LINKÖPINGS UNIVERSITET. Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för

Transkript

1 LINKÖPINGS UNIVERSITET Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för

2

3 Linköpings universitet 1 Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för fastställd av universitetsstyrelsen 3 juni 2014

4 2 Linköpings universitet Verksamhetsplan Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetsplanens syfte... 3 Ansvarsförhållanden och organisation... 3 Årscykeln och processen för planering och uppföljning...4 Strategikartan: vision, mål och indikatorer... 5 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer...6 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer...6 Samverkan mål och indikatorer...6 Övergripande prioriteringar och satsningar för Välfärdens utmaningar utgör en grund för nya utbildningar... 7 Grundutbildningen behöver ett pedagogiskt språng... 7 Förbättrade förutsättningar för forskning... 7 Behovet av samverkan ökar... 7 Initiativ för ett effektivare verksamhetsstöd av hög kvalitet...8 Förutsättningar, utmaningar och strategier...8 Ekonomiska förutsättningar...8 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå förutsättningar och prioriteringar...9 Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar och prioriteringar Samverkan förutsättningar och prioriteringar...12 Kompetensförsörjning och ledarskap Lokalförsörjning...14 Utveckling av tekniskt stöd för kärn- och stödverksamhet...14 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet Anslagsfördelning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå Finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd...18 Bilagor 1. Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden Ansvar för programutbildningar vid Linköpings universitet budgetåret 2015 Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för (dnr LiU ) producerad av Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet, Omslagsfoto: David Einar Nygren

5 Linköpings universitet Verksamhetsplan Verksamhetsplan och budget för 2015 samt plan för Inledning Linköping har med anor från medeltiden en lång historia som utbildnings- och kulturstad. Trots ett förslag till riksdagen redan 1659, om att inrätta en Göta Akademi i Östergötland, kom det att dröja till 1965 innan högre utbildning etablerades i länet. Då fattade riksdagen beslut om att förlägga tekniska och medicinska utbildningar till Linköping. Två år senare tillkom filosofisk utbildning som en filial till Stockholms universitet och 1969 etablerades de tekniska och medicinska fakulteterna. Ett år senare fördes resurserna samman till Linköpings högskola och 1975 blev högskolan landets sjätte universitet. År 1997 invigdes Campus Norrköping i Industrilandskapet i stadens centrum och 2000 blev Carl Malmstens skola i Stockholm (Carl Malmsten Furniture Studies) en del av Linköpings universitet (LiU) som alltså fyller 40 år 2015! Linköpings universitet har en stark ställning inom både utbildning och forskning. Inom utbildning är detta tydligt då universitetet lyckas rekrytera cirka 70 procent av sina studenter från utanför Östergötland, då granskad utbildningskvalitet hamnar i topp och då studenterna är bland de allra snabbaste att etablera sig på arbetsmarknaden efter examen. Inom forskningen visar sig styrkan bland annat i att universitetet sammantaget ligger på tredje plats när det gäller omfördelning av basmedel som görs mellan landets lärosäten och som är baserad på andelen externa medel och andelen publiceringar/citeringar. Att historiskt ha lyckats väl är dock ingen garanti för att framtiden också blir ljus. Därtill krävs ett hårt och målinriktat arbete mot klara och tydliga mål. Inriktningen ges via universitetets strategikarta som utgör grunden för universitetets verksamhetsplan. Medvetenheten inom universitetet att både utbildning och forskning i stigande grad är konkurrensutsatt är vital. Detta gäller såväl rekryteringen av lärare/ forskare och studenter som konkurrensen om externa forskningsbidrag. Universitetets ekonomi är god. Linköpings universitet har under lång tid haft en omfattande utbildningsvolym som oftast har legat över det så kallade takbeloppet. Universitetets forskare har likaså varit mycket framgångsrika då det gällt att erhålla externa forskningsbidrag. Detta är en förutsättning eftersom universitetets basanslag är litet relativt andra lärosäten trots de senaste årens tillskott. Samtidigt låg kostnaderna under många år på en lägre nivå än intäkterna. Denna ordning bröts under 2013 och de ställningstaganden som nu görs måste ske med sikte på en ekonomi i balans. Det betyder att verksamhetsplanens satsningar och prioriteringar kan behöva balanseras av omprioriteringar, omfördelningar och reduktion av viss verksamhet. Verksamhetsplanens syfte Universitetet har under senare år arbetat aktivt med att utveckla budget- och uppföljningsprocessen. Som en del i utvecklingsarbetet för att förbättra möjligheterna till systematisk styrning och uppföljning har en verksamhetsplan för budgetåret 2015 med plan för tagits fram. Verksamhetsplanen har sin utgångspunkt i strategikartan och är en handlingsplan för styrning och ledning samt för anslagsfördelning i syfte att nå visionen och de tre övergripande strategiska målen för grundutbildning, forskning och samverkan i strategikartan. Verksamhetsplanen ska ge en gemensam bild av nuläget och vart universitetet vill nå. Som bakgrund till detta görs en omvärldsanalys för att utröna vilka trender och risker som finns samt de förutsättningar och utmaningar som LiU står inför. Verksamhetsplanen ska tydliggöra de övergripande prioriteringarna och satsningarna I den sista delen av verksamhetsplanen presenteras anslagsfördelningen från regeringen och finansiering av gemensamt verksamhetsstöd. Ansvarsförhållanden och organisation Linköpings universitet är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Universitetet ska: bedriva utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet, bedriva forskning och konstnärligt utvecklingsarbete samt annat utvecklingsarbete och samverka med det omgivande samhället. I högskoleförordningen finns närmare föreskrifter om universitetets uppgifter och om förutsättningarna för utbildningen och forskningen. Universitetsstyrelsen har ett övergripande ansvar för organiseringen av universitetet och beslutar i viktigare frågor rörande universitetets generella inriktning och organisation ett ansvar som växt i betydelse efter 2011 års autonomireform. Styrelsen har vidare gentemot regering och riksdag ett väsentligt ansvar för universitetets ekonomiska planering och redovisning. Det är också universitetsstyrelsen som till regeringen presenterar förslag om vem som ska utses till rektor. För ledningen av universitetets verksam-

6 4 Linköpings universitet Verksamhetsplan het närmast under universitetsstyrelsen ansvarar rektor, som därmed är universitetets chef. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Det ankommer särskilt på rektor att tillse att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets utbildande, forskande, samverkande och administrativa verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultets- och områdesstyrelserna vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för vetenskaplig kompetens avseende forskning och utbildning inom respektive område. Inom sina ansvarsområden fördelar styrelserna, genom särskilda uppdrag, de resurser som tillförs respektive styrelse för forskning mellan institutioner och andra förekommande arbetsenheter samt för utbildningen på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. De ansvarar för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. Styrelserna beslutar vidare om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. Styrelserna beslutar också om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Fakulteterna arbetar under ledning av dekanen. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, var och en under ledning av en institutionsstyrelse och av en institutionschef (prefekt). Linköpings universitet har en för svenskt högskoleväsen unik organisation i och med att utbildning och forskning bedrivs vid 14 institutioner där flera ämnen finns samlade för att underlätta kontakterna över disciplingränserna. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. Universitetets organisation måste ständigt ses över och utvecklas så att den motsvarar alla de krav som ställs av både externa och interna aktörer. En sådan översyn som precis påbörjats, under ledning av den tidigare biträdande universitetsdirektören, rör rektors respektive universitetsförvaltningens skilda organ och forum för samverkan och ärendehantering. Denna översyn inkluderar en översyn av den struktur av rektors ledningsråd som tillämpats under den senaste treårsperioden och som bland annat innebär att förutom ett gemensamt ledningsråd, finns det särskilda ledningsråd för utbildning, forskning respektive samverkan. LiU:s organisation framgår av bild 1. Årscykeln och processen för planering och uppföljning Verksamhetsstyrningen, synliggjord i årshjulet (se bild 2), har sin utgångspunkt i strategikartan och ska driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/analys och agerande. Planeringen påbörjas under hösten, två år innan verksamhetsåret, med en omvärldsanalys och trendspaning som presenteras och diskuteras med universitetsstyrelsen. Den interna analysen fortsätter under vintern och görs utifrån omvärldsförutsättningar, LiU:s nuläge och utmaningar. På styrelsens februarisammanträde presenteras årsredovisningen, budgetunderlaget och rapporten för intern styrning och kontroll (den så kallade Bild 1: Schematiskt organisationsschema för Linköpings universitet.

7 Linköpings universitet Verksamhetsplan Omvärldsanalys Tertialrapport VP och budget Delårsrapport ISK-rapporten), som alla är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Under våren förs förberedande diskussioner i universitetsstyrelsen om verksamhetsplan och budget för kommande år, med beslut vid styrelsens junisammanträde. Under hösten arbetar institutionerna och övriga bokslutsenheter med sin verksamhetsplanering och budget, ett arbete som ska vara klart till 1 december. Efter Årsredovisning Budgetunderlag ISK-rapport Bild 2: Processen för planering och uppföljning i form av en årscykel. Förberedande budgetdiskussion Tertialrapport april respektive augusti månad innevarande verksamhetsår redovisas tertialrapporter, som främst har fokus på den interna verksamhetens utveckling och ekonomi. LiU ska även redovisa en delårsrapport, per 30 juni, till regeringen. Den har fokus på det externa perspektivet, till exempel den ekonomiska utvecklingen de senaste två åren. En uppföljning av verksamhetsplanen kommer att göras efter varje verksamhetsår. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i strategikartans mål samt i de prioriteringar som anges i verksamhetsplanen. Strategikartan: vision, mål och indikatorer Efter sitt tillträde sommaren 2011 påbörjade rektor uppgiften att ta fram en ny strategikarta, för att ersätta den tidigare från Under arbetet deltog universitetets samtliga ledningsnivåer, och alla medarbetare hade också möjligheter att ge synpunkter på den preliminära versionen i samband med rektors institutionsbesök. Den nya strategikartan beslutades av universitetsstyrelsen i december 2012 och började gälla från och med 2013 (se bild 3). Strategikartan syftar till att ge inriktning och vägledning för universitets beslutande organ, för anställda och studenter. Den anger vision, mål, centrala processer och grundförutsättningar för universitetets verksamheter. De övergripande målen och grundförutsättningar har fastställda indi- visa excellens ta ansvar vi ska Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld genom att bygga styrka Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället skapa effektivitet attraktiva akademiska miljöer vi har En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Bild 3: Strategikartan vid Linköpings universitet började gälla 2013.

8 6 Linköpings universitet Verksamhetsplan katorer för att mäta måluppfyllnad. Linköpings universitets vision Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas visar ett framtida önskvärt läge för LiU och fastställer en inriktning och vägledning för verksamheten. Strategikartan syftar till att ange strategier för att nå visionen. I den uttalas övergripande mål inom grundutbildning, forskning och samverkan samt strategier för att nå målen. Därutöver finns fem grundförutsättningar som ska stödja processerna för att uppnå målen och visionen. Dessa är: Attraktiva akademiska miljöer En god arbetsplats med engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Arbetet med indikatorer för grundförutsättningarna går vidare. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer Linköpings universitets strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Till detta mål är två indikatorer kopplade: Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin), med måltalet minst 5,50 procent. Etablering på arbetsmarknaden, med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UK-ämbetets rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Utfallet de tre senaste åren för indikatorn Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram, som följs upp i anslutning till anmälningstidens utgång den 15 april respektive år, är: 2014: 5,22 procent 2013: 5,12 procent 2012: 5,49 procent Utfallet de tre senaste tillfällena för indikatorn Etablering på arbetsmarknaden, som presenteras av UK-ämbetet i december respektive år, framgår nedan. Rapporten i december 2013 avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2011 av dem som examinerades 2009/10. De två övriga uppgifterna avser etableringen på arbetsmarknaden 2009 respektive 2008 av dem som examinerades 2007/08 respektive 2006/07. Någon rapport som avsåg etableringen på arbetsmarknaden 2010 av dem som examinerades 2008/09 presenterades aldrig. Etableringsår 2011: plats 2 Etableringsår 2009: plats 2 Etableringsår 2008: plats 4 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer Universitetets strategiska mål för forskning och utbildning på forskarnivå är att: Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta ska ske genom att: Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Följande två indikatorer har fastställts: Fältnormaliserat citeringsindex Andel externa medel från utvalda svenska forskningsfinansiärer Utfallet de tre senaste åren för universitetets fältnormaliserade citeringsindexandel är som följer: 2014: 1, : 1, : 1,06 Detta är fortfarande strax under riksgenomsnittet som för Sverige 2014 är 1,14. LiU har dock sedan 2010 haft en positiv utveckling från 0,96 till i dag 1,09. Universitet och högskolor, liksom flertalet finansiärer, i Sverige har olika profiler vad gäller vetenskaps- och forskningsområden. Den finansiär som ger bidrag till alla större vetenskapsområden är Vetenskapsrådet, VR. Därför har LiU under de senare åren valt VR som utgångspunkt i analysen på hur framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. LiU:s andel av beviljade medel från VR under de tre senaste åren är: 2013: 7,6 procent 2012: 5,9 procent 2011: 7,0 procent Detta får anses som en god utväxling på de basanslag för forskning som Linköpings universitet erhåller, vilket är ca 5 procent av de samlade basanslagen till Sveriges lärosäten. För detta område har ännu inte måltal för den nya strategikartan fastlagts. Rektor får därför i uppdrag att ta fram måltal för de fastställda indikatorerna för forskning. Samverkan mål och indikatorer LiU:s strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Det är något som förutsätter ett kontinuerligt arbete med att: Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Till samverkansmålet finns följande indikatorer kopplade: Mediegenomslag (press, debattartiklar, populärvetenskap m.m., i jämförelse med utvalda universitet) Antal aktiva samarbetsavtal (företag, icke statliga organisationer, så kallade NGO, Landstinget i Östergötland, etc.) De valda indikatorerna har dock visat sig vara svåra att följa upp och målsätta. När det gäller mediegenomslaget kan antalet inslag i media vara positivt för LiU:s varumärke och synlighet, men de verktyg som

9 Linköpings universitet Verksamhetsplan Fig 4a. Antal träffar under perioden okt 2012 till okt 2013 digital media. Fig 4b. Antal träffar under perioden okt 2012 till okt 2013 tryckt media. Antal Antal Antal Antal procent proce Lund Lund Uppsala Stockholm Göteborg Karolinska Umeå UppsalaStockholmGöteborgKarolinska Umeå KTH Chalmers Linköping KTH ChalmersLinköping Örebro 0 Göteborg KTH Lund UppsalaStockholm KI Göteborg KTH Bild 4a och 4b: Antal medieträffar under perioden oktober 2012 oktober 2013; digital media respektive tryckt media. Örebro Linné Linné Lund Uppsala LiTH Stockholm HU KI Umeå Chalmers Linköping Umeå ChalmersLinköping Linné Linné Örebro Örebro används för uppföljning kan inte urskilja syfte och typ av publicering. Antalet träffar under ett år framgår av ovanstående figurer (bild 4a och 4b). Vad gäller antal avtal finns i dag ingen samlad databas vid LiU som medger ett adekvat urval av aktiva samverkansavtal. Ambitionen är också att i framtiden snarare teckna större övergripande samverkansavtal med strategiska samarbetspartners än att ha flera små avtal för varje delprojekt. Frågan hur samverkansarbetet bäst kan mätas och utvärderas är en högaktuell fråga även på nationell nivå. Vetenskapsrådet och Vinnova har därför fått i uppdrag att utreda frågan. Båda råden har under maj presenterat förslag på modeller som nu är föremål för diskussioner. I syfte att bättre kunna belysa och mäta samverkansmålet får rektor i uppdrag att, utifrån resultaten av de nationella diskussionerna, återkomma till styrelsen i frågan om samverkansindikatorer. Övergripande prioriteringar och satsningar för fyller Linköpings universitet 40 år. Under fyra årtionden har medarbetare och studenter skapat ett universitet med stark ställning inom både utbildning, forskning och samverkan. I verksamhetsplan och budget för 2015, och planeringsförutsättningarna för de kommande åren, prioriteras de övergripande områden som beskrivs nedan: Välfärdens utmaningar utgör en grund för nya utbildningar Under rektors ledning fortsätter utvecklingsarbetet, via de fyra dekanerna, kring förslaget som presenterades utifrån projektet universitetets framtida utbildningsoch forskningsutbud. Arbetet sker utifrån fyra fakultetsövergripande profilområden: Välfärdens utmaningar: Plats för välfärd och äldres välfärd Yngre barns lärande Samhällsbyggnad Gestaltning Målsättningen är att universitetet ska kunna erbjuda ny utbildning och bedriva ytterligare forskning inom dessa områden. Grundutbildningen behöver ett pedagogiskt språng För att vara en attraktiv utbildningssamordnare för dagens och morgondagens studenter och lärare, och för att möta de framtida pedagogiska utmaningarna, prioriteras följande under 2015: Etablerandet av Didacticum, ett LiU-gemensamt centrum, som på ett kreativt och innovativt sätt ska driva och bidra till en pedagogisk och didaktisk utveckling av utbildning och undervisning, och som kompletterar det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. En ny central byggnad som ska erbjuda attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer och som också kommer att innehålla funktioner som universitetets huvudbibliotek, Didacticum och studentservice. En ny virtuell lärmiljö, Lisam, som ska bidra till att utveckla användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. På institutionerna ska det finnas pedagogiska/tekniska ambassadörer för att stödja detta arbete. Förbättrade förutsättningar för forskning Konkurrensen om de bästa forskarna och om externa forskningsbidrag är knivskarp. Därför måste förutsättningarna för forskarna vid universitetet vara de bästa möjliga. Under 2015 prioriteras följande: Det centrala overheaduttaget (OH-uttaget) bör sänkas, och genom de åtgärder som nu beslutas kommer uttaget att minskas med 8 procentenheter. Det lägre overheadpålägget innebär att forskarna får behålla mer resurser till forskning. Rektor har tillsatt en utredning som ska inventera och utarbeta förslag till långsiktig samordning, prioritering och finansiering av forskningsinfrastruktur. En första delrapport kommer att presenteras Behovet av samverkan ökar Betydelsen av samverkan betonas alltmer, såväl nationellt, internationellt som vid LiU. Under 2015 prioriteras följande: Universitetsstyrelsens indikatorer för samverkan revideras. Den nyligen antagna samverkanspolicyn ska implementeras. Som ett led i detta ar-

10 8 Linköpings universitet Verksamhetsplan Bidrag forskning 26% Bidrag grundutb 1% Intäkter 2013 Finansiella intäkter Avgifter 6% 0% Anslag grundutb 42% Kostnader 2013 Lokaler 13% Övrig drift 20% Finansiella kostnader 0% Anslag forskning 25% Personal 63% Avskrivningar 4% Bild 5a och 5b: Intäkter respektive kostnader vid Linköpings universitet bete utses nu samverkanskoordinatorer på alla institutioner och fakulteter och området tillförs ytterligare medel. Arbetet med att skriva strategiska samverkansavtal fortsätter och intensifi eras. LiU Holdings strategiska betydelse för kommersialisering, innovationsstöd och samverkansutveckling stärks. Initiativ för ett effektivare verksamhetsstöd av hög kvalitet Universitetets organisation måste ständigt ses över och utvecklas så att den motsvarar alla de krav som ställs av både externa och interna aktörer. Under 2015 ska effekterna tas om hand och prioriteras enligt följande: Den då färdigställda översynen som rör rektors respektive universitetsförvaltningens skilda organ och grupperingar, och beslutade förändringar med anledning av översynen, ska verkställas. Utvecklingen av Ett LiU-IT fortsätter. Projektet har syftet att skapa en säkrare IT- organisation. Kommunikationsområdet ses över under 2014 i syfte att skapa en mer professionell och kostnadseffektiv verksamhet vid hela LiU. Därefter ska ställningstaganden med anledning av översynen genomföras. Externa krav på uppföljningar och utvärderingar ställer krav på olika delar av universitet. En nätverksstruktur behöver utvecklas där olika personers kompetens inom området kan tas till vara och utvecklas. Förutsättningar, utmaningar och strategier Ekonomiska förutsättningar Nuläge I bokslutet 2013 redovisade Linköpings universitet ett underskott på 57 mnkr. Det motsvarar 1,7 procent av universitets intäkter under samma år. Verksamhetsgrenarnas andel av LiU:s finansiering är 45 procent utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 55 procent forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningens andel har ökat gradvis under de senaste åren samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning. Den största intäktsposten, anslag, motsvarade 67 procent av intäkterna (varav grundutbildning 42 procent och forskning 25 procent) medan bidragen motsvarade 27 procent (varav grundutbildning 1 procent och forskning 26 procent) av intäkterna. Anslagen finansierar således 93 procent av utbildning på grundnivå och avancerad nivå och 44 procent av forskning och utbildning på forskarnivå. Forskningen har således sin största finansiering från externa bidrag och avgifter. På kostnadssidan motsvarade personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna. Det balanserade kapitalet efter bokslut 2013 uppgick till 747 mnkr och de oförbrukade bidragen till 698 mnkr (se bild 5a och 5b). Ekonomisk utveckling De ekonomiska resultaten från år 2006 till 2011 har visat överskott för LiU. Intäkterna har varit högre än kostnaderna, vilket har medfört att det balanserade kapitalet har ökat, från cirka 290 mnkr år 2006 till cirka 800 mnkr år Den kraftigaste tillväxten var under åren , då resurserna inte hann omsättas i verksamhet i samma takt som de kom in. Motsvarande utveckling ses på de flesta lärosätena i landet. Från år 2012 kan en förändring ses, då LiU redovisade ett marginellt underskott i stället för som tidigare år ett överskott. Underskottet ökade under 2013 och ett trendbrott kan noteras (se bild 6). För budgetåret 2014 och planeringsperioden har noggranna ekonomiska prognoser genomförts i budgetunderlaget som lämnas till regeringen. Kostnaderna beräknas överstiga intäkterna de kommande åren. Enligt beräkning kommer LiU därmed att fortsatt redovisa underskott, vilket kommer att minska det balanserade kapitalet. LiU har arbetat medvetet med att hitta incitament för verksamheten att omsätta resurserna i en mer balanserad takt, i syfte att minska det balanserade kapitalet. Styrelsen beslutade om riktlinjer för gränsvärden för balanserat kapital. Verksamheten har hörsammat riktlinjerna, vilket har medfört åtgärder för att omsätta resurser i snabbare takt. Förbrukningen av kapitalet behöver dock göras kontrollerat och med stor försiktighet då det på lång sikt inte är möjligt

11 Linköpings universitet Verksamhetsplan att bedriva verksamhet som är underfinansierad. Verksamheten måste alltså inom några år anpassa kostnaderna till en ekonomi i balans med intäkterna. För 2018 och framåt har det ännu inte genomförts några noggranna prognoser över den ekonomiska utvecklingen. Med ett riksdagsval under hösten är det naturligtvis osäkert exakt vilken politik som kommer att föras framöver, men det finns i dagsläget inga signaler om att intäkterna kommer att öka avsevärt. LiU kommer att få fler platser på lärarutbildningen (där ersättningen ännu inte är fastställd), vilket kommer att motsvaras av ökade kostnader för att genomföra den. I övrigt är grundutbildningen relativt stabil avseende intäkterna och den nuvarande regeringen har inte aviserat några ökningar i forskningsanslagen. Om verksamheten fortsätter på nuvarande nivå, med högre kostnader än intäkter, kommer kapitalet att sjunka ytterligare. Sektorns pågående diskussion om självständighet indikerar ett behov av tillräcklig nivå på det balanserade kapitalet. Enligt prognosen, i budgetunderlaget som LiU redovisar till regeringen, beräknas underskottet vara som högst 2015, för att därefter minska kommande år. Mot denna bakgrund kan det finnas skäl att något dämpa förbrukningen av det balanserade kapitalet. Det finns anledning att se över riktlinjerna för balanserat kapital, dels om det högsta tillåtna gränsvärdet för kapitalet (5 procent för grundutbildning respektive 10 procent för forskning av verksamhetens intäkter) är för lågt, dels om omställningsperioden för att minska kapitalet till dessa nivåer är för kort. För LiU blir det därmed en utmaning att anpassa kostnaderna till de intäkter som beräknas komma in. En stor organisation som LiU kräver god framförhållning och tidiga åtgärder för att anpassa kostnaderna till intäkterna utan att ge avkall på kvalitet och kompetensförsörjning. Den kostnadsanpassning som främst beräknas ske är att stabilisera personalkostnaderna som är den största kostnadsposten. Lokalkostnaderna förväntas öka, framför allt till följd av genomförda förändringar på bland annat Campus US, och kommande förändringar kring Campus LiU 2015 (se vidare under lokalförsörjning). Lokalkostnaderna beräknas ta i anspråk ytterligare cirka 1, procent av de totala kostnaderna de närmaste åren. I prognosen för de närmaste åren förväntas externa bidrag fortsätta öka och de oförbrukade bidragen beräknas minska och omsättas till verksamhet. Utbildning på grundnivå och avancerad nivå förutsättningar och prioriteringar Intäkter Kostnader Balanserat kapital Bild 6: Ekonomisk utveckling, utfall och prognos för Linköpings universitet Linköpings universitet är ett av de lärosäten som under perioden haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen. Det beror inte minst på utbyggnaden av Campus Norrköping. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå kännetecknas, i enlighet med strategikartan, av en stor andel (83 procent) utbildningsprogram och där i stort sett all utbildning (97 procent) är campusförlagd. Universitetets utbildningar är mycket efterfrågade, i snitt är det cirka 2,5 förstahandssökande per plats inom ramen för utbildningsprogrammen. Etableringsgraden på arbetsmarknaden för de studenter som examineras från LiU är bland de högsta i landet. Universitetet rekryterar drygt två tredjedelar av sina studenter utanför Östergötland. I UK-ämbetets kvalitetsgranskningar klarar sig LiU mycket bra och befinner sig bland de bästa av landets lärosäten. Sammantaget har universitetet praktiskt taget alltid haft en utbildningsvolym som överstigit universitetets takbelopp. Universitetet prognostiserar att denna utveckling fortsätter även under den kommande treårsperioden trots att ungdomskullarna minskar i storlek. Samtidigt blir det en utmaning att för tiden därefter upprätthålla volymen på utbildningsutbudet då antalet individer i åldern år fortsätter att minska och kommer att ligga på sin lägsta nivå kring Detta betyder att konkurrensen från övriga lärosäten ökar och eftersom LiU i stor utsträckning är riksrekryterande måste den ökande konkurrensen motverkas av en offensiv hållning från universitetets sida. Ändrade studie- och beteendemönster, liksom förändrade förkunskaper hos de studerande, kommer också att påverka utvecklingen vid LiU. Andra faktorer, som arbetsmarknadens utveckling, studiemedelssystemets villkor och benägenheten att flytta, spelar också en stor roll. Helt avgörande är dock att universitetet fortsätter att rekrytera mycket kvalificerade lärare. En ökad internationell rekrytering skulle delvis kunna kompensera ett vikande nationellt underlag. Det kräver dock betydande insatser både när det gäller programutveckling och marknadsföring. Alla prognoser pekar på en globalt fortsatt mycket snabb tillväxt av högre utbildning men marknaden när det gäller internationellt rörliga studenter är dynamisk och delvis turbulent. Nya stora kommersiella

12 10 Linköpings universitet Verksamhetsplan aktörer agerar aggressivt på marknaden och framväxten av så kallade MOOC-kurser (Massive Open Online Courses) utgör en osäkerhetsfaktor som även kan påverka nationell rekrytering. Detta är kurser som erbjuds gratis till studenter, som inte avkrävs några särskilda förkunskaper för att få börja, av framför allt amerikanska universitetet. Således finns både nationella och internationella förutsättningar att ta hänsyn till när universitetets förutsättningar ska bedömas och riskvärderas. Prioriteringar Regeringen har bland annat i budgetpropositioner tydliggjort att man prioriterar professionsutbildningar och då särskilt till ingenjör, läkare, lärare och sjuksköterska. Regeringens prioritering ligger också till grund för LiU:s prioriteringar. Det pedagogiska språnget För att möta framtidens utmaningar bland annat i form av teknisk utveckling, ändrat förhållningssätt till kunskap, ändrat sätt att lära sig, förändringar i gymnasieskolan och en ökad konkurrens om studenterna, behöver undervisningen på grundnivå och avancerad nivå ständigt utvecklas. Inom Linköpings universitet sker denna utveckling inom ramen för ett pedagogiskt språng som kan sammanfattas i tre huvudrubriker: Fortsatt utveckling av utbildningskvalitet Utveckling av former för lärande Utveckling av lärmiljöer Det pedagogiska språnget innebär, om ekonomin tillåter, byggnation av ett nytt hus på Campus Valla som kommer att erbjuda attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer och som också kommer att innehålla universitetets huvudbibliotek. Vidare etableras ett pedagogiskt/didaktiskt centrum, Didacticum, som på ett kreativt och innovativt sätt ska driva och bidra till en pedagogisk och didaktisk utveckling av universitetets utbildning och undervisning som kompletterar det utvecklingsarbete som bedrivs inom fakulteter och institutioner. Den nya virtuella lärmiljön, Lisam, ska bidra till att utveckla användningen av IKT (informations- och kommunikationsteknik) i undervisningen på ett pedagogiskt sätt. På institutionerna kommer pedagogiska/tekniska ambassadörer att finnas för att stödja detta arbete. Välfärdens utmaningar Inriktningen och förläggningen av universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud var under 2013 föremål för en utredning. Utredningens förslag, som i allt väsentligt berör Campus Norrköping, utgörs av fyra fakultetsövergripande profilområden: Välfärdens utmaningar: Plats för välfärd och äldres välfärd Yngre barns lärande Samhällsbyggnad Gestaltning En vägledande utgångspunkt är att det finns en potential för ökad samverkan mellan olika verksamheter (till exempel utbildningsprogram och forskningsfrågor) vid Campus Norrköping. Det arbete som inletts med att utveckla och relatera dessa områden till varandra kommer att fortsätta under Målsättningen är att universitetet under perioden ska kunna ge ny utbildning och bedriva ytterligare forskning inom dessa områden. Forskning och utbildning på forskarnivå förutsättningar och prioriteringar Globalt är högskolevärlden stadd i en närmast dramatisk expansion både inom utbildning och forskning. Den expansion som tidigare främst skett i västvärlden sker nu i huvudsak utanför Europa och USA. Expansionen, internationellt och nationellt, har gjort att konkurrensen om till exempel studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Även antalet vetenskapliga publikationer har ökat kraftfullt. Exempelvis kan nämnas att i dag publicerar endast USA fler vetenskapliga artiklar än Kina. I ett internationellt perspektiv tillhör Sverige de länder som finansierar mest forskning och utveckling (FoU) i förhållande till både folkmängd och bruttonationalprodukt (BNP). Sveriges bidrag till världens samlade investeringar i forskning och utveckling utgör omkring en procent. USA, som finansierar mest FoU av världens länder, står för ungefär en tredjedel av världens samlade avsättningar. Nationellt har högskole- och universitetssektorn i Sverige växt betydligt under den senaste 20-årsperioden och i dag finns cirka 40 högskolor och universitet. Av dessa står LiU för dryga 5 procent av de totala intäkterna för forskning och forskarutbildning. Linköpings universitet är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella, vägar. LiU har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns mycket framstående teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet som är känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhälleligt relevanta. Vid universitetet bedrivs en stor del av utbildningen på forskarnivå i form av forskarskolor. Där har LiU varit en föregångare allt sedan man vid den filosofiska fakultetens temaforskning i början av 1980-talet introducerade modellen med forskarskolor i Sverige. Med den kunskap och erfarenhet som då byggdes upp utvecklade universitetet sedan en rad forskarskolor vid samtliga fakulteter. I början av 2014 hade Linköpings universitet, i likhet med tidigare år, ett mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag) relativt de andra stora universiteten. Detta faktum missgynnar LiU på flera sätt. Exempelvis är det många både nationella och internationella finansiärer, till exempel EU:s ramprogram, som i dag kräver samfinansiering av projekt. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom är basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammanlagt gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet (se bild 7).

13 Linköpings universitet Verksamhetsplan Jämförelse mellan takbelopp och forskningsanslag för några lärosäten medel från European Research Council för mnkr både yngre och etablerade forskare. Dock har LiU i dag, relativt flertalet andra universitet, en hög overhead (OH) för forsk- Forskningsansnslag 2014 ning, cirka 36 procent. Denna höga OH är en konkurrensnackdel för LiU både när det gäller möjligheten att erhålla externa Takbelopp 2014 bidrag och vid rekryteringar. Forsknings-OH:n vid LiU är många gånger högre än vad flertalet externa finansiärer medger, vilket ställer krav på att uni- versitetet samfinansierar projektmedel. Detta gör det svårare för LiU än för andra universitet på grund av det relativt sett låga basanslaget, se ovan. Vid rekryteringar, kommer en framgångsrik forskare, vid en flytt till Linköpings universitet, att behöva 500 betala en högre OH än tidigare och därmed 0 LiU UU LU GU SU UmU minska andelen tillgängliga medel till själva forskningsprojektet. Då man vid LiU bör vara fortsatt lyckosam med att söka externa medel, rekrytera framgångsrika forskare och för att öka incitamenten Takbelopp 2014 Basanslag för forskning 2014 för forskarna att söka medel så föreslås att de delar av OH:n som har använts för vissa av de strategiska satsningarna Bild 7: Jämförelse mellan takbelopp och basanslag för forskning vid några lärosäten. vid LiU tas bort. Detta förslag kommer att förbättra möjligheterna för forskarna att söka externa forskningsprojekt (medel) Trots det relativt sett låga basanslaget har för LiU kan räkna med ett tillskott på ca 16 utan behov av medfinansiering. Forskarna/institutionerna kommer dessutom att Linköpings universitet lyckats erhålla en mnkr för Trots ökningen av anslagen hög andel externa medel (bidrag) under har LiU ändå, i relation till grundutbildningen, ett lågt basanslag. De ökningar behålla en större andel av de externa medlen. OH-pålägget förväntas sjunka väsent- den senaste 10-årsperioden. De största ökningarna kommer från forskningsråden som erhålls är i förhållande till anslagen ligt: från en nivå på cirka 36 procent till samt övriga svenska finansiärer. Med ett små, varför LiU även i fortsättningen kommer att vara missgynnat relativt de stora cirka 28 procent för forskning högre basanslag kan LiU ge ett större bidrag till svensk forskning. Prioriteringar lärosätena. LiU kommer även framgent att bevaka Infrastruktur Finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under vetenskapliga publiceringar, inklusive LiU har tre stora universitetsövergripande publicering via OA (Open Access) och citeringsfrekvenser, följa upp publicering vid de senaste åren. I enlighet med direktiven i utmaningar som relaterar till strategikartan och även till ISK-arbetet, nämligen bib- den tidigare forskningspropositionen finansierar Vetenskapsrådet från och med institutionsdialoger och anordna interna liometri/publiceringar, externa medel och LiU-konferenser om publiceringar. Detta 2009 inte längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret infrastruktur. för att kunna säkerställa att LiU fortsätter Bibliometri/publiceringar Från och med 2009 omfördelas en del av basanslagen, numera 20 procent, mellan lärosätena. Omfördelning baserar sig på indikatorer som bibliometri och förmåga att attrahera externa medel erhöll LiU ett tillskott om 30 mnkr, vilket är ett kvitto på att kvaliteten av forskningen vid LiU fortsätter att utvecklas. Dessutom finns det ytterligare aviserade förstärkningar av basanslagen i propositionen, var- öka sitt fältnormaliserade citeringsindex. Externa medel Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Dessutom har LiU erhållit har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar från och med 2011 inte heller dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Nationellt viktig infrastruktur, som finansieringsform, avslutades LiU ställer sig positivt till den förändring som skett, det vill säga att universiteten tar ett övergripande ansvar för vilken ny ut-

14 12 Linköpings universitet Verksamhetsplan rustning som ska anskaffas. Detta förutsätter, precis som Vetenskapsrådet har beslutat, att forskarna i sina ordinarie projekt kan få ersättning för driftkostnader och avskrivningar för att minimera belastningar på basanslaget. Dessutom kan prioriteringarna inom Rådet för forskningens infrastruktur (RFI) vid Vetenskapsrådet komma att få stor betydelse för vilka infrastrukturer som universiteten väljer att finansiera eller avveckla. När det gäller de nationella infrastrukturerna som är finansierade via Vetenskapsrådet, så deltar LiU just nu i diskussioner om nästa Guide till infrastrukturen, som är Vetenskapsrådets policydokument om infrastruktur. Vad gäller de lokala infrastrukturerna så kommer lärosätena själva att behöva ta på sig investeringsansvaret för utrustningar för att eventuellt kunna få avskrivningskostnader via beviljade projektanslag. Investeringsansvaret och de numera allt dyrare utrustningarna kommer att innebära att universitetets låneram för perioden behöver öka. Rektor har därför gett uppdrag att inventera befintlig forskningsinfrastruktur och utarbeta förslag för långsiktig samordning av befintlig infrastruktur och infrastrukturfrågor. Inventeringen syftar till att få underlag för utarbetande av strategier för hantering av infrastrukturfrågor genom att: skapa en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand av önskvärd infrastruktur, utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt utarbeta finansieringsmodeller, inklusive investeringsplaner, för desamma. Samverkan förutsättningar och prioriteringar Samverkansuppgiften har en lång historia och tradition vid LiU. Universitetets tillblivelse under slutet av 1960-talet kan tveklöst tillskrivas nationens och näringslivets behov. Vid LiU är samverkansuppgiften en naturligt integrerad del av forskning och utbildning. Inte en separat uppgift. Framför allt ses samverkan som ett strategiskt verktyg för att åstadkomma hög kvalitet i utbildning och forskning. Det är en form av nyttiggörande som skapar starka band med, och synlighet gentemot, det omgivande samhället. För att stärka området och möta kommande utmaningar har LiU tydliggjort vikten av samverkansuppdraget i såväl sitt övergripande strategiarbete (strategikartan) som i sin Forskningsoch innovationsstrategi Linköpings universitet har en lång historik av en väl utvecklad och bred samverkan med det omgivande samhället, det är en i många delar naturlig och integrerad del av LiU:s forsknings- och utbildningsverksamhet. Betydelsen av samverkan betonas alltmer både nationellt och internationellt. Exempel på detta är den senaste forskningspolitiska propositionen Forskning och Innovation liksom EU:s nya ramprogram för forskning och innovation, Horizon Under senare år har samverkansuppgiften rönt alltmer uppmärksamhet i sin betydelse för forsknings- och utbildningskvaliteten och den tillskrivs dessutom allt större betydelse för universitetens förmåga att sprida och nyttiggöra den kunskap som genereras. Med ett ökat fokus, nationellt såväl som internationellt, kan inte LiU vila i sina redan goda resultat inom området utan måste förmå att flytta fram positionerna ytterligare. Det är flera utmaningar som måste bemötas, till exempel: Hur kommer den nya nationella omfördelningsmodellen för fakultetsmedel, som också tar hänsyn till forskningens relevans och nytta för det omgivande samhället, att se ut? Enligt vilka metoder och kriterier kommer lärosätena i övrigt att bli bedömda och utvärderade när det gäller prestation och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället? Universitetsstyrelsen har nyligen antagit en ny samverkanspolicy och arbetet med att implementera den har satt igång. Uppgiften att skriva strategiska samverkansavtal med viktiga samarbetspartners kommer att fortsätta och intensifieras. Under 2014 har ett nytt sådant avtal slutits med en av universitetets tidigaste samverkanspartner, Saab. Ett nytt uppdragsavtal har nyligen träffats mellan Linköpings universitet och Linköpings universitet Holding AB. Ett sådant avtal reglerar villkoren för de särskilda uppdrag bolaget utför för universitetets räkning. Det nya avtalet syftar till att förstärka och förtydliga förutsättningarna för LiU Holdings uppdrag kommersiellt, innovationsstödjande och för samverkansutveckling i ett tillsvidareperspektiv. Prioriteringar Det nya policydokumentet tar sin utgångspunkt i strategikartan men fastställer även nedbrutna mål och strategier för LiU:s strategiska samverkansarbete. Det är framför allt tre områden som är prioriterade i implementeringen: 1. Ett ramverk för hur samverkan dokumenteras och följs upp Dokumentation är en grundbult i samverkan. Oavsett hur väl utvecklat LiU:s samverkansarbete är, måste det för att kunna bli erkänt och belönat både vara dokumenterat och nyttoverifierat. Goda samverkansexempel utgör kärnan i en självutvärdering, men måste också kompletteras med organisationsunderlag, processbeskrivningar, policy- och styrdokument samt indikatorer som i övrigt beskriver/styrker LiU:s strategiska samverkansarbete och dess resultat. Under 2015 och 2016 kommer Vinnova att genomföra en samlad bedömning av samverkansuppgiften vid LiU. Utvärderingarna kommer att ligga till grund för fördelning av ytterligare resurser för strategisk samverkansutveckling i konkurrens med övriga lärosäten. Från och med 2017 kommer en ny nationell omfördelningsmodell för fakultetsmedel att implementeras. Den tar hänsyn till forskningens relevans och nytta för det omgivande samhället. 2. Ledningsverktyg och incitament, på såväl organisations- som individnivå, som stimulerar och belönar ett framgångsrikt samverkansarbete Linköpings universitet måste organisera och beskriva kärnverksamhetens processer och strukturer ur ett samverkansperspektiv. Institutionerna och fakulteterna måste involveras och en tydlig samverkansorganisation behöver utvecklas och beskrivas. Ett led i arbetet är att det kommer att finnas samverkanskoordinatorer på alla institutioner och fakulteter. Genom att utveckla nya former för intern resursfördelning kan enheter såväl

15 Linköpings universitet Verksamhetsplan som individer belönas för en framgångsrik samverkan. Det kräver ett initierat ledarskap, understött av klara riktlinjer för hur samverkan ska uppmuntras, värderas, bedömas och belönas. 3. Vidareutveckla och stärka samverkansuppgiften Framgångsrik samverkan genererar värden som LiU och det omgivande samhället kan ta del av och omsätta. Ökad kvalitet och relevans för forskning och utbildning är primära värden för LiU, tillsammans med lärosätets målsättning att bidra till en hållbar tillväxt, ökad välfärd och kunskapsutveckling i samhället. Samverkanspolicyn konkretiserar ett antal målsättningar när det gäller att: Alla program- och professionsutbildningar ska vara samverkanssäkrade. Att vara det första lärosätet som med fog kan hävda att alla utbildningar är samverkanssäkrade bedöms utgöra en stor konkurrensfördel. LiU ska skapa goda förutsättningar för framgångsrik forskningssamverkan. Långsiktigt strategiska partnerskap bör prioriteras av LiU och goda initiativ till ny samverkan ska uppmuntras, till exempel genom verifieringsmedel. LiU:s kunskap ska bidra till hållbar tillväxt, ökad välfärd och bildning i samhället. Sett till universitetets samverkansuppdrag kommer förmågan att kunna beskriva forskningens och utbildningens relevans och nytta för det omgivande samhället att vara av avgörande betydelse för konkurrens om framtida resurser. Kompetensförsörjning och ledarskap LiU:s framgångar och styrka kan till stor del förklaras av goda rekryteringar, samt universitets förmåga att kunna samverka, såväl med övriga samhället som mellan LiU:s olika nivåer och delar. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har kommit till och blivit framgångsrika. För framtiden är denna strategi viktigare än någonsin. I en tid då komplexiteten ökar och konkurrensen hårdnar blir ett väl fungerande samarbete än viktigare. Det gäller både inom utbildning och forskning, som de mer administrativt orienterade delarna, och i samspelet däremellan. Målet är högt ställt: Vid LiU ska vi göra verksamheten och varandra bättre. Medarbetarna är vår viktigaste resurs attrahera och rekrytera kompetens Universitetet befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas generera rekryteringsbehov fram till och med Det betyder att cirka 400 medarbetare, varav 200 lärare/forskare, ska ersättas fram till Till det ska läggas att universitetets oförbrukade bidrag genererar ett visst fortsatt rekryteringsbehov. Utöver detta kommer rekrytering av tidsbegränsade anställningar som doktorand och postdoktor. Övriga universitet i Sverige befinner sig i en likartad situation och konkurrensen om lärare och forskare innebär att Linköpings universitet står inför en stor utmaning. Universitetets förmåga att attrahera och rekrytera lärare och forskare är helt avgörande för universitetets framtid och för att nå universitetets mål, genomföra god utbildning och excellent forskning. Relationstalen mellan rekrytering och intern befordran visar förmågan att rekrytera externt. Vid en jämförelse med andra universitet kan konstateras att Linköpings universitet har hög andel extern rekrytering av professorer och universitetslektorer. Inom kliniska ämnesområden vid den medicinska fakulteten och tillämpade ämnesområden vid den tekniska fakulteten är det, som för andra universitet, en utmaning att attrahera och rekrytera den kompetens som krävs för forsknings- och utbildningsuppdragen. Universitetet ska sträva efter en mer balanserad karriärstruktur och då framför allt öka andelen meriteringsanställningar och anställningar som postdoktorer och en hög andel externrekryterade. Universitetets strategi för rekrytering av lärare/forskare är att: vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, rekrytera lärare/forskare som bedriver excellent forskning, rekrytera lärare/forskare som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, uppnå en stabil forskningsfinansiering, rekrytera lärare/forskare som erbjuder utbildning i internationell toppklass. För att arbeta med strategin för rekrytering av lärare/forskare krävs en rekryteringsprocess som: säkerställer implementering av strategin för rekrytering av lärare/forskare, är universitetsövergripande, rättssäker och effektiv, resulterar i reducerade handläggningstider (ledtid). Universitetet har genom gemensamma insatser från institutioner, fakulteter och universitetsledning lyckats attrahera och rekrytera den kärn- och stödkompetens som krävts för att genomföra universitetets utbildnings- och forskningsuppdrag. Det är bra, men ger ingen ro och LiU måste fortsatt attrahera och rekrytera den kompetens som bygger ett universitet. Ledarskap i ständig utveckling Ledarskap är en central del av kompetensförsörjningen. Kraven på ledarskapet förändras och ökar på hela LiU. Det hänger samman med flera faktorer, flera av dem är länkade till ett omvärldsperspektiv. LiU förväntas spela en roll på alla nivåer, globalt och i Europasamarbetet, likväl som i Sverige och regionen. Konkurrensen om studenter, lärare, forskare och resurser blir allt tuffare. Ett väl fungerande ledarskap är viktigt för att sätta mål och bygga strategier, men också för att människor ska vilja komma till LiU, kunna utvecklas och stanna kvar. Med ett invärldsperspektiv har LiU inför 2015 särskilda utmaningar vad gäller ledningen av universitetet då det sker personbyte på ett flertal funktioner: på dekan-, prefekt- och prorektorsnivå. Ett exempel på behovet av ett starkt ledarskap på institutions-/prefektnivå och fakultets-/dekannivå är de förändringar som följer av att OH-finansieringen av viss kärnverksamhet kommer att upphöra från och med I samband med denna förändring beräknas OH-uttaget att minska, samtidigt som rektors budgetram minskar. En viss ansvars- och maktförskjutning från central nivå till institutions- och fakultetsnivå är ett sätt att beskriva denna förändring. Därmed aktualiseras behovet av det akademiska ledarskapet på institutions-/ prefektnivå och fakultets-/dekannivå.

16 14 Linköpings universitet Verksamhetsplan Bild 8 Kostnadsökning lokaler (mnkr) År Total lokalkostnad Dessa nivåer i organisationen kommer att än mer än i dag ställas inför nödvändigheten av att prioritera. För att utveckla och frigöra tid för det akademiska ledarskapet behöver också det administrativa ledarskapet bli tydligare. De administrativa uppgifterna ska i ökad utsträckning adresseras till de teknisk/administrativa resurser som finns i organisationen. Arbetet med delegationsordningarna fortsätter, i syfte att tydliggöra ansvar och befogenheter i ledning och styrning. En översyn inleds också avseende de akademiska och administrativa organ och grupper som finns på övergripande LiU-nivå. Utredaren kommer under tidig höst 2014 att lämna förslag på förändringar, som efter diskussion och beslut kommer att verkställas i organisationen. Lokalförsörjning Förändring mot föregående år Lokalkostnad av totala kostnaden Kommentar: Av kostnadsökningen 2015 på 45 mnkr jämfört med föregående är 41 mnkr en ökning till följd av ombyggnationerna på Campus US. I tabellen ingår inte effekterna av Campus LiU 2015, som förväntas medföra en ökning till ca 15,1 procent respektive ca 14,7 procent för år 2019 (beroende på avtalstidens längd för det nya studenthuset). Yta kvm ,2% ,2% ,4% ,2% ,1% ,1% En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetets lokaler ska vara anpassade vad gäller myndighetskrav avseende arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. LiU ska också verka för ett gott samverkansklimat med kommuner, hyresvärdar och eventuellt andra aktörer i syfte att påverka att studentbostadsbyggandet och byggandet av små lägenheter, lämpade för gästforskare, sker i positiv riktning. Med projektet Campus LiU 2015 är syftet att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Inom projektet har en rad förbättringar avseende studenternas miljöer på samtliga campus redan genomförts. Rektor har fått universitetsstyrelsens bemyndigande för tecknande av projekteringsavtal avseende nytt studenthus på Campus Valla samt ombyggnation av hus D och hus Zenit. Ett nytt studenthus på Campus Valla ska stärka universitetet i den alltmer hårdnande konkurrensen med andra svenska lärosäten. Det stärker även universitetets identitet som ett campusuniversitet där det är självklart att all större del av studietiden spenderas på campus. LiU har alltid satt studenten i centrum och ett sätt att ytterligare stärka denna ambition är att det vid varje campus ska finnas en sammanhållen mötesplats, väl känd för alla studenter, dit de kan söka sig för att få information och service som är samlad på en plats. Projektets slutförande är villkorat på så sätt att lokalkostnadernas andel av universitetets totala kostnader bör ligga på max 15 procent. Detta är en utmaning då lokalkostnadernas andel förväntas stiga de närmaste åren till följd av de ny- och ombyggnationer som är beslutade sedan tidigare, framför allt på Campus US och Campus Norrköping. För att möjliggöra genomförandet av Campus LiU 2015 har ett intensifierat samarbete med hyresvärden Akademiska Hus inletts i syfte att skapa de bästa förutsättningarna och hålla kostnaderna nere i alla led genom projektet. Av bild 8 framgår de närmsta årens kostnadsökningar som orsakas av redan beslutade projekt. Effekterna av de sedan tidigare beslutade ny- och ombyggnationerna får också effekter på utvecklingen av internhyran. För 2014 ligger den på 1 685:-/kvm och för 2015 kommer internhyran att stiga till 1 865:-/kvm. För förväntas den stiga till ca 1 930:-/kvm. Att internhyran skulle stiga ytterligare då effekterna av Campus LiU 2015 förväntas vara genomfört är inte en given sanning, då det är flera parametrar som påverkar priset. Utvecklingen för perioden kan motivera att LiU borde se över principerna för internhyran. I syfte att hålla lokalkostnaderna nere så långt det är möjligt har flera parallella processer inletts: att hos regeringen undersöka möjligheten att få teckna ett längre hyresavtal än 10 år samt ett intensifierat arbete med lokaleffektivitet. Rektor fattade under vårterminen beslut om att för universitets lokaler ska en genomsnittlig bokningsgrad på 70 procent, beräknat på 40 terminsveckor under ett år, gälla. Beslutet om lokaleffektivitet innebär även att alla förändringar inom lokalbeståndet alltid ska prövas mot LiU:s totala lokalbestånd och andra pågående lokalanpassningar inom universitetet. Arbetet med lokaleffektivitet kommer under 2014 ingå i ESV:s regeringsuppdrag om effektiviseringar i myndigheters kärnverksamhet. (ESV = Ekonomistyrningsverket) Lokalförsörjningsplanen kommer från och med 2015 att fastställas vid universitetsstyrelsens junimöte. Utveckling av tekniskt stöd för kärn- och stödverksamhet Ett modernt, professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd är en förutsättning för att nå LiU:s strategiska mål och för att möjliggöra en effektiv, professionell och ändamålsenlig verksamhet, såväl inom kärnverksamheten som inom administration och service. Det innebär även att verksamheterna kan administreras, kvalitetssäkras och dokumenteras. Från och med 2012 har utveckling av systemstöd utgjort en betydande del av arbetet med att utveckla och effektivisera LiU:s verksamhetsstöd. Arbetet är i vissa fall initierat nationellt, i andra fall sker systemutvecklingen till följd av att avtal om upphandlade system löpt ut eller för att verksamheten förändrats och behövt modernare system.

17 Linköpings universitet Verksamhetsplan Inom ekonomiområdet pågår upphandling av ekonomisystem, systemstöd för elektronisk fakturahantering och inköp som en del i LiU:s arbete med att utveckla ekonomiprocesserna. Målet med upphandlingen är att hitta systemstöd för ekonomiprocesserna som kan stödja, effektivisera och kvalitetssäkra arbetet för verksamheten. Inom HR-området pågår implementeringen av LiU:s nya HR-system som stödjer samtliga delar av HR-processen (attrahera-rekrytera-utveckla-behålla-avveckla kompetens) och möjliggör egenrapportering av semestrar, reseräkningar, ledigheter med mera. LiU:s externa webb är central i universitetets kommunikationsarbete. En genomgripande omstrukturering av webben pågår i syfte att säkerställa att olika målgrupper på ett enkelt sätt hittar fram till rätt information. Därutöver har projektet i uppdrag att utforma ett enhetligt utseende på webben samt föreslå hur arbetet med att förvalta och vidareutveckla LiU:s webb ska organiseras i framtiden. I samarbete med övriga lärosäten utvecklas en ny version av det nationella studieadministrativa systemet Ladok och av ett nytt system för antagning av studenter, NyA. Arbetet med NyA är i slutfasen medan mycket återstår vad gäller Ladok. LiU är representerat i styrgrupp, testgrupper och utvecklingsgrupper för att kunna bidra till att systemen utvecklas på bästa möjliga sätt. Därutöver har LiU erbjudit sig att vara pilotlärosäte då det är dags att införa Ladok. Förutom engagemanget i de stora nationella studiesystemprojekten har utvecklingen av två kärnverksamhetsnära system, Lisam och Bilda, initierats vid LiU. Lisam är LiU:s nya virtuella lärmiljö där det bland annat finns kursrum och samarbetsytor. Bilda stödjer framtagande, beslut, lagring och kommunikation av kurs- och utbildningsplaner. LiU:s olika IT-system hämtar i mycket stor omfattning information från varandra. För att säkerställa att det kan ske på ett bra sätt har även en särskild integrationsplattform, Sesam, utvecklats. Syftet med denna är att se till att information kan föras från ett system till ett annat oavsett vilken teknisk plattform som används i respektive system. Detta innebär att information förs Bild 9 Anslagsfördelning till Linköpings universitet (tkr) Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Forskning och forskarutbildning Särskilda medel varav Nationellt resurscentrum i teknik varav Kvalitetsbaserad resursfördelning Ersättning för klinisk utbildning och forskning Summa in i ett system men kan nyttjas i många fler. Genom Sesam har kvaliteten på informationen i systemen ökat. Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet Linköpings universitet tilldelas anslag från regeringen för respektive budgetår. Tabellen (bild 9) visar anslaget för 2014 samt prognos för (belopp tkr). Besked om anslagens storlek lämnas i 2015 års budgetproposition som presenteras för riksdagen senast den 15 november Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca tkr. Föreliggande beslut, beträffande anslagsfördelning för budget 2015 och plan , avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, alltså de två översta raderna i tabellen. Pris- och löneomräkningen för anslagen från staten för 2015 beräknas att uppgå till 0,7922 procent. Till 2014 var uppräkningen 2,06 procent. Uppräkningen bedöms inte täcka den faktiska kostnadsökningen, vilket innebär ökade krav på verksamheten att effektivisera och omprioritera. Löneökningar från och med 1 oktober 2015 ska således rymmas inom verksamheternas erhållna intäkter. Lönekostnadspåslaget (LKP) fastställs till 51,25 procent för 2015, vilket är samma nivå som LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar. I den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommenderar ska kärnverksamheten bära sin del av de indirekta kostnaderna. Denna modell har tillämpats vid LiU sedan Kostnadsbärarna i kärnverksamhet debiteras och bidrar ekonomiskt till de indirekta kostnaderna. Samma princip för fördelning av kostnader, det vill säga via påläggsdebitering (OH-pålägg), har även tillämpats för kostnader för vissa av universitets särskilda satsningar. Principen medför att procenten för OH-pålägg blir högre. Detta kan bland annat påverka möjligheten att erhålla externa bidrag och för att rekrytera kompetens i konkurrens med andra. Då finansieringsprincipen med OH-pålägg för kärnverksamhet inte heller följer SUHF-modellen medför det att LiU inte kan jämföra sig med andra lärosäten på ett rättvisande sätt. Mot denna bakgrund har det bedrivits ett arbete för kunna minska det centrala OH-pålägget genom att upphöra med OH-pålägget för vissa strategiska satsningar och områden inom kärnverksamheten. Finansiering av särskilda satsningar inkluderas istället i universitetsstyrelsens beslut om fördelning av anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå respektive utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Denna förändring medför att beslutet, med dnr LiU , i den del som avser påläggsfinansiering av så kallade särskilda åtaganden inom utbildningsverksamhet, upphör att gälla. Till följd av den förändrade finansieringsprincipen får den anslagsfinansierade verksamheten totalt sett en minskad finansiering. Den finansiering som erhållits via OH-pålägget och som fördelats till fakulteterna upphör och motsvarande finansiering till anslagsfinansierad forskning och utbildning uteblir. Till stor del kompenseras den minskade finansieringen av att

18 16 Linköpings universitet Verksamhetsplan Bild 10 Anslagsfördelning utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Budgetramar = takbelopp Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Särskilda åtaganden Summa Beräknat ramanslag var de särskilda åtagandena finansierade genom overheadpåslag medan de särskilda åtagandena under perioden är finansierade genom avlyft. Detta motiverar varför inget belopp anges för särskilda åtaganden under 2014 medan motsatsen gäller för perioden Detta innebär också att om avlyft hade tillämpats även under 2014 hade takbeloppen detta år varit lägre än de i tabellen angivna. OH-pålägget förväntas sjunka väsentligt: från en nivå på cirka 36 procent till cirka 28 procent för forskning och från cirka 79 procent till cirka 76 procent för grundutbildning. För att kompensera konsekvenserna av den förändrade finansieringsprincipen har även viss omfördelning av anslagen skett mellan universitetets fakultetsområden. Fakultetsstyrelserna och styrelsen för utbildningsvetenskap ges i uppdrag att beakta konsekvenserna av den förändrade finansieringsprincipen och anpassa resursfördelningen till institutionerna därefter. Anslagsfördelning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar universitetets takbelopp. Dessutom finansieras det nationella centrumet, Centrum för tekniken i skolan, CETIS, från anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. Denna finansiering beräknas uppgå till tkr. Av nedanstående sammanställning framgår en uppskattning av universitetets takbelopp under perioden tillsammans med takbeloppet för Definitivt besked om anslagens storlek lämnas först i budgetpropositionen för 2015, som presenteras för riksdagen senast den 15 november. Den sena tidpunkten beror på att det är valår. För de nya platser som regeringen presenterade i vårpropositionen i april, som avser vissa lärar- och vårdutbildningar, finns inget beslut om tilldelning av resurser. Därför ingår dessa platser inte i detta beslut utan en fördelning av tilldelade medel till dessa platser, som således presenteras först i budgetpropositionen för 2015, kommer att ske i ett kompletterande beslut. Fördelningen av takbelopp till fakultetsstyrelserna och styrelsen för utbildningsvetenskap utgår från regeringens prioriteringar. Därutöver utgör tidigare års utbildningsvolym och takbelopp förutsättningar för denna fördelning (se bild 10). Särskilda åtaganden anslagsfinansieras genom avlyft under perioden framgår av bild 11. De ersättningsbelopp (kr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2015 ska tillämpas inom Linköpings universitet framgår av nedanstående sammanställning (se bild 12). Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå Linköpings universitet tilldelas anslag för forskning och utbildning på forskarnivå för respektive budgetår i budgetpropositioner. Anslagen till forskning och utbildning på forskarnivå för 2015, 2016 och 2017 framgår nedan. Detta är en uppskattning utifrån kända förutsättningar. I förhållande till 2014 beräknas anslaget öka med tkr, vilket huvudsakligen beror på pris- och löneomräkning (se bild 13). Fakultetsmedel För att minimera effekterna av den förändrade finansieringsprincipen med att endast använda anslagsfinansiering har fördelningen till fakulteterna justerats något mot tidigare år. Fakulteterna ges härmed i uppdrag att ta hänsyn till tidigare universitetsgemensamma strategiska satsningar som gjorts sedan beslut 1998 och framåt. Rektors budgetram Rektors budgetram omfattar både av styrelsen tidigare tagna beslut såsom professorskontrakt, karriärkontrakt, LiU research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utvecklingsmedel. Dessutom tillkommer samfinansiering av vissa projekt erhållna av till exempel Wallenbergstiftelserna, EU:s ramprogram, Riksbankens Jubileumsfond etc. där full kostnadstäckning inte erhålls. Totalt sett minskar rektors budgetram till följd av den nya finansieringsprincipen, på grund av utebliven OH-finansiering, samtidigt som behovet av samfinansiering minskar något. Strategiska forskningsområden I anslaget finns tkr för de strategiska forskningsområden som är beslutade av regeringen och där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation tkr; Materialvetenskap tkr och Säkerhet och krisberedskap tkr. Medlen till IT och mobil kommunikation omfattar förutom resurser till Linköpings universitet också resurser till Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Medlen till Materialvetenskap omfattar endast Linköpings universitet medan medlen till Säkerhet och krisberedskap, förutom resurser till Linköpings universitet, också omfattar resurser till KTH och Chalmers. Av de strategiska forskningsområden som regeringen beslutat om deltar Linköpings universitet, förutom de ovan nämnda där LiU varit huvudsökande, i E-vetenskap (KTH huvudsökande) och Transportforskning (KTH huvudsökande). Dessa medel syns inte i anslaget ovan utan transfereras till LiU i särskild ordning. Strategiska lokaler Ersättning för lokalhyror ingår sedan 2013 i anslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som finansieras via avlyft. Till ersättning för följande strategiska lokaler, renrummen vid IFM och ITN, NSC:s datorhall, CBR och CMIV fördelas tkr från anslaget. Samverkanskoordinatorer För att fortsätta LiU:s framgångsrika arbe-

19 Linköpings universitet Verksamhetsplan te med samverkan med det omgivande samhället och arbetet med att utveckla indikatorer/nyckeltal avsätts 940 tkr från och med Övrigt Även om Linköping universitet i sin helhet har ett positivt myndighetskapital och oförbrukade bidrag för ännu ej utförda projekt, så finns det på central nivå verksamheter som 2014 är ofinansierade. Detta gäller bland annat samfinansiering av vissa projekt erhållna av till exempel Wallenbergstiftelserna, EU:s ramprogram, Riksbankens Jubileumsfond etc. där full kostnadstäckning ej erhålls. För samtliga dessa finansiärer/satsningar gäller dessutom att de förutsätter kraftfull central samfinansiering. Vissa insatser för strategisk rekrytering är också underfinansierade. Dessa verksamheter, som till en väsentlig del härrör från tidigare löften, är i dagsläget ej fullt finansierade och för 2014 rör det sig om ett sammanlagt underskott i storleksordningen tkr. Universitetsledningen har tidigare förespråkat (dnr LiU ) en successiv övergång under de närmaste fyra åren, räknat från 2011, till en budget i full balans. Finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd Universitetsgemensamt verksamhetsstöd finansieras dels med interna avgifter (som betalas av den som nyttjar tjänsten), dels med debitering till institution, det vill säga att samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till kostnader för dessa gemensamma verksamheter. Föreliggande beslut avser den del som finansieras med debitering av institutionerna med ett årligt belopp (se bild 14). På institutionerna utgör detta en av de tre nivåer som via påläggsdebitering belastar samtliga verksamhetsprojekt. De andra två nivåerna är fakultetsrespektive institutionsgemensamt verksamhetsstöd. Denna modell för fördelning av indirekta kostnader har tillämpats vid LiU sedan 2009 enligt rektorsbeslut och i enlighet med rekommendation av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). De interna avgifterna avser främst utnyttjande av administrativa stödsystem Bild 11 Särskilda åtaganden inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tkr) Särskilda åtaganden Filosofisk fakultet Kompletterande utbildning Svenska för utomnordiska gäststudenter Orkesterspel Konstnärliga kurser i Vadstena Statistik Institutionen för kultur och kommunikation Språkverkstäder Utbildningsvetenskap En ny lärarutbildning Samarbete med skolan Teknisk fakultet LiU Elitidrott Rektor Samverkanskoordinatorer Pedagogiska/tekniska coacher Summa Bild 12 Ersättningsbelopp helårsstudenter och helårsprestationer (kr) Utbildningsområde Ersättning helårsstudent Ersättning helårsprestation Humaniora, Juridik, Teologi, Samhällsvetenskap Naturvetenskap, Teknik, Farmaci Vård Medicin Undervisning (*) Verksamhetsförlagd utbildning (**) Övrigt (***) Design (****) (*) Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan. (**) Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. (***) Avser praktiskt- estetiska kurser inom bland annat lärarutbildningar (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. (****) Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmsten Furniture Studies) som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet för avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden Bild 13 Anslagsfördelning forskning och utbildning på forskarnivå (tkr) Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Rektors budgetram Strategiska forskningsområden Strategiska lokaler Samverkanskoordinator Summa

20 18 Linköpings universitet Verksamhetsplan (dokument- och diariesystem, HR-system, ekonomisystem, studieadministrativt system etc.) samt IT-abonnemang. Utveckling av systemstöd har utgjort en betydande del av arbetet med att utveckla och effektivisera LiU:s verksamhetsstöd. System byts även ut genom modernisering, att avtal löper ut och att LiU deltar i nationella utvecklingsprojekt. Förändringarna inom IT-verksamheten medför omflyttningar mellan olika interna finansiärer. Till exempel kommer IT-abonnemanget att höjas för att säkerställa en lokal teknisk närvaro vid LiU:s samtliga campus. Frågan om datorsalar kommer utredas närmare under hösten 2014 men initialt står det klart att det totalt sett finns gott om datorer men att de inte alltid är tillgängliga för samtliga studenter. Flera möjliga områden där LiU kan göra kvalitativa och ekonomiska vinster har identifierats. Dessa vinster beräknas kunna få genomslag redan under 2015 och 2016 vilket är tidigare än de första prognoserna. Sammantaget har detta medfört att de interna avgifterna har ökat och kommer att öka i kostnad. Mer effektiva stödprocesser bedöms mildra effekterna långsiktigt. Förändringar i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet Utifrån föregående års budgetbeslut om finansiering av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet har vissa behov av förstärkning uppkommit. Universitetsledning och universitetsstyrelse. Linköpings universitet fyller 40 år Under jubileumsåret kommer aktiviteter att anordnas för att uppmärksamma detta (2 500 tkr). Inom universitetsledningen pågår förändringar av ledningsstrukturen med viss förstärkning av ledningsstöd (2 250 tkr). Resurser för samverkan är en ny post i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet. Dessa medel ska stödja arbetet med att implementera den samverkanspolicy (1 000 tkr) som styrelsen nyligen antagit. För viss studentrelaterad verksamhet har ansvar och resurser flyttats över till universitetsförvaltningen (-180 tkr). Sammantaget innebär förändringarna en förstärkning på tkr. Universitetsledningen har därutöver, enligt budgetbeslut 10 juni 2013, en minskning av budgetramen på 200 tkr årligen mellan 2014, 2015 och Universitetsförvaltningen behöver stärkas inom områdena säkerhet, krisövning och miljömål, där bland annat uppdraget som tjänsteman i beredskap kommer fördelas på ett antal medarbetare (600 tkr). För att ge stöd till studenterna kommer en ny Lisam-app att tas fram (1 500 tkr). Även förvaltningens budgetram kommer att justeras till följd av att ansvar och resurser för verksamhet flyttas till annan organisatorisk enhet: Skolsamverkan (-500 tkr) kommer att bedrivas inom befintlig skolsamverkan på Utbildningsvetenskap, fundraising och strategiskt partnerskap ingår från och med 2014 i uppdragsavtalet för LiU Holding ( tkr) och viss studentrelaterad verksamhet flyttas från universitetsstyrelsen (180 tkr). Förändringarna innebär sammantaget ett minskat resursbehov på tkr. Linköpings universitet Holding AB har fått ett nytt uppdragsavtal från och med 2014 som förstärker och tydliggör de kommersiella, innovationsstödjande och samverkansutvecklande uppdragen. Förutom överflyttningen av resurserna från förvaltningen för fundraising/strategiskt partnerskap (4 040 tkr) behöver finansieringen förstärkas med tkr. Enligt uppdragsavtalet finns ett effektiviseringskrav till 2016, vilket då minskar ersättningen till LiU Holding med 500 tkr. Universitetsbiblioteket får en förstärkning till medier. Mediekostnaderna ökar i snitt med 7 procent per år och för att kunna bibehålla nuvarande nivå krävs förstärkning med tkr. Didacticum är ett led i det pedagogiska språnget och ska driva och bidra till pedagogisk och didaktisk utveckling i verksamheten. Det nyetablerade centrumet övertar uppdrag och finansiering av tidigare CUL:s (Centrum för utveckling och lärande) verksamhet men behöver ytterligare förstärkning (1 170 tkr) bland annat för att inrätta en ny föreståndartjänst. Inom Gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet behövs förstärkning till Campusbussen med tkr då finansieringen inte räcker till de faktiska kostnaderna. Musicum behöver förstärkning för ökade lokalkostnader med 400 tkr. Sammantaget medför förändringarna en kostnadsökning på tkr. Specifikation av förslag till budgetram för finansiering via påläggsdebitering Föreliggande beslut om utgiftsram för gemensamt verksamhetsstöd budgetår 2015 och plan avser redovisade verksamheter. Samtliga ersättningarna har justerats med den preliminära pris- och löneomräkningen från staten med 0,7922 procent (se bild 14). Det universitetsgemensamma verksamhetsstödets andel av LiU:s totala kostnader beräknas öka från 11,3 procent 2014 till 11,6 procent Beräknade kostnader för dessa verksamheter har fördelats mellan utbildning och forskning för påläggsdebitering. Fördelningen bygger på bedömningar för varje post i utgiftsramen med målet att uppnå rättvisande redovisning för respektive verksamhetsområde. Den totala utgiftsramen för universitetsgemensamt verksamhetsstöd som år 2015 ska finansieras genom påläggsdebitering uppgår till 427 mnkr. Av detta ska 257 mnkr redovisas inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och 171 mnkr inom område forskning och utbildning på forskarnivå (se bild 15). Rektor fastställer fördelning mellan institutionerna med stöd av principerna i LiU:s redovisningsmodell. Bild 15 Fördelning av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet för påläggsdebitering (tkr) År Grundutbildning Forskning Summa Budget Plan Plan