Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni

2 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /2011 ISBN: Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: BrandXpictures Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Juniprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med april. Beräkningarna slutfördes den 3 juni På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör ekonomistyrningsverket, 15 juni

4 4 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 9 1 Den makroekonomiska utvecklingen 11 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Inkomsterna i statens budget 18 3 Statens budget utgifter och saldo Saldot i statens budget Utgifterna i statens budget 21 4 De offentliga finanserna Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finanser Ålderspensionssystemets finanser Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning och aviserad finanspolitik Internationell jämförelse Jämförelse med andra prognosinstitut 38 5 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Överskottsmålet Uppföljning av utgiftstaket 39 6 Jämförelse med den ekonomiska vårpropositionen och revideringar sedan föregående prognos Jämförelse med den ekonomiska vårpropositionen Revidering sedan föregående prognos 43 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 47 8 Tema: Automatisk diskretionär finanspolitik årlig åtstramning med 0,4 procent av BNP _ 49 Appendix 53 Kontaktpersoner 73 Förteckning över faktarutor Olika skuldbegrepp 34 Engångseffekter 64 Förändring av anslagsbehållningar 67 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 9 Tabell 2. Försörjningsbalansen 11 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden 14 Tabell 4. Löner och priser samt reporänta 14 Tabell 5. Totala skatteintäkter 18 ekonomistyrningsverket, 15 juni

6 innehåll Tabell 6. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Tabell 7. Realfördelade utgifter 22 Tabell 8. Utgifter på statens budget m.m Tabell 9. Statens finanser i sammandrag 24 Tabell 10. Finansiellt sparande i offentlig sektor och delsektorer 27 Tabell 11. Finansiellt sparande i staten 29 Tabell 12. Kommunsektorns finanser 30 Tabell 13. Kommunal konsumtion 31 Tabell 14. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 33 Tabell 15. Dekomponering av skuldkvotens förändring 34 Tabell 16. Skuldkvot, räntekostnader och finansiellt sparande i ett antal EU-länder samt USA och Japan 36 Tabell 17. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 39 Tabell 18. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna 40 Tabell 19. Makroekonomisk utveckling, jämförelse med VÅP 41 Tabell 20. Inkomster, jämförelse med VÅP 41 Tabell 21. Utgifter på statens budget, jämförelse med VÅP 42 Tabell 22. Offentliga sektorns sparande, jämförelse med VÅP 42 Tabell 23. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föreg. prog. 43 Tabell 24. Inkomster, revideringar sedan föreg. prog. 43 Tabell 25. Utgifter på statens budget, revideringar sedan föreg. prog. 44 Tabell 26. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föreg. prog. 45 Tabell 27. Bidrag till årlig förändring av det finansiella sparandet 49 Tabell 28. Volymförändringar i 12 olika ersättningssystem - bidrag till förändring av det finansiella sparandet 51 Figurförteckning Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser 11 Figur 2. Hushållens konsumtion och sparkvot 12 Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad 13 Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 14 Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten 17 Figur 6. Inkomster i statens budget 18 Figur 7. Utgifter i statens budget 21 Figur 8. Faktiskt och underliggande saldo 24 Figur 9. Underliggande inkomster och utgifter i staten 25 Figur 10. Årsvis förändring av det underliggande saldot 25 Figur 11. Finansiellt sparande i offentliga sektorn och dess delsektorer 27 Figur 12. Finansiellt sparande i staten, årlig förändring 28 Figur 13. Skillnader mellan budgetsaldot och sparandet i staten 30 Figur 14. Resultat och konsumtionsvolym i kommunsektorn 31 Figur 15. Resultat och sparande i kommunsektorn 31 Figur 16. Kommunala kärnuppgifter och deras finansiering 32 Figur 17. Pensionssystemets utgifter 33 Figur 18. Statsskuld och skuldkvot 33 6 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

7 innehåll Figur 19. Finanspolitikens inriktning 35 Figur 20. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor 38 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar Appendix 2. Volymer Appendix 3. Utgifter på statens budget , jämförelse med VÅP och föregående prognos 56 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med VÅP och föregående prognos 57 Appendix 5. Skattebasernas utveckling Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 9. Infrastruktsatsningar Appendix 10. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 12. Utfall på statens budget 2010 och utfall/prognos för 2011 per månad 68 Appendix 13. Prognosförändring 2011 i relation till månadsavvikelserna i mars och april 70 Appendix 14. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande _ 71 Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 16. Beräkningsförutsättningar ekonomistyrningsverket, 15 juni

8 8 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

9 sammanfattning Sammanfattning Sedan augusti 2009 har prognoserna för den ekonomiska utvecklingen varje prognosomgång reviderats upp, vilket resulterat i att skatteintäkterna sammantaget reviderats upp med cirka 125 miljarder kronor motsvarande 3,5 procent av BNP. I den nu aktuella prognosen är emellertid tillväxttakten för 2011 och 2012 något nedreviderad. Det finansiella sparandet ser, trots den lägre BNP-tillväxten, dock något starkare ut i år men det är tillfälliga händelser som föranleder de ljusare siffrorna för Rensat för detta är prognosen för det finansiella sparandet något svagare från och med i år jämfört med ESV:s bedömning i mars. Även om överskotten inte blir lika stora som i den föregående prognosen ser det trots allt ännu ganska ljust ut. Svensk ekonomi fortsätter att växa snabbt i år även om ökningstakten bromsas in betydligt, från rekordhöga 5,7 procent förra året till 3,9 procent i år. Exporten fortsätter stiga kraftigt, trots att kronan har stärkts. Hushållens konsumtion väntas öka relativt snabbt men stigande boräntor har en tydligt dämpande effekt på hushållens köpvilja. Förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Sysselsättningen väntas i år öka med drygt personer och arbetslösheten närmar sig 7 procent i slutet av året. Kommande år fortsätter sysselsättningen att öka och arbetslösheten att minska. Offentliga sektorns finansiella sparande väntas i år uppgå till 0,5 procent av BNP. Det är främst i ålderspensionssystemet som årets överskott uppkommer men ett litet bidrag kommer också från staten. Nästa år stiger det finansiella sparandet i staten betydligt och medför att den offentliga sektorns sparande når 1,3 procent av BNP. Under våren har regeringen aviserat reformer som ska föreslås Riksdagen i budgetpropositionen 2012, förutsatt att det ekonomiska läget tillåter det. ESV har i denna prognos inte be- Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om inget annat anges BNP, fasta priser, procentuell förändring 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 3,9 2,7 2,9 2,6 2,5 Lönesumma, procentuell förändring 5,2 6,9 4,2 0,3 3,0 5,0 4,3 4,4 4,4 4,2 Arbetslöshet 1 7,1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,4 7,0 6,6 6,3 6,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0,5 1,3 2,3 3,2 3,8 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 1,1 2,4 1,4-0,8-0,6 0,2 1,1 2,3 3,1 3,9 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1 0,1-0,1-0,3 0,2-0,2-0,2-0,2-0,2-0,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,0 1,1 1,0 0,2 0,2 0,6 0,4 0,2 0,3 0,2 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, procent av BNP 0,6 1,3 2,0 1,7 1,1 0,9 1,6 2,3 3,0 3,4 Statsskuld, procent av BNP 41,4 35,7 33,1 37,2 33,7 30,2 28,1 24,7 20,5 16,0 Skattekvot, procent av BNP 48,3 47,3 46,5 46,8 45,8 45,4 45,3 45,2 45,2 45,1 Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Budgetsaldo Engångseffekter i statens budget Underliggande budgetsaldo I procent av arbetskraften, år, enligt ILO. ekonomistyrningsverket, 15 juni

10 sammanfattning aktat dessa förslag. Om förslagen beslutas uppgår sparandet 2012 till 0,7 procent av BNP i stället för som nu prognostiserade 1,3 procent, allt annat lika. Kommunsektorn väntas i år uppvisa ett tämligen starkt resultat, 9 miljarder kronor. Även framåt i tiden ligger resultatet på denna nivå, vilket framför allt förklaras av den snabba förbättringen av arbetsmarknaden. Det finanisella sparandet är emellertid negativt, 0,2 procent av BNP, samtliga år. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar i år ett överskott på 20 miljarder kronor eller 0,6 procent av BNP. Framöver minskar sparandet men är ändå positivt under hela prognosperioden. Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till 63 miljarder kronor. Jämfört med föregående år innebär detta en kraftig förstärkning. Det förklaras främst av att statens inkomster ökar med knappt 100 miljarder kronor, varav skatteinkomsterna med 65 miljarder kronor och övriga inkomster med 34 miljarder kronor. Där ingår inkomster av försåld egendom med 23 miljarder kronor. Utgifterna ökar också i år om än mycket mindre än inkomsterna. Under 2011 väntas statsskulden sjunka med drygt 70 miljarder kronor till en nivå på miljarder kronor, eller 30 procent av BNP. Det är en något snabbare nedgång än under Skuldminskningen beror främst på överskotten i statens budget i år och nästa år, men också på den starka kronan som förra året och hittills i år medfört en lägre värdering av skulden i utländsk valuta. Skuldnivån sjunker under miljarder kronor någon gång under Därefter fortsätter skulden att minska snabbt, i takt med de växande överskotten, till under 700 miljarder kronor i slutet av prognosperioden, vilket motsvarar 16 procent av BNP. Det finns alltid risker och osäkerheter förknippade med prognoser, vilket kan innebära såväl en mer positiv som negativ utveckling. Just nu dominerar dock riskerna på nedåtsidan. Prognosen bygger på att den globala ekonomin fortsätter att återhämta sig, men obalanser i omvärlden, och inte minst skuldkrisen i Europa, utgör ett hot mot tillväxten. Hushållen i Sverige verkar ha påverkats av räntehöjningarna i större utsträckning än väntat. Om konsumtionen fortsätter att vara dämpad under resten av året kan tillväxten bli svagare. Jämfört med vårpropositionen är BNP-tillväxten betydligt lägre både i år och nästa år. Det är främst konsumtion och investeringar som är lägre i ESV:s prognos. Arbetsmarknaden utvecklas också betydligt svagare från och med nästa år. ESV:s prognos för den offentliga sektorns finansiella sparande är samtliga år i kalkylen cirka 0,5 procent enheter lägre än i regeringens prognos räknat som andel av BNP. Skillnaden förklaras huvudsakligen av de olika bedömningarna av hur arbetsmarknaden utvecklas. ESV:s prognos för statens budgetsaldo är i år 23 miljarder kronor högre än i vårpropositionen, främst på grund av lägre utgifter för Riksgäldens nettoutlåning. För åren framåt ligger budgetsaldot cirka 50 miljarder kronor svagare årligen i ESV:s prognos. Det beror till stor del på de 25 miljarder kronor som regeringen årligen kalkylerar med i försäljningsintäkter Därtill har ESV svagare intäkter i kombination med högre utgifter. Jämfört med ESV:s prognos i mars är årets BNPtillväxt nedreviderad. Det är framför allt hushållens konsumtion som har reviderats ner men även offentlig konsumtion och investeringar är lägre nu än tidigare. Bidraget från nettoexporten är inte lika stort. Trots att tillväxten nu väntas bli lägre har antalet arbetade timmar och sysselsättning reviderats upp för innevarande år. Offentliga sektorns finansiella sparande har justerats upp något avseende 2011 men ner alla kommande år. Revideringarna har i stort sett endast skett för statens finansiella sparande medan revideringarna avseende kommunsektorn och ålderspensionssystemet är mindre. Budgetsaldot har reviderats upp med 18 miljarder kronor. Framåt i tiden har det dock skett en nedrevidering av budgetsaldot med i genomsnitt 7 miljarder kronor per år. Att budgetsaldot reviderats upp kraftigt i år beror till stor del på att Riksgäldens nettoutlåning justerats ner. Jämfört med föregående prognos sjunker inte statsskulden lika snabbt som följd av att överskotten inte är lika stora längre. Nivån på statsskulden i slutet av prognosperioden är 14 miljarder kronor högre än i ESV:s föregående bedömning, vilket motsvarar 0,3 procentenheter av BNP. 10 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

11 den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi fortsätter att växa snabbt även om ökningstakten bromsar in betydligt, från rekordhöga 5,7 procent förra året till 3,9 procent i år. Exporten ökar mycket, trots att kronan har stärkts. Hushållens konsumtion väntas öka relativt snabbt men stigande boräntor har en dämpande effekt på hushållens köpvilja. Investeringarna, som är på en låg nivå, väntas stiga kraftigt i år. Lagerinvesteringarna, som förra året gav ett stort positivt bidrag till tillväxten, väntas ge ett positivt bidrag även i år, om än betydligt mindre än förra året. Nästa år bromsar tillväxten in ytterligare då framför allt bidraget från nettoexporten väntas även i år bli lägre och behovet av nya investeringar inte är lika stort. Bidraget från lagerinvesteringarna blir då också negativt. Tillväxten väntas ändå vara högre än den långsiktiga trenden. Åren grundar sig prognosen på en bedömning av potentiell BNP-nivå, som nås under Därefter stiger BNP i takt med potentiell tillväxt. Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongsrensade värden Miljarder kronor Årlig procentuell förändring Miljarder kronor, kvartalsvärden Procent Den starka produktionsökningen leder till att förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Sysselsättningen väntas i år öka med drygt personer och arbetslösheten närmar sig 7 procent i slutet av året. Kommande år fortsätter sysselsättningen, och även sysselsättningsgraden, att öka. Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år ligger 2015 på 81,2 procent, vilket är den högsta nivån som har noterats sedan början av 1990-talet. Arbetslösheten sjunker till som lägst 6,3 procent Prognosen bygger på att den globala ekonomiska återhämtningen fortsätter men obalanser i omvärlden och inte minst skuldkrisen i Europa utgör ett hot mot tillväxten. Hushållen i Sverige verkar ha påverkats av räntehöjningarna i större utsträckning än väntat. Om konsumtionen fortsätter att vara dämpad under resten av året kan tillväxten bli svagare. 1.1 Fortsatt stark tillväxt i svensk ekonomi men ökningstakten dämpas Svensk exportindustri visar ett starkt resultat. Världsmarknadstillväxten för svensk export ökar relativt snabbt i år även om den inte ökar lika mycket som förra året. De kortsiktiga indikatorerna, som t.ex. konfidensindikatorn i industrin och orderingången från exportmarknaden, visar också på en fortsatt stark exportökning framöver även om de har sjunkit tillbaka något den senaste tiden jämfört med de höga nivåer de låg på vid årsskiftet. Förstärkningen av kronan verkar ännu inte haft någon större effekt på exporten. I Konjunkturinstitutets barometer uppger dock företagen att konkurrenskraften har försämrats något och kronförstärkningen väntas bidra till att exporttillväxten dämpas framöver. Sammantaget väntas exporten öka snabbt i år även om den inte ökar lika snabbt som förra året. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring: Hushållens konsumtion 3,4 2,7 2,9 3,2 3,0 2,9 Offentlig konsumtion 2,5 0,7-0,1 0,3 0,2 0,7 Fasta investeringar 7,1 8,8 8,2 6,1 5,0 4,1 Lager 1 2,1 0,2-0,4 0,0 0,0 0,0 Export 11,0 9,8 5,6 5,4 5,1 5,4 Import 12,8 9,7 5,9 5,9 5,5 5,8 Nettoexport 1 0,0 0,6 0,2 0,1 0,1 0,1 BNP 5,7 3,9 2,7 2,9 2,6 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 5,4 3,9 3,0 2,9 2,7 2,3 1 Förändring i procent av BNP föregående år. ekonomistyrningsverket, 15 juni

12 den makroekonomiska utvecklingen Den inhemska efterfrågan är också stark även om hushållens konsumtion var relativt svag första kvartalet, framför allt konsumtionen av sällanköpsvaror. Konfidensindikatorn för hushållen har gått ner den senaste tiden men hushållen är fortfarande optimistiska om framtiden. Uppgifterna om hur de ser på den egna ekonomin i nuläget har dock tydligt försämrats sedan årsskiftet. Det kan finnas flera anledningar till det men den viktigaste förklaringen är troligtvis den snabba höjningen av bostadsräntorna. Andra faktorer som kan ha påverkat hushållens förväntningar kan vara naturkatastrofen i Japan och den kraftiga höjningen av bensinpriset. När dessa effekter ebbar ut kan det leda till att konsumentförtroendet stärks. De två senaste månaderna har förväntningarna om den egna ekonomin stigit igen. Det kan innebära att den relativt svaga konsumtionen det första kvartalet i viss mån var temporär. Förutsättningarna för en stark konsumtionsökning i år är gynnsamma. Hushållens sparande är relativt högt i utgångsläget och trots räntehöjningarna växer hushållens disponibla inkomster med drygt 3 procent, som en följd av snabbt stigande sysselsättning och vissa skattesänkningar. Hushållens konsumtion väntas öka snabbare kommande kvartal än den gjorde första kvartalet och mätt som årsgenomsnitt ökar den med 2,7 procent i år, vilket är högre än ett historiskt snitt men lägre än den genomsnittliga ökningen av hushållens reala disponibla inkomster. Det innebär att sparkvoten stiger. Även nästa år väntas konsumtionen stiga relativt snabbt och då faller sparkvoten igen. Figur 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Miljarder kronor Konsumtion, procent Sparkvot Konsumtion, nivå Procent Anm.: Hushållens konsumtion avser kalenderkorrigerade och säsongsrensade kvartalsvärden respektive årlig procentuell förändring. Sparkvoten avser hushållens sparande som andel av disponibel inkomst Stark produktion och stigande kapacitetsutnyttjande talar för att investeringarna ökar mycket i år och blir en viktig motor för tillväxten. Enligt SCB:s investeringsenkät planerar företagen inom industrin för betydligt högre investeringar i år än förra året. Ombyggnadsinvesteringarna, som ökade kraftigt förra året, bland annat som en följd av HUS-avdraget, fortsätter att öka något i år. Därefter sjunker de i viss mån när behovet av ombyggnationer väntas avta. Nybyggnadsinvesteringarna, som ligger på en låg nivå i dagsläget, väntas dock öka snabbt de kommande åren. Den rekordhöga ökningen i antalet påbörjade bostäder 2010 indikerar att nybyggnadsinvesteringarna accelererar i år. Importen ökade kraftigt 2010, vilket ledde till att bidraget till BNP-tillväxten från utrikeshandeln blev lite negativt, trots den mycket starka exporten. I år bromsar importen in mer än exporten, vilket leder till att nettoexporten blir positiv. Åren därefter är bidraget från utrikeshandeln tämligen litet. Sammantaget ökar BNP starkt även 2011 och snabbare än trendmässig tillväxt även Prognosen för 2011 och 2012 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. De flesta ekonomer är eniga om att det är alltför svårt att bedöma efterfrågan mer än 6-8 kvartal framåt i tiden. För åren görs därför prognosen från utbudssidan. Det innebär att prognosen grundas på den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2012 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå som nås under Därefter stiger BNP i takt med potentiell tillväxt. 1.2 Sysselsättningen ökar med personer i år Sysselsättningen, liksom medelarbetstiden, steg snabbt Trots en snabb ökning av timmarna steg även produktiviteten, alltså produktionen per sysselsatt, kraftigt förra året. I början av en konjunkturuppgång är det normalt att produktiviteten stiger snabbt. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor. Företagens anställningsplaner ligger på en hög nivå och antalet inrapporterade lediga platser har ökat starkt. I kölvattnet av sysselsättningsökningen har 12 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

13 den makroekonomiska utvecklingen antalet företag som upplever att det råder brist på arbetskraft börjat stiga, vilket även det är normalt i en konjunkturuppgång. Inom vissa branscher är bristen på arbetskraft stor, sett i ett historiskt perspektiv, och i dessa branscher uppger många företag att produktionen begränsas av att de har svårt att hitta personer att anställa. Bedömningen är dock att det inte råder någon generell arbetskraftsbrist som hindrar produktions- och sysselsättningsökningen totalt sett under de närmaste åren. Därmed väntas sysselsättningen fortsätta att stiga snabbt både 2011 och 2012, med respektive personer. Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år 1 stiger till 80,3 procent 2012, vilket är högre än den nivå som rådde innan krisen. Vi bedömer att sysselsättningsgraden kan fortsätta stiga även som ett resultat av de reformer som genomförts under de senaste åren inom arbetsmarknadsområdet exempelvis jobbskatteavdragen samt stramare regler för arbetslöshetsunderstödet och inom sjukförsäkringsområdet. Reformerna väntas både öka arbetskraftsutbudet och pressa ner jämviktsarbetslösheten. Det är svårt att bedöma hur stora effekterna av sådana reformer blir och hur lång tid det tar innan de får fullt genomslag på sysselsättningen men vi räknar med att de fortsätter ha en positiv effekt på arbetsmarknaden under hela prognosperioden. 1 Den totala sysselsättningsgraden i åldrarna år ökar inte lika mycket som den reguljära i åldrarna år eftersom personer i åldrarna år, vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, ökar som andel av befolkningen de kommande åren. Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad Tusental Antal syselsatta Procent av befolkningen Reguljär sysselsättningsgrad år Arbetslösheten har fallit från 8,7 procent första kvartalet förra året till 7,7 procent första kvartalet i år. Som en följd av sysselsättningsökningen fortsätter arbetslösheten att falla ner till nära 7 procent i slutet av innevarande år. Därefter fortsätter den att minska, till 6,3 procent 2014 där den sedan ligger kvar. Ökningen av medelarbetstiden förra året var dels konjunkturbetingad (bland annat steg antalet övertidstimmar), dels en effekt av en fortsatt minskad sjukfrånvaro. Den senaste tiden har medelarbetstiden sjunkit igen, vilket bland annat beror på att sjukfrånvaron åter har börjat stiga något. Även den vanligen arbetade tiden verkar ha minskat något. Timmarna väntas därmed öka långsammare än sysselsättningen i år. Kommande år väntas medelarbetstiden i stort sett vara oförändrad. Den mycket starka produktivitetsökningen dämpas i år men väntas fortfarande ligga över trendtillväxten. Trots den kraftiga produktivitetstillväxten förra året ligger produktivitetsnivån fortfarande långt under den långsiktiga trend som gällde innan den började falla oväntat 2007, då BNP-tillväxten fortfarande var stark. De kraftiga svängningarna i produktiviteten gör det svårt att bedöma vilken som är den långsiktigt hållbara nivån. Att produktiviteten nu har stigit kraftigt kan tyda på att ekonomins långsiktigt hållbara produktionsförmåga ligger högre än vad vi har räknat med, vilket innebär att BNP-nivån i slutet av prognosperioden skulle kunna bli högre än prognostiserat ekonomistyrningsverket, 15 juni

14 den makroekonomiska utvecklingen Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om Utfall Prognos ej annat anges: BNP, fp 5,4 3,9 3,0 2,9 2,7 2,3 Produktivitet 3,6 2,0 2,2 2,2 2,1 1,9 Arbetade timmar 1,9 2,0 0,8 0,7 0,6 0,4 Medelarbetstid 0,9-0,4-0,1-0,1 0,0 0,0 Sysselsatta 1,1 2,4 0,9 0,9 0,6 0,3 Arbetskraft 1,1 1,4 0,5 0,4 0,3 0,3 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,4 7,4 7,0 6,6 6,3 6,3 Öppen arbetslöshet 1,2 6,0 5,2 5,1 5,1 5,1 5,1 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. 1.3 Låga löneökningar och lågt underliggande inflationstryck för närvarande Löneökningstakten är för närvarande låg och väntas vara dämpad under hela När löneavtalen skall börja förhandlas om under hösten 2011 är läget på arbetsmarknaden avsevärt mycket bättre än det var då avtalen för 2010 och 2011 slöts. Inflationsförväntningarna bland både hushåll och företag har dessutom ökat markant den senaste tiden, vilket sannolikt påverkar lönekraven. Därmed väntas löneökningarna bli betydligt högre 2012 och framåt än Den underliggande inflationen, exklusive energi, är nu låg som en följd av den måttliga löneökningstakten och den snabbt stigande produktiviteten, vilket dämpar kostnadstrycket i företagen. Förstärkningen av kronan verkar också dämpande på inflationen. Den senaste tidens kraftiga prisuppgång på olja och därmed energipriserna höjer dock inflationen under det första halvåret i år. I slutet av året, då effekterna av dessa prishöjningar klingar av, sjunker inflationen enligt KPIF (KPI-inflationen exklusive effekter av räntehöjningar) och förblir låg i början av Därefter leder det stigande resursutnyttjandet och den högre löneökningstakten till att inflationen stiger igen. Inflationen enligt KPI är nu betydligt högre än KPIF på grund av den snabba höjningen av bostadsräntorna. Även en ökad andel rörliga lån bidar till att höja inflationen enligt KPI eftersom den rörliga bostadsräntan har höjts mer än bostadsräntorna på lite längre lån. KPI väntas öka mer än KPIF de närmaste åren, och KPI väntas ligga över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Mot slutet av prognosperioden sammanfaller de båda måtten då räntorna nått sin jämviktsnivå och därmed inte längre höjs. Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent KPI KPIF Procent Som en följd av den starka tillväxten och den snabba förbättringen på arbetsmarknaden räknar ESV med att Riksbanken höjer räntan till 2,5 procent i slutet av året, vilket är i linje med Riksbankens egen räntebana. Givet en hög tillväxt, att resursutnyttjandet närmar sig balans och att inflationen stiger, väntas Riksbanken fortsätta höja reporäntan. Tabell 4. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,5 2,6 3,3 3,6 3,7 3,7 Timlön, NR 1 0,9 2,9 3,5 3,7 3,8 3,8 Lönesumma 3,0 5,0 4,3 4,4 4,4 4,2 KPI 1,2 3,2 2,6 2,5 2,3 2,1 KPIF 2 2,0 1,7 1,5 1,9 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,4 42,8 44,3 45,3 46,5 47,6 Reporänta, värde vid årets slut 1,25 2,50 3,25 3,75 3,75 3,75 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

15 den makroekonomiska utvecklingen 1.4 Problem i omvärlden kan leda till svagare tillväxt än väntat Prognosen bygger på att den globala ekonomiska återhämtningen fortsätter om än i relativt måttlig takt i USA och Europa. Den globala ekonomin står dock fortfarande inför en rad risker och utmaningar. Den europeiska skuldkrisen, med de annalkande hoten om en avskrivning av Greklands statsskuld i spetsen, kan leda till förnyad turbulens på finansmarknaderna och svagare global tillväxt. USA har också stora skulder och de globala obalanserna är stora. Det kan få betydande konsekvenser för tillväxten i världen om de inte hanteras på ett kontrollerat sätt. En annan faktor som kan hämma tillväxten mer än väntat är den kraftiga ökningen av råvarupriserna, inte minst priset på olja, det senaste året. En svagare global tillväxt skulle få konsekvenser för Sveriges ekonomi via en svagare export. De inhemska riskerna utgörs främst av hushållens höga skulder i kombination med snabbt stigande räntor som kan hämma konsumtionen mer än väntat. För närvarande ser dock konjunkturutsikterna relativt ljusa ut och bortsett från ovanstående risker är det möjligt att tillväxten i ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden blir bättre än väntat. På lite längre sikt står bedömningen av den potentiella sysselsättnings- och BNP-nivån för osäkerheten i prognosen. Vi räknar med att de senaste årens reformer på arbetsmarknaden höjer potentiell BNP-nivå framöver. Hur stora effekterna av reformerna blir och när de får full effekt är dock svårt att bedöma. ekonomistyrningsverket, 15 juni

16 16 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

17 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar med 23 procent under perioden Återhämtningen i ekonomin innebär ökade skatteintäkter inom alla skatteslag. Det är intäkterna från skatt på kapital som ökar snabbast. Under perioden minskade skattekvoten med 2,5 procentenheter, vilket främst förklaras av ett flertal skattesänkningar. Under prognosperioden väntas skattekvoten fortsätta minska något. Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Procent av BNP Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete är framför allt beroende av hur antalet arbetade timmar och timlönen utvecklas. Andra faktorer som påverkar är utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning, inflation m.m. Åren 2009 och 2010 utvecklades intäkterna från skatt på arbete svagt, vilket främst berodde på en svag utveckling av lönesumman samt flera skattesänkningar. Exempelvis ökade skattereduktionerna under perioden, bland annat genom införandet av tredje och fjärde jobbskatteavdragen samt HUS-avdraget. Dessutom har grundavdraget för pensionärer höjts och skiktgränsen för statlig inkomstskatt har justerats upp, vilket medför att färre personer betalar statlig inkomstskatt. I år ökar intäkterna från skatt på arbete starkt men långsammare än lönesumman, vilket främst beror på skattesänkningar för pensionärer och en relativt svag utveckling av pensionerna. Under prognosperioden väntas lönesumman fortsätta öka starkt vilket leder till att intäkterna ökar i en snabbare takt, i genomsnitt med 4,2 procent per år. Intäkterna minskar dock något som andel av BNP Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av skatt på företagsvinster, hushållens kapitalskatter samt fastighetskatt och fastighetsavgift. Kapitalskatterna är de mest volatila skatterna. I samband med konjunkturnedgången 2008 föll intäkterna från alla dessa skatter kraftigt. Under 2010 beräknas dock en kraftig ökning ha skett. Under prognosperioden ökar de sammanlagda intäkterna från skatt på kapital snabbare än övriga skatteslag, i genomsnitt med 5,7 pocent per år, och utgör 2015 drygt 13 procent av de totala skatteintäkterna. Redan 2009 skedde en återhämtning av företagsvinsterna och skatteintäkterna ökade med 4 procent. Under prognosperioden väntas intäkterna från skatt på företagsvinster fortsätta att öka. År 2010 beräknas intäkterna ha ökat med hela 21 procent. Därmed uppgår intäkterna till samma nivå som före konjunkturnedgången. Under perioden beräknas intäkterna öka med i genomsnitt knappt 6 procent per år. Hushållens skatt på kapital minskade med 5 procent 2009 men beräknas ha ökat med drygt 40 procent 2010, främst till följd av att hushållens kapitalvinster antas öka på grund av den kraftiga börsuppgången Under resterande delen av prognosperioden ökar intäkterna måttligt, undantaget 2012 då intäkterna minskar. Det förklaras av att skattereduktionerna väntas öka i takt med att hushållens ränteutgifter stiger på grund av räntehöjningar. Därtill har hushållen under senare år ökat sin totala skuldstock kraftigt, vilket också bidrar till större ränteavdrag Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Den viktigaste skattebasen är hushållens kon- ekonomistyrningsverket, 15 juni

18 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 5. Totala skatteintäkter Utfall Prognos Miljarder kronor/procent Skatt på arbete, mdkr Andel av skattekvoten, procent 60,2 59,0 61,1 60,0 57,7 57,8 57,8 57,6 57,4 57,4 Skatt på kapital, mdkr Andel av skattekvoten, procent 13,5 14,1 11,0 11,1 12,5 12,7 12,8 13,1 13,4 13,4 Skatt på konsumtion och insatsvaror, mdkr Andel av skattekvoten, procent 26,4 27,0 28,2 29,2 29,7 29,3 29,3 29,1 29,1 29,1 Övriga skatter, mdkr Andel av skattekvoten, procent -0,1-0,1-0,2-0,3 0,1 0,2 0,1 0,1 0,1 0,1 Totala skatteintäkter, mdkr Skattekvot, procent 48,3 47,3 46,5 46,8 45,8 45,4 45,3 45,2 45,2 45,1 sumtion. Under perioden har intäkterna från konsumtionsskatterna ökat betydligt snabbare än övriga skatteslag och utgjorde 2010 knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna. Under prognosperioden väntas intäkterna dock minska något som andel av BNP, vilket beror på att intäkterna från punktskatterna utvecklas svagt. Intäkterna från mervärdesskatt ökar något snabbare än hushållens konsumtion under prognosperioden, vilket främst beror på att investeringarna väntas öka kraftigt. Detta medför att investeringarnas andel av den totala skattebasen ökar under prognosperioden. Intäkterna från mervärdesskatt ökar därmed som andel av BNP, undantaget 2011 då andelen minskar något på grund av att hushållens konsumtion inte väntas öka lika mycket som ekonomin i övrigt. 2.2 Inkomsterna i statens budget Statens skatteintäkter ökar med 25 procent under perioden , vilket är en snabbare utvecklingstakt än för den offentliga sektorns skatteintäkter. Det beror bland annat på att intäkter från kapitalskatter, som tillfaller staten, ökar betydligt starkare under perioden än intäkter från skatt på arbete, som till stor del tillfaller kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Under samma period ökar statens skatteinkomster med 26 procent. Statens övriga inkomster, utöver skatteinkomster, ökar totalt med 34 miljarder kronor 2011 främst till följd av försäljning av aktieinnehav i Nordea, 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i TeliaSonera, Figur 6. Inkomster i statens budget Miljarder kronor Inkomster i statens budget Statens skatteintäkter Miljarder kronor Statens skatteinkomster ,7 miljarder kronor. De ökar också till följd av stora utdelningar från de statligt ägda bolagen. Under 2006 och 2007 ökade statens aktieutdelningar kraftigt och föll sedan tillbaka under konjunkturnedgången. Under 2011 ökar utdelningarna återigen kraftigt, främst till följd av konjunkturuppgången, men även på grund av extraordinära utdelningar som påverkar årets resultat med totalt 6 miljarder kronor. Exempelvis delar Apoteket AB ut 5,4 miljarder kronor med anledning av försäljningen av apotek i november Under kommande år ökar aktieutdelningarna i linje med vinstutvecklingen i företagssektorn. I prognosen ingår inga ytterligare försäljningar av bolag eller extraordinära utdelningar utöver de som redan är beslutade. ESV inväntar beslut eller konkreta förslag innan något belopp beaktas i prognosen. Till följd av detta samt effekter av skatteperiodiseringar minskar inkomsterna i statens budget Under perioden beräknas dock de totala inkomsterna öka med 26 procent ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

19 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 6. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Utfall Prognos Miljarder kronor Skatt på arbete 857,2 873,6 909,0 867,1 873,5 905,8 944,5 986, , ,0 Direkta skatter 490,1 483,0 497,5 475,7 474,6 489,5 510,6 533,8 555,5 578,6 Kommunal skatt 454,0 479,1 503,4 511,1 524,3 538,2 560,5 585,4 609,6 635,0 Statlig skatt 41,0 44,8 48,0 40,1 41,6 43,8 44,2 45,8 47,2 48,7 Allmän pensionsavgift 77,3 81,1 85,2 86,8 89,3 93,3 96,9 100,6 104,7 108,8 Skattereduktioner m.m. -82,2-122,0-139,2-162,5-180,7-185,8-191,0-198,1-206,1-214,0 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 367,0 390,6 411,5 391,4 398,9 416,3 433,8 452,8 472,6 492,4 Arbetsgivaravgifter 357,0 382,1 404,1 392,4 403,7 424,1 442,5 462,1 482,5 502,9 Egenavgifter 10,9 11,8 12,2 11,6 11,8 12,5 13,0 13,6 14,2 14,9 Särskild löneskatt 28,9 30,2 32,6 32,5 33,4 35,1 36,6 38,3 39,9 41,6 Nedsättningar -8,8-10,5-13,4-20,6-24,8-28,2-29,9-31,2-32,3-33,4 Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,2 0,9 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avgifter till premiepensionssystemet -22,3-23,9-25,1-25,4-26,4-28,2-29,4-31,0-32,8-34,5 Skatt på kapital 192,2 208,7 163,5 160,2 189,9 199,9 209,2 224,8 239,3 251,0 Skatt på kapital, hushåll 37,4 49,7 26,3 24,9 35,0 36,9 33,4 35,2 37,9 39,4 Skatt på bolagsvinster 99,2 104,6 83,0 86,5 104,7 110,7 117,4 125,4 132,5 139,6 Avkastningsskatt 11,1 12,8 15,2 12,3 11,7 11,5 15,8 19,7 23,0 24,7 Fastighetsskatt 25,0 25,9 24,0 25,3 26,3 27,6 28,6 29,9 30,4 31,1 Stämpelskatt 9,5 9,4 9,4 8,1 9,0 9,5 10,2 10,6 11,1 11,6 Förmögenhetsskatt 6,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Kupongskatt m.m. 3,7 6,3 5,5 3,1 3,1 3,8 3,9 4,1 4,4 4,7 Arvs- och gåvoskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 375,3 399,0 418,7 422,9 449,0 458,9 478,1 499,1 520,3 542,9 Mervärdesskatt 265,2 284,8 300,3 301,5 324,0 334,7 351,4 369,3 387,5 406,4 Skatt på tobak 8,6 9,7 9,9 10,6 10,6 10,8 11,1 11,2 11,4 11,6 Skatt på etylalkohol 4,2 4,2 4,2 4,4 4,3 4,3 4,4 4,4 4,5 4,5 Skatt på vin m.m. 3,8 4,0 4,1 4,4 4,6 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 Skatt på öl 2,7 2,8 3,1 3,3 3,2 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 Energiskatt 38,2 38,2 38,8 40,1 41,2 41,4 42,3 43,5 44,6 45,4 Koldioxidskatt 24,7 25,1 25,7 26,1 27,3 26,1 26,8 26,9 27,6 29,1 Övrig skatter på energi och miljö 4,7 4,7 5,1 4,1 4,7 4,8 4,8 4,8 4,8 4,9 Skatt på vägtrafik 11,8 13,1 16,0 16,4 16,4 15,8 16,1 17,3 17,6 18,0 Skatt på import 5,2 5,9 5,9 5,2 5,7 5,9 6,3 6,7 7,2 7,9 Övriga skatter 6,3 6,5 5,6 6,7 7,0 7,1 7,0 6,9 6,9 6,8 Restförda och övriga skatter -1,9-1,5-3,2-4,3 1,5 3,6 2,2 2,2 1,9 1,8 Restförda skatter -5,4-7,6-8,2-7,8-5,7-5,8-6,1-6,4-6,7-7,0 Övriga skatter 3,5 6,2 4,9 3,5 7,2 9,4 8,3 8,6 8,6 8,8 Totala skatteintäkter 1 422, , , , , , , , , ,6 EU-skatter 9,4 7,3 7,3 6,8 7,1 7,3 7,7 8,2 8,8 9,4 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 413, , , , , , , , , ,2 Kommunalskatt 454,0 479,1 515,5 524,8 538,4 552,7 575,9 601,4 626,1 652,2 Avgifter till ålderpensionssystemet 159,6 168,9 178,1 178,8 183,7 194,3 201,3 209,6 217,8 226,3 Statens skatteintäkter 799,9 824,5 787,1 735,5 784,8 813,9 849,0 893,6 936,9 978,6 ekonomistyrningsverket, 15 juni

20 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 6. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor Periodiseringar 6,6-9,1 21,8-29,7-5,3 30,7-15,9-7,0 1,1 5,5 Uppbördsförskjutningar -3,5-1,4 36,3-2,4-7,6 1,8-4,6-0,7 2,1 6,1 Betalningsförskjutningar 10,1-6,5-15,6-22,7 0,7 27,3-10,9-5,9-0,6-0,2 varav kommuner 6,0 8,8-4,3-22,3 14,6 28,0-9,5-9,9 0,7 0,9 varav ÅP-systemet 2,8 1,5-0,7-1,3 3,0 0,0-0,3 0,7 0,7 0,7 varav privat sektor 1,0-14,5-8,1-4,7-16,3-0,8-1,3 3,2-2,1-1,8 varav kyrkan 0,0 0,6 0,7-0,2-0,7 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0 varav EU 0,2-2,9-3,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,0-1,2 1,1-4,6 1,6 1,6-0,4-0,4-0,4-0,4 Statens skatteinkomster 806,4 815,5 808,7 705,8 779,5 844,6 833,1 886,6 938,0 984,1 Övriga inkomster 4,0 48,2 92,5 3,8 0,0 33,8 0,9-0,9-2,5-3, Inkomster av statens verksamhet 43,4 66,5 53,0 48,1 41,8 54,6 48,5 48,1 48,1 50, Inkomster av försåld egendom 0,1 18,0 76,5 0,1 0,2 22,7 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 2,1 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2 1,1 0, Kalkylmässiga inkomster 7,8 8,2 8,7 8,9 8,9 11,1 10,9 12,4 13,5 14, Bidrag från EU m.m. 12,4 13,0 11,0 11,7 13,0 13,2 12,8 11,8 11,0 9, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystmet -48,2-51,9-56,2-66,8-65,5-69,3-72,5-74,2-76,1-78, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -13,7-7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 Totala inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 878,4 834,0 885,7 935,4 980,2 Totala utgifter 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 815,1 805,8 805,8 809,7 830,5 Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2-176,1-1,1 63,3 28,3 79,8 125,7 149,7 20 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011

21 statens budget - utgifter och saldo 3 Statens budget utgifter och saldo 3.1 Utgifterna i statens budget I år beräknas de totala utgifterna uppgå till 815 miljarder kronor, vilket är en ökning med 34 miljarder kronor jämfört med förra året. Nästa år och året därpå beräknas utgifterna uppgå till 806 miljarder kronor per år medan de 2015 beräknas uppgå till 830 miljarder kronor. I genomsnitt ökar utgifterna med endast 0,1 procent per år. Utgifterna ökade måttligt i nominella termer , i genomsnitt med 1,4 procent, förutom 2009 då utgifterna steg kraftigt till följd av en ökad arbetslöshet och de olika stödåtgärder som vidtogs för att dämpa effekterna av finanskrisen. I relation till BNP har utgifterna minskat under hela 2000-talet med undantag för 2009 då utgifterna ökade kraftigt samtidigt som BNP föll. Förra året minskade utgifterna åter som andel av BNP och de väntas fortsätta minska, till 20 procent Figur 7. Utgifter i statens budget Miljarder kronor Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP Anledningen till att de totala utgifterna ökar långsamt under prognosperioden är framför allt utvecklingen inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdet. Den förbättrade arbetsmarknaden leder till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning i år. Nästa år och åren framöver beräknas allt färre personer befinna sig i arbetsmarknadspolitiska program, vilket successivt innebär minskade utgifter. Inom sjukförsäkringsområdet har utgifterna minskat kraftigt de senaste åren till följd av striktare regler. De kommande åren väntas utgifterna fortsätta minska i takt med att antalet ersättningstagare minskar. Det är främst utgifterna för aktivitets- och sjukersättning som förklarar minskningen framöver, med ett lågt inflöde samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning som har minskat kraftigt de senaste åren, ökar däremot svagt, främst till följd av att fler personer arbetar (andelen sjukskrivna antas vara oförändrad). Under en följd av år har räntorna på statsskulden minskat, för att 2010 uppnå den lägsta nivån på 30 år, framför allt som en följd av de rekordlåga räntenivåerna. Från i år väntas åter en högre räntebelastning på grund av stigande räntenivåer. Effekten av de högre räntorna motverkas dock framöver av att statsskulden sjunker i takt med allt större överskott i statens budget. Sista året i prognosperioden ökar ränteutgifterna kraftigt på grund av att inflationskompensationen på ett real obligationslån med stor volym betalas ut. Utgifterna ökar inom ett flertal områden under prognosperioden. Biståndet och EU-avgiften ökar i takt med BNI-utvecklingen, som följer BNP och därmed ökar snabbt de närmaste åren. Inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn stiger utgifterna främst till följd av ökad medelersättning och fler uttagna föräldrapenningdagar. Även höjt flerbarnstillägg från 2010 och en förstärkning av bostadsbidraget från 2012 bidrar till ökade utgifter. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger kostnaderna för statlig assistansersättning, främst på grund av ökad timersättning och fler assistansberättigade personer. Utgifterna inom Studiestöd ökar då CSN:s räntekostnader för upplåning hos Riksgälden stiger när Riksbanken höjer reporäntan. Riksgäldens nettoutlåning avspeglar hur nettot av Riksgäldens in- och utlåning förändras och posten kan variera kraftigt mellan åren. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 6 miljarder kronor för att därefter minska. De dominerande posterna under prognosåren är utlåning för studielån och infrastrukturlån samt inlåning från stabilitetsfonden (se appendix för mer detaljer). ekonomistyrningsverket, 15 juni

22 statens budget utgifter och saldo De takbegränsade utgifterna ligger långt under utgiftstaken samtliga år. Se vidare avsnittet om uppföljning av de budgetpolitiska målen. Prognosen på samtliga utgiftsområden finns redovisade i tabellen Utgifter på statens budget längre fram i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos och vårpropositionen kommenteras samlat i avsnittet Jämförelsen med den ekonomiska vårpropositionen och revideringar sedan föregående prognos Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena Under prognosperioden ökar den statliga konsumtionen i genomsnitt med strax under 2 procent per år. Konsumtionen består främst av myndigheternas lönekostnader, hyror och inköp av varor och tjänster. Fyra utgiftsområden står för två tredjedelar av den statliga konsumtionen: Rättsväsendet, Försvaret, Utbildning och universitetsforskning samt Kommunikationer. Investeringarna ökar i slutet av prognosperioden. Kommunikationsområdet står för merparten av investeringarna via Trafikverkets investeringar i vägar och järnvägar. Den klart största kategorin av utgifter är transfereringar. De totala transfereringarna ökar med mindre än 1 procent per år. Hushållstransfereringarna, som utgör den största delen, minskar dock något under prognosperioden. Det beror på att utgifterna för arbetslöshetsersättning samt aktivitets- och sjukersättning minskar mer än vad bland annat föräldraförsäkring, sjukpenning och barnbidrag ökar. Transfereringar till utlandet är de transfereringar som ökar mest under prognosperioden där framför allt biståndet och den svenska avgiften till EU påverkar utvecklingen. De totala utgifterna för utgiftsområdena ökar med i genomsnitt drygt 1 procent per år. Den svaga nominella ökningen innebär en relativt kraftig minskning realt sett. Tabell 7. Realfördelade utgifter Ufall Prognos Miljarder kronor Real resursförbrukning Konsumtion Investeringar Transfereringar Hushåll Pensionsavgifter på bidrag Kommuner Företag Utlandet Räntor Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011