Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2"

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Januariprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med november Beräkningarna slutfördes den 8 januari Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2014

3 Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Underskotten 2015 och 2016 beräknas till 81 respektive 56 miljarder kronor. Marginalen till utgiftstaket 2015 uppgår till 9 miljarder kronor, vilket inte bedöms vara tillräckligt för att hantera normal osäkerhet. Några nya beslut om utgiftsökningar ryms inte under utgiftstaket, åtminstone inte i närtid. Inhemsk efterfrågan drar tillväxten I år väntas BNP öka med 2,4 procent, i kalenderkorrigerade termer. Det är främst den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar som driver utvecklingen. Den svaga utvecklingen i euroområdet, påverkar svensk export negativt. Exporten stärks ändå under året. Sysselsättningen och arbetade timmar ökade starkt Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög om än något svagare än i fjol. Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt 1 procent per år Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela året. Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid. Skattehöjningar 2015 Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt med anledning av skattesänkningar och en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en något starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter liksom en höjning av kommunalskatten. Hushållens genomsnittliga utgiftsräntor är låga under de närmsta åren. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka, vilket ökar statens intäkter genom lägre skattereduktioner. Enskilda utgifter ökar tämligen mycket Utgifterna på budgetens utgiftsområden beräknas ha ökat med 13 miljarder kronor förra året och väntas öka med 30 miljarder kronor i år. Utgifterna för statsskuldsräntorna varierar mycket mellan åren, vilket försvårar den årsvisa jämförelsen men det är sammantaget ingen dramatisk utveckling för utgifterna på statens budget. Några utgiftsområden ökar emellertid tämligen mycket, såsom utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Statens lånebehov stort också i år Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -69 miljarder kronor, vilket är i ungefär samma storleksordning som Stora underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna beräknas 2014 ha uppgått till 92 miljarder kronor vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Också 2015 och 2016 väntas betydande underskott, 81 respektive 56 miljarder kronor motsvarande 2,0 respektive 1,3 procent av BNP. Det blir underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden. Underskottets storlek blir successivt mindre till följd av återhämtningen i ekonomin, givet att inga ofinansierade reformer genomförs under perioden. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 41,5 procent i slutet av ESV redovisar betydligt större underskott i de offentliga finanserna jämfört med vad riksdagen redovisat och som är beräknat utifrån den budget som riksdagen beslutat för Enligt riksdagen beräknas underskottet i år uppgå till 45 miljarder kronor och 2016 till 13 miljarder kronor.

4 Överskottsmålet nås inte Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår men marginalen 2015 bedöms inte vara inte tillräckligt stor för att hantera normal osäkerhet. Beslut om nya utgiftsökningar ryms därför inte under de tak som nu är beslutade, åtminstone inte i närtid.

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. -5,2 6,0 2,7-0,3 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -5,1 5,7 2,7 0,1 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Hushållens konsumtion, proc. utv. 0,4 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,3 1,3 0,8 1,1 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Investeringar, proc. utv. -13,4 6,0 5,7-0,2-0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,1 0,5-1,1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -14,5 11,9 6,1 1,0-0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. -14,1 12,8 7,3 0,5-0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,6 1,6 4,1 3,8 1,8 2,4 2,0 1,8 1,9 2,1 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 5,1 2,9 5,0 7,8 7,7 7,7 7,3 6,3 6,0 6,1 Lönesumma, proc. utv. 0,3 3,0 5,4 3,7 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,7 2,0 2,4 1,0 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,7 0,0-0,1-0,9-1,4-2,4-2,0-1,3-1,1-0,8 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 40,3 36,7 36,1 36,4 38,6 40,8 41,5 40,5 39,3 38,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,1 0,8 0,6 0,7 0,7 0,4 0,0-0,4-0,8-1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,5 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,2-0,4-0,6-0,8 Sjuårsindikatorn 0,7 0,2-0,6-1,1-1,2-1,3-1,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,4 0,2-0,3-0,7-0,9-1,1-1,1 Konjunkturjusterat sparande 0,4-0,2-0,3-0,2-0,9-2,0-1,6-1,2-1,1-0,8 Statsskuld, proc. av BNP 35,0 31,6 29,4 30,2 32,8 34,7 35,3 34,2 32,9 31,5 Skattekvot, proc. av BNP 44,1 43,2 42,5 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration Utgifterna för assistansersättning överskrider anslaget Antal sjukpenningdagar ökar Rabatt för EU-avgiften Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet minskar Historiskt låga statsskuldräntor Kraftigt varierande nettoutlåning Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Kontaktpersoner E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

8 6 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

9 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N 1 Den makroekonomiska utvecklingen Långsam internationell återhämtning håller tillbaka svensk tillväxt Den svaga konjunkturen i omvärlden, främst i euroområdet, leder till att återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Den inhemska ekonomin håller dock uppe tillväxten genom en relativt stark konsumtion och höga bostadsinvesteringar. Den globala konjunkturen förstärks gradvis, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Det lyfter svensk export som successivt ökar allt starkare även om tillväxten fortfarande kommer vara dämpad den närmaste tiden. Ett stigande resursutnyttjande, låg inflation, låga räntor och fortsatt stark utveckling på arbetsmarknaden bidrar till att både hushållens konsumtion och investeringarna fortsätter att öka i ungefär samma takt som förra året, trots att ökningen av bostadsinvesteringarna dämpas. BNP-tillväxten tilltar därmed i år, till 2,4 procent i kalenderkorrigerade termer. Ökningen blir dock något lägre än i senaste prognosen och återhämtningen tar lite längre tid. De kommande två åren stiger tillväxttakten ytterligare då återhämtningen i ekonomin tar mer fart. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNP-tillväxten dämpas. Det finns fortfarande en stor risk för att tillväxten blir svagare än väntat och osäkerheten på de finansiella marknaderna kan snabbt blossa upp. Risken för en svagare tillväxt är framför allt kopplad till en svagare global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter på flera håll i världen som kan påverka ekonomin mer än väntat. Nollränta ända till andra halvåret 2016 De sista månaderna har ränteläget generellt sänkts i västvärlden, speciellt i euroområdet och Sverige. Låg inflation och nedreviderade framtidsutsikter har drivit ner marknadsräntorna. Riksbanken sänkte reporäntan till noll procent vid oktobermötet och den förväntas inte börja höjas förrän andra halvåret De låga, svenska och internationella, obligationsräntorna håller även nere de räntor som svenska företag och hushåll möter. Detta stimulerar hushållens konsumtion och företagens investeringar. Svag men ökande export Den svaga konjunkturen i omvärlden hämmar svensk export. Exporten ökade med endast drygt 2 procent Varuexporten minskade. Exporten bedöms stiga snabbare när tillväxten i omvärlden ökar framöver. Framför allt är den stigande efterfrågan från länderna i euroområdet och våra nordiska grannländer viktig för svensk export. Indikatorerna ger också stöd för en starkare export. Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer visade i december att exportorderstocken har stärkts för tillverkningsindustrin. Orderingången till exportmarknaden ökade svagt i december, efter att den föll tillbaka något i november. Den ligger nu strax över ett historiskt medelvärde. Nästa år tilltar exportens tillväxtakt än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Samtidigt som exporten har ökat svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därmed gav utrikeshandeln ett stort negativt bidrag till tillväxten Även i år bedöms bidraget bli negativt. Därefter, när den europeiska konjunkturen tar fart kommer nettoexporten att ge ett svagt positivt bidrag till tillväxten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

10 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Hushållens konsumtion är en viktig drivkraft för tillväxten Hushållens konsumtion steg förra året med nära 2,5 procent. En stark tillväxt i hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var en viktig förutsättning för en snabb ökning av konsumtionen. Diagram 1. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot vara tillfällig och den ökar i år lika mycket som förra året, vilket innebär att sparkvoten faller något. Under 2016 när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därigenom tar fart ordentligt blir hushållen än mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då ytterligare och sparkvoten fortsätter falla. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Hushållens konsumtion 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Offentlig konsumtion 0,7 1,4 1,5 0,9 0,2 0,3 Fasta investeringar -0,4 4,6 5,0 5,8 5,6 4,1 Lager 1 0,1 0,3 0,1 0,0 0,0 0,0 Export -0,2 2,2 3,7 4,6 4,6 4,6 Import -0,7 5,0 4,6 4,9 4,7 4,7 Nettoexport 1 0,2-1,0-0,2 0,0 0,1 0,1 BNP 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP, kalenderkorrigerad 1,3 2,0 2,4 2,7 2,8 2,3 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst I början av 2014 såg dessutom hushållen ljust på framtiden. Senare under året sjönk dock framtidsförväntningarna och enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer låg hushållens konfidensindikator något under det historiska genomsnittet i december. De försämrade framtidsutsikterna var sannolikt en bidragande orsak till att konsumtionsökningen dämpades under tredje kvartalet Dämpningen gjorde att konsumtionen ökade långsammare än de disponibla inkomsterna och sparkvoten fortsatte därmed att stiga. Hushållens sparande har stigit i flera år efter finanskrisen och ligger nu på en hög nivå samtidigt som balansräkningarna är starka. I kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet är förutsättningarna för en fortsatt stark konsumtionsökning därmed gynnsamma. Hushållens framtidsförväntningar väntas också stärkas. Dämpningen av konsumtionen bedöms därmed Ökande investeringar ger skjuts till konjunkturen Investeringarna bedöms ha ökat med runt 4,5 procent under Det var främst bostadsinvesteringarna och investeringarna i offentliga myndigheter som ökade starkt medan investeringarna i industrin sjönk. Under 2015 kommer industrins investeringar att öka något igen när kapacitetsutnyttjandet och produktionen ökar genom en högre exportefterfrågan. Ökningen accelererar sedan under Även i tjänstebranscherna bedöms investeringarna öka starkare de kommande åren. De offentliga investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. Bostadsinvesteringarna kommer att fortsätta att öka men i en långsammare takt. Sammantaget stärks investeringarna under 2015 för att under 2016 och 2017 ta mer fart. Därefter faller ökningstakten tillbaka till mer normala nivåer. 8 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

11 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden mm Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Arbetade timmar 0,3 1,8 1,0 0,8 0,9 0,6 Sysselsatta 1,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetskraft 1,1 1,4 0,9 0,3 0,4 0,5 Arbetslöshet, ILO 1 8,0 8,0 7,6 7,0 6,6 6,5 Timlön, KL 2 2,6 3,0 2,9 3,2 3,5 3,6 Lönesumma (lp) 3 2,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 KPI 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPIF 4 0,9 0,5 0,9 1,5 1,8 1,9 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,0 0,0 0,5 1,5 3,0 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 3 Siffrorna avser lönersumma enligt NR. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. En stark arbetsmarknad Trots en låg aktivitet i ekonomin under 2014 ökade antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta mycket under året. Indikatorerna för arbetsmarknaden är starka och sysselsättningen bedöms fortsätta öka som en följd av att aktiviteten i ekonomin stiger, även om ökningstakten avtar något jämfört med Antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt nära personer, eller 1 procent, per år Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande och därmed avtar ökningstakten. Sysselsättningsgraden har stigit med närmare 2 procentenheter sedan 2010, då den var som lägst efter finanskrisen. Den fortsätter att stiga under prognosperioden och beräknas ligga på 67 procent Även om sysselsättningen ökat så har arbetslösheten inte fallit tillbaka. Det beror på att arbetsutbudet har ökat lika mycket som sysselsättningen. Framöver bedöms inte arbetskraften öka lika snabbt som sysselsättningen och då faller arbetslösheten. Låga ökningar av löner och priser Löneökningarna är låga. År 2014 bedöms lönerna ha ökat med 3 procent 1. Löneökningen väntas vara dämpad även i år till följd av låg inflation, låga inflationsförväntningar samt lågt resursutnyttjande. Därefter stiger löneökningstakten då resursutnyttjandet i ekonomin ökar. Därmed ökar också lönesumman 2, som är den enskilt viktigaste skattebasen, starkare i slutet av prognosperioden även om antalet arbetade timmar då ökar långsammare. Trots låga löneökningar under 2014 ökade enhetsarbetskostnaden förhållandevis mycket till följd av en svag produktivitetstillväxt. Kostnadstrycket har också stigit till följd av att kronan försvagats mot både euron och dollarn. Det har ökat importpriserna i producentledet, trots låga internationella prisökningar. Företagen har dock inte kunnat kompensera sig för det ökade kostnadstrycket genom att höja priserna för konsumenterna, på grund av låg efterfrågan. De fallande drivmedelspriserna, i spåren av raset i oljepriset, och låga elpriser håller också tillbaka prisutvecklingen. Den underliggande inflationen är mycket låg. Den totala KPI-- inflationen är ännu lägre. Den föll under 2014 eftersom hushållens kostnader för bolån har sjunkit. Fallande olje- och elpriser kommer att trycka ner inflationen även under 2015 trots att både el- och drivmedelspriserna väntas stiga något under året. Samtidigt leder det ökade kostnadstycket och ett stigande resursutnyttjande till att den underliggande inflationen ökar något. Inflationen kommer dock fortfarande att ligga långt under inflationsmålet under 2015 och den är låg även KPIF når 2 procent först i slutet av prognosperioden. KPI ökar mer än KPIF under som en följd av att räntan höjs. 1 Den underligganden ökningen är lägre. Löneökningarna höjdes under 2014 med ungefär 0,3 procentenheter till följd av ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet relativt stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än de som lämnade urvalet. 2 Under 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik, liksom Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Men det är svårt att hitta några enskilda förklaringar till varför skillnaderna uppstår. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

12 D E N M A K R O E K O N O M I S K A U T V E C K L I N G E N Tabell 4. Beräkningsförutsättningar Procentuell förändring om inget annat anges Nivå BNP (fp) 1,3 1,8 2,6 3,0 2,5 2,2 BNP (lp) ,4 3,2 3,7 4,6 4,4 4,2 BNI (lp) ,9 3,3 3,8 4,7 4,6 4,4 Hushållens konsumtion (fp) 1,9 2,4 2,5 2,8 2,2 2,1 Hushållens konsumtion (lp) ,7 3,3 3,5 4,3 4,0 3,9 Lönesumma (lp) ,4 3,6 3,9 3,9 4,4 4,2 Arbetade timmar, anställda, kal.korr. 0,6 1,9 1,1 0,8 0,9 0,6 Timlön, NR 1,9 1,7 2,8 3,1 3,5 3,6 Antal sysselsatta ,0 1,5 1,2 1,0 0,9 0,7 Arbetslöshet enligt ILO (15-74 år) 3 8,0 8,0 8,0 7,0 6,6 6,5 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 3,4 5,6 5,6 5,5 5,0 4,7 4,6 Personer i arbetsm. pol. program 3 3,9 3,7 3,6 3,4 3,2 3,1 KPI, årsgenomsnitt 0,0-0,2 0,1 1,2 2,2 3,0 KPI, juni-juni, fastställda tal 314,0-0,1 0,2-0,3 1,0 2,2 3,0 Prisbasbelopp 44,5 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 Inkomstindex 5 154,8 155,6 158,9 162,4 167,8 175,2 Balansindex 5 148,5 146,8 150,6 159,0 167,8 175,2 3-mån ränta 5 0,9 0,4 0,1 0,2 1,2 2,5 5-års ränta 5 1,6 0,9 0,3 0,9 1,9 3,1 SEK/EURO 5 8,6 9,1 9,1 9,2 9,0 8,7 SEK/USD 5 6,5 6,7 7,7 7,5 7,2 7,0 Källa: AF, RB, SCB och ESV fp = fasta priser, lp = löpande priser. 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år Siffrorna avser lönesumma enligt NR. 3 I procent av arbetskraften. 4 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 5 Årsgenomsnitt. 10 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

13 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter År 2014 ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt, med 2,6 procent. Det förklaras av skattesänkningar och av en svag underliggande utveckling för konsumtionsskatter som moms och energiskatter. I år leder en något starkare konjunktur i den svenska ekonomin i kombination med skattehöjningar till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot något. Det beror främst på den låga räntenivån som minskar intäkterna från avkastningsskatt samt den svaga utvecklingen i omvärlden, vilket påverkar de svenska exportföretagens vinster. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Skatt på arbete Förändring 3,5 2,9 2,0 4,9 4,6 4,9 4,5 Skatt på kapital Förändring -8,6 2,9 7,1-1,5 5,0 5,7 4,8 Skatt på konsumtion Förändring -0,5 1,9 2,8 4,6 3,7 3,3 3,4 Totala skatteintäkter Förändring 0,9 3,2 2,6 3,9 4,4 4,6 4,2 Underliggande förändring 1 1,1 3,8 3,5 3,3 4,4 4,6 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar I år stärks konsumtionsskatterna av skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även intäkterna från skatt på arbete stärks av skattehöjningar. Den kommunala utdebiteringen ökar med i genomsnitt 13,5 öre och avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas till kronor per år. Det leder till att de totala skatteintäkterna ökar med 3,9 procent. Den underliggande ökningstakten, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår dock till 3,3 procent vilket är i nivå med föregående år. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 4,4 procent per år under resten av prognosperioden. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Staten -2,0 2,9 2,0 2,7 4,6 4,6 4,0 Kommunsektorn 4,3 3,7 3,2 5,1 4,4 4,7 4,5 ÅP-systemet 3,3 2,9 2,9 4,6 3,4 4,1 4,2 Skattekvot 1 42,6 42,9 42,6 42,7 42,6 42,7 42,6 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP Statens skatteintäkter ökade långsamt 2014 till följd av skattesänkningar och låga energiskatter. Även kommunsektorns skatteintäkter ökade svagt, främst beroende på att skatten för pensionärer sänktes och att pensionerna ökade långsamt. I år är statens skatteintäkter fortsatt dämpade på grund av låga kapitalskatter. De övriga sektorernas skatteintäkter ökar betydligt starkare. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 4,0 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Föregående prognos 4,0 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Fastställda 4,1 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,9 3,6 3,3 4,7 4,4 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på ungefär samma nivå under resten av prognosperioden. Det är cirka en procentenhet lägre än i föregående prognos. Det förklaras av att BNP-nivån har höjts till följd av övergången till E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

14 ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från och med september Skatt på arbete Den viktigaste skattebasen för skatt på arbete är lönesumman. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år ökar intäkterna betydligt snabbare, med knappt 5 procent, då skatterna höjs och lönesumman ökar mer än förra året. Skattehöjningar ökar intäkterna De direkta skatterna ökar med 6 procent i år, varav 1 procentenhet förklaras av det begränsade avdraget för privata pensionsförsäkringar och en höjd kommunal inkomstskatt. Skattehöjningen på i genomsnitt 6,3 öre för kommuner och 7,2 öre för landsting ökar de kommunala inkomstskatterna med 2,5 miljarder kronor i år. Den statliga inkomstskatten stärks framför allt av förra årets låga inflation, vilken medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift samt HUSavdrag (ROT- och RUT-tjänster), fortsätter i år att öka till drygt 230 miljarder kronor. De beräknas öka med i genomsnitt 3 procent per år under resten av prognosperioden. HUS-avdraget, som ökade kraftigt med 13 procent förra året, uppgår i år till 21 miljarder kronor. Huvuddelen, 17 miljarder kronor, avser ROT-tjänster. HUSavdraget beräknas öka med i genomsnitt 5 procent per år De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna följer huvudsakligen lönesummans ökningstakt. Nedsättningarna som avser sjöfartsstöd, nystartsjobb samt stöd till yrkesintroduktionsanställning redovisas numera enligt det nya regelverket i Nationalräkenskaperna (ENS 2010). Det innebär att nedsättningarna inte redovisas som skatter i statens budget utan under inkomstgruppen 8000 Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Låga ränteavdrag trots höga skulder År 2013 uppgick hushållens sammanlagda lån till miljarder kronor, drygt 80 procent av BNP, och skuldkvoten till 162 procent (lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster). Hushållens lån väntas öka med 5 procent både 2014 och I år uppgår skuldkvoten till 168 procent. Kommande år bedöms lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år, vilket innebär att skuldkvoten ligger kvar på ungefär samma nivå som i slutet av Diagram 2. Hushållens lån och skuldkvot Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst Nivån på hushållens utgiftsräntor har minskat och väntas fortsätta minska i år och nästa år. Först 2017 börjar hushållens genomsnittliga utgiftsräntor stiga igen, men de fortsätter att vara låga under hela prognosperioden. Ränteavdragen är därmed låga trots att hushållens skulder fortsätter öka. Det leder till historiskt sett höga skatteintäkter under hela prognosperioden. Företagens vinster ökar svagt i år Procent Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visar dock en splittrad bild. 12 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

15 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Bolagsrapporter för de tre första kvartalen 2014 visade en fortsatt resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig till följd av den svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Därmed stiger företagens inkomstskatter endast svagt i år, till 92 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar betydligt snabbare, med i genomsnitt knappt 6 procent per år. Tabell 8. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Intäkter Förändring, (%) -12,9-0,6 1,1 2,2 6,6 5,3 4,8 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den nuvarande låga nivån på statslåneräntan, 0,90 procent den sista november 2014, medför att avkastningsskatten 2015 minskar till 8 miljarder kronor. En stigande räntenivå medför att skatten stiger snabbt från och med 2017, och uppgår till 16 miljarder kronor i slutet av prognosperioden Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent i år År 2014 steg momsintäkterna snabbare än året innan. Det berodde på en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att bostadsinvesteringarna steg med över 20 procent. I år ökar hushållens konsumtion, som utgör den huvudsakliga skattebasen för mervärdesskatt, i ungefär samma takt som förra året. Bostadsinvesteringarna ökar inte lika snabbt som under Nästa år ökar momsintäkterna starkare tack vare att konsumtionen och investeringarna ökar i volym samt att priserna på varor och tjänster stiger. Tabell 9. Mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring Nivå Förändring, (%) -0,5 2,7 4,3 4,0 4,5 4,1 4,0 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna ökar starkt i år År 2014 minskade intäkterna från energi- och koldioxidskatter med knappt 3 miljarder kronor till följd av minskad försäljning av bensin och el samt något lägre skattesatser på diesel och el. I år ökar intäkterna igen. Detta förklaras av att skatten på bensin och diesel höjs förhållandevis mycket samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter ligger intäkterna kvar på ungefär samma nivå, trots att skattesatserna ökar i takt med KPI. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar samt att bensinvolymerna blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden trots att flera skattehöjningar kommer att genomföras. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens övriga inkomster uppgår 2015 till 49 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

16 statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar kraftigt mellan åren. Låga utdelningar från Vattenfall och LKAB I år uppgår statens aktieutdelningar till 13 miljarder kronor, vilket är på samma låga nivå som Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat. LKAB:s resultat påverkades 2014 av låga järnmalmspriser samtidigt som bolaget under året hade stora kostnader för den kommande flytten av Kiruna. Det medför att bolagets utdelning till staten minskar i år. Tabell 10. Utdelningar från statliga bolag Miljarder kronor Akademiska Hus AB 1,2 1,4 1,4 1,4 1,4 1,5 1,6 LKAB 5,0 5,5 3,5 0,5 2,8 2,9 3,1 Nordea AB 0,6 0,7 TeliaSonera AB 4,6 4,6 4,8 4,9 5,1 5,1 5,4 Vattenfall AB 4,4 6,8 0,0 3,0 4,0 4,3 4,5 Sveaskog AB 4,5 0,4 0,5 0,6 0,6 0,7 0,7 Övriga bolag 1,3 1,2 2,3 2,9 3,0 3,2 3,3 Totalt 21,7 20,7 12,4 13,3 16,8 17,7 18,6 Källa: ESV Vattenfalls resultat har de senaste två åren belastats med stora nedskrivningar, vilka främst avsåg stenkol- och gaskraftverk i Tyskland och Holland. Det ledde till att utdelningen uteblev förra året. Även om nedskrivningarna inte inkluderas i det utdelningsbara resultatet väntas bolaget lämna en låg utdelning till staten i år. En låg efterfrågan och högre kapacitet inom förnyelsebar energiproduktion har medfört lägre elpriser vilket påverkar Vattenfalls utdelningsnivå även de kommande åren. TeliaSonera väntas 2015 och kommande år behålla sin nuvarande utdelningsnivå på omkring 5 miljarder kronor till staten. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 37,3 procent i bolaget. inleveransen sjunka kraftigt. Riksbankens inleverans utgör 80 procent av de fem senaste årens genomsnittliga resultat. Den låga nivån framöver förklaras framför allt av att marknadsräntorna, som har varit låga under en lång period, beräknas stiga. Det ger en negativ priseffekt som minskar det inleveransgrundande resultatet. Denna priseffekt uppstår på grund av att obligationerna, som utgör valutareserven, minskar i värde när räntorna stiger. För prognosåren innebär detta att Riksbankens inlevererade överskott till staten blir låga och uteblir helt 2017 och Inga försäljningsinkomster i prognosen Inga försäljningar av statlig egendom ingår i prognosen. Regeringen har för närvarande bemyndigande att minska eller helt avveckla ägandet i bolagen SAS, Svensk Exportkredit (till lägsta ägarandel 34 procent), Bilprovningen, Lernia samt Orio AB (före detta Saab Automobile Parts). Låga inkomster från EU i år och nästa år Bidragen från EU avser inkomster från olika EUfonder inom ramen för EU:s budget. År 2014 inleddes en ny programperiod som sträcker sig fram till Inkomsterna från EU blev relativt höga 2014, knappt 12 miljarder kronor. Nivån hölls uppe av inkomster som härrör från tidigare programperiod. Landsbygdsprogrammet är ännu inte godkänt av EU-kommissionen, och det är oklart i vilken utsträckning Sverige kommer att kunna rekvirera medel i år. Inkomsterna bedöms därför minska till drygt 8 miljarder kronor. Även 2016 blir inkomsterna låga eftersom inkomsterna från föregående period minskar innan inkomster avseende den nya perioden fullt ut kommer in på budgeten. Minskad inleverans från Riksbanken Riksbankens inleverans till staten uppgår 2015 till knappt 4 miljarder kronor. Kommande år väntas 14 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

17 O F F E N T L I G A S E K T O R N S S K A T T E I N T Ä K T E R O C H I N K O M S T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Miljarder kronor Skatt på arbete 870,8 879,7 913,0 945,1 972,6 992, , , , ,8 Direkta skatter 475,7 474,7 487,3 505,1 523,1 526,9 557,4 586,1 616,5 644,8 Kommunal skatt 511,1 522,9 538,2 560,8 582,1 601,0 632,0 659,9 691,1 721,9 Statlig skatt 40,1 42,5 44,6 44,2 44,8 46,4 49,9 53,7 56,9 58,9 Jobbskatteavdrag -65,2-76,8-80,4-83,6-85,8-100,1-102,7-104,8-107,7-111,2 Husavdrag -10,4-13,7-15,0-15,9-17,5-19,8-21,1-22,3-23,3-24,2 Övrigt 0,0-0,1-0,1-0,4-0,5-0,5-0,7-0,5-0,5-0,5 Indirekta skatter 395,1 405,0 425,7 440,0 449,5 465,5 483,7 502,6 525,9 548,9 Arbetsgivaravgifter 392,4 403,9 426,6 442,4 454,4 470,9 489,5 508,7 531,2 553,8 Egenavgifter 11,6 12,3 12,4 11,7 11,6 12,3 12,8 13,3 14,0 14,6 Särskild löneskatt 32,5 33,1 36,2 37,4 36,8 38,1 39,8 41,3 43,1 44,9 Nedsättningar -16,9-18,9-21,6-22,4-22,9-24,7-25,5-26,1-26,4-26,6 Tjänstegruppliv m.m. 0,9 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 0,7 Avgifter till premiepensionssystemet -25,4-26,4-28,9-30,0-31,0-31,8-33,6-35,3-36,7-38,5 Skatt på kapital 160,2 191,5 183,5 167,8 172,7 184,9 182,2 191,3 202,1 211,9 Skatt på kapital, hushåll 24,9 34,5 28,8 27,7 32,3 39,8 36,5 39,5 39,8 39,1 Skatt på bolagsvinster 86,5 106,6 102,8 89,5 89,0 90,0 91,9 98,0 103,2 108,1 Avkastningsskatt 12,3 11,9 11,9 10,2 6,8 10,3 8,3 7,2 11,4 15,5 Fastighetsskatt 25,3 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,3 Stämpelskatt 8,1 9,0 8,0 8,0 8,9 9,2 9,4 9,6 9,9 10,1 Kupongskatt m.m. 3,1 3,1 4,6 3,8 4,1 4,0 4,0 4,1 4,4 4,7 Skatt på konsumtion och insatsvaror 422,9 449,3 455,0 452,5 461,1 474,1 496,1 514,4 531,4 549,3 Mervärdesskatt 301,5 324,3 332,5 330,6 339,5 354,1 368,3 384,9 400,8 416,7 Skatt på tobak 10,6 10,6 11,3 11,8 11,1 11,3 11,8 11,6 11,7 11,8 Skatt på etylalkohol 4,4 4,3 4,3 4,3 4,0 4,0 4,1 4,1 4,1 4,1 Skatt på vin m.m. 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,6 5,8 5,9 6,0 Skatt på öl 3,3 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,8 3,9 4,0 4,0 Energiskatt 40,1 41,2 40,6 40,1 40,9 38,9 41,1 40,6 40,5 41,0 Koldioxidskatt 26,1 27,3 25,4 25,2 24,0 23,2 24,8 25,1 25,0 25,3 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 4,7 4,5 4,5 4,4 4,6 4,9 5,2 5,2 5,2 Skatt på vägtrafik 16,4 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,9 19,9 20,5 20,9 Skatt på import 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Övriga skatter 6,7 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,9 7,0 7,0 Restförda och övriga skatter -4,2 1,0 2,7 2,8 11,9 8,7 4,7 5,1 5,5 5,9 Restförda skatter -7,8-5,7-6,3-6,3-6,6-6,3-6,0-5,7-5,4-5,1 Övriga skatter 3,6 6,6 9,1 9,1 18,5 15,0 10,6 10,8 10,9 11,1 Totala skatteintäkter 1 449, , , , , , , , , ,9 varav EU-skatter 5,2 5,7 5,7 5,3 5,2 5,7 5,9 6,4 6,8 7,3 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 444, , , , , , , , , ,6 Kommunalskatt 524,8 537,0 552,7 576,2 597,6 616,6 648,0 676,4 708,1 739,8 Avgifter till ålderspensionssystemet 178,8 183,5 195,2 201,6 207,5 213,6 223,6 231,1 240,5 250,7 Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

18 Tabell 11. Fortsättning Miljarder kronor Statens skatteintäkter 740,9 795,3 800,8 785,2 808,0 824,0 846,5 885,5 926,1 963,1 Periodiseringar -35,8-8,8 48,6 17,0-21,4-7,3 5,5 1,3 9,1 10,2 Uppbördsförskjutningar -2,6-9,2 33,7 33,1 13,0 10,0 10,5 8,3 14,5 18,1 Betalningsförskjutningar -28,6-1,1 11,5-16,1-34,5-17,3-5,0-6,9-5,4-8,0 varav kommuner -22,2 13,2 28,0-0,4-14,8-9,6 2,7 2,7 2,7 0,9 varav ÅP-systemet -1,3 2,9 0,7 0,9-0,2-0,2 1,1 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -4,7-16,3-16,9-17,2-20,2-7,4-9,9-11,8-10,2-11,0 varav kyrkan -0,2-1,0-0,2 0,7 0,6 0,0 1,1 1,3 1,2 1,1 varav EU -0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -4,6 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Statens skatteinkomster 705,2 786,6 849,4 802,2 786,6 816,7 852,0 886,9 935,2 973,3 Övriga inkomster 4,4-7,0 23,0-14,6 4,0-25,7-43,4-42,4-45,5-46, Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,8 55,3 48,8 48,1 41,2 30,0 31,9 31,2 32, Inkomster av försåld egendom 0,1 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,9 11,0 11,4 11, Bidrag från EU m.m. 11,7 13,0 12,3 9,8 10,3 11,8 8,3 9,9 10,5 11, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet 8000 Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -62,5-67,0-72,3-76,6-78,7-81,7-84,3-87,4-90,5-93,4-3,7-5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-8,1-8,6-8,8-9,0 Totala inkomster 709,5 779,5 872,4 787,6 790,5 791,0 808,6 844,4 889,7 927,1 Totala utgifter 885,7 780,6 804,6 812,5 921,4 863,2 878,0 873,5 898,9 919,9 Budgetsaldo -176,1-1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-69,4-29,0-9,2 7,1 Källa: SKV och ESV 16 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

19 U T G I F T E R N A P Å S T A T E N S B U D G E T 3 Utgifterna på statens budget Utgifterna minskar som andel av BNP Budgetens utgiftsområden ökade med 13 miljarder kronor 2014 och väntas öka med 30 miljarder kronor Bortsett från att Sveriges EU-avgift blir tillfälligt låg 2016 och att statsskuldsräntorna svänger kraftigt med låga räntor 2014 och 2016, så fortsätter utgifterna att öka under resten av prognosperioden. Som andel av BNP minskar de totala utgifterna från 22 procent 2012 till 20 procent Andelen minskar i ungefär samma takt som den gjort under det senaste decenniet. Diagram 3. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Källa: ESV Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive nettoutlåningen, beräknas ha minskat med 58 miljarder kronor 2014 till 863 miljarder kronor. Nedgången förklaras till stor del av att Riksbanken 2013 lånade cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden, vilket tillfälligt höjde utgiftsnivån. Utgifterna blev därmed betydligt lägre 2014 även om nettoutlåningen då påverkades av en stor engångseffekt avseende studielånen som höjde nivån. Även 2015 blir nettoutlåningen betydligt lägre än året innan, vilket dämpar ökningen av de totala utgifterna. Det finns några utgifter som under senare år ökat tämligen mycket. Framför allt gäller detta utgifterna för migration och integration samt sjukpenning. Utgifterna för sjuk- och aktivitetsersättning har däremot minskat i betydande, medan utgifterna inom arbetsmarknadsområdet varit tämligen konstanta. Diagram 4. Utveckling för vissa utgiftsområden Miljarder kronor Migration och integration Sjuk- och aktivitetsers. Ek. trygghet för fam. o barn Sjukpenning Arbetsmarknad Miljarder kronor De takbegränsade utgifterna, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna samt ålderspensionssystemet, ryms under utgiftstaket alla prognosår. Det måste dock finnas en säkerhetsmarginal till utgiftstaket för att klara utgiftsökningar som kan uppstå på grund av en försämrad konjunkturutveckling eller andra osäkerheter som alltid finns i prognoser. Den kvarvarande marginalen för 2015 räcker inte till beslut om utgiftsökningar i närtid. 3.1 Fler asylsökande höjer utgifterna för migration och integration Utgifterna för de två utgiftsområdena uppgick till 25 miljarder kronor 2014 och beräknas i år uppgå till 34 miljarder kronor. Utgifterna för migrationsområdet uppgick förra året till 12,7 miljarder kronor och ökar med 34 procent 2015 och med ytterligare 10 procent De höga utgifterna beror på att antalet asylsökande, från framför allt Syrien och dess när E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K E T, 1 5 J A N U A R I

20 områden, väntas vara fortsatt högt. Efter 2016 minskar utgifterna inom området något när antalet asylsökande antas bli lägre. Under 2014 ansökte drygt personer om asyl i Sverige. Jämfört med 2013 är det nästan 50 procent fler. ESV bedömer att antalet blir fortsatt högt i år, eftersom det just nu inte finns något som tyder på att konflikten i Syrien kommer att ta slut den närmaste tiden. Förutom asylsökande från Syrien är det en stor grupp statslösa, varav många bedöms vara palestinier som har flytt från Syrien. För 2015 räknar vi med att personer kommer att ansöka om asyl i Sverige, varav nästan syrier och statslösa. För 2016 beräknas personer söka asyl i Sverige. Beräkningarna för åren därefter utgår ifrån ESV:s antagande om att antalet personer som söker asyl i Sverige börjar återgå till en mer normal nivå. Det leder till att antalet asylsökande 2018 beräknas minska till , vilket fortfarande är högt historiskt sett. Om antalet asylsökande inte minskar utan fortsätter att ligga kvar på en hög nivå kommer även utgifterna för migration och integration att bli betydligt högre. För de bortre åren i prognosperioden finns således en risk för högre utgifter. Diagram 5. Antal asylsökande Tusental Källa: MIV och ESV Tusental Anm.: Den kraftiga uppgången 1992 var en följd av kriget i Jugoslavien, vilket ledde till att personer därifrån sökte asyl i Sverige det året. Motsvarande siffror för 1991 och 1993 var och personer Behovet av mottagningsplatser ökar när fler personer söker asyl. De senaste åren har andelen som i väntan på beslut bott i det dyrare anläggningsboendet ökat, medan andelen med eget boende minskat. Antalet ensamkommande barn har också ökat mycket de senaste åren. Detta har bidragit till att höja de genomsnittliga dygnskostnaderna, då deras boendekostnader är högre än för övriga asylsökande. År 2014 räknar vi med att i genomsnitt personer var inskrivna i mottagningssystemet, 43 procent fler än Trots att antalet asylsökande antas minska från och med 2016 räknar vi med att antalet genomsnittligt inskrivna stiger ytterligare, för att börja minska först Detta beror på att många med uppehållstillstånd antas bli kvar i mottagningssystemet i väntan på att bli kommunplacerade. Utgifterna för integration och jämställdhet ökar kraftigt då antalet asylsökande som får uppehållstillstånd väntas öka. För 2014 ökade utgifterna med 45 procent, till ungefär 13 miljarder kronor. De närmaste åren fortsätter utgifterna inom området att stiga kraftigt till över 22 miljarder kronor 2017, för att i slutet av prognosperioden börja minska något till följd av färre asylsökande. Tabell 12. Utgifter för integration Miljarder kronor Anslag Kommunersättningar vid flyktingmottagande 5,5 7,0 9,5 11,6 13,2 13,5 Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare 1,7 2,7 4,3 5,1 5,4 5,2 Ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare 0,9 1,8 2,9 3,0 3,5 3,3 Övrigt 0,7 0,8 0,5 0,5 0,4 0,4 Totalt 8,8 12,3 17,2 20,2 22,5 22,4 Källa: ESV Det stora antalet mottagna flyktingar som får uppehållstillstånd leder till ett ökat behov av platser i kommunerna. Det medför att utgifterna för kommunersättningar vid flyktingmottagande mer än fördubblas från 2013 till Vi beräknar att asylsökande kommunplacerades under 2014, jämfört med cirka personer År 18 E K O N O M I S T Y R N I N G S V E R K ET, 1 5 J A N U A R I

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

4 Statsbudgeten och de offentliga

4 Statsbudgeten och de offentliga Offentlig ekonomi 2009 Statsbudgeten och de offentliga finanserna 4 Statsbudgeten och de offentliga finanserna I kapitlet ger vi en översiktlig beskrivning av statsbudgeten och de offentliga finanserna.

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi

Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet. Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet Första jobbet, växande företag och ansvar för Sveriges ekonomi Agenda Det ekonomiska läget Rapporten: Ekonomisk politik som bryter det nya utanförskapet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell

Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Sida: 1 av 7 Framskrivning av data i olika arbetsmarknadsstatus med simuleringsmodell Grundantagande för samtliga framskrivningar Basen i samtliga föreliggande framskrivningar har sin utgångspunkt i den

Läs mer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer

Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer Vår viktigaste uppgift är att utveckla reformer för fler i arbete och fler jobb i växande företag Därför satsar vi 15 miljarder kronor på reformer för fler jobb i årets budgetmotion Sverige står inför

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om underlag för årsredovisning för staten; SFS 2011:231 Utkom från trycket den 22 mars 2011 utfärdad den 10 mars 2011. Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelser

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32

Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognos 2008:4 Analys ESV 2008:32 Budgetprognosen kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika

Läs mer

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet

Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad skuldkris i euroområdet I denna fördjupning tecknas ett alternativt scenario där skuldkrisen i euroområdet fördjupas och blir allvarligare och mera utdragen

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Konjunkturläget juni 214 7 FÖRDJUPNING Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Diagram 16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet respektive miljarder kronor 3 12 2 9 Den offentliga

Läs mer

Investment Management

Investment Management Investment Management Konjunktur Räntor och valutor Aktier April 2011 Dag Lindskog +46 70 5989580 dag.lindskog@cim.se Optimistens utropstecken! Bara början av en lång expansionsperiod Politikerna prioriterar

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Finansiell stabilitet

Finansiell stabilitet Finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad Finansdagarna, 2014-05-22 Vad gör Riksgälden? Myndighet under regeringen med ansvar för statens centrala finansförvaltning Statsskulden ca 1250 mdr

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8

Statsupplåning. Prognos och analys 2014:2. Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2. Nettolånebehovet minskar 8 Statsupplåning Prognos och analys 2014:2 Sammanfattning 1 Fortsatt global återhämtning 2 Ökad global tillväxt 2 Svensk ekonomi 3 Nettolånebehovet minskar 8 Prognosförändringar i nettolånebehovet 8 Budgetsaldot

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i riksdagsordningen; SFS 2009:1332 Utkom från trycket den 11 december 2009 utfärdad den 26 november 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om riksdagsordningen

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer

Tema: Trygghetssystemen i staten

Tema: Trygghetssystemen i staten Tema: Trygghetssystemen i staten Andelen individer i så kallat utanförskap har minskat det senaste tre åren även om andelen fortfarande är hög, motsvarande drygt 25 procent av befolkningen mellan 2 och

Läs mer

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2

Statsupplåning. Prognos och analys 2013:2 Statsupplåning Prognos och analys 2013:2 SAMMANFATTNING 1 SMÅ FÖRÄNDRINGAR I NETTOLÅNEBEHOVET 2 Långsam återhämtning 2 Förändring av nettolånebehovet 2013 och 2014 4 Budgetsaldot och statens finansiella

Läs mer

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009

Konjunktur och räntor Nummer 1 12 mars 2009 Konjunktur och räntor Nummer mars 9 Sidan Långsam uppgång efter höstens ras Sidan Låg styrränta under lång tid Sidan Vändningen dröjer i USA Sidan 7 Ojämn återhämtning i svensk ekonomi Långsam uppgång

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Momentplanering: Samhällsekonomi

Momentplanering: Samhällsekonomi Momentplanering: Samhällsekonomi Ekonomi betyder hushållning, hushållning med knappa resurser, vilket alltid har varit en faktor i människors liv, även på samhällsnivån ända sedan samhällen började växa

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Varför är inflationen låg?

Varför är inflationen låg? Varför är inflationen låg? PENNINGPOLITISK RAPPORT 5 Inflationen har varit låg i Sverige de senaste åren och föll ytterligare under senare delen av, då främst prisökningstakten för tjänster avtog. Denna

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer