balanserat kapital med åtgärder Balanserat kapital Kostnader Intäkter Bild 5: Kostnader, intäkter och balanserat kapital under samt budgetunderlagets prognos för , belopp mnkr. Den alternativa kurvan för balanserad kapitalförändring visar prognosen med aktiva åtgärder för att reducera underskotten. och För att verksamheten ska omsätta resurserna i en jämnare takt har LiU arbetat medvetet med incitament i syfte att minska det balanserade kapitalet. Bland annat har riktlinjerna för balanserat kapital hörsammats av verksamheten och gett effekten att kapitalet har minskat. Universitetet har en fortsatt god ekonomi med ett balanserat kapital på 660 mnkr efter För budgetåret 2015 och planperioden har noggranna ekonomiska prognoser gjorts i LiU:s budgetunderlag till regeringen. Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna de kommande åren i en högre takt än som tidigare prognostiserats. Förbrukningen av kapitalet behöver därför dämpas något och LiU behöver ha balans mellan intäkter och kostnader år 2018 (se bild 5). Rektor har som ett led i ekonomi- och verksamhetsplaneringen lämnat planeringsdirektiv inför budget och plan med uppdrag att genomlysa verksamhet och ekonomi samt föreslå åtgärder för att minska de kommande årens underskott. Syftet är att skapa utrymme för prioriterade satsningar, att effektivisera verksamheten samt att nå långsiktig ekonomisk balans vid LiU. I regeringens vårproposition 2015 har nya platser fördelats till lärosätena, vilket framför allt är till lärar- och vårdutbildningar. Det innebär att LiU får ett högre takbelopp inom grundutbildningen med cirka 30 mnkr 2016, 44 mnkr 2017 samt 58 mnkr Det finns också en kvalitetsförstärkning inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi och lärarutbildning. Det är dock oklart hur stor denna förstärkning blir för LiU, besked om detta kommer senast att lämnas i regeringens budgetproposition i september Inom gällande forskningsproposition finns en avisering om ökat basanslag med 16,5 mnkr från och med 2016 för forskning, vilket är inkluderat i föreslagen anslagstilldelning. Definitivt besked kommer att lämnas i budgetpropositionen hösten Regeringen avser att presentera en ny forskningspolitisk proposition under Det finns en osäkerhet i finansieringen av vissa lokaler för preklinisk utbildning och forskning, vilka genom avtal tillhandahållits av Region Östergötland utan kostnad för universitetet. Årskostnaderna för dessa lokaler är drygt 20 mnkr. Detta avtal löper ut vid utgången av år 2015 och LiU har i budgetunderlaget till regeringen begärt ökat anslag för att delvis kompensera intäktsbortfallet. Även här kommer besked om ett eventuellt utökat anslag att lämnas i budgetpropositionen Utmaningar För en stor organisation som LiU krävs det beredskap och tidiga åtgärder för att anpassa kostnaderna till intäkterna utan att ge avkall på verksamhetens samlade kvalitet. I budgetunderlaget som LiU lämnade till regeringen beräknas underskottet för 2015 till -177 mnkr, därefter beräknas underskotten minska till -136 mnkr 2016, -105 mnkr 2017, och -98 mnkr I planeringsarbetet inför budget 2016 samt plan för behöver åtgärder vidtas för att reducera de förväntade underskott som prognostiseras i budgetunderlaget. Om underskottet kan minskas till 150 mnkr redan 2015, för att sedan förbättras med 50 mnkr per år skulle det balanserade kapitalet kunna uppgå till cirka 360 mnkr efter Det motsvarar ungefär 10 procent av universitetets omsättning av intäkter. En successiv anpassning av verksamhetens kostnader till beräknade intäkter behöver ske för att kunna minska de prognostiserade underskotten och komma i balans mellan kostnader och intäkter år Samtidigt som åtgärder vidtas för att dämpa de förväntade underskotten behöver det göras nysatsningar för långsiktig utveckling av universitets verksamhet. Givet detta är förmågan att prioritera och omprioritera en framgångsfaktor. Rektors planeringsdirektiv, beslutade i mars 2015, pekar ut ett antal områden som behöver genomlysas och där åtgärder behöver vidtas. Utöver planeringsdirektivet avser rektor att återkomma med ytterligare uppdrag vad gäller resursfördelningsmodellerna inom grundutbildning och forskning, som bättre stödjer önskvärda prioriteringar och satsningar. De ska samtidigt ge långsiktiga planeringsförutsättningar för både fakulteter och institutioner. Mer tydliga och transparenta principer och fördelningskriterier kommer att vara en utgångspunkt för det arbetet. Personalkostnaderna, som är den största kostnadsposten, behöver stabiliseras. Den personalekonomiska analys som presenterades för universitetsstyrelsen i april 2015 visade att regeringens pris- och lönekompensation till lärosätet har varit betydligt lägre de senaste åren än den löneökning som sker. Vid de tidigare årens tillväxt har det varit lättare att hantera detta, men vid en lägre tillväxt behöver verksamheten effektiviseras för att rymma löneökningarna. Lokalkostnaderna har ökat, vilket främst beror på att ny- och ombyggnationerna inom Campus US gett högre hyreskostnader. För att hålla nere lokalkostnaderna behöver det påbörjade lokaleffektiviseringsarbetet fortsätta. Det behövs åtgärder för att effektivisera lokalutnyttjandet på samtliga campus. Risken är annars att andelen lokalkostnader ökar vilket innebär minskat utrymme till övrig kärnverksamhet. Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. Andelen indirekta kostnader inom såväl grundutbildning som forskning behöver hållas på en rimlig nivå för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i verksamheten. Samtidigt är en låg andel indirekta kostnader en viktig konkurrensfaktor för LiU. I april 2015 beslutade universitetsstyrelsen om reviderade riktlinjer för bokslutsenheternas nivå på balanserat kapital. Dessa syftar till att ange en rimlig nivå på kapital för bokslutsenheterna. Det kommer således inte att ske några indragningar av balanserat kapital till följd av riktlinjerna. De verksamhetsdelar som har ett negativt kapital behöver återställa det, samtidigt som verksamhetsdelar med stort balanserat kapital bör förbruka det i en mer måttlig takt. Prioriteringar Utifrån universitetsstyrelsens beslut i april 2015, samt av rektor tidigare beslutade prioriterade åtgärder i planeringsdirektivet, kommer följande prioriteringar att göras: Den övergripande prioriteringen för en långsiktigt hållbar ekonomi för LiU är att successivt anpassa verksamhetens kostnader till beräknade intäkter. LiU behöver ha balans mellan kostnader och intäkter till 2018 för att det balanserade kapitalet ska kvarstå på en rimlig nivå.

9 Verksamheter som bedrivs med återkommande betydande underskott kommer att särskilt genomlysas. Respektive fakultet har i uppdrag, i samarbete med institutionerna, att identifiera vilka verksamhetsdelar inom deras ansvarsområden som redovisar återkommande underskott. Utifrån dialog med institutionerna ska åtgärder vidtas inför För att hålla nere lokalkostnaderna behöver det påbörjade lokaleffektiviserings- arbetet fortsätta. Det sker i syfte att minska universitetets förhyrda yta med målet att effektivisera lokalutnyttjandet på samtliga campus. Som en del i lokaleffektiviseringsarbetet kommer nuvarande internhyresmodell att ses över och säkerställa att modellen har incitament som främjar kostnadseffektivt lokalutnyttjande. En översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika nivåer (gemensamt, fakultet, institution) kommer att ske i syfte att uppnå effektiviseringar. Fem verksamhetsområden ges särskild uppmärksamhet: IT, kommunikation, HR, student- och utbildningsstöd samt ekonomiadministration. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Linköpings universitet är ett av de lärosäten som under perioden haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen och är i dag Sveriges 5:e största universitet när det gäller utbildningsverksamhet. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå kännetecknas, i enlighet med strategikartan, av en stor andel (84 procent) utbildningsprogram och där i stort sett all utbildning (97 procent) är campusförlagd. Etableringsgraden på arbetsmarknaden för de studenter som examineras från LiU är bland de högsta i landet. Universitetet rekryterar drygt två tredjedelar av sina studenter utanför Östergötland. I UKÄ:s kvalitetsgranskningar som genomfördes under perioden var LiU bland de bästa av landets lärosäten. Sammantaget har universitetet praktiskt taget alltid haft en utbildningsvolym som överstigit universitetets takbelopp. Universitetet prognostiserar att denna utveckling fortsätter även under den kommande treårsperioden trots att ungdomskullarna minskar i storlek. Utmaningar Linköpings universitet har en position som ett av landets bästa lärosäten, ett faktum som inte kan tas för givet. För att bibehålla och förstärka positionen måste såväl utbildningsutbud som undervisningsformer hålla hög kvalitet och ständigt utvecklas, förnyas och marknadsföras gentemot de ungdomar som ska välja lärosäte. Samtidigt är LiU ett av de lärosäten som har den största andelen rekrytering av studenter utanför närregionen. Cirka 70 procent av universitetets studenter rekryteras utanför Östergötland. Detta måste fortsätta att ske trots att antalet individer i åldern år fortsätter att minska och kommer att ligga på sin lägsta nivå kring 2020 och att benägenheten hos studenterna att flytta tycks minska. Detta, tillsammans med att nästan alla landets universitet och högskolor rekryterar bra och ligger över sina respektive takbelopp, innebär också att konkurrensen kommer att vara fortsatt stor från landets övriga universitet och högskolor. Allt fler lärosäten ökar dessutom sin andel utbildningsprogram och närmar sig således snabbt LiU:s profilering som ett programuniversitet. LiU måste möta dessa förändrade förutsättningar genom att leva upp till sina ambitioner kring förnyelse, relevans och kvalitet. Ändrade studie- och beteendemönster, liksom förändrade förkunskaper hos de studerande, kommer också att påverka utvecklingen vid LiU. Andra faktorer, som arbets marknadens utveckling, studiemedelssystemets villkor men också den ökade internationella konkurrensen, spelar också en stor roll. Helt avgörande för om LiU ska kunna behålla positionen som ett av landets bästa lärosäten är att universitetet fortsätter att rekrytera mycket kvalificerade lärare/forskare. Prioriteringar Den politik som utformas av regering och riksdag utgör förutsättningar för hur Linköpings universitet utformar sitt arbete. Därutöver gör LiU egna prioriteringar som, beträffande utbildning på grundnivå och avancerad nivå under perioden , omfattar nedanstående områden: Utveckla utbildningsutbudet Utbildningsutbudet utvecklas fortlöpande inom respektive fakultet. En mer övergripande och för universitetet gemensam översyn av inriktningen och förläggningen av universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud genomfördes under 2013 och har sedan dess utvecklats ytterligare. Förslagen, som i allt väsentligt berör Campus Norrköping, utgörs av fyra fakultetsövergripande profilområden: Plats för välfärd och Äldres välfärd Yngre barns lärande Samhällsbyggnad Gestaltning Samtliga ovanstående profilområden är direkt kopplade till det övergripande området Välfärdens utmaningar. I anknytning till profilområdet Samhällsbyggnad har filosofiska fakulteten arbetat fram ett förslag till kandidatprogram i samhällsplanering. Programmet är i princip klart och kan starta så snart finansieringen är säkerställd. Utbildningen har starka kopplingar till gestaltning då man både i utbildningen och kommande yrkesliv ska kommunicera och visualisera mål, idéer och även fysiska miljöer som ännu inte finns. Profilområdet Gestaltning är dessutom det område som länkar till samtliga profilområden. I modellen för fortsatt arbete är Gestaltning dels en form, dels ett medel för samverkan mellan de olika profilområdena. Det handlar således om att utveckla och skärpa verktyg för samhällets kunskapsbildning och för att åskådliggöra det komplexa. Det är bland annat utifrån detta som tydliga kopplingar kan göras mellan samtliga profilområden. Arbetet med att inom ramen för universitetets takbelopp få utrymme till ett eller flera kandidat- och/eller masterprogram inom ovan nämnda områden prioriteras. Utveckla undervisningsformerna För att möta framtidens utmaningar bland annat i form av teknisk utveckling, ändrat förhållningssätt till kunskap, ändrat sätt att lära sig, förändringar i gymnasieskolan och en ökad konkurrens om studenterna, behöver undervisningen på grundnivå och avancerad nivå ständigt utvecklas. Inom Linköpings universitet sker denna utveckling inom ramen för ett pedagogiskt språng som kan sammanfattas i tre huvudrubriker: Ständig utveckling av utbildningskvalitet Nya former för lärande Utveckling av lärmiljöer Det pedagogiska språnget innefattar även uppförandet av ett nytt hus där det kommer att skapas attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer och som också kommer att innehålla Campus Vallas samlade bibliotek. Vidare har det inrättats ett pedagogiskt/didaktiskt centrum, Didacticum, som på ett kreativt och innovativt sätt ska driva och bidra till en pedagogisk och didaktisk utveckling av universitetets utbildning och undervisning som kompletterar det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. LiU:s virtuella lärmiljö, Lisam, utvecklas vidare med förbättrad funktionalitet utifrån behov och önskemål, tydliggjorda av lärare och studenter. På institutionerna finns pedagogiska/tekniska ambassadörer för att stödja detta arbete. Utveckla ett kvalitetssystem som både bidrar till kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling Nationellt införs ett nytt system för kvalitetssäkring som i stora drag innebär att lärosätena ska bygga upp egna system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Dessa system ska sedan granskas av UKÄ. De lärosäten, vars system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling blir godkända, ska sedan med utgångspunkt i det egna 9

10 mnkr 0 LiU UU programmet och med hjälp av externa professionella bedömare granska sina egna utbildningar. Arbetet med att utveckla ett sådant system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling prioriteras under perioden. Universitetets utbildningar ska vara samverkanssäkrade Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade. Det är ett led i att LiU ska fortsätta att vara Sveriges bästa programuniversitet. Arbetet, som sker successivt, inkluderar Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. LU GU SU Takbelopp 2014 Basanslag 2014 Bild 6: Figuren ovan visar anslagen för Takbelopp (grundutbildningsanslag) jämfört med basanslaget (forskningsanslag). UmU Förstärkta rekryteringsinsatser Linköpings universitet har i princip alltid haft ett bra sammantaget söktryck till sina programutbildningar. Eftersom LiU är ett programuniversitet är det särskilt viktigt att följa utvecklingen. Mot denna bakgrund har indikatorn LiU:s andel av antalet förstahandssökande till program kopplats till strategikartan. Måltalet har satts till 5,50 procent. Inför antagningen till höstterminen 2015 blev utfallet 5,03 procent. Det något sämre utfallet beror på en liten minskning av antalet förstahandssökande till universitetets programutbildningar men också på att landets lärosäten ökat sitt utbud av programutbildningar, som därmed får ett ökat antal förstahandssökande. Mot bakgrund av att universitetet rekryterar en stor andel av sina studenter utanför Östergötland måste rekryteringsinsatserna förstärkas. Då Stockholmsområdet, som är och har varit ett mycket viktigt rekryteringsområde, årligen har en mycket stor inflyttning, bör extra rekryteringsinsatser koncentreras dit. Satsningar på breddad rekrytering behöver också göras, särskilt i närområdet. Ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för utbytesprogram med utländska lärosäten har LiU en omfattande verksamhet. Sammantaget råder dock en obalans mellan inresande och utresande studenter då LiU sänder ut fler studenter till de utländska lärosätena än vad som kommer till Linköping. För vissa lärosäten, framför allt i engelskspråkiga länder, är det precis tvärtom. För att LiU även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända studenter till sådana lärosäten behöver LiU ombesörja att studenter från dessa universitet i större utsträckning kommer till Linköping. Mot denna bakgrund ges, med start sommaren 2016, ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på utbytesstudenter från sådana lärosäten. IT- system för utbildningsändamål Under 2015 inleds implementeringen av Ladok 3, det studieadministrativa system som successivt kommer att ersätta det nuvarande Ladoksystemet. Samtidigt utvecklar universitetet en ny kursdatabas, Bilda, den virtuella lärmiljön Lisam och ett nytt systemstöd för den elektroniska kursutvärderingen. Arbetet med att implementera dessa system är prioriterat då dessa utgör viktiga förutsättningar för en Basanslag grundutbildning 2014 av hög kvalitet. Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Takbelopp 2014 Förutsättningar Globalt är högskolevärlden stadd i en närmast dramatisk expansion både inom utbildning och forskning. Den expansion som tidigare främst skett i västvärlden sker nu i huvudsak utanför Europa och USA. Expansionen, internationellt och nationellt, har gjort att konkurrensen om till exempel studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Även antalet vetenskapliga publikationer har ökat kraftfullt. Linköpings universitet är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella, vägar. LiU har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns mycket framstående teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet som förutom framstående disciplinär forskning även är känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. I början av 2015 hade Linköpings universitet, relativt de andra stora universiteten, i likhet med tidigare år ett mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag), i relation till grundutbildningsanslaget. Detta faktum missgynnar LiU på flera sätt. Exempelvis är det många både nationella och internationella finansiärer som i dag kräver samfinansiering av projekt. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom är basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammantaget gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet (se bild 6). Linköpings universitet har under den senaste 10-årsperioden lyckats erhålla en hög andel externa medel (bidrag). De största ökningarna kommer från forskningsråden samt övriga svenska finansiärer. Om de beviljade forskningsbidragen från Vetenskapsrådet under perioden relateras till respektive lärosätes basanslag får man fram fördelningen enligt bild 7. Den visar att LiU har en hög utväxling, cirka 30 procent av beviljade medel från VR, i relation till basanslaget.

11 Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Karlstads universitet Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Bild 7: Beviljade bidrag från VR:s stora utlysning, i relation till respektive års basanslag. Utmaningar LiU har tre stora universitetsövergripande utmaningar som relaterar till strategikartan och även till ISK-arbetet, nämligen bibliometri/publiceringar, externa medel och infrastruktur. Bibliometri/publiceringar Från och med 2009 omfördelas en del av basanslagen, numera 20 procent, mellan lärosätena. Omfördelningen baserar sig på indikatorer som bibliometri och förmågan att attrahera externa medel erhöll LiU ett tillskott om 30 mnkr, vilket är ett kvitto på att kvaliteten av forskningen vid LiU fortsätter att utvecklas. Dessutom finns det ytterligare aviserade förstärkningar av basanslagen i propositionen, varför LiU har räknat med ett tillskott på cirka 16,5 mnkr för Trots ökningen av anslagen har LiU ändå, i relation till grundutbildningen, ett lågt basanslag. De ökningar som erhålls är i förhållande till anslagen små, varför LiU även i fortsättningen kommer att vara missgynnat relativt de stora lärosätena. LiU kommer även framgent att bevaka vetenskapliga publiceringar, inklusive tillgång till publikationer via OA (Open Access) och citeringsfrekvenser, följa upp publicering vid institutionsdialoger och anordna interna LiU-konferenser om publiceringar. Detta för att kunna säkerställa att LiU fortsätter öka sitt fältnormaliserade citeringsindex. Externa medel Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council (ERC) för både för yngre och etablerade forskare. Under första halvåret 2015 erhöll LiU tre stora anslag, två från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, och ett från en gemensam FORMAS-/MISTRA-satsning. För den sistnämnda satsningen erhöll LiU i början av året 40 mnkr för ett tvärvetenskapligt projekt inom Environmental Humanities. I april tillkännagav KAW en satsning på molekylär medicin under en nioårsperiod om 150 mnkr. I maj erhöll LiU den hittills största enskilda satsningen från KAW inom autonoma system. Satsningen som innefattar totalt 1,8 mdkr ska koordineras av LiU och drivas tillsammans med Chalmers, KTH och Lunds universitet samt industrin. Stiftelsen står för mnkr, industrin för 300 mnkr och medverkande universitet för 200 mnkr. Naturligtvis medför dessa satsningar, speciellt den sistnämnda, ett behov av att omprioritera basanslagsmedel då det även här krävs viss samfinansiering. Infrastruktur Finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under de senaste åren. I enlighet med direktiven i den tidigare forskningspropositionen finansierar Vetenskapsrådet från och med 2009 inte längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar från och med 2011 inte heller dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. LiU ställer sig positiv till den förändring som skett, det vill säga att universiteten tar ett övergripande ansvar för vilken ny utrustning som ska anskaffas. Detta förutsätter, precis som Vetenskapsrådet har beslutat, att forskarna i sina ordinarie projekt kan få ersättning för driftkostnader och avskrivningar för att minimera belastningar på basanslaget. Dessutom kan prioriteringarna inom Rådet för forskningens infrastruktur (RFI), vid Vetenskapsrådet, komma att få stor betydelse för vilka infrastrukturer som universiteten väljer att finansiera eller avveckla. När det gäller de nationella infrastrukturerna, som är finansierade via Vetenskapsrådet, så deltar LiU just nu i diskussioner om nästa Guide till infrastrukturen, som är Vetenskapsrådets policydokument om infrastruktur. Denna Guide kommer att bli klar 2016 och en ny utlysning kommer under Vad gäller de lokala infrastrukturerna kommer lärosätena själva att behöva ta på sig investeringsansvaret för utrustningar för att eventuellt kunna få avskrivningskostnader via beviljade projektanslag. Investeringsansvaret och de numera allt dyrare utrustningarna kommer att innebära att universitetets låneram för perioden behöver öka, något som beskrivits i budgetunderlaget till utbildningsdepartementet. Prioriteringar Linköpings universitet har precis (våren 2015) erhållit tre mycket stora externa anslag: Environmental Humanities, Molekylär medicin och Autonoma system. Dessa satsningar kommer att kräva viss

12 12 samfinansiering. Därför behöver LiU, framför allt berörda institutioner, omprioritera basanslagsmedel. Dessutom kräver så här stora anslag omfattande organisation och tydliga ledningsstrukturer. Inte minst eftersom externa aktörer deltar, till exempel Region Östergötland, industrin samt andra lärosäten både inom och utom landet. Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar Under 2013 lades projektet Universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud fram. Det involverade fyra fakultetsövergripande områden: Plats för välfärd och Äldres välfärd; Yngre barns lärande; Samhällsbyggnad samt Gestaltning. Det nyetablerade Institutet för analytisk sociologi, vid Campus Norrköping, är ett första viktigt steg i detta arbete. Vidare pågår ett brett och aktivt arbete med att fortsätta konkretiseringen av de ovan nämnda områdena. Till exempel har tre utmaningar inom forskning för Plats för välfärd formulerats: Fler patienter, färre anställda inom vård och omsorg samt mindre ekonomiska resurser. Användning av IKT i hälso- och sjukvård, egenvård och rehabilitering. Samhällsförändringar som påverkar vård och omsorg. Arbetslivsforskning är ett annat starkt område inom Välfärdens utmaningar. LiU har redan i dag starka forskningsmiljöer som direkt berör eller tangerar detta område, till exempel HELIX ett VINN Excellence center, Remeso ett FORTE Excellence Center, KITE, som är ett stort forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond. Flera av dessa miljöer har en stor del externfinansiering som dessutom är i slutfasen av sin projekttid. LiU har en hög kompetens inom arbetslivsforskning och här finns det potential att bli ett nationellt centrum. Ovan nämnda profilområden stämmer väl överens med aktuella samhälleliga behov. När det gäller LiU:s forskning kan gestaltningsverksamheten inspirera till utveckling av nya arbetsformer och till att åskådliggöra av forskningsresultat. Projekt kan exempelvis formuleras gemensamt av välfärdsforskare och gestaltare (visualisering, informationsdesign, dokumentär, konst, producenter) vilket kan leda till nya sätt att formulera problem och frågeställningar, nya sätt att samla in och bearbeta data/forskningsmaterial, nya teoretiska öppningar. Det handlar således inte enbart om gestaltning av forskning, att låta gestaltare paketera redan färdiga forskningsresultat på ett för publiken mer aptitligt sätt. Istället blir gestaltning ett led i forskningsprocessen och ett sätt att aktivt bidra till kunskapsbildningen i samhället. Infrastruktur Med anledning av finansiärernas ändrade inställning vad gäller finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning kommer infrastrukturfrågorna framgent att bli ett allt viktigare strategiskt område för universitetet. Den utredning som rektor tillsatte under 2014 har precis lagt fram sin rapport där ett flertal rekommendationer ges för att: skapa en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand önskvärd infrastruktur, utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt utarbeta finansieringsmodeller som inkluderar investeringsplaner för desamma. Strategiska forskningsområden, SFO Under 2014 utvärderades de strategiska forskningsområdena, se avsnitt Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå, av en internationell bedömargrupp. Utvärderingen gjordes både avseende ledning och vetenskapligt innehåll. I maj 2015 skickades utvärderarnas rekommendation till utbildningsdepartementet och glädjande nog gav utvärderingen ett positivt besked vad gäller de miljöer som LiU är värd för. För materialområdet föreslogs till och med en ökning av anslaget med 4 mnkr då utvärdering gav betyget excellent på alla kriterier. LiU har, tillsammans de andra lärosätena, ett stort ansvar att fortsätta arbetet med att vidareutveckla verksamheterna. Samverkan förutsättningar utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Samverkan har en lång historia och stark tradition, såväl internt som externt, vid Linköpings universitet. Sprunget ur ett samhälleligt behov har universitetet alltsedan sin tillkomst karakteriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med sin omvärld. Såväl inom utbildning som inom forskning sker samverkan med det omgivande samhället naturligt, dagligen och i otvungna former. Samverkan ses som ett strategiskt verktyg för att inbringa ytterligare resurser, bland annat att ge utbildningen en koppling till blivande arbetsmarknad, stärka relevansen i forskningen och underlätta nyttiggörandet av erhållen kunskap till samhället. Under senare år har universitetens roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutvecklingen ytterligare betonats såväl av Sveriges riksdag som EU-kommissionen. Där har vikten av universitetens och högskolornas förmåga att samverka och nyttiggöra sin forskning, att bedriva en relevant och arbetsmarknadsnära utbildning samt i övrigt verka för att bidra till en samhällelig kunskapsbildning understrukits. Influerat av de utvärderingar som redan genomförts i Storbritannien och Australien diskuteras nya former för nationell resursfördelning, bland annat baserat på forskningens samhälleliga genomslag. Så kallade Impact Case Studies (fallstudier) utgör grunden för den tänkta dokumentationen och svenska forskningsfinansiärer, exempelvis Formas och VINNOVA, har redan påbörjat detta arbete. Även Vetenskapsrådets förslag till utvärderingsmodell, FOKUS, tar med genomslag utanför akademin som en indikator. LiU har tydliggjort vikten av samverkansuppdraget i såväl sitt övergripande strategiarbete (strategikartan) som i sin Forsknings- och innovationsstrategi Universitetsstyrelsen har antagit en ny samverkanspolicy och arbetet med att implementera den pågår. Verksamheten har dessutom framgångsrikt ansökt och beviljats medel i en rad olika projekt med syftet att utveckla samverkansuppgiften vid LiU. Som stöd i verksamhetsutvecklingen finns från och med 2015 utsedda samverkanskoordinatorer vid samtliga institutioner och fakulteter samt ett nytt samverkansråd. Strategiska samverkansavtal tecknades under 2014 med fyra viktiga samarbetspartners: Saab AB, ABB AB, Statens vägoch transportforskningsinstitut (VTI) samt Tekniska verken i Linköping AB. Under kommande period kommer ytterligare avtal att skrivas. Som del i dessa avtal uppmuntras nya samverkansinitiativ inom utbildning, forskning och innovation, det senare till exempel genom LiU:s strategiska satsning på Demola. Nu ligger det i planen att hitta formerna för det. Utmaningar Övergripande och organisatoriska överväganden: LiU:s verksamhet och interna organisation med koppling till regional samverkan och regionala tillväxt- och innovationsfrågor behöver tydligare koordineras med Region Östergötlands nya utvecklingsplattform. LiU:s utvecklingsarbete kring strategisk samverkan bedrivs i dag i projektform och med extern finansiering. På sikt behövs en långsiktigt stabil finansiering. De strategiska partnerskapen kräver kontinuerligt stöd och uppföljning. Med ytterligare partnerskap i portföljen blir också konsekvensen ett ökat behov av stöd och koordinering av dessa åtaganden. Forskningssamverkan LiU har valt att använda sig av fallstudier för att beskriva forskningens nyttiggörande. Utmaningen relaterat till detta är hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och stödja kärnverksamheten i detta arbete.

13 Utbildningssamverkan I LiU:s samverkanspolicy fastställs även att samverkanssäkra alla program- och professionsutbildningar vid LiU. Ett pilotprojekt med 24 program med anknytning till samtliga fakulteter pågår. Inom ramen för utbildningssamverkan ligger även LiU:s satsning på Demola, en unik tvärdisciplinär och fakultetsövergripande kurs där studenter från ett 20-tal av universitetets program kan delta och där externa uppdragsgivares utvecklingsprojekt och studenternas entreprenörskap står i fokus. Demola har under en treårsperiod haft formen av ett pilotprojekt men bör framledes drivas som ett långsiktigt åtagande. I och med arbetsmarknadens omställning till en kunskapsekonomi, högre grad av automatisering och mindre behov av okvalificerad arbetskraft ställs också allt större krav på samhälleliga insatser för fort- och vidareutbildning. Som förnyare av högre utbildning är det en utmaning som LiU bör anta. Incitamentsstruktur och meritering I LiU:s samverkanspolicy fastställs att ledningsverktyg och incitamentsstrukturer, på såväl organisations- som individnivå, som stimulerar och belönar ett framgångsrikt samverkansarbete ska utvecklas. Prioriteringar Med utgångspunkt i ovan kommer under perioden följande utmaningar att prioriteras: Utveckla LiU:s förmåga att beskriva forskningens relevans och nytta för det omgivande samhället bland annat genom så kallade Impact Case Studies. Utveckla LiU:s förmåga att beskriva de olika utbildningarnas relevans och nytta för det omgivande samhället. Vidareutveckla och fördjupa samverkan inom (a) regional utveckling, tillväxt och innovation, (b) strategisk samverkan, (c) strategiskt partnerskap och (d) Demola. Inventera universitets nuvarande utbud inom fort- och vidareutbildning som underlag för en framtida strategi. Säkerställa att samverkan tydliggörs som meriteringsgrund i LiU:s anställningsordning. Arbetet med att utveckla universitetets samverkan inom skolområdet fortsätter. Hösten 2014 inrättade rektor LiU Skolsamverkan och uppdrog åt Utbildningsvetenskap att samordna arbetet. Arbetet syftar både till att stärka det interna samarbetet avseende skolsamverkan och universitetets samverkan med skolhuvudmän. Kompetensförsörjning och ledarskap förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Linköpings universitets framgångar och styrka kan till stor del förklaras av LiU:s samlade kompetens och universitetets förmåga att samverka inom och mellan olika nivåer samt med övriga samhället. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har utvecklats och blivit framgångsrika. För framtiden är denna strategi viktigare än någonsin. I en tid då komplexiteten ökar och konkurrensen hårdnar blir ett väl fungerande samarbete än viktigare. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som inom verksamhetsstödet och i samspelet däremellan. Målet är högt ställt: Vid LiU ska vi nå våra mål, utveckla verksamheten och varandra. Kompetensförsörjning är det samlade begreppet för attrahera-rekrytera-behålla-utveckla-avveckla kompetens. Arbetet bedrivs på både en strategisk och operativ nivå. På den strategiska nivån är arbetet inriktat på arbetsmiljö, chef- och ledarutveckling, lika villkor, medarbetarskap och rekrytering. Samtliga dessa områden är adresserade i strategikartan och utgör förutsättningar för byggandet av attraktiva akademiska miljöer. Utmaningar Universitetet befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas generera rekryteringsbehov fram till och med 2018, och cirka 400 medarbetare, varav 200 lärare/forskare, ska ersättas. Expansionsrekryteringen kommer främst ske inom ramen för externa bidrag och då främst genom rekrytering av doktorander och postdoktorer. Övriga universitet i Sverige befinner sig i en likartad situation och konkurrensen om lärare och forskare innebär att Linköpings universitet står inför en stor utmaning. Universitetets förmåga att attrahera och rekrytera lärare och forskare är helt avgörande för universitetets framtid och för att nå universitetets mål, utföra excellent utbildning och forskning. Linköpings universitets strategi för rekrytering av lärare är att: vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, rekrytera lärare som bedriver excellent utbildning, rekrytera lärare som bedriver excellent forskning, rekrytera lärare som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, rekrytera lärare som genererar en ökad andel externa bidrag och därigenom bidrar till en stabil forskningsfinansiering för LiU. Konkurrensen om studenter, lärare, forskare och resurser blir alltmer utmanande. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är av avgörande betydelse för LiU. Det krävs av LiU:s chefer att de utvecklar och driver den del av verksamheten som de ansvarar för gentemot LiU:s mål men också uppvisar förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser och kompetens. Det ligger en stor utmaning i att vara chef vid LiU. Chefskapet innebär att gå från att vara kollega till att vara kollegornas chef till att efter viss tidsbegränsad tid återgå till att vara kollega. Detta chefskap ställer stora krav på att utveckla det professionella avståndet till medarbetarna genom att ha förmåga att fatta svåra beslut, handla med LiU:s bästa för ögonen, skapa tydlighet i uppgifter och roller, visa respekt, vara tillgänglig och utöva den arbetsgivarroll som tilldelats genom delegation från rektor. Prioriteringar Rekrytering Universitetet ska sträva efter en mer balanserad karriärstruktur och då framför allt öka andelen meriteringsanställningar och anställningar som postdoktor. Generationsskiftet ger förutsättningar för arbetet med en mer balanserad karriärstruktur. Resultatet av de verksamhets- och kompetensanalyser som kommer att genomföras kommer att utgöra underlag för att nå strävansmålet. Chef- och ledarskap Enligt resultatet av medarbetarenkäten utgör chefskapet ett styrkeområde vid LiU. Den närmaste chefen uppskattas genomgående i organisationen, särskilt avseende lyhördhet, förtroende och respekt. Chefer och ledare behöver olika typer av förutsättningar för sitt chef- och ledarskap. Det kan handla om tid för uppdraget, kunskap, stöd, kompetensutveckling och befogenheter. Utifrån den betydelse som chefer och ledare vid LiU har, och de utmaningar de står inför, så genomförs två prioriterade aktiviteter under och det är dels hållbart chefskap och dels ledarutbildning för ledare inom utbildning och forskning. Arbetsmiljö och lika villkor I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att 79 procent anser att LiU är en god arbetsplats. LiU:s arbete inom arbetsmiljö och lika villkor, på både strategisk och operativ nivå, har resulterat i detta goda resultat. Prioriterade aktiviteter inom dessa områden kommer att presenteras i handlingsplaner på både institutions- (motsvarande) och LiU-nivå utifrån resultatet av medarbetarenkäten. Medarbetarskap I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att medarbetarna upplever att deras arbete är meningsfullt, att de har stimulerande arbetsuppgifter, att de är delak- 13

14 14 tiga i utformningen av sina arbetsuppgifter och att de har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Detta är vad som betecknas som friskfaktorer i en organisation och medarbetarskapet utgör ett styrkeområde vid LiU. Fortfarande ligger nivån på upplevd negativ stress relativt högt och upplevelsen bland medarbetarna är att institutioner/ enheter aktivt arbetar med frågan. Resultatet i medarbetarenkäten utgör grunden för att arbeta med det prioriterade området hållbart medarbetarskap. Lokalförsörjning förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Såväl internationellt som nationellt är fortsatt stort fokus på campusutveckling kopplat till universitetets roll som katalysator för samhällets utveckling lokalt och nationellt. Internationellt dominerar den anglosaxiska kulturen med fullservicekoncept för studenter och mer eller mindre självförsörjande universitetsmiljöer. Även i Sverige diskuteras en utveckling mot mera integrerade campusområden med studentbostäder och annan service för studenter. Dessa faciliteter kan finnas inom campusområdet, eller utanför. Det nya är att utvecklingen går mot en helhetssyn som omfattar studentens hela studieupplevelse. Skandinavien skiljer ut sig genom en större öppenhet mot samhället utanför själva universitetsområdet. Vidare finns även ett fortsatt stort fokus på nya typer av lärmiljöer som erbjuder större interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara/flexibla lokaler för undervisning, samt studier i grupp eller ensam. IKT-området är fortsatt i fokus. Utbildning på campus kommer fortsatt att vara det mest attraktiva, men teknikutvecklingen av utbildningar kommer att påverka campusutbildning, till exempel genom att föreläsningar läggs ut på internet och undervisningstid i stället kan användas för diskussioner och tillämpning av föreläsningsinnehållet. Utmaningar En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetets lokaler ska vara anpassade vad gäller myndighetskrav som avser arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. LiU ska också verka för ett gott samverkansklimat med kommuner, hyresvärdar och eventuellt andra aktörer i syfte att påverka att studentbostadsbyggandet och byggandet av små lägenheter, även lämpade för gästforskare, sker i positiv riktning. Tidigare genomförda studentenkätundersökningar visar på hur stor betydelse de fysiska miljöerna har, med ändamålsenliga såväl kvalitativa som kvantitativa (framförallt gällande läs/studieplatser) miljöer för utbildning, arbete i grupp och självstudier. Syftet med Projekt Campus LiU 2015 är att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Det nya studenthuset på Campus Valla ska stärka universitetets identitet som ett campusuniversitet där studenter, medarbetare och besökare kommer att erbjudas en sammanhållen mötesplats och ge studenterna tillgång till studieplatser i en modern och öppen miljö. En rad åtgärder har redan genomförts på samtliga campus för att förbättra studentytorna och detta arbete sker fortlöpande. Projektet innebär också en lösning så att den gemensamma förvaltningen, liksom infrastrukturen för samverkansområdet, kan samlas. Detta medför i sin tur att universitetet kan minska sin förhyrda yta på Campus Valla. Det är dock viktigt att universitet inte bara tittar kortsiktigt utan lyfter blicken för att kunna göra en långsiktig plan för hur universitetets campusområden ska utvecklas och hur stort lokalbeståndet ska vara för de närmaste åren. I samarbete med lärosätena gör Akademiska Hus campusplaner och för LiU startar arbetet hösten 2015, då Campus Valla står först på tur. Därefter följer Campus Norrköping där Akademiska Hus är en av flera fastighetsägare och där universitetet har större möjligheter att påverka lokalsituationen. Då etableringen av Campus Norrköping skedde, 1997, ansökte universitetet om att få teckna längre hyresavtal än 10 år och fick detta beviljat. För några fastigheter, såsom Kåkenhus, Täppan, Trappan och Bomullsspinneriet, sträcker sig kontraktstiderna fram till och är därefter omförhandlingsbara för villkorsändring. Region Östergötland kommer att ta fram en ny fastighetsutvecklingsplan, med start 2015, där universitetet är delaktigt. I syfte att hålla lokalkostnaderna nere så långt det är möjligt har flera parallella processer inletts: att hos regeringen undersöka möjligheten att få teckna ett längre hyresavtal än 10 år för nya studenthuset samt ett intensifierat arbete med lokaleffektivitet. Rektor fattade under vårterminen 2014 beslut om att universitetets utbildningslokaler ska ha en genomsnittlig bokningsgrad på 70 procent, beräknat på 40 terminsveckor under ett år. Alla förändringar inom lokalbeståndet ska prövas mot LiU:s totala lokalbestånd och andra pågående lokalanpassningar inom universitetet. Som en del i lokaleffektiviseringsarbetet kommer också nuvarande internhyresmodell att ses över för att säkerställa att modellen ger incitament för att främja kostnadseffektivt lokalutnyttjande. Tillgång till studentbostäder nära campus är en nyckelfaktor för lärosätets attraktivitet och för studenters val av studieort. Bristen på studentbostäder är fortsatt stor, framförallt för våra internationella studenter. Dialog med fastighetsägare och kommuner (Linköping och Norrköping) i syfte att påskynda processer kring student- bostadsbyggandet pågår och flera nya studentbostäder är under produktion eller planeras för i både Linköping och Norrköping. Prioriteringar Inom Lokaleffektivitetsarbetet (LEA) Handlingsplan med utgångspunkt från rekommendationer i LEA-rapport finns framtagen, exempel: Övergång från institutionsägda till gemensamt ägda lokaler. Utredning kring mer differentierad internhyra. Bättre utnyttjande av bokningspassen. Tentamenslokaler. Eftersom digitala hjälpmedel vid examination kommer att införas i större utsträckning pågår en utvärdering av hur behovet av tentamenslokaler ser ut och vilka krav som ställs på lokalerna. Inom Campus LiU 2015 Brukarmöten för berörda funktioner/ avdelningar pågår för såväl D-huset som för studenthus Valla. Bygghandlingar och byggstart för D-huset. Bygghandlingar och byggentreprenad för studenthus. Fortsätta att kontinuerligt förbättra studie- och läsplatser och miljöer för utbildning på samtliga campus. Långsiktig planering lokaleffektivitet campusplaner med mera Campusplan för Valla och Campus Norrköping. Fastighetsutvecklingsplan för Campus US. Långsiktig planering avseende energieffektiviseringar med flera solcellsanläggningar på Campus Valla. Utredning kring bland annat laborationsmiljöer och eventuella effektiviseringsmöjligheter tillsammans med Akademiska Hus och institutionerna. Övrigt En översyn av nuvarande lokalkostnadsmodell, enligt uppdrag i rektors planeringsdirektiv, ska göras. Verksamhetsstöd förutsättningar, utmaningar och prioriteringar Förutsättningar Vid Linköpings universitet arbetar kärnverksamhet och verksamhetsstöd nära tillsammans för att uppnå högsta möjliga

15 kvalitet i utbildning och forskning. Ett modernt, professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd är en förutsättning för att nå LiU:s strategiska mål. Bemötande, kvalitet, kostnadseffektivitet och tillgänglighet är viktiga utgångspunkter i all utveckling av tjänster. Utvecklingen inom det administrativa och tekniska området går fort. Det ställs krav på effektivisering och minskade kostnader samtidigt som det sker en efterfrågan på högre servicenivåer, ökad kvalitetskontroll och möjlighet till mer brukarinkluderande arbetssätt. Mer automatiserade administrativa och tekniska lösningar är en viktig förutsättning för att möta höga och skiftande krav på verksamheten. Denna automatisering medför stora förändringar av förutsättningarna på arbetsmarknaden, med grundläggande frågor om vilka arbetsuppgifter som utförs och av vem. Parallellt med en sådan utveckling finns en ökad efterfrågan på kvalificerad service. Det kan röra såväl enskild student och medarbetare som hela eller delar av en verksamhet. Lösningen beskrivs ofta som en mix mellan storskalig generalistdriven stödverksamhet och alltmer specialiserade expertfunktioner. Av tradition har LiU valt att i stor utsträckning låta universitetets olika delar utforma administrativa rutiner och arbetssätt efter de förutsättningar som finns i den lokala verksamheten. Nyttjandet av modernt IT-stöd gör det allt svårare att bekosta och underhålla de anpassningar som skulle krävas. Utvecklingen mot mer enhetliga arbetssätt drivs också av ökade krav på intern styrning och kontroll. Genom utveckling av avancerade system med inbyggda kontrollmekanismer kan rättssäkerhet, skydd mot oegentligheter etc. bättre garanteras. Effektivisering och centralisering av administrativ verksamhet påverkar i stor utsträckning alla medarbetares arbetssituation. På nationell nivå åskådliggörs detta genom tillskapandet av Statens Servicecenter. Inom LiU är införandet av det nya HR-systemet Primula ett bra exempel. Ett annat exempel är det arbete som genomförts av fakulteterna för att få mer enhetliga och förenklade arbetsprocesser när det gäller att ta fram och fastställa kurs- och utbildningsplaner för att utveckla kursoch utbildningsdatabasen Bilda. Under perioden har LiU 144 pensionsavgångar inom verksamhetsstöd. Det innebär goda förutsättningar att effektivisera och ställa om, i syfte att uppnå en än bättre samstämmighet mellan å ena sidan medarbetarnas kunskaps- och kompetensprofil, och å andra sidan de krav som de verksamhetsmässiga uppdragen ställer på medarbetarna. Kunskaper och färdigheter inom system, språk samt analytisk och kommunikativ förmåga är exempel där kraven ökar. De alltmer omfattande kraven på utvärdering och uppföljning är ett annat område som leder till förändrade och ökade kompetenskrav. Utmaningar Förändringar inom systemstöd för administration är kostsamma och det är därför önskvärt att arbeta mer genomgripande med effekthemtagning av de vinster som de nya lösningarna kan erbjuda. I samband med pensionsavgångar eller att medarbetare slutar kan organisationen genomföra personalomställningar som successivt harmoniserar med förändrade arbetsuppgifter och ger långsiktiga kostnadsreduktioner. De nya systemen kommer även att kunna innebära att flera arbetsuppgifter som tidigare utförts manuellt kommer att utföras elektroniskt, i vissa fall helt automatiskt. I detta sammanhang är det viktigt att bevaka att effektiviseringar inom verksamhetsstödet inte innebär att lärarnas administrativa arbete ökar. Trenden mot egenregistrering kan dock innebära att lärare i viss mån tar över administrativa uppgifter. Grundprincipen är och bör vara att information bara matas in en gång och så nära källan till informationen som möjligt. De förändringar och den höga arbetsbelastning som utvecklingen av verksamhetsstödet medför under de närmast kommande åren ställer höga krav på samarbete mellan ansvariga för verksamhetsstöd inom universitetets olika organisatoriska nivåer. Utvecklingen av verksamhetsstödet måste bedrivas i nära samverkan mellan universitetsförvaltningen, fakulteterna och institutionerna. Den ökade samverkan och dialog mellan universitetsförvaltningen och fakulteterna som utredningen Organisation och struktur 2014 påtalade i sin slutrapport är en nödvändig förutsättning för detta. Vidare är det viktigt att institutionernas företrädare är delaktiga i såväl planering som genomförande av utvecklingen av verksamhetsstödet. För att stödja och koordinera pågående utvecklingsarbete inom verksamhetsstöd förtydligas utvecklingsrådets uppdrag att koordinera och samordna pågående initiativ samt att följa och stödja projekten och dess projektmedarbetare under pågående arbete. Därutöver förväntas utvecklingsrådet vara ett rådgivande organ till universitetsledningen vad gäller planering och prioritering av initiativ inom området verksamhetsstöd som beslutats i verksamhetsplan och budget. Prioriteringar Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. En översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika nivåer (gemensamt, fakultet och institution) kommer att genomföras under perioden i syfte dels att kvalitetssäkra verksamheten, dels att identifiera och genomföra effektiviseringar. Följande fem verksamhetsområden ges särskild uppmärksamhet: Ekonomiadministration, HR, IT, Kommunikation samt Student- och utbildningsstöd. Frågor om strategisk kompetensförsörjning och ledarskap tillmäts en avgörande betydelse i strategikartan och återfinns som eget avsnitt i verksamhetsplanen. Detsamma gäller lokalförsörjningsfrågorna, som har en viktig roll för universitetets strategi. Arbetet med lokaleffektivisering förutsätts fortgå och effektueras under perioden. För övrigt verksamhetsstöd förutsätts att ett kontinuerligt utvecklingsoch effektiviseringsarbete fortgår. Därutöver kommer de åtgärder som initierats till följd av LiU:s analys av intern styrning och kontroll, och som fastställts av universitetsstyrelsen i februari 2015, att genomföras enligt plan. Arbetet med att ta fram handlingsplaner och implementera initiativ för kvalitetssäkring och effektivisering inom de fem särskilt utpekade områdena kommer att bedrivas i nära samverkan med företrädare för fakulteter och institutioner. I framtagandet av dessa handlingsplaner ska hänsyn tas till följande aspekter: Förenkla, harmonisera och tydliggöra processer, arbetssätt och systemstöd. Utveckla verksamheten så att manuellt administrativt arbete minskar och standardisering samt automatisering ökar. Se till att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd och service oavsett campusområde, fakultet och utbildning samt att administrativa tjänster utformas så att studenter och medarbetare inte behöver känna till LiU:s interna organisation för att veta vart de ska ta vägen med frågor. Föreslå ansvarsfördelning mellan olika nivåer i organisationen för att säkra att arbetet bedrivs så professionellt och effektivt som möjligt. I de fall arbete bedrivs inom flera olika organisatoriska nivåer ska förslag på hur arbetet bättre ska samordnas lämnas. Föreslå modeller för effekthemtagning av föreslagna rationaliseringar. Genomföra en verksamhets- och kompetensanalys för verksamhetsområdet. Identifiera verksamhetens behov och ta fram en plan för kompetensförsörjning för den närmaste femårsperioden. 15

16 16 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet Linköpings universitet tilldelas anslag från regeringen för respektive budgetår. Tabell 3 visar anslaget för 2015 samt prognos för (belopp tkr). Besked om anslagens storlek lämnas i 2016 års budgetproposition som presenteras för riksdagen omkring den 20 september 2015, vilket innebär att det råder viss osäkerhet om anslagens storlek. I ersättningen för klinisk utbildning och forskning kommer en del av forskningsmedlen att konkurrensutsättas, varvid LiU kan erhålla både mer eller mindre medel. Angivna belopp utgår från att LiU behåller sin andel. Även för den kvalitetsbaserade resursfördelningen finns osäkerhet. Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca tkr. Föreliggande beslut, beträffande anslagsfördelning för budget 2016 och plan , avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, alltså de två översta raderna i tabellen. Pris- och löneomräkningen för anslagen från staten för 2016 beräknas att uppgå till 1,61 procent. Till 2015 var uppräkningen 0,79 procent. Uppräkningen bedöms inte täcka den faktiska kostnadsökningen, vilket innebär ökade krav på verksamheten att effektivisera och omprioritera. Löneökningar från och med 1 oktober 2016 ska således rymmas inom verksamheternas erhållna intäkter. Lönekostnadspåslaget (LKP) fastställs till 51,25 procent för 2016, vilket är samma nivå som LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar. I den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommenderar ska kärnverksamheten bära sin del av de indirekta kostnaderna. Denna modell har tillämpats vid LiU sedan Kostnadsbärarna i kärnverksamhet debiteras och bidrar ekonomiskt till de indirekta kostnaderna. Anslagsfördelning:utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar universitetets takbelopp. Dessutom finansieras det nationella centrumet Centrum för teknik i skolan (CETIS) från anslaget Särskilda medel till universitet Tabell 3 Anslag från regeringen för 2015 samt prognos för (tkr) Belopp Grundutbildning (takbelopp) Forskning och forskarutbildning Särskilda medel varav Nationellt resurscentrum i teknik varav Kvalitetsbaserad resursfördelning Ersättning för klinisk utb. och forskning Summa Kommentar: I ersättningen för klinisk utbildning och forskning kommer en del av forskningsmedlen att konkurrensutsättas, varvid LiU kan erhålla både mer eller mindre medel. Angivna belopp utgår från att LiU behåller sin andel. I den forskningspolitiska propositionen finns en avisering om utökat forskningsanslag med 16,5 mnkr från och med LiU räknar med att den utlovade förstärkningen infrias, och den finns inräknad i anslaget ovan. Även för den kvalitetsbaserade resursfördelningen finns osäkerhet. Tabell 4 Sammanställning av beräknat takbelopp för perioden tillsammans med takbeloppet för 2015 (tkr) Budgetramar=takbelopp Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Rektor (för senare fördelning) Särskilda åtaganden (se nedan) Summa Beräknat ramanslag Tabell 5 Särskilda åtaganden som anslagsfinansieras genom avlyft under perioden (tkr) Särskilda åtaganden Filosofisk fakultet Kompletterande utbildning Svenska för utomnordiska gäststudenter Orkesterspel Konstnärliga kurser i Vadstena Statistik Institutionen för kultur och kommunikation Språkverkstäder Utbildningsvetenskap En ny lärarutbildning Samarbete med skolan Teknisk fakultet LiU Elitidrott Rektor Samverkanskoordinatorer Pedagogiska/tekn. ambassadörer Rektors särskilda medel Summa

17 Tabell 6 Ersättningsbelopp (tkr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2016 ska tillämpas inom Linköpings universitet (kr) Utbildningsområde och högskolor. Denna finansiering beräknas uppgå till tkr. Av nedanstående sammanställning framgår en uppskattning av universitetets takbelopp under perioden tillsammans med takbeloppet för Definitivt besked om anslagens storlek lämnas först i budgetpropositionen för 2015 som presenteras för riksdagen omkring den 20 september. Kvalitetsförstärkningen inom humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt lärarutbildningen som föreslagits av regeringen har ännu inte fördelats på lärosäten, varför den inte ingår i nedanstående uppgifter. Fördelningen av takbelopp till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap utgår från de förutsättningar som angivits av regering och riksdag (se tabell 4). Därutöver utgör tidigare års utbildningsvolym och takbelopp förutsättningar för denna fördelning. Ett mindre belopp, för senare fördelning till fakulteterna för ökning av takbeloppen, ställs till rektors förfogande. Tabell 5 visar de särskilda åtaganden anslagsfinansieras genom avlyft under perioden Rektors särskilda medel används till exempel till det internationella sommaruniversitetet så att de kurser som ges inom dess ram kan få en tilläggsfinansiering Ersättning helårsstudent Ersättning helårsprestation Humaniora, Juridik, Teologi, Samhällsvetenskap Naturvetenskap, Teknik, Farmaci Vård Medicin Undervisning (*) Verksamhetsförlagd utbildning (**) Övrigt (***) Design (****) (*) Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. (**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. (***) Avser praktiskt-estetiska kurser inom bland annat lärarutbildningar (exkl. kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. (****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmsten Furniture Studies) som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden Tabell 7 Fördelning av beräknat anslag för forskning samt anslag för 2015 (tkr) Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Rektors budgetram Kompensation IKE, Cellbiologen Strategiska forskningsområden Strategiska lokaler Samverkanskoordinator Totalt * Pris- och löneomräkning om 1,61 procent och 2016 års pris- och löneläge. (utöver den normala ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer). Därmed kan samtliga kurser inom det internationella sommaruniversitetet få en likartad finansiering trots att de tillhör skilda utbildningsområden. Därutöver finansieras även de gemensamma extra arbetsinsatser och övriga kostnader, som är utöver de som normalt gäller, inom det internationella sommaruniversitetet. De moderna språken är ett annat utpekat område för rektors särskilda medel. De ersättningsbelopp (tkr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2016 ska tillämpas inom Linköpings universitet framgår av sammanställningen i tabell 6. Anslagsfördelning: forskning och utbildning på forskarnivå För respektive budgetår tilldelas LiU, i budgetpropositioner, anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagen för 2016, 2017 och 2018 framgår av tabell 7, de utgör en uppskattning utifrån kända förutsättningar. Enligt den forskningspolitiska propositionen Forskning och innovation (Prop. 2012/13:30) beräknas anslaget öka med tkr i förhållande till Dessutom har en pris- och löneomräkning om 1,61 procent för 2016 och framåt använts. Vad gäller totalramen av basanslagen för 2016 så råder en stor osäkerhet vad gäller följande: I den förra forskningspolitiska propositionen aviserades en ökning till Linköpings universitet om tkr som ännu inte har bekräftas av regeringen. LiU räknar dock med att den utlovade förstärkningen infrias, det betyder att den finns inräknad i anslaget ovan. I ett avtal som ingicks under år 1985 mellan staten och Landstinget i Östergötland åtog sig landstinget att, under 30 år, till och med utgången av år 2015, och utan krav på ersättning, tillhandahålla universitetet lokaler för den utbildning och forskning som skulle bli en följd av nämnda beslut. (Det så kallade Cellbiologavtalet eller objekt 463). För 2015 erhöll LiU tkr av Region Östergötland (f.d. Landstinget i Östergötland). Årskostnaderna för lokalerna uppgår till cirka tkr och tkr har använts för driftskostnader av institutionen för klinisk och experimentell medicin, IKE. I budgeten ovan ingår inte någon ersättning från staten. Vad gäller utebliven ersättning av driftskostnader för IKE föreslås en viss kompensation till institutionen som trappas av under perioden Under 2014 utvärderades de strategiska forskningsområdena av en internationell bedömargrupp tillsatt av finansiärerna både avseende ledning och vetenskapligt innehåll. Den 1 maj i år skickades utvärderarnas rekommendation till utbildningsdepartementet, en liten ökning av anslaget, 4 mnkr, föreslogs till materielområdet för Linköpings universitet. Dessa medel är dock väldigt osäkra och finns i dagsläget inte med i ovanstående budget. Sammantaget råder därför en stor osäkerhet om storleken på basanslaget för 2016 varför ett kompletterande styrelsebeslut säkerligen kommer att behövas under hösten Fakultetsmedel Föregående budgetår förändrades finansieringsprincipen till att endast använda anslagsfinansiering, vilket utmynnade i att inför 2014 förändrades fördelningen till fakulteterna gentemot Fakulteterna påminns även i år att ta hänsyn till tidigare universitetsgemensamma strategiska satsningar som gjorts i beslut från 1998 till Rektors budgetram Rektors budgetram omfattar beslut som styrelsen tagit tidigare, till exempel professorskontrakt, karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dess- 17

18 18 utom tillkommer samfinansiering av vissa projekt som har mottagits från till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. och där man inte fått full kostnadstäckning. Totalt sett minskar rektors budgetram till följd av den nya finansieringsprincipen, på grund av utebliven OH-finansiering, samtidigt som behovet av samfinansiering minskar något. Rektors budgetram anpassas kontinuerligt för kommande år och redan 2016 kommer endast ett mindre underskott att uppstå och till 2017 kommer budgetramen vara i balans. Strategiska forskningsområden I anslaget finns tkr för de av regeringen beslutade strategiska forskningsområden där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation tkr, Materialvetenskap tkr och Säkerhet och krisberedskap tkr. Medlen till IT och mobil kommunikation omfattar förutom resurser till Linköpings universitet också resurser till Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Medlen till Materialvetenskap omfattar endast Linköpings universitet medan medlen till Säkerhet och krisberedskap, förutom resurser till Linköpings universitet, också omfattar resurser till KTH och Chalmers. Av de strategiska forskningsområden som regeringen beslutat om deltar Linköpings universitet, förutom de ovan nämnda där LiU varit huvudsökande, i E-vetenskap (KTH huvudsökande) och Transportforskning (KTH huvudsökande). Dessa medel syns inte i anslaget ovan utan transfereras till LiU i särskild ordning. Strategiska lokaler Ersättning för lokalhyror ingår sedan 2013 i anslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som finansieras via avlyft. Till ersättning för följande strategiska lokaler, renrummen vid IFM och ITN, NSC:s datorhall, CBR och CMIV fördelas tkr från anslaget. Dessa anslag bör ses över i samband med en ny hanteringsordning för infrastrukturer, se nedan under Infrastrukturer. Samverkanskoordinatorer För att fortsätta LiU:s framgångsrika arbete med samverkan med det omgivande samhället och arbetet med att utveckla indikatorer/nyckeltal så avsätts medel motsvarande 5 procent för en lektor per institution från och med Dessa avsättningar fortsätter Infrastrukturer Stora delar av forskningen blir allt mer beroende av allt dyrare utrustning. Det är angeläget att det skapas goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur, det gäller såväl lokala core facilities som nationella och internationella noder. Vad gäller lokal infrastruktur så finns i dag inte längre någon extern finansiär. Numera måste därför LiU ta på sig investeringsansvaret för ny utrustning. För kommande år kommer LiU därför att behöva avsätta en del av basanslaget för kostnader av kommande investeringar. Här bör LiU se över både rektors budgetram samt de medel som avsätts till strategiska lokaler för att frigöra medel för kommande investeringar. Övrigt Även om Linköping universitet i sin helhet har ett positivt myndighetskapital och oförbrukade bidrag för ännu ej utförda projekt, så finns det på central nivå verksamheter som inför 2015 är ofinansierade. Detta gäller bland annat samfinansiering av vissa projekt erhållna av till exempel Wallenberg Stiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. där full kostnadstäckning ej erhålls. För samtliga dessa finansiärer/satsningar gäller dessutom att de förutsätter kraftfull central samfinansiering. Vissa insatser för strategisk rekrytering är också underfinansierade. Dessa verksamheter, som till en väsentlig del härrör från tidigare löften, är i dagsläget inte fullt finansierade och för 2015 rör det sig om ett sammanlagt underskott i storleksordningen tkr. Finansiering av universitetsgemensam verksamhet Universitetsgemensamt verksamhetsstöd har finansierats dels med interna avgifter (som betalas av den som nyttjar tjänsten), dels med debitering till institution, det vill säga att samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser främst utnyttjande av administrativa stödsystem (dokumentoch diariesystem, HR-system, ekonomisystem, studieadministrativt system etc.) samt IT-abonnemang. Utveckling av systemstöd har utgjort en betydande del av arbetet med att utveckla och effektivisera LiU:s verksamhetsstöd. System byts även ut genom modernisering, att avtal löper ut och att LiU deltar i nationella utvecklingsprojekt. Sammantaget har detta medfört att de interna avgifterna har ökat och kommer att öka i kostnad. Mer effektiva stödprocesser bedöms mildra effekterna långsiktigt och kommer att belysas i universitetsdirektörens översyn av verksamhetsstödet och dess organisering i olika organisatoriska nivåer. Under våren 2015 har en utredning kring de olika finansieringsprinciperna genomförts för det universitetsgemensamma verksamhetsstödet. För verksamhet som avser hela LiU, och där verksamhetens olika enheter inte enskilt kan påverka sin andel, bör kostnaderna ingå i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet som debiteras till institution. Finns det däremot ett köp-säljförhållande ska fakturering tillämpas då konsumtionsvolymen kan påverkas av köparen. Det innebär att de interna avgifterna för bland annat administrativa system och kvartersorganisationen för Ett IT kommer att finansieras genom overheaduttag för universitetsgemensamt verksamhetsstöd. IT-abonnemanget kommer kvarstå som intern avgift till följd av möjligheten genom teknisk lösning att bokföra kostnaden direkt på kostnadsbäraren. IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar är en viktig komponent för att LiU ska kunna genomföra utmanande och studentaktiva utbildningar. Nya tekniska möjligheter, till exempel examination med hjälp av digitala verktyg, ger förutsättningar för utveckling inom pedagogiska språnget. Detta, samt kravet på ökad lokaleffektivitet, gör att LiU:s hantering av IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar behöver utvecklas för att bättre dra nytta av de resurser som finns. Under genomförs därför ett projekt med målet att på bästa sätt kunna erbjuda samtliga studenter IT-arbetsplatser och datorsalar. För detta ändamål avsätts 2,5 mnkr under 2016 till universitetsgemensamt verksamhetsstöd. Föreliggande beslut avser den del som finansieras med debitering av institutionerna med ett årligt belopp. På institutionerna utgör detta en av de tre nivåer som via påläggsdebitering belastar samtliga verksamhetsprojekt. De andra två nivåerna är fakultets- respektive institutionsgemensamt verksamhetsstöd. Denna modell för fördelning av indirekta kostnader har tilllämpats vid LiU sedan 2009 enligt rektorsbeslut och i enlighet med rekommendation av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Förändringar i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet Utifrån föregående års budgetbeslut om finansiering av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet har vissa behov av förändring uppkommit. Förutom nedanstående förändringar har omprioriteringar inom flera områden av det gemensamma verksamhetsstödet skett. Internrevision kommer att minska antalet revisioner, motsvarande 310 tkr. Universitetsledning och universitetsstyrelse. Inom universitetsledningen förstärks ledningsstödet samt att det tillkommer resurser för fundrasing/jubileumsstiftelse LiU 40 år. Förändringarna innebär en förstärkning på tkr, samtidigt som den temporära förstärkningen på tkr för LiU:s 40-årsfirande 2015 upphör. Universitetsledningen har därutöver, enligt budgetbeslut juni 2013, en minskning av bud-

19 Tabell 8 Budgetramar för universitetsgemensamt verksamhetsstöd (tkr) getramen på 200 tkr årligen mellan 2014, 2015 och Universitetsförvaltningen behöver förstärkas med tkr inom forskningsstödet. En omfördelning från Holdingbolaget till förvaltningen sker med 700 tkr. Det är en följd av att det regionala Marknadsbolaget (där LiU var delägare) har upphört och förvaltningen övertar ansvaret för tjänster som Holdingbolaget tidigare köpte av Marknadsbolaget. Förändringarna summerar till tkr. Budget Budget Plan Plan Särskilda åtaganden Särskild delram avseende internrevision Universitetsstyrelse och universitetsledning Universitetsförvaltning (delfinansiering) Holdingbolag inkl. innovationskontor* Universitetsbiblioteket Didacticum, pedagogiskt/didaktiskt centrum Intern försäkringskassa Administrativa systemavgifter* Kvartersorganisation Ett IT* Gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet, varav - Campusbussen Musicum Loke II (gemensamma lokaler) utredning avseende framtidens IT-arbets platser för studenter, inkl. datorsalar - UHR:s antagning* upphovsrätt kopieringsavtalet* stöd till funktionshindrade studenter* Summa varav förändrad finansieringsprincip Summa exkl. förändrad finansieringsprincip * Förändrad/delvis förändrad finansieringsprincip från och med Tabell 9 Fördelning av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet mellan grundutbildning och forskning (mnkr) År Grundutbildning Forskning Summa Budget Budget Plan Plan Tabell 10 Förväntad utveckling av restvärde på LiU:s anläggningstillgångar (mnkr) Ingående restvärde Investeringar Avskrivningar och nedskrivnignar Utgående restvärde, varav lånefinansierade bidragsfinansierade Linköpings universitet Holding AB. Förutom överflyttningen av 700 tkr till förvaltningen enligt ovan kommer finansiering från rektors strategiska satsningar (6 670 tkr) flyttas till centralt finansierat verksamhetsstöd. Detta för att kunna ha en enhetlig finansieringsform samt kunna ge en samlad bild på Holdingbolagets finansiering från LiU. Enligt uppdragsavtalet finns dessutom ett effektiviseringskrav till 2016, vilket minskar ersättningen till Holdingbolaget med 500 tkr. Sammantaget förändras finansieringen med ovanstående förändringar med tkr. Universitetsbiblioteket får en förstärkning till media. Mediekostnaderna ökar med 4,7 procent per år och för att kunna bibehålla nuvarande nivå krävs förstärkning med tkr. Därutöver behövs resurser för e-pliktslagen och e-press motsvarande 900 tkr samt 400 tkr för att möta studenternas behov av utökat öppethållande på biblioteken. Totalt utökat resursbehov till biblioteket är tkr. Interna försäkringskassan finansierar vissa interna personalsociala kostnader. Kostnaderna har inte uppgått till budget senaste åren och här bedöms posten kunna minskas med tkr. Två nya poster till följd av ny finansieringsprincip, administrativa systemavgifter och kvartersorganisation Ett IT, ingår från och med 2016 med sammanlagt tkr. Posterna är oförändrade jämfört med föregående år, förutom att en förstärkning för Ladok 3 skett med tkr. Till följd av den nya finansieringsprincipen kommer universitetsgemensamt finansierad verksamhet i tabellen nedan inte längre faktureras för dessa tjänster. Finansieringen har därför minskat med 85 tkr för universitetsledningen, tkr för universitetsförvaltningen samt tkr för biblioteket. Inom gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet behövs förstärkning till Campusbussen med tkr då finansieringen inte räcker till de faktiska kostnaderna. Loke-lokalerna (gemensamma lokaler) behöver förstärkning för ökade lokalkostnader med 900 tkr till följd av ökade lokalkostnader på Campus US. Sammantaget medför förändringarna en kostnadsökning på tkr. Till följd av förändrad finansieringsprincip kommer Universitets- och högskolerådets (UHR) antagning, upphovsrättsavgiften vid kopiering samt stöd till funktionshindrade studenter att ingå i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet istället för fakturahantering. Posterna motsvarar tkr. För utredningen avseende framtidens IT-arbetsplatser för studenter och datorsalar budgeteras tkr. Specifikation av budgetram för finansiering via påläggsdebitering Föreliggande beslut om utgiftsram för gemensamt verksamhetsstöd budgetår 2016 och plan avser verksamheter enligt tabell 8. Samtliga ersättningar har justerats med den preliminära prisoch löneomräkningen från staten med 1,61 procent. Det universitetsgemensamma verksamhetsstödets andel av LiU:s totala intäkter beräknas öka från 11,8 procent 2015 till 13,9 procent 2016 (minskning till 11,7 procent 2016 exklusive tillkommande poster med förändrad finansieringsprincip). Beräknade kostnader för dessa verksamheter har fördelats mellan utbildning och forskning. Fördelningen bygger på bedömningar för varje post i utgiftsramen med målet att uppnå rättvisande redovisning för respektive verksamhetsområde. Fördelningen för budget 2016 och plan för fördelningen framgår av tabell 9. Den totala utgiftsramen för universitetsgemensamt verksamhetsstöd som år 2016 ska finansieras genom påläggsdebitering uppgår till 519 mnkr. Av detta ska 19

20 mnkr redovisas inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och 207 mnkr inom område forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor fastställer fördelning mellan institutionerna med stöd av principerna i LiU:s redovisningsmodell. Investeringar LiU har, framför allt under de senaste åren, investerat mycket i anläggningstillgångar, vid utgången av år 2014 var restvärdet (anskaffningsutgifter minus gjorda avskrivningar) 431 mnkr, varav 424 mnkr avsåg materiella anläggningstillgångar och 7 mnkr avsåg immateriella anläggningstillgångar (se tabell 10 på föregående sida). Som en jämförelse var restvärdet vid utgången av år 2010 totalt 302 mnkr. En investering räknas som en anläggningstillgång då livslängden överstiger 3 år och inköpspriset överstiger 20 tkr (300 tkr för immateriella tillgångar och 100 tkr för förbättringsutgifter på annans fastighet). Grundregeln är att alla anläggningstillgångar som anskaffas ska finansieras med lån hos Riksgälden, detta gäller oavsett om LiU har likvida medel för att klara investeringen utan att ta lån, eller inte. Anläggningstillgångar som finansieras av bidrag är undantagna från lånekravet. Alla myndigheter har en låneram hos Riksgälden som inte får överskridas, LiU har en ram för 2015 på 345 mnkr. Denna ska vid de två lånetillfällena, halvårs- respektive helårsskifte, täcka restvärdet på de anläggningstillgångar som lånefinansierats. En utökning av universitetets låneram kommer att behövas dels på grund av att andelen lånefinansierade anläggningstillgångar förväntas att öka, dels på grund av en fortsatt hög investeringstakt som bland annat är kopplad till investeringar i lokaler (se tabell 11). Att andelen lånefinansierade anläggningstillgångar förväntas öka beror på ändrade finansieringsformer från externa bidragsgivare gällande bidrag för anskaffning av framför allt forskningsutrustning. År 2018 räknar LiU med att en låneram om 400 mnkr kommer behövas, vilket är en ökning med 55 mnkr från 2015 års låneram. Internrevisionen har granskat LiU:s investeringsprocess och i april 2014 lämnat en rapport på de iakttagelser de gjort i samband med granskningen. Med anledning av dessa iakttagelser, och på grund av bidragsgivares förändrade syn på bidrag riktade till anskaffning utrustning samt LiU:s ökande kostnader för avskrivningar, kommer LiU att införa budgetering av investeringar som en del i den ordinarie budgetprocessen. Tidigare har endast avskrivningskostnader budgeterats. Det finns två huvudsakliga anledningar för att införa detta. Det är dels för att säkerställa att LiU:s tilldelade låneram inte överskrids genom att tydligare koppla den låneram Tabell 11 Förväntad utveckling av restvärde på LiU:s anläggningstillgågnar fördelat på typ av anläggning (mnkr) som via budgetunderlaget begärs från Riksgälden till bokslutsenheternas budgetar, dels genom att dela upp låneramen och fördela ett investeringsutrymme som varje bokslutsenhet har att förhålla sig till. Detta ger en bättre möjlighet att sammankoppla investeringar med LiU:s långsiktiga mål och ekonomiska ramar. En annan viktig orsak till att budgetering av investeringar införs är för att få en tydligare övergripande bild av de investeringar som planeras. Detta ger LiU en bättre möjlighet att strukturera, planera, samordna och styra de investeringar som görs. Som en del i detta och för att kunna analysera och värdera framtida behov pågår just nu en inventering av befintlig infrastruktur på LiU Vetenskaplig utrustning Laboratorieutrustning Verkstadsutrustning Datorer och kringutrustning Kontorsutrustning Transportmedel Möbler och inredning Fastighetsinventarier Immateriella anlägningar Förbättringsutgifter i fastighet Pågående anläggningar Summa restvärde

Vision och övergripande mål 2010-2015

Vision och övergripande mål 2010-2015 Vision och övergripande mål 2010-2015 Beslut: Högskolestyrelsen, 2009-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2009/1139/10 Gäller fr o m: 2010-01-01 Ersätter: Dalauniversitetet akademi och yrkesliv i partnerskap.

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010

INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= Mål och visioner Strategiplan 2007-2010 INSTITUTIONEN FÖR MAT, HÄLSA OCH MILJÖ MHM= och visioner Strategiplan 2007-2010 och visioner Strategiplan 2007-2010 1. Inledning Vår vision Verksamheten vid Institutionen för mat, hälsa och miljö, MHM,

Läs mer

Lönepolicy för Umeå universitet

Lönepolicy för Umeå universitet Lönepolicy för Umeå universitet Fastställd av rektor 2013-03-26 Dnr: UmU 300-376-13 Typ av dokument: Beslutad av: Giltighetstid: Område: Ansvarig enhet: Policy Rektor 2013-03-26 tills vidare Lönebildning

Läs mer

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser

UFV 2012/318. Nyckeltal och jämförelser UFV 212/318 Nyckeltal och jämförelser Underlag inför beslut om s verksamhetsplan 213 UPPSALA UNIVERSITET Nyckeltal och jämförelser UFV212/318 Innehåll Inledning...3 Ekonomi...3 Totala intäkter, flera lärosäten,

Läs mer

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland

2004-01-19 FÖRSLAG. Övergripande samarbetsavtal Linköpings universitet - Landstinget i Östergötland REGIONALT ALF-AVTAL Parter i detta avtal är Landstinget i Östergötland (Landstinget) och Linköpings universitet (Universitetet), nedan gemensamt benämnda parterna. Vad avtalet reglerar Detta avtal är ett

Läs mer

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014 STATISTISK ANALYS 1(10) Avdelning / löpunmmer 2015-03-17 / 3 Analysavdelningen Handläggare Marie Kahlroth 08-563 085 49 marie.kahlroth@uka.se Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre

Läs mer

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå

Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå DNR: SLU ua Fe 2013.1.1.1-2588 Internrevisionen 2013-09-25 Styrning av utbildning på grund- och avancerad nivå Rapport från internrevisionen Innehåll Sammanfattning... 3 1 Bakgrund och motiv... 4 2 Granskningens

Läs mer

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet

UFV 2007/1478. Mål och strategier för Uppsala universitet UFV 2007/1478 Mål och strategier för Uppsala universitet Fastställda av konsistoriet den 22 april 2008 Innehållsförteckning Förord 3 Uppsala universitet 4 Ett universitet för framstående forskning 5 Ett

Läs mer

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans

tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans tarka ill- Strategisk plan för Hälsa och samhälle ammans 1 STRATEGI 09 Vilka är vi? Vad vill vi 2 VISION Vår vision beskriver vad vi vill och även vad vi vill uppnå, vi som arbetar på Hälsa och samhälle.

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige

Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2772 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Forskning och innovation utvecklar Sverige Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som

Läs mer

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10

Verksamhetsplan 2011 Medicinska fakulteten. Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Verksamhetsplan Medicinska fakulteten Beslutad av fakultetsnämnden vid medicinska fakulteten Dnr 211-2890-10 Medicinska fakultetens verksamhetsplan 1 Bakgrund Målen i medicinska fakultetens verksamhetsplan

Läs mer

Ny utbildningsorganisation vid SLU

Ny utbildningsorganisation vid SLU Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4639 PM Ny utbildningsorganisation vid SLU SLU får en ny utbildningsorganisation från den 1 januari 2014. Ny är den centrala utbildningsnämnden (UN) och programnämnderna (PN), men

Läs mer

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER

KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER LINNÉUNIVERSITETET Nämnden för utbildningsvetenskap BESLUT 2010-12- 02 KVALITETSMÅL OCH KVALITETSINDIKATORER Inledning Linnéuniversitetet etablerades 2010-01- 01, och under våren 2010 har bl.a. Linnéuniver-

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2015 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg

HÖGSKOLAN I GÄVLE Bilaga 71:1 Högskolestyrelsen 2015-12-10 Avdelningen för personal, ekonomi och planering HIG-STYR 2015/31 Leif Sjöberg Fastställt av Budget för 2016 Sammanfattning Det här dokumentet redovisar Högskolan i Gävles budget för år 2016. Det finns också tabeller som visar anslagstilldelningen för de kommande tre åren. De tabellerna

Läs mer

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014

Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Verksamhetsplan Vuxnas lärande 2014 Effektmål - Kompetens för tillväxt Vuxnas lärande ska bidra till Karlskoga-Degerfors kommuners utveckling och tillväxt. All verksamhet ska kännetecknas av hög kvalitet.

Läs mer

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet

Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet BESLUT IB9 3540/2004 2005-10-18 Rektor Fastställande av Kommunikationsplattform för Lunds universitet Universitetsstyrelsen beslutade 10 juni 2005 att principiellt ställa sig bakom förslaget till kommunikationsplattform

Läs mer

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten

Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan Riksbanken 2015-2018 En 350-åring i täten Strategisk plan för Riksbanken 2015-2018 Inriktningen för Riksbankens arbete de närmaste åren och utgångspunkten i kommande verksamhetsplaneringar

Läs mer

en introduktion till den svenska högskolan 11

en introduktion till den svenska högskolan 11 Introduktion till den svenska högskolan Högskolan är den enskilt största statliga verksamheten i Sverige, uttryckt i antal anställda. År 2012 kostade verksamheten drygt 60 miljarder kronor och totalt står

Läs mer

Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2016 2018

Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2016 2018 Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2016 2018 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit till landets universitet och högskolor att senast den 22 februari 2015 till regeringen lämna ett budgetunderlag

Läs mer

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE GUVR Göteborgs universitets vetenskapliga råd September 22. Sid 1. Sammanfattning Forskningsbidragens storlek skiljer sig avsevärt mellan landets

Läs mer

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen YTTRANDE. 2011-12-14 U2011/776/UH Utbildningsminister Jan Björklund Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Luleå tekniska universitets underlag inför forsknings- och innovationspolitiska propositionen

Läs mer

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning

2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning 31 200 studenter - 39 % män 4 330 anställda - 47 % män 2 100 lärare/forskare - 46 % kvinnor 4 fakulteter 39 institutioner 4 miljarder i årsomslutning Antal helårsstudenter ca 16 300 Stort antal 1:a handssökande

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403

Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen. Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Kvalitetsprogram 2012-2014 Gemensamma förvaltningen Fastställd av förvaltningschefen 2013-10-24, dnr: 19-2012-2403 Inledning Högskolan i Halmstads 1 kvalitetsarbete vilar på ett flerdimensionellt kvalitetsbegrepp:

Läs mer

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad

Motion till riksdagen. 1989/90: Ub725. av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad. Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Motion till riksdagen 1989/90: av Jan Hyttring och Kjell Ericsson (båda c) Högskolan i Karlstad Utbyggnad av ett universitet i Karlstad Om inga särskilda åtgärder vidtas kommer utvecklingen i Sverige att

Läs mer

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar

Strategi för samverkan med högskolor och universitet - remissvar SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-11-11 SN-2015/3094.103 1 (4) HANDLÄGGARE Nyh, Carin carin.nyh@huddinge.se Socialnämnden Strategi för samverkan med högskolor

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för 2016 2017

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för 2016 2017 LINKÖPINGS UNIVERSITET Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för 2016 2017 Linköpings universitet 1 Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för 2016-2017 fastställd av universitetsstyrelsen

Läs mer

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013

Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 Verksamhetsplan för Samordningsförbundet i Trelleborg 2013 1. Förbundets ändamål och uppgifter Förbundets ändamål anges i förbundsordningen 4. Förbundets ändamål är att inom Trelleborgs kommun svara för

Läs mer

Verksamhetsplan. Medicinska fakulteten 2015-2017 DNR LIU-2015-00866

Verksamhetsplan. Medicinska fakulteten 2015-2017 DNR LIU-2015-00866 Verksamhetsplan Medicinska fakulteten 2015-2017 DNR LIU-2015-00866 2015-06- 09 DNR LIU- 2015-00866 2(16) Verksamhetsplan, Medicinska fakulteten 2015-2017 Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet

Läs mer

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter

Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens synpunkter Bilaga till rektorsbeslut 2016-06-14 (KI:s dnr 1-272/2016) Datum 2016-06-07 Yttrande över betänkandet Trygghet och attraktivitet en forskar-karriär för framtiden (SOU 2016:29) - Rekryteringsstrategigruppens

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET

BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET STRATEGISK AGENDA 2015 2018 1 2 HÄLSAAR BETSLIVVÄLFÄRD HÄLSAARBET IVVÄLFÄRDHÄ VHÄLSAVÄ BETS S Vision och strategier för Fortes verksamhet inom hälsa, arbets liv och välfärd 2015 2018 Forte arbetar på uppdrag

Läs mer

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering

NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Sida 1 (8) RIKTAD UTLYSNING NU 16 - Nätbaserad utbildning för internationell positionering Programmet ger stöd till utveckling av nätbaserade kurser med internationell bärkraft som ska bidra till internationell

Läs mer

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning.

2014-09-19. Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet om följande anställningsordning. BESLUT Dnr STYR 2014/676 1 2014-09-19 Universitetsstyrelsen Lunds universitets anställningsordning Med stöd av 2 kap. 2 första stycket 9 p högskoleförordningen (1993:100) (HF) beslutar Lunds universitet

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016

UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 UTVECKLINGSPLAN FÖR DEN INTERNATIONELLA VERKSAMHETEN VID ÅBO AKADEMI 2012-2016 Antagen av Åbo Akademis styrelse 18.4.2012 Utvecklingsplan för den internationella verksamheten vid Åbo Akademi 2012-16 Inledning

Läs mer

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet STATISTISK ANALYS 1(14) Avdelning /löpnummer 216-1-19 / 2 Analysavdelningen Handläggare Fredrik Svensson 8-563 87 87 Fredrik.svensson@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor Regeringsbeslut III:9 Utbildningsdepartementet 2015-06-25 U2014/07215/UH U2015/01681/UH U2015/03560/SAM (delvis) U2015/03647/UH Enligt sändlista Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Sigtuna kommun diarie: KS/2011:452-008 Remisssvar från Sigtuna kommun Förslag till handlingsprogram Kunskapsregion Stockholm Att tillgodose behovet av högutbildad arbetskraft SIG100, v2.0, 2010-02-26 UTBILDNINGS-

Läs mer

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Karriärvägar för lärare, svar på motion (S) 2013-06-05 1 (7) Utbildningskontoret Dnr BOU 2012-376 Lars Rehnberg Dnr BIN 2012-208 Leo Gustafson Dnr KS 2012-551 Barn- och ungdomsnämnden Bildningsnämnden Karriärvägar för lärare, svar på motion (S)

Läs mer

Åtgärder för en ekonomi i balans

Åtgärder för en ekonomi i balans Revisionsrapport Åtgärder för en ekonomi i balans Landstinget Gävleborg Bengt Andersson Hanna Franck Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Revisionsfråga och

Läs mer

Forskningsresurser i högskolan

Forskningsresurser i högskolan , Rapport 2013:7 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008 2012 Forskningsresurser i högskolan En kartläggning av lärosätenas forskningsfinansiering 2008

Läs mer

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet REDOVISNING 2009-03-31 Dnr KUR 2008/6116 Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet Uppdraget Genom regeringsbeslut (S2008/8697/ST) fick Kulturrådet den 23 oktober

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010

Riktlinje. Riktlinje för internationellt arbete. Diarienummer: KS 2010/232. Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Riktlinje 2010-06-02 Riktlinje för internationellt arbete Diarienummer: KS 2010/232 Beslutad av kommunstyrelsen den 7 juni 2010 Om riktlinjen Riktlinje för internationellt arbete är en gemensam riktlinje

Läs mer

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om

ÖSTGÖTAREGIONEN 2020. Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland. Kort information om ÖSTGÖTAREGIONEN 2020 Regionalt Utvecklingsprogram för Östergötland Kort information om 1 Regionförbundet Östsams uppgift är att arbeta för Östgötaregionens utveckling. Regionförbundet har bildats av Östergötlands

Läs mer

En ny strategikarta för Linköpings universitet

En ny strategikarta för Linköpings universitet 2012-12-07 BESLUT Dnr LiU-2012-01028 USP 2012-6.5 1(2) En ny strategikarta för Linköpings universitet Under 2004 genomförde Linköpings universitet för första gången ett strategiarbete i syfte att skapa

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar. Sida 1(8) Detaljbudget 2015 Hälsan och Stressmedicin 1. Sammanfattning Hälsan och Stressmedicins uppdrag är att bedriva företagshälsovård för Västra Götalandsregionens förvaltningar och bolag samt att

Läs mer

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN 2007-11-26 Dnr 333/2007 1 (6) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen kunskapsstrategier för Konkurrensverket N2007/5553/FIN

Läs mer

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi

Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi 2014:19 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av IAF Rättssäkerhet och effektivitet i arbetslöshetsförsäkringen Dnr: 2014/61 Arbetslöshetskassan Alfas ekonomi Uppföljning initierad av

Läs mer

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy

2014 / 2016. Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy 2014 / 2016 Utvecklingsplan för Stage4you Academy Syftet med Stage4you Academy s lokala utvecklingsplan är att fortsätta vårt arbete med att utveckla skolan

Läs mer

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH)

Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) 1(8) German Bender Tel: 782 91 85 German.bender@tco.se UTBILDNINGSDEPARTEMENTET Kvalitetssäkring av högre utbildning (U2015/1626/UH) Dnr 15-0024 TCO har på remiss från Utbildningsdepartementet erhållit

Läs mer

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa

FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa FAS utlyser centrumstöd inom området åldrande och hälsa Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap stödjer forskning med hög relevans för de samhällsutmaningar som berör hälsa, arbetsliv och välfärd

Läs mer

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning

Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret 2012-2013 Sektionen för Lärarutbildning Handlingsplan för kvalitetsarbete läsåret - 2013 Sektionen för Lärarutbildning Inledning Sektionen för lärarutbildningen har utifrån kvalitetsprogramet för sektionen upprättat en handlingsplan för läsåret

Läs mer

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013.

Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. 2 Strategisk utvecklingsplan för Länsstyrelsen 2011-2013. Innehåll 1 Vision, verksamhetsidé och värdegrund 2 Syftet med en strategisk utvecklingsplan 2.1 Uppföljning och utvärdering 2.2 Översyn och eventuell

Läs mer

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 1 Urank 22 mars 2011 Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1 Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet fortsätter att toppa Uranks lista över landets utbildningsinstitutioner.

Läs mer

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet

Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet 1 (7) BESLUT 2013-06-27 Dnr SU 70-1228-12 Handläggare: Serhat Ok Controller Planeringsavdelningen Rutiner för ekonomisk uppföljning vid Stockholms universitet Med anledning av Ernst & Youngs granskning

Läs mer

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015

Kommittédirektiv. Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare. Dir. 2015:74. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Kommittédirektiv Trygga villkor och attraktiva karriärvägar för unga forskare Dir. 2015:74 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning En särskild utredare ska, i syfte att säkra återväxten

Läs mer

Budgetinstruktion för år 2014

Budgetinstruktion för år 2014 1(3) Dnr SLU ua 2013.1.1.1-4916 Exp. den: 8/11-13/JÖ STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare:

Läs mer

Tillämpning av förordningen om intern styrning och kontroll

Tillämpning av förordningen om intern styrning och kontroll 2008-06-11 BESLUT LiU-2008/00613 Tillämpning av förordningen om intern styrning och kontroll Universitetsstyrelsen beslutar godkänna principerna för det framlagda förslaget till tillämpning av förordningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Naturvetenskapliga området Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för Naturvetenskapliga

Läs mer

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse

Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Linnéuniversitetets mål och strategier med relevans för Familjen Kamprads stiftelse Beslutat av Rektor Inledning 3 Gemensamma mål och strategier 4 Det fortsatta arbetet 7 2 (7) Inledning Familjen Kamprad

Läs mer

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2

Innehållsförteckning. Visionen Ett större Falun... 2 Innehållsförteckning Visionen Ett större Falun... 2 Perspektiv på visionen... 2 Trygghet och välfärd... 2 Näringsliv och arbetsmarknad... 2 Hållbar utveckling... 2 Plats för alla... 2 Stadsplanering och

Läs mer

Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019

Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019 1 Utförarstyrelsen Budget 2016 2017 med plan för 2018-2019 Nämndens viktigaste mål för 2016-2017 Kommunens verksamhet och service som är möjlig att konkurrensutsätta är samlad inom utförarstyrelsens organisation,

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA

STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA STRATEGISK PLAN STOCKHOLMS KONSTNÄRLIGA HÖGSKOLA 2016 2019 VISION Stockholms konstnärliga universitet skapar genom sin unika sammansättning av utbildningar och konstnärlig forskning möjligheter för framtidens

Läs mer

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006.

Kommittédirektiv. Befattningsstruktur vid universitet och högskolor. Dir. 2006:48. Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Kommittédirektiv Befattningsstruktur vid universitet och högskolor Dir. 2006:48 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2006. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall göra en översyn

Läs mer

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde

1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Fördelning av årsarbetstid för lärare 1 Avtalets formella grund och tillämpningsområde Parterna sluter detta avtal med stöd av ALFA 1 kap. 3 samt bilaga 5. Avtalet innehåller tillägg till och undantag

Läs mer

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14.

Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Fakulteten för skogsvetenskap Forskarutbildningen Riktlinjer för forskarutbildningen Gäller från och med 2011-01-01. Fastställda av fakultetsnämnden 2010-12-14. Innehåll 1. Allmänt 2. Utlysning och antagning

Läs mer

Förutsättningar för innovation

Förutsättningar för innovation Förutsättningar för innovation ENKÄTUNDERSÖKNING OM KOMMUNER OCH LANDSTINGS SYN PÅ INNOVATIONSFRÅGOR Förutsättningar för innovation 1 Förord Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) vill stimulera nytänkande

Läs mer

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå

Ramverk. för Mittuniversitetets kvalitetsarbete. Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå Dnr 2012/197 ersätter tidigare beslut med Dnr 2009/2092 och 2007/1321 Ramverk för Mittuniversitetets kvalitetsarbete Utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå 2 INNEHÅLL 1. Inledning och

Läs mer

Verksamhetsrapport för Internrevisionen 2007.

Verksamhetsrapport för Internrevisionen 2007. Styrelse och rektor 1(6) Verksamhetsrapport för 2007. Revisionsplanen för 2007, dnr LiU 1298/06-25, beskriver internrevisionens (IR:s) planerade aktiviteterna för verksamhetsåret. Nedan redovisas genomförda

Läs mer

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen

Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi som underlag till den forskningspolitiska propositionen Datum 2007-12-21 Ert datum 2007-06-09 Dnr 012-2007-2443 Ert Dnr N2007/5553/FIN Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kopia: Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Nuteks förslag till kunskaps- och forskningsstrategi

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen

Organisationsbeskrivning för Temainstitutionen Institutionen för Tema 2006-05-02 Dnr Tema 67/04-20 Beslut IS 2005-04-21 Senast reviderad 2007-01-26 BESLUT Beskrivningar för ledningsfunktioner och organisation vid Tema Temainstitutionen är indelad i

Läs mer

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik

Strategi för myndighetsstöd. vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Strategi för myndighetsstöd vid utveckling av lokal ungdomspolitik Förord Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har

Läs mer

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING

FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Till Rektor FÖRSLAG TILL STRATEGIDOKUMENT FÖR MIUN:s LÄRARUTBILDNING Ett flertal samtal har förts inom det vi valt att kalla Visionsgruppen för Lärarutbildning vid Mittuniversitetet (VLM). Utgångspunkterna

Läs mer

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag.

Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan. 1. Sammanfattning. 2. Verksamheten. 2.1 Verksamhetens övergripande uppdrag. Sida 1(8) Detaljbudget 2014 Billströmska folkhögskolan 1. Sammanfattning De ekonomiska förutsättningarna blir något sämre för Billströmska folkhögskolan 2014, jämfört med de senaste åren. Statsbidraget

Läs mer

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland

Granskning av budgetprocessen. Landstinget Värmland. Landstinget Värmland www.pwc.se Revisionsrapport Inger Andersson Christina Olsson Februari 2016 Granskning av budgetprocessen inom Budgetprocessen inom Innehåll Sammanfattning... 2 1. Inledning... 5 1.1. Bakgrund... 5 1.2.

Läs mer

Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet

Högskolan som både myndighet och akademi. Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet Högskolan som både myndighet och akademi Daniel Gillberg Planeringsdirektör, Uppsala universitet SUHF:s utbildningsdag, 20 september 2017 Uppsala universitet Omfattande verksamhet: 6,6 miljarder (72/28),

Läs mer

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland,

Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, UFV 2016/965 Handlingsplan för Uppsala universitet - Campus Gotland, 2017-2021 Fastställt av rektor 2017-03-27 Inledning I Program för Uppsala universitet- Campus Gotland 2017-2021, fastställt av konsistoriet

Läs mer

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015

Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Ramar för verksamheten vid Centrum för kommunstrategiska studier 2013 2015 Rapport 2013:1 ISSN 1402-876X Omslagsbild: CKS. Linköpings

Läs mer

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på?

Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Tips från Mora Om ni skulle göra om Lupp vad skulle ni göra bättre/ändra på? Involvera ungdomarna ännu mer än vad vi redan gör. Vad är viktig att tänka på i Lupparbetet? Förankring, bland lärare, tjänstemän,

Läs mer

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018

Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018 1(5) 2015-02-27 Budgetunderlag för verksamhetsåren 2016 2018 1. Anslag Institutet anhåller om att anslaget 3:4 Institutet för språk och folkminnen, inom utgiftsområde 17, fr.o.m. 2016 höjs med 3 miljoner

Läs mer

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop

PF3-1/1516. Forskning för en högskola som håller ihop PF3-1/1516 Forskning för en högskola som håller ihop - SFS inspel inför forskningspropositionen 2016 Handläggare: Johan Alvfors Datum: 2015-11-02 Dnr: PF3-1/1516 Vår vision Forskning och utveckling är

Läs mer

Verksamhetsplan och budget 2014

Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Verksamhetsplan och budget 2014 Samordningsförbund Välfärd i Nacka Org.nr 222000-2774 Innehåll Uppdrag... 3 Samordningsförbundet Välfärd i Nacka ska verka för att...

Läs mer

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora

Strategisk plan för fakulteten för konst och humaniora Dnr: 2013/39-2.2.4 Strategisk plan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-01 Innehåll Inledning 3 1. Kompetensförsörjning 5 2. Utmanande utbildningar 5 3. Framstående

Läs mer

Detta är Minpension.se

Detta är Minpension.se pensionssparare Detta är Korta fakta Täckning Kanaler Uppdrag Vision Övergripande mål Status dec 2015 Mål dec 2019 Långsiktiga mål Strategier Prioriteringar 2016 Korta fakta Staten 50% Försäkringsbranschen

Läs mer

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018. Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 med utblick 2017-2018 Del 1 Driftbudget och särskilda prioriteringar Socialdemokraternas förslag till Kommunplan 2016 Driftbudget och särskilda prioriteringar

Läs mer

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP)

Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Utlåtande 2012: RI (Dnr 231-1361/2011) Traineeprogram för Stockholms stad Motion (2011:51) av Per Olsson och Sara Pettigrew (båda MP) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Motion

Läs mer

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN

2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN 2012-10-01 BESKRIVNING AV INDI-MODELLEN Innehåll Inledning... 1 Direkta och indirekta kostnader... 1 Kärnverksamhet och kostnadsbärare... 1 Stödverksamheten... 1 Fördelning av universitets- och fakultetsgemensamma

Läs mer

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning

Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning UTBVET 2015/3 Riktlinjer för verksamhetsförlagd utbildning 2011 års lärarprogram Fakulteten för utbildningsvetenskaper Förord Den verksamhetsförlagda utbildningen intar en central roll i lärarutbildningen

Läs mer

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent

Högskolan i Skövde. Andel med högutbildade föräldrar, nybörjare respektive läsår, procent Högskolan i Skövde Kort om högskolan Högskolan i Skövde har drivits som högskola sedan 1983. Högskolan har ett visst samarbete inom grundutbildningen med Högskolan i Borås och Högskolan Väst som går under

Läs mer

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen

Beslut om tillstånd att utfärda sjukgymnastexamen Linnéuniversitetet Rektor Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Peter Green 08-563 086 07 peter.green@hsv.se

Läs mer

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun

Näringslivsstrategi för Nynäshamns kommun Version: PA1 Revisionsdatum: 2014-06-03 Upprättad av: Aun Henriksson, Anna Eklund, Yvonne Edenmark Lilliedahl Granskad/ av Birgitta Elvås, kommunchef Revision A beslutas av: kommunfullmäktige Näringslivsstrategi

Läs mer

UFV 2003/39 CK 2003-0036

UFV 2003/39 CK 2003-0036 1 Regionalt avtal mellan Uppsala universitet och landstinget i Uppsala län om samarbete om grundutbildning av läkare, medicinsk forskning samt utveckling av hälso- och sjukvården. Bakgrund Läkarutbildningen

Läs mer

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012

AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 UNDERVISNINGS- OCH KULTURMINISTERIET 12.11.2010 AVTAL MELLAN UNDERVSNINGSMINISTERIET OCH AB YRKESHÖGSKOLAN VID ÅBO AKADEMI OCH YRKESHÖGSKOLAN NOVIA FÖR AVTALSPERIODEN 2010-2012 GEMENSAMMA MÅLSÄTTNINGAR

Läs mer

Underlag för utformning av lokal digital plan

Underlag för utformning av lokal digital plan Underlag för utformning av lokal digital plan Börja med att scanna QR-koden eller klicka på länken: https://m.youtube.com/watch?feature=youtu.be&v=xoctf2rl9oe Inledning I avsikt att tydliggöra och synliggöra

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015

HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 HANDLINGSPLAN 2015 2017 OCH VERKSAMHETSPLAN 2015 Institutionen för kulturvård DATUM: 2014-11-07 BESLUTAD AV: Institutionsrådet, Kulturvård KONTAKTPERSON: Bosse Lagerqvist FORSKNING SOM PÅVERKAR Mål och

Läs mer