Verksamhetsplan och budget för FÖRSTASIDA. samt plan för

Transkript

1 1 Verksamhetsplan och budget för FÖRSTASIDA samt plan för

2 Produktion: Kommunikations- och marknadsavdelningen, Linköpings universitet, Tryck: Augusti 2016, LiU-Tryck, Linköping. Foto: Thor Balkhed

3 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2017 SAMT PLAN FÖR LINKÖPINGS UNIVERSITET

4 INNEHÅLL VERKSAMHETSPLAN Inledning 5 Övergripande prioriteringar och satsningar för Det pedagogiska språnget för högsta kvalitet i utbildning 7 Förbättrade förutsättningar för forskning för högsta kvalitet 8 Breddad rekrytering, breddat deltagande och livslångt lärande 8 Samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning 8 LiU:s strategi: vision, mål och indikatorer 9 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå mål och indikatorer 9 Forskning och utbildning på forskarnivå mål och indikatorer 10 Samverkan mål och indikatorer 10 Förutsättningar, utmaningar och prioriteringar 13 Ekonomi 13 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 15 Forskning och utbildning på forskarnivå 17 Samverkan 19 Kompetensförsörjning och ledarskap 20 Lokalförsörjning 2 1 Verksamhetsstöd 22 Anslagsfördelning och finansiering av universitetsgemensam verksamhet 23 Anslagsfördelning: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå 23 Anslagsfördelning: Forskning och utbildning på forskarnivå 24 Finansiering av universitetsgemensam verksamhet 25 Investeringar BILAGOR Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden Ansvar för programutbildningar vid Linköpings universitet budgetåret Linköpings universitet: Ansvarsförhållanden och organisation Linköpings universitet: Årscykel och processen för planering och uppföljning 45 4 Innehåll

5 INLEDNING Verksamhetsplanen tar sin utgångspunkt i LiU:s strategi och är en handlingsplan för styrning, ledning och anslagsfördelning i syfte att systematiskt sträva efter att nå visionen och målen för universitetets övergripande uppdrag, det vill säga grundutbildning, forskning och samverkan. Den ger en bild av nuläget och vart universitetet vill nå. Verksamhetsplanen inleds med en redogörelse av de övergripande prioriteringarna och satsningarna för som följs av ett avsnitt om LiU:s strategi. Därefter är de övergripande uppdragen och övriga områden beskrivna utifrån sina respektive förutsättningar, utmaningar och prioriteringar: Ekonomi; Utbildning på grundnivå och avancerad nivå; Forskning och utbildning på forskarnivå; Samverkan; Kompetensförsörjning och ledarskap; Lokalförsörjning samt Verksamhetsstöd. I den sista delen av verksamhetsplanen presenteras styrelsens fördelning av anslagen från regeringen till grundutbildning och forskning samt finansiering av universitetsgemensamt verksamhetsstöd och investeringar. I bilagedelen återfinns Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag för den aktuella perioden. Dessutom finns bilagor kring ansvarsförhållanden och organisation samt processen för planering och uppföljning. Inledning 5

6 VERKSAMHETSPLAN OCH BUDGET FÖR 2017 SAMT PLAN FÖR

7 ÖVERGRIPANDE PRIORITERINGAR OCH SATSNINGAR FÖR Linköpings universitet, LiU, är inne på sitt 41:a år som universitet. Under fyra årtionden har medarbetare och studenter skapat ett universitet med stark ställning inom såväl utbildning och forskning som samverkan. Samhället förändras så snabbt att de som är unga i dag möter ett i många avseenden annorlunda samhälle än när LiU bildades. Vi lever i en tid av stora globala utmaningar där frågor om klimat, migration, hållbarhet och grundläggande förutsättningar för ett demokratiskt samhälle står på agendan. Europa genomgår stora förändringar och vi avlägsnar oss snabbt från det gamla industrisamhället. De högteknologiska branscherna, liksom digitaliseringen, får allt större betydelse och servicesektorn växer. De här förändringarna påverkar alla som i dag finns på arbetsmarknaden och aktualiserar behovet av livslångt lärande på alla nivåer i utbildningssystemet. När välfärden ställs inför nya utmaningar blir högre utbildning och forskning allt viktigare, och Sverige har sedan lång tid valt att låta dem vara grundpelare i samhällsbygget. Mot denna bakgrund behöver LiU konsolidera och vidareutveckla befintlig men också prioritera och utveckla ny verksamhet. Välfärdens utmaningar kräver fortsatta satsningar. I mötet mellan humaniora, samhällsvetenskap, medicin, teknik och utbildningsvetenskap finns kunskap om, och lösningar för, det framtida välfärdssamhället. LiU har särskilt goda förutsättningar att hitta och utveckla dessa mötespunkter, därför prioriteras särskilt fakultets- och ämnesövergripande verksamheter under perioden. Ett exempel på detta är den arbetslivsforskning som bedrivs vid LiU och som lyfts i inspelet till den kommande forskningspolitiska propositionen. Här har LiU en hög kompetens och en ambition att bli ett nationellt ledande kunskapscentrum. Grundutbildningen har under många år successivt getts försämrade ekonomiska villkor, då de statliga anslagen successivt har urholkats. Det årliga produktivitetsavdraget (att universitet och högskolor ska effektivisera på samma nivå som produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn) har lett till besparingar i verksamheten. Samtidigt tillkommer allt fler och alltmer komplexa uppdrag i verksamhetsstödet. Behovet av studiesocialt stöd till studenterna ökar liksom kraven på utvärderingar som kommer från andra myndigheter, etc. Resultatet blir att allt mindre resurser blir kvar till undervisning. I budgetunderlaget till regeringen har LiU särskilt lyft behovet av ytterligare utbildningsplatser, kopplat till välfärdens utmaningar, huvudsakligen förlagda till Norrköping. En viktig utgångspunkt är att verksamhetsutveckling sker lokalt, i mötet mellan lärare och lärare, mellan studenter och lärare, studenter och studenter och mellan universitetets verksamhet och samhället i övrigt. Institutioner, fakulteter och den LiU-övergripande nivån har sin viktigaste roll i att, utifrån den färdriktning LiU valt, stödja sina medarbetare och studenter som varje dag engagerar sig i kunskapsutveckling. En annan viktig utgångspunkt för universitetets framgång är välutvecklade internationella samarbeten och en god förmåga att attrahera forskare och studenter. Den globala expansionen inom utbildning och forskning har gjort att konkurrensen om studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Universitetets prioriteringar för att nå framgång inom internationalisering beskrivs i LiU:s internationaliseringsplan. Trots den hårdnande konkurrensen så står sig LiU väl och klättrar exempelvis i olika rankningar. I verksamhetsplan och budget för 2017, och planeringsförutsättningarna för de kommande åren, prioriteras de övergripande områden som beskrivs nedan. DET PEDAGOGISKA SPRÅNGET FÖR HÖGSTA KVALITET I UTBILDNING LiU ska ständigt arbeta för att vidareutveckla kvaliteten i våra utbildningar, arbetet med detta förstärks genom aktiviteterna som beskrivs under det gemensamma namnet Det pedagogiska språnget. För att möta de framtida pedagogiska utmaningarna, prioriteras följande: Utveckling av ett nytt kvalitetssystem vid LiU, för utbildning på grund-, avancerad- och forskarnivå. Riksdagen har beslutat om ett nytt kvalitetssystem för högre utbildning, där landets lärosäten kommer att ges ett större ansvar för egen kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Utöver kvalitetssäkring ska LiU:s system också garantera fortsatt utveckling av utbildningskvalitet. Det nya systemet ut- Verksamhetsplan 7

8 arbetas under 2016, för beslut av universi- samordning, prioritering och finansiering Dessa ingångar till akademiska studier tetsstyrelsen, och ska implementeras från av forskningsinfrastruktur, ska få verkan har visat sig vara viktiga för breddad och med och framåt. rekrytering. Fortsatt utveckling av de digitala resurserna för lärande. Didacticum har en nyckelroll avseende pedagogisk och didaktisk utveckling av lärarna, och därmed kvaliteten i LiU:s utbildningar. Viktiga resurser är Lisam, LiU:s virtuella lärmiljö, digitala hjälpmedel vid examination, och att alla datorsalar görs tillgängliga för alla studenter, och utrustas för digitalt lärande. Möjligheterna att kommunicera i undervisning mellan LiU:s olika campus förstärks. Satsningen på IKT-ambassadörer fortsätter under perioden. Under perioden kommer uppförandet av Studenthus Valla genomföras. Här kommer det att erbjudas attraktiva, funktionella och nyskapande lärmiljöer och funktioner som bibliotek, Didacticum och en samlad studentservice. FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR FORSKNING FÖR HÖGSTA KVALITET Konkurrensen om forskarna och om externa forskningsbidrag är hård. Därför måste förutsättningarna för forskarna vid universitetet vara de bästa möjliga. En god forskningsanknytning är också en förutsättning för god kvalitet i grundutbildningen. De beslutade stora satsningarna på molekylär medicin (WCMM), autonoma system (WASP), Environmental Humanities (Seed Box) och visualisering (Visual Sweden) visar att LiU spelar en viktig roll för att ta sig an framtidens forskningsutmaningar. I det inspel som LiU tagit fram till den kommande forskningspolitiska propositionen konkretiseras de innehålls- och strukturfrågor som vårt universitet anser vara särskilt betydelsefulla under kommande år. Det prioriteras att: Utbildnings- och seminarieaktiviteter i fråga om god forskningssed planeras att genomföras för både studenter och medarbetare. Detta görs mot bakgrund av den nationella diskussionen om vikten av redlighet i forskning. BREDDAD REKRYTERING, BREDDAT DELTAGANDE OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE LiU vill att högre studier ska vara ett alternativ för fler, och därför ska rekryteringen breddas. Breddad rekrytering innebär också ett ökat ansvar för LiU att ge studenterna goda förutsättningar att kunna fullfölja sina studier, det vill säga ett breddat deltagande. Från flera utbildningar rapporteras att studenterna har svårt att genomföra studierna i förväntad takt. En analys av studietakt och genomströmning kommer ingå i det kommande kvalitetssystemet. Med bas i den analysen får fakulteterna redskap för att planera de insatser som behövs som stöd till berörda studenter. De personer på arbetsmarknaden som är i behov av akademiska studier för sitt fortsatta arbetsliv ska i större utsträckning bli en viktig målgrupp för LiU. Andra målgrupper är dels flyktingar som nyligen kommit till Sverige, dels regionens ungdomsgrupper med låga övergångstal. För att uppnå en breddad rekrytering, breddat deltagande och ett livslångt lärande krävs en rad olika åtgärder. LiU vill därför: Fortsätta att attrahera de studenter som är bäst lämpade för studier oavsett bakgrund. För att nå en bredare rekrytering ska nationell rekrytering kombineras med regionala informationsinsatser. För att stärka den regionalt breddade rekryteringen kommer en utökad samverkan med SAMVERKAN FÖR ÖKAD KVALITET I UTBILDNING OCH FORSKNING Satsningarna inom utbildning och forskning handlar i slutänden om att bidra till en positiv samhällsutveckling, och det i nära dialog med samhället i övrigt. Detta är också det väsentliga i LiU:s samverkansuppdrag ett uppdrag som är integrerat i kärnverksamhetens utbildning och forskning. Samtidigt kräver samverkansuppdraget en egen handlingsplan och egna initiativ där nyttiggörandet är i fokus. De initiativ som fortsatt måste ges hög prioritet är att: Vidareutveckla dokumentationen av framgångsrik samverkan både inom forskning och utbildning genom fallstudier om forskningens och utbildningens nyttiggörande. Under 2016 utarbeta en samverkans- och innovationsstrategi där rollfördelning och ambitionsnivå tydliggörs. Strategin ska implementeras från Fördjupa och vidareutveckla samverkan med samarbetspartners som är viktiga för LiU, som Region Östergötland (RÖ), Linköpings och Norrköpings kommuner samt befintliga strategiska partner: ABB, Ericsson, Saab, Tekniska verken och Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI). Dessutom delta i samverkan för att attrahera och koordinera FoU-medel från finansiärer av samverkans- och innovationsprojekt. Samarbeta med andra lärosäten i frågor som rör nyttiggörande av forskningsresultat. Säkerställa resurser för att utveckla den jubileumsstiftelse som är under bildande för att möjliggöra en förstärkt givarverksamhet. En ny forskningsstrategi där rollfördelning aktörerna vid Region Östergötlands regio- och ambitionsnivå tydliggörs ska utar- nala kompetensplattform att prioriteras. betas under Viktiga frågor är unga Inventera och utarbeta en ny strategi för forskares karriärvägar, jämställdhet och LiU:s uppdragsutbildning, med utgångs- rekrytering av lärare, liksom förbättrade punkt att öka engagemanget i fort- och förutsättningar för forskarna att attrahera vidareutbildning. En ny strategi kommer externa medel. LiU:s forskningsstrategi att presenteras och beslutas under 2016 bör fastställas efter det att den forsk- för att sedan implementeras under ningspolitiska propositionen har presen- Att flyktinginitiativet med en särskild sam- terats. Strategin ska implementeras från ordnare som beslutades i slutet av 2015 och med fortsätter under Förslagen som arbetats fram i en utred- Verka för ett ändrat syfte med, och en ut- ning, tillsatt av rektor, med inventerade byggnad av, basårsverksamhet samt fler och utarbetade förslag till långsiktig utbildningsplatser inom fristående kurser. 8 Verksamhetsplan

9 LIU:S STRATEGI: VISION, MÅL OCH INDIKATORER V isionen för Linköpings universitet illustreras i en karta (se Bild 1 på sidan 11) som visar den önskvärda positionen som: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas. Visionen innehåller en strävan att hålla högsta internationella kvalitet i såväl utbildning som forskning. Den visar också vår tro på betydelsen av mötet mellan människor som vägen för att komma dit. Det handlar om möten mellan lärare och student, lärare och lärare, student och student, forskare och forskare (såväl internt som externt) och med det omgivande samhället. Som kartan visar vilar LiU:s strategi på en grund som utgår dels från vårt uppdrag, dels från de kärnvärden vi arbetar efter ( Vi har ). Däröver finns en rad viktiga förutsättningar i form av förmågor och stöd som behövs för att kunna uppnå visionen: En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap; En offensiv strategisk rekrytering; Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd; Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. Från grunden utgår tre spår inom utbildning, forskning och samverkan mot visionen. Samverkan utgör en viktig del för att öka såväl kvalitet som relevans i utbildning och forskning. Överst i de tre spåren finns målet ( Vi ska ) för att nå visionen inom utbildningen, forskningen respektive samverkan. Under dessa strategiska mål finns angivet hur vi ska nå dem ( Genom att ). För varje spår bestäms ett par indikatorer för att göra det möjligt för oss att följa utvecklingen. En betydelsefull del i strategiarbetet är vidare att sätta upp måltal för indikatorerna. Ytterligare en viktig del av strategiarbetet är att ta olika initiativ inom verksamheten för att stimulera till att målen ska kunna uppnås. Strategin för Linköpings universitet illustreras i en strategikarta som återfinns på nästa uppslag (Bild 1). På närmast följande sidor beskrivs mål, indikatorer och måltal för utbildning på grundnivå och avancerad nivå; för forskning och utbildning på forskarnivå och för samverkan. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ MÅL OCH INDIKATORER Linköpings universitets strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att: Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Följande indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Etablering på arbetsmarknaden med måltalet att universitetets jämförelsetal ska tillhöra topp 3 bland landets lärosäten i UKÄ:s rapporter om etableringen på arbetsmarknaden. Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram (hösttermin) med måltalet minst 5,50 procent. Etablering på arbetsmarknaden; måltal Följande måltal gäller för etablering på arbetsmarknaden: Etableringsår 2013: plats 1 Etableringsår 2011: plats 2 Etableringsår 2009: plats 2 Källa: UKÄ Etableringen på arbetsmarknaden för högskoleutbildade Examinerade läsåren 2011/12, 2009/10 och 2007/08, Rapport 2015:26. Nationell andel av antalet förstahandssökande; måltal Utfallet de tre senaste åren för indikatorn Nationell andel av antalet förstahandssökande till utbildningsprogram, som följs upp i anslutning till anmälningstidens utgång den 15 april respektive år, är: 2016: 5,06 % 2015: 5,03 % 2014: 5,22 % När det gäller måltalet förstahandssökande till utbildningsprogram påverkas det av den nationella trenden att allt fler lärosäten i allt större utsträckning över- Verksamhetsplan 9

10 går till utbildningsprogram, vilket gör att konkurrensen om förstahandssökandena ökar. LiU kommer också att följa upp i vad mån de förstahandssökande verkligen utnyttjar sin studieplats, det vill säga andelen av förstahandssökande som startar vid LiU. FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ MÅL OCH INDIKATORER Universitetets strategiska mål för forskningen är att: Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta ska ske genom att: Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Fältnormaliserat citeringsindex, med måltalet minst 1,15. Andel externa medel från Vetenskapsrådet (VR), med måltalet minst 7 procent i medelvärde de tre senaste åren. Fältnormaliserat citeringsindex; måltal Vad gäller citeringsindex så har utfallet för de tre senaste åren, enligt VR:s beräkningsunderlag till regeringen, varit: 2015: 1, : 1, : 1,09 Detta är fortfarande strax under riksgenomsnittet som för Sverige 2015 är 1,13. LiU har dock sedan 2010 haft en positiv utveckling från 0,96 till i dag 1, Ett måltal för LiU inför kommande treårsperiod är ett medelciteringsindex om 1,15 vid utgången av Andel externa medel; måltal Andelen forskningsbidragsmedel från Vetenskapsrådet, VR, är utgångspunkt i analysen av hur framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. LiU:s andel av beviljade medel från VR under de tre senaste åren är: 2015: 6,0 procent; 2014: 6,9 procent; 2013: 7,9 procent. Med måltalet minst 7 procent i medelvärde över tre år blir utfallet: 2015: 7,0 % 2014: 7,0 % 2013: 7,2 % SAMVERKAN MÅL OCH INDIKATORER Linköpings universitets strategiska mål för samverkan är att: Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap. Detta ska ske genom att universitetet ska: Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället. Följande två indikatorer med måltal är fastställda av universitetsstyrelsen: Av de externa medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA som går till svenska lärosäten ska andelen till LiU uppgå till minst 8 procent från vardera.* Personrörlighet: Andel adjungerade läraranställningar bör ligga runt 10 procent och externanställda forskarstuderande runt 20 procent. Not: Givet de senaste årens positiva trend och styrkta av det goda utfallet har ambitionsnivån höjts för respektive måltal, från 7 till 8 procents andel av det nationella utfallet. Externa medel; måltal Som en temperaturmätare på LiU:s konkurrenskraft och förmåga att attrahera samverkansrelaterade bidragsmedel, internationellt såväl som nationellt, redovisas här LiU:s andel (nationellt) av utbetalade medel från EU:s ramprogram (exkl. ERC) och VINNOVA. EU:s ramprogram VINNOVA 2015: 6,6 % 7,1 % 2014: 4,1 % 5,1 % 2013: 3,6 % 4,5 % LiU har, under 2015, väsentligen ökat sina intäkter från EU:s ramprogram och VINNOVA. Ökningen beror till stor del på att Horizon 2020 och strukturfonderna lanserats under perioden med gott utfall för LiU:s forskare. Personrörlighet; måltal Nedan anges utfallen för den senaste treårsperioden beträffande angivna personalkategorier som ett mått på universitetets attraktivitet ur ett samverkansperspektiv. Andel extern- Andel adjun- anställda gerade lärare forskarstud. 2015: 8,8 % 19,3 % 2014: 8,0 % 18,9 % 2013: 7,7 % 18,1 % Noterbart är att andelen adjungerade lärare, såväl som externanställda forskarstuderande, har ökat över perioden och närmar sig nu målvärdena på 10 respektive 20 procent. 10 Verksamhetsplan

11 Bild 1 LiU:s strategikarta VISA EXCELLENS TA ANSVAR Genom att: Vi ska: Ett universitet med internationell lyskraft där människor och idéer möts och utvecklas Skapa och sprida forskningsresultat med internationell genomslagskraft Bidra till en samhällsutveckling baserad på kunskap Attrahera och examinera eftertraktade studenter och doktorer för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld BYGGA STYRKA Stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan Vidareutveckla profilen av ett programoch campusorienterat universitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar ATTRAKTIVA AKADEMISKA MILJÖER Vidareutveckla och stärka samverkan med det omgivande samhället SKAPA EFFEKTIVITET Vi har: En god arbetsplats med ett engagerande och ansvarstagande ledar- och medarbetarskap En offensiv strategisk rekrytering Ett professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd Förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser Våra kärnvärden är nytänkande, gränsöverskridande, resultatorientering och konkurrensmedvetenhet Vårt uppdrag är att utifrån en demokratisk grundsyn och akademisk tradition skapa, sprida och nyttiggöra kunskap Strategin för Linköpings universitet illustreras i en strategikarta. LiU:s nuvarande strategikarta började gälla Verksamhetsplan 11

12 12 Verksamhetsplan

13 FÖRUTSÄTTNINGAR, UTMANINGAR OCH PRIORITERINGAR EKONOMI Förutsättningar Den ekonomiska tillväxten har fortsatt under 2015 och Linköpings universitet redovisar nu en omsättning på nära 3,7 miljarder kronor. Det ekonomiska resultatet för år 2015 uppgick till ett underskott på 48 mnkr, vilket motsvarar drygt 1 procent av intäkterna. Underskottet återfinns med 7 mnkr inom forskning och 41 mnkr inom utbildning. LiU:s balanserade kapitalförändring uppgår till 612 mnkr efter bokslutet 2015 och de oförbrukade bidragen, det vill säga medel som LiU fått i förskott för finansiering av kommande verksamhetskostnader, uppgår till 674 mnkr. Verksamhetsgrenarnas andel av LiU:s finansiering är 43 procent inom grundutbildning och 57 procent inom forskning. Forskningens andel har ökat gradvis under de senaste åren samtidigt som LiU fortsätter att ha en omfattande grundutbildning. Av LiU:s totala intäkter på mnkr (2015) utgör externa bidrag 27 procent, varav forskning utgör den absoluta huvuddelen. Utvecklingen med ökande bidragsintäkter de senaste åren har fortsatt, med en ökning på drygt 10 procent under Anslag är fortfarande den dominerande finansieringsformen och utgör 65 procent av de totala intäkterna. På kostnadssidan utgör personalkostnaderna 63 procent av de totala kostnaderna. Intäkter respektive kostnader under 2015 redovisas i Bild 2a och 2b. Linköpings universitet har fortsatt god ordning på ekonomin, men står inför ekonomiska utmaningar. Tidigare tillväxt har medfört att den balanserade kapitalförändringen har ökat och uppgick som mest vid ingången av 2012 till Bild 2a och 2b Intäkter respektive kostnader vid Linköpings universitet 2015 Intäkter 2015 Kostnader 2015 Avgifter 6 % Bidrag grundutb. 1 % Finansiella intäkter 0 % Finansiella kostnader 0,1 % Avskrivningar 4 % Bidrag forskning 28 % Anslag grundutb. 40 % Övrig drift 20 % Personal 63 % Lokaler 13 % Anslag forskning 25 % Avgifterna i intäkterna avser 4 procent grundutbildning och 2 procent forskning. Verksamhetsplan 13

14 Bild 3 Kostnader och intäkter samt balanserat kapital under samt budgetunderlagets prognos för (tkr) tkr Intäkter Kostnader Balanserat kapital 809 mnkr. De senaste åren har kapitalet minskat eftersom universitetet medvetet har arbetat med att omsätta resurserna till verksamhet och har därmed redovisat underskott. I ytterligare några år bedöms verksamheten komma att bedrivas med högre kostnader än intäkter, och en omställning pågår för att anpassa kostnaderna till förväntade intäkter för att nå en ekonomisk balans (se Bild 3). Som ett led i ekonomi- och verksamhetsplaneringen har rektor lämnat planeringsuppdrag till verksamheten. Syftet är att skapa utrymme för prioriterade satsningar genom effektivt resursutnyttjande eller omfördelning. Internrevisionen har i granskningsrapporter, redovisade i början av 2016, identifierat brister i resursfördelnings- och uppföljningsprocesserna. Universitetsstyrelsen uppdrog till rektor att fortsätta arbetet med att utveckla universitetets planerings- och uppföljningsprocess. Styrelsen underströk vikten av väl gjorda avvägningar, inte minst i förhållande till institutionerna, så att en analys förenas med ändamålsenliga villkor för ledning och styrning i kärnverksamheten. Inom gällande forskningsproposition fanns en avisering om ökat basanslag för forskning med 16,5 mnkr från och med 2016 för LiU. Ökningen blev 4,9 mnkr då regeringen valde en annan fördelning mellan lärosätena för att särskilt stärka högskolorna och de nya universiteten. Regeringen avser att presentera en ny forskningspolitisk proposition hösten De ekonomiska effekterna av den presenteras i budgetpropositionen samma höst. Utmaningar Från 2015 finns en kvalitetsförstärkning inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, teologi och lärarutbildning motsvarande cirka 12 mnkr. Förstärkningen, i form av höjda ersättningsbelopp, är utlovad till och med år Osäkerhet finns vad som händer 2019, och sannolikt kommer besked inte att lämnas förrän i regeringens budgetproposition hösten Detta försvårar planeringen då kursutbudet för 2019 redan kommer att vara fastställt då beskedet kommer. Linköpings universitet har tidigare erhållit särskilda medel för kvalitetsbaserad resursfördelning motsvarande 21 mnkr utifrån kvalitetsutvärderingar av utbildningars resultat. Från och med 2016 är de medlen indragna till samtliga lärosäten som en del av regeringens åtgärder för att möta de kraftiga utgiftsökningarna under I budgetunderlaget som LiU lämnade till regeringen beräknas det ekonomiska resultatet bli ett underskottet för 2016 till -105 mnkr, därefter beräknas underskotten minska till -51 mnkr 2017, -22 mnkr 2018, och -38 mnkr I prognosen som redovisades i föregående års budgetunderlag bedömdes kostnaderna fortsätta överstiga intäkterna i en ännu högre takt de närmaste åren. Det krävs beredskap och tidiga åtgärder för att anpassa kostnaderna till intäkterna utan att ge avkall på verksamhetens samlade kvalitet. Därmed kvarstår behovet av att successivt anpassa verksamhetens kostnader till intäkterna. Det gäller dels att få ekonomisk balans på universitetets totala ekonomi, vilket inte bedöms uppnås under perioden , dels att inom vissa organisatoriska delar av universitetet i större utsträckning möta behovet av att arbeta med anpassningen. Flera institutioner arbetar intensivt med åtgärder för att återställa negativt kapital. Det är viktigt med en väl fungerande planerings- och uppföljningsprocess för att i ett tidigt skede kunna identifiera oönskade avvikelser i verksamhet och ekonomi. Grundutbildningen har under många år fått försämrade ekonomiska förutsättningar. Anslagen från staten har successivt urholkats, delvis beroende på att produktivitetsavdraget i den årliga pris- och löneomräkningen urholkar resurserna. Avdraget innebär att alla lärosäten ska bli effektiva på ett sätt som motsvarar produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn, vilket är svårt att tillämpa för den personalintensiva verksamhet som bedrivs vid ett lärosäte. Den har i stället regelmässigt hanterats som en besparing i verksamheten. Grundutbildningens villkor och finansiering behöver vara i fokus de kommande åren. 14 Verksamhetsplan

15 Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och bärkraft. Andelen indirekta kostnader inom såväl grundutbildning som forskning behöver hållas på en rimlig nivå för att kunna upprätthålla en hög kvalitet i kärnverksamheten. En låg andel indirekta kostnader ses som en viktig konkurrensfaktor för LiU samtidigt som behovet av stöd ökar till följd av externa och interna faktorer. Universitetets förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser blir än viktigare när de ekonomiska villkoren blir mer knappa. Förmågan att generera resurser har varit god, vilket inte minst den tioprocentiga ökningen av externa bidrag under 2015 visade. Förmågan att prioritera och omfördela resurser i en akademisk miljö med inslag av kollegial styrning är en utmaning som innebär både en tillgång och en svårighet. I en ständigt föränderlig omvärld är behovet av att kunna prioritera och välja bort till förmån för att kunna genomföra satsningar för långsiktig utveckling av universitets verksamhet viktigt. Prioriteringen för resursfördelningen bör ha sin utgångspunkt från verksamhetens mål samt vilken effekt vi vill uppnå med de resurser LiU disponerar. Under perioden genomförs byggnationen av det nya studenthuset, vars finansiering till stor del sker genom att resurser frigörs då universitetet lämnar andra byggnader. Prioriteringar Högre grad av prioriteringar och omfördelningar av resurser behöver ske för att universitetet ska kunna fortsätta utveckla verksamheten mot uppsatta mål och behoven från en ständigt föränderlig omvärld. Med utgångspunkt i ovan och de ekonomiska utmaningar som universitetet står inför görs följande: Den övergripande prioriteringen för en långsiktigt hållbar ekonomi för Linköpings universitet är att successivt anpassa verksamhetens kostnader till beräknade intäkter. LiU behöver ha balans mellan kostnader och intäkter så att det balanserade kapitalet inte ska understiga 10 procent av omsättningen av intäkter. Grundutbildningens villkor och finansiering behöver förbättras då grundutbildningsanslaget under många år har urholkats. För att säkerställa att utbildning av hög kvalitet kan ges till studenterna krävs intensifierade prioriteringar av resurser, utbildningsutbud och undervisningsformer. Arbetet med att återställa negativt kapital inom vissa organisatoriska delar i verksamheten fortsätter, med stöd från såväl fakulteterna som den centrala nivån. Verksamhetsstödet behöver ständigt effektiviseras och anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Förutsättningar Linköpings universitet är ett av de lärosäten som under perioden haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen och är i dag Sveriges 5:e största universitet när det gäller utbildningsverksamhet. Universitetets utbildning på grundnivå och avancerad nivå kännetecknas, i enlighet med LiU:s strategi, av en stor andel (85 procent) utbildningsprogram och där i stort sett all utbildning (97 procent) är campusförlagd. I UKÄ:s kvalitetsgranskningar som genomfördes under perioden var LiU bland de bästa av landets lärosäten. Att nå och behålla hög kvalitet i utbildningarna är den viktigaste förutsättningen för att rekrytera de bäst lämpade studenterna, oavsett bakgrund, till LiU. Utmaningar Linköpings universitet har en position som ett av landets bästa lärosäten, ett faktum som inte kan tas för givet. För att bibehålla och förstärka positionen måste såväl utbildningsutbud som undervisningsformer hålla fortsatt hög kvalitet och ständigt utvecklas, förnyas och marknadsföras gentemot de ungdomar som ska välja lärosäte. Ändrade studie- och beteendemönster, liksom förändrade förkunskaper hos de studerande, kommer att påverka utvecklingen vid LiU. En lägre genomströmning, från en jämfört med andra lärosäten hög nivå, är ett tilltagande problem som identifierats på flera utbildningar under Andra faktorer, som arbetsmarknadens utveckling, studiemedelssystemets villkor och den ökade internationella konkurrensen, spelar stor roll. Helt avgörande för om LiU ska kunna behålla positionen som ett av landets bästa lärosäten är att universitetet fortsätter att rekrytera mycket kvalificerade lärare/ forskare. En utmaning som fokuseras under perioden ansluter till perspektivet om ett livslångt lärande, det vill säga individers behov av akademiska studier för ett fortsatt arbetsliv. En annan utmaning rör migration, breddad rekrytering och breddat deltagande. Prioriteringar Universitetet prioriterar under Det pedagogiska språnget och också breddad rekrytering, breddat deltagande och det livslånga lärandet. DET PEDAGOGISKA SPRÅNGET FÖR HÖGSTA KVALITET I UTBILDNING Ett nytt kvalitetssystem vid LiU LiU prioriterar under perioden tillskapandet av ett internt kvalitetssystem för att säkra och utveckla hög kvalitet i utbildningarna. Nationellt införs ett nytt kvalitetssystem som i stora drag innebär att lärosätena ska bygga upp egna system för kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling. Dessa system ska sedan granskas av UKÄ i så kallade lärosätesgranskningar. I det övergripande kvalitetssystemet ingår fyra komponenter: utöver examenstillståndsprövningar och lärosätesgranskningar ingår även utbildningsutvärderingar och tematiska utvärderingar. För ändamålet finns vid LiU en arbetsgrupp med representation från samtliga fakulteter, studenter och kvalitetssamordnare. Under 2016 utvecklas ett internt kvalitetssystem som implementeras Det nya kvalitetssystemet inbegriper analyser av genomströmning vid utbildningarna. Prioriterade insatser avseende den identifierade lägre genomströmningen kan bli utökat stöd till studenter avseende studieteknik, språkutveckling och eventuella insatser av studenthälsan. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade. Samverkanssäkran av utbildningar är också en del av det framtida kvalitetssystemet. Det är ett led i att LiU ska fortsätta att vara Sveriges bästa programuniversitet. Arbetet, som sker successivt, inkluderar Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika Verksamhetsplan 15

16 kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att de ska nå examensmålen. Fortsatt utveckling av Digitala resurser för lärande I den pågående omvandlingen av de tekniska lösningar som hör samman med utbildning och undervisning spelar projektet Digitala resurser för lärande en viktig roll och utgör en utmaning med flera facetter; för tillskapandet av fysiska IT-arbetsplatser för studenter, virtuella arbetsplatser för studenter/digitala lärmiljöer för studenter och medarbetare, datorsalar med studentdatorer avsedda för undervisning och/eller fri användning, digitala verkstäder och experimentmiljöer där studenter och lärare bereds möjlighet att laborera med den senaste utvecklingen i syfte att utveckla sin pedagogik och sin digitala kompetens. Målet är att tillhandahålla interaktiva, flexibla och studentcentrerade lärmiljöer, optimera tillgången till digitala resurser vid LiU:s olika campus samt säkerställa en ändamålsenlig och resurseffektiv förvaltning och vidareutveckling av de digitala resurserna över tid. Det pedagogiska språnget prioriteras genom Digitala resurser för lärande vid LiU:s olika campus. Didacticum, universitetets pedagogiskt/didaktiska centrum, bidrar till den pedagogiska utvecklingen vid universitetet, genom att erbjuda seminarier och workshops för lärare som fokuserar på exempelvis hållbar utveckling eller de utmaningar som följer av en stor heterogenitet i basgrupper. Didacticums satsning på LiU:s pedagogikdagar har varit välbesökta och inspirerande och fortsätter under Återkoppling i undervisning och utbildning och hur den kan utvecklas var en fråga som studenterna lyfte fram i studentundersökningen Under pedagogikdagarna 2016 fokuserades därför i hög grad återkoppling för studenter och lärare, till exempel i digital undervisning. Pedagogikdagarna syftar till att med hjälp av goda exempel, inspiration och samverkan arbeta med att stärka LiU:s möjligheter att bli det bästa alternativet för universitetsutbildning. Universitetet fortsätter utveckla digitala resurser för lärande genom kursdatabasen Bilda, den virtuella lärmiljön Lisam och ett nytt systemstöd för elektronisk kursvärdering. Arbetet med att implementera dessa system är prioriterat då dessa utgör viktiga förutsättningar för en grundutbildning av hög kvalitet. BREDDAD REKRYTERING, BREDDAT DELTAGANDE OCH LIVSLÅNGT LÄRANDE Breddad rekrytering och breddat deltagande Breddad rekrytering och också förmåga att skapa ett breddat deltagande, det vill säga förmåga att ge studenterna goda förutsättningar att kunna fullfölja sina studier, är en av utmaningarna för LiU i rekryteringen av nya studenter. Regeringen efterfrågar i ökande grad kompletterande utbildningar för personer med avslutade utländska akademiska utbildningar vilka, såtillvida att nya resurser tillförs, prioriteras under perioden; läkare, lärare, biomedicinska analytiker, sjuksköterskor, psykologer, ekonomer och socionomer. Vi har även svarat positivt på förfrågan att erbjuda kompletterande utbildningar för ingenjörer (U20 16/01169/UH). I vilken utsträckning LiU får kompletterande utbildningar avgör också behovet av validering och att erbjuda vägar för komplettering av utländska examina. Det livslånga lärandet Som ett led i det livslånga lärandet erbjuder LiU också olika möjligheter till vidareutbildning för dem som är verksamma i förskola och skola. Genom en förstärkt skolsamverkan erbjuder LiU skolans olika professioner goda möjligheter till kunskapsutveckling. LiU fortsätter under perioden att samverka med skolor på många olika sätt allt från att förse lärare, skolledare eller studie- och yrkesvägledare med ny kunskap till att erbjuda studiebesök för elever. Fortbildning för lärare erbjuds också via förskolelyftet, lärarlyftet och fristående kurser: Vidareutbildning erbjuds också till lärare som saknar lärarexamen. Universitetet ska också kunna bereda utbildning inom ramen för det livslånga lärandet, som utgår från människors behov av akademiska studier för ett fortsatt arbetsliv. Prioritet ges åt universitetets förmåga att bryta den sociala snedrekryteringen av studenter till högskolan utifrån föräldrarnas utbildningsnivå, med fokus på de ungdomsgrupper i regionen som har låga övergångstal från gymnasiet till högskolan. I det regionala sammanhanget är det ett flertal orter som relativt sett har låga övergångstal, till exempel Norrköping, Motala, Mjölby, Söderköping, Finspång och Åtvidaberg. För att stärka den regionalt breddade rekryteringen prioriteras en utökad samverkan med aktörerna vid Region Östergötlands regionala kompetensplattform. Under perioden verkar LiU för ett förändrat syfte och en utbyggd basårsverksamhet och också för en utökning av utbildningsplatser inom fristående kurser, då dessa ingångar till akademiska studier är viktiga för en breddad rekrytering. Förstärkta rekryteringsinsatser Med utgångspunkt i de ovan beskrivna utmaningarna vad gäller studentrekryteringen behöver vi göra särskilda rekryteringsåtgärder. Detta i syfte att bredda såväl rekrytering som deltagande och även möjliggöra för livslångt lärande. I detta sammanhang kan universitetets uppdragsutbildningar komma att bli centrala. Under 2016 utarbetas en ny strategi för LiU:s uppdragsutbildning, med utgångspunkt att öka engagemanget i fort- och vidareutbildning, en strategi som implementeras under Ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för utbytesprogram med utländska lärosäten har LiU en omfattande verksamhet. Sammantaget råder dock en obalans mellan inresande och utresande studenter då LiU sänder ut fler studenter till de utländska lärosätena än vad som kommer till Linköping. För vissa lärosäten, framför allt i engelskspråkiga länder, är det precis tvärtom. För att LiU även fortsättningsvis ska ha möjlighet att sända studenter till sådana lärosäten behöver LiU ombesörja att studenter från dessa universitet i större utsträckning kommer till Linköping. Mot denna bakgrund fortsätter LiU för 2017 den satsning, som startades 2016, på ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på utbytesstudenter från sådana lärosäten. 16 Verksamhetsplan

17 Bild 4 Beviljade bidrag från VR:s stora utlysning, i relation till respektive års basanslag 50 % 40 % 30 % % 10 % 0 % Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Karlstads universitet Karolinska Institutet Kungl. Tekniska högskolan Linköpings universitet Linnéuniversitetet Luleå tekniska universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ Förutsättningar Globalt är högskolevärlden stadd i en närmast dramatisk expansion både inom utbildning och forskning. Den expansion som tidigare främst skett i västvärlden sker nu i huvudsak utanför Europa och USA. Expansionen, internationellt och nationellt, har gjort att konkurrensen om till exempel studenter, lärare, forskare och finansiering har ökat. Även antalet vetenskapliga publikationer har ökat kraftfullt. Trots den allt hårdare internationella konkurrensen så klarar sig LiU väl i olika rankningar. Till exempel har LiU på två års tid klättrat från 40:e till 24:e plats på den prestigefyllda QS-rankningen över de 50 främsta universiteten i världen som är yngre än 50 år. I Sverige är LiU känt som ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella, vägar. LiU har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns mycket framstående teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet som förutom framstående disciplinär forskning även är känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Linköpings universitet har, relativt de andra stora universiteten i Sverige, i likhet med tidigare år ett mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag,), i relation till grundutbildningsanslaget. Detta faktum missgynnar LiU på flera sätt. Exempelvis är det många både nationella och internationella finansiärer som i dag kräver samfinansiering av projekt. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom utgör basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammantaget gör detta att Linköpings universitet har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet. Utfallet respektive år varierar bland annat beroende på att anslag oftast beviljas på tre eller fyra år samt på mängden tillgängliga medel hos Vetenskapsrådet (VR) respektive år. Sett över perioden ligger LiU högt med en medelstilldelning av knappa 30 procent om anslagen relateras till basanslagens storlek (se Bild 4). Utmaningar LiU har fyra stora universitetsövergripande utmaningar som relaterar till LiU:s strategi och även till arbetet med intern styrning och kontroll, nämligen bibliometri/publiceringar, externa medel och infrastruktur. BIBLIOMETRI/PUBLICERINGAR Från och med 2009 omfördelas en del av basanslagen, numera 20 procent, mellan lärosätena. Omfördelningen baserar sig på indikatorer som bibliometri och förmågan att attrahera externa medel erhöll LiU ett tillskott på 5 mnkr, vilket är ett kvitto på att kvaliteten av forskningen vid LiU fortsätter att utvecklas. Denna ökning var dock mindre än förväntat då regeringen valde en modifierad fördelningsmodell som gynnade högskolor och de nya universiteten. Trots ökningen av anslagen har LiU ändå, i relation till grundutbildningen, ett fortsatt lågt basanslag. De ökningar som erhålls är i förhållande till anslagen små, varför LiU även i fortsättningen kommer att vara missgynnat relativt de andra stora lärosätena. EXTERNA MEDEL Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska Verksamhetsplan 17

18 forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council (ERC) både för yngre och för etablerade forskare. Under 2015 erhöll LiU tre stora anslag, två från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, KAW, och ett från en gemensam FORMAS-/MISTRA-satsning. För den sistnämnda satsningen erhöll LiU i början av året 40 mnkr för ett tvärvetenskapligt projekt inom Environmental Humanities. I april tillkännagav KAW en satsning på molekylär medicin under en nioårsperiod om 150 mnkr. I maj erhöll LiU den hittills största enskilda satsningen från KAW inom autonoma system. Satsningen som innefattar totalt mnkr ska koordineras av LiU och drivas tillsammans med Chalmers, KTH och Lunds universitet samt industrin. Stiftelsen står för mnkr, industrin för 300 mnkr och medverkande universitet för 200 mnkr. Naturligtvis medför dessa satsningar, speciellt den sistnämnda, ett behov av att omprioritera basanslagsmedel då det även här krävs viss samfinansiering. INFRASTRUKTUR Finansieringen av svensk forskningsinfrastruktur har förändrats dramatiskt under de senaste åren. I enlighet med direktiven i den tidigare forskningspropositionen finansierar Vetenskapsrådet från och med 2009 inte längre dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. Det ansvaret har istället övergått till universiteten medan Vetenskapsrådet fokuserar på infrastrukturer av nationellt intresse. Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse finansierar från och med 2011 inte heller dyrbar utrustning till enskilda forskare eller grupper. LiU ställer sig positivt till den förändring som skett, det vill säga att universiteten tar ett övergripande ansvar för vilken ny utrustning som ska anskaffas. Detta förutsätter, precis som Vetenskapsrådet har beslutat, att forskarna i sina ordinarie projekt kan få ersättning för driftkostnader och avskrivningar för att minimera belastningar på basanslaget. Dessutom kan prioriteringarna inom Rådet för forskningens infrastruktur (RFI), vid Vetenskapsrådet, komma att få stor betydelse för vilka infrastrukturer som universiteten väljer att finansiera eller avveckla. När det gäller de nationella infrastrukturerna, som är finansierade via Vetenskapsrådet, så deltar LiU just nu i diskussioner om nästa Guide till infrastrukturen, som är Vetenskapsrådets policydokument om infrastruktur. Denna Guide kommer att färdigställas under 2016 och en ny utlysning kommer Vad gäller de lokala infrastrukturerna kommer lärosätena själva att behöva ta på sig investeringsansvaret för utrustningar för att eventuellt kunna få avskrivningskostnader via beviljade projektanslag. Investeringsansvaret och de numera allt dyrare utrustningarna kommer att innebära att universitetets låneram för perioden behöver öka, något som beskrivits i budgetunderlaget till utbildningsdepartementet. OREDLIGHET Oredlighet i forskning, i dagligt tal ofta benämnt forskningsfusk, kan exempelvis leda till att människor och djur utsätts för risker. Det i sin tur kan leda till att förtroendet för forskare och forskning skadas. Alla forskningsresultat måste därför redovisas öppet så att andra forskare kan kontrollera och upprepa forskningen. Först då kan forskningen betraktas som vetenskapligt godtagen. Mot bakgrund av den nationella diskussionen om vikten av redlighet i forskning planerar LiU utbildnings- och seminarieaktiviteter, i frågan om god forskningssed. Målgruppen är både studenter och anställda. Frågan om oredlighet kommer också att behandlas i den nya forskningsstrategin som ska utarbetas. Prioriteringar Förutom de fyra stora universitetsövergripande utmaningarna som beskrivs ovan ska det utarbetas en ny forskningsstrategi för perioden Bibliometri/publiceringar är ett mått som även framgent kommer att vara av stor vikt för universitetet. Publiceringsanalys är en central parameter för att utvärdera forskningskvalitet, erhålla externa medel och för att omfördela basanslag. LiU måste även framöver bevaka vetenskapliga publiceringar, inklusive tillgång till publikationer via OA (Open Access) och citeringsfrekvenser, följa upp publicering vid institutionsdialoger och anordna interna LiU-konferenser om publiceringar. Detta för att kunna säkerställa att LiU fortsätter öka sitt citeringsindex. Linköpings universitet är mycket beroende av externa medel från forskningsfinansiärer och konkurrensen om medlen fortsätter att öka. Därför måste förutsättningarna för forskarna vid universitetet vara de bästa möjliga. Tillräckligt med relevant forskningsanknytning är också en förutsättning för god kvalitet i grundutbildningen. LiU bör därför även framgent fortsätta arbetet med att stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer. Kopplat till detta är naturligtvis LiU:s förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser. Då inga större framtida förstärkningar är att vänta till högskolesektorn i sin helhet, så kommer förmågan att kunna fokusera och omprioritera att vara än viktigare framöver. LiU bör därför, på alla nivåer, ständigt prioritera inom sin forskningsverksamhet för att kunna frigöra resurser för nya satsningar. Med anledning av finansiärernas ändrade inställning vad gäller finansiering av dyrbar vetenskaplig utrustning kommer infrastrukturfrågorna i framtiden att bli ett allt viktigare strategiskt område för universitetet. Den utredning som rektor tillsatte under 2014 lade fram sin rapport under 2015 där ett flertal rekommendationer delgavs för att: skapa en resurskatalog av i första hand befintlig och i andra hand önskvärd infrastruktur, utarbeta en tydlig hanteringsordning vad gäller prioritering av vetenskapligt dyrbar infrastruktur, samt utarbeta finansieringsmodeller som inkluderar investeringsplaner för desamma. Flera av rekommendationerna implementeras under 2016 för att få effekt under ARBETSLIVSFORSKNING LIU:S INSPEL TILL DEN FORSKNINGSPOLITISKA PROPOSITIONEN Under hösten 2015 skickade LiU in sitt inspel till den kommande forskningspolitiska propositionen. Ett huvudbudskap var det nationella behovet om arbetslivsforskning i vid bemärkelse. Arbetslivsforskning är ett viktigt område inom Välfärdens utmaningar där LiU har starka forskningsmiljöer, till exempel HELIX ett VINN Excellence Center, Remeso ett FORTE Excellence Center, KITE, som är ett stort forskningsprogram finansierat av Riksbankens Jubileumsfond, Institutet för analytisk 18 Verksamhetsplan

19 sociologi, IAS, etc. LiU har äskat medel i budgetunderlaget för uppbyggnaden av ett nationellt kunskapscenter för arbetslivsforskning. Oavsett utfall har LiU ambitionen att fortsätta arbetet med att stärka forskningen inom området. STRATEGISKA FORSKNINGSOMRÅDEN, SFO De strategiska forskningsområdena som initierades under 2008 utvärderades under 2014 av en internationell bedömargrupp. Utvärderingen gjordes både avseende ledning och vetenskapligt innehåll. I maj 2015 skickades utvärderarnas rekommendation till utbildningsdepartementet och glädjande nog gav utvärderingen ett positivt besked vad gäller de miljöer som LiU är värd för. För materialområdet föreslogs till och med en ökning av anslaget med tkr då utvärdering gav betyget excellent på alla kriterier. Tyvärr råder det fortfarande en viss osäkerhet rörande SFO:ernas framtid men med största sannolikhet kommer dessa satsningar att fortgå. LiU har, tillsammans med de andra lärosätena, ett stort ansvar att fortsätta arbetet med dessa verksamheter. SAMVERKAN Förutsättningar Samverkan har stark tradition vid Linköpings universitet. Sprunget ur ett samhälleligt behov har LiU allt sedan sin tillkomst karakteriserats av en god samverkanskultur, en mångfald av samarbeten och goda relationer med sin omvärld. Det finns en likaledes stark tradition av att betrakta samverkan som en integrerad del av vår forskning och utbildning där vetenskaplig och samhällelig relevans går hand i hand. Såväl inom utbildning som inom forskning sker samverkan med det omgivande samhället naturligt, dagligen och i otvungna former. Som en följd av ovanstående är majoriteten av LiU:s goda exempel på samverkan utvecklade i LiU:s forskaroch utbildningsmiljöer. Att genom en god samverkan öka de ekonomiska ramarna för verksamheten har även varit ett sätt att tackla de relativt sett låga basanslagen som LiU tilldelats. Samtidigt gör den ökande konkurrensen om studenter, lärare och forskningsmedel samt den internationella trenden rörande forskningens genomslag, att LiU inte kan vila i sina redan goda resultat inom området utan måste förmå att flytta fram sina positioner ytterligare. Det finns flera utmaningar att ta sig an för att samverkan i ännu större utsträckning ska kunna bidra till att koppla utbildningarna till blivande arbetsmarknad, stärka relevansen i forskning och underlätta nyttiggörande av kunskap och det är där LiU:s strategier för strategisk samverkan får betydelse. Begreppet strategisk samverkan utgår från ambitionen att fördjupa lärosätets roll som långsiktig kompetensresurs och kunskapsnav i samhälls- och näringslivsutvecklingen och relaterar till vår samlade verksamhet och vårt kvalitetsarbete inom såväl utbildning som forskning. Utmaningar Enligt högskolelag och -förordning har vi som lärosäte uppdraget att utbilda våra studenter så att de kan tillämpa sina kunskaper i arbetslivet och bidra till en positiv samhällsutveckling. Uttryckt i Högskoleförordningen som att visa sådan färdighet och kunskap som fordras för att självständigt verka i arbetslivet. Genom att integrera samverkan i alla våra utbildningar skapas bättre förutsättningar för ett arbets- och samhällsintegrerat lärande där studenterna ges möjlighet att omsätta sina teoretiska kunskaper i ett praktiskt arbete samt att utveckla generiska kompetenser och förmågor. Dessa samverkansinslag måste också kvalitetssäkras i förhållande till lärande- och examensmål. Inom ramen för utbildningssamverkan ligger även LiU:s satsning på Demola där externa uppdragsgivares utvecklingsprojekt och studenternas entreprenörskap står i fokus. Verksamheten har fått ett förnyat kontrakt som löper Det finns en stor förväntan från såväl näringsliv som de offentliga finansiärerna på att verksamheten utvecklas till ett starkt verktyg för hållbar tillväxt i regionen. Vad gäller forskningen har samhällets och forskningsfinansiärernas ökade intresse av, och förhoppningar om, att forskningen ska hjälpa till att lösa samhällets utmaningar lett till ökade förväntningar på lärosätena att redovisa forskningens genomslag. Genomslag innebär i bred mening effekter av forskningen utanför akademin som i vissa sammanhang och på sikt kan innebära en konkret samhällspåverkan genom att forskningens resultat tillämpas för att åstadkomma sociala, ekonomiska, miljömässiga och kulturella effekter (Vetenskapsrådet, 2014). LiU har framgångsrikt valt att använda sig av fallstudier för att beskriva forskningens nyttiggörande. Utmaningen relaterat till detta är hur vi på bästa sätt kan uppmuntra och stödja kärnverksamheten i det fortsatta arbetet med att lyfta fram och synliggöra goda exempel. Ser man till den internationella utvecklingen kommer forskarna i allt större omfattning och redan vid ansökningstillfället även behöva beskriva det förväntade genomslag som forskningen ska resultera i samt hur vägen dit ska säkerställas. Sett till de utmaningar som finns för att säkerställa och finansiera forskning och dess nyttiggörande finns en stor potential i LiU:s samverkan och strategiska partnerskap med såväl näringsliv som offentliga aktörer. Med en god samverkan som grund finns goda möjligheter till en förstärkt EU-finansiering, i det regionala sammanhanget kan det till exempel handla om EU:s struktur- och socialfonder. Ur ett nationellt perspektiv kommer stora resurser att avsättas via regeringens aviserade strategiska samverkansprogram ett program som i första hand kommer att fokusera på följande områden: digitalisering, life science samt miljö- och klimatteknik områden där LiU står starkt men där utmaningen är att koordinera samverkan både inom och utom akademin. Prioriteringar För att hantera de utmaningar som beskrivits ovan finns ett antal angelägna initiativ. Övergripande för verksamheten, i linje med universitetets strategioch kvalitetsarbete, behövs en reviderad samverkans- och innovationsstrategi. Denna kommer att utarbetas under 2016 med implementation från Strategin kommer att kompletteras med hur ett ändamålsenligt och effektivt verksamhetsstöd bör utformas. Av särskilt intresse är LiU:s strategiska partnerskap som kräver kontinuerligt stöd, koordinering och uppföljning. Med ytterligare partnerskap i portföljen än mer än så. Verksamheten är starkt kopplad mot universitetets huvudprocesser, forskning och utbildning, och ska därför särskilt beaktas i ovan nämnda strategi. I LiU:s samverkanspolicy fastställs även att ledningsverktyg och incitamentsstrukturer, på såväl organisations- som Verksamhetsplan 19

20 individnivå, som stimulerar och belönar ett framgångsrikt samverkansarbete, ska utvecklas. FORSKNINGSSAMVERKAN Framgångsrik forskningssamverkan kännetecknas, utöver de traditionella inomvetenskapliga kriterierna, bland annat av utökade finansieringsmöjligheter och av att forskningsresultaten kan dokumenteras och tillgängliggöras ur ett nyttiggörandeperspektiv. I förlängningen kan det leda till genomslag och en utvidgad syn på forskningskvalitet. Prioriterat inom detta område är att stimulera, attrahera och koordinera FoU-medel från finansiärer av samverkans- och innovationsprojekt. Här återfinns bland annat VINNOVA:s programutlysningar för VinnVäxt, Utmaningsdriven Innovation och Strategisk Samverkan, EU:s ramprogram för forskning och innovation, struktur- och socialfondsprojekt samt europeiskt territoriellt samarbete (InterReg). Resurser för att möjliggöra en förstärkt privat givarverksamhet är också ett prioriterat initiativ. En viktig fråga, för såväl LiU som övriga svenska lärosäten, är vilket eget ansvar lärosätena har för att nyttiggöra resultat från utbildning och forskning. Till detta hör att definiera vilket ansvar universiteten har för de intellektuella tillgångar som skapas genom lärares och även studenters verksamhet. LiU har tillsammans med tre andra lärosäten initierat ett arbete med att formulera en universitetskod som är tänkt att uttrycka de krav som ett svenskt lärosäte i dag bör ställa på sin verksamhet med avseende på detta ett arbete som är prioriterat att fortsätta under verksamhetsplanens genomförandeperiod. UTBILDNINGSSAMVERKAN Vid LiU finns sedan tidigare ett styrelsebeslut som stipulerar att samtliga program- och professionsutbildningar vid lärosätet ska samverkanssäkras, det vill säga kartläggas, dokumenteras och självvärderas ur ett samverkansperspektiv. Med god grund i det nationella pilotprojekt som LiU deltagit i, och i linje med UKÄ:s riktlinjer, kommer samverkans-/arbetslivsperspektivet nu att inkluderas i det kvalitetssäkringssystem för högre utbildning som utvecklas vid lärosätet. Modellen kommer gradvis att implementeras som ett led i att på ett strukturellt, strategisk och långsiktigt sätt bedriva utbildningssamverkan. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH LEDARSKAP Förutsättningar Medarbetarna är LiU:s viktigaste resurs och personalkostnaderna utgör 63 procent av de totala kostnaderna. Universitetets framgångar och styrka kan till stor del förklaras av den samlade kompetensen och förmågan att samverka inom och mellan olika nivåer samt med övriga samhället. Det är på så sätt som starka forskningsmiljöer och utbildningsprogram har utvecklats och blivit framgångsrika. För framtiden är denna strategi viktigare än någonsin. I en tid då komplexiteten ökar och konkurrensen hårdnar blir ett väl fungerande samarbete än viktigare. Det gäller såväl inom utbildning och forskning som inom verksamhetsstödet och i samspelet däremellan. Målet är högt ställt: Vid LiU ska vi nå våra mål, utveckla verksamheten och varandra. Kompetensförsörjning är det samlade begreppet för attrahera-rekrytera-behålla-utveckla-avveckla kompetens. Arbetet bedrivs på både en strategisk och operativ nivå. På den strategiska nivån är arbetet inriktat på arbetsmiljö, chef- och ledarutveckling, Lika villkor, medarbetarskap och rekrytering. Samtliga dessa områden återfinns i LiU:s strategi och utgör förutsättningar för byggandet av attraktiva akademiska miljöer. Utmaningar Universitetet befinner sig fortfarande i ett skede av både ersättningsrekrytering, på grund av pensionsavgångar, och expansionsrekrytering. Generationsskiftet beräknas generera rekryteringsbehov fram till och med 2019, och cirka 400 medarbetare, varav 200 lärare/forskare, ska ersättas. Expansionsrekryteringen kommer främst att finansieras inom ramen för externa bidrag och då främst genom rekrytering av doktorander och postdoktorer. Övriga universitet i Sverige befinner sig i en likartad situation och konkurrensen om lärare och forskare innebär att alla universitet står inför en stor utmaning. Universitetets förmåga att attrahera och rekrytera lärare och forskare är helt avgörande för universitetets framtid och för att nå universitetets mål, utföra excellent utbildning, forskning och samverkan. LiU:s strategi för rekrytering av lärare är att: vara en nationellt och internationellt attraktiv och konkurrenskraftig arbetsgivare, rekrytera lärare som bedriver excellent utbildning, rekrytera lärare som stärker och utvecklar internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer, rekrytera lärare som genererar en ökad andel externa bidrag och därigenom bidrar till en stabil forskningsfinansiering för LiU. Konkurrensen om studenter, lärare, forskare och resurser blir alltmer utmanande. Ett väl fungerande chef- och ledarskap är av avgörande betydelse för LiU. Det krävs av LiU:s chefer att de utvecklar och driver den del av verksamheten som de ansvarar för gentemot LiU:s mål och även uppvisar förmåga att generera, prioritera och omfördela resurser och kompetens. Det ligger en stor utmaning i att vara chef inom akademin. Chefskapet innebär ofta att gå från att vara kollega till att vara kollegornas chef till att efter viss tidsbegränsad tid återgå till att vara kollega. Detta chefskap ställer stora krav på att utveckla den professionella relationen till medarbetarna genom att ha förmåga att fatta svåra beslut, handla med LiU:s bästa för ögonen, skapa tydlighet i uppgifter och roller, visa respekt, vara tillgänglig och utöva den arbetsgivarroll som tilldelats genom delegation från rektor. Prioriteringar REKRYTERING Universitetet ska sträva efter en mer balanserad karriärstruktur och då framför allt öka andelen meriteringsanställningar och anställningar som postdoktor. Generationsskiftet ger förutsättningar för detta. Resultatet av de verksamhetsoch kompetensanalyser som kommer att genomföras utgör underlag för att nå strävansmålet. CHEF- OCH LEDARSKAP Enligt resultatet av medarbetarenkäten är många nöjda med sin chef. Den närmaste chefen uppskattas genomgående i organisationen, särskilt avseende lyhördhet, förtroende och respekt. Chefer och ledare behöver olika typer av förutsättningar för sitt chef- och ledarskap. Det kan handla om tid för uppdraget, kunskap, stöd, kompetensutveckling och befogenheter. Utifrån den 20 Verksamhetsplan

21 betydelse som chefer och ledare vid LiU har, och de utmaningar de står inför, så genomförs två prioriterade aktiviteter under och det är dels hållbart chefskap, dels ledarutbildning för ledare inom utbildning och forskning. MEDARBETARSKAP I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att medarbetarna upplever att deras arbete är meningsfullt, att de har stimulerande arbetsuppgifter, att de är delaktiga i utformningen av sina arbetsuppgifter och att de har tillräckliga befogenheter för att kunna ta det ansvar som förväntas av dem. Detta är vad som betecknas som friskfaktorer i en organisation och medarbetarskapet utgör ett styrkeområde vid LiU. Fortfarande ligger nivån på upplevd negativ stress relativt högt men upplevelsen bland medarbetarna är att institutioner/enheter aktivt arbetar med frågan. Resultatet i medarbetarenkäten utgör grunden för att arbeta med det prioriterade området hållbart medarbetarskap. Som ett led i de prioriterade aktiviteter som handlar om hållbart chef-/ledarskap och medarbetarskap startas under 2016 ett projekt i samarbete mellan HR-enheten och organisationsforskare vid LiU. Projektet syftar till att skapa tydlighet och enkelhet i hur LiU ser på och arbetar med frågor om hur chef-/ ledarskap och medarbetarskap kan utvecklas och stödjas i organisationen. Det finns två huvudsakliga målsättningar för projektet. Det första målet är att beskriva en modell för chef-/ledarskap och medarbetarskap vid LiU. Denna modell ska utgå från LiU:s värdegrund och uppdrag och från forskning och beprövad erfarenhet inom ledarskaps- och HR-området. Modellen ska bidra till att förenkla den i dagsläget något spretiga bilden av förväntningar på medarbetare. Det andra målet är att utveckla en strategi för hur modellen kan integreras i LiU:s befintliga kompetensförsörjningsprocess, särskilt med avseende på kompetensutveckling för chefer/ledare och medarbetare. ARBETSMILJÖ I resultatet av LiU:s medarbetarenkät framgår att 79 procent anser att LiU är en god arbetsplats. LiU:s arbete inom arbetsmiljö och Lika villkor, på både strategisk och operativ nivå, har resulterat i detta goda resultat. Prioriterade aktiviteter inom dessa områden kommer att presenteras i handlingsplaner på både institutions- (motsvarande) och LiU-nivå utifrån resultatet av medarbetarenkäten. LiU ska fortsätta att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet i och med den nya föreskriften om Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) som ställer krav på att chefer ska skapa en tydlighet kring vilka arbetsuppgifter som ska utföras av medarbetarna, vilka resurser och befogenheter som finns, samt vilket stöd som finns för att hantera kraven i arbetet i syfte att undvika ohälsosam arbetsbelastning bland medarbetarna. För att tydliggöra detta ansvar kommer bland annat LiU:s uppgiftsfördelning inom arbetsmiljö att ses över, stödmaterial för medarbetarsamtal kommer att utvecklas och introduktionen av nya medarbetare kommer att utvecklas. Dessutom kommer den interna dialogen med verksamhetsföreträdande fortsätta om orsaker till ohälsosam arbetsbelastning för att identifiera eventuella risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. LIKA VILLKOR Universitetet har en demokratisk värdegrund som bygger på mänskliga rättigheter och allas lika värde. För att nå visionen att vara ett universitet med internationell lyskraft där människor möts och utvecklas arbetas det både strategiskt och operativt med Lika villkor. Prioriterade aktiviteter är arbete med jämställdhetsintegrering enligt det uppdrag som regeringen har ålagt samtliga universitet och högskolor att särskilt arbeta med i syfte att nå de jämställdhetspolitiska målen, till exempel i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Planen ska innehålla utvecklingsbehov, mål och aktiviteter som lärosätet avser att vidta och genomföra under Vidare ska planen beskriva på vilket sätt jämställdhet ska integreras och bli en del av lärosätets ordinarie verksamhet, exempelvis i lärosätets styrprocesser. Andra strategiska utvecklingsområden inom Lika villkor handlar om tillgänglighet, LiU som en multikulturell arbets- och studieplats samt breddad rekrytering/breddat deltagande. Som ett led i arbetet med att integrera Lika villkor i LiU:s alla verksamheter kommer en webbutbildning om Lika villkor att tas fram som till att börja med riktas till alla medarbetare och senare även till studenter. Det finns också lokala aktiviteter i institutioners-/ motsvarande handlingsplaner som avser Lika villkor. LOKALFÖRSÖRJNING Förutsättningar Såväl internationellt som nationellt är fortsatt stort fokus på campusutveckling kopplat till universitetets roll som katalysator för samhällets utveckling lokalt och nationellt. Internationellt dominerar den anglosaxiska kulturen med fullservicekoncept för studenter och mer eller mindre självförsörjande universitetsmiljöer. Även i Sverige diskuteras en utveckling mot mera integrerade campusområden med studentbostäder och annan service för studenter. Dessa faciliteter kan finnas inom campusområdet, eller utanför. Det nya är att utvecklingen går mot en helhetssyn som omfattar studentens hela studiesituation. Skandinavien skiljer ut sig genom en större öppenhet mot samhället utanför själva universitetsområdet. Vidare finns även ett fortsatt stort fokus på nya typer av lärmiljöer som erbjuder större interaktion mellan lärare och student och anpassningsbara/flexibla lokaler för undervisning, samt studier i grupp eller ensam. IKT-området är fortsatt i fokus. Utbildning på campus kommer fortsatt att vara attraktivt, men IKT-lösningar kommer att påverka campusutbildningen, till exempel genom att föreläsningar läggs ut på internet och undervisningstid i stället kan användas för diskussioner och tillämpning av föreläsningsinnehållet. Utmaningar En kvalitetssäkrad och konkurrenskraftig lokalförsörjning och campusutveckling bidrar till att bygga LiU:s varumärke genom att erbjuda attraktiva, stödjande, funktionella och nyskapande studie- och arbetsmiljöer. Universitetets lokaler ska vara anpassade vad gäller myndighetskrav som avser arbetsmiljö, tillgänglighet för funktionshindrade samt miljö- och hållbarhetskrav. LiU ska också verka för ett gott samverkansklimat med kommuner, hyresvärdar och eventuellt andra aktörer i syfte att påverka att studentbostadsbyggandet och byggandet av små lägenheter, även lämpade för gästforskare, sker i positiv riktning. Tidigare genomförda student- Verksamhetsplan 21

22 enkätundersökningar visar på hur stor betydelse de fysiska miljöerna har både vad gäller kvalitet som kvantitet. Detta gäller främst läs- och studieplatser för självstudier och/eller arbete i grupp. Syftet med Projekt Campus LiU är att säkerställa att universitetet har de miljöer för utbildning, studier och arbete som krävs för att vara attraktivt och funktionellt för studenter och medarbetare. Det nya studenthuset på Campus Valla ska stärka universitetets identitet som ett campusuniversitet där studenter, medarbetare och besökare kommer att erbjudas en sammanhållen mötesplats och ge studenterna tillgång till studieplatser i en modern och öppen miljö. Projektet innebär också en lösning så att den gemensamma förvaltningen, liksom infrastrukturen för samverkansområdet, kan samlas. Detta medför i sin tur att universitetet kan minska sin förhyrda yta på Campus Valla. Det är dock viktigt att också lyfta blicken för att kunna göra en långsiktig plan för hur universitetets campusområden ska utvecklas och hur stort lokalbeståndet ska vara för de närmaste åren. I samarbete med lärosätena gör Akademiska Hus campusplaner och för LiU startade arbetet våren 2016 för Campus Valla. Region Östergötland avser att tillsammans med universitetet genomföra en förstudie avseende nya laborationsmiljöer, då man om några år avser att riva ett hus med många laborationsmiljöer. Universitetet lämnade under våren 2016 en framställan till regeringen om att få teckna 20-årigt hyresavtal för Studenthus Valla i syfte att hålla lokalkostnaderna nere över tid. Ekonomistyrningsverket lämnade i december 2015 ett positivt yttrande i ärendet. Tillgång till studentbostäder, helst nära campus, är en nyckelfaktor för lärosätets attraktivitet och för studenters val av studieort. Bristen på studentbostäder är fortsatt stor. Dialog med fastighetsägare och Linköpings och Norrköpings kommuner i syfte att påskynda processer kring studentbostadsbyggandet pågår och flera nya studentbostäder är under produktion eller planeras för i både Linköping och Norrköping. Prioriteringar Fortsätta att kontinuerligt förbättra studieoch läsplatser, miljöer för utbildning samt studentkök/tillgång till mikrovågsugnar på samtliga campus. Campusplan för Valla, klart halvårsskiftet Renovering/uppfräschning av Ryds Herrgård, i samarbete med Kårservice och Studentbostäder. I september 2017 kommer ett bo- och samhällsexpo att genomföras i den nya stadsdelen Vallastaden, i direkt anslutning till campus Valla. En särskild arbetsgrupp har tillsatts för planering av LiU:s deltagande i expot. VERKSAMHETSSTÖD Förutsättningar Vid Linköpings universitet arbetar kärnverksamhet och verksamhetsstöd nära tillsammans för att uppnå högsta möjliga kvalitet i utbildning och forskning. Ett modernt, professionellt och ändamålsenligt verksamhetsstöd är en förutsättning för att nå LiU:s strategiska mål. Av tradition har LiU valt att i stor utsträckning låta universitetets olika delar utforma administrativa rutiner och arbetssätt efter de förutsättningar som finns lokalt i verksamheten. Nyttjandet av modernt IT-stöd gör det emellertid svårare att upprätthålla möjligheten att utveckla lokala rutiner inom universitetets olika delar. Behovet av enhetliga arbetssätt drivs också av ökade krav på intern styrning och kontroll. Genom utveckling av system med inbyggda kontrollmekanismer kan rättssäkerhet, skydd mot oegentligheter etc. bättre garanteras. Effektivisering och centralisering av administrativ verksamhet påverkar alla medarbetares arbetssituation. Införandet av det nya HR-systemet Primula är ett exempel. Ett annat exempel är det arbete som genomförts i samarbete mellan fakulteterna för att få mer enhetliga och förenklade arbetsprocesser när det gäller att ta fram och fastställa kurs- och utbildningsplaner i databasen Bilda. Under perioden beräknas LiU ha cirka 130 pensionsavgångar inom verksamhetsstöd. Detta är en utmaning men innebär också förutsättningar för att effektivisera och ställa om, i syfte att uppnå en än bättre samstämmighet mellan å ena sidan medarbetarnas kunskaps- och kompetensprofil, och å andra sidan de krav som de verksamhetsmässiga uppdragen ställer på medarbetarna. Kunskaper och färdigheter inom system, språk samt analytisk och kommunikativ förmåga är exempel där kraven ökar. De alltmer omfattande kraven på utvärdering och uppföljning är ett annat område som leder till förändrade och ökade kompetenskrav. Utmaningar Förändringar inom systemstöd för administration är kostsamma och det är därför nödvändigt att genomföra effekthemtagning av de vinster som de nya lösningarna erbjuder. I samband med pensionsavgångar eller att medarbetare slutar kan organisationen genomföra personalomställningar som successivt harmoniserar med förändrade arbetsuppgifter. Nya systemstöd kommer även på sikt kunna innebära att arbetsuppgifter som tidigare utförts manuellt kommer att utföras digitalt, i vissa fall helt automatiskt. I detta sammanhang är det viktigt att bevaka att effektiviseringar inom verksamhetsstödet inte innebär att lärarnas administrativa arbete ökar. Exempelvis kan egenregistrering innebära att lärare i viss mån tar över administrativa uppgifter. De förändringar som utvecklingen av verksamhetsstödet medför under de närmast kommande åren förutsätter samarbete mellan ansvariga för verksamhetsstöd inom universitetets olika organisatoriska nivåer. Planering och genomförande av utvecklingen av verksamhetsstödet måste bedrivas i nära samverkan mellan universitetsförvaltningen, fakulteterna och institutionerna. Prioriteringar Verksamhetsstödet behöver kontinuerligt anpassas till kärnverksamhetens behov och resurser. En översyn av verksamhetsstödet och dess organisering genomförs under perioden i syfte att kvalitetssäkra verksamheten och att identifiera och genomföra effektiviseringar. Särskild vikt ska läggas vid att: effektivisera processer, arbetssätt och systemstöd, säkra att studenter och medarbetare får likvärdigt stöd, bemötande och service oavsett campusområde, fakultet, institution och utbildning. Slutligen kommer de åtgärder som initierats till följd av LiU:s analys av intern styrning och kontroll, och som fastställts av universitetsstyrelsen i februari 2015, att genomföras enligt plan. 22 Verksamhetsplan

23 ANSLAGSFÖRDELNING OCH FINANSIERING AV UNIVERSITETSGEMENSAM VERKSAMHET Linköpings universitet tilldelas anslag från regeringen för respektive budgetår. Tabell 1 visar anslaget för 2016 samt prognos för (belopp tkr). Regeringen avser att lämna en ny forskningspolitisk proposition hösten 2016, vilken kan föranleda förändringar i forskningsanslaget. Besked om anslagens storlek lämnas i 2017 års budgetproposition som presenteras för riksdagen omkring den 20 september 2016, vilket innebär att det råder viss osäkerhet om anslagens storlek. Förutom anslag finansieras LiU:s verksamhet med bidrag, avgifter samt finansiella intäkter motsvarande ca tkr. Föreliggande beslut, beträffande anslagsfördelning för budget 2017 och plan , avser utbildning på grundnivå och avancerad Tabell 1 Anslag från regeringen för 2016 samt prognos för (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Grundutbildning (takbelopp) Forskning och forskarutbildning Särskilda medel för Nationellt resurscentrum i teknik Ersättning för klinisk utbildning och forskning Summa Tabell 2 Sammanställning av beräknat takbelopp för perioden tillsammans med takbeloppet för 2016 (tkr) Budgetramar = takbelopp Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Särskilda åtaganden (se tabell 3) Summa Beräknat ramanslag Från och med 2017 har beloppen justerats med 1,51 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten.. nivå samt forskning och utbildning på forskarnivå, alltså de två översta raderna i tabellen. Pris- och löneomräkningen för anslagen från staten för 2017 beräknas att uppgå till 1,51 procent. Till 2015 var uppräkningen 1,61 procent. Uppräkningen bedöms inte täcka den faktiska kostnadsökningen, vilket innebär ökade krav på verksamheten att effektivisera och omprioritera. Löneökningar från och med 1 oktober 2017 ska således rymmas inom verksamheternas erhållna intäkter. Lönekostnadspåslaget (LKP) fastställs till 51,25 procent för 2017, vilket är samma nivå som LKP ska täcka arbetsgivaravgifter och kostnader för de kollektivavtal som slutits om pensioner, grupplivförsäkringar och personskadeförsäkringar. I den redovisningsmodell för indirekta kostnader som Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) rekommenderar ska kärnverksamheten bära sin del av de indirekta kostnaderna. Denna modell har tillämpats vid LiU sedan Kostnadsbärarna i kärnverksamhet debiteras och bidrar ekonomiskt till de indirekta kostnaderna. ANSLAGSFÖRDELNING: UTBILDNING PÅ GRUNDNIVÅ OCH AVANCERAD NIVÅ Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid LiU finansieras huvudsakligen genom ett ramanslag som motsvarar Verksamhetsplan 23

24 Tabell 3 Särskilda åtaganden som anslagsfinansieras genom avlyft under perioden samt 2016 (tkr) universitetets takbelopp. Dessutom finansieras det nationella centrumet Centrum för teknik i skolan (CETIS) från anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. Av Tabell 2 på föregående sida framgår en uppskattning av universitetets takbelopp under perioden tillsammans med takbeloppet för Definitivt besked om anslagens storlek lämnas först i budgetpropositionen för 2017 som presenteras för riksdagen omkring den 20 september. Kvalitetsförstärkningen inom humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt lärarutbildning fördelas för åren , vad som sker därefter är oklart. Fördelningen av takbelopp till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap utgår från de förutsättningar som angivits av regering och riksdag. Därutöver utgör tidigare års utbildningsvolym och takbelopp förutsättningar för denna fördelning. Av takbeloppet fördelas 41,2 mnkr till Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Filosofisk fakultet Kompletterande utbildning Svenska för utomnordiska gäststudenter Orkesterspel Konstnärliga kurser i Vadstena Statistik Institutionen för kultur och kommunikation Språkverkstäder Summa Utbildningsvetenskap Förändringsarbete inom lärarutbildningen Samarbete med skolan Summa Teknisk fakultet LiU elitidrott Summa Rektor Digitala resurser för lärande Samverkanskoordinatorer Pedagogiska/tekniska coacher Särskilda medel Summa Summa totalt Från och med 2017 har beloppen justerats med 1,51 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. särskilda åtaganden. I Tabell 3 redovisas de särskilda åtaganden som anslagsfinansieras under perioden Från och med 2017 finansieras digitala resurser för lärande med 18,4 mnkr av takbeloppet. Datorsalar har tidigare finansierats på andra sätt inom verksamheten. För att fortsätta LiU:s framgångsrika arbete med samverkan med det omgivande samhället och arbetet med att utveckla indikatorer/nyckeltal så avsätts medel motsvarande 5 procent för en lektor per institution och fakultet från och med Dessa avsättningar för så kallade samverkanskoordinatorer fortsätter 2017, med motsvarande 5 procent och med finansiering även från forskningsanslaget. Rektors särskilda medel används till exempel till det internationella sommaruniversitetet så att de kurser som ges inom dess ram kan få en tillläggsfinansiering (utöver den normala ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer). Därmed kan samtliga kurser inom det internationella sommaruniversitetet få en likartad finansiering trots att de tillhör skilda utbildningsområden. Därutöver finansieras även de gemensamma extra arbetsinsatser och övriga kostnader, som är utöver de som normalt gäller, inom det internationella sommaruniversitetet. De moderna språken är ett annat utpekat område för rektors särskilda medel. Förutsättningarna ovan innebär att de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer behöver reduceras något till följd av de särskilda åtagandenas respektive digitala resursers finansiering. De ersättningsbelopp (tkr) för helårsstudenter och helårsprestationer som under 2017 ska tillämpas inom Linköpings universitet framgår av sammanställningen i Tabell 4. ANSLAGSFÖRDELNING: FORSKNING OCH UTBILDNING PÅ FORSKARNIVÅ För respektive budgetår tilldelas LiU, i budgetpropositioner, anslag för forskning och utbildning på forskarnivå. Anslagen för 2017, 2018 och 2019 framgår av Tabell 5, de utgör en uppskattning utifrån kända förutsättningar. Vad gäller storleken av basanslaget för forskning 2017 råder fortfarande en viss osäkerhet då budgetpropositionen kommer att presenteras för riksdagen under september Detta kan föranleda förändringar av forskningsanslaget varför ett kompletterande styrelsebeslut säkerligen kommer att behövas under hösten Fakultetsmedel Föregående budgetår förändrades finanssieringsprincipen till att endast använda anslagsfinansiering, vilket utmynnade i att inför 2015 förändrades fördelningen till fakulteterna gentemot 2014 och tidigare. Fakulteterna påminns även i år att ta hänsyn till tidigare universitetsgemensamma strategiska satsningar som gjorts i beslut från 1998 till Rektors budgetram Rektors budgetram omfattar beslut som styrelsen tagit tidigare, till exempel professorskontrakt, karriärkontrakt, LiU Research Fellows (tidigare LiU foass), rekryteringspott, delfinansiering av Campus Norrköping samt utveck- 24 Verksamhetsplan

25 lingsmedel. Dessutom tillkommer samfinansiering av vissa projekt som har mottagits från till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. och där man inte fått full kostnadstäckning. Strategiska forskningsområden I anslaget finns tkr för de av regeringen beslutade strategiska forskningsområden där Linköpings universitet varit huvudsökande. Dessa medel avser IT och mobil kommunikation tkr, Materialvetenskap tkr och Säkerhet och krisberedskap tkr. Medlen till IT och mobil kommunikation omfattar förutom resurser till Linköpings universitet också resurser till Lunds universitet, Blekinge tekniska högskola och Högskolan i Halmstad. Medlen till Materialvetenskap omfattar endast Linköpings universitet medan medlen till Säkerhet och krisberedskap, förutom resurser till Linköpings universitet, också omfattar resurser till KTH och Chalmers. Av de strategiska forskningsområden som regeringen beslutat om deltar LiU förutom de ovan nämnda där LiU varit huvudsökande, i e-vetenskap (KTH huvudsökande) och Transportforskning (KTH huvudsökande). Dessa medel syns inte i anslaget ovan utan transfereras till LiU i särskild ordning. Strategiska lokaler Ersättning för lokalhyror ingår sedan 2013 i basanslaget till fakulteterna. Dock finns strategiska lokaler som delfinansieras via basanslaget enligt en fastställd modell. Modellen innebär att miljöerna för vissa strategiska laboratorier/ infrastrukturer betalar enligt normal hyrestaxa och den överskjutande kostnaden täcks via detta anslag. Följande strategiska lokaler delfinansieras med tkr från anslaget: renrummen vid IFM och ITN, NSC:s datorhall, CBR och CMIV. Denna delfinansiering bör ses över i samband med en ny hanteringsordning för infrastrukturer, se nedan under Infrastrukturer. Infrastrukturer Stora delar av forskningen blir alltmer beroende av allt dyrare utrustning. Det är angeläget att det skapas goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur, det gäller såväl Tabell 4 Ersättningsbelopp för helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) som under 2017 ska tillämpas inom Linköpings universitet (tkr) lokala core facilities som nationella och internationella noder. Vad gäller lokal infrastruktur så finns i dag inte längre någon extern finansiär. Numera måste därför LiU ta på sig investeringsansvaret för ny utrustning. För kommande år kommer LiU därför att behöva avsätta en del av basanslaget för kostnader av kommande investeringar. Här bör LiU se över både rektors budgetram samt de medel som avsätts till strategiska lokaler för att frigöra medel för kommande investeringar. Övrigt Även om Linköping universitet i sin helhet har ett positivt myndighetskapital och oförbrukade bidrag för ännu ej utförda projekt, så finns det på central nivå verksamheter som inför 2017 är Ersättning hst 2017 Ersättning hpr 2017 Humaniora, Samhällsvetenskap, Juridik, Teologi Naturvetenskap, Teknik, Farmaci Vård Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan som båda utgör delar av lärarutbildning. 2.Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. 3. Avser praktiskt-estetiska kurser inom bland annat lärarutbildning (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. 4. Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmsten Furniture Studies) som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet får avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden Tabell 5 Fördelning av beräknat anslag för forskning samt anslag för 2016 (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Filosofisk fakultet Utbildningsvetenskap Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Rektors budgetram Kompensation IKE, cellbiologen Strategiska forskningsområden Strategiska lokaler Samverkanskoordinatorer Summa totalt ofinansierade. Detta gäller bland annat samfinansiering av vissa projekt erhållna av till exempel Wallenbergstiftelserna, Riksbankens Jubileumsfond etc. där full kostnadstäckning ej erhålls. För många av dessa finansiärer/satsningar gäller att de förutsätter central samfinansiering av projektmedel. Dessa verksamheter är i dagsläget inte fullt finansierade och för 2016 rör det sig om ett sammanlagt underskott i storleksordningen tkr. FINANSIERING AV UNIVERSITETS- GEMENSAM VERKSAMHET Universitetsgemensamt verksamhetsstöd finansieras dels med interna avgifter (som betalas av den som nyttjar tjänsten), dels med debitering till institution, vilket betyder att samtliga institutioner bidrar ekonomiskt till Verksamhetsplan 25

26 Tabell 6 Budgetramar för universitetsgemensamt verksamhetsstöd för perioden samt 2016 (tkr) Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Särskild delram avseende internrevision Universitetsstyrelse och universitetsledning LiU Holding inkl. innovationskontor (delfinansiering) Universitetsförvaltning (delfinansiering), varav Administrativa stödsystem Kvartersorganisation Ett IT Universitetsbibliotek Ofördelad reserv (för pris-och valutakompensation biblioteket) Didacticum (pedagogiskt/didaktiskt centrum) Intern försäkringskassa Gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet, varav Campusbussen Musicum Loke II (gemensamma lokaler) Utredning avseende framtidens IT-arbetsplatser för studenter inkl. datorsalar UHR:antagning, Upphovsrätt-Kopieringsavtalen Stöd till funktionshindrade studenter Avgiftsstudenter * Summa * varav förändrad finansieringsprincip fr o m Summa exklusive förändrad finansieringsprincip kostnader för dessa gemensamma verksamheter (overheaduttag). De interna avgifterna avser bland annat IT-abonnemang och sålda tjänster. I samband med att det nya studenthuset står klart för inflyttning 2019 kan lokalkostnaderna komma att omfördelas mellan olika enheter. Till exempel beräknas biblioteket få förändrad verksamhetsyta. En översyn av förändringen av lokalkostnaderna kommer ske under 2017 för att kunna möjliggöra justering av den universitetsgemensamma finansieringen till respektive enhet i syfte att uppnå kostnadsneutralitet. Föreliggande beslut avser den del som finansieras med debitering av institutionerna med ett årligt belopp. På institutionerna utgör detta en av de tre nivåer som via påläggsdebitering belastar samtliga verksamhetsprojekt. De andra två nivåerna är fakultets- respektive institutionsgemensamt verksamhetsstöd. Denna modell för fördelning av indirekta kostnader har tillämpats vid LiU sedan 2009 enligt rektorsbeslut och i enlighet med rekommendation av SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund). Förändringar i det universitetsgemensamma verksamhetsstödet Utifrån föregående års budgetbeslut om finansiering av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet har vissa behov av förändring uppkommit. Förutom nedanstående förändringar har det skett omprioriteringar inom flera områden av det gemensamma verksamhetsstödet. Universitetsledning och universitetsstyrelse. Inom universitetsledningen förstärks budgeten med totalt tkr. För att fortsätta LiU:s arbete med anledning av det kraftigt ökade antalet flyktingar förstärks budgeten med 900 tkr. För förstärkning av fundraising och givarrelationer ökar resurserna med tkr i syfte att kunna öka externt kapital till LiU och jubileumsstiftelsen. Riksdagen har beslutat om ett nytt kvalitetssystem för högre utbildning, där landets lärosäten kommer att ges ett större ansvar för utvärderingen av sina egna utbildningar. För detta ändamål avsetts 300 tkr. Universitetsförvaltningen behöver förstärkas med tkr inom studenthälsan för att kunna möta det ökande antalet besök av studenter. Kostnaderna för ekonomisystem kommer att minska från och med 2018 då projektet för nytt ekonomisystem avslutas. Samtidigt kommer kostnaderna för Ladok 3 att öka, vilket sammantaget beräknas ge oförändrad kostnad för administrativa stödsystem. Universitetsbiblioteket har aviserat ett behov av resursförstärkning till media till följd av höga pris- och valutaförändringar. En ofördelad reserv motsvarande tkr budgeteras för eventuell senare fördelning utifrån faktiska kostnader. Inom gemensam verksamhet med särskild inriktning mot utbildningsområdet behövs förstärkning till Campusbussen med 450 tkr då finansieringen inte räcker till de faktiska kostnaderna. Loke-lokalerna (gemensamma lokaler) behöver förstärkning med tkr till följd av ökade lokalkostnader på Campus US samt att flera institutioner har överlämnat egna lokaler till gemensamma lokaler. De externa studentrelaterade kostnaderna har för Universitets- och högskolerådets (UHR) antagning samt upphovsrättsavgiften vid kopiering minskat med totalt 930 tkr. Sammantaget summerar ovanstående förändringar till tkr. Universitetsgemensam- 26 Verksamhetsplan

27 ma kostnader för avgiftsstudenter har tidigare fakturerats fakulteterna. För att få en enhetlig finansieringsprincip kommer dessa kostnader, motsvarande tkr, att ingå i det universitetsgemensamma verksamhetsstödets finansiering. Specifikation av budgetram för finansiering via påläggsdebitering Föreliggande beslut om utgiftsram för gemensamt verksamhetsstöd budgetår 2017 och plan avser följande verksamheter. Från och med 2017 har beloppen justerats med 1,51 procent vilket är den preliminära pris- och löneomräkningen från staten. Se Tabell 6. Det universitetsgemensamma verksamhetsstödets andel av LiU:s totala intäkter har minskat från 13,8 procent år 2016 till 13,7 procent år 2017 exklusive den tillkommande posten med förändrad finansieringsprincip för avgiftsstudenter. Med den förändringen kvarstår andelen verksamhetsstöd på 13,8 procent. Beräknade kostnader för dessa verksamheter har fördelats mellan utbildning och forskning. Fördelningen bygger på bedömningar för varje post i utgiftsramen med målet att uppnå rättvisande redovisning för respektive verksamhetsområde. Den totala utgiftsramen för universitetsgemensamt verksamhetsstöd som år 2017 ska finansieras genom påläggsdebitering uppgår till 538 mnkr. Av detta ska 325 mnkr redovisas inom verksamhetsområde utbildning på grundnivå och avancerad nivå, och 213 mnkr inom område forskning och utbildning på forskarnivå. Rektor fastställer fördelning mellan institutionerna med stöd av principerna i LiU:s redovisningsmodell. Fördelningen för budget 2017 och plan för framgår av Tabell 7. INVESTERINGAR LiU har, framför allt under de senaste åren, investerat mycket i anläggningstillgångar, vid utgången av år 2015 var restvärdet (anskaffningsutgifter minus gjorda avskrivningar) 427 mnkr, varav 419 mnkr avsåg materiella anläggningstillgångar och 8 mnkr avsåg immateriella anläggningstillgångar. Som en jämförelse var restvärdet vid utgången av år 2010 totalt 302 mnkr. Grundregeln är att alla anläggningstillgångar som anskaffas ska finansieras Tabell 7 Fördelning av det universitetsgemensamma verksamhetsstödet mellan utbildning och forskning (mnkr) Utbildning Forskning Summa Budget Budget Plan Plan Tabell 8 Förväntad utveckling av restvärde på LiU:s anläggningstillgångar fördelad på typ av anläggning (mnkr) med lån hos Riksgälden, detta gäller oavsett om LiU har likvida medel för att klara investeringen utan att ta lån, eller inte. Anläggningstillgångar som finansieras av bidrag är undantagna från lånekravet. Alla myndigheter har en låneram beviljad av regeringen som inte får överskridas, LiU hade 2015 en låneram på 345 mnkr (för 2016 är den 390 mnkr). LiU:s restvärde på anläggningstillgångar finansierade av lån var vid utgången av 2015 drygt 338 mnkr (av de 427 mnkr som det totala restvärdet var på). I bokslutsenheternas ordinarie budgetarbete ingår från och med år 2015 en process för att budgetera och planera investeringar. Det finns två huvudsakliga anledningar till att denna investeringsbudget har införts. Det är dels för att säkerställa att LiU:s tilldelade låneram inte överskrids genom att tydligare koppla den låneram som via budgetunderlaget begärs från regeringen till bokslutsenheternas budgetar, dels genom att dela upp låneramen och fördela ett investeringsutrymme som varje bokslutsenhet har att förhålla sig till. Detta ger en bättre möjlighet att Budget 2016 Budget 2017 Plan 2018 Plan 2019 Vetenskaplig utrustning Laboratorieutrustning Verkstadsutrustning Datorer och kringutrustning Kontorsutrustning Transportmedel Möbler och inredning Fastighetsinventarier Immateriella anläggningar Förbättringsutgifter i fastighet Pågående anläggningar Summa restvärde sammankoppla investeringar med LiU:s långsiktiga mål och ekonomiska ramar. Rektor beslutar om investeringsutrymme för respektive bokslutsenhet. En annan orsak till att budgetering av investeringar införs är att få en tydligare övergripande bild av de investeringar som planeras. Detta ger LiU en bättre möjlighet att strukturera, planera, samordna och styra de investeringar som görs. Som en del i detta och för att kunna analysera och värdera framtida behov pågår 2016 en inventering av befintlig forskningsinfrastruktur på LiU. Där ingår bland annat frågorna om hur befintlig och ny forskningsinfrastruktur ska göras tillgänglig och hur beslutsprocessen gällande investeringar rörande sådan utrustning strategiskt ska hanteras inom LiU. Dessa frågor är för tillfället föremål för en översyn. Universitetet räknar med att behöva utöka låneramen från 390 mnkr år 2016 till 540 mnkr år 2017, därefter räknar LiU med att den kan sänkas något under 2018 och Viss del av ökningen beror på förhållandet att externa finansiärer inte längre kan förväntas ställa investeringskapital till förfogande i samma Verksamhetsplan 27

28 utsträckning som tidigare vilket gör att en större andel av anläggningstillgångarna behöver finansieras genom lån. Huvudsaklig orsak är dock att Nationellt superdatorcentrum (NSC) beräknar att investera i nya superdatorer av klustermodell för ca 133 mnkr. De kommer att finansieras genom bidrag och avgifter men bidragen förväntas utbetalas på ett sådant sätt att de inte kan utgöra undantag från lånekravet. Av Tabell 8 på föregående sida framgår förväntat restvärde på LiU:s anläggningar fördelat på typ av anläggning vid respektive års utgång. Denna tabell avser totalt restvärde för alla anläggningar, såväl de som finansieras med lån som de som finansieras med bidragsmedel. Vid utgången av 2015 var cirka 90 mnkr av det totala restvärdet finansierat med bidrag, denna andel förväntas minskas något. Framför allt är det anläggningstypen datorer och kringutrustning som förväntas öka under 2017 på grund av NSC:s inköp av nya superdatorer. Viss ökning förväntas också ske kopplat till investeringar i lokaler. 28 Verksamhetsplan

29 Verksamhetsplan 29

30 2.BILAGOR

31 BILAGOR UNIVERSITETSSTYRELSENS UTBILDNINGSUPPDRAG TILL FAKULTETSSTYRELSER OCH STYRELSEN FÖR UTBILDNINGSVETENSKAP FÖR PERIODEN ANSVAR FÖR PROGRAMUTBILDNINGAR VID LINKÖPINGS UNIVERSITET BUDGETÅRET LINKÖPINGS UNIVERSITET: ANSVARSFÖRHÅLLANDEN OCH ORGANISATION. 3. LINKÖPINGS UNIVERSITET: ÅRSCYKEL OCH PROCESSEN FÖR PLANERING OCH UPPFÖLJNING. 2. BILAGOR 31

32 2. 32 BILAGOR

33 BILAGA 1 Universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden Universitetsstyrelsens gemensamma planeringsförutsättningar och uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap framgår av avsnitten 1 respektive 2. De specifika utbildningsuppdragen till Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten, Styrelsen för utbildningsvetenskap, Fakultetsstyrelsen för Medicinska fakulteten samt till Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten framgår av respektive avsnitt 3-6. Gemensamma planeringsförutsättningar för fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Linköpings universitets anslag till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (= universitetets takbelopp) för åren 2017, 2018 och 2019 beräknas i 2017 års pris- och löneläge uppgå till tkr, tkr respektive tkr. Eftersom samtliga förutsättningar blir kända först när regeringen presenterar sin budgetproposition för 2017, vilket sker omkring den 20 september 2016, kan ett kompletterande budgetbeslut behöva fattas därefter. Den av regeringen föreslagna kvalitetsförstärkningen inom humaniora, juridik, teologi, samhällsvetenskap samt lärarutbildningen har fördelats på lärosäten, varför den ingår i nedanstående uppgifter åren 2017 och Från 2019 har regeringen aviserat att kvalitetsförstärkningen i form av höjda ersättningsbelopp för humaniora, samhällsvetenskap, juridik, teologi samt undervisning och verksamhetsförlagd utbildning kan komma att upphöra. Fakultetsstyrelsernas och Styrelsen för utbildningsvetenskaps särskilda åtaganden, som erhålles av universitetsstyrelsen i respektive utbildningsuppdrag, liksom rektors särskilda åtaganden, finansieras genom en reduktion av universitetets takbelopp innan resterande del fördelas till styrelserna. Summan av de särskilda åtagandena beräknas uppgå till tkr per år under perioden Under perioden reduceras universitetets takbelopp därutöver med tkr per år för finansiering av digitala resurser för lärande. Detta innebär att det inom anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå återstår, efter det att reduktion gjorts för de särskilda åtagandena och digitala resurser för lärande, tkr 2017, tkr 2018 och tkr 2019 för fördelning till universitetets fakultetsstyrelser (motsv.) i form av takbelopp. Takbeloppen till respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap inkluderar ersättning för lokaler. Inför budgetåret 2016 har universitetet en buffert, i form av sparade helårsstudenter och helårsprestationer, som vid behov kan utnyttjas under kommande budgetår. Vid ingången till 2016 uppgick bufferten till tkr. Löneökningar ska täckas av respektive enhet. Kårobligatoriets avskaffande innebär att universitetet ska avsätta medel till bland annat studentrepresentation och studiesociala frågor kopplade till studenternas studiesituation. För varje år i perioden ska därför respektive fakultetsstyrelse bidra med 340 kr per helårsstudent och helårsdoktorand till respektive studentkår för denna verksamhet samt i förekommande fall ersättning därutöver för annan verksamhet som prioriterats av fakultetsstyrelserna. De medel som universitetet erhåller för respektive budgetår i perioden som kompensation för kårobligatoriets avskaffande fördelas till fakulteterna efter utfallet av antalet helårsstudenter och helårsdoktorander två år innan aktuellt budgetår och därmed i analogi med hur regeringen fördelar denna kompensation till universitet och högskolor. Ytterligare utgångspunkter för universitetsstyrelsens fördelning av styrelsernas takbelopp utgör takbeloppen för verksamhetsåret 2016 samt regeringens prioriteringar och synpunkter i övrigt i budgetpropositioner m.m. Detta beslut är det fjärde med rullande treårsbudgetar där det första årets (2017 års) belopp är fast medan år två (2018 års) och år tre (2019 års) utgörs av planeringsförutsättningar. Beloppen för samtliga år i perioden anges i 2017 års pris- och lönenivå. Förutsättningarna ovan innebär att de nationella ersättningsbeloppen för helårsstudenter och helårsprestationer behöver reduceras något till följd av de särskilda åtagandenas finansiering samt finansieringen av digitala resurser för lärande för år De interna ersättningsbeloppen framgår av sammanställningen i Tabell 1 på nästa sida. Universitetsstyrelsen uppdrar åt fakultetsstyrelser och Styrelsen för utbildningsvetenskap att med utgångspunkt i universitetsstyrelsens utbildningsuppdrag till respektive styrelse dels fatta beslut om styrelsens egen budget, dels genom egna utbildningsuppdrag (eller på annat sätt) förse institutionerna med underlag till respektive institutions budgetarbete. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap fastställer fasta budgetramar för institutionerna för 2017 och övergripande ramar, som planeringsförutsättningar, för år 2018 och Respektive institutions budgetram avstäms av fakultetsstyrelsen årsvis och avvikelser kan påverka resursramarna för påföljande år. Skarp avräkning mot institutionsnivån med retroaktiva återkrav respektive tilläggsersättningar från fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska ej tillämpas. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska lägga ut uppdrag på berörda institutioner och till dessa uppdrag koppla resurser. Uppdragen sammanställs i komprimerad form i en för alla fakulteter (motsv.) gemensam presentation, i vilken varje enskild institution kan se samtliga sina uppdrag och till dessa knutna resurser. Inom ramen för respektive styrelses takbelopp ska Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap anordna kurser inom det så kallande Sommaruniversitetet respektive år i perioden För dessa kurser ska fakultetsstyrelsen och Styrelsen för utbildningsvetenskap beakta vad som sägs i universitetsstyrelsens beslut (daterat ; dnr: LiU 820/00-40) 2. BILAGOR 33

34 2. Tabell 1 Ersättningsbelopp för helårsstudenter (hst) och helårsprestationer (hpr) som under 2017 ska tillämpas inom Linköpings universitet (tkr) om Sommaruniversitetet. Under respektive år i perioden ska det också anordnas kurser inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet. Detta uppdrag preciseras i de specificerade utbildningsuppdragen till berörda fakultetsstyrelser. Under 2014 beslutade universitetsstyrelsen att alla program- och professionsutbildningar vid LiU ska vara samverkanssäkrade. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska medverka i och bidra till finansieringen av detta arbete. I detta ingår också att bidra till finansieringen av Demola, ett projekt för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i team som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Efter avslutad projekttid genomför studenterna en individuell examination. Högskolepoäng ges när projektet är avslutat och examinationen godkänd. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska i sina respektive budgetar beakta behovet av särskilda medel för verksamhetsområdets kvalitetsarbete och framtida utvärderingar inom det nationella kvalitetssäkringssystemet samt för kvalitetsarbetet för ett internt kvalitetssystem. Vid respektive års slut kommer en Ersättning hst 2017 Ersättning hpr 2017 Humaniora, Samhällsvetenskap, Juridik, Teologi Naturvetenskap, Teknik, Farmaci Vård Medicin Undervisning Verksamhetsförlagd utbildning Övrigt Design Avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan som båda utgör delar av lärarutbildning. 2. Avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildningar. 3. Avser praktiskt-estetiska kurser inom bland annat lärarutbildning (exklusive kurser som tillhör konstnärliga områden) samt journalist- och bibliotekarieutbildningar. 4. Avser de utbildningar vid Carl Malmstens skola (Carl Malmsten Furniture Studies) som den 1 juli 2000 överfördes till Linköpings universitet. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet får avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden direkt avräkning att göras utifrån antalet utförda helårsstudenter och helårsprestationer inom respektive verksamhetsområde för Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap. Balanserad kapitalförändring hanteras enligt riktlinjer beslutade av universitetsstyrelsen med diarienummer LiU Av underbilaga framgår vilka utbildningsprogram som respektive fakultetsstyrelse/områdesstyrelsen för utbildningsvetenskap ger under budgetåret Gemensamt uppdrag till fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska anpassa utbildningsutbudets sammansättning och inriktning till områden där behovet av välutbildad arbetskraft bedöms öka. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva fortoch vidareutbildning. Fakultetsstyrelsen ska också i övrigt öka sin beredskap för livslångt lärande och utveckla flexibla studieformer. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska beakta behovet av pedagogisk utveckling och förnyelse. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska fortsätta sitt arbete med att utveckla och säkra kvaliteten inom fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad nivå samt förbereda för redovisning och bedömning inom ramen för Universitetskanslersämbetets framtida kvalitetssystem (med start av en pilotomgång avseende lärarutbildningarna hösten 2016) samt för kvalitetsarbetet för ett internt kvalitetssystem. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska bedriva ett aktivt internationaliseringsarbete i syfte att främja utbildningens kvalitet samt förståelsen för andra länder och internationella förhållanden. Fakultetsstyrelsen ska även verka för ett ökat internationellt utbyte av lärare och studenter. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska vidta ytterligare åtgärder för att öka andelen studenter från underrepresenterat kön till fakultetens utbildningar. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska aktivt främja och bredda rekryteringen till sina utbildningar. Fakultetsstyrelsen ska erbjuda information och vägledning om utbildningsvägar och om framtida möjligheter på arbetsmarknaden. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska uppmärksamma att vissa studenter kan behöva extra stöd. Fakultetsstyrelserna och Styrelsen för utbildningsvetenskap ska planera antagningen av studenter med utgångspunkt i anvisat takbelopp. Under varje enskilt budgetår ska respektive fakultetsstyrelse och Styrelsen för utbildningsvetenskap ta initiativ till och genomföra dialoger mellan fakulteten och berörda institutioner. Dialogerna ska fokusera på utbildningsverksamhetens kvantitativa och kvalitativa utveckling samt det ekonomiska utfallet och kan med fördel äga rum i anslutning till tertialboksluten. 3. Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten för perioden EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: 34 BILAGOR

35 Examina 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Socionomexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Psykologexamen Psykoterapeutexamen Civilekonomexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2017 kan högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåret 2018 gäller också tkr och tkr för budgetåret Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 65 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att inom styrelsens takbelopp ge ett urval av kurser inom området genusvetenskap. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet, som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Academic Writing, 7,5 hp - Introduction to social network analysis, 7,5 hp - Exploring Sweden, the anthropological way, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. Kompletterande utbildning med allmän inriktning Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ska med beaktande av bestämmelser i aktuella förordningar fullfölja Kompletterande utbildning med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) som påbörjats under tidigare budgetår. Under vart och ett av budgetåren under perioden ska fakultetsstyrelsen erbjuda ytterligare nybörjarplatser på denna utbildning. Totalt beräknas Kompletterande utbildningen med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde omfatta 10 helårsstudenter under respektive budgetår i perioden Kompletterande utbildning med allmän inriktning (tidigare kallad aspirantutbildning) som startar under 2017 ska i LADOK märkas med kurstypen A17, under 2018 med A18 och under 2019 med A19. Utöver ordinarie ersättning i form av inom Linköpings universitet internt tillämpade ersättningsnivåer för helårsstudenter och helårsprestationer erhåller Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten tkr för respektive budgetår i perioden för detta uppdrag. Undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter m.fl. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att genomföra undervisning i svenska för utomnordiska gäststudenter och i förekommande fall invandrarstudenter motsvarande minst 50 helårsstudenter per år. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 990 tkr för respektive budgetår i perioden för detta uppdrag. Orkesterspel Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att genomföra kursen Orkesterspel som ett särskilt åtagande. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 760 tkr för respektive budgetår i perioden för detta uppdrag. Konstnärliga kurser i Vadstena Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att genomföra konstnärliga kurser i Vadstena. Utöver gängse ersättning för helårsstudenter och helårsprestationer får styrelsen särskild ersättning för detta särskilda åtagande med 630 tkr för respektive budgetår i perioden för detta uppdrag. Förstärkt kvalitet i ämnet statistiks grundutbildningar Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i fortvarighet ett särskilt stöd om tkr per år under perioden för att möjliggöra för styrelsen att tillsammans med egna satsningar stärka kvaliteten i ämnet statistiks grundutbildningar, främst utbildningsprogrammet i statistik och dataanalys. Förstärkning av grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten ett särskilt stöd för att stärka grundutbildningen vid Institutionen för kultur och kommunikation. Det särskilda stödet uppgår till tkr per år under perioden Språkverkstäder Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten i uppdrag att med hjälp av Institutionen för kultur och kommunikation och Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier bedriva svenska respektive engelska språkverkstäder. För detta uppdrag utgår ett särskilt stöd med tkr per år under perioden Utbildningsuppdrag till Styrelsen för utbildningsvetenskap för perioden EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande Styrelsen för utbildningsvetenskaps verksamhetsområde. Examina 2001 års examensordning Barn- och ungdomspedagogisk examen Folkhögskollärarexamen 2. BILAGOR 35

36 2. Grundskollärarexamen 1-7 Grundskollärarexamen 4-9 Gymnasielärarexamen Slöjdlärarexamen (*) Lärarexamen Specialpedagogexamen Magisterexamen Kandidatexamen Högskoleexamen Yrkeshögskoleexamen (*) med inriktning mot trä- och metallslöjd Examina 2011 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Lärarexamen (3-3,5 årig utbildning) Folkhögskollärarexamen Förskollärarexamen Grundlärarexamen (fritidshem) Yrkeslärarexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Grundlärarexamen (förskola åk 3) Grundlärarexamen (åk 4-6) Lärarexamen (minst 4-årig utbildning) Speciallärarexamen Specialpedagogexamen Ämneslärarexamen (åk 7-9) Ämneslärarexamen (gymnasiet) Generella examina Masterexamen Magisterexamen Anm 1: Den som före den 1 juli 2007 har påbörjat en utbildning till en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni (SFS 2013:825) Anm 2: Den som före den 1 juli 2011 har påbörjat en utbildning till lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en lärarexamen eller speciallärarexamen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 2020 när det gäller lärarexamen. (SFS 2013:825) Anm 3: Den som före den 1 februari 2014 har påbörjat en utbildning till förskollärar-, yrkeslärar-, grundlärareller ämneslärarexamen enligt de äldre bestämmelserna och den som dessförinnan har antagits till en sådan utbildning men fått anstånd till tid därefter med att påbörja utbildningen, har rätt att slutföra sin utbildning för att få en examen enligt de äldre bestämmelserna, dock längst till och med utgången av juni 2018 när det gäller speciallärarexamen eller till och med utgången av juni 202 (SFS 2013:1118) Anm 4: Den som har påbörjat en utbildning, som enligt äldre föreskrifter hade kunnat leda till en examen som kan vara en sådan behörighetsgivande examen för legitimation som lärare eller förskollärare som avses i 2 kap. 16 skollagen (20110:800), får ansöka om att få en examen för utbildningen. Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2017 kan högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2018 och 2019 gäller tkr respektive tkr. Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 85 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 20 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Särskilda åtaganden Nationellt resurscentrum för teknik Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att som ett särskilt åtagande ansvara för det särskilda åtagande som universitetet fått av riksdagen i form av det nationella resurscentrumet för teknik (i skolan), CETIS. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap under verksamhetsåret (2017) tkr utöver sitt takbelopp. Finansiering sker via det särskilda anslaget Särskilda medel till universitet och högskolor. Motsvarande belopp gäller även för budgetåren 2018 och Förändringsarbete av lärarutbildningen Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att genomföra erforderligt utvecklingsarbete i samband med utvecklingen av den nya lärarutbildningen. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med tkr för respektive budgetår i perioden Utveckling av samarbete med skolan Universitetsstyrelsen ger Styrelsen för utbildningsvetenskap i uppdrag att utveckla samarbetet mellan utbildningsvetenskap och skolan samt att utveckla former för fort- och vidareutbildning av lärare. Uppdraget inkluderar samarbeten med andra delar inom universitetet. För detta särskilda åtagande tilldelas Styrelsen för utbildningsvetenskap ersättning med tkr för respektive budgetår i perioden Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten för perioden EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina 2006 års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Arbetsterapeutexamen Biomedicinsk analytikerexamen Receptarieexamen Fysioterapeutexamen/Sjukgymnastexamen Sjuksköterskeexamen Generella examina Kandidatexamen Masterexamen Högskoleexamen Magisterexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Barnmorskeexamen Logopedexamen 36 BILAGOR

37 Läkarexamen Psykoterapeutexamen Specialistsjuksköterskeexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2017 kan högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2018 och 2019 gäller tkr respektive tkr. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Takbeloppen under perioden inkluderar läkarutbildningens utbyggnad till och med den utbyggnad som föreslogs i budgetpropositionen för 2013, som innebär att antalet nybörjarplatser ska uppgå till minst 108 per termin från och med höstterminen Vidare inkluderar takbeloppet specialistutbildning till sjuksköterska (med olika inriktningar). Takbeloppet inkluderar också resurser för övriga vårdutbildningar inom fakultetsstyrelsens verksamhetsområde. Särskilda åtaganden Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Hospice and palliative care ethics, 7,5 hp, - Health care improvement and entrepreneurship in an international context, 7,5 hp Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. 6. Utbildningsuppdrag till Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten för perioden EXAMINA Av de examina som universitetet enligt högskoleförordningen har rätt att utfärda avser följande fakultetsstyrelsens verksamhetsområde: Examina års examensordning Grundnivå Yrkesexamina Högskoleingenjörsexamen Generella examina Kandidatexamen Högskoleexamen Avancerad nivå Yrkesexamina Civilingenjörsexamen Generella examina Masterexamen Magisterexamen Specifika planeringsförutsättningar Den sammanlagda ersättningen för helårsstudenter och helårsprestationer (styrelsens takbelopp) under budgetåret 2017 kan högst uppgå till tkr. Som planeringsförutsättningar för budgetåren 2018 och 2019 gäller tkr respektive tkr. Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten i uppdrag att planera för ett utbildningsutbud som utifrån antalet helårsstudenter till minst 90 procent består av utbildningsprogram. Vidare ska styrelsens planering utgå från att minst 25 procent av det totala utbildningsutbudet (utbildningsprogram och fristående kurser) ska finnas på den avancerade nivån. Ansvaret för att bedriva de utbildningar vid Carl Malmstens skola som från och med 1 juli år 2000 överfördes till Linköpings universitet utövas inom universitetet av Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten. Styrelsens takbelopp inkluderar ersättning för dessa utbildningar. Regeringen har infört ett tak som innebär att Linköpings universitet får avräkna högst 50 helårsstudenter inom utbildningsområdet design under respektive budgetår i perioden Särskilda åtaganden LiU Elitidrott Universitetsstyrelsen ger Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten i uppdrag att stödja verksamheten inom LiU Elitidrott (lång- och medeldistanslöpning samt orientering). För detta särskilda åtagande tilldelas Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten ersättning med tkr för respektive budgetår i perioden Utbildning inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet Inom ramen för ett internationellt sommaruniversitet som fokuserar på studenter inom universitetets utbytesprogram, ska Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten ge följande kurser inom ramen för styrelsens takbelopp: - Innovation and Entrepreneurship in a Swedish context, 7,5 ECTS - Leadership and Organisational Behaviour in Contemporary Organisations, 7,5 ECTS Eventuell tilläggsfinansiering kan erhållas från rektors särskilda åtagande avseende ett internationellt sommaruniversitet. 2. BILAGOR 37

38 2. 38 BILAGOR

39 BILAGA 1 Ansvar för programutbildningar vid Linköpings universitet budgetåret 2017 Fakultetsstyrelsen för filosofiska fakulteten (FSF) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Socionomprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Systemvetenskap Kandidatprogrammet i Kognitionsvetenskap Politices kandidatprogram Kandidatprogrammet i Affärsjuridik med Europainriktning (franska/tyska) Kandidatprogrammet i Affärsjuridik, allmän inriktning Kandidatprogrammet i Personal- och arbetsvetenskap Kandidatprogrammet i Samhälls- och kulturanalys Kandidatprogrammet i Kultur, samhälle, mediegestaltning Kandidatprogrammet i Kulturvetenskap Kandidatprogrammet i Statistik och dataanalys Kandidatprogrammet i Miljövetenskap Kandidatprogrammet i Slöjd, hantverk och formgivning Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilekonomprogrammet Civilekonomprogrammet, internationell (franska/spanska/ tyska) Psykologprogrammet Psykoterapiprogrammet Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Applied Ethics Master s Programme in Statistics and Data Mining Master s Programme in Business Administration Strategy and Management in International Organizations Master s Programme in Ethnic and Migration Studies Master s Programme in International European Relations Master s Programme in Science for Sustainable Development Master s Programme in Child Studies Master s Programme in Gender Studies Intersectionality and Change Affärsjuridiska masterprogrammet Affärsjuridiska masterprogrammet med Europainriktning Masterprogram i Human Resource Management and Development Masterprogram IT & management Masterprogram i Kognitionsvetenskap Masterprogram i Nationalekonomi Masterprogram i Samhälls- och välfärdsstudier Masterprogram i Statsvetenskap Styrelsen för utbildningsvetenskap (SUV) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Folkhögskollärarprogrammet Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet med inriktning mot fritidshem Lärarprogrammet ( hp) Lärarprogrammet (Linköping) (210 hp) Lärarprogrammet (Norrköping) (210 hp) Yrkeslärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning KPU Lärarutbildning, LU90 Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Lärarprogrammet ( hp) Lärarprogrammet (Norrköping) ( hp) Lärarprogrammet (Linköping) ( hp) Grundlärarprogrammet med inriktning mot förskoleklass och grundskolans åk 1-3 Grundlärarprogrammet med inriktning mot grundskolans årskurs 4-6 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot årskurs 7-9 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan Specialpedagogprogrammet Speciallärarprogrammet Kompletterande pedagogisk utbildning KPU Lärarutbildning, LU 90 Utbildningsprogram som leder till magisterexamen Magisterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik Magisterprogram i Pedagogiskt arbete Magisterprogram i Utomhuspedagogik Master s Programme (one year) in Adult learning and Global Change Master s Programme (one year) in Outdoor Environmental Education Utbildningsprogram som leder till masterexamen Masterprogram i pedagogiskt arbete/didaktik med utomhusdidaktisk inriktning/specialpedagogik 2. BILAGOR 39

40 2. Fakultetsstyrelsen för medicinska fakulteten (FSM) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Arbetsterapeutprogrammet Biomedicinska analytikerprogrammet Ettårig komplettering till Biomedicinsk analytikerexamen Fysioterapeutprogrammet Sjuksköterskeprogrammet Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Medicinsk biologi Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Logopedprogrammet Läkarprogrammet Barnmorskeprogrammet Psykoterapeutprogrammet, inriktning familjeterapi Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot anestesisjukvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot distriktssköterska Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot intensivvård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot kirurgisk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot medicinsk vård Specialistsjuksköterskeprogrammet med inriktning mot psykiatrisk vård Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Experimental and Medical Biosciences Masterprogrammet i arbetsterapi/biomedicinsk laboratorievetenskap/folkhälsovetenskap/fysioterapi/logopedi/medicinsk pedagogik/omvårdnadsvetenskap Masterprogrammet för avancerad specialistsjuksköterska med inriktning mot kirurgisk vård Anm: Fysioterapi betecknades tidigare Sjukgymnastik. Fakultetsstyrelsen för tekniska fakulteten (FST) Grundnivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik Utbildningsprogram som leder till kandidatexamen Kandidatprogrammet i Biologi Kandidatprogrammet i Flygtransport och logistik Kandidatprogrammet i Fysik och nanovetenskap Kandidatprogrammet i Grafisk design och kommunikation Kandidatprogrammet i Innovativ programmering Kandidatprogrammet i Kemi molekylär design Kandidatprogrammet i Kemisk biologi (gemensam ingång med civilingenjörsprogrammet) Kandidatprogrammet i Matematik Kandidatprogrammet i Möbeldesign Kandidatprogrammet i Möbelkonservering Kandidatprogrammet i Möbelsnickeri Kandidatprogrammet i Möbeltapetsering Kandidatprogrammet i Samhällets logistik Följande program ger också en kandidatexamen Högskoleingenjörsprogrammet i Byggnadsteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Datateknik Högskoleingenjörsprogrammet i Elektronik Högskoleingenjörsprogrammet i Kemisk analysteknik Högskoleingenjörsprogrammet i Maskinteknik Avancerad nivå Utbildningsprogram som leder till yrkesexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi miljö management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik internationell (5 ingångar) Utbildningsprogram som leder till masterexamen Master s Programme in Aeronautical Engineering Master s Programme in Applied Ethology and Animal Biology Master s Programme in Biomedical Engineering Master s Programme in Communication Systems 40 BILAGOR

41 Master s Programme in Computer Science Masterprogram i Datavetenskap Master s Programme in Ecology and the Environment Master s Programme in Electronics Engineering Master s Programme in Sustainability Engineering and Management Masterprogram i Fysik och Nanovetenskap Master s Programme in Industrial Engineering and Management Master s Programme in Intelligent Transport Systems and Logistics Masterprogram i Matematik Master s Programme in Materials Science and Nanotechnology Master s Programme in Mechanical Engineering Master s Programme in Organic Synthesis/Medical Chemistry Masterprogram i Protein Science 2. Följande program ger också en masterexamen Civilingenjörsprogrammet i Datateknik Civilingenjörsprogrammet i Design och produktutveckling Civilingenjörsprogrammet i Elektronikdesign Civilingenjörsprogrammet i Energi miljö management Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi Civilingenjörsprogrammet i Kommunikation, transport och samhälle Civilingenjörsprogrammet i Maskinteknik Civilingenjörsprogrammet i Medicinsk teknik Civilingenjörsprogrammet i Medieteknik Civilingenjörsprogrammet i Mjukvaruteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk biologi Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik Civilingenjörsprogrammet i Teknisk fysik och elektroteknik internationell (5 ingångar) Civilingenjörsprogrammet i Kemisk biologi BILAGOR 41

42 2. 42 BILAGOR

43 BILAGA 2 Linköpings universitet: Ansvarsförhållanden och organisation Linköpings universitet är en statlig förvaltningsmyndighet under regeringen och de övergripande uppgifterna framgår av högskolelagen. Rektor, som är universitetets chef, ansvarar för ledningen av universitetets verksamhet närmast under universitetsstyrelsen. Rektor är också ledamot av universitetsstyrelsen. Vidare är det rektors ansvar att se till att universitetsstyrelsen får det underlag som behövs för styrelsens beslutande verksamhet och att universitetets olika verksamheter får en ändamålsenlig utformning och bemanning. De fyra fakultetsstyrelserna (motsvarande) vid LiU ansvarar enligt sina instruktioner för: Vetenskaplig kompetens när det gäller utbildning och forskning inom respektive område. Att inom sina ansvarsområden fördela resurser för utbildning och forskning till institutioner och andra enheter. Att tillsammans med institutionerna ansvara för kvaliteten i verksamheten gentemot rektor och universitetsstyrelsen. Att besluta om de planer som föreskrivs i högskoleförordningen och om villkoren för antagning till utbildning och forskarutbildning. Att besluta om att inrätta de anställningsnämnder som är nödvändiga för tillsättningen av läraranställningar. Varje fakultet arbetar under ledning av en dekan. Universitetsstyrelsen har beslutat att all utbildning och forskning, med tillhörande administrativa stödfunktioner, ska bedrivas inom ramen för institutioner, som var och en leds av en institutionsstyrelse och en institutionschef (prefekt). Utbildning och forskning bedrivs vid 14 institutioner. Institutionerna, med sina prefekter som är direkt underställda rektor, tillhör inte en enskild fakultet utan kan bedriva utbildning och forskning på uppdrag av flera fakulteter. 2. Bild 1 Schematiskt organisationsschema för Linköpings universitet. Internrevision Universitetsstyrelse Linköpings universitet Holding AB Universitetsförvaltning Rektor universitetsledning Ledningsråd Universitetsbibliotek Forskningsråd Utbildningsråd Didacticum, m. fl.* Samverkansråd Filosofisk fakultet Medicinsk fakultet Teknisk fakultet Utbildningsvetenskap 14 institutioner *) Exempel på andra särskilda arbetsenheter är Centrum för biomedicinska resurser (CBR), Centrum för medicinsk bildvetenskap och visualisering (CMIV), Nationellt Superdatorcentrum (NSC), Bioinformatics infrastructure for life sciences (BILS) som alla styrs med av rektor beslutade instruktioner. BILAGOR 43

44 2. 44 BILAGOR

45 Linköpings universitet: Årscykel och processen för planering och uppföljning BILAGA 3 Verksamhetsstyrningen, synliggjord i årshjulet nedan, har sin utgångspunkt i LiU:s strategi och ska driva och stödja planering, genomförande, uppföljning/ analys och agerande. Planeringen påbörjas under hösten, två år innan verksamhetsåret, med en omvärldsanalys som presenteras och diskuteras med universitetsstyrelsen. Den interna analysen fortsätter under vintern och görs utifrån omvärldsanalysen, verksamhetsdialoger samt förutsättningarna och utmaningarna för LiU. På universitetsstyrelsens decembersammanträde presenteras rapporten för intern styrning och kontroll (den så kallade ISK-rapporten) och vid februarisammanträdet presenteras årsredovisningen och budgetunderlaget. Samtliga är viktiga underlag för det fortsatta arbetet. Under våren förs förberedande diskussioner i universitetsstyrelsen om verksamhetsplan och budget för kommande år, med beslut vid junisammanträdet. Under hösten arbetar fakulteterna, institutionerna och övriga bokslutsenheter med sin verksamhetsplanering och budget, ett arbete som ska vara klart till 1 december. Efter april respektive augusti månad innevarande verksamhetsår redovisas tertialrapporter, som främst har fokus på verksamhetens utveckling och ekonomi. Därutöver ska LiU även, per 30 juni, redovisa en delårsrapport till regeringen. En uppföljning av verksamhetsplanen görs efter varje verksamhetsår. Uppföljningen tar sin utgångspunkt i målen för LiU:s strategi samt i de övergripande prioriteringarna och satsningarna som anges i verksamhetsplanen. 2. Bild 2 Processen för planering och uppföljning i form av en årscykel. Årsredovisning Budgetunderlag Omvärldsanalys Förberedande budgetdiskussion Tertialrapport Rektors planeringsdirektiv Tertialrapport VP och budget Delårsrapport BILAGOR 45