Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Novemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med september Beräkningarna slutfördes den 5 november Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2015 Tabeller Från och med septemberprognosen 2015 kommer vi att publicera de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den kommer finnas på samma webbsida som publikationen och heter i novemberprognosen: Prognostabeller november 2015.

3 Sammanfattning Skattehöjningar och en starkare tillväxt i ekonomin stärker inkomsterna 2016 och Samtidigt ökar utgifterna kraftigt, framför allt till följd av fler asylsökande och satsningar i budgetpropositionen. Det leder till att underskottet i de offentliga finanserna växer, från 42 miljarder kronor i år till 57 miljarder kronor Därefter stärks finanserna igen men det blir underskott hela prognosperioden. Trots den kraftiga utgiftsökningen de närmaste åren klaras utgiftstaken alla år. Men säkerhetsmarginalerna som behövs för att beakta osäkerheter i prognosen är mindre än vad som är önskvärt 2016 och Stark BNP-tillväxt i år och nästa år Efterfrågan i ekonomin stiger och den samlade bilden av indikatorerna tyder på en fortsatt konjunkturåterhämtning framöver. Hushållens konsumtion och investeringarna ökar i god takt både i år och nästa år. Exporten är däremot fortfarande dämpad. Trots det är det ändå en omväxling i bidraget från nettoexporten som höjer tillväxttakten i år då importen ökar ännu svagare än exporten. Nästa år tar exporten fart då den globala konjunkturen stärks. Då bidrar också en historiskt hög offentlig konsumtion till att höja tillväxten. Både kommunal och statlig konsumtion ökar kraftigt nästa år, främst till följd av det stora antalet asylsökande. Den starka tillväxten i år och nästa år innebär att svensk ekonomi når konjunkturell balans redan 2016 och ligger över den långsiktigt hållbara nivån Därmed blir tillväxten relativt svag åren därefter. Den stigande aktiviteten i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka med drygt personer i år och med nära nästa år. En del av ökningen beror på införandet av extratjänster och traineejobb samt att antalet deltagare i andra typer av program med anställningsstöd blir fler. Att sysselsättningen ökar betydligt mer nästa år beror dock främst på att efterfrågan på arbetskraft ökar kraftigt då både kommunerna och staten behöver anställa fler personer för att klara flyktingmottagandet. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker relativt snabbt och ligger under sin jämviktsnivå Åren därefter dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Inflationen har stigit de senaste månaderna. Det är bland annat en svagare växelkurs det senaste året som slår igenom i högre priser på importerade varor. Även priserna på inhemskt producerade varor och tjänster har stigit medan fallet i oljepriset sänker drivmedelspriserna. Inflationen fortsätter stiga kommande år då ekonomin når fullt resursutnyttjande. Skattehöjningar bidrar också till att höja inflationen, framför allt nästa år. Skattehöjningar och starkare tillväxt i ekonomin stärker inkomsterna Efter en relativt svag ökning under 2014 ökar skatteintäkterna i snabb takt både i år och nästa år. Det beror både på skattehöjningar och på en starkare tillväxt i ekonomin som ger högre intäkter från framför allt skatt på arbete och konsumtion. Av de ökade skatteintäkterna 2016 förklaras cirka en tredjedel av skattehöjningar. Det är främst de statliga skatterna som höjs genom bland annat avtrappning av jobbskatteavdraget, begränsad uppräkning av skiktgränsen för statlig skatt, slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för unga, sänkt subventionsgrad för ROT-tjänster samt höjd skatt på bensin och diesel. Även den kommunala skatten höjs nästa år. Från och med 2017 ökar skatteintäkterna allt långsammare, dels på grund av betydligt mindre skattehöjningar men också för att tillväxten i ekonomin dämpas. Intäkterna från skatt på arbete ökar nästa år med 87 miljarder kronor eller med 8 procent, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Det är både en stark ökning av lönesumman och skatte-

4 höjningar som bidrar, främst den slopade nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga och den sänkta subventionen av ROT-arbeten. Konsumtionsskatterna ökar starkt både i år och nästa år. Nästa år bidrar ökningen av den statliga och kommunala konsumtionen till att höja intäkterna från mervärdesskatt. Höjda energiskatter på drivmedel, cirka 50 öre per liter, ökar intäkterna med 4 miljarder kronor nästa år. Intäkterna från skatt på kapital minskar nästa år men ökar de kommande åren med mellan 9 och 16 miljarder kronor per år. Minskningen nästa år förklaras av att avkastningsskatten och skatt på kapitalvinster vardera minskar med 5 miljarder kronor. Skatt på företagsvinster ökar däremot stabilt under hela prognosperioden, med mellan 5 och 7 miljarder kronor per år. Hushållens skatt på kapital, exklusive kapitalvinster, uppgår till mellan 3 och 4 miljarder kronor under hela prognosperioden. Den låga räntenivån, som framför allt påverkar hushållens ränteutgifter, medför att hushållens ränteavdrag blir låga de närmaste åren. Höga skulder och successivt stigande räntenivåer gör dock att dessa avdrag ökar snabbt mot slutet av perioden. Det motverkas dock av att även hushållens ränteinkomster och schablonintäkter ökar mycket mot slutet av perioden till följd av högre räntenivåer. Under perioden utgör schablonintäkter från tillgångar placerade i investeringssparkonton en allt större del av ränteinkomsterna. Kraftig ökning av utgifterna för flyktingmottagande De totala utgifterna på statens budget, det vill säga inklusive nettoutlåningen och räntorna på statsskulden, ökar i år med 26 miljarder kronor. Nästa år ökar utgifterna nästan dubbelt så mycket, med 48 miljarder kronor, och fortsätter sedan att växa under hela prognosperioden. Den kraftiga uppgången nästa år förklaras till ungefär hälften av ökade utgifter för migration till följd av det stora antalet asylsökande. Nästa år flyttas vissa utgifter som tidigare belastat budgetens inkomstsida till budgetens utgiftssida. Omläggningen höjer utgifterna från 2016 med nästan 10 miljarder kronor (inkomsterna höjs med samma belopp). Trots de kraftiga utgiftsökningarna sjunker utgifterna som andel av BNP från 22,0 procent 2014 till 20,9 procent I år väntas personer ansöka om asyl i Sverige. Det är en dubblering jämfört med förra året. Nästa år väntas antalet asylsökande minska till De fortsätter att minska åren därefter, till i slutet av perioden. Den stora ökningen av antalet asylsökande leder till kraftigt ökade utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering. Utgifterna höjs också till följd av att andelen ensamkommande barn ökar. Kostnaden för dem är högre än för övriga asylsökande. Prognosen för utgifterna baseras på att en viss del av kostnaderna för asylmottagandet kommer att räknas av från det internationella biståndet. Avräkningen för asylmottagandet är som störst nästa år då den uppgår till 36 procent av de totala flyktingkostnaderna. Den totala avräkningen från biståndsramen, som även inkluderar andra avräkningar på knappt 3 miljarder kronor, uppgår då till 40 procent. Utöver den kraftiga ökningen av migrationsutgifterna ökar utgifterna för sjukpenning mycket i år och nästa år då fler blir sjuka och sjukdomsperioderna mer långvariga. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter dock att sjunka då inflödet är lågt och många med sjukersättning kommer att ålderspensioneras de närmaste åren. Utgifterna för arbetslöshetsersättning sjunker i år trots att taket i a-kassan höjs. Det beror på att arbetslösheten sjunker. Den fortsätter att sjunka 2016 och 2017 för att därefter öka igen. I slutet av perioden ligger utgifterna för arbetslöshetsersättningen på i stort sett samma nivå som i år. Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program minskar något under prognosperioden men antalet subventionerade anställningar ökar. Sammantaget stiger utgifterna inom arbetsmarknadsområdet. Flera andra områden ökar mycket nästa år till följd av förslag i budgetpropositionen. Det är bland annat höjningar av utgifterna inom områdena Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Utbildning och universitetsforskning samt Samhällsplanering och bostadsförsörjning. Den försvarspolitiska flerpartiöverenskommelsen höjer

5 utgifterna för försvaret. Tidigare satsningar på investeringar i vägar och järnvägar leder till att utgifterna inom kommunikationsområdet ökar framöver. Statsskuldsräntorna är för närvarande låga men de ökar kraftigt i slutet av prognosperioden till följd av stigande marknadsräntor. Underskottet i de offentliga finanserna växer nästa år I år minskar underskottet i de offentliga finanserna, främst till följd av skattehöjningar. Trots stora skattehöjningar även nästa år blir underskottet då större än i år eftersom utgifterna för framför allt flyktingmottagandet ökar kraftigt. Även 2017 växer underskottet ytterligare för att därefter minska. Underskottet är dock relativt högt även i slutet av prognosperioden. Underskotten leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar i nominella termer under hela prognosperioden. Mätt som andel av BNP sjunker den dock under hela prognosperioden eftersom BNP-tillväxten är stark de närmaste åren då skulden ökar som mest. Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren. Skattehöjningar och god tillväxt i de viktigaste skattebaserna medför att statens skatteintäkter stiger under prognosperioden. Det motverkas dock i närtid av att utgifterna ökar kraftigt. Mot slutet av prognosperioden bidrar dock regelverket som styr uppräkningen av vissa utgifter till att utgiftsökningen dämpas. Därmed visar statens finansiella sparande ett överskott Kommunsektorns finansiella sparande stärks i år av en återbetalning från AFA Försäkring samt ett tillfälligt tillskott på knappt 10 miljarder kronor med anledning av migrationsöverenskommelsen. Kommande år försämras det finansiella sparandet successivt då den kommunala konsumtionen ökar kraftigt, framför allt på grund av det stora antalet asylsökande. Regeringens satsningar på skola, vård och omsorg och ett starkt underliggande demografiskt tryck bidrar också till att öka konsumtionen. Kommunernas resultat, som är det saldo som balanskravet utvärderas mot, sjunker också framöver men visar fortfarande ett litet överskott Den stora skillnaden mellan resultatet och det finansiella sparandet förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen påverkar i det finansiella sparandet medan resultatet endast påverkas av avskrivningarna). Sparandet i ålderspensionssystemet visar i år ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet blir positivt i år beror främst på att de genomsnittliga pensionerna ökar svagt. Nästa år ökar de betydligt snabbare. Överskottsmålet nås inte men utgiftstaket klaras samtliga år Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. Utgiftstaken klaras dock samtliga prognosår. Men om man beaktar behovet av säkerhetsmarginaler är marginalerna till taket mindre än vad som är önskvärt 2016 och Det finns därmed inget utrymme de närmaste åren för några nya beslut om utgiftsökningar. Antalet asylsökande har stor påverkan på prognosen och ökar osäkerheten Vi har höjt prognosen på antalet asylsökande under prognosperioden med Därmed har vi höjt utgifterna för migration och nyanlända invandrares etablering samt offentlig konsumtion kraftigt. Det har också medfört att de offentliga finanserna har försämrats. Fler asylsökande har också lett till att prognosen för befolkningen 1, arbetskraften och sysselsättningen har höjts. Osäkerheten är stor kring antalet asylsökande. Vi redovisar därför även ett sidoalternativ med ett lägre antal. 1 Beräkningarna utfördes innan SCB:s uppdaterade befolkningsprognos blev tillgänglig. SCB reviderade upp befolkningen mer än vad vi har räknat med.

6 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,2 2,3 3,3 3,3 2,1 1,7 1,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,2 2,5 3,0 3,1 2,4 1,8 1,6 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,2 2,2 2,5 2,1 1,7 1,7 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 1,3 1,6 2,4 4,9 1,1 0,3 0,3 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2 0,6 7,6 5,1 4,7 3,6 3,0 2,3 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,2 0,1-0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,8 3,5 3,7 4,6 4,4 3,5 3,4 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,1 6,3 2,5 5,7 4,7 3,7 3,4 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,7 4,1 3,8 1,7 2,2 2,1 1,9 1,9 2,1 1,4 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 3,0 5,2 7,9 7,8 7,8 7,7 7,2 7,0 7,3 7,0 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,7 3,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,4 1,8 1,1 1,9 1,1 0,5 0,1 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,7 6,3 6,5 6,8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-1,7-1,0-1,1-1,3-1,1-0,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,6 36,9 37,2 39,8 44,9 44,3 42,9 42,3 41,5 40,3 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,2-0,2-0,6-0,9-0,9 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,2 0,0-0,2-0,5-0,7-0,8 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-0,9-0,9-1,1-1,2-1,2 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,5-0,7-0,9-1,0-1,1 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3.-0,1-0,9-1,5-0,9-1,2-1,4-1,1-0,6 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,9 42,8 42,7 43,2 43,4 43,5 43,6 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 33,4 32,3 31,6 30,7 29,3 Källa: SCB och ESV

7 Sidoalternativ med färre antal asylsökande En av de stora osäkerheterna i prognosen är bedömningen av antalet asylsökande. ESV räknar med asylsökande i år och med nästa år. Åren därefter räknar ESV med en prognos på , respektive personer. Det stora antalet asylsökande ökar trycket på Migrationsverket, både vad gäller handläggningar och att hitta bostäder. För att skapa ordning och reda i mottagandet, en bättre etablering och en dämpning av kostnadsökningarna har regeringen och oppositionen kommit överens om insatser med anledning av flyktingkrisen. Regeringen har även infört tillfälliga gränskontroller. Dessutom har regeringen hos EU-kommissionen begärt att asylsökande i Sverige ska kunna fördelas till andra EU-länder inom det fördelningssystem som EU-länderna tidigare i år har beslutat om. För att grovt visa känsligheten i prognosen, både vad gäller utvecklingen av makroekonomin och de offentliga finanserna, har ESV gjort en alternativ beräkning med färre antal asylsökande. I alternativet har antalet halverats För åren därefter baseras beräkningen på , respektive asylsökande. Tabell 2. Utgifter på statens budget, differens mot huvudscenariot Förändring i miljarder kronor UO8 Migration UO13 Nyanländas etablering UO14 Arbetsmarknad Summa bruttoutgifter Avräkning från bistånd Summa nettoutgifter I den alternativa beräkningen är det framför allt utgifterna på utgiftsområde UO8 Migration som minskar medan utgifterna på UO13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering endast påverkas marginellt. Då arbetslösheten blir något högre ökar även utgifterna för arbetslöshetsersättning något, UO14 Arbetsmarknad och arbetsliv. Sammantaget minskar utgifterna på budgeten med 6 miljarder kronor nästa år och med 16 miljarder kronor De lägre utgifterna innebär även att avräkningen från biståndet blir mindre. De lägre utgifterna leder till lägre offentlig konsumtion och lägre BNP. Offentlig konsumtion minskar mer i löpande priser än i fasta priser då vi räknar med att priset för inköp av tjänster från näringslivet kommer att bli lägre när det är färre asylsökande. I huvudscenariot räknar vi med att en del av ökningen av den offentliga konsumtionen är en priseffekt. Behovet av personal minskar i kommunerna och staten. Därmed sänks antalet arbetade timmar och arbetslösheten höjs. Det leder också till att produktiviteten höjs eftersom effektiviteten bedöms öka när både kommunerna och staten behöver anställa färre än i huvudscenariot, framför allt färre som saknar rätt kompetens. Lägre BNP och lägre sysselsättning 2017 leder till att BNP inte ligger över konjunkturell balans 2017 som i huvudscenariot. I slutet av perioden blir därmed tillväxten starkare än i huvudscenariot. Nivån på BNP och sysselsättningen är dock lägre i slutet av perioden eftersom färre asylsökande sänker potentiell sysselsättning. Arbetslösheten ligger dock lite lägre då vi i huvudscenariot räknar med att många av de asylsökande fortfarande kommer att vara arbetslösa Tabell 3. Makrovariabler, differens mot huvudscenariot Förändring i procentenheter resp. nivå BNP, fp -0,1-0,1 0,0 0,1 BNP, lp -0,2-0,1 0,0 0,1 Offentlig konsumtion, fp -0,4-0,3 0,0 0,1 Offentlig konsumtion, lp -0,6-0,4-0,1 0,1 Produktivitet 0,1 0,0 0,0 0,0 Arbetade timmar -0,2-0,1 0,0 0,1 Arbetslöshet, skillnad i nivå 0,1 0,1 0,0-0,1 Den lägre offentliga konsumtionen och den lägre sysselsättningen påverkar främst intäkterna från moms och skatt på arbete. De totala skatteintäkterna minskar med 2 miljarder kronor nästa år och

8 med knappt 4 miljarder kronor året därpå. Den lägre sysselsättningen påverkar intäkterna för både staten och den kommunala sektorn medan den lägre konsumtionen påverkar statens skatteintäkter. Totalt minskar skatteintäkterna med mellan 2 och 4 miljarder kronor. Tabell 4. Skatteintäkter, differens mot huvudscenariot Förändring i miljarder kronor Staten Kommuner ÅP-systemet Offentlig sektor Det finansiella sparandet förbättras marginellt 2016 men åren efter uppgår förbättringen till i storleksordningen 10 miljarder kronor, vilket motsvarar 0,3 procent av BNP. Tabell 5. Offentliga sektorns finansiella sparande, differens mot huvudscenariot Förändring i miljarder kronor Staten Kommuner ÅP-systemet Offentlig sektor

9 Innehåll Sammanfattning Makroekonomisk utveckling Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomster på statens budget Utgifter på statens budget Totala utgifter Takbegränsade utgiftsområden Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Andra utgiftsområden som förändras Utgifter som inte är takbegränsade Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Finansiellt sparande och budgetsaldo Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande och budgetsaldo Saldot enligt nationalräkenskaperna - statens finansiella sparande Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Finanspolitikens inriktning Den offentliga skulden Maastrichtskulden Statsskulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Balanskravet Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats Jämförelse med budgetpropositionen för Revideringar sedan septemberprognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Fördjupningsavsnitt Resolution nya regler för hantering av banker i kris Hushållens ränteavdrag EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER

10 Bedömning av effekter av reformer i vår- och budgetpropositionen Nettokostnaden av ROT-avdraget Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget...77 Kontaktpersoner...81 Prognostabeller november 2015 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statens budgetsaldo och finansiellt sparande Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER 2015

11 MAKROEKONOMISK UTVECKLING 1 Makroekonomisk utveckling BNP ökar starkt både i år och nästa år. En kraftig ökning av offentlig konsumtion lyfter tillväxten i ekonomin 2016 och Det leder till att BNP och sysselsättningen ligger över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans 2017, och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå. Åren därefter dämpas tillväxten och arbetslösheten stiger. Stark BNP-tillväxt 2015 och 2016 Efterfrågan i ekonomin stiger och indikatorerna tyder på en fortsatt konjunkturåterhämtning framöver. BNP växer i år med 3 procent, kalenderkorrigerat, vilket är 0,5 procentenheter mer än förra året. Det är en omväxling i bidraget från nettoexporten som höjer tillväxttakten i år. Det beror främst på att importen tillfälligt ökade mycket starkt förra året och därmed ökar svagt i år. Importen väntas dock bli betydligt starkare under det andra halvåret än under det första, vilket innebär att BNP-tillväxten dämpas jämfört med den starka ökningen som noterades under andra kvartalet. Konsumtionen ökar i ungefär samma takt som förra året men investeringarna, som också höjdes av tillfälliga effekter förra året, ökar långsammare. Nästa år tar exporten mer fart då konjunkturen i omvärlden stärks. Importen ökar dock betydligt snabbare än i år, och även snabbare än exporten. Därmed blir bidraget från nettoexporten återigen negativt. Både hushållens konsumtion och offentlig konsumtion ökar snabbare än i år medan investeringarna ökar långsammare. Ökningstakten i offentlig konsumtion stiger från 2,4 procent till 4,9 procent, främst till följd av det stora antalet asylsökande som har kommit under hösten och som väntas fortsätta komma under resten av innevarande år och nästa år. Sammantaget ökar BNP med 3,1 procent nästa år. Den starka tillväxten i år och nästa år innebär att svensk ekonomi når konjunkturell balans redan 2016 och ligger över den potentiella, långsiktigt hållbara, nivån Därmed blir tillväxten relativt svag åren därefter. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent En stigande global konjunktur stärker exporten Exporten av varor sjönk under första halvåret i år medan exporten av tjänster fortsatte att stiga. Utrikeshandelsstatistiken visar dock att varuexporten ökat under det tredje kvartalet. Indikatorerna tyder också på att exporten kommer att ta mer fart. Den globala konjunkturen stärks framöver men utvecklingen i omvärlden är splittrad. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, är tillväxten långsamt på väg att stärkas även om det går trögt på flera håll och det fortfarande finns orostecken kring styrkan i uppgången. I USA är tillväxten starkare och där närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande. Norge har påverkats av fallet i oljepriset och tillväxten dämpas något nästa år. Den finska ekonomin dras med strukturella problem och har drabbats hårt av recessionen i Ryssland. Efter flera år med fallande BNP väntas ändå en återhämtning inledas i Finland nästa år. Sammantaget växer marknaden för svensk export mer nästa år än i år och den stärks ytterligare Framför allt är det omvärldens behov av inves EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER

12 MAKROEKONOMISK UTVECKLING teringsvaror som nu väntas öka, då det finns ett uppdämt investeringsbehov efter flera år med svag tillväxt. Det gynnar svensk export som till en relativt stor del består av investeringsvaror. Hushållens sparkvot ligger på en hög nivå Hushållens konsumtion ökar i år i samma takt som de disponibla inkomsterna. Det innebär att sparkvoten ligger kvar på en historiskt sett mycket hög nivå. Den höga sparkvoten avspeglar sannolikt ett visst försiktighetssparande. Hushållen är förhållandevis pessimistiska om Sveriges ekonomiska utveckling medan de har en positiv syn på sin egen ekonomi. Den mer pessimistiska synen på Sveriges ekonomi kan bland annat bero på den kraftiga nedgången på börsen under andra och tredje kvartalet. Diskussionerna om att införa amorteringskrav och att sänka ränteavdraget kan också ha påverkat sparbeteendet. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst De kommande åren växer hushållens disponibla inkomster i ungefär samma takt som i år. En starkare ökning av sysselsättningen bidrar nästa år till att stärka inkomsterna medan skattehöjningar håller tillbaka ökningstakten. Då tillväxten i ekonomin fortsätter att stärkas och arbetslösheten sjunker väntas hushållen successivt bli mer optimistiska. Nästa år väntas därmed konsumtionen öka lite snabbare än i år och sparkvoten börjar falla. Den ligger dock kvar på en hög nivå under hela prognosperioden. Historiskt hög ökning av offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökar nästa år med 4,9 procent. Det är den största ökningen ett enskilt år sedan Det är främst den kraftiga ökningen av antalet asylsökande som driver upp tillväxttakten. Satsningar i både vårpropositionen och budgetpropositionen bidrar också till att höja konsumtionen. Tabell 6. Försörjningsbalans Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 2,2 2,2 2,5 2,1 1,7 1,7 Offentlig konsumtion 1,6 2,4 4,9 1,1 0,3 0,3 Fasta investeringar 7,6 5,1 4,7 3,6 3,0 2,3 Lager 1 0,1-0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 Export 3,5 3,7 4,6 4,4 3,5 3,4 Import 6,3 2,5 5,7 4,7 3,7 3,4 Nettoexport 1-0,9 0,6-0,3 0,0 0,1 0,1 BNP 2,3 3,3 3,3 2,1 1,7 1,5 BNP, kalenderkorrigerad 2,5 3,0 3,1 2,4 1,8 1,6 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Investeringar i bostäder ökar kraftigt Investeringarna fortsätter öka starkt i år om än inte lika starkt som förra året. En kraftig ökning av bostadsinvesteringarna, investeringarna i kommunala myndigheter och tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling bidrog till den starka ökningen Bostadsinvesteringarna fortsätter öka starkt, liksom investeringarna i kommunerna, men ökningstakten dämpas jämfört med förra året. Även nästa år ökar bostadsinvesteringarna mycket även om ökningstakten dämpas ytterligare, bland annat till följd av att sänkningen av subventionsgraden i ROT-avdraget från 50 till 30 procent leder till att ombyggnadsinvesteringarna sjunker. I kommunsektorn ökar investeringarna snabbare igen, bland annat till följd av det investeringsstöd till små hyresrätter som föreslås i budgetpropositionen och upprustningen av bostäder. Investeringarna i kommun- 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER 2015

13 MAKROEKONOMISK UTVECKLING sektorn, som ligger på en hög nivå i dagsläget, kommer successivt att dämpas från och med 2016 då stora byggprojekt fasas ut. Investeringarna i industrin ökar fortsatt relativt svagt i år men de tar fart nästa år då uppgången i exporten ökar behovet av att bygga ut kapaciteten. Från och med nästa år ökar också investeringarna i staten kraftigt till följd av tidigare beslutade infrastruktursatsningar. Svag import i år höjer BNP-tillväxten Importen sjönk kraftigt första kvartalet i år, vilket delvis berodde på att importen av tjänster var tillfälligt hög under fjärde kvartalet Det berodde framför allt på den kraftiga ökningen av investeringar i forskning och utveckling, som registreras som import. Även den underliggande utvecklingen var dock svag första kvartalet och under andra kvartalet minskade importen ytterligare, vilket var oväntat givet den relativt starka ökningen av efterfrågan i ekonomin. Det var både importen av tjänster och importen av bearbetade varor och råvaror som sjönk. Utfall från utrikeshandelsstatistiken visar dock att importen av varor har ökat betydligt snabbare under det tredje kvartalet. Sett över hela året ökar ändå importen långsammare än exporten, vilket innebär att bidraget från nettoexporten till BNP-tillväxten vänder från - 0,9 procentenhet förra året till 0,6 procentenheter i år. Då importen tar fart under andra halvåret i år, och den totala efterfrågan i ekonomin blir högre, ökar importen betydligt starkare än exporten nästa år. Det innebär att bidraget från nettoexporten återigen blir negativt. Efterfrågan på arbetskraft är hög Den stigande aktiviteten i ekonomin ökar efterfrågan på arbetskraft. Indikatorerna tyder på en fortsatt stark ökning nästa år. Antalet lediga platser har under det senaste året ökat snabbt, även om ökningstakten har dämpats under året. Det är både inom tjänstesektorn, byggsektorn och offentliga myndigheter som efterfrågan ökat. Olika företagsundersökningar visar också att företagen har expansiva anställningsplaner. Samtidigt som efterfrågan ökar börjar bristen på arbetskraft med rätt kompetens bli påtaglig i vissa tjänstesektorer, inom byggbranschen och inom kommunsektorn. Generellt sett väntas dock inte bristen på rätt kompetens vara så stor att det ökade anställningsbehovet inte kan mötas. Antalet sysselsatta väntas totalt sett öka med personer i år och med nästa år. En del av ökningen beror på att extratjänster och traineejobb har införts och att antalet deltagare i andra typer av program med anställningsstöd blir fler. Även nystartsjobben ökar. Att sysselsättningen ökar betydligt mer nästa år än i år beror dock främst på att efterfrågan på arbetskraft ökar betydligt inom framför allt kommunsektorn. Kommunerna och staten behöver anställa fler för att klara flyktingmottagandet Sysselsättningen höjs nästa år av att kommunerna behöver anställa cirka fler personer för att klara av att ta emot alla asylsökande. Satsningar i budgetpropositionen och införandet av extratjänster och traineejobb bidrar också till att höja sysselsättningen. Totalt sett beräknas sysselsättningen i sektorn öka med personer. Det finns en risk att kommunerna inte kommer att hitta tillräckligt många personer med rätt utbildning och erfarenhet. Redan i dagsläget är bristen på rätt kompetens relativt utbredd inom kommunsektorn. Kommunerna har dock flaggat för att de kommer att tvingas sänka utbildningskraven. Då många anställs under en kort period och kraven på rätt kompetens sannolikt sänks så kommer det ta tid att lära upp de nyanställda, vilket troligtvis sänker produktiviteten. Även i staten ökar sysselsättningen till följd av ökningen av antalet asylsökande och satsningar i budgetpropositionen. Både kommunerna och staten behöver köpa in tjänster från näringslivet så sysselsättningen i tjänstesektorn kommer också att öka till följd av det ökade antalet asylsökande. Tjänstesektorn står för 40 procent av sysselsättningsökningen nästa år. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER

14 MAKROEKONOMISK UTVECKLING Tabell 7. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 2,5 3,0 3,1 2,4 1,8 1,6 Produktivitet 0,6 1,9 1,2 1,2 1,3 1,5 Arbetade timmar 1,8 1,1 1,9 1,1 0,5 0,1 Medelarbetstid 0,4-0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,3 2,0 1,2 0,6 0,1 Arbetskraft 1,3 0,8 1,2 0,9 0,8 0,3 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 2 7,9 7,4 6,7 6,3 6,5 6,8 Öppen arbetslöshet 2,3 5,5 5,2 4,6 4,4 4,7 4,9 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Deltagare i konjunkturberoende arbetsmarkandspolitiska program samt nystartsjobb och yrkesintroduktionsanställningar. 2 Procent av arbetskraften. 3 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Politiska reformer påverkar sysselsättningen Sysselsättningen påverkas kommande år av flera av reformerna i vårpropositionen och budgetpropositionen. Sysselsättningen höjs till följd av införandet av extratjänster och traineejobb som skall ersätta sysselsättningsfasen i jobb- och utvecklingsgarantin. Andra reformer, som exempelvis att taket i a-kassan höjs, att nedsättningen av arbetsgivaravgifter för unga slopas och att den bortre gränsen i sjukförsäkringen tas bort, väntas däremot ha en negativ effekt på sysselsättningen. Sammantaget beräknas sysselsättningseffekterna av reformerna i stort sett ta ut varandra i slutet av prognosperioden. För en mer detaljerad beskrivning av effekterna av reformerna se Bedömning av effekter av reformer i vår- och budgetpropositionen sidan 67. Arbetslösheten sjunker 2016 och 2017 Arbetslösheten låg mellan mitten av 2012 och början på 2015 relativt stabilt runt 8 procent, trots att sysselsättningen steg kraftigt under samma period. Det beror på att arbetskraftsdeltagandet steg i ungefär samma takt som sysselsättningsgraden under den perioden. Under de två senaste kvartalen har dock arbetskraftsdeltagandet sjunkit samtidigt som sysselsättningsgraden fortsatt stiga, vilket innebär att arbetslösheten har börjat falla. Arbetslösheten fortsätter sjunka fram till mitten av Det beror dels på den snabba sysselsättningsökningen, dels på att arbetskraftsdeltagandet fortsätter sjunka. En förklaring till att arbetskraften ökar relativt långsamt är regeringens satsningar på att utöka antalet utbildningsplatser. Det leder till att fler studerar på heltid i stället för att söka efter arbete. En annan förklaring är att den trendmässiga ökningen av arbetskraftsdeltagandet de senaste åren bryts. Det beror till viss del på att sammansättningen av befolkningen ändras. Utlandsfödda, som har ett lägre arbetskraftsdeltagande och lägre sysselsättningsgrad än inhemskt födda, ökar markant som andel av befolkningen. Diagram 3. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen Källa: SCB och ESV Procent av arbetskraften 9, Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Sysselsättningsgrad Fler asylsökande höjer sysselsättningen men sänker sysselsättningsgraden Andelen utlandsfödda har ökat under lång tid men inte i lika stor utsträckning som de väntas göra de kommande åren. Ökningen av befolkningen i arbetsför ålder består enbart av utlandsfödda under prognosperioden. Liksom för de som är födda i Sverige har arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren. De utlandsfödda stod för 65 procent av sysselsättningsökningen 2013 och De kommer i stor utsträckning att fortsätta bidra till att höja arbetskraften och sysselsättningen kommande år. Eftersom andelen utlandsfödda ökar så snabbt framöver och det tar tid innan de kommer ut på 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5,0 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER 2015

15 MAKROEKONOMISK UTVECKLING arbetsmarknaden, bedöms ändå arbetskraftsdeltagandet sjunka under prognosperioden. Även sysselsättningsgraden faller från och med Utöver SCB:s befolkningsprognos från april har vi tagit hänsyn till Migrationsverkets nya prognos på antalet asylsökande som var kraftigt uppreviderad. Då handläggningstiderna för att behandla asylärenden kommer att förlängas upp till två år eller mer så kommer det dröja innan befolkningen ökar i lika stor utsträckning. Vi räknar med att befolkningen i arbetsför ålder ökar med ytterligare nära personer till följd av den nya prognosen för antalet asylsökande. Innan de kommer in på arbetsmarknaden dröjer det troligtvis ännu längre än två år. Under prognosperioden höjs därmed varken arbetskraften eller sysselsättningen i så stor utsträckning till följd av den nya befolkningsprognosen. Arbetslösheten stiger igen 2018 och 2019 Den snabba ökningen av antalet sysselsatta under framför allt 2016, men även till viss del under 2017, leder till att sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå 2017 och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå. Det innebär att sysselsättningsökningen dämpas relativt snabbt 2018 och 2019 och arbetslösheten stiger igen. Hur hög sysselsättningen kan bli och vilken nivå arbetslösheten kan ligga på utan att det uppstår överhettningsproblem är dock svårt att bedöma, inte minst mot bakgrund av den snabba befolkningsökningen till följd av den ökade invandringen. Prognosen på befolkningsökningen är i sig osäker och det är svårt att veta i vilken utsträckning de som nu söker asyl kommer att ta sig in på arbetsmarknaden. Det finns tecken på att matchningsproblemen på arbetsmarknaden har ökat och bristen på viss typ av kompetens är redan hög. En allt större andel av de arbetslösa tillhör grupper som har en svag ställning på arbetsmarknaden, till exempel långtidsarbetslösa och de med låg utbildning. Många av dessa har utländsk härkomst. Politiska reformer sänker medelarbetstiden Medelarbetstiden sjunker Det beror delvis på att sjukfrånvaron fortsätter att öka. Extratjänsterna och traineejobben bidrar också till att sänka medelarbetstiden då deltagarna kommer att registreras som sysselsatta men de kommer att studera 75 procent respektive 50 procent av tiden. Avtrappningen av jobbskatteavdraget bidrar också till att sänka medelarbetstiden något. Tabell 8. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,8 2,5 3,0 3,3 3,4 3,5 Timlön, NR 1 1,7 2,9 2,9 3,3 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 KPI -0,2 0,0 1,4 1,8 2,5 3,0 KPIF 2 0,5 0,9 1,9 1,7 1,9 2,1 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,3 44,9 45,7 46,8 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,35-0,10 0,50 1,50 2,50 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Måttliga löneökningar även nästa år Timlönerna ökar i år med 2,5 procent enligt SCB:s konjunkturlönestatistik 2. Under hösten ska avtalen förhandlas om för en stor del av arbetsmarknaden. Avtalsrörelsen har precis inletts och parterna står långt ifrån varandra. Vad resultatet blir är därmed högst oklart i dagsläget. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt de senaste åren talar dock för att löneökningarna totalt sett blir relativt låga även nästa år. Samtidigt har den starka sysselsättningsökningen en viss press uppåt på lönerna, då den leder till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger. I kommunsektorn höjs lönerna av det extra tillskottet i budgeten för höjda 2 Under 2015 har timlönerna uträknat från lönesumman ökat mer än timlönerna enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Åren var det tvärtom. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de baseras på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Statistiska effekter kan förklara en del av skillnaden 2014 och 2015 men det är svårt att förklara hela skillnaden. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER

16 MAKROEKONOMISK UTVECKLING lärarlöner. Sammantaget väntas därmed lönerna öka snabbare 2016 än i år. Därefter tilltar ökningstakten då ekonomin når fullt resursutnyttjande och inflationen stiger. Extratjänsterna och traineejobben sänker löneökningstakten något under prognosperioden, framför allt i kommunsektorn, då deltagarna i dessa program har lägre löner än genomsnittet i sektorn. Högre skatter höjer inflationen Den underliggande inflationen KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, har stigit under 2015 och ligger nu runt 1 procent. Det är bland annat en svagare växelkurs det senaste året som slår igenom i högre priser på importerade varor. Även priserna på inhemskt producerade varor och tjänster har stigit. Skattehöjningar på alkohol och tobak har också bidragit till att höja inflationen. Det kraftigt fallande oljepriset och låga elpriser dämpar dock inflationen. Nästa år fortsätter inflationen att stiga trots att en viss förstärkning av växelkursen då leder till att effekten av stigande importpriser klingar av. Att inflationen fortsätter stiga beror delvis på att enhetsarbetskostnaden stiger som en följd av högre löner, lägre produktivitet och högre arbetsgivaravgifter. De ökar till följd av slopandet av nedsättningen av socialavgifter för unga. Då efterfrågan i ekonomin stiger är det också lättare för företagen att höja priserna. Priserna på både drivmedel och el väntas också börja stiga och det negativa bidraget till inflationen under 2015 vänder till ett positivt bidrag nästa år. Dessutom bidrar ändrade skattesatser till att höja inflationen med drygt 0,3 procentenheter. Det är framför allt högre energi- och miljöskatter som bidrar till att höja drivmedelspriset. Då skattehöjningarna ökar företagens produktionskostnader kommer inflationen även att påverkas indirekt genom att företagen sannolikt på sikt kommer att höja priserna för att kompensera för de högre kostnaderna. Sänkningen av ROT-avdraget från 50 till 30 procent kommer också att höja inflationen. Dessutom ändras indexeringen av energiskatten från 2017, till att skrivas fram med KPI plus 2 procent, vilket innebär att skatten höjs varje år med cirka 1 miljard kronor. Kommande år bidrar både en starkare global konjunktur och ett högt inhemskt resursutnyttjande till att inflationen stiger ytterligare. Den blir dock lite lägre 2017 än 2016 eftersom effekterna av skattehöjningarna är mindre KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. Jämförelse med andra prognosinstitut Prognoserna för BNP-tillväxten 2016 varierar mellan 2,5 procent och 3,4 procent bland de prognosmakare som redovisas i diagrammet nedan. Regeringen har lägst tillväxt medan SKL har högst. För 2017 varierar tillväxten mellan 2,4 procent och 3,6 procent. Många prognosmakare räknar med ungefär samma tillväxt 2017 som ESV, SKL och Nordea räknar dock med en svagare tillväxt 2017 medan Swedbank och regeringen räknar med en starkare tillväxt. Den sammantagna tillväxten för både 2016 och 2017 ligger i genomsnitt på 5,7 procent. ESV ligger något under snittet. Diagram 4. Jämförelse med andra prognosinstitut Procent ESV Swedbank OECD EU RB SKL SHB RegeringenNordea KI 23-nov 10-nov 09-nov 05-nov 28-okt 08-okt 27-sep 21-sep 02-sep 26-aug Källa: SCB och ESV Procent Det är stor skillnad mellan olika komponenter i försörjningsbalansen mellan olika prognosmakare. Det är också stor skillnad i utvecklingen på arbetsmarknaden samt i bedömningen av potentiell BNP och storleken på BNP-gapet, även givet samma BNP-tillväxt EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER 2015

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Nästa år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 6,6 procent, vilket är en starkare ökning än i år. Den tilltagande ökningstakten beror främst på skattehöjningar på arbete och energi. Även en snabbare ökning av lönesumman samt av intäkterna från moms och bolagsskatter bidrar till utvecklingen. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Intäkterna från skatt på arbetsinkomster ökar snabbare nästa år både till följd av skattehöjningar och av att lönesumman ökar mer än förra året. Även konsumtionsskatterna ökar relativt mycket. Det förklaras av skattehöjningar på energi och av att momsintäkterna ökar till följd av en stark utveckling av offentlig konsumtion. Även hushållens konsumtion ökar relativt starkt nästa år. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot något vilket beror på att lägre kapitalvinster ger minskade intäkter från hushållens kapitalskatter och att avkastningsskatten blir lägre till följd av lägre statslåneränta. En starkare tillväxt i ekonomin leder dock till att skatt på företagsvinster ökar relativt mycket. Högre skattekvot till följd av skattehöjningar och stigande räntenivåer Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent och ökar nästa år med 0,5 procentenheter, vilket beror på skattehöjningar. Skattekvoten fortsätter sedan att öka något hela perioden. År 2017 beror det på högre skatt på arbete till följd av skattehöjningar, främst på grund av den slopade nedsättningen av socialavgifter för unga. Högre räntenivåer gör att kapitalskatterna, inte minst avkastningsskatten, ökar snabbare än BNP i slutet av perioden. Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvot Miljarder kronor Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Statens skatteintäkter ökar nästa år betydligt snabbare än övriga sektorers skatteintäkter, trots att kapitalskatterna minskar. Det förklaras av att direkt skatt på arbete ökar mer i staten än i kommunerna samt av att ROT-avdraget sänks och att energiskatterna höjs. Att direkt skatt på arbete ökar mer i staten beror på avtrappningen av jobbskatteavdraget och på att den nedre skiktgränsen för statlig skatt är densamma som i år. Även för kommande år ökar statens skatteintäkter snabbare vilket beror på skattehöjningar samt att kapitalskatterna utvecklas starkt. Både kommunsektorns och ålderspensionssystemets huvudsakliga skattebas är lönesumman, vilket gör att skatteintäkterna i stort följer lönesummans utveckling. Nästa år bidrar även höjda kommunalskatter till att de kommunala skatteintäkterna ökar mer än lönesumman. Tabell 9. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Skattekvot, procent av BNP Procent Utfall Prognos Staten 2,8 3,6 5,2 7,9 4,8 4,0 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,6 5,6 5,4 4,6 4,2 3,8 ÅP-systemet 2,9 3,2 4,3 4,5 4,4 3,8 3,5 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET Den underliggande ökningstakten för skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 4,3 procent vilket är i nivå med 2014 års ökningstakt. Även nästa år och 2017 är den underliggande utvecklingen i stort sett densamma som i år. Tabell 10. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos Skatt på arbete Förändring 2,9 2,4 5,9 8,3 5,1 4,2 3,7 Skatt på kapital Förändring 3,0 13,2 3,7-0,8 4,6 5,7 7,2 Skatt på konsumtion Förändring 1,9 3,1 5,5 5,4 3,9 3,1 3,3 Totala skatteintäkter Förändring 3,1 3,6 5,3 6,6 4,7 4,1 4,0 Underliggande förändring 1 3,7 4,4 4,3 4,3 4,4 4,0 3,9 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar. Åren 2018 och 2019 ökar de underliggande skatteintäkterna med ungefär 4 procent per år. Intäktsökningen är något lägre än utvecklingen inklusive regeländringar till följd av den föreslagna indexeringen av energiskatt på bensin och diesel Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. År 2014 ökade intäkterna från skatt på arbete svagt, främst till följd av skattesänkningar. I år och nästa år ökar intäkterna betydligt snabbare. Regeländringar dämpar förvärvsinkomsterna Trots att de viktigaste skattebaserna, lönesumman och pensionerna, ökar snabbare nästa år utvecklas de beskattningsbara förvärvsinkomsterna i samma takt som i år. Det förklaras av två regeländringar. Den slopade avdragsrätten för privat pensionssparande höjer den beskattningsbara förvärvsinkomsten 2015 samtidigt som det förhöjda grundavdraget för pensionärer sänker den nästa år. Tabell 11. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos Utbetalda löner ,7 4,2 4,8 4,5 4,0 3,6 Aktivitets-och sjukersättning 30-3,2-2,0-2,0 0,2 0,8 1,6 Sjukpenning och föräldrapenning 62 7,8 8,6 9,5 6,7 4,5 3,3 Arbetsmarknadsersättningar 33-10,0-4,2-4,3-8,8-3,3 0,7 Pensioner 402 1,4 4,3 4,9 3,9 4,5 4,1 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,2 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 Källa: SKV och ESV Miljarder kronor Starkare utveckling av lönesumman och pensionerna De direkta skatterna på arbete ökar med 6 procent i år. Den kommunala inkomstskatten ökar med 5,7 procent, vilket är betydligt snabbare än förra året. Tabell 12. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Utfall Prognos Aktuell prognos 3,4 3,2 5,3 5,2 4,6 4,2 3,8 Föregående prognos 3,4 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 Fastställda 3,9 3,3 5,0 5,3 Underliggande utveckling 3,6 3,7 4,9 5,3 4,6 4,2 3,8 Källa: SKV och ESV Det förklaras av att lönesumman och pensionerna ökar mer än Skatteintäkterna stärks ytterligare av att kommunalskatten höjs. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna, ökar i år med 9 procent trots att lönesumman endast ökar med 4 procent. Det beror framför allt på den låga inflationen som medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 23 NOVEMBER 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015

Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Investeringar för Sverige Presentation av budgetpropositionen för 2016 Finansminister Magdalena Andersson 21 september 2015 Foto: Johnér / Lars Thulin VårBudget 2016 2016 Investeringar Ett Sverige för

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik som regeringen föreslår

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna

Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Fördjupning i Konjunkturläget mars 2 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget mars 2 121 FÖRDJUPNING Den långsiktiga hållbarheten i de offentliga finanserna Enligt Konjunkturinstitutets bedömning finns för

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2015 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer