Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51"

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april Beräkningarna slutfördes den 4 juni Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2015

3 Sammanfattning Konjunkturen stärks kommande år men de offentliga finanserna visar underskott under hela prognosperioden. Jämfört med föregående prognos har regeringen föreslagit ett antal skattehöjningar vilket ökar intäkterna med 19 miljarder kronor Trots det har det finansiella sparandet bara stärkts med 10 miljarder kronor. Det beror främst på att skattehöjningarna i huvudsak används till att finansiera satsningar i vårpropositionen. Aktiviteten i ekonomin stiger under året Tillväxten i ekonomin tilltar framöver och BNP stiger snabbare i år än förra året. Hushållens konsumtion och offentlig konsumtion fortsätter att öka relativt starkt. En stigande global efterfrågan gör att exporten ökar snabbare samtidigt som ökningstakten i importen dämpas. Det leder till att nettoexporten höjer BNP något i år, efter att ha sänkt tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året. Kommande år ökar BNP lite långsammare än i år men tillväxten ligger kvar på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Både arbetskraften och sysselsättningen fortsätter öka starkt i år. Men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller. Kommande år sjunker arbetslösheten successivt, till 6,7 procent Inflationen förblir låg under lång tid och Riksbanken väntas därmed ligga kvar med en negativ reporänta ända till slutet av Starkare konjunktur och skattehöjningar stärker inkomsterna både i år och nästa år I år leder en starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion än förra året. Pensionerna ökar också betydligt mer i år än förra året, vilket stärker skatteintäkterna. Därtill bidrar skattehöjningar till ökade skatteintäkter. Kommunalskatten och skatten på tobak, alkohol, energi och personbilar har höjts. Det första steget i slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga genomförs. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter. Nästa år stärks konjunkturen och därmed skatteintäkterna ytterligare. Då genomförs det andra och sista steget i slopandet av nedsättningen av socialavgifterna för unga, vilket höjer intäkterna kraftigt. Sammantaget höjs skatteintäkterna under prognosperioden med 34 miljarder kronor, varav 24 miljarder kronor till följd av förslag som redovisats i vårens propositioner. Hushållens kapitalvinster, som ökade mycket förra året, väntas ligga kvar på en hög nivå i år till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Från och med nästa år antas kapitalvinsterna uppgå till 3,0 procent av BNP, vilket är något lägre än ett historiskt genomsnitt. Även utdelningarna till hushållen väntas vara fortsatt stora i år. Nästa år sjunker de något bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan sänker också avkastningsskatten som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar. Hushållens ränteavdrag är för närvarande väldigt låga till följd av de låga räntenivåerna. Men de blir successivt allt större i takt med att räntorna höjs. Statens övriga inkomster är dämpade i år till följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att helt utebli från och med Utgifterna ökar måttligt totalt sett Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor, ökar relativt måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika utgiftsområden. Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och ökad medelersättning.

4 Det stora antalet asylsökande höjer utgifterna för migration och integration kraftigt i år och de kommande två åren. I slutet av prognosperioden minskar antalet asylsökande och utgifterna sjunker. En viss del av de ökade utgifterna för migration och integration räknas av från det internationella biståndet. Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, som är det största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter däremot att minska eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet är lågt samtidigt som utflödet är högt då många med sjukersättning ålderspensioneras. Inom arbetsmarknadsområdet ligger utgifterna i år på ungefär samma nivå som förra året. Kommande år stiger de trots att arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program sjunker. Det beror på att taket i a-kassan höjs. Extratjänster och traineejobb införs, vilket leder till att andelen deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som får anställningsstöd, och därmed räknas som sysselsatta, ökar. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskar under prognosperioden till följd av att utgifterna för garantipensioner, som ligger på statens budget, blir allt mindre då nytillkomna pensionärer har en högre inkomstgrundad pension, som belastar ålderspensionssystemet. EU-avgiften kommer vara lägre under prognosåren än under 2014, då avgiften var extraordinärt hög på grund av engångseffekter. Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar kraftigt under prognosperioden, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala utgifterna på statens budget också varierar mycket mellan åren. Statens lånebehov minskar men det är fortsatt stort de närmaste åren Saldot på statens budget går från -72 miljarder kronor 2014 till -52 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna ökar måttligt. Underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden Det blir underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden. Nuvarande mål om ett överskott på 1 procent av BNP under en konjunkturcykel nås därmed inte. Det är däremot inte längre någon risk att utgifterna överstiger utgiftstaken den närmaste tiden då utgiftstaken höjdes i vårpropositionen. De goda marginalerna till taken ihop med underskotten i de offentliga finanserna innebär att utgiftstaket understödjande roll till överskottsmålet har minskat. Förra året uppgick underskottet till 75 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,9 procent av BNP. Även i år visar de offentliga finanserna underskott på 58 miljarder kronor, motsvarande 1,4 procent av BNP. Givet att inga ofinansierade reformer genomförs minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i kombination med en måttlig ökning av utgifterna. Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren men ett överskott väntas De stora underskotten i närtid beror framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden har ökat mycket de senaste åren och fortsätter öka framöver. Nästa år stärks dock samtidigt statens inkomster till följd av slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga. Kommunsektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 13 miljarder kronor i år, vilket motsvarar -0,3 procent av BNP. Underskottet är betydlig mindre än förra året, vilket beror på en återbetalning från AFA Försäkring. Resultatet, som är det saldo som kommunernas balanskrav baseras på och därmed det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har, visar ett överskott på 20 miljarder kronor. Den stora skillnaden mellan sparandet och resultatet förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen belastar det finansiella sparandet medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna). Konsumtionen ökade också kraftigt förra året och väntas fortsätta öka mycket i år, dels för att behovet av vård, skola och omsorg blir allt större, dels för att en stark inkomstökning möjliggör en återhämtning från de

5 senaste årens svaga utveckling. Inkomsterna fortsätter att öka relativt starkt framöver och därmed kan också konsumtionen fortsätta öka. Nästa år och året därefter höjs konsumtionen till följd av införandet av extratjänster och traineejobb som leder till fler sysselsatta i kommuner och landsting. Både resultatet och det finansiella sparandet sjunker något under prognosperioden. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 4 miljarder kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP. I år väntas ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år, beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare. Både inkomster och utgifter är högre än i föregående prognos Tillväxten i ekonomin har inte reviderats i någon större utsträckning sedan föregående prognos. Lönesumman har däremot sänkts i år då löneökningstakten väntas bli lägre. Kommande år har den höjts något till följd av en ny befolkningsprognos som leder till en högre sysselsättning. Arbetslösheten har sänkts något till följd av förslagen i vårens propositioner. Både inkomster och utgifter har höjts, främst till följd av förslagen i vårpropositionen. Inkomsterna har dock höjts mer än utgifterna och underskotten i offentliga sektorns finansiella sparande är därmed inte lika stort som i föregående prognos. År 2016 har inkomsterna höjts med 19 miljarder kronor och utgifterna med 13 miljarder kronor till följd av förslag i vårpropositionen. men lägre än i vårpropositionen Både inkomster och utgifter är lägre i ESV:s prognos än i vårpropositionen alla år. I år är underskottet i det finansiella sparandet mindre i ESV:s prognos. Kommande år är det tvärtom och det förklaras av betydligt lägre skatteintäkter i ESV:s prognos. Skatt på arbete är lägre till följd av en svagare ökning av lönesumman. Skatt på företagsvinster ökar långsammare till följd av en lägre BNP-tillväxt. Hushållens kapitalskatter är i år högre i ESV:s prognos till följd av högre kapitalvinster. Kommande år är de lägre. I ESV:s prognos minskar nettot av hushållens kapitalinkomster successivt från och med 2016, till följd av stigande räntenivåer. I vårpropositionen ökar nettot de närmaste åren, vilket är förklaringen till skillnad i kapitalskatterna. Vad gäller utgifterna räknar ESV framför allt med lägre utgifter inom integration, arbetsmarknadsområdet, utbildning och universitetsforskning samt lägre EU-avgift. I regeringens beräkning av de takbegränsade utgifterna ingår dessutom en så kallad Beräkningsteknisk överföring till hushållen åren Någon sådan post ingår inte i ESV:s prognos utan motsvarande belopp påverkar i stället budgetsaldot och det finansiella sparandet.

6 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,3 2,3 3,0 2,6 2,1 2,1 2,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,4 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2-0,4 7,4 4,5 4,5 4,3 4,1 3,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 4,3 4,6 4,5 4,6 4,6 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,7 6,6 4,3 5,1 4,9 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,6 2,3 2,2 1,8 1,9 1,7 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,1 8,0 7,6 7,3 7,2 6,9 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 3,9 3,9 4,2 4,3 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,2 1,1 0,9 0,9 0,5 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-1,9-1,4-1,2-1,1-0,8-0,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,8 36,2 36,6 38,7 43,8 43,5 42,4 41,2 39,9 38,1 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1-0,2-0,7-1,0-0,9 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7-0,8 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-0,9-1,0-1,2-1,2-1,2 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,6-0,8-0,9-1,0-1,0 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3-0,2-0,9-1,7-1,3-1,2-1,0-0,8-0,3 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 34,1 33,0 31,8 30,5 28,6 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,8 42,7 42,7 42,9 43,1 43,1 43,1 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO 8) samt Integration och jämställdhet (UO 13) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Statsskuldräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Revideringar sedan marsprognosen Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

8 Förteckning över faktarutor Kommunsektorns utveckling Repor över årsskiften höjer Maastrichtskulden Indikatorerna för överskottsmålet Engångseffekter Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med vårpropositionen... och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget ,... jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 13. Beräkningsförutsättningar Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Aktiviteten i ekonomin stiger under året Tillväxten i ekonomin tilltar och BNP stiger snabbare i år än förra året. Hushållens konsumtion och offentlig konsumtion fortsätter att öka relativt starkt. En stigande global efterfrågan gör att exporten ökar snabbare samtidigt som ökningstakten i importen dämpas. Det leder till att nettoexporten höjer BNP något i år, efter att ha sänkt tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året. Stora transfereringar av engångskaraktär höjde både importen av tjänster och investeringar i forskning och utveckling förra året. Det leder till att både importen och investeringarna ökar långsammare i år än förra året. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt i år men inte lika kraftigt som förra året, vilket också bidrar till att dämpa ökningstakten i investeringarna. Kommande år ökar BNP lite långsammare än i år men tillväxten ligger kvar på drygt 2 procent under hela prognosperioden. Både arbetskraften och sysselsättningen fortsätter öka starkt i år. Men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten faller. Kommande år sjunker arbetslösheten successivt, till 6,7 procent Inflationen förblir låg under lång tid och Riksbanken väntas därmed ligga kvar med en negativ reporänta ända till slutet av Exporten tar fart Exporten fortsätter att vara svag. Efter att ha ökat relativt mycket fjärde kvartalet förra året sjönk exporten igen under första kvartalet i år. Det kan delvis bero på att ökningen under fjärde kvartalet var tillfälligt hög men indikatorerna visar inte heller på någon större förbättring den närmaste tiden. En stigande global tillväxt väntas ändå leda till att exporten tar fart under året. Nästa år tilltar exportens tillväxttakt än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Hushållens konsumtion 2,4 2,4 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 Fasta investeringar 7,4 4,5 4,5 4,3 4,1 3,5 Lager 1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 4,3 4,6 4,5 4,6 4,6 Import 6,6 4,3 5,1 4,9 4,7 4,7 Nettoexport 1-1,1 0,1 0,0 0,0 0,1 0,2 BNP 2,3 3,0 2,6 2,1 2,1 2,1 BNP, kalenderkorrigerad 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Hushållens konsumtion ökar i god takt Hushållens konsumtion steg förra året med 2,4 procent. En stark tillväxt i hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var en viktig förklaring till den snabbare ökningen av konsumtionen. Konsumtionen ökade ändå långsammare än de disponibla inkomsterna förra året och sparkvoten fortsatte därmed att stiga, vilket sannolikt avspeglar en viss form av försiktighetssparande. Trots signaler om en relativt stark tillväxt i svensk ekonomi och stigande global tillväxt är hushållen pessimistiska om utvecklingen av svensk ekonomi framöver. Vad gäller den egna ekonomin är de däremot mer optimistiska. I år ökar disponibelinkomsterna något långsammare än förra året. Konsumtionen ökar i takt med inkomsterna. Hushållen drar med andra ord inte ner på sparandet i år heller. Kommande år sjunker däremot sparkvoten. Men konsumtionen ökar ändå långsammare i slutet av perioden än i början eftersom ökningen av disponibelinkomsterna dämpas när sysselsättningen ökar mindre och inflationen och räntorna stiger framöver. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Fortsatt starka bostadsinvesteringar Investeringarna steg kraftigt förra året. Bostadsinvesteringarna ökade med drygt 20 procent och investeringarna i kommunsektorn ökade med nära 7 procent. Tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling bidrog också till den starka ökningen 2014 och bidrar därmed till att dämpa ökningstakten i år. Bostadsinvesteringarna fortsätter öka starkt men inte lika starkt som förra året. Investeringarna i kommunal sektor dämpas också. Investeringarna i näringslivet exklusive bostäder samt forskning och utveckling ökar däremot snabbare framöver när aktiviteten i ekonomin tar fart och kapacitetsutnyttjandet stiger. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Sysselsättningen ökade mycket förra året och väntas fortsätta göra det i år. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt högt. Indikatorerna tyder också på en stark ökning av antalet sysselsatta. Arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent de tre senaste åren, börjar sjunka. Kommande år dämpas sysselsättningsökningen successivt då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Arbetslösheten stabiliseras då kring 6,7 procent. Både sysselsättningen och arbetskraften påverkas framöver av flera av de reformer som presenterades i vårpropositionen. Höjningen av taket i a- kassan och höjningen av socialavgiften för ungdomar kan sänka potentiell sysselsättning och höja jämviktsarbetslösheten. Extratjänster och traineejobb, som ska ersätta sysselsättningsfasen i jobboch utvecklingsgarantin, höjer i stället sysselsättningen. Det sker dels genom att deltagarna går från att antingen vara i någon annan typ av arbetsmarknadspolitiskt program eller att vara öppet arbetslösa, till att bli sysselsatta. Om dessa program leder till att fler av deltagarna får reguljär sysselsättning än vad deltagarna i sysselsättningsfasen får, kan potentiell sysselsättning också höjas på sikt. Vi räknar med att effekterna av ovan nämnda reformer i stort sett tar ut varandra under prognosperioden. Regeringen satsar också på att höja antalet utbildningsplatser framöver. Det beräknas bidra till att sänka arbetslösheten under prognosperioden. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden BNP, fp 2,4 2,7 2,4 2,3 2,2 2,1 Produktivitet 0,6 1,5 1,3 1,4 1,4 1,5 Arbetade timmar 1,8 1,2 1,1 0,9 0,9 0,5 Medelarbetstid 0,4-0,2-0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,4 1,2 1,0 0,9 0,5 Arbetskraft 1,3 1,1 0,7 0,7 0,7 0,6 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Öppen arbetslöshet 1,2 5,5 5,3 5,0 4,8 4,8 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Förra året ökade antalet arbetade timmar mer än sysselsättningen. I år och nästa år sjunker medelarbetstiden till följd av en ökad sjukfrånvaro. Det innebär att ökningen i antalet arbetade timmar dämpas. Eftersom BNP-tillväxten samtidigt stärks stiger produktiviteten. Löneökningstakten har dämpats Löneökningstakten har dämpats de senaste månaderna. Första kvartalet i år ökade lönerna enligt preliminära siffror från SCB:s konjunkturlönestatistik med endast 2,1 procent. Den låga löneökningen avspeglar en låg inflation och låga inflationsförväntningar. Reallönerna ökade med 1,3 procent, vilket är lite lägre än genomsnittet de senaste 10 åren. Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt talar för att de avtalade löneökningarna blir relativt låga även kommande avtalsperiod. Samtidigt har den starka sysselsättningsökningen, som leder till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Löneökningstakten dämpas dock något de närmaste åren av att kostnaderna för företagen stiger då socialavgifterna för unga höjs. Extratjänsterna och traineejobben sänker löneökningstakten något, framför allt i kommunsektorn, då deltagarna i dessa program har lägre löner än genomsnittet i sektorn. Inflationen förblir låg under lång tid Inflationen har pendlat runt 0 procent de senaste månaderna. Den underliggande inflationen, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger dock närmare 1 procent. Exkluderas även energipriserna har inflationen legat på, eller något över, 1 procent. Skattehöjningar på alkohol och tobak har bidragit till att höja inflationen. Inflationen väntas stiga något under året men prisökningarna hålls tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. KPIF väntas öka med 0,9 procent i år, vilket fortfarande är långt under Riksbankens inflationsmål. Nästa år stiger inflationstakten ytterligare trots att prisökningarna på importerade varor då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta med att höja reporäntan ända till slutet av Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Timlön, KL 1 2,8 2,6 2,9 3,2 3,4 3,5 Timlön, NR 1 1,8 2,5 2,8 3,2 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 3,9 3,9 4,2 4,3 4,1 KPI -0,2 0,0 1,1 1,8 2,8 3,2 KPIF 2 0,5 0,9 1,4 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,3 44,8 45,6 46,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,25 0,25 1,00 2,25 3,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

12

13 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 4,5 procent. En något starkare konjunktur i den svenska ekonomin i kombination med skattehöjningar leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Intäkterna från skatt på kapital ökar däremot i en måttligare takt, när den låga räntenivån minskar intäkterna från avkastningsskatt. Kapitalskatterna drivs i stället av företagens vinster. De svenska exportföretagen påverkas positivt av en något bättre konjunktur på våra viktigaste exportmarknader. Tabell 5. Skatteintäkter /procentuell förändring Skatt på arbete Förändring 2,9 2,3 5,2 6,1 5,0 4,5 4,2 Skatt på kapital Förändring 3,0 11,5 2,5-1,1 5,2 5,0 7,2 Skatt på konsumtion Förändring 1,9 3,0 4,7 3,8 3,1 3,3 3,4 Totala skatteintäkter Förändring 3,1 3,3 4,5 4,6 4,5 4,2 4,2 Underliggande förändring 1 3,7 4,1 3,5 3,7 4,5 4,2 4,2 Skattekvot 2 42,8 42,7 42,7 42,9 43,1 43,1 43,1 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar 2 Totala skatteintäkter i procent av BNP Intäkterna från skatt på arbete stärks i år av skattehöjningar. Den stegvis slopade nedsättningen av socialavgifter för unga börjar gälla från den 1 augusti. Det ökar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor i år och 18 miljarder kronor nästa år. Den kommunala utdebiteringen har höjts med i genomsnitt 13,5 öre och avdragsrätten för privat pensionssparande är begränsad till kronor per år. I år stärks även konsumtionsskatterna av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Tabell 6. Förändring av skatteintäkter till följd av regeländringar Slopande av nedsatta socialavgifter för unga Höjd skatt på kärnkraftsreaktorer Begränsad avdragsrätt privat pensionssparande Höjd kommunalskatt Höjd skatt på vägtrafik Höjd skatt på alkohol och tobak Källa: SKV och ESV Den underliggande ökningstakten av skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 3,5 procent vilket är svagare än föregående år. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,4 procent per år under resten av prognosperioden. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Procent Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter, mdkr (vänster axel) Skattekvot, procent av BNP Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. De föreslagna skattehöjningarna medför att skattekvoten ökar något under prognosperioden till 43,1 procent. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

14 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 7. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Staten 2,8 3,2 4,1 4,8 4,6 4,1 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,6 5,1 4,6 4,5 4,5 4,3 Ålderspensionssystemet 2,9 3,0 4,3 3,8 4,1 4,0 4,0 Källa: SKV och ESV Skatteintäkterna ökar snabbare 2015 jämfört med de två senaste åren i alla sektorer i den offentliga sektorn. I år ökar kommunsektorns skatteintäkter starkast. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 3,4 3,2 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 Föregående prognos 3,4 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,6 3,7 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 Källa: SKV och ESV Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år ökar intäkterna betydligt snabbare, med 5 procent. Direkta skatter ökar betydligt snabbare i år än förra året De direkta skatterna på arbete ökar med 5 procent i år. Den kommunala inkomstskatten ökar med 5,3 procent, vilket är betydligt snabbare än förra året. Det förklaras av att lönesumman och pensionerna, som är de viktigaste skattebaserna, ökar mer än Dessutom ökar andra skattepliktiga transfereringar starkare än förra året då sjuk- och aktivitetsersättningen och taket i a-kassan höjs. Även i år stärks skatteintäkterna av att kommunalskatten höjs. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna, ökar i år med 7 procent trots att lönesumman endast ökar med 4 procent. Det beror framför allt på den låga inflationen som medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Tabell 9. Statlig inkomstskatt Statlig inkomstskatt Undre skiktgräns Övre skiktgräns Källa: SKV och ESV Avisering om ändring i ROT-avdraget beräknas öka utnyttjandet i år Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, minskar i år de direkta skatterna med drygt 230 miljarder kronor. Huvuddelen av HUS-avdraget, ROT-tjänster, beräknas öka med 15 procent till 19 miljarder kronor. Den aviserade förändringen i subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster antas öka utnyttjandet av tjänsterna i år. Nästa år beräknas avdragen därför minska. Därefter ökar avdragen med i genomsnitt 3 procent per år. Tabell 10. Skattereduktion för ROT och RUT /Procentuell förändring ROT-tjänster Förändring 8,5 13,1 14,6-2,7 3,0 3,0 3,0 RUT-tjänster Förändring 23,4 18,7 9,1 10,0 10,0 10,0 10,0 Summa Förändring 10,5 13,9 13,8-0,9 4,1 4,2 4,3 Källa: SKV och ESV Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på ROT- och RUT-tjänster har gjorts utifrån Skatteverkets löpande redovisning av reduktionerna. Slopad nedsättning av socialavgifter för unga ökar intäkterna från indirekta skatter Första steget att slopa nedsättning av socialavgifter för unga träder i kraft i augusti och bidrar till att intäkterna ökar med 5 procent, till 490 miljarder kronor, vilket är snabbare än lönesumman. Den slopade nedsättningen ökar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor i år och 18 miljarder kronor nästa år. År 2017, då ändringen får full effekt, ökar skatteintäkterna med 23 miljarder kronor. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låg räntenivå ger låga ränteavdrag Nettot av hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av ränteinkomster, utdelningsinkomster och schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Den låga räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter, vilket medför att nettot är högt de närmaste åren. Successivt stigande skulder och räntenivåer gör dock att nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre mot slutet av perioden. Historiskt sett är nettot ändå högt i slutet av prognosperioden, på grund av att räntenivåerna även vid en mer normal konjunktur väntas vara lägre än tidigare. Tabell 11. Hushållens kapitalinkomster Utdelningsinkomster Ränteinkomster Schablonintäkt investeringsfonder Schablonintäkt inv.sparkonton Schablonintäkt uppskovsbelopp Löpande kapitalinkomster Avdrag för utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av de senaste årens börsuppgång samt stigande bostadspriser. För perioden antas kapitalvinsterna uppgå till ungefär 3 procent av BNP, vilket är något lägre än det historiska genomsnittet till följd av införandet av investeringssparkontot. Företagens vinster ökar i år Skatteintäkterna från företagens vinster ökade svagt Bilden var dock splittrad. Bankerna redovisade en kraftig resultatförbättring medan verkstadsindustrins resultat var betydligt svagare. Diagram 2. Skatt på företagsvinster Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Källa: SKV och ESV I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med förra året, vilket bidrar till att företagens resultat och vinster ökar. Bolagsrapporter för årets första kvartal visade ett fortsatt starkt resultat för banksektorn, men även verkstadsindustrin redovisade ökade vinster. Konjunkturinstitutets barometer i maj visade också en positiv bild, där läget framför allt inom detaljhandeln men även för bygg- och tjänsteföretagen var starkare än normalt. Exportföretagens resultat påverkas i år positivt av den senaste tidens försvagning av kronan, samtidigt som efterfrågan på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa förbättrats. Därmed ökar företagens inkomstskatter i år med nästan 7 procent, till 96 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden att skatteintäkterna från företagens vinster ökar med i genomsnitt 5 procent per år. Tabell 12. Skatt på företagsvinster /Procent Intäkter Förändring -0,6 1,1 6,7 4,6 4,2 4,9 4,9 Källa: SKV och ESV Procent av BNP EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den låga nivån på statslåneräntan under 2014 medför att avkastningsskatten i år minskar till 8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga räntan ytterligare, vilket medför att skatten nästa år minskar till knappt 5 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt från 2017, och uppgår till 20 miljarder kronor i slutet av prognosperioden Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Energi- och koldioxidskatterna utvecklas svagt Intäkterna från energi- och koldioxidskatterna minskar med 0,2 procent av BNP under prognosperioden. Det beror främst på minskad bensinförsäljning. Sedan år 2000 har volymen bensin som sålts minskat med knappt 40 procent. Försäljningen av diesel har däremot ökat kraftigt under samma period, samtidigt som skatten har höjts mer än på bensin. Dieselförsäljningen fortsätter öka under perioden. Inblandningen av biodrivmedel, med lägre skattesatser, fortsätter också att öka, vilket dämpar intäktsökningen. Diagram 3. Skatteintäkter från energi- och koldioxidskatt 70 Procent 2,4 Momsintäkterna ökar med 4 procent per år År 2014 steg momsintäkterna snabbare än året innan. Det förklaras av en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att bostadsinvesteringarna steg med över 20 procent ,2 2,0 1,8 1,6 1,4 Tabell 13. Mervärdesskatt /Procentuell förändring Nivå Förändring 2,7 4,4 4,2 4,5 4,0 4,0 3,8 Källa: ESV I år ökar hushållens konsumtion, som utgör den huvudsakliga skattebasen för mervärdesskatt, i ungefär samma takt som förra året. Bostadsinvesteringarna ökar fortfarande, men inte lika snabbt som under Det innebär att momsintäkterna ökar något långsammare i år än förra året. Nästa år ökar intäkterna i en snabbare takt trots att ökningen i bostadsinvesteringar avtar ytterligare. Det beror på att konsumtionen ökar snabbare än i år, främst till följd av att priserna på varor och tjänster stiger mer. Nästa år avtar ökningen i bostadsinvesteringar, vilket minskar utvecklingstakten av mervärdesskatt Bensin Diesel El Övrigt Andel av BNP Källa: ESV Anm.: Skatteintäkter från diesel och övrigt har beräknats utifrån försäljningsvolymer. Skatteintäkter från låginblandade biodrivmedel ingår i staplarna för bensin och diesel. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Skatteinkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 6 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens övriga inkomster uppgår 2015 till 55 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mellan åren. 1,2 1,0 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att bolagets utdelning till staten minskar kraftigt i år. Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar. Det ledde till att bolaget varken i år eller förra året lämnade utdelning till staten. Tabell 14. Utdelningar från statliga bolag Akademiska Hus AB 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 1,7 1,8 LKAB 5,5 3,5 0,1 0,4 1,2 1,6 2,0 TeliaSonera AB 4,6 4,8 4,8 5,0 5,1 5,3 5,6 Vattenfall AB 6,8 0,0 0,0 2,6 3,2 3,5 3,8 Sveaskog AB 0,4 0,5 0,8 0,9 0,9 0,9 1,0 Övriga bolag 2,0 2,3 5,9 3,0 3,2 3,3 3,5 Totalt 20,7 12,4 13,1 13,5 15,2 16,3 17,6 Källa: ESV Finansieringsavgiften höjs I september i år höjs den högsta inkomstrelaterade dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen till 910 kronor för dag 1 till 100. Eftersom detta medför att den genomsnittliga dagpenningen ökar kommer finansieringsavgiften, som arbetslöshetskassorna betalar till staten, att höjas. Intäkterna ökar därmed med 0,4 miljarder kronor per år från 2016, vilket motsvarar ungefär 130 kronor per medlem. Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). Uppstart för EU:s nya långtidsbudget et för 2014 var relativt högt för bidrag från EU, vilket beror på att det var sista året för inbetalningar från flertalet av de EU-finansierade programmen inom långtidsbudgeten för För 2015 blir inkomsterna 1,4 miljarder kronor lägre. Det beror främst på att de flesta programmen inom den nya långtidsbudgeten för fortfarande är i uppstartsfasen. EU-kommissionen godkände de nya programmen inom Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska Socialfonden i december förra året. I maj i år godkändes även Landsbygdsprogrammet. Programmen startas nu upp och rekvireringen av EU-medel kan påbörjas i takt med att utgifterna uppstår. Inbetalningar från EU väntas komma igång i slutet av året. Dessutom inbetalas i år förskott till programmen på totalt 1,3 miljarder kronor vilket avser förskott för både 2014 och Förskotten är tänkta att täcka programmens uppstartskostnader från programperiodens början, det vill säga 2014, men betalas inte ut förrän programmen godkänts. Under 2016 väntas samtliga program inom den nya långtidsbudgeten vara igång vilket innebär att nivån på inkomsterna ökar igen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 15. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Skatt på arbete 879,7 913,0 945,1 972,4 994, , , , , ,5 Direkta skatter 474,7 487,3 505,1 523,0 529,6 558,3 589,9 619,0 647,6 675,1 Kommunal skatt 522,9 538,2 560,8 581,9 603,2 634,5 664,2 694,4 725,3 756,5 Statlig skatt 42,5 44,6 44,2 44,8 47,0 50,4 54,0 56,9 59,0 60,3 Jobbskatteavdrag -76,8-80,4-83,6-85,8-100,2-103,4-105,5-108,5-112,0-115,9 Husavdrag -13,7-15,0-15,9-17,5-20,0-22,7-22,5-23,5-24,4-25,5 Övrigt -0,1-0,2-0,4-0,5-0,5-0,5-0,3-0,3-0,3-0,3 Indirekta skatter 405,0 425,7 440,0 449,4 465,2 488,2 520,7 547,6 571,2 594,4 Arbetsgivaravgifter 403,9 426,6 442,4 454,3 470,9 489,7 509,1 530,6 553,4 576,0 Egenavgifter 12,3 12,4 11,7 11,5 12,3 12,9 13,5 14,2 14,8 15,5 Särskild löneskatt 33,1 36,2 37,4 36,8 38,2 39,7 41,2 42,8 44,7 46,5 Nedsättningar -18,9-21,6-22,4-22,9-25,1-21,0-8,3-3,8-3,9-4,0 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -26,4-28,9-30,0-31,0-31,9-33,7-35,4-36,9-38,5-40,2 Skatt på kapital 191,5 183,5 167,8 172,7 192,6 197,4 195,3 205,4 215,6 231,2 Skatt på kapital, hushåll 34,5 28,8 27,7 32,3 47,0 47,5 42,9 43,8 43,7 43,4 Skatt på bolagsvinster 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 96,0 100,4 104,6 109,7 115,1 Avkastningsskatt 11,9 11,9 10,1 6,9 10,5 8,4 5,1 9,0 12,9 20,3 Fastighetsskatt 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,5 34,3 36,9 Stämpelskatt 9,0 8,0 8,0 8,9 9,3 9,3 9,5 9,7 10,0 10,2 Kupongskatt m.m. 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,2 4,6 4,8 5,0 5,2 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3 455,0 452,5 461,1 474,7 497,0 515,7 531,8 549,5 568,2 Mervärdesskatt 324,3 332,5 330,6 339,5 354,3 369,4 385,9 401,5 417,4 433,4 Skatt på tobak 10,6 11,3 11,8 11,1 11,4 11,9 11,8 11,8 11,9 12,1 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,7 5,8 5,9 6,0 6,1 Skatt på öl 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 4,1 Energiskatt 41,2 40,6 40,1 40,9 39,0 40,5 40,0 39,7 40,1 40,8 Koldioxidskatt 27,3 25,4 25,2 24,0 23,3 24,9 25,2 24,7 25,0 25,7 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,5 4,5 4,4 4,4 5,1 6,1 6,1 6,1 6,1 Skatt på vägtrafik 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,7 19,8 20,4 20,7 21,1 Skatt på import 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,3 7,8 Övriga skatter 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,7 6,7 6,8 6,8 6,9 Restförda och övriga skatter 1,0 2,7 2,9 11,3 9,4 5,8 5,6 6,0 6,4 5,8 Restförda skatter -5,7-6,3-6,3-6,6-5,9-5,6-5,3-5,0-4,8-4,5 Övriga skatter 6,6 9,1 9,1 17,9 15,2 11,4 10,9 11,0 11,2 10,3 Totala skatteintäkter 1 521, , , , , , , , , ,7 EU-skatter 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,3 7,8 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 515, , , , , , , , , ,0 Kommunalskatt 537,0 552,7 576,2 597,3 618,8 650,5 680,5 711,3 743,1 775,0 Avgifter till ålderspensionssystemet 183,5 195,2 201,6 207,5 213,8 223,0 231,4 241,0 250,5 260,7 Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 833,0 867,1 908,7 950,5 989, ,3 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI 2015

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 15. Fortsättning Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 833,0 867,1 908,7 950,5 989, ,3 Periodiseringar -8,8 48,6 17,0-20,8-17,7 6,1 3,3 5,8 8,7 10,5 Uppbördsförskjutningar -9,2 33,7 33,1 13,8-2,2 9,9 12,2 14,5 16,8 18,5 Betalningsförskjutningar -1,1 11,5-16,1-34,7-15,5-3,8-8,9-8,7-8,0-8,0 varav kommuner 13,2 28,0-0,4-15,0-7,4 5,6 0,1-0,1 0,8 1,3 varav ÅP-systemet 2,9 0,7 0,9-0,2-0,3 0,5 1,4 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -16,3-16,9-17,2-20,2-7,9-10,0-11,8-10,7-10,8-11,1 varav kyrkan -1,0-0,2 0,7 0,6 0,1 0,2 1,4 1,2 1,1 0,9 varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Statens skatteinkomster 786,6 849,4 802,2 786,6 815,2 873,2 912,0 956,3 998, ,8 Övriga inkomster -7,0 23,0-14,6 4,0-25,0-37,3-42,6-46,0-47,5-48, Inkomster av statens verksamhet 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 33,4 29,9 29,3 30,9 32, Inkomster av försåld egendom 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,7 0,7 0,6 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,8 10,8 11,1 11,8 12, Bidrag från EU m.m. 13,0 12,3 9,8 10,3 11,9 10,4 11,8 11,8 11,5 11, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -67,0-72,3-76,6-78,7-81,6-84,0-87,4-90,3-93,6-96, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-7,8-8,3-8,5-8,7-9,0 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 835,9 869,4 910,4 950,6 993,5 Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 887,9 896,8 923,4 946,6 961,4 Budgetsaldo -1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-52,0-27,4-13,0 4,0 32,2 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 11 JUNI

20

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016 5 Inkomster 5 Inkomster Sammanfattning År 2016 väntas de totala skatteintäkterna öka med nästan 6 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Intäkterna från skatt

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

6 Inkomster. 6.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015

6 Inkomster. 6.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015 6 Inkomster 6 Inkomster Sammanfattning År 2015 väntas de totala skatteintäkterna öka med 5 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Det beror bl.a. på tidigare

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20 Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Läs mer

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Sammanfattning År 215 beräknas underskottet i de offentliga

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015

Regeringens skrivelse 2015/16:101. Årsredovisning för staten 2015 Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /16:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 7 april 2016 Stefan

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor

Promemoria. Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor Promemoria Ny modell för att beräkna strukturellt sparande i offentlig sektor 1.1 Ny modell för att beräkna strukturellt sparande Den offentliga sektorns finansiella sparande varierar normalt med BNP.

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1

Statsupplåning. Prognos och analys 2012:1 Statsupplåning Prognos och analys 212:1 SAMMANFATTNING 1 BUDGETBALANS TROTS SVAG KONJUNKTUR 2 Svensk ekonomi bromsar in 2 Svagare konjunktur gör avtryck i statsfinanserna 3 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009

Regeringens skrivelse 2009/10:101. Årsredovisning för staten 2009 Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringens skrivelse /10:101 Årsredovisning för staten Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 8 april 2010 Mats Odell

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017

Pressmeddelande. Så påverkas du av regeringens budget. 20 september 2017 Pressmeddelande 20 september 2017 Så påverkas du av regeringens budget Idag presenterade regeringen budgetpropositionen för 2017. Hushållen påverkas bland annat genom lägre skatt vid bostadsförsäljning

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer