Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2"

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Januariprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med november Beräkningarna slutfördes den 8 januari Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2014

3 Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Underskotten 2015 och 2016 beräknas till 81 respektive 56 miljarder kronor. Marginalen till utgiftstaket 2015 uppgår till 9 miljarder kronor, vilket inte bedöms vara tillräckligt för att hantera normal osäkerhet. Några nya beslut om utgiftsökningar ryms inte under utgiftstaket, åtminstone inte i närtid. Inhemsk efterfrågan drar tillväxten I år väntas BNP öka med 2,4 procent, i kalenderkorrigerade termer. Det är främst den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som driver utvecklingen. Den svaga utvecklingen i euroområdet, påverkar svensk export negativt. Exporten stärks ändå under året. Sysselsättningen och arbetade timmar ökade starkt Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög om än något svagare än i fjol. Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt 1 procent per år Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela året. Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid. Skattehöjningar 2015 Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt med anledning av skattesänkningar och en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en något starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter liksom en höjning av kommunalskatten. Hushållens genomsnittliga utgiftsräntor är låga under de närmsta åren. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka, vilket ökar statens intäkter genom lägre skattereduktioner. Enskilda utgifter ökar tämligen mycket Utgifterna på budgetens utgiftsområden beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor förra året och väntas öka med 30 miljarder kronor i år. Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar mycket mellan åren, vilket försvårar den årsvisa jämförelsen men det är sammantaget ingen dramatisk utveckling för utgifterna på statens budget. Några utgiftsområden ökar emellertid tämligen mycket, såsom utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Statens lånebehov stort också i år Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -69 miljarder kronor, vilket är i ungefär samma storleksordning som Stora underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna beräknas 2014 ha uppgått till 92 miljarder kronor vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Också 2015 och 2016 väntas betydande underskott, 81 respektive 56 miljarder kronor motsvarande 2,0 respektive 1,3 procent av BNP. Det blir underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden. Underskottets storlek blir successivt mindre till följd av återhämtningen i ekonomin, givet att inga ofinansierade reformer genomförs under perioden. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 41,5 procent i slutet av ESV redovisar betydligt större underskott i de offentliga finanserna jämfört med vad riksdagen redovisat och som är beräknat utifrån den budget som riksdagen beslutat för Enligt riksdagen beräknas underskottet i år uppgå till 45 miljarder kronor och 2016 till 13 miljarder kronor.

4 Överskottsmålet nås inte Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår men marginalen 2015 bedöms inte vara inte tillräckligt stor för att hantera normal osäkerhet. Beslut om nya utgiftsökningar ryms därför inte under de tak som nu är beslutade, åtminstone inte i närtid.

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. -5,2 6,0 2,7-0,3 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -5,1 5,7 2,7 0,1 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,4 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,3 1,3 0,8 1,1 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Investeringar, proc. utv. -13,4 6,0 5,7-0,2-0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,1 0,5-1,1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -14,5 11,9 6,1 1,0-0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. -14,1 12,8 7,3 0,5-0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,6 1,6 4,1 3,8 1,8 2,4 2,0 1,8 1,9 2,1 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 5,1 2,9 5,0 7,8 7,7 7,7 7,3 6,3 6,0 6,1 Lönesumma, proc. utv. 0,3 3,0 5,4 3,7 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,7 2,0 2,4 1,0 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,7 0,0-0,1-0,9-1,4-2,4-2,0-1,3-1,1-0,8 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 40,3 36,7 36,1 36,4 38,6 40,8 41,5 40,5 39,3 38,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,1 0,8 0,6 0,7 0,7 0,4 0,0-0,4-0,8-1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,2-0,4-0,6-0,8 Sjuårsindikatorn 0,7 0,2-0,6-1,1-1,2-1,3-1,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,4 0,2-0,3-0,7-0,9-1,1-1,1 Konjunkturjusterat sparande 0,4-0,2-0,3-0,2-0,9-2,0-1,6-1,2-1,1-0,8 Statsskuld, proc. av BNP 35,0 31,6 29,4 30,2 32,8 34,7 35,3 34,2 32,9 31,5 Skattekvot, proc. av BNP 44,1 43,2 42,5 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration Utgifterna för assistansersättning överskrider anslaget Antal sjukpenningdagar ökar Rabatt för EU-avgiften Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet minskar Historiskt låga statsskuldräntor Kraftigt varierande nettoutlåning Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Kontaktpersoner E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

8 6 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

9 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N 1 Den makroekonomiska utvecklingen Långsam internationell återhämtning håller tillbaka svensk tillväxt Den svaga konjunkturen i omvärlden, främst i euroområdet, leder till att återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den inhemska ekonomin håller dock uppe tillväxten genom en relativt stark konsumtion och höga bostadsinvesteringar. Den globala konjunkturen förstärks gradvis, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Det lyfter svensk export som successivt ökar allt starkare även om tillväxten fortfarande kommer vara dämpad den närmaste tiden. Ett stigande resursutnyttjande, låg inflation, låga räntor och fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden bidrar till att både hushållens konsumtion och investeringarna fortsätter att öka i ungefär samma takt som förra året, trots att ökningen av bostadsinvesteringarna dämpas. BNP-tillväxten tilltar därmed i år, till 2,4 procent i kalenderkorrigerade termer. Ökningen blir dock något lägre än i senaste prognosen och återhämtningen tar lite längre tid. De kommande två åren stiger tillväxttakten ytterligare då återhämtningen i ekonomin tar mer fart. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNP-tillväxten dämpas. Det finns fortfarande en stor risk för att tillväxten blir svagare än väntat och osäkerheten på de finansiella marknaderna kan snabbt blossa upp. Risken för en svagare tillväxt är framför allt kopplad till en svagare global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter på flera håll i världen som kan påverka ekonomin mer än väntat. Nollränta ända till andra halvåret 2016 De sista månaderna har ränteläget generellt sänkts i västvärlden, speciellt i euroområdet och Sverige. Låg inflation och nedreviderade framtidsutsikter har drivit ner marknadsräntorna. Riksbanken sänkte reporäntan till noll procent vid oktobermötet och den förväntas inte börja höjas förrän andra halvåret De låga, svenska och internationella, obligationsräntorna håller även nere de räntor som svenska företag och hushåll möter. Detta stimulerar hushållens konsumtion och företagens investeringar. Svag men ökande export Den svaga konjunkturen i omvärlden hämmar svensk export. Exporten ökade med endast drygt 2 procent Varuexporten minskade. Exporten bedöms stiga snabbare när tillväxten i omvärlden ökar framöver. Framför allt är den stigande efterfrågan från länderna i euroområdet och våra nordiska grannländer viktig för svensk export. Indikatorerna ger också stöd för en starkare export. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visade i december att exportorderstocken har stärkts för tillverkningsindustrin. Orderingången till exportmarknaden ökade svagt i december, efter att den föll tillbaka något i november. Den ligger nu strax över ett historiskt medelvärde. Nästa år tilltar exportens tillväxtakt än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Samtidigt som exporten har ökat svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därmed gav utrikeshandeln ett stort negativt bidrag till tillväxten Även i år bedöms bidraget bli negativt. Därefter, när den europeiska konjunkturen tar fart kommer nettoexporten att ge ett svagt positivt bidrag till tillväxten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

10 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för tillväxten Hushållens konsumtion steg förra året med nära 2,5 procent. En stark tillväxt i hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var en viktig förutsättning för en snabb ökning av konsumtionen. Diagram 1. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot vara tillfällig och den ökar i år lika mycket som förra året, vilket innebär att sparkvoten faller något. Under 2016 när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därigenom tar fart ordentligt blir hushållen än mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då ytterligare och sparkvoten fortsätter falla. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Hushållens konsumtion 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Fasta investeringar -0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager 1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export -0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import -0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Nettoexport 1 0,2-1,0-0,2 0,0 0,1 0,1 BNP 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, kalenderkorrigerad 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst I början av 2014 såg dessutom hushållen ljust på framtiden. Senare under året sjönk dock framtidsförväntningarna och enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer låg hushållens konfidensindikator något under det historiska genomsnittet i december. De försämrade framtidsutsikterna var sannolikt en bidragande orsak till att konsumtionsökningen dämpades under tredje kvartalet Dämpningen gjorde att konsumtionen ökade långsammare än de disponibla inkomsterna och sparkvoten fortsatte därmed att stiga. Hushållens sparande har stigit i flera år efter finanskrisen och ligger nu på en hög nivå samtidigt som balansräkningarna är starka. I kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet är förutsättningarna för en fortsatt stark konsumtionsökning därmed gynnsamma. Hushållens framtidsförväntningar väntas också stärkas. Dämpningen av konsumtionen bedöms därmed Ökande investeringar ger skjuts till konjunkturen Investeringarna bedöms ha ökat med runt 4,5 procent under Det var främst bostadsinvesteringarna och investeringarna i offentliga myndigheter som ökade starkt medan investeringarna i industrin sjönk. Under 2015 kommer industrins investeringar att öka något igen när kapacitetsutnyttjandet och produktionen ökar genom en högre exportefterfrågan. Ökningen accelererar sedan under Även i tjänstebranscherna bedöms investeringarna öka starkare de kommande åren. De offentliga investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. Bostadsinvesteringarna kommer att fortsätta att öka men i en långsammare takt. Sammantaget stärks investeringarna under 2015 för att under 2016 och 2017 ta mer fart. Därefter faller ökningstakten tillbaka till mer normala nivåer. 8 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

11 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden mm Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Arbetade timmar 0,3 1,8 1,0 0,8 0,9 0,6 Sysselsatta 1,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetskraft 1,1 1,4 0,9 0,3 0,4 0,5 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Timlön, KL 2 2,6 3,0 2,9 3,2 3,5 3,6 Lönesumma (lp) 3 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 KPI 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPIF 4 0,9 0,5 0,9 1,5 1,8 1,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,0 0,0 0,5 1,5 3,0 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 3 Siffrorna avser lönersumma enligt NR. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. En stark arbetsmarknad Trots en låg aktivitet i ekonomin under 2014 ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta mycket under året. Indikatorerna för arbetsmarknaden är starka och sysselsättningen bedöms fortsätta öka som en följd av att aktiviteten i ekonomin stiger, även om ökningstakten avtar något jämfört med Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt nära personer, eller 1 procent, per år Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande och därmed avtar ökningstakten. Sysselsättningsgraden har stigit med närmare 2 procentenheter sedan 2010, då den var som lägst efter finanskrisen. Den fortsätter att stiga under prognosperioden och beräknas ligga på 67 procent Även om sysselsättningen ökat så har arbetslösheten inte fallit tillbaka. Det beror på att arbetsutbudet har ökat lika mycket som sysselsättningen. Framöver bedöms inte arbetskraften öka lika snabbt som sysselsättningen och då faller arbetslösheten. Låga ökningar av löner och priser Löneökningarna är låga. År 2014 bedöms lönerna ha ökat med 3 procent 1. Löneökningen väntas vara dämpad även i år till följd av låg inflation, låga inflationsförväntningar samt lågt resursutnyttjande. Därefter stiger löneökningstakten då resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Därmed ökar också lönesumman 2, som är den enskilt viktigaste skattebasen, starkare i slutet av prognosperioden även om antalet arbetade timmar då ökar långsammare. Trots låga löneökningar under 2014 ökade enhetsarbetskostnaden förhållandevis mycket till följd av en svag produktivitetstillväxt. Kostnadstrycket har också stigit till följd av att kronan försvagats mot både euron och dollarn. Det har ökat importpriserna i producentledet, trots låga internationella prisökningar. Företagen har dock inte kunnat kompensera sig för det ökade kostnadstrycket genom att höja priserna för konsumenterna, på grund av låg efterfrågan. De fallande drivmedelspriserna, i spåren av raset i oljepriset, och låga elpriser håller också tillbaka prisutvecklingen. Den underliggande inflationen är mycket låg. Den totala KPI-- inflationen är ännu lägre. Den föll under 2014 eftersom hushållens kostnader för bolån har sjunkit. Fallande olje- och elpriser kommer att trycka ner inflationen även under 2015 trots att både el- och drivmedelspriserna väntas stiga något under året. Samtidigt leder det ökade kostnadstycket och ett stigande resursutnyttjande till att den underliggande inflationen ökar något. Inflationen kommer dock fortfarande att ligga långt under inflationsmålet under 2015 och den är låg även KPIF når 2 procent först i slutet av prognosperioden. KPI ökar mer än KPIF under som en följd av att räntan höjs. 1 Den underligganden ökningen är lägre. Löneökningarna höjdes under 2014 med ungefär 0,3 procentenheter till följd av ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet relativt stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än de som lämnade urvalet. 2 Under 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik, liksom Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Men det är svårt att hitta några enskilda förklaringar till varför skillnaderna uppstår. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

12 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 4. Beräkningsförutsättningar Procentuell förändring om inget annat anges Nivå BNP (fp) 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP (lp) ,4 3,2 3,7 4,6 4,4 4,2 BNI (lp) ,9 3,3 3,8 4,7 4,6 4,4 Hushållens konsumtion (fp) 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Hushållens konsumtion (lp) ,7 3,3 3,5 4,3 4,0 3,9 Lönesumma (lp) ,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, anställda, kal.korr. 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Timlön, NR 1,9 1,7 2,8 3,1 3,5 3,6 Antal sysselsatta ,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år) 3 8,0 8,0 8,0 7,0 6,6 6,5 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 3,4 5,6 5,6 5,5 5,0 4,7 4,6 Personer i arbetsm. pol. program 3 3,9 3,7 3,6 3,4 3,2 3,1 KPI, årsgenomsnitt 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPI, juni-juni, fastställda tal 314,0-0,1 0,2-0,3 1,0 2,2 3,0 Prisbasbelopp 44,5 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 Inkomstindex 5 154,8 155,6 158,9 162,4 167,8 175,2 Balansindex 5 148,5 146,8 150,6 159,0 167,8 175,2 3-mån ränta 5 0,9 0,4 0,1 0,2 1,2 2,5 5-års ränta 5 1,6 0,9 0,3 0,9 1,9 3,1 SEK/EURO 5 8,6 9,1 9,1 9,2 9,0 8,7 SEK/USD 5 6,5 6,7 7,7 7,5 7,2 7,0 Källa: AF, RB, SCB och ESV fp = fasta priser, lp = löpande priser. 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år Siffrorna avser lönesumma enligt NR. 3 I procent av arbetskraften. 4 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 5 Årsgenomsnitt. 10 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

13 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter År 2014 ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt, med 2,6 procent. Det förklaras av skattesänkningar och av en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatter. I år leder en något starkare konjunktur i den svenska ekonomin i kombination med skattehöjningar till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot något. Det beror främst på den låga räntenivån som minskar intäkterna från avkastningsskatt samt den svaga utvecklingen i omvärlden, vilket påverkar de svenska exportföretagens vinster. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Skatt på arbete Förändring 3,5 2,9 2,0 4,9 4,6 4,9 4,5 Skatt på kapital Förändring -8,6 2,9 7,1-1,5 5,0 5,7 4,8 Skatt på konsumtion Förändring -0,5 1,9 2,8 4,6 3,7 3,3 3,4 Totala skatteintäkter Förändring 0,9 3,2 2,6 3,9 4,4 4,6 4,2 Underliggande förändring 1 1,1 3,8 3,5 3,3 4,4 4,6 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar I år stärks konsumtionsskatterna av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även intäkterna från skatt på arbete stärks av skattehöjningar. Den kommunala utdebiteringen ökar med i genomsnitt 13,5 öre och avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till kronor per år. Det leder till att de totala skatteintäkterna ökar med 3,9 procent. Den underliggande ökningstakten, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår dock till 3,3 procent vilket är i nivå med föregående år. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,4 procent per år under resten av prognosperioden. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Staten -2,0 2,9 2,0 2,7 4,6 4,6 4,0 Kommunsektorn 4,3 3,7 3,2 5,1 4,4 4,7 4,5 ÅP-systemet 3,3 2,9 2,9 4,6 3,4 4,1 4,2 Skattekvot 1 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP Statens skatteintäkter ökade långsamt 2014 till följd av skattesänkningar och låga energiskatter. Även kommunsektorns skatteintäkter ökade svagt, främst beroende på att skatten för pensionärer sänktes och att pensionerna ökade långsamt. I år är statens skatteintäkter fortsatt dämpade på grund av låga kapitalskatter. De övriga sektorernas skatteintäkter ökar betydligt starkare. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 4,0 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Föregående prognos 4,0 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Fastställda 4,1 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,9 3,6 3,3 4,7 4,4 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden. Det är cirka en procentenhet lägre än i föregående prognos. Det förklaras av att BNP-nivån har höjts till följd av övergången till E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

14 ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från och med september Skatt på arbete Den viktigaste skattebasen för skatt på arbete är lönesumman. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år ökar intäkterna betydligt snabbare, med knappt 5 procent, då skatterna höjs och lönesumman ökar mer än förra året. Skattehöjningar ökar intäkterna De direkta skatterna ökar med 6 procent i år, varav 1 procentenhet förklaras av det begränsade avdraget för privata pensionsförsäkringar och en höjd kommunal inkomstskatt. Skattehöjningen på i genomsnitt 6,3 öre för kommuner och 7,2 öre för landsting ökar de kommunala inkomstskatterna med 2,5 miljarder kronor i år. Den statliga inkomstskatten stärks framför allt av förra årets låga inflation, vilken medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift samt HUSavdrag (ROT- och RUT-tjänster), fortsätter i år att öka till drygt 230 miljarder kronor. De beräknas öka med i genomsnitt 3 procent per år under resten av prognosperioden. HUS-avdraget, som ökade kraftigt med 13 procent förra året, uppgår i år till 21 miljarder kronor. Huvuddelen, 17 miljarder kronor, avser ROT-tjänster. HUSavdraget beräknas öka med i genomsnitt 5 procent per år De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna följer huvudsakligen lönesummans ökningstakt. Nedsättningarna som avser sjöfartsstöd, nystartsjobb samt stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas numera enligt det nya regelverket i Nationalräkenskaperna (ENS 2010). Det innebär att nedsättningarna inte redovisas som skatter i statens budget utan under inkomstgruppen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låga ränteavdrag trots höga skulder År 2013 uppgick hushållens sammanlagda lån till miljarder kronor, drygt 80 procent av BNP, och skuldkvoten till 162 procent (lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster). Hushållens lån väntas öka med 5 procent både 2014 och I år uppgår skuldkvoten till 168 procent. Kommande år bedöms lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år, vilket innebär att skuldkvoten ligger kvar på ungefär samma nivå som i slutet av Diagram 2. Hushållens lån och skuldkvot Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst Nivån på hushållens utgiftsräntor har minskat och väntas fortsätta minska i år och nästa år. Först 2017 börjar hushållens genomsnittliga utgiftsräntor stiga igen, men de fortsätter att vara låga under hela prognosperioden. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka. Det leder till historiskt sett höga skatteintäkter under hela prognosperioden. Företagens vinster ökar svagt i år Procent Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visar dock en splittrad bild. 12 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

15 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Bolagsrapporter för de tre första kvartalen 2014 visade en fortsatt resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig till följd av den svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Därmed stiger företagens inkomstskatter endast svagt i år, till 92 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar betydligt snabbare, med i genomsnitt knappt 6 procent per år. Tabell 8. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Intäkter Förändring, (%) -12,9-0,6 1,1 2,2 6,6 5,3 4,8 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den nuvarande låga nivån på statslåneräntan, 0,90 procent den sista november 2014, medför att avkastningsskatten 2015 minskar till 8 miljarder kronor. En stigande räntenivå medför att skatten stiger snabbt från och med 2017, och uppgår till 16 miljarder kronor i slutet av prognosperioden Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent i år År 2014 steg momsintäkterna snabbare än året innan. Det berodde på en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att bostadsinvesteringarna steg med över 20 procent. I år ökar hushållens konsumtion, som utgör den huvudsakliga skattebasen för mervärdesskatt, i ungefär samma takt som förra året. Bostadsinvesteringarna ökar inte lika snabbt som under Nästa år ökar momsintäkterna starkare tack vare att konsumtionen och investeringarna ökar i volym samt att priserna på varor och tjänster stiger. Tabell 9. Mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring Nivå Förändring, (%) -0,5 2,7 4,3 4,0 4,5 4,1 4,0 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna ökar starkt i år År 2014 minskade intäkterna från energi- och koldioxidskatter med knappt 3 miljarder kronor till följd av minskad försäljning av bensin och el samt något lägre skattesatser på diesel och el. I år ökar intäkterna igen. Detta förklaras av att skatten på bensin och diesel höjs förhållandevis mycket samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter ligger intäkterna kvar på ungefär samma nivå, trots att skattesatserna ökar i takt med KPI. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar samt att bensinvolymerna blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden trots att flera skattehöjningar kommer att genomföras. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens övriga inkomster uppgår 2015 till 49 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

16 statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar kraftigt mellan åren. Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att bolagets utdelning till staten minskar i år. Tabell 10. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor Akademiska Hus AB 1,2 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 LKAB 5,0 5,5 3,5 0,5 2,8 2,9 3,1 Nordea AB 0,6 0,7 TeliaSonera AB 4,6 4,6 4,8 4,9 5,1 5,1 5,4 Vattenfall AB 4,4 6,8 0,0 3,0 4,0 4,3 4,5 Sveaskog AB 4,5 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 Övriga bolag 1,3 1,2 2,3 2,9 3,0 3,2 3,3 Totalt 21,7 20,7 12,4 13,3 16,8 17,7 18,6 Källa: ESV Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar, vilka främst avsåg stenkol- och gaskraftverk i Tyskland och Holland. Det ledde till att utdelningen uteblev förra året. Även om nedskrivningarna inte inkluderas i det utdelningsbara resultatet väntas bolaget lämna en låg utdelning till staten i år. En låg efterfrågan och högre kapacitet inom förnyelsebar energiproduktion har medfört lägre elpriser vilket påverkar Vattenfalls utdelningsnivå även de kommande åren. TeliaSonera väntas 2015 och kommande år behålla sin nuvarande utdelningsnivå på omkring 5 miljarder kronor till staten. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 37,3 procent i bolaget. inleveransen sjunka kraftigt. Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat. Den låga nivån framöver förklaras framför allt av att marknadsräntorna, som har varit låga under en lång period, beräknas stiga. Det ger en negativ priseffekt som minskar det inleveransgrundande resultatet. Denna priseffekt uppstår på grund av att obligationerna, som utgör valutareserven, minskar i värde när räntorna stiger. För prognosåren innebär detta att Riksbankens inlevererade överskott till staten blir låga och uteblir helt 2017 och Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). Låga inkomster från EU i år och nästa år Bidragen från EU avser inkomster från olika EUfonder inom ramen för EU:s budget. År 2014 inleddes en ny programperiod som sträcker sig fram till Inkomsterna från EU blev relativt höga 2014, knappt 12 miljarder kronor. Nivån hölls uppe av inkomster som härrör från tidigare programperiod. Landsbygdsprogrammet är ännu inte godkänt av EU-kommissionen, och det är oklart i vilken utsträckning Sverige kommer att kunna rekvirera medel i år. Inkomsterna bedöms därför minska till drygt 8 miljarder kronor. Även 2016 blir inkomsterna låga eftersom inkomsterna från föregående period minskar innan inkomster avseende den nya perioden fullt ut kommer in på budgeten. Minskad inleverans från Riksbanken Riksbankens inleverans till staten uppgår 2015 till knappt 4 miljarder kronor. Kommande år väntas 14 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

17 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Miljarder kronor Skatt på arbete 870,8 879,7 913,0 945,1 972,6 992, , , , ,8 Direkta skatter 475,7 474,7 487,3 505,1 523,1 526,9 557,4 586,1 616,5 644,8 Kommunal skatt 511,1 522,9 538,2 560,8 582,1 601,0 632,0 659,9 691,1 721,9 Statlig skatt 40,1 42,5 44,6 44,2 44,8 46,4 49,9 53,7 56,9 58,9 Jobbskatteavdrag -65,2-76,8-80,4-83,6-85,8-100,1-102,7-104,8-107,7-111,2 Husavdrag -10,4-13,7-15,0-15,9-17,5-19,8-21,1-22,3-23,3-24,2 Övrigt 0,0-0,1-0,1-0,4-0,5-0,5-0,7-0,5-0,5-0,5 Indirekta skatter 395,1 405,0 425,7 440,0 449,5 465,5 483,7 502,6 525,9 548,9 Arbetsgivaravgifter 392,4 403,9 426,6 442,4 454,4 470,9 489,5 508,7 531,2 553,8 Egenavgifter 11,6 12,3 12,4 11,7 11,6 12,3 12,8 13,3 14,0 14,6 Särskild löneskatt 32,5 33,1 36,2 37,4 36,8 38,1 39,8 41,3 43,1 44,9 Nedsättningar -16,9-18,9-21,6-22,4-22,9-24,7-25,5-26,1-26,4-26,6 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -25,4-26,4-28,9-30,0-31,0-31,8-33,6-35,3-36,7-38,5 Skatt på kapital 160,2 191,5 183,5 167,8 172,7 184,9 182,2 191,3 202,1 211,9 Skatt på kapital, hushåll 24,9 34,5 28,8 27,7 32,3 39,8 36,5 39,5 39,8 39,1 Skatt på bolagsvinster 86,5 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 91,9 98,0 103,2 108,1 Avkastningsskatt 12,3 11,9 11,9 10,2 6,8 10,3 8,3 7,2 11,4 15,5 Fastighetsskatt 25,3 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,3 Stämpelskatt 8,1 9,0 8,0 8,0 8,9 9,2 9,4 9,6 9,9 10,1 Kupongskatt m.m. 3,1 3,1 4,6 3,8 4,1 4,0 4,0 4,1 4,4 4,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 422,9 449,3 455,0 452,5 461,1 474,1 496,1 514,4 531,4 549,3 Mervärdesskatt 301,5 324,3 332,5 330,6 339,5 354,1 368,3 384,9 400,8 416,7 Skatt på tobak 10,6 10,6 11,3 11,8 11,1 11,3 11,8 11,6 11,7 11,8 Skatt på etylalkohol 4,4 4,3 4,3 4,3 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,6 5,8 5,9 6,0 Skatt på öl 3,3 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 Energiskatt 40,1 41,2 40,6 40,1 40,9 38,9 41,1 40,6 40,5 41,0 Koldioxidskatt 26,1 27,3 25,4 25,2 24,0 23,2 24,8 25,1 25,0 25,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 4,7 4,5 4,5 4,4 4,6 4,9 5,2 5,2 5,2 Skatt på vägtrafik 16,4 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,9 19,9 20,5 20,9 Skatt på import 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Övriga skatter 6,7 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 Restförda och övriga skatter -4,2 1,0 2,7 2,8 11,9 8,7 4,7 5,1 5,5 5,9 Restförda skatter -7,8-5,7-6,3-6,3-6,6-6,3-6,0-5,7-5,4-5,1 Övriga skatter 3,6 6,6 9,1 9,1 18,5 15,0 10,6 10,8 10,9 11,1 Totala skatteintäkter 1 449, , , , , , , , , ,9 varav EU-skatter 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 444, , , , , , , , , ,6 Kommunalskatt 524,8 537,0 552,7 576,2 597,6 616,6 648,0 676,4 708,1 739,8 Avgifter till ålderspensionssystemet 178,8 183,5 195,2 201,6 207,5 213,6 223,6 231,1 240,5 250,7 Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

18 Tabell 11. Fortsättning Miljarder kronor Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 Periodiseringar -35,8-8,8 48,6 17,0-21,4-7,3 5,5 1,3 9,1 10,2 Uppbördsförskjutningar -2,6-9,2 33,7 33,1 13,0 10,0 10,5 8,3 14,5 18,1 Betalningsförskjutningar -28,6-1,1 11,5-16,1-34,5-17,3-5,0-6,9-5,4-8,0 varav kommuner -22,2 13,2 28,0-0,4-14,8-9,6 2,7 2,7 2,7 0,9 varav ÅP-systemet -1,3 2,9 0,7 0,9-0,2-0,2 1,1 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -4,7-16,3-16,9-17,2-20,2-7,4-9,9-11,8-10,2-11,0 varav kyrkan -0,2-1,0-0,2 0,7 0,6 0,0 1,1 1,3 1,2 1,1 varav EU -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -4,6 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statens skatteinkomster 705,2 786,6 849,4 802,2 786,6 816,7 852,0 886,9 935,2 973,3 Övriga inkomster 4,4-7,0 23,0-14,6 4,0-25,7-43,4-42,4-45,5-46, Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,8 55,3 48,8 48,1 41,2 30,0 31,9 31,2 32, Inkomster av försåld egendom 0,1 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,9 11,0 11,4 11, Bidrag från EU m.m. 11,7 13,0 12,3 9,8 10,3 11,8 8,3 9,9 10,5 11, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -62,5-67,0-72,3-76,6-78,7-81,7-84,3-87,4-90,5-93,4-3,7-5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-8,1-8,6-8,8-9,0 Totala inkomster 709,5 779,5 872,4 787,6 790,5 791,0 808,6 844,4 889,7 927,1 Totala utgifter 885,7 780,6 804,6 812,5 921,4 863,2 878,0 873,5 898,9 919,9 Budgetsaldo -176,1-1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-69,4-29,0-9,2 7,1 Källa: SKV och ESV 16 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

19 U T G I F T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 3 Utgifterna på statens budget Utgifterna minskar som andel av BNP Budgetens utgiftsområden ökade med 13 miljarder kronor 2014 och väntas öka med 30 miljarder kronor Bortsett från att Sveriges EU-avgift blir tillfälligt låg 2016 och att statsskuldsräntorna svänger kraftigt med låga räntor 2014 och 2016, så fortsätter utgifterna att öka under resten av prognosperioden. Som andel av BNP minskar de totala utgifterna från 22 procent 2012 till 20 procent Andelen minskar i ungefär samma takt som den gjort under det senaste decenniet. Diagram 3. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Källa: ESV Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive nettoutlåningen, beräknas ha minskat med 58 miljarder kronor 2014 till 863 miljarder kronor. Nedgången förklaras till stor del av att Riksbanken 2013 lånade cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden, vilket tillfälligt höjde utgiftsnivån. Utgifterna blev därmed betydligt lägre 2014 även om nettoutlåningen då påverkades av en stor engångseffekt avseende studielånen som höjde nivån. Även 2015 blir nettoutlåningen betydligt lägre än året innan, vilket dämpar ökningen av de totala utgifterna. Det finns några utgifter som under senare år ökat tämligen mycket. Framför allt gäller detta utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot minskat i betydande, medan utgifterna inom arbetsmarknadsområdet varit tämligen konstanta. Diagram 4. Utveckling för vissa utgiftsområden Miljarder kronor Migration och integration Sjuk- och aktivitetsers. Ek. trygghet för fam. o barn Sjukpenning Arbetsmarknad Miljarder kronor De takbegränsade utgifterna, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna samt ålderspensionssystemet, ryms under utgiftstaket alla prognosår. Det måste dock finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. Den kvarvarande marginalen för 2015 räcker inte till beslut om utgiftsökningar i närtid. 3.1 Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration Utgifterna för de två utgiftsområdena uppgick till 25 miljarder kronor 2014 och beräknas i år uppgå till 34 miljarder kronor. Utgifterna för migrationsområdet uppgick förra året till 12,7 miljarder kronor och ökar med 34 procent 2015 och med ytterligare 10 procent De höga utgifterna beror på att antalet asylsökande, från framför allt Syrien och dess när E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

20 områden, väntas vara fortsatt högt. Efter 2016 minskar utgifterna inom området något när antalet asylsökande antas bli lägre. Under 2014 ansökte drygt personer om asyl i Sverige. Jämfört med 2013 är det nästan 50 procent fler. ESV bedömer att antalet blir fortsatt högt i år, eftersom det just nu inte finns något som tyder på att konflikten i Syrien kommer att ta slut den närmaste tiden. Förutom asylsökande från Syrien är det en stor grupp statslösa, varav många bedöms vara palestinier som har flytt från Syrien. För 2015 räknar vi med att personer kommer att ansöka om asyl i Sverige, varav nästan syrier och statslösa. För 2016 beräknas personer söka asyl i Sverige. Beräkningarna för åren därefter utgår ifrån ESV:s antagande om att antalet personer som söker asyl i Sverige börjar återgå till en mer normal nivå. Det leder till att antalet asylsökande 2018 beräknas minska till , vilket fortfarande är högt historiskt sett. Om antalet asylsökande inte minskar utan fortsätter att ligga kvar på en hög nivå kommer även utgifterna för migration och integration att bli betydligt högre. För de bortre åren i prognosperioden finns således en risk för högre utgifter. Diagram 5. Antal asylsökande Tusental Källa: MIV och ESV Tusental Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i Jugoslavien, vilket ledde till att personer därifrån sökte asyl i Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var och personer Behovet av mottagningsplatser ökar när fler personer söker asyl. De senaste åren har andelen som i väntan på beslut bott i det dyrare anläggningsboendet ökat, medan andelen med eget boende minskat. Antalet ensamkommande barn har också ökat mycket de senaste åren. Detta har bidragit till att höja de genomsnittliga dygnskostnaderna, då deras boendekostnader är högre än för övriga asylsökande. År 2014 räknar vi med att i genomsnitt personer var inskrivna i mottagningssystemet, 43 procent fler än Trots att antalet asylsökande antas minska från och med 2016 räknar vi med att antalet genomsnittligt inskrivna stiger ytterligare, för att börja minska först Detta beror på att många med uppehållstillstånd antas bli kvar i mottagningssystemet i väntan på att bli kommunplacerade. Utgifterna för integration och jämställdhet ökar kraftigt då antalet asylsökande som får uppehållstillstånd väntas öka. För 2014 ökade utgifterna med 45 procent, till ungefär 13 miljarder kronor. De närmaste åren fortsätter utgifterna inom området att stiga kraftigt till över 22 miljarder kronor 2017, för att i slutet av prognosperioden börja minska något till följd av färre asylsökande. Tabell 12. Utgifter för integration Miljarder kronor Anslag Kommunersättningar vid flyktingmottagande 5,5 7,0 9,5 11,6 13,2 13,5 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1,7 2,7 4,3 5,1 5,4 5,2 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 0,9 1,8 2,9 3,0 3,5 3,3 Övrigt 0,7 0,8 0,5 0,5 0,4 0,4 Totalt 8,8 12,3 17,2 20,2 22,5 22,4 Källa: ESV Det stora antalet mottagna flyktingar som får uppehållstillstånd leder till ett ökat behov av platser i kommunerna. Det medför att utgifterna för kommunersättningar vid flyktingmottagande mer än fördubblas från 2013 till Vi beräknar att asylsökande kommunplacerades under 2014, jämfört med cirka personer År 18 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION

BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION sid 1 av8 BILAGA A BESPARING PÅ INVANDRING OCH INTEGRATION I denna bilaga redogörs för hur Sverigedemokraterna skapar ett budgetutrymme genom att föra en mer restriktiv invandringspolitik. Den grupp som

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning

PROP. 2014/15:1. Innehållsförteckning PROP. 2014/15:1 Innehållsförteckning 8 9 10 Utgifter... 409 8.1 Utgifterna på statens budget och takbegränsade utgifter... 409 8.1.1 Utgiftsramar för 2015... 410 8.1.2 Utgifter 2014 2018... 412 8.1.3 Utvecklingen

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2015 ESV 2016:22 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2016:22 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016 5 Inkomster 5 Inkomster Sammanfattning År 2016 väntas de totala skatteintäkterna öka med nästan 6 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Intäkterna från skatt

Läs mer

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20 Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Läs mer

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden

9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden 9 Den offentliga sektorns finanser, statens budgetsaldo och statsskulden Sammanfattning År 215 beräknas underskottet i de offentliga

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

6 Inkomster. 6.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015

6 Inkomster. 6.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2015 6 Inkomster 6 Inkomster Sammanfattning År 2015 väntas de totala skatteintäkterna öka med 5 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Det beror bl.a. på tidigare

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014

Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Kan kommunsektorn växa realt med 2 procent per år? Lars Calmfors Kommek, Malmömässan 21 augusti 2014 Olika bedömningar SKLs Ekonomirapport 2014 Finansdepartementet: Ekonomiska vårpropositionen 2014 Konjunkturinstitutet:

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen

Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012. Västra Götalandsregionen Kompletterande budgetunderlag 2013-2015 April 2012 Västra Götalandsregionen Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 2 2 Vårpropositionen... 2 2.1 Regeringens bedömning av den samhällsekonomiska utvecklingen...

Läs mer

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN

I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 22 I denna värld kan inget sägas vara säkert, utom döden och skatterna. BENJAMIN FRANKLIN 2. SKATTER OCH SOCIALAVGIFTER I ETT TOTALPERSPEKTIV 23 2 Skatter och socialavgifter i ett totalperspektiv I detta

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin

Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Det ekonomiska läget och den kommunala ekonomin Statssekreterare Erik Thedéen 22 november 213 1, IMF: Gradvis ljusning i tillväxtutsikterna BNP-tillväxt, prognos från 213 8, 6, 4, 2,, -2, -4, EU27 USA

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29

Rapport. Tidsserier för Årsredovisning för staten :29 Rapport Tidsserier för sredovisning för staten 2014 2015:29 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010

Sverige idag, i morgon. Hägringar. och därefter. Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 Sverige idag, i morgon Hägringar och därefter Björn Lindgren Växjö 24 mars 2010 onomiska läget Svenskt Näringsliv September 2009 Tänkt innehåll DEN SVENSKA EKONOMISKA UTVECKLINGEN AVTALSRÖRELSEN VALET

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer