Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli Beräkningarna slutfördes den 23 augusti Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2016 Tabeller ESV publicerar de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i septemberprognosen: prognostabeller september 2016.

3 ESV:s Septemberprognos Sammanfattning För första gången sedan 2009 blir det överskott i de offentliga finanserna i år. Mot bakgrund av den starka konjunkturen och att skatterna har höjts med över 30 miljarder kronor är dock överskottet litet. Att överskottet inte blir större beror delvis på kraftigt stigande utgifter, som en följd av det stora flyktingmottagandet förra året. De höga utgifterna ligger kvar även nästa år och det finansiella sparandet blir åter negativt. Trots att sparandet stärks åren därefter nås inte överskottsmålet. Utgiftstaket klaras däremot med god marginal samtliga år. Tillväxten fortsätter att vara stark. I år växer BNP med 3,2 procent och nästa år med 2,1 procent. Den starka tillväxten leder till att resursutnyttjandet nu är högre än normalt. Även sysselsättningen fortsätter att öka mycket. Allt större svårigheter att få tag på personal med rätt kompetens bidrar dock till att dämpa både ökningen av sysselsättningen och BNP framöver. Sysselsättningsgraden stiger i år men sjunker därefter då de utlandsfödda, som har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, ökar som andel av befolkningen. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten fortsätter att minska i närtid, ner till 6,4 procent nästa år, för att sedan stiga igen. Skatteintäkterna ökar med 4,9 procent i år. Skatt på arbete ökar mycket till följd av den starka tillväxten i ekonomin och skattehöjningar på mer än 30 miljarder kronor. Kapitalskatterna sjunker dock då hushållens kapitalvinster och bolagsskatterna var tillfälligt höga förra året. Nästa år fortsätter kapitalskatterna att sjunka bland annat till följd av att taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder slopas. Övriga skatter ökar långsammare än i år då tillväxten i ekonomin inte är lika stark. Utgifterna för flyktingmottagandet ökar kraftigt i år och ligger kvar på en hög nivå nästa år. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar också till att höja utgifterna i år och nästa år. Sett över hela perioden ökar utgifterna måttligt. En stark ökning av skatteintäkterna leder till att de offentliga finanserna visar ett litet överskott på 2 miljarder kronor i år. Det är första gången sedan Nästa år, då tillväxten dämpas och bidraget från skattehöjningar är litet, visar offentliga sektorns finanser återigen underskott, med 13 miljarder kronor. Därefter stärks sparandet igen och 2020 uppstår ett överskott på drygt 1 procent av BNP. Det är i staten som överskotten uppstår. I kommunsektorn växer underskotten successivt och även ålderspensionssystemet visar underskott alla prognosåren. Statens budgetsaldo blir betydligt bättre än det finansiella sparandet. Nästan hela skillnaden beror på periodiseringseffekter av skatter där en stor del av de tillfälligt starka kapitalskatterna förra året betalats in i år. Statsskulden och Maastrichtskulden faller som andel av BNP under hela prognosperioden. På kort sikt främst till följd av en stark BNP-tillväxt och på längre sikt framför allt beroende på växande budgetöverskott. Överskottsmålet nås inte under prognosperioden trots den goda utvecklingen i ekonomin och trots att det finansiella sparandet förbättras över tid. Att överskottet når drygt 1 procent av BNP ett enskilt år innebär inte att målet nås eftersom sparandet ska vara 1 procent under en konjunkturcykel. Däremot klaras utgiftstaket alla år. Det finns goda marginaler till taket även i närtid, till skillnad från i våra tidigare bedömningar. I senaste prognosen var marginalen för framför allt nästa år mycket liten. Den har förbättrats främst på grund av att retroaktiva återbetalningar av rabatter på EU-avgiften nu väntas komma 2017 i stället för EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

4 Makroekonomisk utveckling BNP-tillväxten nådde sin topp förra året och dämpas nu. Även sysselsättningsökningen mattas av. Arbetslösheten fortsätter att sjunka den närmaste tiden, till 6,4 procent nästa år. Därefter vänder den upp igen. Ett högt resursutnyttjande driver upp löner och priser framöver. Tillväxten i ekonomin bromsar in BNP ökar i år med 3,2 procent, kalenderkorrigerat. Det är en stark ökning, men inte lika stark som förra året då BNP ökade med 3,9 procent. Det är främst exporten som bromsar in vilket medför att nettoexporten, som förra året höjde tillväxten med 0,4 procentenheter, i år sänker den lika mycket. Den inhemska efterfrågan fortsätter att öka i samma takt som Den starka tillväxten både förra året och i år innebär att resursutnyttjandet i ekonomin nu är högre än normalt. Kommande år dämpas BNPtillväxten ytterligare då pris- och räntehöjningar kyler av ekonomin och BNP går mot den potentiella nivån. Bristen på arbetskraft bidrar till att dämpa tillväxten i vissa sektorer. Exporten, som ökade betydligt snabbare än marknadstillväxten förra året, ökar långsammare i år. Dels ökar marknadstillväxten mindre i år och exporten ökar inte längre mer än den. Det är både exporten av varor och tjänster som bromsar in. Tjänsteexporten var tillfälligt hög under 2015 då tidigare obetalda royalties och licensavgifter betalades ut. Under 2017 ökar marknadstillväxten för svensk export snabbare vilket ger en starkare exportutveckling. Hushållens inkomster stiger relativt snabbt, sparkvoten är hög och räntorna är historiskt låga, vilket bäddar för en fortsatt stark konsumtionsökning. Hushållens konsumtion väntas därmed öka i ungefär samma takt i år som förra året. Inkomsterna, och därmed hushållens konsumtion, stiger relativt snabbt även Därefter avtar ökningstakten då antalet arbetade timmar utvecklas svagare samtidigt som ränteutgifterna för hushållen ökar. Då sparkvoten är hög i utgångsläget finns det utrymme för att konsumtionen kan öka mer än inkomsterna och sparkvoten faller något under prognosperioden. Den offentliga konsumtionen ökar med hela 3,5 procent i år. Det är framför allt ökade kostnader för migration och integration som höjer konsumtionen men även satsningar i de senaste budgetarna bidrar. I kommunsektorn möjliggör den aviserade höjningen av statsbidragen, med 10 miljarder kronor, att konsumtionen kan fortsätta öka relativt starkt Därefter ökar den kommunala konsumtionen betydligt långsammare, och inte tillräckligt mycket för att täcka det demografiska behovet. I staten minskar konsumtionen från 2017 till Investeringarna ökar mycket i år, liksom de gjorde förra året. Bostadsinvesteringarna och maskininvesteringarna i näringslivet fortsätter att öka snabbt. I kommunsektorn stiger investeringarna till följd av nybyggnation och renovering av verksamhetslokaler. Nästa år ökar investeringarna i näringslivet och i kommunsektorn långsammare vilket i viss mån motverkas av större statliga infrastrukturinvesteringar. Industrins lager har ökat under första halvåret och lagerinvesteringarna beräknas höja BNP-tillväxten med 0,3 procentenheter i år. Den lageruppbyggnad som skett avvecklas framöver vilket minskar tillväxten med 0,2 procentenheter Stark sysselsättning ger lägre arbetslöshet I likhet med förra året ökar sysselsättningen starkt även i år. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt hög, både i tjänstesektorn och i offentlig sektor. Bristen på arbetskraft med rätt kompetens fortsätter dock att öka vilket hämmar sysselsättningsökningen något. Nästa år ökar sysselsättningen betydligt långsammare då aktiviteten i ekonomin dämpas och efterfrågan på arbetskraft inte ökar lika snabbt. Även sysselsättningsgraden stiger Längre fram minskar den då de utlandsfödda, som har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, stiger som andel av befolkningen. Arbetslösheten sjunker både i år och nästa år, ner till 6,4 procent. Det beror främst på att sysselsättningen ökar men också på att ökningen i arbetskraftsdeltagandet bromsar in, delvis till följd 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

5 av att andelen studerande i befolkningen väntas stiga då antalet utbildningsplatser blir fler. Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos BNP 4,2 3,4 1,9 1,5 1,4 1,9 BNP, kal.korr. 3,9 3,2 2,1 1,6 1,4 1,7 Inhemsk efterfrågan 3,9 4,0 1,7 1,5 1,3 1,9 Nettoexport 1 0,4-0,4 0,2 0,1 0,1 0,1 Arbetade timmar, kal.korr 1,0 2,1 0,9 0,5 0,2 0,3 Sysselsatta 1,4 1,8 0,9 0,5 0,2 0,3 Arbetslöshet, ILO 2 7,4 6,8 6,4 6,5 6,6 6,7 Sysselsättningsgrad 3 66,7 67,2 67,2 67,1 66,8 66,6 Timlön, KL 4 2,4 2,9 3,4 3,6 3,5 3,4 Lönesumma 4,3 4,6 4,5 4,1 3,7 3,7 KPI 0,0 0,9 1,4 2,5 3,1 3,2 KPIF 5 0,9 1,4 1,7 2,0 2,2 2,2 Reporänta, värde vid årets slut -0,35-0,50-0,25 0,75 2,00 2,75 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 Procent av arbetskraften. 3 Procent av befolkningen 4 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik. 5 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Efter 2017 dämpas sysselsättningsökningen ytterligare och arbetslösheten stiger igen. Det beror på att arbetslösheten närmar sig sin jämviktsnivå. Jämviktsarbetslösheten stiger successivt under prognosperioden då allt fler av de nyanlända kommer in i arbetskraften, de väntas vara arbetslösa i högre utsträckning än genomsnittet. Ökad löneglidning Avtalsförhandlingarna under våren resulterade i ettåriga avtal med avtalsmässiga löneökningar på 2,2 procent för de flesta, vilket är i nivå med avtalen de senaste åren. SKL och Kommunal tecknade dock ett treårigt avtal som ger 3 procents löneökningar I kommunsektorn höjs dessutom lönerna både 2016 och 2017 av det extra tillskottet i budgeten för höjda lärarlöner. Trots att avtalen för ekonomin som helhet ligger på ungefär samma nivå som förra året ökar lönerna totalt sett mer i år än förra året eftersom löneglidningen drivs upp av stigande brist på arbetskraft och därmed större konkurrens om de arbetssökande. Kommande år stiger löneökningstakten ytterligare på grund av det ansträngda resursläget. Inflationen stiger Inflationen har stigit det senaste året. Räntekostnaderna sänker fortfarande KPI som är lägre än den underliggande inflationen. Prisökningen på importerade varor har dämpats och de senaste månaderna har de återigen bidragit till att sänka inflationen till följd av att kronan stärktes igen under slutet av förra året och under inledningen av Då kronan väntas fortsätta att appreciera, bortsett från den försvagning som har skett de senaste månaderna, väntas priserna på importerade varor fortsätta att sjunka ett tag innan de börjar stiga igen. Priserna på inhemska varor och tjänster fortsätter att stiga eftersom resursutnyttjandet är högt och arbetskraftskostnaderna tar fart åren framöver. Ett stigande oljepris, högre elpriser och högre skatt på drivmedel bidrar till en stigande inflation framöver. Sammantaget ökar den underliggande inflationen enligt KPIF med 1,4 procent i år och 1,7 procent nästa år. Det är först 2018 som inflationen överstiger Riksbankens inflationsmål. Riksbanken väntas börja höja reporäntan under slutet av Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar de totala skatteintäkterna med 4,9 procent, vilket är en svagare ökning än förra året. Att intäktsökningen dämpas beror främst på att kapitalskatterna var tillfälligt höga under Skatt på arbete ökar däremot mer i år än förra året. Lägre ökningstakt för de totala skatteintäkterna Intäkterna från skatt på arbete ökar i år mer än förra året både till följd av stora skattehöjningar och att lönesumman ökar mer. Även konsumtionsskatterna ökar relativt mycket, om än svagare än EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

6 förra året. Intäkterna från skatt på kapital sjunker däremot i år. Ökningstakten för de totala skatteintäkterna är lägre i år än föregående år. Skattekvoten uppgår i år till 43,5 procent som andel av BNP, vilket är samma nivå som förra året. Trots de stora skattehöjningarna stiger alltså inte skattekvoten i år eftersom kapitalskatterna sjunker. Kommande år stiger skattekvoten något. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Procent Skattekvot, procent av BNP Skattehöjningar driver upp intäkterna De direkta skatterna på arbete ökar starkare i år än förra året eftersom löner, som utgör den största skattebasen, ökar i snabbare takt. Skatteintäkterna ökar dock mer än lönerna på grund av skattehöjningar. Även pensioner, som är den näst största skattebasen, ökar i snabbare takt i år än förra året. Skattehöjningar bidrar i år till att öka skatteintäkterna med drygt 30 miljarder kronor. De beloppsmässigt största skattehöjningarna är slopad nedsättning av socialavgifter för unga och sänkt subventionsgrad för ROT-avdrag. Även nedtrappningen av jobbskatteavdraget, en oförändrad nedre skiktgräns för statlig skatt samt höjda kommunala skattesatser bidrar till de ökade skatteintäkterna. Framför allt påverkas de statliga skatteintäkterna av skattehöjningarna, vilket medför att de ökar snabbare än de kommunala skatteintäkterna i år Tabell 2. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent Utfall Prognos Aktuell prognos skatteunderlag 3,2 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,8 Föregående prognos 5,6 5,5 4,6 4,1 3,9 3,9 Fastställda uppräkningsfaktorer 5,0 5,3 Underliggande utveckling skatteunderlag 3,6 4,6 5,4 4,6 4,1 3,9 3,8 Kommunal skatt 3,6 5,4 5,6 4,6 4,1 3,9 3,8 Källa: SKV och ESV Lägre subventionsgrad vid köp av ROT-tjänster Skattereduktionerna som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, uppgår i år till 231 miljarder kronor. På grund av att subventionsgraden för ROT-avdraget sänkts och att utnyttjandet var tillfälligt högt förra året, beräknas skattereduktionen för ROT- och RUTtjänster minska från 23 miljarder kronor förra året till 13 miljarder kronor i år. Därefter ökar HUSavdragen gradvis, till 17 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. Slopad nedsättning av socialavgifter för unga Det stegvisa slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga inleddes i augusti förra året, vilket då ökade skatteintäkterna med 6 miljarder kronor. I år ökar skatteintäkterna med ytterligare 13 miljarder kronor och nästa år, då ändringen får full effekt, ökar intäkterna med ytterligare 3 miljarder kronor. Sammantaget höjs alltså intäkterna till följd av den slopade nedsättningen med 22 miljarder kronor från och med Det bidrar till att indirekta skatter på arbete stiger snabbare än lönesumman Hushållens kapitalskatter sjunker både i år och nästa år Hushållens kapitalvinster, som ökade kraftigt förra året, beräknas sjunka i år. Skatten på kapitalvinsterna minskar dels till följd av att taket för uppskovsbeloppet vid försäljning av bostäder 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

7 har slopats, dels till följd av lägre finansiella kapitalvinster. Det slopade taket innebär att det från och med 21 juni i år går att göra större uppskov än tidigare från skatt på kapitalvinster vid bostadsförsäljningar. Då förändringen inte skedde förrän i juni i år innebär det att skatteintäkterna minskar även nästa år till följd av regeländringen. Denna regel gäller till den 30 juni Schablonintäkterna på investeringssparkonton ökar i år, trots att räntenivån sjunker. Det beror dels på ett ökat sparande, dels på att skatten på insatta medel på investeringssparkonton har höjts. Hushållens ränteinkomster och ränteavdrag minskar i år till följd av något lägre räntenivåer. Mot slutet av prognosperioden ökar ränteinkomsterna och ränteavdragen snabbt till följd av stigande räntenivåer samt större finansiella tillgångar och skulder. Ränteavdragen ökar dock, i miljarder kronor, mer än ränteinkomsterna. Höga intäkter från företagsvinster Skatteintäkterna från företagens vinster var höga Det förklaras av en stark tillväxt i ekonomin men också av att två bolag i en koncern förra året redovisade en mycket stor skattepliktig intäkt. Denna intäkt på 15 miljarder kronor antas ha varit tillfällig och innebär att intäkterna är lägre i år. Den underliggande ökningen är dock fortsatt stark. Låga räntor ger låg avkastningsskatt i närtid Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den mycket låga nivån på statslåneräntan förra året får till följd att avkastningsskatten i år minskar till historiskt låga 4 miljarder kronor. Avkastningsskatten förväntas bli ännu lägre under 2017 för att sedan vända uppåt på grund av en successivt stigande räntenivå. I slutet av prognosperioden uppgår avkastningsskatten till 21 miljarder kronor. 1 Vi har inte tagit hänsyn till det nya förslaget om att vid bostadsförsäljning beräkna uppskovets storlek som en kvot av bostadspriset istället för, som idag, prisskillnaden mellan köpt och såld bostad. Låga elpriser ger lägre fastighetsskatt Vattenkraftverkens taxeringsvärden beräknas bland annat utifrån verkens årsproduktion och priset på el. Vid 2019 års allmänna fastighetstaxering av elproduktionsenheter förväntas taxeringsvärdena sjunka på grund av att elpriset har sjunkit sedan senaste taxeringen Det får till följd att intäkterna av fastighetsavgiften och fastighetsskatten från vattenkraftverken sammanlagt minskar med drygt 3 miljarder kronor Hög offentlig konsumtion driver upp momsen i år Momsintäkterna steg med 7 procent under 2015, vilket var betydligt snabbare än hushållens konsumtion. Att intäkterna steg snabbare än konsumtionen kan delvis förklaras av en snabb ökningstakt av investeringarna, framför allt i bostäder. I år fortsätter momsintäkterna att stiga snabbt. Ökningen av konsumtionen och investeringarna inom den offentliga sektorn bidrar till den fortsatt starka utvecklingen. Eftersom momsinbetalningarna avseende offentlig sektor betalas tillbaka till kommuner och statliga myndigheter påverkas inte statens totala inkomster av att momsintäkterna från offentlig sektor ökar. Ökad försäljning av biodrivmedel Intäkterna från energi- och koldioxidskatter minskar med 0,1 procent av BNP under prognosperioden trots relativt stora skattehöjningar i år och att vissa av skatterna framöver räknas upp med KPI plus 2 procentenheter, vilket ska motsvara utvecklingen av BNP. Minskningen beror på att inblandningen av biodrivmedel i framför allt diesel ökar. Biodrivmedel beskattas endast med en viss del av energiskatten för det bränsle som det ersätter och är befriat från koldioxidskatt. Högre intäkter från bankavgifter I år ersätts den nuvarande stabilitetsavgiften, som bankerna betalar, med en resolutionsavgift som är ungefär dubbelt så stor. Första året är avgiften dock halverad då stabilitetsavgiften samtidigt betalas in för sista gången. Det innebär att intäkterna EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

8 från bankernas avgifter från och med i år höjs med cirka 4 miljarder kronor. Låga utdelningar från statliga bolag och Riksbanken Förra året uppgick statens aktieutdelningar till drygt 20 miljarder kronor. Det var en tillfälligt hög nivå till följd av extrautdelningar från framför allt Akademiska Hus, Specialfastigheter och SJ om totalt 9 miljarder kronor. I år minskar utdelningarna till drygt 13 miljarder kronor, inklusive extrautdelningar från Akademiska Hus och Apoteket. Normalt står TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Akademiska Hus för merparten av statens totala aktieutdelningar. Fortsatt svaga resultat i Vattenfall och LKAB får dock till följd att dessa bolag inte ger några utdelningar, varken i år eller nästa år. De förväntas redovisa bättre resultat från och med 2017 och beräknas åter ge utdelningar Vinsterna ligger dock på en betydligt lägre nivå än tidigare år. Därtill sjunker Riksbankens utdelning med drygt 1 miljard kronor nästa år för att därefter upphöra helt. Utgifter på statens budget Utgifterna ökar måttligt under prognosperioden. För flyktingmottagandet ökar dock utgifterna kraftigt i år men sjunker kommande år. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar till högre utgifter i år och nästa år. Som andel av BNP sjunker utgifterna något under prognosperioden. Utgiftskvoten sjunker De totala utgifterna ökar med 24 miljarder kronor i år och med 37 miljarder kronor nästa år. Åren därefter ökar utgifterna långsammare med undantag för 2019 då utgifterna i stort sett är oförändrade. Som andel av BNP ökar utgifterna på kort sikt men minskar sett över hela perioden från 21,5 procent 2015 till 19,7 procent Utgiftsutvecklingen påverkas i år av en ändrad redovisning i budgeten och tidigareläggningar 2. Justerat för detta ökar utgifterna i stället som mest i år, med 45 miljarder kronor, och med 21 miljarder kronor nästa år. Den stora ökningen i år beror 2 Se faktaruta i ESV:s aprilprognos, sid 26. främst på de kraftigt höjda utgifterna för migration till följd av det stora antalet asylsökande förra hösten. Diagram 2. Utgifter på statens budget Miljarder kronor Källa: ESV Takbegränsade Uo:n Totala utgifter % av BNP Procent av BNP Räntor, nettoutl, kassakorr Takbegr Uo:n % av BNP De takbegränsade utgiftsområdena 3 ökar i år och nästa år med 27 respektive 41 miljarder kronor. I justerade termer blir dock ökningen 62 miljarder kronor respektive 19 miljarder kronor. De flesta utgiftsområdena ökar under prognosperioden, då de påverkas av pris- och löneutvecklingen samt av befolkningsökningen. Några utgiftsområden ökar av andra skäl. Migrations- och integrationsutgifterna är högst i år Utgifterna för Migration samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas bli som högst i år. De ligger kvar på en hög nivå nästa år men därefter sjunker de. Ökningen i år beror främst på det stora antalet asylsökande under förra året. I år räknar vi med att personer, varav ensamkommande barn, ansöker om asyl i Sverige. Det är en avsevärd minskning jämfört med förra året då asylsökande kom till Sverige, varav var ensamkommande barn. De ensamkommande barnen står för en stor del av utgifterna i mottagningssystemet eftersom kostnaderna för dem är högre än för övriga 3 Samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntorna. I begreppet ingår inte heller Riksgäldens nettoutlåning eller kassamässig korrigering EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

9 asylsökande. De många ensamkommande barnen under 2015 bidrar till höga utgifter Den kraftiga minskningen av antalet asylsökande i år jämfört med förra året beror på införandet av ID-kontroller både i Sverige och i andra europeiska länder, hårdare gränsbevakning i flertalet länder, det avtal som EU slutit med Turkiet för att stoppa flyktingars båtresor över Medelhavet samt förändrade asylregler i Sverige. Osäkerheten kring antalet asylsökande framöver är dock stor. Nästa år räknar vi med en tillfällig uppgång till personer. Uppgången förklaras av att det fortfarande finns starka drivkrafter till att söka asyl i Europa, och att Sverige då ska ta emot sin kvot av de asylsökande som ska omplaceras från Grekland och Italien. Antalet kvotflyktingar uppgår till ungefär personer. Åren väntas det komma asylsökande per år. Utgifterna för migration finansieras delvis med medel från biståndsanslaget. I år uppgår avräkningen till 12 miljarder kronor 5, eller 28 procent av biståndsramen. Kommande år minskar avräkningen. Utgifterna för kommunmottagandet inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering beräknas stiga kraftigt de närmaste åren i takt med att fler personer kommunplaceras. I år höjs utgifterna också av att schablonersättningen till kommunerna höjdes från den 1 januari Det tar lång tid innan alla som sökte asyl förra året blir kommunmottagna, och därför minskar utgifterna inom området först Utgifterna för sjukpenning planar ut Utgifterna för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning minskar i år och nästa år men därefter ökar de igen. Sedan 2012 har utgifterna för sjukpenningen ökat med procent per år, efter att ha minskat markant under flera års tid. Nu planar uppgången ut och ökningen för de kommande åren 4 ESV har inte tagit hänsyn till förslaget om ett nytt ersättningssystem för mottagande av ensamkommande barn och unga som regeringen presenterade den 30 augusti. 5 ESV har inte tagit hänsyn till det förslag om minskad avräkning som regeringen presenterade den 31 augusti. blir mindre. Antalet sjukpenningdagar ökar i år med knappt 6 procent. Från och med 2018 räknar vi med att sjukpenningdagarna följer utvecklingen av antalet sysselsatta. Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning väntas fortsätta minska eftersom fler personer lämnar försäkringen än vad som tillkommer. Antalet minskar dock i allt långsammare takt och i slutet av prognosperioden ökar utgifterna på grund av högre medelersättning. Förändrade redovisningsprinciper höjer utgifterna på arbetsmarknadsområdet Utgifterna för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ökar med 9 miljarder kronor i år för att därefter endast öka långsamt. Den stora ökningen i år beror till stor del på att nystartsjobben och yrkesintroduktionsanställningarna, som tidigare redovisats på inkomstsidan, från och med i år redovisas på utgiftssidan. Övriga utgifter är i stort sett oförändrade. Inom flera andra utgiftsområden ökar utgifterna Det internationella biståndet räknas upp med BNI, med avräkningar för bland annat flyktingkostnader. Sedan 2013 har dessa avräkningar ökat avsevärt och är som högst i år 5. Det leder till att utgifterna för biståndet sjunker i år men ökar kommande år. Utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar kontinuerligt. Det är främst barnbidrag och föräldraförsäkring som ökar, vilket beror på att både antalet barn blir fler och medelersättningen stiger. Satsningar i budgeten för 2016 höjer utgifterna för Utbildning och universitetsforskning relativt mycket under prognosperioden. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning och yrkesutbildning, höjda lärarlöner samt fler anställda i lågstadiet. Utgifterna för Samhällsplanering och bostadsförsörjning ökar i år och nästa år till följd av satsningar i budgeten för Drygt hälften avser investeringsstöd för byggande av hyresbostäder och bostäder för studerande. Resterande medel går EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

10 bland annat till kommunerna för ökat stöd för bostadsbyggande. Inom kommunikationsområdet stiger utgifterna främst till följd av ökade investeringar i såväl vägar som järnvägar. Förändrad redovisning höjer utgiftsnivån i år med 1,5 miljarder kronor då sjöfartsstödet flyttats hit från att tidigare redovisats mot inkomsttitel. Utgifterna för Allmänna bidrag till kommunerna ökar kraftigt Det beror på att regeringen aviserat att kommunerna då ska få ett permanent tillskott på 10 miljarder kronor. EU-avgiften var ovanligt hög förra året, främst på grund av att en del av årets avgift belastade utgiftsområdet redan då, vilket innebär att årets avgift är ovanligt låg. Den blir ovanligt låg även nästa år. Det beror främst på att långtidsbudgeten för perioden väntas träda i kraft, vilket innebär att Sverige då kommer att få tillbaka de rabatter vi har på EU-avgiften men ännu inte fått ta del av. Totalt handlar det om en retroaktiv återbetalning av rabatter på 10 miljarder kronor. Diagram 3. Utveckling för vissa utgiftsområden Miljarder kronor Miljarder kronor Statsskuldsräntorna ökar kommande år Ränteutgifterna beräknas till drygt 2 miljarder kronor i år och ökar till 33 miljarder kronor Ränteutgifterna varierar kraftigt mellan åren beroende på kurseffekter och periodiseringar, men underliggande finns en ökning under prognosperioden som beror på stigande marknadsräntor från dagens låga nivåer. Riksgäldens nettoutlåning minskar Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Den uppgår till 13 miljarder kronor i år och väntas de följande åren bli lägre. De närmaste åren påverkas nettoutlåningen framför allt av lånet till Riksbanken som stiger när enskilda lån refinansieras till en högre dollarkurs. I slutet av perioden motverkas stigande studie- och infrastrukturlån av allt högre inbetalningar av resolutionsavgifter från bankerna. Ut- och inlåning väger då i stort sett upp varandra. En tredjedel av statens utgifter går till hushåll Utgifterna kan även delas in med utgångspunkt i vad de används till, en så kallad realekonomisk fördelning. Tabell 3. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena på statens budget Miljarder kronor Utfall Prognos Real resursförbrukning Konsumtion Investeringar Transfereringar Hushåll Ålderspensionssystemet Kommuner Företag Utlandet Räntor Källa: ESV Sjukdom och funktionsned. Arbetsmarknad Bistånd Familjer och barn Migration och integration Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden Källa: ESV 1 Under 2016 höjs transfereringarna till företagssektorn med drygt 9 miljarder kronor till följd av ändrad redovisning. Det handlar om utgifter för främst nystartsjobb, yrkesintroduktionsanställningar och sjöfartsstöd som flyttas från inkomstsidan till utgiftssidan på statens budget. Två tredjedelar av utgifterna avser transfereringar. Cirka hälften av transfereringarna, eller en tredjedel av de totala utgifterna på statens budget, går 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

11 till hushållen. Det inkluderar bland annat pensioner, sjuk- och föräldraförsäkring samt arbetslöshetsrelaterade utgifter. Utöver transfereringar, avser utgifterna främst konsumtion som bland annat inkluderar myndigheternas förvaltningsanslag. I år och nästa år ökar framför allt transfereringarna till kommunsektorn, både på grund av generella satsningar och ökade utgifter för migration och integration. Transfereringarna till utlandet är ovanligt låga i år och nästa år då utgifterna för biståndet är låga i år och utgifterna för EUavgiften är tillfälligt låga både i år och nästa år. Utgifterna för räntor på statsskulden är mycket låga i år, framför allt till följd av det låga ränteläget, men de stiger kraftigt under prognosperioden. Finansiellt sparande och budgetsaldo I år blir det endast ett litet överskott i de offentliga finanserna trots stark tillväxt i ekonomin och stora skattehöjningar. Nästa år blir det åter underskott. Staten visar dock överskott hela perioden och budgetsaldot är ännu starkare. Kommunsektorn och ålderspensionssystemet dras däremot med underskott. Starka inkomster ger litet överskott i de offentliga finanserna i år De offentliga finanserna visar överskott på 2 miljarder kronor i år. Det är en stark förbättring av statens finansiella sparande som förklarar överskottet vilket främst beror på skattehöjningar. Kommunsektorn fortsätter däremot att visa underskott även i år. Samtidigt försämras det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet då de genomsnittliga pensionerna ökar allt snabbare. I år och nästa år räknas pensionerna upp relativt kraftigt på grund av att balanseringen i systemet, som varit aktiv sedan 2010, håller på att avslutas. Nästa år blir det återigen underskott i de offentliga finanserna. Sparandet försvagas i samtliga sektorer. Statens finanser påverkas av att utgifterna fortsätter att öka relativt mycket på grund av politiska satsningar. Samtidigt är skattehöjningarna betydligt mindre än i år. Även den underliggande utvecklingen av skatteintäkterna mattas av. Detta påverkar även kommunsektorns finanser som främst försvagas just på grund av den något svagare utvecklingen av skatteintäkterna samtidigt som den kommunala konsumtionen fortsätter att öka starkt. Underskottet i ålderspensionssystemet växer då pensionsutbetalningarna ökar snabbare än inkomsterna även nästa år. Tabell 4. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn Miljarder kronor om inget annat anges Utfall Prognos Finansiellt sparande offentlig sektor Procent av BNP -0,1 0,0-0,3 0,0 0,5 1,2 Statlig sektor Kommunal sektor Ålderspensionssystemet Källa: SCB och ESV Kommande år stärks de offentliga finanserna. Överskotten i den statliga sektorn växer kraftigt under perioden. Det beror på att de statliga utgifterna ökar långsammare än inkomsterna. Inkomsterna utvecklas i takt med ekonomin samtidigt som stora delar av de statliga utgifterna styrs av regelverk som innebär att om ingen aktiv finanspolitik förs så sjunker utgifterna i relation till BNP. Sparandet i kommunsektorn försämras däremot under hela prognosperioden. Statsbidrag och skattesatser antas vara oförändrade utöver redan aviserade höjningar vilket innebär att utgifterna ökar snabbare än inkomsterna. Ålderspensionssystemets finanser är relativt oförändrade framöver. Det beror på att balanseringen inte längre är aktiv och att pensionerna därmed räknas upp med den allmänna löneutvecklingen, vilket gör att ökningstakten inte varierar så mycket. Stark förbättring av statens finansiella sparande i år I år blir det ett överskott på 12 miljarder kronor i statens finanser. Det är en förbättring med 18 miljarder kronor jämfört med förra årets underskott på 6 miljarder kronor. Statens finansiella sparande EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

12 har visat underskott sedan Underskottet har i genomsnitt uppgått till 31 miljarder kronor per år under perioden Den kraftiga förbättringen i år beror främst på skattehöjningar. Nästa år blir överskottet något lägre, 7 miljarder kronor. Att överskottet försämras beror dels på att skatteintäkterna inte utvecklas lika starkt som i år, dels på att utgifterna ökar mer. men budgetsaldot stärks ännu mer Saldot på statens budget blir 41 miljarder kronor i år. Det är en förbättring med 73 miljarder kronor jämfört med Justerat för tidigarelagda utgifter 6 från 2016 till 2015 stärks saldot med 43 miljarder kronor. Budgetsaldot är därmed 29 miljarder kronor bättre än statens finansiella sparande. Nästan hela skillnaden beror på periodiseringseffekter avseende skatter. Inkomsterna ökar med 97 miljarder kronor i år jämfört med förra året. En stor del av ökningen beror på tillfälligt starka kapitalskatter som betalas in i år men avser förra året. Dessa påverkar budgetsaldot i år men det finansiella sparandet förra året, det vill säga det år det avser. Tabell 5. Statens budget i sammandrag Miljarder kronor Utfall Prognos Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster varav förs. egendom Totala utgifter Utg.omr. exkl. räntor Statsskuldsräntor Kassamässig korrig RGKs nettoutlåning Budgetsaldo Källa: ESV De totala utgifterna ökar i år långsammare än inkomsterna, med 24 miljarder kronor. De volatila ränteutgifterna sjunker kraftigt medan nettoutlå- 6 Se faktaruta i ESV:s aprilprognos 2016, sid 26. ningen och den kassamässiga korrigeringsposten stiger nästan lika mycket. De takbegränsade utgiftsområdena, där dessa poster inte ingår, ökar med 27 miljarder kronor. Ökningen dämpas av tidigarelagda utgifter från 2016 till Nästa år beräknas saldot till 13 miljarder kronor, det vill säga det försämras jämfört med i år. Skatteinkomsterna ökar betydligt långsammare än i år medan utgifterna ökar snabbare. De takbegränsade utgiftsområdena ökar med 41 miljarder kronor. Saldot fortsätter att förbättras då inkomsterna stiger i ungefär samma takt som BNP samtidigt som utgifterna ökar långsammare än inkomsterna. Statsskuldsräntorna fortsätter dock att stiga relativt snabbt. Hög kommunal konsumtion bidrar till underskott trots starka skatteintäkter Underskottet i kommunsektorns finansiella sparande växer till 7 miljarder kronor i år. Detta trots att både skatteintäkterna och statsbidragen ökar kraftigt, främst på grund av ersättningar för flyktingmottagandet. Dessa statsbidrag är schablonmässiga ersättningar som motsvaras av kommunala utgifter och ska därför inte påverka sparandet. En del är dock ersättningar för utgifter under slutet av förra året vilka inte hann betalas ut då. Därmed bidrar de till att stärka sparandet något i år. Däremot blir det inga extra tillskott i år, till skillnad från förra året då kommunsektorn fick 5,1 miljarder kronor från AFA Försäkring och 9,8 miljarder kronor från staten genom den så kallade migrationsöverenskommelsen. Dessa bidrog till att stärka sparandet förra året. Utgifterna för kommunal konsumtion ökar mycket starkt i år, främst på grund av utgifter för flyktingmottagandet men även satsningar på ökad personal och förbättrad löneutveckling inom skolan samt på arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Även utgifterna för investeringar ökar på grund av nybyggnation och renoveringar. Nästa år försämras sparandet ytterligare, till ett underskott på 10 miljarder kronor, trots att kommunsektorn då får ett permanent tillskott på 10 miljarder kronor i statsbidrag. Det beror på att skatteintäkterna utvecklas något svagare samtidigt 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

13 som tillskottet finansierar en ökad konsumtion. Den kommunala konsumtionen kommer därmed att öka starkt även nästa år. Utvecklingen drivs av demografiska behov inom skola, vård och omsorg samt utgifter för flyktingmottagandet och andra politiska satsningar inom det kommunala ansvarsområdet. Givet oförändrade skattesatser och statsbidrag förutom redan aviserade höjningar, och ett stort behov av kommunala tjänster, ökar utgifterna mer än inkomsterna vilket bidrar till ett försämrat sparande framöver. Allt större pensionsutgifter ger underskott i ålderspensionssystemet Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar ett litet underskott i år. Det beror på att utgifterna för pensioner ökar i en allt snabbare takt. Pensionssystemet är utformat så att skulderna på sikt inte ska kunna överstiga tillgångarna. Om det sker går systemet in i en balanseringsperiod. När skulderna är större än tillgångarna utvecklas pensionerna långsammare än löneutvecklingen, vilket ofta benämns som en broms i systemet. När tillgångarna återigen överstiger skulderna strävar systemet mot att återställa pensionerna till den nivå som gällt om balanseringen inte ägt rum. Då utvecklas pensionerna i stället snabbare än löneutvecklingen, vilket i motsats till att bromsa kan liknas vid att gasa. Pensionssystemet har befunnit sig i en balanseringsperiod sedan Gasen är aktiv under perioden vilket förklarar den snabba ökningen av pensionerna under dessa år. Balanseringen upphör 2018 vilket innebär att pensionerna åter kommer att räknas upp med inkomstindex. Från och med nästa år ska inkomstindex beräknas enligt de nya reglerna i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. Det nya regelverket innebär att inkomstindex utvecklas långsammare än enligt nuvarande regler. Den offentliga skulden Maastrichtskulden faller i år till 41 procent av BNP och den fortsätter att sjunka under hela prognosperioden till följd av att statens skuld minskar. Nedgången av statens skuldkvot beror till drygt hälften på den starka BNP-tillväxten. Resterande del förklaras av budgetöverskotten och till viss del av skulddispositioner m.m. Maastrichtskulden faller Den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) faller i år till 41 procent av BNP. Den fortsätter att sjunka framöver med cirka 2 procentenheter per år till 33 procent Det beror på att statens del, som utgör drygt tre fjärdedelar, sjunker såväl nominellt som i procent av BNP. Kommunsektorns skuld ökar nominellt under hela perioden men är i stort sett oförändrad som andel av BNP (9 procent). Statsskulden minskar även nominellt Statsskulden minskar i år som följd av överskottet i budgeten, till drygt miljarder kronor. Skulden fortsätter att sjunka under prognosperioden till drygt miljarder kronor Minskningen beror i huvudsak på överskotten i budgeten. Orealiserade valutakursvinster till följd av den väntade förstärkningen av kronan bidrar också till minskningen, medan övriga skulddispositioner m.m. höjer skulden något. BNP-tillväxten viktigast för skuldkvotens nedgång I relation till BNP minskar statsskulden i år till 30 procent och nedgången fortsätter under kommande år till 22 procent Drygt hälften av minskningen under perioden beror på BNP-tillväxten, som är relativt stark under perioden. Resterande del beror på budgetsaldot och i viss mån på skulddispositioner m.m. Budgetsaldot påverkas i sin tur av positiva engångseffekter vilka därmed bidrar till att sänka skulden, framför allt i år. Statsskulden sjunker med 20 miljarder kronor eller med 0,5 procent av BNP till följd av engångsvisa händelser i år. De största posterna är tillfälligt stora skatteinbetalningar från två bolag (15 miljarder kronor) och tidigarelagda utgifter från 2016 till 2015 (15 miljarder kronor). En stor negativ engångseffekt avser EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER

14 Riksbankens lån i Riksgälden som i år ökar med 13 miljarder kronor vilket är en följd av att enskilda lån refinansieras till en högre dollarkurs. Kommande år är engångseffekternas påverkan på skuldutvecklingen mindre än i år. Diagram 4. Statsskuld och Maastrichtskuld Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Statsskuld, mdkr Skuldkvot, % av BNP Procent av BNP 80 Maastrichtskuld, % av BNP De budgetpolitiska målen Överskottsmålet nås inte under prognosperioden även om det finansiella sparandet förbättras över tid. Däremot klaras utgiftstaket alla år. Kommunerna antas klara balanskravet men detta förutsätter att demografiskt motiverade utgiftsökningar hålls tillbaka i slutet av perioden. Överskottsmålet nås inte Överskottsmålet innebär att det finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP över en konjunkturcykel. Målet utvärderas med hjälp av flera indikatorer. Samtliga indikatorer visar att de offentliga finanserna inte når målet under prognosperioden. Det finansiella sparandet förbättras framöver och är i balans Det konjunkturjusterade sparandet är dock lägre än det faktiska finansiella sparandet och visar underskott till och med År 2020 är både det finansiella och det konjunkturjusterade sparandet över 1 procent. Överskott över 1 procent ett enskilt år innebär dock inte att målet nås eftersom sparandet ska vara 1 procent under en konjunkturcykel. För att målet ska nås krävs framtida utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och vilka instrument som ska användas är dock en politisk bedömning. Tabell 6. De budgetpolitiska målen indikatorer och uppföljning Procent av BNP resp. trend-bnp om inget annat anges Överskottsmålet Finansiellt sparande -0,1 0,0-0,3 0,0 0,5 1,2 Bakåtblickande tioårssnitt 0,3 0,1-0,3-0,5-0,4-0,3 Konjunkturjusterat 0,0-0,1-0,3-0,5-0,5-0,4 Sjuårsindikatorn -0,7-0,5-0,1 Konjunkturjusterat -0,7-0,6-0,3 Konjunkturjusterat sparande 1-0,9-0,3-0,6-0,2 0,4 1,2 Utgiftstaket 2 Marginal till utgiftstaket (mdkr) Säkerhetsmarginal (mdkr) i procent av utgiftstaket 1,0 1,5 2,0 2,5 3,0 Kvarvarande marginal (mdkr) Kommunsektorns balanskrav Resultat (mdkr) Källa: ESV Anm.: Trend-BNP är inte samma mått som vår bedömning av potentiell BNP, trend-bnp är skattat med ett HP-filter. 1 För 2015 är det konjunkturjusterade sparandet även justerat för engångseffekter på kapitalskatterna på 15 miljarder kronor motsvarande 0,4 procentenheter av trend-bnp. 2 För 2019 och 2020 finns inget fastställt utgiftstak, endast regeringens bedömning i vårpropositionen Utgiftstaket klaras samtliga år Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter. En sådan gräns understödjer överskottsmålet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Utgiftstaket omfattar utgifterna för ålderpensionssystemet samt utgifterna för samtliga utgiftsområden på statens budget utom statsskuldsräntorna. Utgiftstaket har klarats alla år sedan det infördes. För att upprätthålla ett starkt förtroende för de offentliga finanserna är detta viktigt även fortsättningsvis. Därför bör det finnas säkerhetsmarginaler för att klara oförutsedda utgiftsökningar för kommande år. Utgiftstaket klaras samtliga år under prognosperioden, och säkerhetsmarginalerna är tillräckliga. Den kvarvarande marginalen, efter beaktande av säkerhetsmarginaler, är som minst nästa år. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER 2016

15 Kommunerna uppfyller balanskravet Kommunsektorns balanskrav innebär att kommuner och landsting inte får budgetera med underskott. Ett negativt resultat ska återställas inom tre år om inte synnerliga skäl föreligger. Resultatet i kommunsektorn är positivt under hela prognosperioden och sektorn som helhet uppfyller därmed balanskravet. I närtid är resultaten mycket starka samtidigt som kommunsektorns finansiella sparande visar underskott. Skillnaden mellan dessa två saldon beror på olika regler gällande avgränsningar och periodiseringar. En stor skillnad är att investeringar inkluderas som en utgift i det finansiella sparandet medan de enbart påverkar resultatet indirekt genom avskrivningar. En annan stor skillnad i år är att det statliga tillskottet på 9,8 miljarder kronor som utbetalades förra året, och som avser att finansiera flyktingmottagandet under både 2015 och 2016, enbart påverkar det finansiella sparandet under 2015 medan nästan hela tillskottet periodiseras till 2016 i resultatet. ESV:s prognosmetod innebär att balanskravet klaras eftersom det är lagstadgat. Det betyder att den kommunala konsumtionen inte kan öka mer än vad inkomsterna medger. Då inkomsterna ökar förhållandevis svagt under senare delen av prognosperioden medför det att den kommunala konsumtionen ökar långsammare än det demografiska behovet. Revideringar sedan juniprognosen 7 Jämfört med ESV:s juniprognos är BNP-tillväxten nedreviderad innevarande år. Skatteintäkterna och utgifterna har också sänkts. Det finansiella sparandet i offentlig sektor är i stort sett oförändrat. Svagare BNP-tillväxt än väntat BNP-tillväxten har sänkts för innevarande år jämfört med prognosen i juni. Alla delar i försörjningsbalansen utom hushållens konsumtion ökar nu långsammare. 7 Fokus är på revideringar för åren 2016 och Sysselsättningen och antalet arbetade timmar ökar dock något mer än tidigare då utfallen har visat på en starkare tillväxt. I slutet av prognosperioden ligger sysselsättnings- och BNP-nivån högre än i juniprognosen. Det beror på att vi nu räknar med en något större potential i ekonomin på lite längre sikt, bland annat till följd av fler personer i den arbetsföra befolkningen. Trots att antalet arbetade timmar har höjts och lönerna enligt konjunkturlönestatistiken bara har sänkts marginellt, har lönesumman sänkts relativt mycket. Det beror på att lönesumman har ökat betydligt långsammare under första halvåret än vad antalet arbetade timmar multiplicerat med timlönen enligt konjunkturlönestatistiken, som används som approximation på lönesumman, har gjort. Vi räknar med att det kommer bli en diskrepans även för helårssiffran. Reporäntan höjs nu senare än vad vi räknade med i juniprognosen trots att inflationen har höjts något från 2017 och framåt. Reporäntebanan har sänkts som en anpassning till att reporäntebanorna i vår omvärld, framför allt i USA, har sänkts. De långa räntorna har varit lägre än väntat och de har sänkts alla år under prognosperioden. Skatteintäkterna har sänkts Skatteintäkterna har reviderats ner med 4 miljarder kronor i år och med 19 miljarder kronor 2017 och Övriga inkomster har däremot reviderats upp med omkring 3 miljarder kronor i år. Skatt på arbete har reviderats ner för hela prognosperioden, främst till följd av en lägre lönesumma. Skattereduktionerna blir däremot mindre än tidigare väntat, vilket till viss del motverkar sänkningen av lönesumman. Skatt på företagsvinster har reviderats ner för hela prognosperioden. Nedrevideringen beror på lägre driftöverskott. Skatt på hushållens kapitalintäkter för 2015 har reviderats upp till följd av det preliminära taxeringsutfallet. Intäkterna har höjts även i år. För åren framöver är skatteintäkterna däremot nedreviderade till följd av att taket för uppskovsbeloppet vid bostadsförsäljning har slopats och att inkomsträntorna har sänkts. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 6 SEPTEMBER