Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till 221. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Novemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med september 217. Beräkningarna slutfördes den 8 november 217. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i novemberprognosen: prognostabeller november 217.

3 Sammanfattning Både BNP och sysselsättningen stiger snabbt i år. Trots expansiv finanspolitik under kommande år bromsar tillväxttakten i ekonomin in när högkonjunkturen passerar sin topp. Därmed ökar skatteintäkterna i långsammare takt framöver. Samtidigt höjs de offentliga utgifterna av satsningarna i budgetpropositionen. Trots en något lägre ökningstakt i intäkterna och ökade utgifter visar det finansiella sparandet i offentlig sektor fortsatta överskott kommande år, men överskottsmålet nås inte. Däremot klaras utgiftstaken med god marginal. Förutsättningarna för kommuner och landsting att klara balanskravet ser goda ut både 218 och 219. Den svenska högkonjunkturen håller i sig och BNP-tillväxten är hög både i år och nästa år, 2,9 respektive 2,5 procent. Vi räknar med att konjunkturen når sin topp nästa år, det vill säga att resursutnyttjandet då är som allra högst under prognosperioden. Därefter räknar vi med att ekonomin går mot ett mer balanserat konjunkturläge, vilket innebär att tillväxten bromsar in och blir relativt svag. Sysselsättningen stiger snabbt i år, trots den redan ansträngda arbetsmarknaden. Det är främst inom tjänstesektorn och offentlig sektor som fler anställs. Den stora ökningen av antalet sysselsatta under 216 och 217 har lett till att sysselsättningen befinner sig över sin potentiella nivå. Kommande år mattas dock ökningstakten av och i slutet av perioden minskar antalet sysselsatta. En stark sysselsättningsökning på kort sikt leder till att arbetslösheten fortsätter att falla. Den beräknas bottna på 6,4 procent som årsgenomsnitt 219. Därefter stiger den något. Att arbetslösheten stiger i slutet av prognosperioden är delvis en följd av konjunkturavmattningen men hänger också ihop med att andelen utrikes födda på arbetsmarknaden stiger snabbt och att arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland inrikes födda. Regeringens satsningar på att utöka antalet utbildningsplatser håller nere arbetslösheten då en stigande andel väntas studera i stället för att aktivt söka arbete. Samtidigt som BNP- och sysselsättningstillväxten dämpas från 219 ser vi en viss ökning av inflationen, i såväl löner som konsumentpriser. Anledningen är bristsituationerna i vissa sektorer och att inflationsförväntningarna har stigit. Till följd av den starka konjunkturen, och att inflationen ligger nära inflationsmålet kommande år, börjar Riksbanken nästa år höja reporäntan. Vi räknar med en rad höjningar de kommande åren. Medan penningpolitiken börjar stramas åt nästa år blir finanspolitiken desto mer expansiv. Den expansiva politiken består framför allt av stora höjningar av de offentliga utgifterna, men även av skattesänkningar. Den expansiva finanspolitiken bidrar till att tillfälligt höja BNP-tillväxten, men den långsiktiga nivån på BNP påverkas inte nämnvärt. Därmed blir tillväxten i ekonomin svag efter 218 och flera viktiga skattebaser växer därmed allt långsammare framöver. Stora effekter av budgetpropositionen på statens utgifter Efter två år av exceptionellt stora ökningar av skatteintäkterna dämpas nu ökningstakten, men högkonjunkturen bidrar ändå till att skatteintäkterna ökar starkt i år, sett i ett historiskt perspektiv. Både skatt på arbete och på konsumtion utvecklas starkt. Hushållens kapitalskatter minskar däremot både i år och nästa år, men ligger ändå kvar på en hög nivå. Nästa år bedöms ökningstakten dämpas markant. Såväl skattesänkningar som svagare utveckling av viktiga skattebaser står bakom inbromsningen. Den största skattesänkningen görs för personer över 65 år. Den föreslås implementeras i flera steg Sammantaget sjunker skattekvoten med 1 procentenhet mellan 216 och 219 till en historiskt sett låg nivå på 43,2 procent.

4 Satsningarna i de senaste budgetarna bidrar till att höja de offentliga utgifterna. Framför allt medför förslagen i budgetpropositionen för 218 stora utgiftshöjningar. Utgifterna höjs till följd av förslag i den senaste budgeten med mellan 36 och 65 miljarder kronor Stora satsningar görs inom områdena hälso- och sjukvård, utbildning samt miljö- och naturvård. Vidare höjs barnbidragen och statsbidragen till kommunerna. Utgifterna är fortsatt höga i år till följd av det stora antalet asylsökande som kom under 215, varav många har blivit kommunplacerade först i år. År 215 påverkades inte utgifterna så mycket, eftersom merparten av de asylsökande kom under hösten. Den stora utgiftsökningen kom istället förra året. I år stiger utgifterna något till följd av regeländringar för ersättningssystemet för de ensamkommande barnen. Eftersom det nu kommer betydligt färre asylsökande än 215 och schablonersättning för ensamkommande barn har sänkts sjunker utgifterna kraftigt de kommande två åren. År 219 har utgifterna för flyktingmottagandet mer än halverats jämfört med i år. Vidare ökar flera utgiftsområden på statens budget till följd av stigande löner och priser samt till följd av en ökande befolkning. Överskott i offentlig sektor Precis som de föregående två åren kommer det att bli överskott i det finansiella sparandet i den offentliga sektorn både i år och nästa år. Medan sparandet i staten visar ett stabilt överskott uppvisar kommunsektorn ett ihållande underskott. Den svagare tillväxten i skattebaserna, samt den expansiva finanspolitiken, leder dock till att sparandet försvagas. Överskottet 219 beräknas motsvara,5 procent av BNP, att jämföra med 1,2 procent 216. I huvudsak sker denna försvagning i staten. Saldot på statens budget, som är ett annat mått på sparandet i staten, blir 42 miljarder kronor i år. Det är en kraftig försämring jämfört med förra årets saldo på 85 miljarder kronor. Försämringen är mycket större än för det finansiella sparandet. Årets saldoförsvagning och skillnaden mot förändringen av sparandet förklaras främst av att saldot 216 stärktes av stora tillfälliga inbetalningar till skattekontot. Överskotten i den offentliga sektorn leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, fortsätter att sjunka. Den starka tillväxten som ligger bakom överskotten bidrar även till att skulden faller som andel av BNP, från 42 procent 216 till 35 procent 219. Negativt sparande i kommunsektorn I år och nästa år räknar vi med ett negativt finansiellt sparande i kommunsektorn i paritet med det som var 216. Från 219 är underskotten större. Underskotten ligger mellan,4 och,7 procent av BNP under prognosperioden. Trots att det finansiella sparandet i kommunsektorn visar underskott räknar vi med att sektorn som helhet klarar balanskravet. Det beror på att balanskravet utvärderas mot kommunernas resultat, vilket är högre än det finansiella sparandet. Men det förutsätter bland annat att demografiskt motiverade utgiftsökningar hålls tillbaka. Det är i år stora överskott i resultatet då statsbidragen och skatteintäkterna ökar mycket. Givet att inkomstökningen dämpas framöver, bland annat som en följd av att vi räknar med oförändrade statsbidrag och skattesatser från och med nästa år, blir resultatet lågt i slutet av prognosperioden. Överskottsmålet nås inte Det nuvarande överskottsmålet, om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel, gäller till och med 218. ESV:s slutsats är att överskottsmålet inte nås. En ny lägre målnivå ska gälla från och med 219. Inte heller denna målnivå nås enligt nuvarande prognos. Utgiftstaken klaras samtliga år under prognosperioden. Marginalen till utgiftstaket överstiger den säkerhetsmarginal som ESV förordar. Förutsättningarna för kommuner och landsting att klara balanskravet ser goda ut för både 218 och 219.

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. -,3 1,2 2,6 4,5 3,3 2,6 2,4 1,7 1,2 1, BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv.,1 1,2 2,7 4,3 3,1 2,9 2,5 1,7 1,,8 Hushållens konsumtion, proc. utv.,8 1,9 2,1 3,1 2,2 2,4 2,3 2,2 2,2 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,1 1,3 1,5 2,4 3,4,7 1,2,6,7 -,5 Investeringar, proc. utv. -,2,6 5,5 6,9 5,6 6,7 3,6 2,,8,9 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,1,2,2,4,, -,1,,, Export, proc. utv. 1, -,8 5,3 5,7 3,3 3,3 4,2 2,8 3,6 3,6 Import, proc. utv.,5 -,1 6,3 5,2 3,4 4,3 3,9 3,1 4,3 4,1 Real disponibel inkomst, proc. utv. 3,6 2,4 2,9 2,5 2,3 2,2 2,4 1,3,8,6 Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 8,1 8,6 9,2 8,7 8,8 8,6 8,7 7,9 6,6 5,2 Lönesumma, proc. utv. 3,7 2,7 3,8 4,3 4,7 4,8 4,1 3,7 3,5 3,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv.,7,4 1,8,9 2,1 1,2 1,1,4, -,3 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8, 8, 7,9 7,4 6,9 6,7 6,5 6,4 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1, -1,4-1,6,2 1,2,9,6,5,7 1,5 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,1 4,8 45,5 44,2 42,2 38,8 36,5 34,5 32,6 3,1 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande,6,6,5,3,2 -,1 -,2 -,1,,2 Sjuårsindikatorn -,8 -,6 -,6 -,5,1,4,8 Konjunkturjusterat sparande -,4-1, -1,4 -,6,5,2 -,1,1,5 1,5 Skattekvot, proc. av BNP 42,6 42,9 42,6 43,1 44,1 43,9 43,4 43,2 43,1 43,1 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket 1, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Statsskuld, proc. av BNP 3,2 32,8 34,2 32,2 29,3 26,5 24,9 23,1 21,1 18,7 Källa: SCB och ESV 1 Utgiftstaken för är beslutade. Utgiftstaket för 22 är regeringens förslag enligt Budgetpropositionen för 218.

6

7 Innehåll 1 Makroekonomisk utveckling Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomster på statens budget Utgifter på statens budget Totala utgifter Takbegränsade utgiftsområden Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 1) Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Utbildning och universitetsforskning (UO 16) Andra utgiftsområden som förändras Utgifter som inte är takbegränsade Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Finansiellt sparande och budgetsaldo Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande och budgetsaldo Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Maastrichtskulden Statsskulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet för offentlig sektor Utgiftstaket Balanskravet för kommuner och landsting Balanskravet för kommuner och landsting Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag och beslut som inte har beaktats Jämförelse med budgetpropositionen Revideringar sedan septemberprognosen Effekter av förslag och aviseringar i budgetpropositionen för Beslut, förslag eller aviseringar som inte har beaktats i prognosen EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217 5

8 8 Fördjupningsavsnitt Samma inkomst men olika skatt Utsläppen och intäkterna utmaningar och målkonflikter i drivmedelsbeskattningen Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget Kontaktpersoner Prognostabeller november 217 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Finansiellt sparande i staten Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Finansiellt sparandet för den konsoliderade offentliga sektorn Finansiellt sparande i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet samt konsoliderat i offentlig sektor Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier m.m. Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag, affärsverk samt Riksbanken Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217

9 MAKROEKONOMISK UTVECKLING 1 Makroekonomisk utveckling Konjunkturen fortsätter att stärkas och når sin topp nästa år. BNP-tillväxten bromsar emellertid in nästa år, till följd av sjunkande investeringstillväxt. Även en tilltagande brist på arbetskraft samt stigande räntor dämpar BNP-tillväxten framöver. Konjunkturen når ett normalläge i slutet av perioden En lägre befolkningstillväxt bidrar till att den beräknade BNP-tillväxten då blir låg. Sysselsättningen fortsätter att stiga även nästa år, men vi räknar med en inbromsning. Arbetslösheten bottnar på 6,4 procent 219. En ansträngd arbetsmarknad och stark konjunktur leder till stigande löneökningar samt att inflationen, efter mer än sex år med låg inflation, utvecklas i linje med målet på 2 procent. Expansiv finanspolitik höjer tillväxten Svensk ekonomi är inne i en högkonjunktur. Samtidigt är den ekonomiska politiken expansiv, anmärkningsvärt expansiv när det höga resursutnyttjandet beaktas. Penningpolitiken börjar visserligen stramas åt nästa år men finanspolitiken blir då mer expansiv. Under första halvan av 217 har BNP-tillväxten varit fortsatt hög, till följd av starka uppgångar för varuexporten, konsumtionen och investeringarna. Framför allt har snabbt stigande bostadsinvesteringar bidragit. BNP-tillväxten blir i år 2,9 procent (kalenderkorrigerat), vilket är i linje med förra året. Därmed blir det fjärde året i rad med en BNP-tillväxt klart över den trendmässiga. Nästa år bidrar den expansiva finanspolitiken till att höja efterfrågan, när framför allt stora statliga utgiftsökningar men även sänkta skatter höjer den offentliga sektorns och hushållens konsumtion. Trots det dämpas BNP-tillväxten eftersom investeringscykeln går in i en dämpningsfas. Ökande matchningsproblem på arbetsmarknaden bedöms också bromsa tillväxten allt mer. En åtstramning av penningpolitiken bidrar även till inbromsningen kommande år. Därtill påverkar en lägre befolkningstillväxt. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade årsvärden och bidrag till förändring Procent 7 3, Källa: SCB och ESV 3, 2,9 Splittrad omvärldsbild men stabil global tillväxt 218 2,5 Nästa år väntas global BNP stiga i ungefär samma takt som i år. Tillväxten för BNP och importen i de viktigaste mottagarländerna för den svenska exporten, såsom de nordiska länderna och Tyskland, beräknas dock bli lägre nästa år än i år. Samtidigt väntar vi oss att den globala tillväxten i stigande grad drivs av investeringar, vilket gynnar den svenska exportindustrin. Den globala bilden är samtidigt splittrad. Vi räknar med en fortsatt konjunkturuppgång på båda sidor av Atlanten nästa år, även om resursutnyttjandet i USA är betydligt starkare än i Europa. Den viktigaste motorn för världsekonomin de kommande åren består dock av tillväxtekonomierna i Asien, med Kina i täten. Att det senaste årets återhämtning i råvarubaserade ekonomier nu verkar vara på fast mark stärker utsikterna för att tillväxtländerna ska fortsätta att agera draglok för världsekonomin. Detta i ett läge där tillväxten i USA, Europa och Japan förblir historiskt sett relativt låg. 1,7 1,, Import Investeringar Hushållens konsumtion Export Offentlig konsumtion Lager Procent EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217 7

10 MAKROEKONOMISK UTVECKLING Långsamt högre räntor i Sverige och globalt Att resursutnyttjandet och inflationen på flera håll runtom i världen är högre än på många år pekar mot ett återtåg för den ännu mycket expansiva penningpolitiken. Såväl räntehöjningar som en avveckling av stödköpsprogram står därför på agendan hos flera centralbanker de närmsta åren. Precis som att korta marknadsräntor kommer att stiga till följd av högre styrräntor framöver, räknar vi med att globala obligationsräntor stiger på basis av högre resursutnyttjande, inflation och inflationsförväntningar samt avvecklade stödköpsprogram. Att den svenska konjunkturen bedöms nå sin topp snart och att inflationen redan nu ligger nära inflationsmålet, talar för att Riksbanken kommande år kommer att strama åt penningpolitiken. Denna normalisering av ränteläget bedöms de närmaste två åren hinna längre än motsvarande cykel i eurozonen. Det grundar vi på att ECB har att hantera ett betydligt svagare konjunkturläge i euroområdet, samt på de strukturella spänningar som ännu kvarstår inom valutaunionen. Ett relativt sett större lyft för svenska räntor än för europeiska talar för att den svenska kronan stärks mot euron. En viss förstärkning mot US-dollarn ligger också i prognosen. Vi räknar dock med att kronan stärks långsamt, över ett antal år. Nettoexporten bidrar positivt nästa år I nuläget ligger både orderingången och -stocken högt varför varuexporten bedöms öka starkt den närmaste tiden. Trots svagare marknadstillväxt nästa år räknar vi med att den svenska exporten ändå stiger snabbare än i år, då vi räknar med att tjänsteexporten tar mer fart. Åren därefter dämpas ökningstakten då den svenska exportindustrin återgår till att tappa marknadsandelar, som den har gjort under lång tid. Efter två år med relativt svaga ökningstal stiger exporten av svenska varor snabbt i år. Den svenska exportindustrin gynnas särskilt av den starka investeringskonjunkturen i omvärlden. Totalt sett ökar exporten ganska svagt i år eftersom exporten av tjänster har bromsat in. Nuvarande inbromsning bedöms dock som tillfällig och tjänsteexporten beräknas åter ta fart nästa år. Då försvagas dock varuexporten när tillväxten för den svenska exportmarknaden försvagas. En viss förstärkning av den svenska kronan bidrar även till att tillväxten dämpas. Snabba lyft för inhemsk efterfrågan och export höjer efterfrågan av importerade varor och tjänster. Förstärkningen av kronan stärker denna trend när importerade varor och tjänster blir billigare. Därmed stiger även importen snabbare nästa år än i år, men ökningen beräknas bli långsammare än för exporten. Nettoexporten höjer således BNP-tillväxten nästa år, till skillnad från i år. I takt med att tillväxten för inhemsk efterfrågan och export dämpas kommande år räknar vi med en långsammare ökning av importen och att nettoexporten inte ger några större bidrag till BNP-tillväxten. Investeringarna bromsar in nästa år Investeringarna ökar starkt i år, både inom näringslivet och inom offentlig sektor. Framför allt är det bostadsinvesteringarna som ökar kraftigt, för fjärde året i rad. Även övriga bygginvesteringar och maskininvesteringar stiger snabbt. Det leder till att investeringarna totalt sett når en historiskt hög nivå som andel av BNP. Nästa år bromsar investeringsökningen in då behovet av att bygga ut produktionskapaciteten inte är lika stort och vissa stora byggprojekt inom kommunsektorn avslutas. Efter 218 ökar investeringarna allt långsammare men de ligger kvar på en relativt hög nivå som andel av BNP under hela prognosperioden. Investeringarna i nya bostäder har ökat med knappt 3 procent per år de tre senaste åren och fortsätter att öka i ungefär samma takt i år. Låga räntor, en stark sysselsättningsökning och behovet av fler nya bostäder är faktorer som har bidragit till att öka efterfrågan på nya bostäder de senaste åren. Nästa år bromsas uppgången av att tillväxten i ekonomin och sysselsättningen inte ökar lika snabbt, av att räntorna börjar stiga samt av en stramare kreditgivning. Stigande brist på arbetskraft och tillgänglig mark samt en inbromsning i bostadspriserna bidrar också till att dämpa uppgången. Investeringarna i nya bostäder fortsätter dock att öka med nära 7 procent nästa år men åren därefter räknar vi 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217

11 MAKROEKONOMISK UTVECKLING med att investeringarna sjunker. Ombyggnadsinvesteringarna, som förra året sjönk kraftigt när ROTavdraget sänktes från 5 till 3 procent, har tagit fart igen och de väntas fortsätta stiga ytterligare. Övriga bygginvesteringar ökar också mycket i år, precis som förra året. I kommunsektorn är det framför allt stora byggprojekt, såsom Nya Karolinska Solna, som driver uppgången. Den dämpas dock av att flera byggprojekt är på väg att löpa ut. Men ett stort behov av nya skolor och förskolor, upprustning av lokaler samt infrastrukturinvesteringar håller uppe kommunernas investeringar även nästa år. Därefter sjunker investeringarna i kommunsektorn. I staten ökar bygginvesteringarna starkt både i år och nästa år. Det handlar om tidigare beslutade infrastruktursatsningar, främst vägprojektet Förbifart Stockholm och olika väg- och järnvägsprojekt i Göteborg samt byggandet av Ostlänken. Maskininvesteringar och övriga investeringar stiger också mycket i år till följd av att kapacitetsutnyttjandet är högt i näringslivet och behoven av att utöka produktionskapaciteten är stora. När tillväxten dämpas framöver och investeringarna kommit upp till en relativt hög nivå som andel av produktionen bromsar investeringsuppgången in. Tabell 2. Försörjningsbalans Procentuell förändring Hushållens konsumtion 2,2 2,4 2,3 2,2 2,2 2,1 Offentlig konsumtion 3,4,7 1,2,6,7 -,5 Fasta investeringar 5,6 6,7 3,6 2,,8,9 Lager 1,, -,1,,, Export 3,3 3,3 4,2 2,8 3,6 3,6 Import 3,4 4,3 3,9 3,1 4,3 4,1 Nettoexport 1,1 -,2,3, -,1 -,1 BNP 3,3 2,6 2,4 1,7 1,2 1, BNP, kalenderkorrigerad 3,1 2,9 2,5 1,7 1,,8 BNP per capita, kal. korr. 1,8 1,6 1,3,8,1 -,2 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Stabil trend för hushållens konsumtion Hushållens konsumtion har hittills ökat starkt i år. Därtill har hushållens förväntningar om framtiden stärkts. I Konjunkturinstitutets barometer ligger nu dessa något över sitt historiska genomsnitt. Detta gäller förväntningar om såväl den egna som den svenska ekonomin. Hushållen säger sig vilja öka kapitalinköpen och vi tror att den starka trenden för hushållens konsumtion av sällanköpsvaror håller i sig också nästa år. Förslagen i budgetpropositionen bidrar samtidigt till att hushållens disponibla inkomster stiger relativt mycket nästa år. Sammantaget tyder detta på att konsumtionen ökar i god takt även nästa år. Hushållens totala konsumtionsutgifter ökar med drygt 2 procent både i år och nästa år, ungefär i linje med såväl föregående års konsumtionstillväxt som de disponibla inkomsterna dessa år. Sparkvoten, det vill säga sparandet som andel av de disponibla inkomsterna, ligger därmed kvar på en mycket hög nivå 218. Sparkvoten faller tillbaka från och med 219 men antas dock ligga kvar på en historisk hög nivå även mot slutet av prognosperioden. I år växer löneinkomsterna mycket, eftersom sysselsättningen ökar starkt. Nästa år bromsar sysselsättningen och därmed löneinkomsterna in. Men de disponibla inkomsterna gynnas då av flera reformer som regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Det rör sig om både skattesänkningar och höjda transfereringar, bland annat höjda barnbidrag, sänkt skatt för personer över 65 år samt en återinförd skattereduktion för fackföreningsavgifter. Eftersom pensionärshushåll har en högre konsumtionsbenägenhet än genomsnittet för alla hushåll, beräknas skattesänkningen för personer över 65 år få ett relativt stort genomslag på konsumtionen. Att hushållssektorns balansräkning är stark saknar inte betydelse. Trots att skulderna har stigit markant de senaste åren har tillgångarna växt än mer. Detta innebär att många hushåll sannolikt har en buffert för att kunna fortsätta öka konsumtionen i god takt framöver även om de disponibla inkomsterna ökar långsammare. Hög skuldsättning har samtidigt stor betydelse för hushållens räntekänslighet. När räntorna stiger kommer de disponibla inkomsterna att dämpas i takt med att ränteutgifterna tar en allt större andel av inkomsterna i anspråk. Hushållens stigande skuldsättning EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217 9

12 MAKROEKONOMISK UTVECKLING medför således att räntehöjningar framöver får större effekt på hushållens ränteutgifter än tidigare. Diagram 2. Hushållens disponibelinkomst, konsumtion och sparkvot Procent Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst. Expansiv finanspolitik höjer den offentliga konsumtionen kommande år Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Den offentliga konsumtionen ökar i år med,7 procent, vilket är långsammare än de två senaste åren då konsumtionen steg snabbt till följd av det stora antalet asylsökande. Regeringens satsningar i budgetpropositionen höjer den offentliga konsumtionen kommande år. Men offentlig konsumtion ökar trots detta allt långsammare efter 218. Den statliga konsumtionen minskar bland annat till följd av att utgifterna för flyktingmottagande minskar kraftigt jämfört med i år. Åren beräknar vi den kommunala konsumtionen utifrån kommunsektorns inkomster, med antagandet att kommuner och landsting kommer att nå sina balanskrav. Det innebär att den kommunala konsumtionen dessa år ökar svagt i förhållande till den behovsökning som kan förväntas utifrån demografin kommande år, se avsnitt Styrkan på arbetsmarknaden håller i sig 218 Det goda konjunkturläget har lett till en allt högre efterfrågan på arbetskraft. I år ökar antalet sysselsatta med hela 2,2 procent. 1 Nästa år dämpas dock sysselsättningsökningen, i kölvattnet av att BNPtillväxten mattas av. Sysselsättningsuppgången hämmas också allt mer av matchningsproblem. I nuläget är bristen på arbetskraft inom offentlig sektor och delar av näringslivet mycket hög. Framför allt är det brist på högskoleutbildad och yrkeskunnig personal. Ändå räknar vi med att sysselsättningsgraden fortsätter att öka något ytterligare, för att nå sin topp under nästa år. Mätt som årsgenomsnitt ökar antalet sysselsatta med 11 personer i år och 42 personer nästa år. Sysselsättningen ökar främst i näringslivet, framför allt i tjänstesektorn. Men även inom offentlig sektor stiger sysselsättningen relativt mycket. En del av sysselsättningsuppgången sker genom att fler personer blir sysselsatta i statligt subventionerade anställningsstöd, såsom exempelvis extratjänster. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden BNP, fp 3,1 2,9 2,5 1,7 1,,8 Produktivitet,7 1,7 1,4 1,3 1, 1,1 Arbetade timmar 2,1 1,2 1,1,4, -,3 Medelarbetstid,5-1,,2,2,, Sysselsatta 1,5 2,2,8,2, -,3 Arbetskraft 1, 2,,6,2, -,2 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 6,9 6,7 6,5 6,4 6,5 6,5 Jämviksarbetslöshet 1 6,6 6,7 6,5 6,4 6,4 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 4,9 4,6 4,5 4,8 4,9 4,8 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Den stora ökningen av antalet sysselsatta under 216 och 217 leder till att sysselsättningen, liksom BNP, nu bedöms ligga över sin potentiella nivå. År 219 mattas sysselsättningstillväxten av, 1 I nuläget ger AKU sannolikt till viss del en för positiv bild av sysselsättningsutvecklingen, se faktaruta i ESV:s juniprognos EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217

13 MAKROEKONOMISK UTVECKLING med anledning av att konjunkturen då bedöms försvagas. På lång sikt räknar vi med att den svenska ekonomin rör sig mot konjunkturell balans, det vill säga att det varken råder hög- eller lågkonjunktur. Denna avmattning, från rådande högkonjunktur, samt det faktum att befolkningen i arbetsföra åldrar kommande år växer långsammare pekar mot en minskande sysselsättning i slutet av prognosperioden. Betydande matchningsproblem på arbetsmarknaden väntas bestå under hela prognosperioden, trots att arbetskraftsefterfrågan gradvis dämpas. En stor och ökande andel av de lediga arbetskraftsresurserna bedöms inte matcha arbetsgivarnas efterfrågan på personal. Kommande år ökar arbetskraften enbart bland utrikes födda, varav många är nyanlända. Medan en del av dessa framför allt behöver lära sig svenska språket för att svara mot nuvarande efterfrågan på svensk arbetsmarknad står en annan del betydligt längre ifrån att matcha mot arbetsgivarnas krav. Denna situation återspeglas i Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik där det totala antalet inskrivna arbetslösa har börjat öka sedan i våras. Ökningen drivs av gruppen utrikes födda som har förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Diagram 3. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Procent av befolkningen Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Källa: SCB och ESV Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad Sysselsättningsgraden har ökat de senaste åren, både för in- och utrikes födda och för de flesta åldersgrupper. Att sysselsättningsgraden totalt nu ligger högre än vid tidigare toppnivåer, exempelvis innan finanskrisen, tyder på en strukturell förändring på arbetsmarknaden, att arbetskraftsutbudet har höjts och att jämviktsarbetslösheten sänkts. Fortsatt hög sysselsättningsgrad Vi räknar med en historiskt hög sysselsättningsgrad kommande år. Den sjunker dock efter 218, framför allt i slutet av perioden, till följd av ett svagare konjunkturläge. Utvecklingen skiljer sig dock åt mellan olika grupper. Medan sysselsättningsgraden ökar med,5 procentenheter mellan 216 och 221 bland inrikes födda, minskar den med,2 procentenheter bland utrikes födda. Diagram 4. Sysselsättningsgrad uppdelat på inoch utrikes födda Procent av befolkningen Källa: SCB och ESV Procent av befolkningen Totalt Inrikes födda Utrikes födda Främst väntas sysselsättningsgraden bland utrikes födda minska i åldrarna år. Detta beror bland annat på att en större andel i gruppen än i dagsläget väntas delta i olika utbildningssatsningar, vilket i sin tur har sin grund i att sammansättningen i gruppen förskjuts mot att bestå av alltfler personer som nyligen har kommit till Sverige. Vissa av dessa personer har inte ens grundskoleutbildning. Arbetslösheten sjunker fram till 219 Vi räknar med att arbetslösheten fortsätter att sjunka, till 6,7 procent i år och 6,5 procent nästa år. Trots det är nivån 218 fortsatt högre än före fi EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER

14 MAKROEKONOMISK UTVECKLING nanskrisen. Detta hänger ihop med att andelen utrikes födda på arbetsmarknaden stiger snabbt och att arbetslösheten bland utrikes födda är betydligt högre än bland inrikes födda. Merparten av den aggregerade skillnaden i arbetslöshet mellan in- och utrikes födda beräknas bestå framöver. Bland de utrikes födda har arbetslösheten legat relativt konstant de senaste åren. Bland inrikes födda är arbetslösheten i nuläget på en mycket låg nivå, lägre än innan finanskrisen. År 219 räknar vi med att den totala arbetslösheten bottnar på 6,4 procent. Jämviktsarbetslösheten stiger något under prognosperioden, bland annat eftersom andelen utomeuropeiskt födda ökar i arbetskraften. De väntas, liksom tidigare, vara arbetslösa längre och i högre utsträckning än genomsnittet av befolkningen. Samtidigt motverkas uppgången i arbetslösheten av att en allt större andel av befolkningen väntas delta i studier framöver (se avsnittet på utgiftssidan om satsningar), i syftet att i framtiden bättre matcha den arbetskraftsefterfrågan som finns. Detta dämpar arbetskraftsdeltagandet något. Het arbetsmarknad driver upp löneökningarna Mot bakgrund av det ansträngda arbetsmarknadsläget är löneökningarna nu anmärkningsvärt låga. Vi räknar med att löneökningstakten stiger men att den förblir förhållandevis låg även kommande år. Prognosen bygger på de avtal som har slutits för innevarande och kommande två år. Avtalen gav löneökningar på ungefär samma låga nivå som de senaste åren. En bakgrund till de låga avtalade löneökningarna är det riktmärke för de centralt avtalade löneökningarna på svensk arbetsmarknad som sätts inom industrin. Detta riktmärke präglas av att branschen är internationellt konkurrensutsatt. Därmed påverkas märket nu av ett svagare resursutnyttjande i flera konkurrentländer där löneökningarna också är lägre. Även löneglidningen, det vill säga löneökningar utöver de avtalade, är i nuläget låg. Vi räknar dock med att löneglidningen stiger. Centralt för denna bedömning är de bristsituationer vi ser i vissa sektorer. Att inflationsförväntningarna har stigit samt att inflationen framöver blir högre än de senaste åren talar också för en sådan utveckling. Sambandet mellan resursutnyttjande och den totala löneökningstakten antas förbli svagare än historiskt. Lönerna stiger därför framöver långsammare än vad de gjort under tidigare högkonjunkturer. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Timlön, KL 1 2,4 2,6 2,9 3,3 3,5 3,4 Timlön, NR 1 2,2 3,4 2,9 3,3 3,5 3,4 Lönesumma 4,7 4,8 4,1 3,7 3,5 3,1 KPI 1, 1,8 1,8 2,6 3,1 3, KPIF 2 1,4 2, 1,7 1,9 2,2 2, Prisbasbelopp, nivå 44,3 44,8 45,5 46,3 47,5 49, Reporänta, värde vid årets slut -,5 -,5,,75 1,75 2,5 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. I kommunsektorn är löneökningstakten relativt hög i år, bland annat till följd av det extra tillskottet för höjda lärarlöner i budgetpropositionen för 216. De högre lärarlönerna, som betalas ut från och med hösten 216, bidrar till att höja löneökningstakten totalt sett i år. Tillfällig svacka för KPIF-inflationen 218 KPIF-inflationen landar på 2 procent i år men faller tillbaka något nästa år. Därmed bryts den trend av stigande inflation som inleddes under 214. I hög grad beror svackan nästa år på de tillfälliga effekter som i år tryckt upp inflationen. Att vår prognos för KPIF-inflation exklusive energi landar på 1,7 procent både i år och 218 illustrerar en mer stabil underliggande trend. Flera mått på underliggande inflation visar nu toppnivåer, sett över de senaste sju till åtta åren. På basis av en fortsatt stark konjunktur framöver räknar vi med att den underliggande inflationen kvarstår på nivåer långt högre än de senaste årens låga tal. Bakom avmattningen 218 ligger i hög grad de tillfälliga faktorer som hittills i år har tryckt upp inflationstalen. Energipriserna, som har bidragit till att lyfta inflationen i år, beräknas falla tillbaka nästa år. Ett annat område där vi ser en omsväng- 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217

15 MAKROEKONOMISK UTVECKLING ning mellan i år och 218 är priserna för importerade varor och tjänster. Utvecklingen i år har förvisso varit mycket ojämn men i genomsnitt har importpriserna de senaste sju månaderna gett ett positivt bidrag till KPIF-inflationen. Denna utveckling följer i hög grad av valutakursfluktuationer för den svenska kronan. För avslutningen av 217 och nästa år räknar vi åter med en stadig nedgång för importpriserna i KPI på basis av en starkare krona. Utsikterna för att KPIF-inflationen ska hamna i närheten av 2 procent under 218 ser ändå rätt goda ut, inte minst eftersom den högre inflationstakten i nuläget tycks vara brett förankrad i inhemska priser. Vi räknar med att en fortsatt stark konjunktur kommande år ska bibehålla denna trend. Inte minst tjänstepriserna (en tredjedel av KPI-korgen) vittnar om en mer inflationistisk miljö än på länge 2. En annan faktor som talar för att kommande års prisökningar blir högre än de senaste årens, är de stigande inflationsförväntningarna. Förväntningar om högre inflation kan i sig bidra till att inflationen stiger, exempelvis genom att kostnadsökningar snabbare övervältras till konsumentprisledet. Samtidigt visar vår prognos över samhällsekonomin inte någon snabb kostnadstillväxt. Den enhetsarbetskostnad som vi beräknar för näringslivet totalt sett växer relativt långsamt Med andra ord framträder inte bilden av ett snabbt stigande kostnadstryck åren framöver. I botten har vi en prognos om att inflationen i omvärlden sammantaget blir markant högre kommande år än vad den har varit de senaste åren. För vissa typer av tjänster exempelvis flygresor tror vi att högre inflation i grann- och konkurrentländer kommer att ge avtryck i svenska priser. För merparten av importerade varor är det dock snarare inköpspriser i producentländer som har större betydelse för svenska priser; till exempel priserna på asientillverkad elektronik. Utsikterna för högre importerad inflation beror alltså på omvärldsfaktorer som skiljer sig åt mellan varor och tjänster. Vad som däremot entydigt kommer att sätta avtryck i importinflationen överlag är den svenska kronans värde gentemot andra valutor. Den trendmässiga förstärkning av kronan som vi räknar med mot andra valutor, framför allt euron, gör med tiden importerade varor allt billigare, vilket dämpar inflationen. Vårt långsiktiga antagande för den svenska kronan innebär en handelsviktad förstärkning på 6 procent fram till 221. Hälften av denna förstärkning antas ske efter 219. Därmed syns inte någon varaktigt stor valutakursinverkan på inflationen i vår prognos Sammanfattningsvis motverkas den stigande omvärldsinflationen av att kronan stärks. Riksbanken höjer reporäntan nästa år Vår prognos är att Riksbanken, även med den tillfälliga svacka i KPIF-inflationen vi förutser, påbörjar en serie räntehöjningar nästa år. Räntehöjningarna kan ske tack vare att KPIF-inflationen, som både vi och Riksbanken bedömer, kommer att ligga nära 2 procent i flera år. Nästa år höjer Riksbanken reporäntan till procent 3. Därefter antar vi en fortsatt normalisering av räntenivån. Stigande såväl korta som långa marknadsräntor kommande år innebär stigande bostadsräntor. De högre boräntorna innebär att KPI-inflationen under en längre tid får en extra skjuts. Effekten blir som störst 219, givet våra ränteprognoser. Medan KPIinflationen inte är avgörande för Riksbankens penningpolitik är den viktig för de offentliga finanserna då en lång rad transfereringar räknas upp med prisbasbeloppet. Flera skatter räknas även upp med KPI som bas, exempelvis skiktgränserna för statlig inkomstskatt. 2 Inflationen för denna del av KPI har i genomsnitt legat på 2,7 procent hittills i år, vilket kan ställas mot ett genomsnitt om 1, procent , den period när KPIF-inflationen var som allra svagast. 3 Vi räknar med två höjningar om 25 räntepunkter vardera. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER

16

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Efter två år med exceptionellt stora ökningar av skatteintäkterna dämpas nu ökningstakten. Högkonjunkturen bidrar i år till att skatteintäkterna fortsätter att öka starkt, dock svagare än de två föregående åren. Nästa år dämpas ökningstakten markant och skatteintäkterna ökar då långsamt, sett i ett historiskt perspektiv. Att ökningstakten dämpas nästa år beror på att skatt på arbete utvecklas betydligt långsammare än i år, att hushållens kapitalvinster minskar och på att vissa skatter sänks. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år bidrar högkonjunkturen till att skatteintäkterna fortsätter att öka starkt. Ökningstakten är dock lägre än föregående år. Nästa år bromsar ökningstakten in ytterligare eftersom intäkterna från hushållens kapitalskatter minskar och skatt på arbete, bolagsskatter samt skatt på konsumtion ökar långsammare än i år. Intäkterna från skatt på arbete ökar långsammare under prognosperioden än de gjort de två senaste åren. Det beror främst på att ökningen av de största skattebaserna, löner och pensioner, dämpas samt på skattesänkningar, framför allt för personer över 65 år. Intäkterna från skatt på kapital ökar svagt i år och förväntas minska nästa år. Skatt på företagsvinster ökar under hela prognosperioden medan hushållens kapitalvinster sjunker både i år och nästa år. Schablonintäkter, ränteutgifter och ränteinkomster ökar starkt från 219 till följd av en stigande ränta. Skatteintäkterna på konsumtions- och insatsvaror ökar också långsammare i år och kommande år än de gjort de senaste åren. Dämpningen i år beror på att energiskatterna ökar långsammare. Framöver förklaras dämpningen främst av att bostadsinvesteringarna bromsar in, vilket leder till lägre momsintäkter. Skattesänkningar bidrar till att dämpa skatteintäkterna Nästa år bidrar aviserade skattesänkningar på 8 miljarder kronor till att dämpa utvecklingen av skatteintäkterna. Skattesänkningarna blir successivt större under prognosperioden och 221 uppgår de till 2 miljarder kronor. Den största aviserade skattesänkningen är lägre inkomstskatt för personer över 65 år som sänks i flera steg under prognosperioden. Andra större skattesänkningar är ett återinförande av skattereduktion på fackföreningsavgift, ett tillfälligt utvidgat växa-stöd till aktie- och handelsbolag, samt ändrad beskattning av drivmedel. Det har också föreslagits skattehöjningar som till viss del motverkar skattesänkningarna. De största avser; höjd vägtrafikskatt (malus) som en del av bonus-malussystemet, skatt på flygresor samt slopad skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård. Totalt uppgår skattehöjningarna nästa år till 2 miljarder kronor och de växer till totalt 6 miljarder kronor 221. Tabell 5. Effekter av budgetpropositionen Skatt på arbete Skatt på kapital 1 2 Skatt på konsumtion och insatsvaror Totala skatteintäkter Varav kommunernas skatteintäkter Varav statens skatteintäkter Sänkt skatt för personer över 65 år, förhöjt grundavdrag, påverkar främst kommunernas skatteintäkter. Regeringen har även aviserat en fortsatt sänkning av skatten för personer över 65 år både 219 och 22. I beräkningarna har denna sänkning lagts in som en skattereduktion som då endast påverkar statens skatteintäkter. Skatteintäkterna blir därmed sammanlagt 5 miljarder kronor lägre nästa år och 14 miljarder kronor lägre 221 till följd av aviserade skatteförändringar. För mer information se kapitel 7 Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Diagram 5. Påverkan på skatteintäkterna av regeländringar Procent Åren ökar statens skatteintäkter betydligt svagare än skatteintäkterna i kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Det förklaras framför allt av att kapitalskatterna, som är en statlig skatt, sjunker samtidigt som kommunernas viktigaste skatteintäkter, skatt på arbete, utvecklas relativt starkt. I slutet av perioden ökar skatt på kapital, vilket leder till att skatteintäkterna i staten ökar i ungefär samma takt som i övriga sektorer Källa: ESV Skattehöjning/sänkning Andel av de totala skatteintäkterna Anm.: I ESV:s prognoser ingår beslut från propositioner samt aviserade förslag som är tydliga och beräkningsbara Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Staten 1,6 9,2 4,4 2,3 2,2 3,1 2,9 Kommunsektorn 5,4 5,6 4,5 3,2 3,7 3,4 3,2 ÅP-systemet 4,9 4,4 4,5 4,2 3,5 3,3 3,2 Offentliga sektorns skatteintäkter 7,9 7,3 4,5 2,8 2,9 3,3 3,1 Skattekvoten sjunker kommande år Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, sjunker från 44,1 procent 216 till 43,2 procent 219. Därefter är den i stort sett konstant. Att kvoten sjunker beror främst på att hushållens kapitalskatter sjunker i år och nästa år. Även punktskatterna sjunker som andel av BNP och bidrar till den minskande skattekvoten. Skatteförändringarna i budgetpropositionen för 218 bidrar till att sänka kvoten med omkring,2 procentenheter under prognosperioden. Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvot Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Procent Skattekvot, procent av BNP Källa: SKV och ESV Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 6 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna utgörs av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensionsavgiften påverkar inte de totala intäkterna eftersom den motverkas av en lika stor skattereduktion. De indirekta skatterna utgörs främst av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Intäktsökningen från skatt på arbete dämpas betydligt i år men den är fortfarande relativt stark i ett historiskt perspektiv. Att ökningstakten dämpas beror framför allt på att skattehöjningarna är mindre. Förra året uppgick skattehöjningarna till nästan 3 miljarder kronor medan de i år uppgår till 3 miljarder kronor. Tabell 7. Skatt på arbete /Procent Direkta skatter Indirekta skatter Totalt Förändring (%) 5,6 8,8 5, 3,2 3,3 3, 3, Varav direkta 5,3 9,4 4,8 2,6 2,9 2,6 2,8 Varav indirekta 6,1 8, 5,2 3,8 3,8 3,5 3,2 Källa: SKV och ESV 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER 217

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Direkt skatt på arbete ökar långsammare framöver Det är främst löner och pensioner som utgör skattebasen för de direkta skatterna, där löner är den viktigaste. Utbetalda löner ökar i ungefär samma takt i år som förra året men pensionerna ökar långsammare. Samtidigt är skattehöjningarna betydligt mindre, 1 miljard kronor i år jämfört med 14 miljarder kronor förra året. Detta medför att direkt skatt på arbete ökar långsammare i år. Ökningen av utbetalda löner dämpas successivt under hela prognosperioden. Även aviserade skatteförändringar sänker utvecklingstakten under hela prognosperioden. De påverkar nästa år mest då de sänker utvecklingstakten med 1,1 procentenheter. Taxerad inkomst och beskattningsbar förvärvsinkomst ökar svagare än utbetalda löner under större delen av prognosperioden. Det beror på att utvecklingen av transfereringarna ökar svagt eller minskar under perioden. Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå Utbetalda löner , 4,8 4,1 3,7 3,5 3,1 Transfereringar 127 2,9-1,2-1,5 1,3 1,3 1,9 Varav Aktivitets-och sjukersättning 27-3,3-2,9-2,2-1,1 -,5,9 Varav Sjukpenning och föräldrapenning 71 6,1 1,6 1,6 2,7 2,5 2,6 Varav Arbetsmarknadsersättningar 29,9-6,8-9,8 -,8 -,4,5 Pensioner 454 6,2 4,3 3,1 3,2 3,6 3,8 Inkomst av näringsverksamhet 49 1, 2,9 2,4 2,1 2, 1,7 Taxerad inkomst ,1 4,3 3,5 3,5 3,4 3,2 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,4 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 Källa: SKV och ESV redovisas i miljarder kronor Den låga inflationen förra året medför att grundavdraget ökar svagare än den taxerade inkomsten i år. Detta gör att den beskattningsbara inkomsten ökar snabbare än den taxerade inkomsten. Nästa år ökar grundavdraget starkare än den taxerade inkomsten till följd av den föreslagna höjningen av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. Den beskattningsbara inkomsten ökar då långsammare än den taxerade inkomsten. Framöver utvecklas de båda mer i linje med lönerna. Att pensionerna ökar mer i slutet av prognosperioden beror på att antalet pensionärer ökar och att inkomstbasbeloppet då stiger snabbare. Den låga inflationen och den begränsade uppräkningen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt i år leder till att den statliga inkomstskatten ökar snabbare än den kommunala inkomstskatten. Den genomsnittliga kommunala skattesatsen har höjts med 2 öre, vilket har en marginell effekt på skatteintäkterna. Tabell 9. Statlig inkomstskatt om inget annat anges Statlig inkomstskatt Undre skiktgräns Övre skiktgräns Förändring (%) 7,1 11,1 5,9 2,1 3,,9 -,5 Källa: SKV och ESV Från och med nästa år räknas skiktgränserna för den statliga inkomstskatten åter upp med KPI plus 2 procentenheter. Detta tillsammans med att KPI stiger snabbare, framför allt från 219, innebär att den statliga skatten ökar betydligt långsammare framöver och till och med sjunker något 221. Sammantaget ökar statens skatteintäkter dock långsammare än både de kommunala skatteintäkterna och lönesumman. Tabell 1. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt /Procent Aktuell prognos 5,1 5,4 4,5 3,1 3,7 3,4 3,2 Föregående prognos 4,6 5,3 4,5 3,5 3,4 3,4 3,5 Fastställda 5, 5, 4,8 3,4 Underliggande utveckling 4,7 5,5 4,3 3,7 3,6 3,4 3,2 Kommunal skatt ,7 4,6 3,1 3,7 3,4 3,2 Källa: SKV och ESV 1 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 17 NOVEMBER