Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51"

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april Beräkningarna slutfördes den 4 juni Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2015

3 Sammanfattning Konjunkturen stärks kommande år men de offentliga finanserna visar underskott under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos har regeringen föreslagit ett antal skattehöjningar vilket ökar intäkterna med 19 miljarder kronor Trots det har det finansiella sparandet bara stärkts med 10 miljarder kronor. Det beror främst på att skattehöjningarna i huvudsak används till att finansiera satsningar i vårpropositionen. Aktiviteten i ekonomin stiger under året Tillväxten i ekonomin tilltar framöver och BNP stiger snabbare i år än förra året. Hushållens konsumtion och offentlig konsumtion fortsätter att öka relativt starkt. En stigande global efterfrågan gör att exporten ökar snabbare samtidigt som ökningstakten i importen dämpas. Det leder till att nettoexporten höjer BNP något i år, efter att ha sänkt tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året. Kommande år ökar BNP lite långsammare än i år men tillväxten ligger kvar på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Både arbetskraften och sysselsättningen fortsätter öka starkt i år. Men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller. Kommande år sjunker arbetslösheten successivt, till 6,7 procent Inflationen förblir låg under lång tid och Riksbanken väntas därmed ligga kvar med en negativ reporänta ända till slutet av Starkare konjunktur och skattehöjningar stärker inkomsterna både i år och nästa år I år leder en starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion än förra året. Pensionerna ökar också betydligt mer i år än förra året, vilket stärker skatteintäkterna. Därtill bidrar skattehöjningar till ökade skatteintäkter. Kommunalskatten och skatten på tobak, alkohol, energi och personbilar har höjts. Det första steget i slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga genomförs. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter. Nästa år stärks konjunkturen och därmed skatteintäkterna ytterligare. Då genomförs det andra och sista steget i slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga, vilket höjer intäkterna kraftigt. Sammantaget höjs skatteintäkterna under prognosperioden med 34 miljarder kronor, varav 24 miljarder kronor till följd av förslag som redovisats i vårens propositioner. Hushållens kapitalvinster, som ökade mycket förra året, väntas ligga kvar på en hög nivå i år till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Från och med nästa år antas kapitalvinsterna uppgå till 3,0 procent av BNP, vilket är något lägre än ett historiskt genomsnitt. Även utdelningarna till hushållen väntas vara fortsatt stora i år. Nästa år sjunker de något bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan sänker också avkastningsskatten som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar. Hushållens ränteavdrag är för närvarande väldigt låga till följd av de låga räntenivåerna. Men de blir successivt allt större i takt med att räntorna höjs. Statens övriga inkomster är dämpade i år till följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att helt utebli från och med Utgifterna ökar måttligt totalt sett Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor, ökar relativt måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika utgiftsområden. Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och ökad medelersättning.

4 Det stora antalet asylsökande höjer utgifterna för migration och integration kraftigt i år och de kommande två åren. I slutet av prognosperioden minskar antalet asylsökande och utgifterna sjunker. En viss del av de ökade utgifterna för migration och integration räknas av från det internationella biståndet. Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, som är det största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter däremot att minska eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet är lågt samtidigt som utflödet är högt då många med sjukersättning ålderspensioneras. Inom arbetsmarknadsområdet ligger utgifterna i år på ungefär samma nivå som förra året. Kommande år stiger de trots att arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program sjunker. Det beror på att taket i a-kassan höjs. Extratjänster och traineejobb införs, vilket leder till att andelen deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får anställningsstöd, och därmed räknas som sysselsatta, ökar. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskar under prognosperioden till följd av att utgifterna för garantipensioner, som ligger på statens budget, blir allt mindre då nytillkomna pensionärer har en högre inkomstgrundad pension, som belastar ålderspensionssystemet. EU-avgiften kommer vara lägre under prognosåren än under 2014, då avgiften var extraordinärt hög på grund av engångseffekter. Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar kraftigt under prognosperioden, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala utgifterna på statens budget också varierar mycket mellan åren. Statens lånebehov minskar men det är fortsatt stort de närmaste åren Saldot på statens budget går från -72 miljarder kronor 2014 till -52 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna ökar måttligt. Underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden Det blir underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden. Nuvarande mål om ett överskott på 1 procent av BNP under en konjunkturcykel nås därmed inte. Det är däremot inte längre någon risk att utgifterna överstiger utgiftstaken den närmaste tiden då utgiftstaken höjdes i vårpropositionen. De goda marginalerna till taken ihop med underskotten i de offentliga finanserna innebär att utgiftstaket understödjande roll till överskottsmålet har minskat. Förra året uppgick underskottet till 75 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,9 procent av BNP. Även i år visar de offentliga finanserna underskott på 58 miljarder kronor, motsvarande 1,4 procent av BNP. Givet att inga ofinansierade reformer genomförs minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i kombination med en måttlig ökning av utgifterna. Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren men ett överskott väntas De stora underskotten i närtid beror framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden har ökat mycket de senaste åren och fortsätter öka framöver. Nästa år stärks dock samtidigt statens inkomster till följd av slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga. Kommunsektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 13 miljarder kronor i år, vilket motsvarar -0,3 procent av BNP. Underskottet är betydlig mindre än förra året, vilket beror på en återbetalning från AFA Försäkring. Resultatet, som är det saldo som kommunernas balanskrav baseras på och därmed det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har, visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Den stora skillnaden mellan sparandet och resultatet förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen belastar det finansiella sparandet medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna). Konsumtionen ökade också kraftigt förra året och väntas fortsätta öka mycket i år, dels för att behovet av vård, skola och omsorg blir allt större, dels för att en stark inkomstökning möjliggör en återhämtning från de

5 senaste årens svaga utveckling. Inkomsterna fortsätter att öka relativt starkt framöver och därmed kan också konsumtionen fortsätta öka. Nästa år och året därefter höjs konsumtionen till följd av införandet av extratjänster och traineejobb som leder till fler sysselsatta i kommuner och landsting. Både resultatet och det finansiella sparandet sjunker något under prognosperioden. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 4 miljarder kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP. I år väntas ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år, beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare. Både inkomster och utgifter är högre än i föregående prognos Tillväxten i ekonomin har inte reviderats i någon större utsträckning sedan föregående prognos. Lönesumman har däremot sänkts i år då löneökningstakten väntas bli lägre. Kommande år har den höjts något till följd av en ny befolkningsprognos som leder till en högre sysselsättning. Arbetslösheten har sänkts något till följd av förslagen i vårens propositioner. Både inkomster och utgifter har höjts, främst till följd av förslagen i vårpropositionen. Inkomsterna har dock höjts mer än utgifterna och underskotten i offentliga sektorns finansiella sparande är därmed inte lika stort som i föregående prognos. År 2016 har inkomsterna höjts med 19 miljarder kronor och utgifterna med 13 miljarder kronor till följd av förslag i vårpropositionen. men lägre än i vårpropositionen Både inkomster och utgifter är lägre i ESV:s prognos än i vårpropositionen alla år. I år är underskottet i det finansiella sparandet mindre i ESV:s prognos. Kommande år är det tvärtom och det förklaras av betydligt lägre skatteintäkter i ESV:s prognos. Skatt på arbete är lägre till följd av en svagare ökning av lönesumman. Skatt på företagsvinster ökar långsammare till följd av en lägre BNP-tillväxt. Hushållens kapitalskatter är i år högre i ESV:s prognos till följd av högre kapitalvinster. Kommande år är de lägre. I ESV:s prognos minskar nettot av hushållens kapitalinkomster successivt från och med 2016, till följd av stigande räntenivåer. I vårpropositionen ökar nettot de närmaste åren, vilket är förklaringen till skillnad i kapitalskatterna. Vad gäller utgifterna räknar ESV framför allt med lägre utgifter inom integration, arbetsmarknadsområdet, utbildning och universitetsforskning samt lägre EU-avgift. I regeringens beräkning av de takbegränsade utgifterna ingår dessutom en så kallad Beräkningsteknisk överföring till hushållen åren Någon sådan post ingår inte i ESV:s prognos utan motsvarande belopp påverkar i stället budgetsaldot och det finansiella sparandet.

6 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,3 2,3 3,0 2,6 2,1 2,1 2,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,4 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2-0,4 7,4 4,5 4,5 4,3 4,1 3,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 4,3 4,6 4,5 4,6 4,6 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,7 6,6 4,3 5,1 4,9 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,6 2,3 2,2 1,8 1,9 1,7 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,1 8,0 7,6 7,3 7,2 6,9 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 3,9 3,9 4,2 4,3 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,2 1,1 0,9 0,9 0,5 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-1,9-1,4-1,2-1,1-0,8-0,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,8 36,2 36,6 38,7 43,8 43,5 42,4 41,2 39,9 38,1 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1-0,2-0,7-1,0-0,9 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7-0,8 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-0,9-1,0-1,2-1,2-1,2 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,6-0,8-0,9-1,0-1,0 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3-0,2-0,9-1,7-1,3-1,2-1,0-0,8-0,3 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 34,1 33,0 31,8 30,5 28,6 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,8 42,7 42,7 42,9 43,1 43,1 43,1 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO 8) samt Integration och jämställdhet (UO 13) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Statsskuldräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Revideringar sedan marsprognosen Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

8 Förteckning över faktarutor Kommunsektorns utveckling Repor över årsskiften höjer Maastrichtskulden Indikatorerna för överskottsmålet Engångseffekter Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med vårpropositionen... och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget ,... jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 13. Beräkningsförutsättningar Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Aktiviteten i ekonomin stiger under året Tillväxten i ekonomin tilltar och BNP stiger snabbare i år än förra året. Hushållens konsumtion och offentlig konsumtion fortsätter att öka relativt starkt. En stigande global efterfrågan gör att exporten ökar snabbare samtidigt som ökningstakten i importen dämpas. Det leder till att nettoexporten höjer BNP något i år, efter att ha sänkt tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året. Stora transfereringar av engångskaraktär höjde både importen av tjänster och investeringar i forskning och utveckling förra året. Det leder till att både importen och investeringarna ökar långsammare i år än förra året. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt i år men inte lika kraftigt som förra året, vilket också bidrar till att dämpa ökningstakten i investeringarna. Kommande år ökar BNP lite långsammare än i år men tillväxten ligger kvar på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Både arbetskraften och sysselsättningen fortsätter öka starkt i år. Men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller. Kommande år sjunker arbetslösheten successivt, till 6,7 procent Inflationen förblir låg under lång tid och Riksbanken väntas därmed ligga kvar med en negativ reporänta ända till slutet av Exporten tar fart Exporten fortsätter att vara svag. Efter att ha ökat relativt mycket fjärde kvartalet förra året sjönk exporten igen under första kvartalet i år. Det kan delvis bero på att ökningen under fjärde kvartalet var tillfälligt hög men indikatorerna visar inte heller på någon större förbättring den närmaste tiden. En stigande global tillväxt väntas ändå leda till att exporten tar fart under året. Nästa år tilltar exportens tillväxttakt än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Hushållens konsumtion 2,4 2,4 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 Fasta investeringar 7,4 4,5 4,5 4,3 4,1 3,5 Lager 1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 4,3 4,6 4,5 4,6 4,6 Import 6,6 4,3 5,1 4,9 4,7 4,7 Nettoexport 1-1,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 BNP 2,3 3,0 2,6 2,1 2,1 2,1 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Hushållens konsumtion ökar i god takt Hushållens konsumtion steg förra året med 2,4 procent. En stark tillväxt i hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var en viktig förklaring till den snabbare ökningen av konsumtionen. Konsumtionen ökade ändå långsammare än de disponibla inkomsterna förra året och sparkvoten fortsatte därmed att stiga, vilket sannolikt avspeglar en viss form av försiktighetssparande. Trots signaler om en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi och stigande global tillväxt är hushållen pessimistiska om utvecklingen av svensk ekonomi framöver. Vad gäller den egna ekonomin är de däremot mer optimistiska. I år ökar disponibelinkomsterna något långsammare än förra året. Konsumtionen ökar i takt med inkomsterna. Hushållen drar med andra ord inte ner på sparandet i år heller. Kommande år sjunker däremot sparkvoten. Men konsumtionen ökar ändå långsammare i slutet av perioden än i början eftersom ökningen av disponibelinkomsterna dämpas när sysselsättningen ökar mindre och inflationen och räntorna stiger framöver. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Fortsatt starka bostadsinvesteringar Investeringarna steg kraftigt förra året. Bostadsinvesteringarna ökade med drygt 20 procent och investeringarna i kommunsektorn ökade med nära 7 procent. Tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling bidrog också till den starka ökningen 2014 och bidrar därmed till att dämpa ökningstakten i år. Bostadsinvesteringarna fortsätter öka starkt men inte lika starkt som förra året. Investeringarna i kommunal sektor dämpas också. Investeringarna i näringslivet exklusive bostäder samt forskning och utveckling ökar däremot snabbare framöver när aktiviteten i ekonomin tar fart och kapacitetsutnyttjandet stiger. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Sysselsättningen ökade mycket förra året och väntas fortsätta göra det i år. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt högt. Indikatorerna tyder också på en stark ökning av antalet sysselsatta. Arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent de tre senaste åren, börjar sjunka. Kommande år dämpas sysselsättningsökningen successivt då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Arbetslösheten stabiliseras då kring 6,7 procent. Både sysselsättningen och arbetskraften påverkas framöver av flera av de reformer som presenterades i vårpropositionen. Höjningen av taket i a- kassan och höjningen av socialavgiften för ungdomar kan sänka potentiell sysselsättning och höja jämviktsarbetslösheten. Extratjänster och traineejobb, som ska ersätta sysselsättningsfasen i jobboch utvecklingsgarantin, höjer i stället sysselsättningen. Det sker dels genom att deltagarna går från att antingen vara i någon annan typ av arbetsmarknadspolitiskt program eller att vara öppet arbetslösa, till att bli sysselsatta. Om dessa program leder till att fler av deltagarna får reguljär sysselsättning än vad deltagarna i sysselsättningsfasen får, kan potentiell sysselsättning också höjas på sikt. Vi räknar med att effekterna av ovan nämnda reformer i stort sett tar ut varandra under prognosperioden. Regeringen satsar också på att höja antalet utbildningsplatser framöver. Det beräknas bidra till att sänka arbetslösheten under prognosperioden. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden BNP, fp 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Produktivitet 0,6 1,5 1,3 1,4 1,4 1,5 Arbetade timmar 1,8 1,2 1,1 0,9 0,9 0,5 Medelarbetstid 0,4-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,4 1,2 1,0 0,9 0,5 Arbetskraft 1,3 1,1 0,7 0,7 0,7 0,6 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Öppen arbetslöshet 1,2 5,5 5,3 5,0 4,8 4,8 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Förra året ökade antalet arbetade timmar mer än sysselsättningen. I år och nästa år sjunker medelarbetstiden till följd av en ökad sjukfrånvaro. Det innebär att ökningen i antalet arbetade timmar dämpas. Eftersom BNP-tillväxten samtidigt stärks stiger produktiviteten. Löneökningstakten har dämpats Löneökningstakten har dämpats de senaste månaderna. Första kvartalet i år ökade lönerna enligt preliminära siffror från SCB:s konjunkturlönestatistik med endast 2,1 procent. Den låga löneökningen avspeglar en låg inflation och låga inflationsförväntningar. Reallönerna ökade med 1,3 procent, vilket är lite lägre än genomsnittet de senaste 10 åren. Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt talar för att de avtalade löneökningarna blir relativt låga även kommande avtalsperiod. Samtidigt har den starka sysselsättningsökningen, som leder till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Löneökningstakten dämpas dock något de närmaste åren av att kostnaderna för företagen stiger då socialavgifterna för unga höjs. Extratjänsterna och traineejobben sänker löneökningstakten något, framför allt i kommunsektorn, då deltagarna i dessa program har lägre löner än genomsnittet i sektorn. Inflationen förblir låg under lång tid Inflationen har pendlat runt 0 procent de senaste månaderna. Den underliggande inflationen, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger dock närmare 1 procent. Exkluderas även energipriserna har inflationen legat på, eller något över, 1 procent. Skattehöjningar på alkohol och tobak har bidragit till att höja inflationen. Inflationen väntas stiga något under året men prisökningarna hålls tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. KPIF väntas öka med 0,9 procent i år, vilket fortfarande är långt under Riksbankens inflationsmål. Nästa år stiger inflationstakten ytterligare trots att prisökningarna på importerade varor då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta med att höja reporäntan ända till slutet av Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Timlön, KL 1 2,8 2,6 2,9 3,2 3,4 3,5 Timlön, NR 1 1,8 2,5 2,8 3,2 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 3,9 3,9 4,2 4,3 4,1 KPI -0,2 0,0 1,1 1,8 2,8 3,2 KPIF 2 0,5 0,9 1,4 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,3 44,8 45,6 46,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,25 0,25 1,00 2,25 3,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

12

13 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 4,5 procent. En något starkare konjunktur i den svenska ekonomin i kombination med skattehöjningar leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Intäkterna från skatt på kapital ökar däremot i en måttligare takt, när den låga räntenivån minskar intäkterna från avkastningsskatt. Kapitalskatterna drivs i stället av företagens vinster. De svenska exportföretagen påverkas positivt av en något bättre konjunktur på våra viktigaste exportmarknader. Tabell 5. Skatteintäkter /procentuell förändring Skatt på arbete Förändring 2,9 2,3 5,2 6,1 5,0 4,5 4,2 Skatt på kapital Förändring 3,0 11,5 2,5-1,1 5,2 5,0 7,2 Skatt på konsumtion Förändring 1,9 3,0 4,7 3,8 3,1 3,3 3,4 Totala skatteintäkter Förändring 3,1 3,3 4,5 4,6 4,5 4,2 4,2 Underliggande förändring 1 3,7 4,1 3,5 3,7 4,5 4,2 4,2 Skattekvot 2 42,8 42,7 42,7 42,9 43,1 43,1 43,1 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar 2 Totala skatteintäkter i procent av BNP Intäkterna från skatt på arbete stärks i år av skattehöjningar. Den stegvis slopade nedsättningen av socialavgifter för unga börjar gälla från den 1 augusti. Det ökar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor i år och 18 miljarder kronor nästa år. Den kommunala utdebiteringen har höjts med i genomsnitt 13,5 öre och avdragsrätten för privat pensionssparande är begränsad till kronor per år. I år stärks även konsumtionsskatterna av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Tabell 6. Förändring av skatteintäkter till följd av regeländringar Slopande av nedsatta socialavgifter för unga Höjd skatt på kärnkraftsreaktorer Begränsad avdragsrätt privat pensionssparande Höjd kommunalskatt Höjd skatt på vägtrafik Höjd skatt på alkohol och tobak Källa: SKV och ESV Den underliggande ökningstakten av skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 3,5 procent vilket är svagare än föregående år. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,4 procent per år under resten av prognosperioden. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Procent Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter, mdkr (vänster axel) Skattekvot, procent av BNP Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. De föreslagna skattehöjningarna medför att skattekvoten ökar något under prognosperioden till 43,1 procent. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

14 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 7. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Staten 2,8 3,2 4,1 4,8 4,6 4,1 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,6 5,1 4,6 4,5 4,5 4,3 Ålderspensionssystemet 2,9 3,0 4,3 3,8 4,1 4,0 4,0 Källa: SKV och ESV Skatteintäkterna ökar snabbare 2015 jämfört med de två senaste åren i alla sektorer i den offentliga sektorn. I år ökar kommunsektorns skatteintäkter starkast. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 3,4 3,2 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 Föregående prognos 3,4 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,6 3,7 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 Källa: SKV och ESV Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år ökar intäkterna betydligt snabbare, med 5 procent. Direkta skatter ökar betydligt snabbare i år än förra året De direkta skatterna på arbete ökar med 5 procent i år. Den kommunala inkomstskatten ökar med 5,3 procent, vilket är betydligt snabbare än förra året. Det förklaras av att lönesumman och pensionerna, som är de viktigaste skattebaserna, ökar mer än Dessutom ökar andra skattepliktiga transfereringar starkare än förra året då sjuk- och aktivitetsersättningen och taket i a-kassan höjs. Även i år stärks skatteintäkterna av att kommunalskatten höjs. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna, ökar i år med 7 procent trots att lönesumman endast ökar med 4 procent. Det beror framför allt på den låga inflationen som medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Tabell 9. Statlig inkomstskatt Statlig inkomstskatt Undre skiktgräns Övre skiktgräns Källa: SKV och ESV Avisering om ändring i ROT-avdraget beräknas öka utnyttjandet i år Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, minskar i år de direkta skatterna med drygt 230 miljarder kronor. Huvuddelen av HUS-avdraget, ROT-tjänster, beräknas öka med 15 procent till 19 miljarder kronor. Den aviserade förändringen i subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster antas öka utnyttjandet av tjänsterna i år. Nästa år beräknas avdragen därför minska. Därefter ökar avdragen med i genomsnitt 3 procent per år. Tabell 10. Skattereduktion för ROT och RUT /Procentuell förändring ROT-tjänster Förändring 8,5 13,1 14,6-2,7 3,0 3,0 3,0 RUT-tjänster Förändring 23,4 18,7 9,1 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa Förändring 10,5 13,9 13,8-0,9 4,1 4,2 4,3 Källa: SKV och ESV Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på ROT- och RUT-tjänster har gjorts utifrån Skatteverkets löpande redovisning av reduktionerna. Slopad nedsättning av socialavgifter för unga ökar intäkterna från indirekta skatter Första steget att slopa nedsättning av socialavgifter för unga träder i kraft i augusti och bidrar till att intäkterna ökar med 5 procent, till 490 miljarder kronor, vilket är snabbare än lönesumman. Den slopade nedsättningen ökar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor i år och 18 miljarder kronor nästa år. År 2017, då ändringen får full effekt, ökar skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låg räntenivå ger låga ränteavdrag Nettot av hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av ränteinkomster, utdelningsinkomster och schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Den låga räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter, vilket medför att nettot är högt de närmaste åren. Successivt stigande skulder och räntenivåer gör dock att nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre mot slutet av perioden. Historiskt sett är nettot ändå högt i slutet av prognosperioden, på grund av att räntenivåerna även vid en mer normal konjunktur väntas vara lägre än tidigare. Tabell 11. Hushållens kapitalinkomster Utdelningsinkomster Ränteinkomster Schablonintäkt investeringsfonder Schablonintäkt inv.sparkonton Schablonintäkt uppskovsbelopp Löpande kapitalinkomster Avdrag för utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av de senaste årens börsuppgång samt stigande bostadspriser. För perioden antas kapitalvinsterna uppgå till ungefär 3 procent av BNP, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet till följd av införandet av investeringssparkontot. Företagens vinster ökar i år Skatteintäkterna från företagens vinster ökade svagt Bilden var dock splittrad. Bankerna redovisade en kraftig resultatförbättring medan verkstadsindustrins resultat var betydligt svagare. Diagram 2. Skatt på företagsvinster Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Källa: SKV och ESV I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med förra året, vilket bidrar till att företagens resultat och vinster ökar. Bolagsrapporter för årets första kvartal visade ett fortsatt starkt resultat för banksektorn, men även verkstadsindustrin redovisade ökade vinster. Konjunkturinstitutets barometer i maj visade också en positiv bild, där läget framför allt inom detaljhandeln men även för bygg- och tjänsteföretagen var starkare än normalt. Exportföretagens resultat påverkas i år positivt av den senaste tidens försvagning av kronan, samtidigt som efterfrågan på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa förbättrats. Därmed ökar företagens inkomstskatter i år med nästan 7 procent, till 96 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden att skatteintäkterna från företagens vinster ökar med i genomsnitt 5 procent per år. Tabell 12. Skatt på företagsvinster /Procent Intäkter Förändring -0,6 1,1 6,7 4,6 4,2 4,9 4,9 Källa: SKV och ESV Procent av BNP EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den låga nivån på statslåneräntan under 2014 medför att avkastningsskatten i år minskar till 8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga räntan ytterligare, vilket medför att skatten nästa år minskar till knappt 5 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt från 2017, och uppgår till 20 miljarder kronor i slutet av prognosperioden Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Energi- och koldioxidskatterna utvecklas svagt Intäkterna från energi- och koldioxidskatterna minskar med 0,2 procent av BNP under prognosperioden. Det beror främst på minskad bensinförsäljning. Sedan år 2000 har volymen bensin som sålts minskat med knappt 40 procent. Försäljningen av diesel har däremot ökat kraftigt under samma period, samtidigt som skatten har höjts mer än på bensin. Dieselförsäljningen fortsätter öka under perioden. Inblandningen av biodrivmedel, med lägre skattesatser, fortsätter också att öka, vilket dämpar intäktsökningen. Diagram 3. Skatteintäkter från energi- och koldioxidskatt 70 Procent 2,4 Momsintäkterna ökar med 4 procent per år År 2014 steg momsintäkterna snabbare än året innan. Det förklaras av en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att bostadsinvesteringarna steg med över 20 procent ,2 2,0 1,8 1,6 1,4 Tabell 13. Mervärdesskatt /Procentuell förändring Nivå Förändring 2,7 4,4 4,2 4,5 4,0 4,0 3,8 Källa: ESV I år ökar hushållens konsumtion, som utgör den huvudsakliga skattebasen för mervärdesskatt, i ungefär samma takt som förra året. Bostadsinvesteringarna ökar fortfarande, men inte lika snabbt som under Det innebär att momsintäkterna ökar något långsammare i år än förra året. Nästa år ökar intäkterna i en snabbare takt trots att ökningen i bostadsinvesteringar avtar ytterligare. Det beror på att konsumtionen ökar snabbare än i år, främst till följd av att priserna på varor och tjänster stiger mer. Nästa år avtar ökningen i bostadsinvesteringar, vilket minskar utvecklingstakten av mervärdesskatt Bensin Diesel El Övrigt Andel av BNP Källa: ESV Anm.: Skatteintäkter från diesel och övrigt har beräknats utifrån försäljningsvolymer. Skatteintäkter från låginblandade biodrivmedel ingår i staplarna för bensin och diesel. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skatteinkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 6 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens övriga inkomster uppgår 2015 till 55 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mellan åren. 1,2 1,0 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att bolagets utdelning till staten minskar kraftigt i år. Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar. Det ledde till att bolaget varken i år eller förra året lämnade utdelning till staten. Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag Akademiska Hus AB 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 LKAB 5,5 3,5 0,1 0,4 1,2 1,6 2,0 TeliaSonera AB 4,6 4,8 4,8 5,0 5,1 5,3 5,6 Vattenfall AB 6,8 0,0 0,0 2,6 3,2 3,5 3,8 Sveaskog AB 0,4 0,5 0,8 0,9 0,9 0,9 1,0 Övriga bolag 2,0 2,3 5,9 3,0 3,2 3,3 3,5 Totalt 20,7 12,4 13,1 13,5 15,2 16,3 17,6 Källa: ESV Finansieringsavgiften höjs I september i år höjs den högsta inkomstrelaterade dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen till 910 kronor för dag 1 till 100. Eftersom detta medför att den genomsnittliga dagpenningen ökar kommer finansieringsavgiften, som arbetslöshetskassorna betalar till staten, att höjas. Intäkterna ökar därmed med 0,4 miljarder kronor per år från 2016, vilket motsvarar ungefär 130 kronor per medlem. Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). Uppstart för EU:s nya långtidsbudget et för 2014 var relativt högt för bidrag från EU, vilket beror på att det var sista året för inbetalningar från flertalet av de EU-finansierade programmen inom långtidsbudgeten för För 2015 blir inkomsterna 1,4 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för fortfarande är i uppstartsfasen. EU-kommissionen godkände de nya programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden i december förra året. I maj i år godkändes även Landsbygdsprogrammet. Programmen startas nu upp och rekvireringen av EU-medel kan påbörjas i takt med att utgifterna uppstår. Inbetalningar från EU väntas komma igång i slutet av året. Dessutom inbetalas i år förskott till programmen på totalt 1,3 miljarder kronor vilket avser förskott för både 2014 och Förskotten är tänkta att täcka programmens uppstartskostnader från programperiodens början, det vill säga 2014, men betalas inte ut förrän programmen godkänts. Under 2016 väntas samtliga program inom den nya långtidsbudgeten vara igång vilket innebär att nivån på inkomsterna ökar igen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 15. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Skatt på arbete 879,7 913,0 945,1 972,4 994, , , , , ,5 Direkta skatter 474,7 487,3 505,1 523,0 529,6 558,3 589,9 619,0 647,6 675,1 Kommunal skatt 522,9 538,2 560,8 581,9 603,2 634,5 664,2 694,4 725,3 756,5 Statlig skatt 42,5 44,6 44,2 44,8 47,0 50,4 54,0 56,9 59,0 60,3 Jobbskatteavdrag -76,8-80,4-83,6-85,8-100,2-103,4-105,5-108,5-112,0-115,9 Husavdrag -13,7-15,0-15,9-17,5-20,0-22,7-22,5-23,5-24,4-25,5 Övrigt -0,1-0,2-0,4-0,5-0,5-0,5-0,3-0,3-0,3-0,3 Indirekta skatter 405,0 425,7 440,0 449,4 465,2 488,2 520,7 547,6 571,2 594,4 Arbetsgivaravgifter 403,9 426,6 442,4 454,3 470,9 489,7 509,1 530,6 553,4 576,0 Egenavgifter 12,3 12,4 11,7 11,5 12,3 12,9 13,5 14,2 14,8 15,5 Särskild löneskatt 33,1 36,2 37,4 36,8 38,2 39,7 41,2 42,8 44,7 46,5 Nedsättningar -18,9-21,6-22,4-22,9-25,1-21,0-8,3-3,8-3,9-4,0 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -26,4-28,9-30,0-31,0-31,9-33,7-35,4-36,9-38,5-40,2 Skatt på kapital 191,5 183,5 167,8 172,7 192,6 197,4 195,3 205,4 215,6 231,2 Skatt på kapital, hushåll 34,5 28,8 27,7 32,3 47,0 47,5 42,9 43,8 43,7 43,4 Skatt på bolagsvinster 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 96,0 100,4 104,6 109,7 115,1 Avkastningsskatt 11,9 11,9 10,1 6,9 10,5 8,4 5,1 9,0 12,9 20,3 Fastighetsskatt 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,5 34,3 36,9 Stämpelskatt 9,0 8,0 8,0 8,9 9,3 9,3 9,5 9,7 10,0 10,2 Kupongskatt m.m. 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,2 4,6 4,8 5,0 5,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3 455,0 452,5 461,1 474,7 497,0 515,7 531,8 549,5 568,2 Mervärdesskatt 324,3 332,5 330,6 339,5 354,3 369,4 385,9 401,5 417,4 433,4 Skatt på tobak 10,6 11,3 11,8 11,1 11,4 11,9 11,8 11,8 11,9 12,1 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 Skatt på öl 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 Energiskatt 41,2 40,6 40,1 40,9 39,0 40,5 40,0 39,7 40,1 40,8 Koldioxidskatt 27,3 25,4 25,2 24,0 23,3 24,9 25,2 24,7 25,0 25,7 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,5 4,5 4,4 4,4 5,1 6,1 6,1 6,1 6,1 Skatt på vägtrafik 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,7 19,8 20,4 20,7 21,1 Skatt på import 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,3 7,8 Övriga skatter 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,7 6,7 6,8 6,8 6,9 Restförda och övriga skatter 1,0 2,7 2,9 11,3 9,4 5,8 5,6 6,0 6,4 5,8 Restförda skatter -5,7-6,3-6,3-6,6-5,9-5,6-5,3-5,0-4,8-4,5 Övriga skatter 6,6 9,1 9,1 17,9 15,2 11,4 10,9 11,0 11,2 10,3 Totala skatteintäkter 1 521, , , , , , , , , ,7 EU-skatter 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,3 7,8 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 515, , , , , , , , , ,0 Kommunalskatt 537,0 552,7 576,2 597,3 618,8 650,5 680,5 711,3 743,1 775,0 Avgifter till ålderspensionssystemet 183,5 195,2 201,6 207,5 213,8 223,0 231,4 241,0 250,5 260,7 Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 833,0 867,1 908,7 950,5 989, ,3 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 15. Fortsättning Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 833,0 867,1 908,7 950,5 989, ,3 Periodiseringar -8,8 48,6 17,0-20,8-17,7 6,1 3,3 5,8 8,7 10,5 Uppbördsförskjutningar -9,2 33,7 33,1 13,8-2,2 9,9 12,2 14,5 16,8 18,5 Betalningsförskjutningar -1,1 11,5-16,1-34,7-15,5-3,8-8,9-8,7-8,0-8,0 varav kommuner 13,2 28,0-0,4-15,0-7,4 5,6 0,1-0,1 0,8 1,3 varav ÅP-systemet 2,9 0,7 0,9-0,2-0,3 0,5 1,4 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -16,3-16,9-17,2-20,2-7,9-10,0-11,8-10,7-10,8-11,1 varav kyrkan -1,0-0,2 0,7 0,6 0,1 0,2 1,4 1,2 1,1 0,9 varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Statens skatteinkomster 786,6 849,4 802,2 786,6 815,2 873,2 912,0 956,3 998, ,8 Övriga inkomster -7,0 23,0-14,6 4,0-25,0-37,3-42,6-46,0-47,5-48, Inkomster av statens verksamhet 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 33,4 29,9 29,3 30,9 32, Inkomster av försåld egendom 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,8 10,8 11,1 11,8 12, Bidrag från EU m.m. 13,0 12,3 9,8 10,3 11,9 10,4 11,8 11,8 11,5 11, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -67,0-72,3-76,6-78,7-81,6-84,0-87,4-90,3-93,6-96, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-7,8-8,3-8,5-8,7-9,0 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 835,9 869,4 910,4 950,6 993,5 Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 887,9 896,8 923,4 946,6 961,4 Budgetsaldo -1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-52,0-27,4-13,0 4,0 32,2 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

20

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV

HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV HUR OCH VARFÖR RIKSGÄLDS- KONTORET GÖR PROGNOSER ÖVER STATENS LÅNEBEHOV Riksgäldskontorets lånebehovsprognoser ligger till grund för vår låneplanering. Årsprognoserna styr i första hand upplåningen på

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad

TAXNEWS. Budgetpropositionen för 2015 presenterad Budgetpropositionen för 2015 presenterad Redaktion Utgivare Tina Zetterlund tina.zetterlund@kpmg.se Prenumerera på TaxNews För mer information kontakta Den nya regeringen har idag överlämnat sin budgetproposition

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Konjunkturläget juni 214 7 FÖRDJUPNING Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Diagram 16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet respektive miljarder kronor 3 12 2 9 Den offentliga

Läs mer

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys

ESV 2005:6. Budgetprognos 2005:1. Analys ESV 2005:6 Budgetprognos 2005:1 Analys Budgetprognos Analys innehåller en övergripande analys som tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Detaljerade tabeller finns att

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015

Sysselsättningseffekter av budgetpropositionen för 2015 Sammanfattning Syftet med denna PM är att analysera sysselsättningseffekter av regeringens budgetförslag då en sådan redogörelse saknas i budgetpropositionen. En sådan redogörelse är central för att bedöma

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2 Statsupplåning Prognos och analys 2013:2 SAMMANFATTNING 1 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I NETTOLÅNEBEHOVET 2 Långsam återhämtning 2 Förändring av nettolånebehovet 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika

Läs mer

Sverige tar ansvar i en orolig värld

Sverige tar ansvar i en orolig värld Sverige tar ansvar i en orolig värld Finansminister Anders Borg 20 augusti 2014 Svag internationell återhämtning och ökad oro i omvärlden Dämpade tillväxtutsikter i USA, Indien och Kina Upptrappade sanktioner

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-10-29 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Kommentarer till Vårpropositionen 2015

Kommentarer till Vårpropositionen 2015 Kommentarer till Vårpropositionen 2015 Stockholm 15 april 2015 Allmänt om budgeten Regeringens vårbudget innehåller tyvärr inga näringspolitiska överraskningar. Den näringspolitiska offensiv som regeringen

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET

SAMORDNING ENLIGT INDUSTRIAVTALET 70 Löner, vinster och priser FÖRDJUPNING Diagram 146 BNP, sysselsättning och arbetsmarknadsgap Årlig procentuell förändring 6 6 4 2 0-2 -4-6 -8 95 97 99 01 Timlön i näringslivet Sysselsättning Arbetsmarknadsgap

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

Fler växande företag

Fler växande företag Fler växande företag En nationell strategi för skolans digitalisering 2015-06-09 fler jobb 2015-07-01 Camilla Waltersson Grönvall (M), utbildningspolitisk talesperson Ulrika Carlsson (C), utbildningspolitisk

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12

Statsupplåning. Prognos och analys 2015:2. Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2. Något lägre nettolånebehov 5. Oförändrade emissionsvolymer 12 Statsupplåning Prognos och analys 2015:2 Sammanfattning 1 Stabil svensk tillväxt 2 Måttlig global tillväxt 2 Stabil tillväxt i svensk ekonomi 3 Något lägre nettolånebehov 5 Prognosförändringar i nettolånebehovet

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8 Statsupplåning Prognos och analys 2014:2 Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2 Ökad global tillväxt 2 Svensk ekonomi 3 Nettolånebehovet minskar 8 Prognosförändringar i nettolånebehovet 8 Budgetsaldot

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m.

Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. 2009-05-06 1(5) Försäkringsutveckling Dnr 14056/2009 Socialavgifter och AP-fonden prognosförutsättningar och korta regelbeskrivningar m.m. Antagen förändring av den lönesumma som ligger till grund för

Läs mer

Regeringens proposition 2014/15:1

Regeringens proposition 2014/15:1 Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Förslag till statens budget för 2015, finansplan och skattefrågor Regeringens proposition 2014/15:1 Budgetpropositionen för 2015 Regeringen

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013

Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser per april 2013 KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tobias Åström Sinisalo 2013-05-15 UAN-2013-0093 Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Uppföljning av arbetsmarknad och arbetsmarknadsinsatser

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Datum: 2009-02-19 Dnr: 53-638/2008 ESV-nr: 2009:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist

Datum: 2009-02-19 Dnr: 53-638/2008 ESV-nr: 2009:8 Copyright: ESV Rapportansvarig: Kristina Lundqvist Rapport Inkomstliggaren 2009 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF

Läs mer

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %)

Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865 ungdomar 18-24 år (12,8 %) MER INFORMATION OM ARBETSMARKNADSLÄGET 9 maj 2014 Andreas Mångs, Analysavdelningen Totalt inskrivna arbetslösa i Jönköpings län, april 2014 11 734 (6,9 %) 5 398 kvinnor (6,7 %) 6 336 män (7,0 %) 2 865

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Datum: 2012-03-02 Dnr: 49-1345/2011 ESV-nr: 2012:20 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Jönsson

Datum: 2012-03-02 Dnr: 49-1345/2011 ESV-nr: 2012:20 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Jönsson Rapport Inkomstliggaren 2012 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig PDF

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter.

Det är inte meningsfullt att här täcka hela rapporten utan jag ska bara lyfta fram några punkter. 1 Jag vill börja med att tacka för inbjudan. Vi ska ju hitta formerna för Finanspolitiska rådets arbete och vi ser det som en av våra huvuduppgifter att bidra med underlag för Riksdagens granskning av

Läs mer

Kommande skatteförslag. Finansminister Magdalena Andersson Biträdande finansminister Per Bolund 27 mars 2015

Kommande skatteförslag. Finansminister Magdalena Andersson Biträdande finansminister Per Bolund 27 mars 2015 Kommande skatteförslag Finansminister Magdalena Andersson Biträdande finansminister Per Bolund 27 mars 2015 2 Betydande samhällsutmaningar för Sverige Prioritering Problem 1 Jobb ~400 000 arbetslösa Unga

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:1 Statsupplåning Prognos och analys 2014:1 Sammanfattning 1 Fortsatt men bräcklig återhämtning 2 Små prognosförändringar i nettolånebehovet 5 Något större obligationsupplåning 12 Marknadsinformation 21 1

Läs mer

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1)

Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet (2015:1) REGERINGSRAPPORT 1 (4) Hanteringsklass: Öppen 2015-03-13 Dnr 2015/215 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 Stockholm Riksgäldens åtgärder för att stärka stabiliteten i det finansiella systemet

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer