Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden

Transkript

1

2

3

4

5 Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden Bakgrund Regeringen har uppdragit till landets universitet och högskolor att senast den 22 februari 2015 till regeringen lämna ett budgetunderlag för perioden Inledning (LiU) är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella vägar. LiU har tre fakulteter; filosofisk, medi- cinsk och teknisk samt en styrelse för utbildningsvetenskap med fakultetsliknande uppgifter. Antalet institutioner är 14, där den absoluta merparten har mellan 150 och 450 anställda och verksamhet inom minst två fakultetsområden. LiU:s verksamhet finns huvudsakligen inom fyra campusområden: Campus Valla och Campus US (Universitetssjukhuset) i Linköping, Campus Norrköping. Universitetet har också ett litet campus i Lidingö (Carl Malmsten-utbildningar). Linköpings universitet är beträffande studenter ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Vid LiU finns ca studenter, Figur 2.1: s strategikarta beslutad av universitetsstyrelsen i december talet utbildningsprogram, ca 400 professorer och en årlig produktion av ca 160 doktorsexamina. Inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå har universitetet tagit ytterligare ett steg att göra utbildningarna användningsbara då universitetsstyrelsen beslutat att alla program- och professionsutbildningar vid LiU skall vara samverkanssäkrade. Universitetet är ett bra exempel på en kunskapsproduktion i nära interaktion med omvärlden och med ett nära samspel och ömsesidigt kunskapsflöde mellan olika former av nyfikenhetsbaserad och praxisnära forskning. Det finns således en 1

6 2 3.1 Takbelopp 1997 och 2015 mnkr LiU UU LU Takbelopp 1997 GU SU Takbelopp 2015 stark tradition vid att välja forskningsproblem utifrån såväl vetenskaplighet som samhällelig relevans. Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer, ERC-grants samt projektmedel från Wallenbergstiftelsena. De externa medlen har ökat kontinuerligt sedan Vidare har forskare vid LiU erhållit ett flertal priser för sina prestationer såsom Nordiska medicinpriset, Marcus Wallenberg priset, Göran Gustafsson priset. LiU:s målinriktade arbete utgår från den strategikarta som åskådliggörs på föregående sida (figur 2.1). I det följande beskrivs utvecklingen vid inom de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Sedan presenteras några förändringsförslag som rör dessa områden. Därefter följer bland annat en begäran om att från och med 2016 få finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid universitetets medicinska fakultet. 3. Grundläggande högskoleutbildning utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Inledning UmU Figur 3.1: Grundutbildningens takbelopp för några lärosäten 1997 respektive Anm: Lärarhögskolan i Stockholm ingår fr o m 2008 i Stockholms universitet. För att få jämförbara siffror har därför Lärarhögskolans takbelopp 1997 adderats till takbeloppet för Stockholms universitet detta år. Fr o m 2014 ingår högskolan på Gotland i Uppsala universitet. s strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att attrahera och examinera eftertraktade studenter för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. är ett av de lärosäten som haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen under perioden , inte minst beroende på utbyggnaden av Campus Norrköping. Grundutbildningens kraftiga expansion under denna period framgår till exempel när man studerar ökningen av lärosätenas takbelopp (mnkr), se figur 3.1. Att universitetets grundutbildning håller Takbelopp högsta 2015 klass framgår bland annat av att universitetet erhållit omdömet hög kvalitet eller mycket hög kvalitet på ca 85 % Takbelopp 1997 (riksgenomsnitt: ca 75 %) av de utbildningar som Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) granskat inom ramen för det utvärderingssystem som gällde t o m 2014 och som fokuserade på utbildningarnas resultat. tillhör därmed de lärosäten som fått lägst andel omdömen bristande kvalitet i de beslut som fattats i anslutning till utbildningarnas ursprungliga utvärderingar (se figur 3.2). De utbildningar som vid hittills utvärderats och resultat presenterats för uppgår till 128 och finns inom Filosofiska fakulteten, Medicinska fakulteten och Tekniska fakulteten. Samtidigt visar rapporten genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 (statistiska meddelanden UF 20 SM 1303) att universitetets prestationskvot ligger bland de högsta i landet. UKÄ:s årliga uppföljningar (den senaste publicerad i december 2013) av studenternas inträde på arbetsmarknaden har över tiden visat på en mycket hög etableringsgrad på arbetsmarknaden för LiU-studenter. Detta tillsammans med att söktrycket till universitetets utbildningar är fortsatt högt visar på att lyckats kombinera utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen med hög kvalitet och goda resultat samt hög etableringsgrad på arbetsmarknaden. 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning När 1977 års utbildningsreform med en tydlig linjestruktur vid sidan av de mer traditionella enstaka kurserna fastställdes, beslutade sig för att ge prioritet åt att utveckla universitetets utbildningslinjer. I stället för att stapla befintliga kurser på varandra ägde ett utvecklingsarbete rum som innebar en väl genomtänkt sammanhållen studiegång där kursernas ordningsföljd övervägdes noga och där kursernas innehåll i stor utsträckning sattes samman av integrerade kursmoment från flera ämnesområden.

7 3 Denna inriktning på grundutbildningen innebar också med nödvändighet att nya undervisningsmetoder utvecklades, inte minst gällde detta studentaktiva arbetsformer. Syftet med detta arbete var givet: Linköpings universitet skulle på detta sätt profilera sig gentemot de mer etablerade universiteten. Universitetets prioritering av utbildningsprogrammen går alltså tillbaka till mitten av 1970-talet och har sannolikt varit den mest bidragande faktorn till att Linköpings universitet idag av många uppfattas ha en av landets bästa grundutbildningar. Detta har på ett naturligt sätt bidragit till att universitetets grundutbildning vuxit dramatiskt under denna tid, från ca till drygt helårsstudenter, eller omräknat till studenter från ca till ca individer inkluderande Campus Valla, Campus US i Linköping, Campus Norrköping samt Lidingö där universitetet bedriver Carl Malmstens hantverksutbildningar. Universitetets grundutbildning i Norrköping är i dag ungefär lika stor som universitetets totala grundutbildning var i mitten på 1970-talet. kommer att fortsätta att prioritera utbildningsprogram och campusförlagd utbildning. Den av universitetsstyrelsen fastställda strategikartan anger att skall vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Färdriktningen är således tydlig: Universitetets grundutbildning kommer även i framtiden att till övervägande del bestå av utbildningsprogram och vara campusförlagd. Det sistnämnda innebär dock inte att universitetet avstår från att ta del av och utveckla modern teknik för undervisningssammanhang. Denna utveckling kommer företrädesvis att få betydelse för den campusförlagda utbildningen men även distansutbildningen kommer givetvis att kunna dra nytta av denna utveckling. har ambitionen att fortsätta att ha landets bästa utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För att nå dit måste bland annat Fig 3.2 UK-ämbetet utvärderingar av lärosätenas grundutbildning utbildningskvaliteten, former för lärande, utbildningsmiljöerna samt utbildningsutbudet fortsätta att utvecklas. Ett sådant arbete pågår ständigt och är särskilt viktigt för ett lärosäte som, som rekryterar merparten av sina studenter utanför närområdet (ca 70 procent utanför Östergötland). Denna riksrekrytering gäller särskilt utbildningsprogrammen. En struktur för kvalitetsarbetet vid Linköpings universitet för perioden har fastställts som bland annat tydliggör ansvar och arbetsordning för arbetet med utbildningskvalitet inom universitetet. Under 2015 kommer universitetets system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling att behöva utvecklas, bland annat utifrån innehållet i det nationella system för kvalitetsutvärdering som håller på att sjösättas. Universitetet ser också med regelbundenhet över både sammansättning och förläggning av utbildningsutbudet. Den senaste större översynen ägde rum under procent 100 % M 80 % H 60 % Br 40 % 20 % 0 % HHS CTH SLU (2) SH (54) SU (38) LiU (44) (154) HS (128) LU LTU (28) (207) KTH GU (51) UU (36) (200) HJ (183) FHS (48) ÖU UmU (7) HB (78) KaU (149) HKr (37) HV (67) HiG (28) LNU (21) MaH (42) BTH (93) KI (61) HDa (21) MdH (44) HH (33) MiU (46) (63) (59) Handelshögskolan i Stockholm (2) Chalmers tekniska högskola (54) Sveriges lantbruksuniversitet (38) Södertörns högskola (44) Stockholms universitet (154) (128) Högskolan i Skövde (28) Lunds universitet (207) Luleå tekniska universitet (51) Kungliga Tekniska högskolan (36) Göteborgs universitet (200) Uppsala universitet (183) Högskolan i Jönköping (48) Försvarshögskolan (7) Örebro universitet (78) Umeå universitet (149) Högskolan i Borås (37) Karlstads universitet (67) Högskolan Kristianstad (28) Högskolan Väst (21) Högskolan i Gävle (42) Linnéuniversitetet (93) Malmö högskola (61) Blekinge tekniska högskola (21) Karolinska institutet (44) Högskolan Dalarna (33) Mälardalens högskola (46) Högskolan i Halmstad (63) Mittuniversitetet (59) Bristande kvalitet Hög kvalitet Mycket hög kvalitet Figur 3.2: Resultat av Universitetskanslersämbetets ursprungliga utvärderingar av lärosätenas grundutbildningar under perioden Inom parentes anges antalet utvärderade utbildningar.

8 4 Tabell 3.1 Utbildningsprogram och fristående kurser inom universitetets verksamhetsområden År Program % Frist. kurs % HST Program % Frist. kurs % HST Program % Frist. kurs % HST Filosofiska fakulteten Utbildningsvetenskap Medicinska fakulteten Tekniska fakulteten Totalt HST = Helårsstudenter Tabell 3.2 Utbildningsutbudets fördelning på grundnivå och avancerad nivå Grundnivå Avancerad nivå År Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Program Fristående kurser Totalt HST = Helårsstudenter 2013 och resultatet av denna presenteras på sidorna 7-9. I det följande visas hur prioriterat och prioriterar sitt utbildningsutbud och hur detta avspeglas i studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbildningsprogrammen dominerar utbildningsutbudet Universitetets strategi är således att vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet. Av tabell 3.1 framgår andelen utbildningsprogram och andelen fristående kurser vid universitetet under perioden Det framgår tydligt att utbildningsprogrammen dominerar utbildningsutbudet. Under 2014 omfattade utbildningsprogrammen 84 procent och de fristående kurserna 16 procent av antalet helårsstudenter. Andelen utbildningsprogram är störst inom Medicinska fakulteten (96 %) följt av den Tekniska fakulteten (93 %) och Utbildningsvetenskap (90 %). Inom Filosofiska fakulteten utgör utbildningsprogrammen 66 %. Den lägre andelen program förklaras av att de fristående kurserna har och alltid har haft en betydande roll i fakultetens utbildningsutbud. Andelen utbildningsprogram inom den Filosofiska fakulteten har dock ökat från 54 % år 2005 till 66 % år De fristående kurserna är av stor betydelse för studenter som väljer att kombinera kurser till en egen utbildningsprofil och för studenter som väljer att komplettera en tidigare utbildning. De fristående kurserna är viktiga även för programstudenterna inom universitetets samtliga fakulteter (motsv.), då de erbjuder möjligheter att både bredda och fördjupa programutbildningarna samtidigt som de skapar möjlighet att vid sidan av en yrkesexamen också ge underlag till en generell examen. Att vara en del av ett universitet och därmed ha tillgång till ett utbud av fristående kurser ser universitetet således som ytterst väsentligt även för den mer professionsinriktade utbildningen, oavsett fakultetsområde. Examina med ett tydligt professionsfokus s utbildningsutbud kännetecknas således i första hand av professionsutbildningar, som antingen leder till en i examensordningen definierad yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus såsom affärsjuridisk masterexamen, ekonomie masterexamen, medicine masterexamen och teknologie masterexamen. Det bör också understrykas att det blivit vanligare att studenter som studerar på utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, förutom denna yrkesexamen, också avlägger en generell examen medan det omvända inte gäller. Detta gör det vanskligt att studera examensstatistiken som mot bakgrund av ovanstående får en övervikt av generella examina, detta trots att Linköpings universitet är ett programuniversitet. Under 2014 utfärdades totalt examina. Av dessa var yrkesexamina medan var generella examina. En stor andel av de generella examina har som påpekats ovan ett tydligt professionsfokus. Samverkanssäkrade utbildningar Som ett led i att stärka utbildningens kvalitet och relevans har under året ytterligare tydliggjort vikten av samverkan i utbildningen. I den samverkanspolicy och verksamhetsplan som antogs av universitetsstyrelsen den 23 april respektive 3 juni 2014 beslutades att Alla program- och professionsutbildningar vid LiU skall vara samverkanssäkrade. För LiU, som är ett universitet med ett brett utbud av utbildningar, är samverkan en självklar del i den vardagliga verksamheten, inte ett separat åtagande. Samverkan ger utbildningen koppling till blivande arbetsmarknad och underlättar nyttiggörande av kunskap i samhället. Som stöd i arbetet med att utveckla riktlinjer för systematisk utveckling av samverkansinslag i utbildningsprogrammen deltar LiU även i ett nationellt pilotprojekt tillsammans med Malmö högskola och Umeå universitet. Initialt har fyra utbildningsprogram vid LiU valts ut för att identifiera goda exempel på samverkan: sjukgymnast-, socionom-, bygg- och lärarprogrammet. Er-

9 5 Tabell 3.3 Antalet förstahandssökande per utbildningsplats År Utbildningsprogram 2,56 2,30 2,50 2,46 2,60 - varav utbildning på svenska 2,48 2,41 2,60 2,54 2,64 - varav utbildning på annat språk än svenska 3,05 0,97 1,35 1,50 1,98 Fristående kurser 2,80 2,49 2,47 2,95 3,99 farenheterna och resultaten från projektet kommer att värderas och implementeras från och med 2015 och framåt. Ett samverkansprojekt med stor potential är Demola som adresserar många aspekter inom samverkan. Demola är en arena för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Demola skapar möjligheter för näringsliv och offentlighet att få hjälp att ta idéer vidare, att utifrån tidiga skrivbordsidéer utveckla prototyper och demonstratorer. Idébäraren får släppa äganderätten av idén till studentteamet under utvecklingsfasen, som typiskt är 4-6 månader. Utvecklingsprojektet är kostnadsfritt för idébäraren, man betalar dock för att få tillgång till resultatet i form av en licens. Konceptet är framgångsrikt initierat i Tampere, Finland, och är i nätverksform spritt till i dag sju länder. Ett annat exempel på samverkan är den medicinska fakultetens satsning på interprofessionellt lärande (IPL), dvs de moment där studenter från olika utbildningsprogram tillsammans utvecklar och tränar sin förmåga att samverka i sina respektive framtida yrkesroller för att utveckla förståelse och kunskap om varandras yrke, och i och med det bli mer medvetna om sin egen kompetens. Denna interprofessionella kompetens är en faktor som världshälsoorganisationen (WHO) lyft fram som särskilt betydelsefull för utvecklingen av framtidens hälso- och sjukvård. Nästan all utbildning är campusförlagd Av universitetets strategi framgår således att universitetet skall fortsätta att utveckla den campusförlagda utbildningen. Denna målsättning har under lång tid varit vägledande för universitetet vilket också betyder att distansutbildningen haft ringa omfattning. Möten, där såväl studenter som idéer kan utvecklas, är en förutsättning för en lärmiljö av god kvalitet. Detta innebär att den campusförlagda utbildningen prioriterats. Av universitetets grundutbildning med drygt helårsstudenter bedrivs 97 % (ca helårsstudenter) på något campus medan endast 3 % (ca 550 helårsstudenter) bedrivs som distansutbildning. Den avancerade nivån bör, med antalet helårsstudenter som fördelningsgrund, utgöra en fjärdedel Den utbildnings- och examensstruktur som infördes 1 juli 2007 innebar att grundutbildningen delades upp i grundnivå och avancerad nivå. Det finns flera olika sätt att beskriva grundutbildningens uppdelning på dessa nivåer men har valt antalet helårsstudenter på grundnivå respektive avancerad nivå för denna uppdelning. Med denna utgångspunkt bör, utifrån utbildningsutbudets sammansättning, antalet helårsstudenter på den avancerade nivån utgöra cirka en fjärdedel. Det bör dock betonas att utan utbildning på grundnivå går det inte att upprätthålla lämplig omfattning på avancerad nivå. Om antalet helårsstudenter under verksamhetsåret 2014 utgör fördelningsgrund för utbildningsutbudets uppdelning på grundnivå och avancerad nivå fås en sammanställning enligt tabell 3.2. Antalet helårsstudenter inkluderar särskilda utbildningar utanför utbildningsuppdraget såsom kompletterande utbildningar och vidareutbildning av lärare. Universitetets utbildningar är uppdelade i utbildningsprogram och fristående kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. För minst fyraåriga utbildningar som leder till yrkesexamen på den avancerade nivån har antalet helårsstudenter under de tre första åren förts till grundnivån medan antalet helårsstudenter från och med årskurs fyra förts till den avancerade nivån. Av universitetets utbildningsutbud finns totalt 23 % (ca helårsstudenter) på avancerad nivå medan 77 % ( helårsstudenter) återfinns på grundnivå. Utbildningsprogrammen har större andel (24 %) på den avancerade nivån än fristående kurser (15 %). Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Utbildningsutbudet skall svara både mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Antalet förstahandssökande per nybörjarplats får beskriva efterfrågan medan etableringsgraden på arbetsmarknaden får bekräfta arbetsmarknadens behov. Studenternas efterfrågan Rekryteringen till universitetets utbildningar är huvudsakligen nationell. I tabell 3.3 anges antalet förstahandssökande per plats sammantaget till universitetets utbildningar. Av tabellen framgår till exempel att det genomsnittligt går ca 2,6 förstahandssökande per nybörjarplats till universitetets utbildningsprogram. För de fristående kurserna avser uppgifterna det totala antalet sökande eftersom sökande till fristående kurser får ange flera kurser inom ramen för sitt förstahandsalternativ. Till de fristående kurserna uppgår antalet sökande (definierat på ovanstående sätt) per plats till ca 4,0. Totalt sett är universitetets utbildningar således mycket efterfrågade. Beträffande utbildningar på annat språk än svenska, företrädesvis utbildningar som leder till en masterexamen, har en viss återhämtning av antalet förstahandssökande per plats ägt rum. 2011, det år då studieavgifter infördes för studenter utanför EES-området, uppgick antalet förstahandssökande per plats till 0,97. Motsvarande uppgift för 2014 var 1,98. Året innan studieavgifter infördes, dvs 2010, uppgick antalet förstahandssökande per plats till 3,05. Universitetet har ambitionen att fortsatt öka både antalet förstahandssökande och antalet registrerade studenter från länder utanför EES-området.

10 6 Tabell 3.4 Studerandes etablering 2011 på arbetsmarknaden av examinerade 2009/2010 Faktisk andel etablerade Arbetsmarknadens behov Jämförelsetal 81,1 1,03 Uppsala universitet 81,5 1,03 Lunds universitet 75,7 0,95 Göteborgs universitet 77,1 1,00 Stockholms universitet 80,4 1,05 Umeå universitet 77,4 0,98 Karolinska Institutet 85,5 1,00 Kungliga Tekniska högskolan 83,1 0,99 Chalmers tekniska högskola 82,5 1,00 Luleå tekniska universitet 74,4 0,93 Handelshögskolan i Stockholm 83,6 1,03 Sveriges lantbruksuniversitet 76,4 1,00 Karlstads universitet 75,8 0,97 Mittuniversitetet 73,7 0,94 Linnéuniversitetet 78,3 1,01 Örebro universitet 80,3 1,02 Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärsosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än 1 anger att etableringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än 1. Etableringsgraden av examinerade från landets lärosäten ger indirekt ett mått på hur väl respektive lärosätes utbildningsutbud svarar mot arbetsmarknadens behov. Ett utdrag ur Universitetskanslersämbetets rapport Etableringen på arbetsmarknaden 2011 examinerade läsåret 2009/10 (UKÄ rapport: 2013:11) återfinns i tabell 3.4. Detta är den senaste rapporten som belyser etableringen på arbetsmarknaden. Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än 1 anger att etableringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än 1. Oavsett om man studerar den faktiska andelen etablerade 2011 av de som examinerades 2009/10 eller jämförelsetalet hamnar bland de absolut bästa och så har det även varit i motsvarande tidigare rapporter. För hela landet var den faktiska etableringsgraden under 2011 (av de som examinerades 2009/10) 78,3 %. Andelen studenter från LiU som var etablerade på arbetsmarknaden var 81,1 %. Endast fackhögskolor, Uppsala universitet och högskolan i Jönköping nådde högre värden. Studeras jämförelsetalet är det endast Stockholms universitet (1,05) som har ett högre tal än Linköpings universitet (1,03). I sammanhanget måste också påpekas att den lokala arbetsmarknaden inte är lika bra som den som finns i Stockholmsregionen. Detta innebär att studenter från Linköpings universitet måste söka sig till andra delar av landet för att få arbete, vilket man, när ovan nämnda jämförelsetal studeras, lyckas förhållandevis väl med. LiU är därigenom en resurs för hela Sverige. har således ett utbildningsutbud som är efterfrågat av både studenter och arbetsmarknad. Bedömningar av framtiden står väl rustat att möta framtiden. Den prioritering som universitetet gjort och gör på campusförlagda programutbildningar har visat sig vara mycket framgångsrik både utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. I stället för en minskad grundutbildning ser universitetet ett behov av höjt takbelopp (se avsnitt 3.4) för att kunna upprätthålla dagens utbildningsutbud och för att kunna expandera attraktiva utbildningar inte minst inom vårdområdet och teknikområdet. Det ständigt pågående arbetet med att utveckla såväl utbildningsutbud som former för lärande kommer också att bidra till universitetets fortsatta attraktivitet. 3.3 Utfall och prognos Sedan det nu tillämpade resursfördelningssystemet infördes 1992/93 har Linköpings universitet varje år, med undantag av perioden , haft en utbildningsvolym som överstigit universitetets takbelopp. Utbildningen vid Linköpings universitet är och har således varit mycket efterfrågad. Underproduktionen under innebar dels att universitetet förbrukade den buffert av ersättningar för sparade helårsstudenter och helårsprestationer som byggts upp med hjälp av tidigare överproduktioner, dels att universitetet under denna period byggde upp ett anslagssparande som vid ingången till 2010 utgjorde tkr. Den överproduktion som universitetet hade under perioden kunde finansieras genom att utnyttja detta anslagssparande. För 2014 och framåt finns således inget ytterligare anslagssparande som kan utnyttjas vid överproduktion. Under 2014 uppgick universitetets utbildningsvolym till tkr, dvs tkr högre än takbeloppet ( tkr). Tillsammans med tidigare ej avräknade helårsprestationer från december 2013 (321 tkr) innebar detta att LiU under 2014 haft en överproduktion på tkr och således på nytt börjat bygga upp en buffert. Utbildningsvolymen vid Linköpings universitet var således under 2014 fortsatt stor och omfattade inom ordinarie utbildningsuppdrag ca helårsstudenter. Utvecklingen av universitetets grundutbildning inom ordinarie utbildningsuppdrag (uttryckt i antalet helårsstudenter = HST) sedan 2004, det år som universitetets grundutbildning före 2010 nådde sin dittills högsta volym, framgår av tabell 3.5. Av denna framgår också utvecklingen av Tabell 3.5 Antalet helårsstudenter (HST) inom ordinarie utbildningsuppdrag vid LiU, totalt samt inom naturvetenskap och teknik År Totalt antal HST Antal HST inom NT

11 7 antalet helårsstudenter inom naturvetenskap (N) och teknik (T). Tabellen visar att också har en omfattande verksamhet inom dessa båda utbildningsområden. Uppgifterna avser ordinarie utbildningsuppdrag. Mot bakgrund av det stora antalet studenter som redan bedriver utbildning vid LiU och en förhoppningsvis fortsatt stor efterfrågan på att få börja studera vid universitetet gör att universitetet prognostiserar en fortsatt överproduktion varje år i perioden Särskilt stor beräknas överproduktionen bli under de första åren i perioden för att sedan minska något mot slutet. Att överproduktionen minskar beror på att utbildningsutbudet inom vissa områden, framför allt inom Filosofiska fakulteten och Tekniska fakulteten, tvingats att reduceras för att inte överproduktionen skall bli allt för stor. skulle med lätthet, om ekonomiska förutsättningar ges, kunna upprätthålla nuvarande utbildningsvolym och gärna öka den i enlighet med de förändringsförslag som lämnas i nästa avsnitt. Se vidare avsnittet Ett förhöjt takbelopp nedan. 3.4 Förändringsförslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nedan presenteras några områden inom grundläggande högskoleutbildning, dvs utbildning på grundnivå och avancerad nivå, där ser ett behov av förändring. Utbyggnad inom fakultetsövergripande profilområden Den senaste utredningen om utbildningsutbudets sammansättning och förläggning mellan universitetets campusområden genomfördes under 2013 och resulterade i fyra fakultetsövergripande profilområden (se nedan) som sammantaget skulle kunna betecknas en oslipad diamant (se figur 3.3). Förslagen, som är koncentrerade till Campus Norrköping, kommer att vara ett betydelsefullt bidrag i en fortsatt samhällsutveckling. Utifrån denna utredning önskar Linkö- Skola, fritidshem och förskola som en del av välfärden Yngre barns lärande Gestaltning som ett pedagogiskt verktyg Välfärdens utmaningar Gestaltning av välfärdens utmaningar och lösningar Gestaltning Figur 3.3: Förslag på fyra fakultetsövergripande profilområden på LiU med koncentration till Campus Norrköping. pings universitet medel för tre kandidatprogram, varav två föreslås starta höstterminen 2016 och ett höstterminen Vidare föreslår universitetet att medel ges till sex masterprogram, där dessa byggs upp successivt så att två nya masterprogram kan startas varje hösttermin i perioden De nya masterprogrammen kommer även att omfatta analytisk sociologi och geriatrik. Den analytiska sociologin har under senare tid fått stor uppmärksamhet och dess forskningsprogram har som främsta syfte att vidareutveckla den analytiska sociologins teoretiska och metodologiska grundvalar i en detaljerad studie av svensk boendesegregation. Av tabell 3.6 framgår den föreslagna utbyggnaden i antalet helårsstudenter och behov av höjt takbelopp. Välfärdens utmaningar Utvecklingen på vårdområdet kan övergripande beskrivas i tre faser. Tidigare har vården riktats till patienten, nu bedrivs vården för patienten medan den i framtiden alltmer kommer att bedrivas med patienten. I framtiden förväntas således patienten alltmer få rollen av brukare som skall ges förutsättningar till aktiv egenvård i sina egna hem utanför de traditionella Tabell 3.6 Föreslagen utbyggnad inom fakultetsövergripande profilområden År Ökning av antalet helårsstudenter Ökning av takbeloppet (tkr) Samhällsbyggnad för framtidens välfärdslösningar Samhällsbyggnad Gestaltning av samhällsbyggnadsidéer sjukvårdsmiljöerna. Detta innebär att helt nya krav kommer att ställas på hur verksamheten skall organiseras, de kompetenser som behövs och inte minst efterfrågan på användarvänliga tekniska redskap. Delar av landstingens sjukvårdsverksamhet överförs nu till kommunernas ansvarsområde hemsjukvårdsreformen utgör ett exempel på det. En stor andel av de studenter som i dag utbildar sig inom vård och omsorg kommer således att i framtiden arbeta inom kommunalt finansierade verksamheter. Den kommunalt finansierade verksamheten inom vård och omsorg behöver, med utgångspunkt i hemsjukvårdsreformen, utvecklas. I detta arbete är utbildning och forskning centrala delar i det långsiktiga arbetet med att höja status och attraktivitet. På Campus Norrköping finns i dag mycket värdefull verksamhet kopplad till välfärdssektorn. Det finns stora möjligheter att ytterligare kraftsamla och utveckla den existerande verksamheten i relation till de samlade grundutbildnings-, fortbildnings- som forskningsbehoven inom välfärdsområdet. Det handlar bland annat om att omsätta den samlade kunskapen till praktisk handling för att kunna möta de framtida utmaningarna. En stark utbildningsrelaterad stomme inom vård- och omsorgsområdet finns redan på plats på Campus Norrköping: utbildningarna till sjuksköterska, socionom och arbetsterapeut. Till de redan befintliga vård- och omsorgsrelaterade utbildningar-

12 8 na på Campus Norrköping finns det stora möjligheter att tillföra hela utbildningsprogram inom till exempel folkhälsa, olika påbyggnadsutbildningar såsom distriktssjuksköterska samt delar av andra utbildningar som kommer att arbeta mot kommunalt finansierad vård och omsorg. Det framtida behovet av forskning kommer också att vara stort inom en rad områden, t.ex. den forskning inriktad på äldre och åldrande som bedrivs inom det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL). Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) understödjer forskningen på det här området. Välfärdens utmaningar kan emellertid inte hanteras inom ramarna för traditionella vård- och omsorgsyrken. Den kulturella kontexten av vården kommer att vara oerhört avgörande på åtminstone två plan. För det första krävs en integration mellan olika etniska grupper i utförande- och brukarleden. Det kräver också att nya alternativa perspektiv och idéer får möjlighet att utmana de traditionella. Här kommer forskningen inom Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (RE- MESO) med tillhörande utbildningsprogram Samhälls- och kulturanalys (SKA) att bli central. Också verksamheten inom andra kulturrelaterade områden såsom Kultur-, samhälle och mediegestaltning (KSM) kommer att vara viktig. Teknik och hälsa är ett annat centralt område i arbetet med att utveckla profilområdet Välfärdens utmaningar. Behovet av att integrera och dra nytta av såväl medicin, samhällskunskap och teknik är nyckeln till hela konceptet och där har Linköpings universitet de bästa förutsättningar att lyckas. Redan i dag finns ett relativt nytt civilingenjörsprogram i medicinsk teknik. Därutöver finns det stora möjligheter att integrera informations- och kommunikationstekniska (IKT) inslag i sjuksköterskeutbildningen samt inte minst i specialistsjuksköterskeutbildningarna. Civilingenjörsprogrammen i Medieteknik, Mjukvaruteknik och Design och produktutveckling, har alla möjligheter att bidra med olika lösningar på IKT-området. Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi kan erbjuda kurser inom området vårdlogistik. Inom Hälsans nya Verktyg (HNV) finns ett stort antal projekt som ansluter till utveckling av Välfärdens utmaningar. I integrationen av olika ämnen skapas förutsättningar för att identifiera nya lösningar med stor kommersiell utvecklingspotential. I dag finns det till exempel flera plattformar för att testa idéer i utvalda bostadsområden i Norrköping. Med ett fokus på att arbeta med brukaren öppnas nya utmaningar och möjligheter, där inte minst design och gestaltning blir centrala aspekter i arbetet. Även samhällsbyggnad och samhällsplanering behöver anpassas till en förändrad vårdstruktur. Välfärdens utmaningar utgör således ett för framtiden mycket väsentligt område inom vilket behov och därmed efterfrågan kommer att vara mycket stor. Yngre barns lärande I skoldebatten till exempel i efterdyningarna av PISA-rapporten lyfts vikten av att barn tidigt får lägga en grund för lärande inom basala områden. Det kan handla om att i lekfulla former närma sig naturvetenskapliga fenomen och tekniken i vardagen, och om att ta de första stegen mot att lära sig läsa, skriva och räkna. Vid Campus Norrköping finns förskollärarutbildning och grundlärarprogrammet, med inriktningarna fritidshem och F-3. Inom dessa program pågår ett aktivt arbete med att relaterat till barns olika ålder och utvecklingsnivå möta nämnda utmaningar. Programmen kopplar till forskningsmiljön Pedagogiskt arbete vid Campus Norrköping men också till forskning inom naturvetenskapens och teknikens didaktik och till en rad miljöer vid Campus Valla i Linköping. För att skapa en sammanhängande och ännu mer attraktiv utbildningsmiljö vore det värdefullt att erbjuda möjligheten att som studerande kunna gå hela vägen, från utbildning på grundnivå, via avancerad nivå till forskarutbildning. I dag saknas den avancerade nivån inom området, vilket innebär att sådana utbildningar på avancerad nivå skulle bli ett värdefullt tillskott. Utvecklingen av Yngre barns lärande hör samman med övriga profilområden. Samtidigt är det svårt att bortse ifrån att Yngre barns lärande har framförallt pedagogiska och inte minst didaktiska förtecken, som åtminstone i nuläget skiljer sig väsentligt åt från den mer vård/omsorgsbetonade verksamheten. När verksamheten inom vård och omsorg förändras till med brukaren (utanför de traditionella vårdmiljöerna) kommer också de pedagogiska och didaktiska aspekterna av den verksamheten att öka hjälp till egenvård är mer eller mindre omöjligt utan pedagogiska och didaktiska inslag. Yngre barns lärande har därför stora beröringspunkter med profilområdet Välfärdens utmaningar där inte minst de traditionella vård- och omsorgsyrkena har mycket att lära av lärarnas pedagogiska och didaktiska kunskaper. Profilområdet Yngre barns lärande bör därför arbeta nära verksamheten inom profilområdet Välfärdens utmaningar. Tillsammans med till exempel verksamheterna inom Välfärdens utmaningar och inte minst Gestaltning finns stora möjligheter att attrahera forskningsresurser till nya spännande verksamheter. Ett exempel på samarbete med området Gestaltning är möjligheten för t.ex. förskollärarutbildningen att samarbeta med Visualiseringscenter C kring visualisering av naturvetenskapliga och tekniska fenomen för små barn. Spännande skolgårdar, som stödjer både lek och lärande, är ett exempel på ett möjligt samarbetsprojekt med området Samhällsbyggnad. Samhällsbyggnad Svensk samhällsbyggnad har starka traditioner med internationell lyskraft. Den traditionella svenska samhällsbyggnadsmodellen byggde emellertid på andra antaganden än de som förväntas i framtiden. Nu finns det ett behov av att utveckla nya modeller för samhällsplanering och samhällsbyggnad, allt från övergripande översiktsplanering på de kommunala ritborden till materialet i de väggar som byggentreprenörerna använder. Det behövs en samhällsbyggnad som tar hänsyn till framtidens vård- och omsorgslösningar där vården sker med brukaren i hemmet snarare än för patienten på sjukhuset. Själva planeringen i sig behöver på ett liknande sätt ske i samråd med medborgaren snarare än för medborgaren. Det behövs en samhällsbyggnad som tar hänsyn till framtidens miljö-, energi- och klimatbehov samtidigt som människor och produkter kommer att behöva förflytta sig i en alltmer globalise-

13 9 Tabell 3.7 Föreslagen utbyggnad av ingenjörsutbildningen Ökning av antal helårsstudenter Ökning av takbeloppet (tkr) rad värld. Kort sagt, det finns inte bara ett behov av nya generationer samhällsbyggare det finns också ett behov av nya samhällsbyggnadsidéer som återigen kan komma att exporteras ut i världen. På Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) finns verksamhet inom byggteknik, geografiska informationssystem (GIS), transporter, kommunikation och logistik. De mest eftersökta utbildningarna finns inom byggteknik och flygtransport i båda fallen finns också väl etablerade samarbeten med det omgivande samhället i Norrköping såsom stora byggbolag och Luftfartsverket. Inom framförallt området byggteknik finns det en väldigt stor efterfrågan på påbyggnadsutbildning och forskning. Den nuvarande mest omfattande utbildningen på det här området är civilingenjörsutbildningen i Kommunikation, transport och samhälle (KTS). En hel utbildning eller delar av en utbildning med inriktning på lantmäteri är en annat potentiellt nytillskott. Landstinget i Östergötland har därutöver tydligt kommunicerat ett behov av utbildningar inom vårdlogistik. Ett nytt samlat utbildningsprogram i samhällsbyggnad med ovanstående inriktning skulle dels ha stor potential, dels sannolikt bli mycket efterfrågat. Kompetensen kring samhällsplanering samt miljö och klimat inom Institutionen för Tema kommer också att vara viktig i en sådan satsning. Gestaltning Under de senaste årtiondena har det blivit mycket enklare att sprida och ta till sig information. Därför har och kommer gestaltning av information att bli en alltmer central aspekt. Gestaltning som profilområde innefattar användandet av den teknik, den design och de uttryck som på olika sätt kan användas i andra verksamheter. Inom såväl profilområdet Lärande för yngre som profilområdet Samhällsbyggnad finns det till exempel uppenbara behov av att visualisera olika fenomen och planer. Inom Välfärdens utmaningar finns det ett behov av att designa brukarvänlig omsorgsteknik. Men det finns också ett behov av att utifrån samhällsvetenskapliga och kulturella angreppssätt gestalta alternativa perspektiv på exempelvis välfärdsproblem och samhällsbyggnadsprojekt att ge uttryck för nya utmanande idéer och förhållningssätt. Utformandet av tekniska hjälpmedel är till exempel beroende av den kulturella kontexten inom välfärdssektorn och samhället i stort hur människor förhåller sig till teknik i sin vardag. I det här profilområdet möts således teknik, design och kultur inte för att de i sig utgör områden med stora utmaningar utan för att tekniken, designen och de kulturella uttrycken kan tilllämpas på områden där de samhälleliga utmaningarna är stora. Även på det här området finns redan i dag en stark verksamhet vid Linköpings universitet. Den verksamhet och framförallt forskning som är knuten till Visualiseringscenter C i Norrköping är väldigt framgångsrik. Flera utbildningsprogram av betydelse för gestaltning finns vid Campus Norrköping såsom civilingenjörsprogrammet i Medieteknik, kandidatprogrammet i Kultur, Samhälle och Mediegestaltning (KSM) och kandidatutbildningen i Grafisk design och kommunikation. LiU:s verksamhet på designområdet är inte avgränsad till Campus Norrköping på Campus Valla finns det till exempel väl etablerad designforskning på såväl institutionerna för datavetenskap (IDA) och industriell och ekonomisk utveckling (IEI). På IEI finns det också ett civilingenjörsprogram i Design och produktutveckling. En utbyggd ingenjörsutbildning Som del av sitt Ungdomspaket aviserade regeringen hösten 2012 en permanent utbyggnad av landets ingenjörsutbildningar med nya nybörjarplatser under åren Två etapper genomfördes 2012 och Av de 400 nya civilingenjörsplatser som fördelades 2012 fick LiU 25 platser. Av de ytterligare 400 platser (200 civilingenjör och 200 högskoleingenjör) som fördelades 2013 fick LiU 30 civilingenjörsplatser och 10 högskoleingenjörsplatser. Av permanenta platser tilldelades de fyra stora lärosätena i de två första omgångarna platser enligt följande: 205 platser till KTH, 215 platser till Chalmers, 105 platser till Lund och endast 65 platser till LiU. Därutöver genomförde regeringen under 2013 en tillfällig satsning motsvarande ca platser riktade till sjuksköterskeoch ingenjörsutbildningarna under perioden För s del innebar denna tillfälliga satsning ett förhöjt takbelopp 2013 och 2014 med 6,3 mnkr som använts helt och hållet för en expansion av ingenjörsutbildningarna. Den ökning av utbildningsuppdraget som gjordes redan hösten 2013 till följd av detta bestod av 30 platser på civilingenjörsutbildningarna, dvs ett åtagande om 5 år som är ofinansierat i 3 år, och 40 på högskoleingenjörsutbildningarna, dvs ett åtagande om 3 år varav det sista året är ofinansierat. Detta innebär att LiU under 2015 har 70 ofinansierade ingenjörsplatser. För att inte tvingas minska utbildningens nuvarande volym fordras för Linköpings universitets del under 2016 minst 60 nya ingenjörsplatser enbart för att säkra finansieringen av de tillfälliga platser som tillskapades Skall det därutöver bli en reell ökning av ingenjörsutbildningen jämfört med dagsläget krävs ytterligare nybörjarplatser. har långtgående planer på en utbyggnad av ingenjörsutbildningarna i Norrköping inom området hållbar samhällsutveckling och önskar därför få ytterligare 30 nya civilingenjörsplatser från budgetåret Sammantaget önskar LiU inför budgetåret 2016 totalt 60 nya civilingenjörsplatser och 30 nya högskoleingenjörsplatser. Det bör ånyo påpekas att, med en av landets bästa grundutbildningar, är ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Ovan nämnda förslag innebär följande behov av förhöjt takbelopp (tkr) enligt tabell 3.7. Fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet Design Utbildningsområdet Design är vid Linköpings universitet avsedda för de utbildningar som finns vid Carl Malmsten Furniture Studies. har för närvarande rätten att inom detta utbild-

14 10 Tabell 3.8 Konsekvenser för takbeloppet av utbyggnadsförslagen (tkr) År Beräknat takbelopp Beräknad överproduktion (vid oförändrad utbildningsvolym) Utbyggnad inom profilområden Utökad ingenjörsutbildning Fler designplatser Behov av nytt takbelopp ningsområde avräkna högst 50 helårsstudenter och högst 50 helårsprestationer. har fortsatt att arbeta efter Högskoleverkets rekommendation i utvärderingsrapporten från 2010 (Reg.nr ) med att prioritera en för utbildningarna ändamålsenlig långsiktig strategi i syfte att skapa en tydlig forskande/konstnärligt utvecklande miljö. Förutom tillskapandet av nya ändamålsenliga lokaler på Lidingö har universitetet även inrättat professurer i Möbeldesign respektive Möbelkultur. I UKÄ:s utvärdering av utbildningar inom media och design 2014 fick tre av fyra kandidatutbildningar vid Carl Malmsten Furniture Studies det högsta betyget mycket hög kvalitet. Endast ytterligare en utbildning av landets 27 utbildningar inom området media och design fick högsta betyg. Mot bakgrund av Högskoleverkets yttrande och UKÄ:s utvärderingsresultat framstår inrättandet av ett mastersprogram alltmer som en nödvändig förutsättning för att kunna möta den efterfrågan av utbildning på avancerad nivå som finns hos våra egna studenter men som i än högre grad innefattar internationella studenter såväl inom som utanför EES-området. Målsättningen är att skapa en progression och etablera ett för verksamheten gemensamt mastersprogram (Master s Programme in Fumiture Studies). För att möjliggöra denna satsning behöver universitetet kunna avräkna fler helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design än vad nuvarande övre gräns om 50 tillåter. Linköpings universitet föreslår därför att denna gräns höjs till 70. Resursbehovet, dvs behovet av ett förhöjt takbelopp för detta förslag beräknas till ca 4,7 mnkr. Ett förhöjt takbelopp Som framgår av avsnitt 3.3 Utfall och prognos bedömer universitetet att utbildningsvolymen kommer att överstiga respektive års takbelopp under varje år i perioden och troligen därefter. Särskilt stor beräknas överproduktionen bli under de första åren i perioden för att sedan minska något mot slutet. Att överproduktionen minskar beror på att utbildningsutbudet inom vissa områden, framför allt inom Filosofiska fakulteten och Tekniska fakulteten, tvingats att reduceras för att inte överproduktionen skall bli allt för stor. skulle med lätthet, om ekonomiska förutsättningar ges, kunna upprätthålla nuvarande utbildningsvolym och gärna öka den i enlighet med de förändringsförslag som lämnas i detta budgetunderlag. Av avsnitt 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning framgår att de flesta utbildningar som ges vid LiU har en nationell rekrytering med ett högt söktryck. Eftersom universitetets grundutbildning brukar uppfattas som en av landets främsta finns det goda skäl att utgå från att söktrycket kommer att vara fortsatt högt. Universitetets utbildningsutbud består av en stor andel program som leder till yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus. Sådana utbildningar ger goda förutsättningar för bra studieresultat och hög etableringsgrad på arbetsmarknaden, vilket också statistik från Statistiska Centralbyrån och Universitetskanslersämbetet visar (rapport UF 20 SM 1303: Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 respektive UKÄ rapport 2013:11: Etableringen på arbetsmarknaden 2011 examinerade läsåret 2009/10 ). Universitetet räknar alltså med att ha en överproduktion varje år i perioden Detta trots att LiU reducerar sin utbildningsvolym för att bättre anpassa den till takbeloppets nivå. Om utbildningsvolymen inte skall behöva minska krävs enbart av detta skäl en ökning av universitetets takbelopp med 35 mnkr. Därtill kommer den expansion som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om i tidigare budgetpropositioner och de förslag som i detta budgetunderlag presenteras rörande t.ex. fyra fakultetsövergripande profilområden, en utbyggd ingenjörsutbildning samt fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet Design. Sammanställningen i tabell 3.8 beskriver det behov av höjt takbelopp som universitetet behöver för att kunna finansiera utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, inklusive universitetets förslag till utbyggnad under perioden för budgetunderlaget, dvs I beräknat takbelopp ingår de förstärkningar som hittills beslutats av riksdagen. Utöver sammanställningen i tabell 3.8 tillkommer ett behov av höjt takbelopp till följd av ett stort behov av resurser för kvalitetsökning (se nedan). Det finns också mycket starka forskningsmiljöer inom områden såsom genus, äldre och åldrande och etnicitet, med en förhållandevis liten omfattning på grundutbildningen, där universitetet gärna ser en utbyggnad. En särskild forskningsprofil under läkarutbildningen Ett identifierat behov av att stimulera fler blivande läkare till forskning tidigt i karriären gjorde att Vetenskapsrådet ledde ett symposium kring detta ämne vid 2013 års Medicinska Riksstämma. Många av landets mest framgångsrika medicinska forskare har haft en bakgrund med läkarutbildning och sedan valt forskarkarriären, till exempel har alla svenska medicinska nobelpristagare denna bakgrund. Denna närhet mellan läkarutbildning och forskning har varit en framgångsfaktor för svensk medicin. Under senare år har dock bilden ändrats: av professorer inom medicinska basvetenskaper är det få som har läkarutbildning och söktrycket till de kliniska professurerna har minskat. Dessutom är det få med medicinsk bakgrund bland dem som söker nationella utlysningar för yngre forskare. Det är oerhört viktigt för den medicinska utvecklingen att det finns en fortsatt nära koppling mellan professionerna inom hälso- och sjukvård och medi-

15 11 cinsk forskning. Alla läkarutbildningar i Sverige har en vetenskaplig del i utbildningen, med till exempel ett 30 hp självständigt arbete, men detta räcker inte. Det behövs särskilda satsningar inom detta angelägna område. kommer att undersöka förutsättningarna för ett forskningsinriktat program för 5-10 % av läkarstudenterna där studenterna läser de obligatoriska forskarutbildningskurserna parallellt med utbildningen och lägger in ett två-terminers studieuppehåll för heltidsforskning. Universitetet föreslår att forskningsåret finansieras för studentens del av ett stipendium från staten (enligt norsk modell motsvarande studiemedelssystemet (lån + bidrag)). Lärartid och laboratoriekostnader finansieras av Medicinska fakulteten. Examinationen innebär genomgånget kursprogram samt publicering av en vetenskaplig artikel inklusive muntlig presentation och försvar av denna. De norska erfarenheterna av en liknande modell visar att 80 % av dessa studenter är doktorander inom ett år från läkarexamen och disputerar vid 29,5 års ålder (39,8 år är medelvärdet i Norge). Kostnaderna per år för staten, för finansiering av stipendier enligt ovanstående modell till 20 deltagare, blir ca 2 mnkr. LiU är, med tanke på att universitetet varit en föregångare med att utveckla forskarskolor, väl lämpat att bedriva ett forskningsinriktat program med ovanstående inriktning. Ett komplement till detta program görs också genom att läkarnas specialiseringstjänstgöring (ST) inom universitetssjukvården i Region (f.d. landstinget) Östergötland skall få en ännu tydligare akademisk prägel. En partsammansatt arbetsgrupp har bildats med uppdrag att öka antalet disputerade läkare genom att göra ST-utbildningen inom universitetssjukvården särskilt attraktiv genom en tydlig forsknings- och utbildningsorientering som komplement till den kliniska skolningen. Kvalitetsökning Universitetet anser att den av regeringen inledda kvalitetsförstärkningen av den grundläggande högskoleutbildningen måste fortsätta. Motiven för detta är dels att ersättningsbeloppen per student sedan 1992/93 genomsnittligt urholkats kraftigt, dels att många nya arbetsuppgifter tillkommit som om de skall bli framgångsrika förutsätter betydande resursinsatser. I Resursutredningens betänkande Resurser för kvalitet görs en beräkning som visar på att det nationella ersättningsbeloppet för en helårsstudent + en helårsprestation inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi borde ligga på drygt 52 tkr i stället för de drygt 38 tkr som gällde under budgetåret 2008 för att den av Högskoleutredningen definierade miniminivån för lärarledd undervisning skall kunna nås. Mot den bakgrunden föreslår utredningen en grundersättning på 50 tkr per helårsstudent, exklusive komponenten för forskningsanknytning. Detta motsvarar ca 55 tkr i 2015 års pris- och löneläge. Samtidigt säger utredningen om RUT 2 hade lämnat förslag med utgångspunkt i att det nuvarande resurstilldelningssystemet skulle bibehållas, hade det varit rimligt att föreslå motsvarande resursförstärkningar för per capitaersättningen inom samtliga utbildningsområden, vilket skulle innebära att även ersättningsbeloppen till dessa utbildningsområden borde räknas upp med 30 %. Mot denna bakgrund föreslår LiU att ersättningarna per helårsstudent och helårsprestation räknas upp med 30 % inom samtliga utbildningsområden. Omgående bör dock gälla att inget utbildningsområde skall ha (om ersättningen för en helårsstudent och ersättningen för en helårsprestation summeras) en ersättning som understiger 55 tkr. Riksdagens beslut att öka ersättningsbeloppet för en helårsstudent inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi från och med 2013 med kronor är en betydelsefull bit på väg mot ett sådant mål. Med denna ökning uppgår den sammanlagda ersättningsnivån inom dessa utbildningsområden för en helårsstudent och en helårsprestation till drygt 49 tkr, dvs det återstår således ca 6 tkr för att uppnå den första målsättningen att inget utbildningsområde skall ha en ersättning som understiger 55 tkr. 4. Forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Inledning Universitetets strategiska mål för forskningen är att skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft genom att stärka och utveckla internationella slagkraftiga forskningsmiljöer som tar ansvar för utbildning och samverkan. har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhälleligt relevanta. Vid LiU bedrivs en stor del av utbildningen på forskarnivå i form av forskarskolor. Universitetet har varit en föregångare på området allt sedan filosofiska fakultetens temaforskning i början av 1980-talet introducerade modellen i Sverige. Med den kunskap och erfarenhet som då byggdes upp utvecklade universitetet sedan en rad forskarskolor vid samtliga fakulteter. 4.2 s förutsättningar för finansiering av forskning Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som gäller för avseende finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå inför den treårsperiod ( ) som detta budgetunderlag omfattar. Ett relativt andra universitet lågt basanslag har, relativt de andra stora universiteten, ett mycket lågt basanslag se fig 4.1 på nästa sida. Detta faktum missgynnar LiU, i relation till andra universitet, då basanslagen utgör grunden för s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Basanslagen behövs för att finansiera infrastruktur vid universiteten, utbildningen på fors-