Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU

Transkript

1 1(5) Utredning angående utveckling av en inriktning mot yngre barns lärande i masterprogrammet inom det utbildningsvetenskapliga området vid LiU Bakgrund SUV fattade i maj 2015 beslut om att tillsätta en utredning för att undersöka möjligheten till en inriktning mot yngre barns lärande i den master som redan finns inom det utbildningsvetenskapliga området. Utredningen gavs i uppdrag att fokusera på följande: - hur en masterutbildning med fokus på yngre barns lärande, med antagningsort Norrköping, skulle kunna utvecklas och drivas som en del av UV:s befintliga masterprogram - vilka resurser (i form av medel och personal på fakultetsnivå respektive institutionsnivå) som skulle krävas för att utveckla och driva en inriktning i enlighet med vad utredarna finner lämpligt - vilka konsekvenser utvecklande av en ny inriktning kan få för programmet som helhet, när det gäller exempelvis studentunderlag, samläsning, ekonomi etc. För att kunna svara på de ställda frågorna i utredningen har vi inhämtat synpunkter från de institutioner som är involverade i den nuvarande mastern, det vill säga IBL och IKK och från institutionen som är i första hand aktuell för utveckling av kurser mot yngre barns lärande: ISV. Vid mötena på de olika institutionerna har avdelningschefer (IBL, ISV), proprefekt (IBL, ISV), studierektor (IKK, ISV) samt undervisande lärare (IBL) deltagit. Vi har även inhämtat synpunkter från tjänstemän som är ansvariga för förskola/fritidshem i Linköpings respektive Norrköpings kommun. Som bakgrund till utredningen ligger också Karin Stolpes kartläggning rörande intresse för en master (LiU ). I den kartläggningen genomfördes bland annat en enkätundersökning till studenter på förskollärarprogrammet och grundlärare med inriktning fritidshem. Enkäten visade att det fanns ett relativt stort intresse LINKÖPINGS UNIVERSITET

2 2(5) bland studenterna på båda programmen att läsa en master både direkt efter avslutad grundutbildning och efter några års arbete. Utvecklandet av en master med inriktning mot yngre barns lärande kan även ses som viktigt eftersom varken förskollärarexamen eller grundlärarexamen inriktning fritidshem ger behörighet att söka forskarutbildning. En master skulle även ge möjlighet till kompetensutveckling för yrkesverksamma. Förslag Pedagogiskt arbete med inriktning mot yngre barns lärande Det befintliga masterprogrammet kan läsas på kvartsfart och på halvfart. Den består av gemensamma, huvudområdesövergripande kurser som introduktionsoch metodkurser. Dessutom finns områdesspecifika kurser som profil- och uppsatskurser. En del kurser är obligatoriska andra valbara. I programmet finns följande huvudområden: Pedagogiskt arbete, Didaktik med utomhuspedagogiskt inriktning och Specialpedagogik. I medföljande översikt (bil. 1) görs tydligt hur en inriktning mot yngre barns lärande skulle kunna integreras i det nuvarande programmet. Vårt förslag är att kurserna skulle ingå i huvudområdet pedagogiskt arbete med inriktning yngre barns lärande och inte specificeras mot förskolepedagogik/fritidspedagogik. Dock skulle upplägg på kurserna kunna inbjuda studenterna att rikta dem mot verksamhetsfält förskola/fritidshem genom exempelvis val av litteratur eller datainsamling. Förutom uppsatsarbete (2 x 15 hp) har i översikten 30 hp pekats ut som kurser mot yngre barns lärande och dessa poäng skulle kunna fördelas på olika sätt som exempelvis 2 stycken 15 hp kurser eller 4 stycken 7.5 hp kurser. I ett sådana scenario skulle även vara möjligt att rikta någon kurs specifik mot förskolepedagogik/fridspedagogik. I denna utredning har vi inte specificerat vad de respektive kurserna skulle innehålla men i dialog med institutionerna och kommunföreträdare har områden som: lek, pedagogiskt utvecklingsarbete, barns språkutveckling, matematik i förskolan och interkulturell pedagogik lyfts fram. Förutom dessa förslag är det även rimligt att i utvecklandet av nya kurser bygga på de områden som behandlas inom respektive grundutbildningsprogram.

3 3(5) Utifrån samläsningsvinster är det dock en fördel att så många kurser som möjligt läses tillsammans. Ekonomisk bäring En ny inriktning skulle leda till att antalet studenter ökar på programmet, vilket bedöms positivt för programmet som helhet. Studieort Norrköping innebär att kurserna med inriktning yngre barns lärande skulle förläggas i Norrköping. I samtal med institutionerna framhålls också ett behov av att se över mastern och dess kurser som helhet. Detta behöver ske dels utifrån att innehållet på de gemensamma kurserna bör anpassas till studenter som läser en ny inriktning dels att kurser kommer att förläggas på olika institutioner. I diskussionerna har även förts fram att nya kurser skulle kunna utvecklas som når studenter i masterprogrammets olika inriktningar. Förlag på innehåll i kurser är exempelvis områden som sociala processer/mobbning och lek och lärande. ISV för också fram en vilja att undersöka möjligheten att jobba distansbaserat i så stor utsträckning som möjligt på en eller flera kurser. Även möjligheten att erbjuda någon kurs på engelska diskuterades för att skapa möjligheter till samläsning med inresande utbytesstudenter. I diskussionerna kring utvecklandet av en ny inriktning på masterprogrammet har farhågor rests gällande ekonomi i kurserna. För att en kurs ska kunna bära sig krävs att visst antal studenter och institutionerna har fört fram att studenter ses som ett minimiantal. I relation till detta har frågor rest huruvida fakulteten kommer att tillskjuta medel ifall kurser endast har få sökande. Likaså har frågor aktualiserats om fakulteten kommer att tillskjuta medel för utvecklande av nya kurser samt ökad administration. Bemanning och kompetensinventering Samtliga tillfrågade institutioner bedömer att de har lärare med relevant kompetens för att bemanna kurser på en ny inriktning mot yngre barns lärande. Vid ISV finns forskningsöverbyggnaderna Pedagogiskt arbete och TekNaD, där det finns flera pågående forskningsprojekt rörande förskola/fritidshem i relation

4 4(5) till yngre barns lärande. Vidare framhåller alla institutioner att undervisning på masterprogram är ett attraktivt grundutbildningsuppdrag för många lärare. Studietakt och studentgrupper Frågan om studietakt går att se från olika perspektiv. I den befintliga mastern går det att läsa halvfart eller kvartsfart (och med en del justeringar skulle studenter kunna läsa trekvartsfart.) Sektionen har fört fram önskningar om möjlighet till helfartsstudier. Med nuvarande upplägg är det inte möjligt att läsa på helfart. I den befintliga mastern består studentgruppen framförallt av yrkesverksamma lärare och i det fallet är kvartfart eller halvfart att föredra. För andra studenter som vill gå vidare med en master direkt efter sin grundutbildning är helfartsutbildning efterfrågat. Om vi snabbt vill ordna en ingång till yngre barns lärande är det svårt att ändra masterprogrammets uppbyggnad och struktur. Vi föreslår därför att på sikt se över möjligheten till helfartsstudier. Karin Stolpes enkätundersökning, riktad till studenter, visar att det finns ett relativt stort intresse att läsa en Master efter sin grundutbildning. Intresset för en Master/Magister framhålls även av kommunföreträdare och ses som en karriärmöjlighet för verksamma förskollärare/grundlärare inriktning fritidshem. I kommunerna skapas olika typer av karriärtjänster för närvarande. Ett exempel på detta är att det i Norrköpings kommun finns ca 25 utvecklingspedagoger som är verksamma i förskolan. För den typen av tjänster skulle en Masterutbildning kunna utgöra en bra grund. Tillgodoräknanden in på programmet Till masterprogrammet är behöriga att söka de som har en lärar- eller förskollärarexamen eller kandidatexamen (lite mera specificerat i utbildningsplanen). Det finns även möjlighet att söka till senare delar av programmet om studenten redan har en magisterexamen eller en lärarexamen där två uppsatser har skrivits. Många studenter tillgodoräknar sig andra kurser i mastersprogrammet men det rör alltid kurser som de har läst utanför sin behörighetsgivande examen. Det vill säga än så länge har vi inte tillgodoräknat kurser som ingår i deras lärarutbildning. Är det rimligt att förskollärare bara

5 5(5) behöver läsa 30 hp för att kunna ta ut en magister? I utredningen har vi tematiserat detta och även diskuterat vilka eventuella kurser som skulle kunna tillgodoräknas. Men i så fall måste vi ändra praktiken också för studerande med andra lärarexamen som är längre än 180 hp. Detta är en fråga som behöver utredas vidare inte minst eftersom förutsättningar är olika för studenter som antogs innan eller efter (From 2014 års kull förskollärarstudenter kommer examensarbete skrivas på grundnivå.) Summering Utredningen visar att det vid de berörda institutionerna finns ett intresse att utveckla en Master med inriktning mot yngre barns lärande. Att utveckla inriktningen innebär en möjlighet för studenter som gått förskollärarprogrammet/grundlärarprogrammet inriktning fritidshem att läsa kurser på avancerad nivå som väl svarar mot deras verksamhetsfält och som ger möjlighet att söka till forskarutbildning. Utredningen visar vidare att det är önskvärt utifrån studentantal att kurserna ges inom huvudområdet pedagogiskt arbete men kan inriktas mot förskolepedagogik/fritidspedagogik. En aktualiserad fråga som behöver utredas vidare är studietakt där den befintliga mastern ges på kvartfart/halvfart och där det på sikt skulle vara önskvärt att erbjuda även helfartsstudier. Dock för att komma igång med utvecklingsarbetet av en master mot yngre barns lärande ser vi det som mest framkomligt att utveckla inriktningen i relation till strukturen på det befintliga masterprogrammet, det vill säga kvartsfart/halvfart. Vidare behöver det tas fram en tidsplan för de olika steg utvecklandet av en ny inriktning kräver. I detta ligger även frågan om i vilken utsträckning kurser ska tas fram och i vilken mån samläsning kan ske. Ytterligare frågor att besvara handlar om att specificera innehåll i de kurser som riktas mot yngre barns lärande. För att kunna besvara den typen av frågor krävs också ett ekonomiskt underlag med specificerad information om vad en inriktning mot yngre barns lärande skulle generera för kostnader.