Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Decemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med oktober. Beräkningarna slutfördes den 6 december Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2013 ISBN: Tryckeri: Edita Västerås 2013

3 Sammanfattning Underskottet i de offentliga finanserna blir nästa år det största sedan överskottsmålets införande, 87 miljarder kronor eller motsvarande 2,3 procent av BNP. Underskotten i de offentliga finanserna fortsätter ända till och med år Marginalerna till utgiftstaken krymper. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det inget utrymme för permanenta utgiftsökningar. BNP ökar i år med svaga 0,9 procent vilket innebär att Sverige har en nolltillväxt räknat per capita. Nästa år blir BNP-tillväxten starkare, 2,3 procent. Tillväxten starkare 2014 Den svaga utvecklingen i euroområdet har drabbat svensk export som har sjunkit under Den inhemska efterfrågan har också påverkats av det osäkra konjunkturläget i omvärlden men i år är det ändå den som har varit drivkraften i tillväxten. BNP-tillväxten 2013 bedöms uppgå till 0,9 procent. I omvärlden ökar tillväxten framöver, även om återhämtningen bedöms gå långsamt. Svensk export tar fart under När osäkerheten minskar förväntas hushållen öka sin konsumtion. Konjunkturuppgången drar också igång investeringarna i ekonomin. BNP-tillväxten 2014 väntas bli 2,3 procent i kalenderkorrigerade termer. Sysselsättningen har ökat förhållandevis starkt och den kommer fortsätta öka när efterfrågan i ekonomin tar fart. Sänkta skatter 2014 höjer tillväxten i ekonomin och ökar därmed efterfrågan på arbetskraft på kort sikt men bedöms även höja sysselsättningen på lite längre sikt. Från och med nästa år leder sysselsättningsökningen till att arbetslösheten börjar falla. Skatteintäkterna utvecklas svagt År 2014 ökar de totala skatteintäkterna med 2,2 procent. Den svaga utvecklingen är en kombination av skattesänkningar och en svag utveckling av framför allt skatt på kapital. Den svaga utvecklingen påverkar framför allt statens skatteintäkter. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter utvecklas starkare då dessa till största delen beror på lönesummans utveckling, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna Intäkterna från skatt på arbete, som utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar starkare år 2014 till följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger jämfört med Skatten på företagsvinster minskar både 2013 och 2014 på grund av sänkt bolagsskattesats och svag vinstutveckling för framför allt export företagen. Hushållens konsumtion utvecklas starkt från 2014, vilket bidar till att skatteintäkterna från mervärdesskatt stiger snabbare efter att ha utvecklats svagt Skatteintäkterna från konsumtion dämpas dock något 2014 av att energiskatterna minskar, bland annat på grund av lägre el- och bensinförsäljning. Måttlig underliggande utgiftsutveckling på statens budget År 2013 ökar de totala utgifterna på statens budget med 104 miljarder kronor, eller knappt 13 procent, jämfört med föregående år och uppgår därmed till 917 miljarder kronor. Uppgången för klaras främst av att Riksbanken i år lånar cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. De totala utgifterna på statens budget 2014 blir 50 miljarder kronor lägre än i år, främst på grund av lägre nettoutlåning. Som andel av BNP minskar utgifterna från 23 procent 2012 till 20 procent Utgiftskvoten sjunker i ungefär samma takt som den gjort under det senaste decenniet. Den största utgiftsökningen under prognos perioden, i miljarder kronor, sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn främst till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. De ökade utgifterna för föräldraförsäkringen beror dels på att medel-

4 ersättningen ökar, dels på att antalet uttagna föräldrapenningdagar ökar. Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar procentuellt sett kraftigt 2013 och 2014 till följd av att antalet asylsökande från framför allt Syrien och dess närområden väntas bli mycket högt. Då ett stort antal av dessa får uppehållstillstånd ökar behovet av platser i kommunerna, vilket innebär att utgifterna för kommunersättningar stiger kraftigt. De tämligen små marginalerna till utgiftstaket 2014 och 2015 gör det angeläget att följa utgiftsutvecklingen noga framöver. Utgifterna kopplade till migration och sjukskrivningar har de senaste åren haft en tendens att bli högre än prognostiserat. På båda dessa områden väntas utgiftsutvecklingen dämpas, men osäkerheten är stor. Riksbankslånet skapar stort lånebehov Saldot på statens budget beräknas 2013 uppgå till -130 miljarder kronor. Jämfört med 2012 är det en markant försvagning, med drygt 100 miljarder kronor, framför allt på grund av att Riksbanken lånat ytterligare cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. De svaga skatteinkomsterna 2013 vägs upp av att staten under 2013 har sålt aktier. Totalt uppgår statens inkomster av aktieförsäljningar till 42 miljarder kronor, där nästan hela beloppet avser aktier i Nordea. År 2014 prognostiseras budgetsaldot till -95 miljarder kronor. Statsskulden som andel av BNP väntas i år öka relativt kraftigt, med 3,2 procentenheter, till knappt 35 procent. Den fortsätter öka till 36 procent Största underskottet sedan överskottsmålet infördes Det blir underskott i de offentliga finanserna Först 2017 nås balans. Underskottet 2013 uppgår till 50 miljarder kronor, vilket motsvarar 1,4 procent av BNP. År 2014 ökar underskottet till 87 miljarder kronor eller 2,3 procent av BNP. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes år Statens finansiella sparande väntas bli påtagligt negativt både 2013 och I år uppgår underskottet till 41 miljarder kronor och nästa år till 78 miljarder kronor. Även 2015 väntas sparandet bli negativt. Kommunsektorns finansiella sparande väntas bli negativt 2013, med 6 miljarder kronor. Det bokföringsmässiga resultatet blir däremot positivt. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar 2013 ett underskott på 3 miljarder kronor vilket motsvarar 0,1 procent av BNP. År 2014 blir det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet däremot positivt då pensionsutbetalningarna blir låga när den genomsnittliga pensionen sänks med 2,7 procent. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs diskretionära åtgärder såsom skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott under prognosperioden. Inget utrymme för permanenta utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken har krympt. För 2014 och 2015 uppgår marginalen till 15 respektive 23 miljarder kronor vilket är lite med hänsyn till den osäkerhet som råder kring utvecklingen på exempelvis sjukskrivningsområdet, arbetslösheten och migrationsområdet. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det inget utrymme alls för permanenta utgiftsökningar. Underskotten större än i budgetpropositionen för 2014 ESV:s prognos är mindre optimistisk än prognosen i budgetpropositionen för Den makroekonomiska utvecklingen väntas bli svagare, inte minst på längre sikt. Saldot på statens budget och den offentliga sektorns sparande är avsevärt lägre i ESV:s prognos. Differensen avseende det finansiella sparandet uppgår

5 exempelvis till närmare 1 procent av BNP, cirka 40 miljarder kronor årligen. Differensen beror i hög utsträckning på att ESV har en lägre prognos för kapitalskatteintäkterna, inte minst gällande skatterna på företagsvinster. Därtill har ESV, på längre sikt, en mindre optimistisk syn på den makroekonomiska utvecklingen, vilket dämpar skatteintäkterna generellt. ESV har inte räknat med den höjning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt som föreslogs i budgetpropositionen för 2014, men som avslogs av riksdagen den 11 december Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. -0,6-5,0 6,6 2,9 0,9 0,9 2,2 3,3 3,4 2,4 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -0,9-4,9 6,3 2,9 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,0-0,3 4,0 1,7 1,6 1,8 2,6 3,2 3,2 2,4 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,0 2,2 2,1 0,8 0,3 1,1 0,6 0,7 0,7-0,1 Investeringar, proc. utv. 1,4-15,5 7,2 8,2 3,3-1,2 3,7 7,3 7,3 5,3 Lager, bidrag till BNP-förändringen -0,5-1,6 2,2 0,5-1,2-0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 1,7-13,8 11,4 6,1 0,7-1,4 2,8 6,1 6,6 5,7 Import, proc. utv. 3,5-14,3 12,0 7,1-0,6-1,9 3,6 6,6 7,0 5,9 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2,0 1,6 3,3 3,5 2,6 2,7 1,6 2,2 2,2 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,8 5,6 6,3 6,3 4,9 3,9 3,8 Lönesumma, proc. utv. 5,5 0,1 3,1 5,6 3,8 2,8 4,0 4,2 4,4 4,3 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 0,7-2,6 2,0 2,0 0,7 0,5 1,1 1,1 1,0 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2-1,0 0,0 0,0-0,5-1,4-2,3-1,2-0,5 0,1 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,4 38,6 38,2 41,8 43,2 42,2 40,3 38,3 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,4 1,2 0,8 0,7 0,8 0,7 0,5 0,1-0,1-0,5 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,2-0,3 Sjuårsindikatorn 1,1 0,8 0,3-0,5-1,0-0,9-0,9 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,6 0,4 0,2-0,2-0,6-0,7-0,7 Konjunkturjusterat sparande 1,7 0,2-0,2-0,3 0,0-1,0-1,7-1,0-0,6-0,1 Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37,0 33,4 30,9 31,5 34,7 36,0 35,0 33,1 31,0 Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,6 45,4 44,4 44,0 44,6 44,0 43,8 43,7 43,7 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO8) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10) Integration och jämställdhet (UO13) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14) Studiestöd (UO15) Kommunikationer (UO 22) Areella näringar, landsbygd och livsmedel (UO 23) Statsskuldsräntor (UO 26) Avgiften till Europeiska unionen (UO 27) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Jämförelse med budgetpropositionen för 2014 och revideringar sedan septemberprognosen Jämförelse med budgetpropositionen för Revideringar sedan septemberprognosen Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

8 Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder Nya principer för redovisning av studielån på statens budget Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor Riksgäldens nettoutlåning Balanskravet och god ekonomisk hushållning Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik Uppdaterad beräkning av ADF-effekten Indikatorerna för överskottsmålet Konjunkturjusterat sparande metod Engångseffekter Förändring av anslagsbehållningar Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget 2012 och 2013, i 2013 års struktur Appendix 3. Utgifter på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 5. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 10. Justeringar av kalenderåren för jämförbarhet med Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 12. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 13. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 14. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 15. Beräkningsförutsättningar Appendix 16. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Tillväxten vänder upp 2014 Den svaga utvecklingen i euroområdet har drabbat svensk export som har sjunkit under Den inhemska efterfrågan har också påverkats av det osäkra konjunkturläget i omvärlden men i år är det ändå den som har varit drivkraften i tillväxten. Såväl den globala som den inhemska efterfrågan har varit understödd av en fortsatt expansiv penningpolitik. I omvärlden ökar tillväxten framöver, även om återhämtningen bedöms vara långsam, och svensk export tar fart under Hushållens förutsättningar att öka konsumtionen är goda: starka balansräkningar och ett högt sparande i utgångsläget. När osäkerheten minskar bedömer vi att hushållen minskar sitt sparande och ökar sin konsumtion. Diagram 1. BNP till marknadspris fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Konjunkturuppgången drar också igång investeringarna i ekonomin. Sysselsättningen har ökat förhållandevis starkt och den kommer fortsätta öka starkt när efterfrågan i ekonomin tar fart. Sänkta skatter 2014 höjer tillväxten i ekonomin och ökar därmed efterfrågan på arbetskraft på kort sikt men bedöms även höja sysselsättningen på lite längre sikt, främst genom ett ökat arbetskraftsutbud. Från och med nästa år leder sysselsättningsökningen till att arbetslösheten börjar falla. I slutet av prognosperioden bedöms ekonomin ha nått fullt resursutnyttjande. KPIF-inflationen är låg i dagsläget men ökar och går mot 2 procent i slutet av prognosperioden. I takt med att resursutnyttjandet i ekonomin ökar väntas Riksbanken successivt höja reporäntan till en mer normal nivå, med start i början av Svag återhämtning i Euroområdet starkare tillväxt i USA I omvärlden ökar tillväxttakten kommande år men det är en långsam återhämtning i spåren av finansoch skuldkrisen. Resursutnyttjandet är svagt och pristrycket likaså under en lång period. Detta påverkar Sverige som är starkt beroende av konjunkturen i framför allt Europa. Utvecklingen på de internationella finansiella marknaderna har varit stabil de senaste månaderna. Börskurserna i framför allt USA men även i Europa fortsätter att utvecklas starkt. Osäkerheten kring styrkan i uppgången i euroområdet kvarstår fortfarande. Dessutom finns det marknadsoro kring normaliseringen av penningpolitiken i USA. I euroområdet ökade BNP det andra och tredje kvartalet 2013, efter sex kvartal med fallande BNP. Tillväxten väntas successivt bli starkare under Tillväxten begränsas dock av fortsatta finanspolitiska åtstramningar i många euroländer, samt av en svag kredittillväxt vilket bland annat återspeglar fortsatta problem i banksektorn. Utvecklingen i USA ser mer positiv ut, BNP har ökat relativt starkt under De amerikanska hushållen har återställt sina balansräkningar de fyra sista åren och deras nettoförmögenhet har stärkts betydligt. Arbetsmarknaden fortsätter att förbättras kommande år vilket förstärker hushållens inkomster. Förutsättningarna för en stark konsumtionsökning är därmed goda. Hur stark återhämningen blir är i stort avhängigt hur hushållen ser på framtiden. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Återhämtning av exporten går trögt Svensk exportmarknadstillväxt har utvecklats svagt då importen i framför allt euroländerna har varit låg. Dessutom har investeringarna i euroområdet varit extremt låga, vilket missgynnat svensk export som i stor utsträckning är inriktad på investeringsvaror. En förstärkning av kronan har också dämpat exporten. Varuexporten har minskat de fyra sista kvartalen. Det finns dock tecken på en ljusning framöver. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visar att exportorderingången och orderstocken till tillverkningsindustrin har stigit något de senaste månaderna, vilket tyder på att den globala konjunkturen är på väg att stärkas. Investeringarna bedöms också ha bottnat i euroområdet under Stigande investeringar i euroområdet kommande år ger en ytterligare skjuts till svensk export. Exporten bedöms ta fart under 2014 och året därpå tilltar tillväxttakten ytterligare. Trots den svaga exporten bedöms utrikeshandeln ge ett positivt bidrag till BNP- tillväxten 2013, eftersom importen minskat ännu mer. Importen har varit förvånansvärt låg mot bakgrund av förstärkningen av kronan och den relativt starka inhemska efterfrågan. Importen har dock dämpats av en tillfälligt svag import av råvaror. Då den inhemska efterfrågan förstärks 2014 ökar importen mer än exporten så att bidraget från nettoexporten blir svagt negativt. Från 2015 svänger det om till ett positivt bidrag igen. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållen har goda förutsättningar att öka sin konsumtion Enligt sparbarometern för tredje kvartalet 2013 var hushållens finansiella förmögenhet den högsta någonsin, vilket främst berodde på ökande tillgångspriser. Hushållens sparande har stigit de senaste åren och ligger nu på en hög nivå, delvis till följd av den ökade osäkerhet som finanskrisen har inneburit. De disponibla inkomsterna har ökat med i genomsnitt 4,3 procent per år mellan 2008 och En stor del av ökningen beror på skattesänkningar då lönesumman endast har ökat med 3,5 procent per år. Enligt Konjunkturbarometern i november har hushållens optimism om framtiden fortsatt stiga. Under 2014 sänks hushållens skatter ytterligare. Ett nytt jobbskatteavdrag och sänkt skatt för pensionärer ökar disponibelinkomsten med 0,8 procentenheter. Trots skattesänkningen för pensionärerna minskar den genomsnittliga pensionsinkomsten efter skatt 2014 till följd av den så kallade bromsen i pensionssystemet (för mer information, se avsnittet om ålderspensionssystemet), vilket dämpar konsumtionen. Givet skattesänkningar, hushållens starka balansräkningar samt stigande framtidsförväntningar bedöms konsumtionen ändå öka mer än inkomsterna framöver, vilket leder till att sparkvoten sjunker. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Hushållens konsumtion 1,6 1,8 2,6 3,2 3,2 2,4 Offentlig konsumtion 0,3 1,1 0,6 0,7 0,7-0,1 Fasta investeringar 3,3-1,2 3,7 7,3 7,3 5,3 Lager 1-1,2-0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 Export 0,7-1,4 2,8 6,1 6,6 5,7 Import -0,6-1,9 3,6 6,6 7,0 5,9 Nettoexport 1 0,6 0,1-0,2 0,1 0,2 0,2 BNP 0,9 0,9 2,2 3,3 3,4 2,4 BNP, kalenderkorrigerad 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.; Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Investeringarna vänder upp Investeringarna ökar igen Den svaga efterfrågan på svenska exportvaror och därmed låga industriproduktion har minskat industrins behov av investeringar. Ökad export och industriproduktion 2014 leder emellertid till att industriinvesteringarna ökar igen. Även investeringarna i tjänstebranscherna har utvecklats svagt under 2013 men de tar också fart under Bostadsinvesteringarna har börjat öka under 2013 och bedöms fortsätta öka. Investeringarna i statlig sektor bedöms minska under 2013 och 2014 då vissa stora infrastrukturprojekt successivt minskar. Därefter ökar de igen då andra projekt kommer igång. I kommunsektorn ligger investeringarna på en hög nivå. Där väntas de ligga kvar de närmaste åren eftersom flera stora projekt pågår. Mot slutet av prognosperioden sjunker kommunernas investeringar då flera projekt avslutas. Den svaga exporten och industrikonjunkturen ledde till en lageravveckling inom industrin under tredje kvartalet Även inom handeln minskade lagren som låg på en hög nivå andra kvartalet. Sammantaget sänker därmed lagerinvesteringarna BNP-tillväxten Under 2014 bedöms behovet av lagerinvesteringar vara större och lagerutvecklingen höjer då BNP-tillväxten. Resursutnyttjande och potentiell produktion Den svaga efterfrågan 2013 sänker resursutnyttjandet i ekonomin. Åren sker en viss återhämtning men resursutnyttjandet är fortfarande lägre än normalt. Prognosen för är en konjunkturbedömning. Därefter bedöms ekonomin gå mot sin potentiella nivå. Den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån är den nivå som ekonomin går mot när konjunkturen klingat av och inga fler störningar inträffar. De politiska reformer som föreslås i budgetpropositionen för 2014 bedöms öka potentiell BNP. Detta genom ett högre arbetskraftsutbud och en högre sysselsättning. Potentiell BNP-nivå bedöms öka med 0,3 procentenheter till följd av reformerna. Sysselsättningen stiger men arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå Sysselsättningen har ökat starkt hittills 2013 med tanke på den svaga produktionen. Det är främst i tjänstesektorn som sysselsättningen ökar, men den har också ökat i kommunsektorn och staten. Utvecklingen av arbetade timmar har inte varit lika stark eftersom bland annat sjukfrånvaron har ökat. Indikatorerna för arbetsmarknaden har förbättrats under hösten vilket tyder på att sysselsättningen i näringslivet kommer att öka ännu starkare framöver. I offentlig sektor väntas dock sysselsättningsökningen dämpas. Arbetade timmar ökar i ungefär samma takt som sysselsättningen framöver. Medelarbetstiden ökar dock något 2014, mätt som årsgenomsnitt, då sjukfrånvaron sjunker lite jämfört med Den var väldigt hög under framför allt andra kvartalet Diagram 3. Sysselsättning och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Den förhållandevis starka sysselsättningsökningen leder till att produktivitetstillväxten blir mycket svag En delförklaring till den låga produktivitetstillväxten är att produktion och sysselsättning har ökat mest i sysselsättningsintensiva sektorer. Produktivitetstillväxten ökar men förblir svag även 2014 för att därefter öka starkare då efterfrågan i ekonomin tar fart ordentligt och resursutnyttjandet stiger EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

12 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Arbetskraften har ökat i ungefär samma takt som sysselsättningen det senaste året och arbetslösheten har därmed i stort sett varit oförändrad. Arbetskraften har ökat som följd av en ökad befolkning och ett höjt arbetskraftsdeltagande bland befolkningen. Nästa år fortsätter arbetskraftsdeltagandet att stiga men arbetskraften ökar inte lika snabbt som sysselsättningen och arbetslösheten börjar då minska. Kommande år bedöms arbetskraften öka långsammare än befolkningsökningen. Detta är delvis en följd av att ökningen av befolkningen i huvudsak består av personer som är födda i ett land utanför Europa. Dessa personer har ett lägre arbetskraftsdeltagande än genomsnittet. Vi räknar inte heller med att arbetskraftsdeltagandet i vissa grupper skall fortsätta att öka lika snabbt som det har gjort de två senaste åren. Detta gäller bland annat antalet sjuka utanför arbetskraften som inte minskar lika mycket framöver som tidigare. Sysselsättningen ökar därmed snabbare än arbetskraften även efter 2014 och arbetslösheten fortsätter att sjunka, till 6,5 procent Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 1,3 0,9 2,3 3,0 3,0 2,7 Produktivitet 0,8 0,3 1,2 2,0 2,1 2,1 Arbetade timmar 0,7 0,5 1,1 1,1 1,0 0,6 Medelarbetstid 0,0-0,5 0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 0,7 1,0 1,0 1,1 1,0 0,6 Arbetskraft 0,9 1,0 0,8 0,5 0,4 0,4 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,8 7,2 6,7 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,7 5,6 5,5 5,1 4,8 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Sysselsättningsgraden, det vill säga sysselsättningen som andel av den arbetsföra befolkningen, har ökat något 2013 och fortsätter öka under prognosperioden. Sysselsättningsgraden har stigit, och fortsätter stiga, både bland de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Framför allt är det i de yngre och de äldre åldersgrupperna som sysselsättningsgraden stiger. Löneökningarna är dämpade Enligt SCB:s konjunkturlönestatistik har timlönen ökat svagt hittills under året, vilket beror på att vissa avtalsförhandlingar inte är klara på lokal nivå. Löneutbetalningar kommer därmed att ske retroaktivt vilket leder till att löneökningstakten successivt kommer att höjas. Även bortsett från detta är dock löneökningen dämpad, både som en följd av låga avtal och en låg löneglidning. De avtal som finns för ger i genomsnitt 2,2 procent per år. Timlönerna bedöms, enligt konjunkturlönestatistiken, öka med måttliga 2,6 procent 2013, för ekonomin som helhet. Löneökningarna kommer att vara fortsatt dämpade 2014 och Då inflationen är låg kommer ändå reallönerna öka relativt mycket. I takt med att resursutnyttjandet stiger efter 2015 stiger också löneökningstakten. Den mycket svaga produktivitetstillväxten under 2013 gör att arbetskostnaden per producerad enhet ökar ungefär i samma takt som timlönen. Eftersom företagen inte kan höja priserna i motsvarande grad, till följd av den dämpade efterfrågan i ekonomin, leder det till att vinstandelen i ekonomin sjunker. Den kommer dock att öka när resursutnyttjandet och produktiviteten ökar. och inflationstrycket är lågt Inflationen är för närvarande låg och den årliga procentuella förändringen av KPI har pendlat kring noll strecket under det senaste året. Den låga inflationen förklaras främst av att bostadsräntorna har sjunkit till följd av att Riksbanken sänkte reporäntan under Den underliggande inflationen enligt KPIF, där effekterna av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger på en något högre nivå men även den är låg. Den låga underliggande inflationen förklaras främst av en låg inflation i omvärlden vilket tillsammans med en förstärkning av kronan under de senaste åren har medfört en relativt stark nedgång av priserna på 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

13 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN importerade varor. Därutöver har lägre energipriser också bidragit till att sänka inflationen under Företagens arbetskostnader, mätt som enhetsarbetskostnader, har stigit relativt mycket under Men en svag efterfrågan i ekonomin har försvårat för företagen att föra högre kostnader vidare till konsumenterna. Prisökningarna på inhemska varor och tjänster har därför varit låga. Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent Procent samma period blir KPI högre än KPIF eftersom bostadsräntorna stiger när Riksbanken börjar höja reporäntan i början av Diagram 5. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 3,0 2,6 2,8 3,0 3,3 3,6 Timlön, NR 1 2,8 2,2 2,8 3,0 3,3 3,6 Enhetsarbetskostnad 2,6 1,8 1,6 1,1 1,2 1,5 Lönesumma 3,8 2,8 4,0 4,2 4,4 4,3 KPI 0,9 0,0 0,9 1,7 2,6 2,9 KPIF 2 1,0 0,9 1,2 1,6 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,0 44,5 44,4 44,9 45,6 46,8 Reporänta, värde vid årets slut 1,00 1,00 1,00 1,75 3,00 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex Källa: SCB och ESV KPI KPIF Den underliggande inflationen fortsätter att vara låg Det beror främst på ett lågt resursutnyttjande i ekonomin och på en fortsatt låg inflation i omvärlden. Energipriserna ökar också betydligt mindre än normalt, vilket bidrar till att dämpa den underliggande inflationstakten. KPI fortsätter att vara lägre än KPIF eftersom bostadsräntorna har sjunkit under 2013 vilket leder till att hushållens räntekostnader är något lägre 2014 än Under perioden stiger den underliggande inflationstakten successivt som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Under -2 Risk för bakslag Budgetkonsolideringen har kommit långt i många länder under de senaste åren men återställningen av balansräkningar bland banker, företag och hushåll kommer fortfarande att dämpa tillväxten framöver. Höga statsskulder måste finansieras och hur det görs, det vill säga hur skatter och utgifter anpassas, påverkar ekonomins utveckling vad gäller tillväxten och dess sammansättning. Det behövs också ytterligare strukturella reformer som främjar tillväxten, inte bara i Europa. Det finns även en betydande osäkerhet framöver kring nya finansiella regleringar, i Sverige och i omvärlden, samt dess effekter. Sådant som till exempel påverkar hushållens tillgång till och kostnad för krediter: bankregleringar, riskvikter, bolånetak, normer och skatter med mera. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

14

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter År 2014 medför ändrade skatteregler och den fortsatt låga aktiviteten i ekonomin att skatteintäkterna ökar svagt, med 2,2 procent. Den underliggande utvecklingen, det vill säga exklusive effekten av ändrade skatteregler, uppgår till 3,1 procent. De totala skatteintäkterna uppgår till miljarder kronor, vilket motsvarar en skattekvot på 44 procent. Regeländringar medför lägre skatteintäkter både 2013 och År 2013 var det främst sänkningen av bolagsskatten från 26,3 procent till 22 procent som påverkade. Nästa år är det framför allt det femte jobbskatteavdraget och ett förstärkt grundavdrag för pensionärer som påverkar. Förslaget om höjd skiktgräns för statlig skatt ingår inte i prognosen. Skattesänkningar minskar effekten av fler arbetade timmar Intäkterna från skatt på arbete, som utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna, ökar långsammare 2013 eftersom antalet arbetade timmar ökar svagt och löneökningstakten är måttlig. År 2014 ökar intäkterna från skatt på arbete starkare till följd av att antalet arbetade timmar ökar snabbare och löneökningstakten stiger. Lönesumman ökar då med 4 procent. Skatteintäkterna påverkas dock av det föreslagna femte jobbskatteavdraget och det förstärkta grundavdraget för pensionärer, vilka tillsammans med andra regeländringar minskar intäkterna från skatt på arbete med 16 miljarder kronor. Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Procent av BNP Tabell 4. Totala skatteintäkter /Procent Totala skatteintäkter Utvecklingstakt (%) 1,0 3,2 2,2 4,5 4,9 4,6 Utvecklingstakt exkl. regeländringar och engångsposter 1,4 2,8 3,1 4,5 4,9 4,6 Källa: SKV och ESV Anm. Totala skatteintäkter avser den offentliga sektorns skatteintäkter inkl. skatter till EU Från 2015 medför återhämtningen i ekonomin att de viktigaste skattebaserna växer snabbare. Åren ökar skatteintäkterna med i genomsnitt 5 procent per år. En fortsatt återhämtning på arbetsmarknaden leder till en uppgång av intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt bidrar konjunkturuppgången till en snabbare ökning av skatteintäkterna från både kapital och konsumtion. Företagens resultat förbättras, vilket innebär att vinsterna ökar och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. En högre räntenivå leder till att avkastningsskatten stiger kraftigt. Intäkterna från mervärdesskatt utvecklas starkare när hushållens konsumtion samt investeringarna ökar. Källa: SKV och ESV Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Låga intäkter från skatt på kapital En kombination av skatteändringar och svag efterfrågan får till följd att intäkterna från skatt på kapital stagnerar mellan 2012 och Skatt på företagsvinster minskar både 2013 och 2014 på grund av sänkt bolagsskatt och försämrad vinstutveckling för framför allt exportföretagen. År 2013 är även avkastningsskatten mycket låg på grund av en låg statslåneränta. Den ökar dock från 2014 och framåt, i takt med en högre räntenivå. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Skatt på konsumtion ökar starkare från 2014 Hushållens konsumtion utvecklas starkt från 2014, vilket bidar till att intäkterna från mervärdesskatt stiger snabbare efter att ha utvecklats svagt under de föregående tre åren. Skatteintäkterna från konsumtion dämpas dock något 2014 av att energiskatterna minskar på grund av lägre eloch bensinförsäljning samt en negativ indexering. Skattekvoten beräknas 2014 uppgå till 44 procent av BNP, vilket är 0,6 procentenheter lägre än Skattekvoten påverkas av ändrade skatteregler motsvarande 0,4 procent av BNP. Att nedgången i skattekvoten blir något större förklaras främst av att intäkterna från skatt på kapital utvecklas svagare än BNP. År 2015 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant. Minskningen beror främst på den dämpade utvecklingen av punktskatterna samt att skatt på arbete växer något långsammare än BNP. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos Staten 0,4-1,8 2,7 0,7 4,8 5,4 4,7 Kommunsektorn 2,9 4,3 4,0 3,5 4,0 4,7 4,5 ÅP-systemet 6,4 3,3 2,9 3,6 4,7 3,9 4,2 Totala skatteintäkter 2,0 1,0 3,2 2,2 4,5 4,9 4,6 Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter utvecklas svagt 2014, framför allt skatt på kapital. En bidragande förklaring till den svaga utvecklingen är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken 2014 ökar snabbare än de övriga skattebaserna. Tabellen nedan visar kommunernas skatteunderlag, som både 2013 och 2014 ökar med drygt 3 procent. Kommunernas skatteunderlag påverkas till viss del av det förstärkta grundavdraget för pensionärer, vilket minskar det kommunala skatteunderlaget. De lägre skatteintäkterna som detta orsakar kompenseras dock med höjda statsbidrag. Det underliggande skatteunderlaget, det vill säga skatteunderlag exklusive regeländringar, uppgår 2014 till 2,7 procent. Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 3,0 4,0 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 Föregående prognos 3,0 4,4 3,5 3,3 4,1 4,9 4,7 Fastställda 2,3 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 4,4 3,9 3,4 2,7 4,0 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel Skatt på arbete Skatt på arbete utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. Även utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation påverkar de direkta skatterna. År 2014 ökar skatteintäkterna svagt, med 2,7 procent, vilket främst beror på införandet av ett femte jobbskatteavdrag samt förstärkt grundavdrag för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare till följd av den fortsatta återhämtningen på arbetsmarknaden. Tabell 7. Skatt på arbete /Procent Utfall Prognos Nivå Utvecklingstakt (%) 3,6 3,6 3,5 2,7 4,2 4,8 4,5 Källa: SKV och ESV Pensionsutbetalningar har en dämpande effekt på direkta skatter på arbete 2014 År 2013 utvecklas utbetalda löner svagt medan utbetalda pensioner, sjuk- och föräldrapenning samt arbetsmarknadsersättningar utvecklas starkare. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos Utbetalda löner ,8 4,0 4,2 4,4 4,3 Aktivitets- och sjukersättning 31-3,7-5,4-2,8-2,0-0,8 Sjukpenning och föräldrapenning 57 8,0 4,9 3,5 3,8 3,9 Arbetsmarknadsersättningar 31 6,6-2,2-13,1-8,3-5,0 förstärkta jobbskatteavdraget. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften motsvarar drygt 100 miljarder kronor. HUS-avdraget uppgår till 17 miljarder kronor, huvuddelen avser ROTtjänster som har ökat kraftigt sedan införandet. ROT-avdraget uppgår till 15 miljarder 2013 och väntas öka med 3 procent de kommande åren. RUT-tjänster beräknas 2013 till 2,5 miljarder kronor och väntas öka till 3,6 miljarder kronor Pensioner 380 5,5 0,7 3,6 5,6 5,2 Taxerad inkomst ,5 3,1 3,7 4,4 4,3 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,6 3,2 4,0 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV 1 Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Sjukpenningen, som har minskat tidigare, har stigit sedan 2011 till följd av ett återflöde av personer som tidigare utförsäkrats från sjukförsäkringssystemet. Dessutom tillkommer nya sjukfall med personer som har längre sjukskrivning. Även arbetsmarknadsersättningar ökar på grund av att flera personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och att andelen som får arbetslöshetsersättning ökar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Pensionsinkomsterna ökar 2013 med drygt 5 procent till följd av en betydande ökning av balansindex. År 2014 ökar pensionsinkomsterna svagt. Den genomsnittliga pensionen sjunker, dels till följd av att framskrivningen av pensioner grundar sig på en svagare inkomstutveckling, dels på grund av den aktiva bromsen i pensionssystemet. Från och med 2015 ökar utbetalda löner snabbare men arbetsmarknadsersättningarna sjunker. Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår 2013 till 525 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Skattereduktionerna beräknas 2013 uppgå till 205 miljarder kronor. Skattereduktion för arbetsinkomster uppgår till 86 miljarder kronor och ökar kraftigt 2014, med 16 procent, till följd av det Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna följer i hög grad förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 446 miljarder kronor I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare Sysselsättningsstöden fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET andra, exempelvis HUS-avdraget, syftar till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. Utbetalningarna av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 2013 till drygt 48 miljarder kronor. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar som beräknas till 21 miljarder kronor, HUS- avdraget samt nystartsjobb. Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,0 miljarder kronor Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 9. Skatt på kapital /Procent Utfall Prognos Nivå Utvecklingstakt,(%) -4,1-8,6 0,4-0,1 5,5 6,8 6,4 Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster ökar starkt under 2013 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelningsinkomster ökade med 15 miljarder kronor 2012, vilket främst berodde på att utdelningarna ökade. Under 2013 har räntenivåerna sjunkit, vilket minskar hushållens ränteinkomster. Även utdelningarna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara betydligt lägre 2013 än 2012, vilket medför att ränteutgifterna och därmed ränteavdragen minskar kraftigt. Från 2015 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna ökar igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomsterna och ränteutgifterna utgör hushållens löpande kapitalinkomster. Åren 2013 och 2014 är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna från investeringsfonder väntas minska väsentligt på grund av den slopade skattskyldigheten. Det är först 2016 som nettot är lägre än 2012 trots att hushållens skulder ökar successivt. Det förklaras av att räntenivåerna är lägre Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna, innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Detta leder till att skatteintäkterna ökar i år trots att skattskyldigheten för investeringsfonder slopats. Under minskar dock intäkterna med 1 procent på grund av att skattereduktionerna ökar med sammanlagt 55 procent. Skattereduktionerna ökar kraftigt mot slutet av perioden när utlåningsräntorna ökar. Den genomsnittliga utgiftsräntan väntas vara 1,3 procentenheter högre 2017 än 2013 och den sammanlagda skulden antas öka med i genomsnitt 3 procent per år. Under den senaste fyraårsperioden, , har skulderna ökat med i genomsnitt 6 procent per år samtidigt som den genomsnittliga räntenivån har minskat något. Hushållens kapitalvinster minskade med 11 miljarder kronor Det beror bland annat på en lägre omsättning på bostadsmarknaden än året innan. I år väntas hushållens kapitalvinster öka igen, med 20 miljarder kronor, till följd av en högre omsättning på bostadsmarknaden samt börsuppgången under 2012 och För prognosåren beräknas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonto medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medelvärdet. Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER 2013

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 10. Hushållens kapitalinkomster Utfall Prognos Utdelningar direktägda aktier 34,8 43,6 51,6 46,9 49,9 53,5 61,8 66,5 68,9 69,6 70,8 72,1 Utdelningar fondandelar 5,2 6,7 9,3 8,9 6,3 8,2 9,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Ränteinkomster bankmedel 9,3 18,9 28,1 12,0 7,7 18,3 20,7 15,5 14,4 14,8 24,1 35,6 Ränteinkomster obligationer 1,8 0,5 0,5 0,8 1,3 1,0 1,3 0,9 1,3 1,3 1,9 2,6 Schablonintäkt investeringsfonder 2,1 2,2 2,3 2,4 2,5 2,7 Schablonintäkt investeringssparkonton 0,7 1,3 2,3 3,6 5,2 7,2 Löpande kapitalinkomster 51,1 69,7 89,5 68,6 65,1 80,9 95,8 86,4 89,1 91,7 104,5 120,1 Avdrag för utgiftsränta m.m. -65,5-82,8-105,5-80,3-72,4-102,0-109,5-94,9-93,6-104,7-125,7-146,3 Netto löpande kapitalinkomster -14,4-13,0-16,1-11,7-7,3-21,1-13,7-8,5-4,5-13,1-21,1-26,2 Kapitalvinster 134,4 172,4 101,8 94,0 119,5 114,6 103,4 123,1 116,8 123,3 130,3 136,9 Kapitalförluster -4,2-4,2-11,3-7,1-5,6-7,7-6,7-4,5-4,0-4,0-4,0-4,0 Netto kapitalinkomster 115,8 155,2 74,4 75,2 106,7 85,9 83,0 110,1 108,3 106,2 105,2 106,8 Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Kraftigt minskande bolagsskatter År 2012 minskade skatten på företagsvinster till knappt 90 miljarder kronor, en nedgång på 13 procent jämfört med året innan. Förutom en svag efterfrågan i omvärlden påverkades skatten av att företag skatteplanerade genom en ökad avsättning till periodiseringsfonder. Avsättningen sker till en skattesats om 26,3 procent medan de återförs till beskattning med en skattesats om 22 procent. År 2013 väntas skatten på företagsvinster minska med 9 procent till 82 miljarder kronor. Minskningen förklaras framför allt av den sänkta bolagsskatten från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån inom koncerner är mycket svårbedömd, och ESV har därför endast räknat med en finansiering om 3 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen. Regeringen räknade med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen. ESV bedömer att sänkt bolagsskatt och begränsningar av ränteavdragen sammantaget leder till ett skattebortfall om 13 miljarder kronor År 2014 fortsätter skatten på företagsvinster att sjunka, till 79 miljarder kronor. Att skatten minskar 2014 trots att företagens resultatnivåer stiger något, förklaras av att periodiseringsfonder återförs till beskattning under 2013 (se faktaruta). Skatteintäkter från företagens vinster har därmed minskat fyra år i rad. Jämfört med toppåret 2010 har skatteintäkterna minskat med 27 miljarder kronor. Återföring av periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i betydligt större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes från januari 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Företagens avsättning till periodiseringsfonder bedöms medföra minskade skatteintäkter om 4 miljarder kronor Återföringen 2013 bedöms öka skatteintäkterna med 3,3 miljarder kronor. Skatteplaneringen innebär således en nettovinst för företagen på knappt 700 miljoner kronor. Företagens vinster tre svaga år År 2013 påverkas företagens vinster av en fortsatt svag konjunktur. Företagen pressas av en låg efterfrågan från Sveriges viktigaste exportländer, framför allt i Europa. Dessutom har förstärk- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 16 DECEMBER

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Hur analyserar man de offentliga finanserna? Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer