Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2019 ESV 2019:40

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2019 ESV 2019:40

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och baseras därför på den senaste budgeten. Prognosen grundar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli Beräkningarna slutfördes den 23 augusti Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: Tabeller Numera publicerar vi de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i septemberprognosen: prognostabeller september 2019

3 ESV:s Septemberprognos Sammanfattning Tillväxttakten i ekonomin bromsar in, men konjunkturläget är fortfarande starkare än normalt. Överskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande faller påtagligt i år, bland annat till följd av skattesänkningar. Nästa år blir överskottet större igen. Det strukturella sparandet ligger i år tydligt under överskottsmålet. Nästa år stärks det strukturella sparandet och är då nära målet. Om överskottsmålet ska klaras finns det därmed ett begränsat utrymme för reformer Maastrichtskulden är låg och ligger inom ramen för skuldankaret. I år blir överskottet i de offentliga finanserna mycket litet, endast 2 miljarder kronor. Detta trots att det svenska konjunkturläget fortfarande är starkare än normalt. Försvagningen av sparandet beror främst på skattesänkningar och en långsammare ökningstakt för flera av skattebaserna. Nästa år ökar sparandet och uppgår då till 17 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP. Staten redovisar ett stabilt överskott medan det är stora underskott i kommunsektorn. Kommunsektorn som helhet antas klara balanskravet alla år, även om det är med liten marginal. Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet justerat för konjunkturella variationer och engångseffekter, beräknas till -0,3 procent av trend-bnp i år. Det avviker således tydligt från målnivån på en tredjedels procent av BNP. Nästa år räknar vi med att det strukturella sparandet stärks, till 0,2 procent av trend-bnp. Eftersom det strukturella sparandet väntas ligga nära målnivån finns det enligt ESV:s prognos ett begränsat utrymme för nya reformer 2020 om överskottsmålet ska uppnås. Maastrichtskulden är låg och ligger i linje med skuldankaret. Aktiviteten i den svenska ekonomin bromsar in i år. Nästa år dämpas tillväxten ytterligare något. Sysselsättningen ökar också långsammare eftersom efterfrågan på arbetskraft dämpas. Även om konjunkturen mattas av bedöms resursutnyttjandet fortfarande vara högre än normalt. Det väntas med viss eftersläpning leda till att löneökningstakten stiger något. Inflationen ligger under inflationsmålet men Riksbanken bedöms ändå höja räntan nästa år. Skatteintäkterna ökar inte lika mycket i år som förra året. Det beror både på skattesänkningar och på en långsammare utveckling av de flesta skattebaserna. Utvecklingstakten för skatt på arbete och skatt på konsumtion bromsar in i år, bland annat till följd av skattesänkningar och att bostadsinvesteringarna minskar. Kapitalskatterna ökar endast marginellt i år. Hushållens kapitalskatter sjunker då hushållens kapitalvinster minskar. Det motverkas av en fortsatt hög ökningstakt för skatt på företagsvinster. Nästa år bromsar ökningen av de flesta skattebaserna in ytterligare. Hushållens kapitalvinster sjunker dock inte som de gör i år och intäkterna påverkas bara marginellt av regelförändringar. Sammantaget innebär det att skatteintäkterna ökar mer än i år. (Prognosen utgår ifrån aviseringar och förslag som presenterats i propositioner. För en utförligare förklaring till metoder och principer för prognosen se metodrutan efter sammanfattningen.) De takbegränsade utgiftsområdena ökar i långsammare takt i år än förra året till följd av mindre satsningar på utgiftssidan i budgeten för Utgifterna för allmänna bidrag till kommuner och försvaret ökar mest. Utgifterna för migration och integration fortsätter att minska. De totala utgifterna minskar till följd av en kraftigt minskad nettoutlåning. Nästa år ökar de totala utgifterna igen. De takbegränsade utgiftsområdena ökar i ungefär samma takt som i år, med 2 procent. Sammantaget ligger de takbegränsade utgifterna med god marginal under utgiftstaket. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

4 Principer och metoder för ESV:s prognoser För att kunna tolka Ekonomistyrningsverkets (ESV:s) prognoser och förstå hur de skiljer sig från prognoser från andra prognosinstitut är det viktigt att känna till ESV:s principer och metoder. ESV:s prognos ett underlag för politiska beslut: ESV:s prognos ska vara ett beslutsunderlag för den ekonomiska politiken. Prognosen omfattar hela samhällsekonomin, med fokus på inkomster och utgifter för den offentliga sektorn. Nyckelaggregaten i beräkningarna är statens budgetsaldo och det finansiella sparandet i den offentliga sektorn samt den offentliga skuldsättningen. Prognosen omfattar innevarande år och de följande tre åren. Prognosen baseras på gällande regler samt förslag och tydliga aviseringar om framtida finanspolitik som regeringen har presenterat i den senaste budgetpropositionen. 1 ESV gör inga antaganden om ny finanspolitik, vilket är en viktig skillnad mot flera andra prognosinstitut. Makroekonomi: Prognosen för hur svensk ekonomi utvecklas är grunden för beräkningarna för de offentliga finanserna. För innevarande och nästa år är makroprognosen en konjunkturprognos som fångar efterfrågan i ekonomin. Därefter baseras prognosen i stället på ekonomins utbudssida. Produktion och sysselsättning antas då konvergera mot den uppskattade potentialen i svensk ekonomi, givet finanspolitiken i den senaste budgeten. Potentialen beror i stor utsträckning på demografin och produktivitetsutvecklingen i ekonomin. På längre sikt, vanligen slutåret i beräkningen, antas den cykliska variationen ha upphört och resursutnyttjandet vara normalhögt (varken hög- eller lågkonjunktur). Produktion och sysselsättning är då i nivå med potentialen. Inkomster i offentlig sektor: Skatteintäkterna har en stark koppling till makroekonomin, eftersom de stora skattebaserna i hög grad samvarierar med BNP. Därtill kan regeländringar få stor påverkan på intäkterna. ESV:s beräkningar på längre sikt visar som regel ungefär oförändrade skatteintäkter som andel av BNP. Utgifter i staten: Utgifterna i staten påverkas inte i lika stor utsträckning som skatteintäkterna av hur makroekonomin utvecklas. Vissa utgifter påverkas inte alls utan är helt budgetstyrda, medan andra är regelstyrda och påverkas av makrooch volymutvecklingen inom respektive område. Däremellan finns en gråzon, exempelvis myndigheternas förvaltningsutgifter, som både är budgetstyrda och påverkas av pris- och löneutvecklingen. ESV:s prognosmetod om oförändrad finanspolitik i förhållande till den senaste budgeten innebär att utgifterna på längre sikt tenderar att minska som andel av BNP eftersom det förutsätts att inga nya utgiftshöjande beslut tillkommer. Det beror främst på att budgetpraxis är att vissa utgifter är nominellt oförändrade efter aktuellt budgetår. Det gäller exempelvis som regel de generella statsbidragen till kommunerna. Andra budgetstyrda utgiftsanslag räknas i budgeten upp enligt regeringens prioriteringar även för kommande år, till exempel utgifterna för försvar och infrastruktur. Vår prognos för dessa utgifter visar hur vi räknar med att de budgeterade medlen kommer att utnyttjas. De statliga myndigheternas förvaltningsutgifter räknas schablonmässigt upp med pris- och löneutvecklingen, justerat med ett produktivitetsavdrag. Därutöver kan budgeten för ett förvaltningsanslag förändras till följd av att myndighetens uppdrag ändras. Även vissa regelstyrda utgifter tenderar att minska som andel av BNP över tid givet vår prognosmetod att utgå från den senaste budgeten. Exempelvis beräknas utgifterna för barnbidrag utifrån gällande (eller föreslagen) nivå på barnbidraget. Kommunsektorn: Prognosen förutsätter att kommunsektorn klarar balanskravet. Givet antagandet om oförändrad finanspolitik hålls skattesatserna oförändrade och de generella statsbidragen räknas upp enligt den senaste budgeten, vilket för kommande år ofta innebär en obefintlig eller endast måttlig uppräkning. De kommunala konsumtionsutgifterna anpassas till de beräknade inkomsterna med balanskravet som restriktion, vilket vanligen leder till lägre volymökningar än vad som är demografiskt motiverade. Finansiellt sparande: ESV:s prognosmetod om oförändrad finanspolitik påverkar beräkningen av den offentliga sektorns finansiella sparande. Metoden innebär en gradvis förstärkning av sparandet, en automatisk budgetförstärkning 2 utan att några särskilda beslut behöver fattas, eftersom inkomsterna vanligen ökar snabbare än utgifterna (se ovan). Prognosen visar vilket finanspolitiskt utrymme som finns, givet att överskottsmålet nås, och ska inte tolkas som det mest sannolika utfallet. ESV:s prognos för det finansiella sparandet är fullt ut jämförbar med regeringens prognos eftersom ESV baserar prognosen på samma finanspolitik som i den senaste budgeten. Många andra prognosinstitut gör egna antaganden om framtida finanspolitik vilket innebär att deras prognoser inte är direkt jämförbara med regeringens eller ESV:s prognoser. 1 Därtill tar ESV hänsyn till budgetpåverkande förslag i andra propositioner, exempelvis i vårpropositionen och i ändringsbudgetar för innevarande år. 2 Se ESV:s publikation Automatisk diskretionär finanspolitik ADF (ESV2013:58). 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

5 Makroekonomisk utveckling Aktiviteten i den svenska ekonomin bromsar in i år. Nästa år dämpas tillväxten ytterligare något. Sysselsättningen ökar också långsammare eftersom efterfrågan på arbetskraft dämpas. Resursutnyttjandet bedöms dock fortfarande vara högre än normalt. Det väntas med viss eftersläpning leda till att löneökningstakten stiger något. Inflationen ligger under inflationsmålet men vår bedömning är att Riksbanken ändå höjer räntan nästa år. Konjunkturläget mattas av Aktiviteten i den svenska ekonomin har varit hög under flera år men i år har tillväxten i ekonomin bromsat in tydligt. Samtidigt har den starka utvecklingen på arbetsmarknaden stannat av. Högkonjunkturen har således passerat toppen och ekonomin har gått in i en avmattningsfas. Resursutnyttjandet är dock fortfarande högre än normalt. Framöver går ekonomin successivt mot ett normalt konjunkturläge, och BNP-gapet är slutet Se metodrutan i början av rapporten. Diagram 1. BNP-tillväxt och -gap Procent Källa: SCB & ESV 4,2 2,4 2,4 2,5 1,4 1,2 1,4 1,7 0,1 0,6 1,1 1,4 1,0 0,5 0,1 0,0 Procent BNP-tillväxt, kalenderkorrigerad BNP-gap Det höga resursutnyttjandet i ekonomin har inte fått några större genomslag på vare sig löneökningstakten eller prisutvecklingen. Men vi räknar med att löneökningstakten stiger något framöver, även om konjunkturen går in i en lugnare fas. Trots att inflationen faller tillbaka något och därmed understiger inflationsmålet både i år och nästa år, kommer Riksbanken att höja styrräntan under nästa år. Räntorna förblir på låga nivåer Det har skett en tydlig omsvängning i penningpolitiken under det senaste halvåret. Vid årsskiftet indikerade den amerikanska centralbanken, Federal Reserve (Fed), att de skulle fortsätta höja styrräntan under året. Men under sommaren sänkte de den i stället, för första gången på tio år. Vi räknar med att Fed sänker ytterligare en gång i år. Därefter räknar vi med att styrräntan är oförändrad. Även europeiska centralbanken (ECB) indikerar att de kommer föra en mer expansiv penningpolitik framöver än vad de angett tidigare. Vi räknar därför med att de höjer räntan först under hösten Därefter höjer de en gång under Som en följd av lägre räntor i omvärlden väntas Riksbanken senarelägga sin nästa höjning av reporäntan till hösten 2020, i stället för vid kommande årsskifte som de för närvarande signalerar. Riksbanken följer därmed ECB och likt dem väntas Riksbanken höja räntan ytterligare en gång under prognosperioden, under Förväntningar om fortsatt låga styrräntor samt svagare konjunkturutsikter har inneburit att räntorna på statsobligationer med längre löptider har sjunkit. De långa räntorna väntas också förbli låga framöver även om de stiger något från dagens nivåer. Kronan har försvagats ytterligare under året. Vi räknar med att kronan i nuläget är något undervärderad och att den successivt stärks de kommande åren. Tydlig dämpning av den inhemska efterfrågan Den inhemska efterfrågan dämpas tydligt i år. De främsta orsakerna till detta är en klart långsammare ökning av investeringarna än under de senaste åren och en svag utveckling för den offentliga konsumtionen. Till detta kommer även ett stort omslag för lagerinvesteringarna. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

6 Bakom den svaga utvecklingen för investeringarna ligger dels en fortsatt kraftig minskning av bostadsbyggandet, dels en tydlig inbromsning av maskininvesteringarna till följd av de sämre konjunkturutsikterna. I år ökar även kommunsektorns investeringar betydligt mindre än förra året. Nästa år stiger investeringarna totalt sett i snabbare takt då bostadsinvesteringarna inte minskar lika mycket. Tabell 1. Försörjningsbalans Procentuell förändring, fasta priser Hushållens konsumtion 1,2 1,0 2,0 2,1 2,4 Offentlig konsumtion 0,9 0,5 0,4-0,5-0,6 Fasta investeringar 4,0 0,2 2,0 1,9 2,4 Lager 1 0,4-0,2-0,1 0,0 0,0 Export 3,9 3,4 3,0 2,8 2,7 Import 3,8 1,4 3,0 2,6 2,8 Nettoexport 1 0,2 1,0 0,1 0,2 0,1 BNP 2,4 1,4 1,5 1,5 1,7 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 1,4 1,2 1,4 1,7 BNP per invånare 1,2 0,4 0,6 0,7 0,9 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Hushållens konsumtion var oväntat svag under fjolåret mot bakgrund av den starka utvecklingen på arbetsmarknaden och för de disponibla inkomsterna. Detta innebar samtidigt att hushållens sparande fortsatte stiga, från redan höga nivåer. Hushållen höll relativt hårt i plånböckerna också under inledningen av detta år. Det hänger sannolikt samman med att hushållens framtidsförväntningar blev allt dystrare under inledningen av året enligt Konjunkturinstitutets barometer. Under de senaste månaderna har dock hushållens syn på den egna ekonomin åter stärkts och vi räknar med att konsumtionen ökar något starkare framöver. Kommande år ökar konsumtionen ungefär i linje med det historiska genomsnittet på drygt 2 procent. Hushållen antas då minska sitt sparande. Sparkvoten ligger ändå kvar på en historiskt hög nivå. Efter att ha stigit relativt starkt under fjolåret ökar den offentliga konsumtionen långsammare i år. Det förklaras av fortsatt minskade utgifter för migrationen, av relativt små utgiftsökningar i budgeten och en långsammare ökning av skatteintäkterna. Kommande år dämpas ökningstakten ytterligare. Till viss del beror det på vår prognosmetod som utgår från att det inte tillkommer någon ny finanspolitik utöver den som redan är beslutad. Det innebär att konsumtionen inte ökar i samma takt som de demografiska behoven. 3 Stort bidrag till tillväxten från nettoexporten I år har exporten utvecklats i ett betydligt lugnare tempo än under fjolåret. Detta gäller inte minst varuexporten som minskade under både första och andra kvartalet i år, trots att den svenska kronan har försvagats. Inbromsningen är i linje med fallande indikatorer inom industrin. Den går även hand i hand med en svag utveckling av såväl den globala handeln som av industriproduktionen både i Sverige och i vår omvärld. Den allt tydligare avmattningen i den globala konjunkturen innebär att exporten även framöver ökar i något långsammare takt än under de senaste åren. Även importen har varit svag i år. Detta gäller i synnerhet varuimporten som föll tillbaka tydligt under första halvåret i år. Utvecklingen hänger dels samman med dämpningen av den inhemska efterfrågan dels med ett minskat behov av insatsvaror till exportindustrin. Framåt räknar vi dock med att importen åter stärks något. Den främsta drivkraften bakom detta är hushållens ökade konsumtion. Importen ökar långsammare än exporten i år och nettoexporten ger ett stort bidrag till BNP-tillväxten. Även under kommande år lyfter utrikeshandeln tillväxten, men i betydligt mindre omfattning än i år. Sysselsättningsökningen dämpas Inbromsningen i BNP-tillväxten avspeglar sig i att efterfrågan på arbetskraft nu minskar. Sysselsättningsökningen har stannat av under det första halvåret i år. Antalet nyanmälda lediga platser samt företagens anställningsplaner tyder på en fortsatt svag utveckling under resten av året. Jämfört med förra året väntas antalet sysselsatta ändå öka med 0,7 procent i år, eller cirka personer. Det beror på att sysselsättningen ökade starkt under 3 För utförligare förklaring av vår prognosmetod se metodrutan i början av rapporten. 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

7 förra året och nu ligger på en hög nivå jämfört med genomsnittet förra året. En del av inbromsningen beror på att antalet sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program minskar. Som andel av befolkningen stiger sysselsättningen marginellt. Kommande år bromsar ökningstakten in ytterligare och sysselsättningsgraden sjunker då något. Som en följd av att efterfrågan på arbetskraft dämpas börjar arbetslösheten, som har minskat successivt de senaste fem åren, att stiga igen från och med nästa år. Tabell 2. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Sysselsatta 1,8 0,7 0,3 0,2 0,2 Sysselsättningsgrad, nivå 1 68,5 68,6 68,5 68,3 68,2 Arbetslöshet, nivå 2 6,3 6,4 6,5 6,6 6,8 Timlön, KL 2,5 2,7 2,9 3,0 3,0 Lönesumma 4,9 3,7 3,4 3,2 3,3 KPIF 3 2,1 1,7 1,7 1,8 1,9 KPI 2,0 1,8 1,7 1,8 2,1 Reporänta 4, vid årets slut -0,25-0,25 0,00 0,25 0,25 Källa: Riksbanken, SCB och ESV 1 Procent av befolkningen år. 2 Procent av arbetskraften. 3 KPI med fast ränta. 4 Procent. Högre löneökningar framöver Jämfört med tidigare högkonjunkturer är löneökningstakten låg för närvarande. Det beror delvis på att löneökningstakten i våra viktigaste konkurrentländer också har varit svag samt att både inflationen och produktivitetstillväxten har varit relativt låga. Men vi räknar med att löneökningstakten kommer att bli lite högre kommande år även om konjunkturen dämpas. Resursutnyttjandet bedöms fortsätta vara högre än normalt och med viss eftersläpning höjer det löneökningstakten. KPIF-inflationen lägre än Riksbankens inflationsmål KPIF-inflationen låg till och med maj i år kring 2 procent, det vill säga i linje med Riksbankens inflationsmål. De två senaste månaderna har dock inflationen varit lägre, främst på grund av att energipriserna har minskat. Men KPIF exklusive energi har fortsatt att stiga. Energipriserna fortsätter dämpa prisutvecklingen under resten av året och KPIFinflationen väntas bli 1,7 procent för helåret. Även nästa år sjunker energipriserna, vilket håller tillbaka inflationen. En appreciering av kronan bidrar också i viss mån till att dämpa inflationen. Samtidigt väntas priset på inhemska varor och tjänster stiga mer än i år. Sammantaget blir KPIFinflationen 1,7 procent även nästa år. KPI-inflationen kommer ligga nära KPIF-inflationen de närmaste åren men ökar lite snabbare 2022 när räntorna stiger något från dagens låga nivåer. Risk för sämre tillväxt Konjunkturläget i både världsekonomin och i Sverige är fortfarande relativt gott. Signalerna om att konjunkturen mattas av har dock blivit allt tydligare och osäkerheten kring den framtida utvecklingen har ökat. De tydligaste orosmolnen är brexit samt höjda tullar inom världshandeln. Sannolikheten att Storbritannien lämnar EU utan något avtal har ökat. Om det sker kan det få stora negativa konsekvenser för Sveriges export. Utökade handelshinder kan också få större effekter på den globala och den svenska ekonomin än vad vi räknat med. Därtill finns det andra geopolitiska konflikter som kan påverka den globala tillväxten mer än väntat. Möjligheterna att parera en sämre utveckling med traditionell penningpolitik är dessutom begränsade för de flesta centralbanker. Det innebär i sin tur en risk för en djupare och mer utdragen försvagning av den globala tillväxten. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Skatteintäkterna ökar inte lika mycket i år som förra året. Det beror både på skattesänkningar och på en långsammare utveckling av de flesta skattebaserna. Även nästa år är ökningstakten lägre än den varit de senaste åren men skatteintäkterna ökar totalt sett mer än i år. Det beror främst på att det, till skillnad från i år, ännu inte finns några beslut om skattesänkningar 2020 och på att hushållens kapitalvinster inte väntas minska som de gör i år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

8 Skatteintäkterna ökar långsamt i år Skatteintäkterna ökar med 1,8 procent i år, vilket är betydligt mindre än de senaste åren. Efter en period av snabba ökningar av flera skattebaser samt skattehöjningar vände utvecklingen förra året. Flera skattebaser ökade långsammare samtidigt som skatten sänktes. I år fortsätter inbromsningen av skattebaserna och ytterligare skattesänkningar bidrar till att inbromsningen förstärks. Skatteintäkterna sänks med totalt 18 miljarder kronor i år till följd av regeländringar. 4 Intäkterna från skatt på arbete fortsätter att bromsa in i år, delvis på grund av skattesänkningar. En lägre ökningstakt för utbetalda löner bidrar också. Intäkterna från skatt på kapital ökar svagt i år som en följd av att hushållens kapitalskatter sjunker. Det balanseras dock av att skatt på företagsvinster ökar relativt mycket, med 6 procent. Det är långsammare än de senaste åren men ändå högre än BNP-utvecklingen. Intäkterna från skatt på konsumtions- och insatsvaror ökar också långsammare än de gjort de senaste åren. Intäkterna från mervärdesskatt dämpas när bostadsinvesteringarna minskar. Även punktskatterna utvecklas långsammare. Nästa år bromsar ökningen av de flesta skattebaserna in ytterligare men utan några beslutade eller aviserade skatteförändringar ökar ändå skatteintäkterna mer än i år. Hushållens kapitalvinster sjunker inte heller som de gör i år vilket bidrar till att höja ökningstakten. Skatteintäkterna ökar mindre än BNP vilket gör att skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, sjunker. Skattekvoten sjunker från 44,0 procent 2018 till 43,1 procent i år. Därefter är den i stort sett oförändrad. Diagram 2. Totala skatteintäkter och skattekvot Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Procent 49 Skattekvot, procent av BNP Halverad ökningstakt för skatt på arbete i år De totala skatteintäkterna för skatt på arbete ökar med 2 procent i år, till miljarder kronor. Det är hälften av förra årets ökningstakt. En bidragande orsak är att utbetalda löner, som är den enskilt viktigaste skattebasen för skatt på arbete, ökar långsammare i år än förra året. Ökningstakten dämpas också av skattesänkningar på totalt 20 miljarder kronor. Störst effekt har förstärkningen av jobbskatteavdraget, utökningen av det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år och höjd skiktgräns för när man ska börja betala statlig inkomstskatt. Ökningen av utbetalda löner dämpas även nästa år för att därefter stabiliseras på en ökningstakt på något under 3,5 procent per år. Eftersom inga större skatteförändringar ännu har beslutats eller aviserats 5 för kommande år innebär det en högre ökningstakt för skatt på arbete från nästa år. Ökningstakten är dock lägre än under de senaste åren Skattesänkningarna uppgår till cirka 20 miljarder kronor men det genomförs även skattehöjningar på cirka 2 miljarder kronor. 5 Regeringen har remitterat förslag om att ta bort den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt (den så kallade värnskatten) och att ytterligare utöka det förhöjda grundavdraget för personer över 65 år. Enligt ESV:s beräkningar skulle förslagen minska skatteintäkterna med 10 miljarder kronor. Beräkningen är statisk och tar inte hänsyn till eventuella beteendeförändringar från förslagen. 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

9 Jobbskatteavdraget utökas i år Jobbskatteavdraget ökar i år med 12 procent jämfört med förra året, samtidigt som utbetalda löner ökar med 4 procent. Skillnaden beror på att jobbskatteavdraget utökades i år, vilket beräknas minska skatteintäkterna med 10 miljarder kronor. Skattereduktionen för fackföreningsavgifter återinfördes den 1 juli I och med riksdagens budgetbeslut avskaffades den åter från och med den 1 april Det beräknas stärka inkomsterna 2019 med cirka 2 miljarder kronor och ytterligare 700 miljoner kronor från och med Diagram 3. Skattereduktioner: förändring mellan åren Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Skattereduktioner Källa: SKV och ESV 25 Allmän pensionsavgift Fackföreningsavgift De senaste åren har efterfrågan på hushållsnära tjänster (RUT-tjänster) ökat och den utvecklingen fortsätter om än i långsammare takt i år. Takbeloppet för RUT-avdraget höjs under året till kronor per person och år. Höjningen har dock liten effekt på de totala skattereduktionerna. Nedsättningar påverkar skatteintäkterna från indirekt skatt på arbete De senaste åren har intäkterna från indirekt skatt på arbete ökat på grund av att nedsättningen av socialavgifter för unga har slopats. I år ökar dock nedsättningarna igen då det införs en ny nedsättning för ungdomar. Dessutom utvidgas växa-stödet så att de med rätt till stöd får nedsatta arbetsgivaravgifter för en första anställd i två år istället för ett år. Båda reformerna påverkar skatteintäkterna från halvårsskiftet i år. Nästa år ökar nedsättningarna ytterligare eftersom de nya nedsättningarna då gäller hela året. Hushållens kapitalskatter minskar i år Hushållens kapitalskatter minskade förra året till följd av lägre kapitalvinster och utdelningsinkomster. Kapitalvinsterna fortsätter att minska även i år trots att både bostadspriserna och börskursen stiger. Det beror på att prisökningarna inte är tillräckligt stora för att vinsterna ska ligga kvar på samma nivå som förra året. För att de reala kapitalvinsterna ska ligga kvar på samma nivå som i fjol behöver bostadspriserna i genomsnitt öka med 4 procent. I prognosen räknar vi dock med oförändrade småhuspriser i år samt att bostadsrättspriserna ökar med i genomsnitt 1,4 procent. Som andel av BNP sjunker hushållens kapitalvinster med 0,5 procentenheter, till 3,1 procent av BNP. Det är något högre än ett beräknat historiskt genomsnitt, justerat för regeländringar. En av de regeländringar som vi har justerat för är den tillfälliga möjligheten att få uppskov med kapitalvinstskatten vid bostadsförsäljningar. Från och med 2021 antas andelen ligga i linje med genomsnittet. 6 Nettot av de löpande kapitalinkomsterna 7 och utgifterna minskar också skatteintäkterna i år, med 2 miljarder kronor. Även nästa år minskar nettot av de löpande inkomsterna något till följd av att ränteutgifterna ökar mer än inkomsterna. Något högre räntenivåer i kombination med större lån gör att ränteutgifterna ökar mer. Utdelningsinkomsterna väntas vara i stort sett oförändrade såväl i år som kommande år. Trots att hushållens kapitalskatter sjunker två år i rad ligger de kvar på en historiskt hög nivå totalt sett. De uppgår till ungefär 1,2 procent av BNP under prognosåren, vilket kan jämföras med medelvärdet på 1,0 procent under perioden Differensen motsvarar miljarder kronor per år. Det är främst utdelningsinkomsterna, 6 På grund av den volatila utvecklingen av de finansiella och reala kapitalvinsterna är ESV:s prognosmetod att anta att kapitalvinsterna går mot ett historiskt genomsnitt som andel av BNP år 2021, justerat för sparande på investeringssparkonto. Genomsnittet är beräknat för perioden för de reala kapitalvinsterna och för för de finansiella kapitalvinsterna. 7 Löpande kapitalinkomster definieras här som nettot av hushållens kapitalinkomster exklusive kapitalvinsterna som beskattas vid realisation. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

10 vilka har ökat mycket de senaste åren, som antas ligga kvar på en hög nivå. I kombination med förhållandevis låga ränteavdrag, till följd av låga räntenivåer, bidrar det till den historiskt sett höga nivån på hushållens kapitalskatter. Diagram 4. Årlig förändring av hushållens kapitalinkomster Källa: ESV Hushållens utdelningsinkomster Hushållens kapitalvinster Övrigt Hushållens kapitalinkomster Fortsatt höga intäkter från företagsvinster Intäkterna från skatt på företagens vinster ökar i år med 8 miljarder kronor, eller 6 procent, till 147 miljarder kronor. Utvecklingen bromsar in något från de senaste årens höga ökningstakter. Intäkterna ligger dock fortsatt på en historiskt sett hög nivå som andel av BNP. Den främsta förklaringen till att intäkterna ökar mindre i år är att aktiviteten i ekonomin bromsar in, vilket gör att företagens vinster utvecklas svagare. De nya skattereglerna för företagssektorn 8 som trädde i kraft den 1 januari i år bidrar också till att hålla tillbaka ökningstakten. Intäkterna ökar med 8 miljarder kronor även nästa år för att sedan endast öka marginellt år Det beror bland annat på att skatten på företagsvinster sänks från 21,4 procent till 20,6 procent den 1 januari Lågränteläget håller nere avkastningsskatten Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar Den totala avkastningsskatten uppgår till cirka 5 miljarder kronor både i år och nästa år, vilket är marginellt över förra årets nivå. Avkastningsskatten har varit låg historiskt sett sedan 2016 till följd av den låga statslåneräntan. Lägre fastighetsskatt på vattenkraftverk Intäkterna från fastighetsskatten minskar med 4 procent i år trots att den allmänna fastighetstaxeringen höjer fastighetsskattsintäkterna från lokaler och industrier. Det beror dels på att skattesatsen för vattenkraftverk sänks i fyra steg , dels på att den allmänna fastighetstaxeringen på elproduktionsenheter beräknas sänka intäkterna till följd av att elpriserna har varit lägre än inför förra taxeringen Fastighetsavgiften ökar däremot med 3 procent. Tabell 3. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Småhus 14,4 14,9 16,1 16,5 16,9 17,8 18,2 varav fastighetsavgift 13,9 14,4 15,5 15,9 16,4 17,2 17,6 Hyreshus, bostadslägenheter 3,0 3,2 3,3 3,5 3,6 3,6 3,8 varav fastighetsavgift 2,8 2,9 3,0 3,2 3,3 3,4 3,5 Hyreshus, lokaler 8,3 8,2 8,4 9,2 9,2 9,2 10,1 Industrier 2,2 2,3 2,3 2,5 2,6 2,6 2,6 Vattenkraftverk 5,4 4,2 3,1 1,4 0,7 0,7 0,7 Vindkraftverk 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 33,4 32,9 33,2 33,2 33,0 34,0 35,5 Varav fastighetsskatt 16,7 15,6 14,7 14,1 13,4 13,5 14,4 Varav fastighetsavgift 16,7 17,3 18,5 19,1 19,7 20,5 21,1 Källa: SKV och ESV Minskade bostadsinvesteringar dämpar ökningen av mervärdesskatt Intäkterna från mervärdesskatt har ökat snabbt de senaste åren. Det har till stor del berott på kraftigt ökade bostadsinvesteringar. Förra året minskade dock intäkterna från bostadsinvesteringar. I år minskar de ytterligare. Även nästa år minskar bostadsinvesteringarna för att sedan öka långsammare än tidigare. Ökningstakten för mervärdesskatten från hushållens konsumtion är lägre i år än de senaste åren men nästa år är ökningstakten på en genom- 8 Reglerna avser främst en generell ränteavdragsbegränsning och sänkt bolagsskattesats. 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

11 snittlig nivå. Ökningstakten för övriga mervärdesskattebaser förblir i stort sett oförändrade. Sammantaget innebär det att intäkterna ökar mindre 2019 än året innan. Ökningstakten stabiliseras därefter. I år uppgår intäkterna från mervärdesskatt till 455 miljarder kronor för att nästa år öka till 471 miljarder kronor. Diagram 5. Årlig förändring av intäkterna från mervärdesskatt Källa: SKV och ESV Energi- och koldioxidskatten ökar svagt Hushållens konsumtion Övriga investeringar Bostadsinvesteringar Förbrukning Kommuner Staten Intäkterna från energi- och koldioxidskatt uppgår till 75 miljarder kronor 2019 och knappt 77 miljarder kronor De stora skattebaserna fortsätter att utvecklas svagt men intäkterna ökar ändå totalt sett. Ökningen förklaras främst av skattehöjningar, men i år även av ökad konsumtion av biodiesel. Intäkterna från energiskatt ökar med 0,4 procent i år och 2,5 procent Den svaga tillväxten i år beror på en ändrad redovisningsskyldighet för energiskatt på el. Förändringen gav periodiseringseffekter som tillfälligt ökade intäkterna för Intäkterna från koldioxidskatt minskar med drygt 3 procent i år för att sedan öka med drygt 2 procent Minskningen i år beror framför allt på att koldioxidskatten sänktes i samband med införandet av reduktionsplikten, medan den väntade ökningen nästa år är en följd av slopade skattereduktioner Lägre intäkter från fordonsskatten än väntat Intäkterna från malusdelen av bonus-malusreformen, som infördes i juli 2018, ser ut att bli lägre än väntat. Det förklaras främst av att antalet nyregistrerade bilar i de utsläppsklasser som berörs av malusdelen minskat mer än vad regeringen och ESV bedömde vid införandet. Ny public service-avgift Från och med i år ersätts radio- och tv-avgiften av en skatt som alla över 18 år med beskattningsbar förvärvsinkomst ska betala. Skatten uppgår i år till cirka 9 miljarder kronor och ökar därmed skattekvoten med 0,2 procentenheter. Skatten är dock specialdestinerad vilket innebär att den förs till ett konto i Riksgälden. Därifrån sker utbetalning till programbolagen. Statens lånebehov påverkas därför i stort sett inte av skatten. 9 Stabila utdelningar från statliga bolag Förra året uppgick statens aktieutdelningar till nästan 15 miljarder kronor. I år uppgår utdelningarna till drygt 16 miljarder kronor. Stora delar av statens utdelningsinkomster kommer från bolagen LKAB, Vattenfall, Telia Company och Akademiska hus. Framför allt Vattenfall väntas öka sin utdelning i år jämfört med föregående år. Riksbankens utdelning uppgår till 4 miljarder kronor 2019, för att sedan öka till över 5 miljarder kronor Därefter minskar inleveranserna till cirka 4,5 miljarder kronor 2021 och knappa 3 miljarder kronor åren som en följd av att räntorna på statsobligationer stiger. Utgifter på statens budget De takbegränsade utgiftsområdena ökar i långsammare takt i år än förra året till följd av mindre satsningar på utgiftssidan i budgeten för Mest ökar utgifterna för allmänna bidrag till kommuner och försvaret. Utgifterna för migration och integration fortsätter att minska. De totala utgifterna minskar till följd av en kraftigt minskad nettoutlåning. Nästa år ökar de takbegränsade utgifterna något mer än i år bland annat till följd av att utgifterna för migration och integration inte minskar lika mycket. 9 För mer information, se avsnitt Utgifterna vid sidan om utgiftstaket s. 12. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

12 Totala utgifterna minskar till följd av nettoutlåningen De totala utgifterna på statens budget, det vill säga alla utgiftsområden (UO) och nettoutlåningen, minskar i år med 49 miljarder kronor. De takbegränsade utgiftsområdena, där nettoutlåningen inte ingår, ökar dock med 17 miljarder kronor i år. Att de totala utgifterna minskar relativt mycket i år är en följd av att nettoutlåningen tillfälligt minskar då flera lån som förfaller för Riksbankens räkning inte refinansieras. De allmänna bidragen till kommunerna, utgifterna för försvaret och statsskuldsräntorna är de som ökar mest i år. Även utgifterna för rättsväsendet och EU-avgiften ökar relativt mycket medan utgifterna för migration och integration fortsätter att sjunka. Nästa år ökar de totala utgifterna med 12 procent (113 miljarder kronor) medan de takbegränsade utgiftsområdena ökar i ungefär samma takt som i år, med 2 procent. Diagram 6. Utgifter på statens budget Procent av BNP Totala utgifter Takbegr Uo:n Totala utgifter (höger) Takbegr Uo:n (höger) Källa: ESV Anm.: De takbegränsade utgiftsområdena bildar tillsammans med statsskuldsräntor, Riksgäldens nettoutlåning och en kassamässig korrigeringspost budgetens totala utgifter. Utgiftskvoten, det vill säga de totala utgifterna som andel av BNP, uppgår i år till 19 procent. Det är en minskning jämfört med föregående år, främst till följd av den minskade nettoutlåningen. Under 2020 ökar utgiftskvoten till 21 procent och 2022 ligger de totala utgifterna i stort sett stilla, vilket innebär att utgiftskvoten återigen sjunker. En starkt bidragande orsak till att kvoten sjunker är den beräkningsmetodik som ESV tillämpar. Ingen ytterligare finanspolitik ingår i beräkningarna utöver den som regeringen föreslagit eller aviserat i propositioner. För mer information om ESV:s beräkningsmetodik se metodrutan i början av rapporten. Utgifterna för migration och integration fortsätter sjunka Utgifterna för utgiftsområdena Migration samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering fortsätter att sjunka i år. Utgifterna har mer än halverats sedan 2017, då de var som högst. För åren fortsätter utgifterna att sjunka, dock i avtagande takt. Vi räknar med att personer, varav 950 ensamkommande barn, ansöker om asyl i Sverige i år. Det är lika många som förra året. Då reglerna om tillfälliga uppehållstillstånd förlängdes i somras räknar ESV med att antalet asylsökande kommer att vara på samma nivå som Utgifterna för anslaget Ersättningar och boendekostnader, under utgiftsområdet Migration, beror på genomsnittligt antal inskrivna i mottagningssystemet och inte direkt på antalet asylsökande. Antalet inskrivna i mottagningssystemet har inte sjunkit i samma takt som antalet asylsökande. Det har tagit tid att fatta beslut i ärenden vilket resulterat i att många stannat kvar länge i mottagningssystemet. I år och kommande år minskar dock antalet inskrivna och utgifterna sjunker. Utgifterna för kommunernas mottagande av nyanlända, inom utgiftsområdet Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering, beräknas i år sjunka från en hög nivå Trots att antalet kommunmottagna nästan halveras i år jämfört med förra året sjunker inte utgifterna lika mycket. Det beror främst på att kommunerna får ersättning under två år för mottagande av nyanlända personer med uppehållstillstånd För ensamkommande barn kan kommunerna få ersättning under en längre period. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

13 Bidragen till regionerna för hälsovård och sjukvård ökar i år och nästa år för att sedan minska Utgifterna för Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar 2019 till följd av olika satsningar i budgeten. Det gäller bland annat satsningar inom folkhälsa och sjukvård samt det nya anslaget för att korta vårdköerna. Samtidigt minskar satsningarna till stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet. Ett nytt avtal har tecknats mellan staten och Sveriges kommuner och landsting om statens bidrag till regionerna för läkemedelsförmånerna för Avtalet innebär väsentligt ökade utgifter. Utgifterna för den statliga assistansersättningen minskar totalt i år och dämpar ökningen av utgifterna inom området. Det beror på höga engångsutgifter under 2018 i samband med införandet av efterskottsdebitering av kommunernas andel av kostnaderna samt att antalet brukare minskar. Samtidigt motverkas nedgången delvis av den årliga ökningen av timersättningen och av att antalet timmar per brukare stiger. Under 2020 ökar utgifterna inom området relativt mycket, främst beroende på att ytterligare medel tillförs för att korta vårdköerna. Utgifterna ökar även för läkemedelsförmånerna samt assistansersättningen. Under 2021 och 2022 minskar områdets totala utgifter till följd av att flera bidragsanslag minskar när flera satsningar upphör. Utgifterna för assistansersättningen fortsätter dock att öka. Uttaget av sjukpenningdagar fortsätter att minska något Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning fortsätter att minska i år och nästa år, till följd av lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättningen. Utgifterna för sjukpenningen ökar istället något. Uttaget av sjukpenningdagar minskade under , efter att ha ökat under flera års tid. I år och nästa år beräknas uttaget fortsätta att minska men i lägre takt. Trots det ökar utgifterna. Det beror på att taket för sjukpenningen höjdes i juli 2018, från 7,5 till 8 prisbasbelopp. Andelen sysselsatta med sjukpenning 11 väntas bli 3,0 procent i år. De kommande åren räknar vi med att andelen blir 2,9 procent och att utvecklingen för sjukpenningen därmed följer sysselsättningstillväxten. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningen har minskat under flera års tid och väntas fortsätta minska under åren framöver. Orsaken är främst ett högt utflöde av personer från sjukersättningen, till ålderspension. Samtidigt förblir inflödet av nya personer till försäkringen lågt. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet ligger still trots ökade utgifter för a-kassan Inom området Arbetsmarknad och arbetsliv stiger utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning i år och kommande år på grund av fler arbetslösa och ökad medelersättning. Anslaget för Lönebidrag och Samhall har också höjts vilket bidrar till att öka utgifterna inom området. De totala utgifterna för arbetsmarknadsområdet ligger dock i stort sett stilla under prognosperioden, beroende på de neddragningar som gjordes på Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag och på anslaget för arbetsmarknadspolitiska program i den beslutade budgeten för Övriga utgiftsområden där det sker större förändringar Utgifterna för rättsväsendet ökar främst på grund av att Polismyndigheten har tilldelats ytterligare medel för att öka antalet anställda. Utgifterna för Försvar och samhällets krisberedskap ökar, vilket främst beror på försvarsöverenskommelsen om satsningar för att stärka den operativa förmågan. Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning ökar till följd av satsningar i de senaste budgetarna inom bland annat barn-, ungdoms- och vuxenutbildning. Utgifterna för Areella näringar, landsbygd och livsmedel ökar med nära 1 miljard kronor i år. Detta beror främst på att lantbrukare som drabbades av förra årets torka tilldelats stöd i de senaste budgetarna. 11 Helårsekvivalenter av nettosjukpenningdagar för personer i åldrarna år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER

14 Utgifterna för Samhällsplanering och bostadsförsörjning minskar med omkring 2 miljarder kronor i år. Det beror bland annat på att medel på ett anslag togs bort i den beslutade budgeten för Nästa år ökar utgifterna på utgiftsområdet. Utbetalningar för investeringsstödet för byggande av hyresbostäder och bostäder för studerande ökar då vissa utbetalningar som beräknades ske i år nu väntas komma först nästa år. Utgifterna för Allmänna bidrag till kommuner ökar med knappt 9 miljarder kronor Det är främst en följd av extra resurser till kommunerna och kompensation till kommunerna och regionerna för ytterligare sänkt skatt för personer över 65 år. EU-avgiften blev 2018 lägre än vanligt till följd av att en ändringsbudget för 2017 innebar en återbetalning under Även i år har vi haft en liten återbetalning som sänkt utgifterna, dock inte lika stor som förra året. Från och med nästa år ligger utgifterna på en mer normal nivå. 12 Utgifterna vid sidan om utgiftstaket De utgiftsmässiga statsskuldsräntorna varierar kraftigt mellan åren på grund av olika typer av kurseffekter och periodiseringar. Ränteutgifterna har minskat markant under lång tid, framför allt som en följd av allt lägre marknadsräntor. Förra året var utgifterna 14 miljarder kronor. I år stiger de till 21 miljarder kronor. Ökningen förklaras främst av valutakursförluster som uppstår i samband med att valutalån förfaller, samt av kursförluster vid byten av realobligationer. Nästa år ökar räntebetalningarna ytterligare. Det beror huvudsakligen på en stor utbetalning av upplupen inflationskompensation i samband med att en realobligation förfaller. Under 2021 finns ingen motsvarande betalning, vilket medför att ränteutgifterna sjunker igen. Till följd av stigande marknadsräntor åren framöver finns en underliggande ökning av utgifterna som successivt slår igenom. Samtidigt sänker allt större budgetöverskott statsskulden, vilket leder till lägre ränteutgifter i slutet av prognosperioden. Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Den kan variera kraftigt mellan åren. Lånet till Riksbanken är en av de poster som varierar mest, framför allt till följd av en fluktuerande dollarkurs. Det beror på att när ett enskilt lån för Riksbankens räkning förfaller refinansieras det till aktuell dollarkurs. I år har Riksbanken fattat beslut om att flera lån inte ska refinansieras, vilket påverkar nettoutlåningen med närmare 70 miljarder kronor. Det gör att vi får en kraftigt minskad utlåning i år. Nästa år återgår nettoutlåningen till att vara positiv. Finansiellt sparande och budgetsaldo Efter tre år med stora överskott i de offentliga finanserna blir överskottet litet i år. Detta trots att det svenska konjunkturläget fortfarande är starkare än normalt. Sparandet beräknas stärkas nästa år. I år minskar sparandet i samtliga sektorer. Statens sparande är dock fortsatt på en hög nivå, drygt en procent av BNP, och det väntas successivt öka framöver. Samtidigt är det stora underskott i kommunsektorn både i år och kommande år. Lågt sparande i offentlig sektor i år Den offentliga sektorns finansiella sparande minskar från 43 miljarder kronor 2018 till 2 miljarder kronor i år. Det beror främst på en svag utveckling av inkomsterna till följd av skattesänkningar och en långsammare ökningstakt av skattebaserna. Inkomsterna sjunker således som andel av BNP medan utgifterna utvecklas i ungefär samma takt som BNP. Överskottet i den offentliga sektorns sparande är litet mot bakgrund av att konjunkturläget fortfarande är starkare än normalt. Sparandet i staten är dock relativt stort men det är stora underskott i kommunsektorn. Nästa år stärks sparandet eftersom utgifterna ökar lite svagare än BNP samtidigt som inkomsterna ökar i takt med tillväxten i ekonomin. Sparandet i offentlig sektor stiger ytterligare 2021 och En del av förstärkningen av sparandet nästa och kommande år beror på att vi i prognosen endast beaktar förslag och aviseringar som regeringen presenterat i propositioner. För en mer utförlig förklaring till de principer och metoder som ESV 12 Eftersom EU:s långtidsbudget sträcker sig fram till 2020 är åren därefter endast en framskrivning. Dock har vi tagit bort Sveriges rabatter för BNI-avgiften och momsen för åren , vilket bidrar med en nivåhöjning. ESV har inte räknat med vad Brexit skulle ha för effekt på Sveriges EU-avgift de kommande åren. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER 2019

15 tillämpar i beräkningarna, se metodrutan i början av rapporten. Tabell 4. Finansiellt sparande i offentlig sektor om inget annat anges Totala inkomster Procent av BNP 49,8 48,7 48,8 48,7 48,6 Totala utgifter Procent av BNP 48,9 48,6 48,5 47,9 47,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor Procent av BNP 0,9 0,0 0,3 0,8 1,4 Sparande per delsektor Statlig sektor Kommunal sektor Ålderspensionssystemet Källa: SCB och ESV Sparandet i staten försvagas men överskottet består Det finansiella sparandet i staten beräknas till 51 miljarder kronor i år, vilket motsvarar 1,0 procent av BNP. Det är en minskning med 20 miljarder kronor jämfört med Sparandet är emellertid fortfarande på en relativt hög nivå. Minskningen jämfört med föregående år beror på att inkomsterna sjunker som andel av BNP. Samtidigt minskar utgiftsandelen något under 2019, men inte tillräckligt för att motverka att sparandet minskar. Kommande år förbättras sparandet som en följd av att utgifterna ökar svagt och inkomsterna ökar i takt med tillväxten i ekonomin. Statens budgetsaldo minskar kraftigt 2020 I år beräknas ett överskott i statens budget på 108 miljarder kronor, vilket är betydligt större än det finansiella sparandet. Skillnaden mellan de två måtten förklaras framför allt av att Riksbanken har beslutat att minska valutareserven genom att inte refinansiera de valutalån som de har hos Riksgälden, vilka förfaller under perioden maj december Beslutet innebär att budgetsaldot stärks med 69 miljarder kronor, vilket får till följd att det minskar kraftigt nästa år när Riksbanken inte fortsätter minska sina lån. Det påverkar däremot inte det finansiella sparandet eftersom det är en finansiell transaktion. Tabell 5. Statens budget i sammandrag Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Skatteinkomster Övriga inkomster varav förs. egendom Totala utgifter Utg.omr. exkl. räntor Statsskuldsräntor Kassamässig korrig RGK:s nettoutlåning Budgetsaldo Källa: ESV 1 Skatteintäkterna för 2018 blir utfall först på våren Att budgetsaldot och sparandet utvecklas olika under prognosåren förklaras förutom av riksbankslånen även av kapitalplaceringar på skattekontot. Kapitalplaceringarna påverkar budgetsaldot men inte sparandet, se tabell 6. Tabell 6. Stora tillfälliga effekter på budgetsaldot Lån till Riksbanken varav återbetalning 69 Kapitalplaceringar på skattekontot Total effekt på budgetsaldot Källa: ESV Många företag och även privatpersoner satte in mer pengar än nödvändigt på sitt skattekonto eftersom inlåningsräntan var förhållandevis förmånlig. Kapitalplaceringarna har alltså under några år förstärkt budgetsaldot, men däremot inte påverkat det finansiella sparandet. 13 Under 2019 bedöms nivån på kapitalplaceringarna vara oförändrad. Eftersom räntan på skattekontot är sänkt till noll och marknadsräntorna väntas stiga framöver bedömer vi att det placerade kapitalet kommer att tas ut från skattekontona under I bron mellan saldot och sparandet ligger effekten av kapitalplaceringarna under Periodiseringar, se tabell 7. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 4 SEPTEMBER