FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN

Transkript

1 FÖRDELNING AV GRUNDUTBILDNINGSMEDEL 2007 INOM ITM-SKOLAN 1.KTH:s modell I KTH:s utvecklingsplan förs visionen fram om ett KTH som ett ledande universitet i Europa och i världen. KTH förändrade sin organisation med syfte att ge goda förutsättningar för utbildning och forskning på en sådan hög nivå. Ett nytt internt styr- och resursfördelnings-system skapades också för att vara ett stöd i att nå dessa intentioner. Både styrsystemet och resursfördelningen inriktar sig på relationen mellan Rektor och skolorna och regleras genom verksamhetsöverenskommelser (rektorskontrakt). Rektors-kontraktet påverkar den skolinterna fördelningen av uppdrag och resurser, men det är ett tydligt ansvar för skolornas ledningar att använda tilldelade medel på för skolan bästa sätt. Rektorskontraktet är ettårigt men har en framåtsyftning på 3-4 år. Resursfördelningen, främst fördelning av fakultetsmedel och grundutbildningsmedel, består av en bastilldelning som är direkt kopplade till uppdragen. Dessa tilldelningar är fastlagda till storlek inför ett kalenderår. Större avvikelser från planerad utbildnings- eller examinations-volym kan leda till förändringar i bastilldelningen följande år. 1.1 Grundutbildningsmedel Grundutbildningsmedel fördelas i en ny modell med utgångspunkt i skolornas utvecklings-planer och rektorskontraktet. Medlen fastställs med utfallet för läsåret, innan aktuellt planeringsår, som underlag. Det finns fasta medel och rörliga medel Fasta medel De fasta medlen består av fasta kursmedel, fasta skolmedel, examinationsmedel, förstärkningsmedel, överbryggningsmedel och programöverbryggningsmedel Fasta kursmedel Fasta kursmedel är kursersättning som tilldelas producentskolan. Det är ett fast belopp baserat på tidigare utförd utbildningsvolym mätt i antal Fasta skolmedel Fasta skolmedel är programersättning som tilldelas programskolan. Det är ett fast belopp som baseras på tidigare utförd utbildningsvolym mätt i antal. Avses att användas till kvalitetshöjande kursköp utöver bastilldelningen vid producentskola. Exempelvis betala för dyrare kurser och för förstärkta lärarinsatser Examinationsmedel Dessa medel tilldelas programskolan och avses även här att användas till kvalitetshöjande kursköp utöver bastilldelningen vid producentskola. Medlen tilldelas i förhållande till antalet avlagda yrkesexamina (civ.ing.).

2 Förstärkningsmedel Medel att användas för det ansvar KTH måste ta för att en akademisk infrastruktur för utbildning inom vissa områden ska finnas. Inom denna pott avsätts eventuella fortsatta extra medel för utbildning inom arkitektur och kemi, samt förstärkningar för viktiga områden där de nationella prislapparna ur KTH-perspektiv kan anses missgynnade. Medlen tilldelas i förekommande fall till producentskolan Överbryggningsmedel Dessa är medel är en förstärkning för områden där nationella prisslappar kan anses vara missgynnande under Exempelvis kurser som är HUM-klassade men tidigare fått en högre ersättning. Det är avses bara under 2007 för att mildra effekterna av modellbytet. Fortsatta diskussioner under 2007 skall göras för att bestämma om dessa medel ska bli mer permanenta förstärkningsmedel 2008 och framåt. Diskussioner skall föras med respektive skola Programöverbryggningsmedel Dessa medel fanns inte med i de första förslagen från KTH avseende tilldelning av medel. Det är medel som KTH hållit inne som en reserv, som skulle användas som buffert om modellen slog fel ut mot skolorna. Nu gjorde den inte det och därför delar KTH ut dessa medel. Under 2008 och framåt kommer dessa medel att vara en naturlig del av övriga medel. För 2007 definierar dock KTH programöverbryggningsmedlen som förstärkning av skolmedel och ersättning för tidigare kansli-hsg Rörliga medel De rörliga medlen är direkt prestationsbaserade och fördelas i helhet direkt till kursproducera-nde skola. Det är alltså ersättning för HÅP:arna. Skolorna får departementsprislapp för HÅP:en med kursklassing 1,0. 2. Tilldelning av grundutbildningsmedel enligt rektorskontrakt ITM skall planera för att tillhandahålla minst programhelårsstudenter samt leverera minst kurshelårsstudenter, dvs. samma omfattning som föregående läsår. ITM skall alltså planera för att köpa utbildning från andra skolor i samma omfattning som under föregående läsår (motsvarande 904 helårsstudenter) och de andra skolorna förväntas på mot-svarande sätt köpa utbildning från ITM i samma omfattning som föregående läsår (mot-svarande 343 helårsstudenter). För 2007 kommer KTH att omföra skolmedel till producerande skola i enlighet med antalet helårsstudenter enligt ovan. Vad avser rörliga kursmedel är dessa endast jämförelsetal beräknade utifrån utfallet av antalet helårsprestationer läsåret 2005/06, som var st. Medelstilldelning: tkr Fasta kursmedel ( kr * st ) Rörliga kursmedel (226 st HUM HÅP * prislapp kr = tkr st NA/TE HÅP * prislapp kr = tkr) Förstärkningsmedel 0 Överbryggningsmedel för

3 Fasta skolmedel ( kr * st ) Programöverbryggningsmedel (3.000 kr * st och ersättning för tidigare kansli-hsg tkr) Examinationsmedel ( kr * 370 st civ.ing. examina) TOTALT Utbetalning av medel från KTH till ITM-skolan under 2007 De fasta medlen enligt ovan är totalt tkr för Dessa kommer att utbetalas till skolan med 1/12 varje månad. Alltså tkr per månad. Därutöver utbetalas rörlig ersättning, per månad, i enlighet med antalet HÅP:ar som registrerats i LADOK. 3.Försök till förståelse av tankesättet bakom fördelning av fasta medel 3.1 Beräkning av antal :ar Utdrag ur Rektorskontrakt 2007: ITM skall planera för att tillhandahålla minst programhelårsstudenter samt leverera minst kurshelårsstudenter; dvs. samma omfattning som föregående läsår. ITM skall således planera för att köpa utbildning från andra skolor i samma omfattning som under föregående läsår (motsvarande 904 helårsstudenter) och de andra skolorna förväntas på motsvarande sätt köpa utbildning från ITM i samma omfatt-ning som föregående läsår (motsvarande 343 helårsstudenter). Det innebär: Programstudenter inom ITM som bara läser inom ITM: st Programstudenter inom ITM som också läser på annan skola: 904 st Totalt antal programstudenter: st Det innebär också vad gäller ersättning: Totalt antal programstudenter: st Programstudenter inom ITM som också läser på annan skola: -904 st Studenter från andra skolor som köper utbildning av ITM: 343 st Totalt antal studenter: st 3.2 Beräkning av fasta medel Från rektorsgruppens beräkningar av fasta medel 2007: Fasta kursmedel: egna st * kr = tkr Från annan skola 343 st * kr = tkr Netto st * kr = tkr

4 Fasta skolmedel: st * kr = tkr Till annan skola -904 st * kr = tkr Från annan skola 343 st * kr = tkr Netto st * kr = tkr 3.3 Beslut avseende införande av nytt styr- och resursfördelningssystem i samklang med den nya organisationen I förslaget till beslut avseende nytt resursfördelningssystem står det bl.a att medel för grundutbildningen ska bestå av en prestationsdel som går till kursproducerande skola (helårsprestationer) dels en prestationsdel som går till programansvarig skola (examen i grundutbildningen) samt fasta medel som går dels till kursproducerande skola dels till programansvarig skola. Mot bakgrund av resursfördelningen av fasta skolmedel under 2007 så gäller inte ovanstående text 2007 utan det är först 2008 som det gäller. Det innebär att resursfördelningen ser ut som följer mellan åren: Till annan skola: Ej HÅP Ej kursmedel Ej skolmedel (program) tkr Till annan skola: Ej HÅP Ej kursmedel skolmedel (program) tkr Från annan skola: HÅP kursmedel skolmedel (program) tkr Från annan skola: HÅP kursmedel Ej skolmedel (program) tkr NETTO: tkr NETTO: tkr 3.4 Frågeställningar Hur blir det med INDEK? Har de stor andel från annan skola? Svårt att direkt hänföra till och från annan skola på kursnivå eftersom det följer individen. Olika individer inom ett program kan välja olika kurser som går på olika skolor. Valbara kurser blir svårare att komma överens om ett pris än vid en obligatorisk kurs.

5 Vid enstaka kurser där studenterna kommer utifrån, var hamnar fasta programmedelsdelen då? 4. Modell för fördelning av tilldelade medel inom ITM-skolan Det finns ett antal förutsättningar som ligger till grund för utformandet av modellen för tilldelning av grundutbildningsmedel En förutsättning är att varje institution skall erhålla lika stort belopp som läsåret 2005/06. Detta beroende på att KTH:s modell blev klar i slutet av 2006 och institutionerna redan var klara med sina budgetprocesser. En förändring av intäkterna skulle i sin tur kräva en föränd-ring av kostnadsmassan och det är för kort framförhållning att förändra kostnaderna för En annan förutsättning är att inom ITM-skolan ha samma prislapp och kursklassning (1,0) på HÅP:arna som ITM-skolan får från KTH. Orsaken är att ITM-skolan måste anpassa sig till det nya synsättet som KTH har vad gäller HÅP:arna, dvs. att en HÅP blir mer värd än tidigare. En annan orsak är att ITM-skolan får kursklassning 1,0 på HÅP:en och att då ha en internt egen kursklassning (för att hålla kvar vid det gamla) skulle kunna innebära att ITM-skolan delar ut mer HÅP ersättning till institutionerna än vad ITM får från KTH. Däremot utgår modellen ifrån att de tidigare kursklassningarna (både för och HÅP) måste på något sätt kvarstå och tas hänsyn till, eftersom det annars skulle bli en snedfördelning av intäkter mellan kurser med låg respektive hög kursklassning. Exempelvis skulle en dyrare kurs få lägre ersättning än tidigare och vice versa. Eftersom ITM-skolan eftersträvar att endast ha kursklassning 1,0 på HÅP:en, att fördela grundutbildningsmedlen totalt lika stort som läsåret 2005/06, att hänsyn tas till den tidigare kursklassningen (både och HÅP) och att det endast är HÅP:en som är rörlig, är det endast den fasta delen som man kan använda och modellera för att uppfylla dessa kriterier. Den fasta delen som tilldelas institutionerna är ett takbelopp för 2007, på samma sätt som den är för ITM skolan gentemot KTH. Däremot om institutionen skulle göra fler :ar än vad som rektorskontraktet grundar sig på, kommer dessa att ligga till grund för till-delningen av det fasta beloppet i rektorskontraktet för Prislappar 2006 och 2007, jämförelse HÅP kr kr kr kr kr kr 2007 års HÅP prislapp är samma som KTH delar ut till ITM skolan års prislapp är framräknad utifrån förutsättningarna i föregående stycke. 4.2 Kursklassningar för och HÅP års kursklassning för HÅP är 1,0, samma som KTH:s modell års kursklassningar för utgår från de verkliga kursklassningarna som de var tidigare. Alltså 0,7 0,85 1,0 1,25 och 1,5 för både och HÅP. Den justerade kursklassningen för är för att kunna fördela pengarna som läsåret 2005/06 och som tidigare ta hänsyn till billigare och dyrare kurser.

6 Den justerade kursklassningen för skall inte förväxlas med de verkliga kursklassningarna som grundutbildningsansvarig tar fram för respektive kurs utifrån andra kriterier. 4.3 Simulering NYA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ATT INTE HÖGRE KURSKLASSNING SKA FÅ LÄGRE ERSÄTTNING ÄN I GAMLA MODELLEN ALLTSÅ FÖR ATT FÅ SAMMA BELOPP SOM 2005/2006 OCH GENOMSNITTLIG PRESTATIONSNIVÅ 0, , ,22235 HÅP , HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0, , , , , , ,6057 HÅP , HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0, , , , , ,9891 HÅP HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0, , , , , ,6191 HÅP , HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0, , , , , , ,24913 HÅP ,

7 HÅP kr HÅP kr SUMMA kr HÅP kr SUMMA 1 0, , , , , Kommentar: När man räknar fram kursklassningen för, för att få samma totalbelopp (+HÅP) som läsåret 05/06, är det två variabler som man först måste bestämma. Den ena är prislappen på och den andra är prestationsgraden. För att få en helt exakt fördelning av medel på alla kurser inom ITM skolan, skulle man behöva ta hänsyn till prestationsgraden på varje kurs. En förenkling i denna modell är att räkna med en prestationsgrad på 89%, vilket motsvarar den genomsnittliga prestationsgraden inom ITM (1489 HÅP/ 1665 ). 4.4 Framräknande av belopp per institution Nästa steg är att sätta in de nya kursklassningarna, både för och HÅP, och de nya prislapparna i varje institutions respektive kurser, vilket ger nedanstående resultat. 5. Tilldelning per institution 2007 jmfr 2005/06 tkr tkr 2005/ ITM Totalt HÅP Totalt Industriell ekonomi EMT Metallernas gjutning Materialvetenskap Industriell produktion Maskinkonstruktion Utresestudenter Kommentar: I denna modell har alla kurser fått NA/TE prislapp på HÅP. HÅP ersättningen är enligt sammanställningen tkr mot KTH:s beräknade tkr. Differensen på tkr tas av överbryggningsmedlen. Om antalet HÅP skulle överstiga planerade HÅP under 2007 behövs en mindre reserv av de fasta medlen, för att täcka skillnaden mellan NA/TE prislapp och HUM prislapp. Detta gäller alltså om en ökning sker på kurser med HUM prislapp. En annan effekt som uppstår när man använder tidigare kursklassningar som underlag, är att ITM skolan delar ut mer pengar än vad som i grunden är beräknat från KTH. Orsaken är att den genomsnittliga kursklassningen inom ITM skolan är mer än 1,0. Programmens genomsnittliga kursklassning är 1,0 men det är kurser utanför programmen som har högre kursklassning än genomsnittet.

8 6. Fördelning av grundutbildningsmedel utifrån ITM perspektiv Rörliga medel fördelas per HÅP: Rörliga medel HUM klassning: Fasta medel fördelas per månad: Totalt: tkr tkr tkr (1/12 = tkr) tkr Totala tilldelningen från KTH 2007: tkr Fördela till institutionerna: tkr Kvar: tkr tkr skall täcka utbildningskansliet, delar av Deans office samt reserver.