Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23

2 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Datum: Dnr: 49-17/2012 ISBN: Layout: Elisabeth Hermansson-Zamani och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matts Karlson Tryckeri: AJ E-print AB, Stockholm Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 20 mars På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör

4 4

5 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen 11 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomster i statens budget 23 3 Utgifterna i statens budget Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO10) Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO12) Migration, Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Kommunikationer (UO 22) Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning 35 4 Saldot i statens budget 41 5 Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemet finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut 51 6 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket 53 7 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 55 8 Revideringar sedan föregående prognos Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Statens budget utgifter och saldo De offentliga finanserna 59 Appendix 61 Kontaktpersoner 82 Förteckning över faktarutor Ändrade regler inom bostadsbidraget 31 Olika räntebegrepp 35 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida 37 5

6 Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp 48 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik 50 Ändrad definition av statsskulden från Konjunkturjusterat sparande metod 53 Engångseffekter 73 Förändring av anslagsbehållningar 75 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 10 Tabell 2. Försörjningsbalansen 12 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden 14 Tabell 4. Löner, priser och reporänta 15 Tabell 5. Skatteintäkter per sektor 17 Tabell 6. Skatt på arbete 18 Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer 18 Tabell 8. Nedsättningar från sysselsättningsstöd 19 Tabell 9. Skatt på kapital 19 Tabell 10. Skatt på konsumtion 21 Tabell 11. Skatt på vägtrafik 23 Tabell 12. Övriga inkomster 23 Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Tabell 14. Antal asylsökande Tabell 15. Arbetsmarknadsutgifter 33 Tabell 16. Infrastruktursatsningar 34 Tabell 17. Riksgäldskontorets nettoutlåning 36 Tabell 18. Realfördelade utgifter Tabell 19. Utgifter på statens budget Tabell 20. Statens budget i sammandrag 41 Tabell 21. Finansiellt sparande i offentliga sektorn 43 Tabell 22. Inkomster och utgifter i statlig sektor 44 Tabell 23. Bron mellan budgetsaldo och finansiellt sparande 45 Tabell 24. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 46 Tabell 25. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 48 Tabell 26. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, Maastrichtskulden 49 Tabell 27. Dekomponering av skuldkvotens förändring 50 Tabell 28. Förändring av det finansiella sparandet och finanspolitikens riktning 51 Tabell 29. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 53 Tabell 30. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna 53 Tabell 31. Makroekonomisk utveckling, revidering sedan föregående prognos 57 Tabell 32. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos 58 Tabell 33. Utgifter på statens budget, främsta revideringar sedan föregående prognos 59 Tabell 34. Offentliga sektorns sparande, revidering sedan föregående prognos 60 6

7 Diagramförteckning Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser 11 Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande 12 Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 13 Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden 14 Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten 17 Diagram 6. Direkta skatter på arbete 18 Diagram 7. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt 20 Diagram 8. Skatt på företagsvinster 21 Diagram 9. Skattebasernas andel av mervärdeskatteintäkterna 22 Diagram 10. Mervärdesskatteintäkter 22 Diagram 11. Intäkter från energi- och koldioxidskatt 23 Diagram 12. Inkomster av statens aktier 24 Diagram 13. Utgifter i statens budget 27 Diagram 14. Utgifter/antal personer med sjuk- och rehabiliteringspenning 28 Diagram 15. Utgifter/antal personer med aktivitets- och sjukersättning 29 Diagram 16. Utgifter inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn 29 Diagram 17. Räntor på statsskulden 35 Diagram 18. Faktiskt och underliggande budgetsaldo 41 Diagram 19. Statens inkomster och utgifter 44 Diagram 20. Statens transfereringar till kommunsektor och ålderspensionssystem 45 Diagram 21. Resultat och konsumtion i kommunsektorn 46 Diagram 22. Statsskuld och skuldkvot 49 Diagram 23. Prognosjämförelse BNP-tillväxt 51 Diagram 24. Prognosjämförelse finansiellt sparande i offentlig sektor som andel av BNP 52 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar Appendix 2. Volymer Appendix 3. Utgifter i statens budget , jämförelse med budgetproposition och föregående prognos 64 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos 65 Appendix 5. Skattebasernas utveckling Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 10. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 11. Utfall på statens budget för 2011 och utfall/prognos för 2012 per månad 76 Appendix 12. Prognosförändring för 2012 i relation till månadsavvikelser i januari och februari 78 Appendix 13. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 14. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 15. Beräkningsförutsättningar

8 8

9 Sammanfattning Dimman lättar men ingen klar sikt ännu Osäkerheten kring skuldkrisen i Europa har minskat och framtidsförväntningarna bland svenska hushåll och företag har vänt uppåt. Svensk ekonomi väntas därför stiga igen under andra kvartalet. Helåret 2012 ökar dock BNP bara marginellt. Som en följd av en fortsatt måttlig efterfrågan från Europa och en stigande arbetslöshet, som dämpar hushållens konsumtion, ökar BNP måttligt även Först under andra halvåret 2013 tar tillväxten fart ordentligt. Den svaga BNP-tillväxten minskar behovet av arbetskraft. Sysselsättningen sjunker därför något både 2012 och 2013 och arbetslösheten stiger. De offentliga finanserna visade 2011, enligt den preliminära utfallsstatistiken, ett litet överskott motsvarande 0,2 procent av BNP efter underskott på 1,0 procent 2009 och 0,1 procent Fjolårets överskott var främst ett resultat av ett stort finansiellt sparande i ålderspensionssystemet. Den svagare konjunkturen väntas i år återigen ge underskott i de offentliga finanserna, 25 miljarder kronor motsvarande 0,7 procent av BNP. Sparandet i såväl staten som ålderspensionssystemet sjunker markant jämfört med Även 2013 blir den offentliga sektorns finansiella sparande negativt, om än mindre negativt än Den ekonomiska återhämtningen stärker de konjunkturkänsliga statliga finanserna men sparandet i ålderspensionssystemet försvagas påtagligt och blir negativt. Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till -13 miljarder kronor. Jämfört med 2011 försvagas saldot påtagligt, med cirka 80 miljarder kronor. Även 2013 väntas det bli underskott i statens budget, men något mindre än i år. Försvagningen 2012 beror framför allt på att statens inkomster blir 55 miljarder kronor lägre i år. Denna minskning beror dels på att tillfälliga försäljningsinkomster förstärkte saldot 2011, dels på att de kassamässiga skatteinkomsterna, det vill säga skatteintäkter och periodiseringseffekter, väntas bli lägre än förra året. I år medför avmattningen i den svenska ekonomin att den offentliga sektorns skatteintäkter växer svagare än förra året. Ökningen av skatt på arbete blir svag eftersom antalet arbetade timmar minskar i år och nästa år. Samtidigt minskar skatt på kapital något även i år främst på grund av att de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster dämpas av oron i omvärlden men även av att hushållens ränteavdrag stiger. Utgifterna i statens budget ökar mycket måttligt i nominella tal och minskar som andel av BNP när ekonomin tar fart längre fram i prognoshorisonten. Statens utgifter minskar som andel av BNP från 23 procent 2011 till 19 procent I stort sett alla utgiftsslag bidrar till den fallande utgiftskvoten undantaget utgifterna för migration och bistånd där utgiftsökningen är i paritet med BNP-utvecklingen. Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, väntas i slutet av 2011 ha uppgått till 36 procent av BNP. I år beräknas skuldkvoten ligga kvar på ungefär samma nivå för att därefter sjunka allt snabbare, till 25 procent Av Maastrichtskulden utgörs huvuddelen av statens skuld och en mindre del av kommunsektorns skuld. Statsskulden väntas i slutet av 2012 uppgå till miljarder kronor. Det är något högre än året innan, vilket i huvudsak förklaras av att definitionen av statsskulden har ändrats från och med Ändringen innebär inte någon skillnad i den statliga skuldsättningen i sig, utan endast på sättet att redovisa statsskulden. Eftersom Maastrichtskulden inte påverkas av definitionsändringen minskar skillnaden mellan statsskuldsmåttet och Maastrichtskulden. Avmattningen i ekonomin, med en svag ökning av skatteintäkterna som följd, innebär en utmaning för kommunerna. Det är inkomsterna som sätter gränsen för hur mycket verksamheterna i sektorn kan tillåtas öka. Balanskravet måste hållas varje enskilt år. Det gör att konsumtionstillväxten blir måttlig de kommande åren, med en ökning på mindre än 0,5 procent per år i genomsnitt. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet väntas i år visa ett överskott på 6 miljarder kronor 9

10 motsvarande 0,2 procent av BNP. Detta är lägre än 2011 då överskottet uppgick till 19 miljarder kronor, motsvararande 0,5 procent av BNP. Det finansiella sparandet försämras under perioden bland annat som en följd av fler pensionärer. Även om vissa politiska beslut har tagits som har minskat osäkerheten kring den europeiska skuldkrisen, utgör den fortfarande en risk för en svagare tillväxt. Så länge många länder är skuldtyngda och det inte finns tydliga politiska beslut om hur skuldsaneringen ska lösas kan osäkerheten blossa upp på nytt. Om politikerna agerar på ett förtroendefullt sätt och tillväxten börjar ta fart kan dock återhämtningen gå snabbare än väntat. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om inget annat anges BNP, fasta priser, procentuell förändring 3,3-0,6-5,0 6,1 3,9 0,0 1,7 3,0 3,7 3,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 3,4-0,9-4,9 5,9 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Lönesumma, procentuell förändring 6,9 5,5 0,1 3,1 5,6 2,9 3,2 4,3 5,0 5,0 Arbetslöshet 1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,5 8,0 8,2 7,7 7,2 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 3,6 2,2-1,0-0,1 0,2-0,7-0,4 0,5 1,9 2,9 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 2,4 1,3-0,8-0,4 0,0-0,5-0,1 0,8 2,2 3,1 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1-0,1-0,3 0,2-0,3-0,4-0,3-0,3-0,2-0,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,1 1,0 0,2 0,2 0,5 0,2-0,1-0,1 0,0 0,0 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), procent av BNP 40,2 38,8 42,7 39,4 36,5 35,8 35,2 33,1 29,5 25,0 Statsskuld, procent av BNP 35,7 33,1 37,0 33,4 30,8 31,1 30,2 28,0 24,4 19,8 Skattekvot, procent av BNP 47,4 46,4 46,6 45,5 44,5 44,9 44,7 44,6 44,4 44,3 Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Budgetsaldo Engångseffekter i statens budget Underliggande budgetsaldo Källa: SCB och ESV 1 I procent av arbetskraften, år, enligt ILO. 10

11 den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Den europeiska skuldkrisen och turbulensen på de finansiella marknaderna ledde till en kraftig avmattning i exporten i slutet på förra året och en dämpad konsumtion. Tillväxten väntas vara fortsatt svag under inledningen av Osäkerheten har dock minskat och den globala efterfrågan väntas bli något starkare framöver, vilket medför att BNP vänder uppåt igen under andra kvartalet. För helåret 2012 ökar BNP bara marginellt. Den låga aktiviteten i ekonomin väntas leda till att Riksbanken sänker reporäntan med ytterligare 25 punkter vid nästa penningpolitiska möte. Nästa år blir tillväxten betydligt starkare. Men som en följd av en fortsatt måttlig efterfrågan från Europa och en stigande arbetslöshet som dämpar hushållens konsumtion, ökar ändå BNP relativt långsamt. Först under andra halvåret 2013 tar tillväxten fart ordentligt och i samband med det börjar Riksbanken höja reporäntan igen. Åren sker det en återhämtning i ekonomin och BNP ökar då starkt. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Avmattningen i ekonomin i år och en fortsatt återhållsam tillväxt 2013 minskar behovet av arbetskraft Sysselsättningen sjunker därför något både 2012 och 2013 och arbetslösheten stiger till som högst 8,2 procent. Den snabba tillväxten leder till att sysselsättningen ökar igen och arbetslösheten sjunker successivt till 6,8 procent BNP faller första kvartalet 2012 men stiger därefter Tillväxten i svensk ekonomi väntas fortsätta sjunka det första kvartalet i år jämfört med det fjärde kvartalet förra året. Det förklaras främst av att exporten fortsätter att falla och att lagerinvesteringarna väntas bli lägre, vilket ger ett negativt bidrag till BNPtillväxten. Indikatorerna tyder på en svag export den närmaste tiden men under andra kvartalet börjar den stiga igen. Efterfrågan från euroområdet, dit över hälften av Sveriges export går, väntas vara dämpad både i år och nästa år bland annat som en följd av de finanspolitiska åtstramningar som krävs för att komma tillrätta med de stora underskotten i många länder i Europa. Tillväxten i USA väntas bli betydligt starkare än i Europa men relativt låg sett i ett historiskt perspektiv. I tillväxtekonomier som Kina och Brasilien bromsar BNP-ökningen in men den är fortfarande hög och ger ett tillskott till marknadstillväxten för svenska exportvaror. Trots att exporten stiger under större delen av året sjunker den mätt som årsgenomsnitt med cirka 1 procent som en följd av den låga nivån i utgångsläget. Exporten utvecklas därmed betydligt sämre än marknadstillväxten för svenska exportvaror. Nästa år ökar exporten mer i linje med marknadstillväxten men fortfarande är ökningstakten låg sett i ett historiskt perspektiv. Importen ökade betydligt långsammare än exporten förra året och bidraget från nettoexporten blev därmed stort. Till följd av försvagningen av exporten väntas bidraget från nettoexporten i år bli negativt. 11

12 den makroekonomiska utvecklingen Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring Hushållens konsumtion 2,1 0,9 2,5 3,5 4,1 3,7 Offentlig konsumtion 1,8 0,5-0,1-0,3 0,2 0,2 Fasta investeringar 5,8 1,0 3,0 5,1 7,1 7,1 Lager 1 0,7-0,6-0,2 0,2 0,1 0,0 Export 6,8-1,1 4,4 6,8 7,1 6,0 Import 6,1-0,8 4,6 7,4 7,7 6,5 Nettoexport 1 0,7-0,2 0,2 0,2 0,2 0,1 BNP 3,9 0,0 1,7 3,0 3,7 3,5 BNP, kalenderkorrigerad 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Osäkerheten kring effekterna av den europeiska skuldkrisen och turbulensen på finansmarknaderna ledde till att hushållens konfidensindikator sjönk kraftigt under andra halvåret Försämringen skedde trots att sysselsättningen ökade och arbetslösheten sjönk. Konsumtionen var också relativt svag under andra halvåret. Nu har oron för skuldkrisen avtagit något och tillgångspriserna på värdepappersmarknaderna har stigit sedan årsskiftet. Huspriserna har också vänt uppåt igen. Det är sannolikt viktiga förklaringar till att hushållens framtidsförväntningar har förbättrats de senaste månaderna även om de fortfarande ligger på en låg nivå. Räntorna har också sjunkit något vilket har förbättrat de disponibla inkomsterna för de hushåll som har höga lån. Förra året minskade de disponibla inkomsterna för många hushåll som en följd av de snabba räntehöjningarna i början av året. Totalt sett ökade dock hushållens disponibla inkomster eftersom antalet sysselsatta steg. I år väntas däremot sysselsättningen minska vilket leder till en relativt svag ökning av hushållens disponibla inkomster. Försämringen på arbetsmarknaden, med en stigande arbetslöshet som följd, väntas också ha en dämpande effekt på konsumtionsviljan även bland de hushåll som inte direkt blir drabbade. Dämpade framtidsutsikter, en fortsatt oro för effekterna av skuldkrisen i Europa, en relativt svag ökning av de disponibla inkomsterna samt en stigande arbetslöshet leder till att hushållens konsumtion ökar långsamt En faktor som mildrar dämpningen av konsumtionen i år är att många hushåll inte har jämkat sin preliminära skatt för höjningen av ränteutgifterna 2011, vilket innebär att de först i år kommer att få skattereduktionen avseende förra årets högre ränteutgifter. Det ökar hushållens köpkraft. Konsumtionen väntas i år öka långsammare än inkomsterna, vilket leder till att hushållens sparande ökar kraftigt. Nivån på sparkvoten är i ett historiskt perspektiv hög 2012, vilket bör kunna leda till att konsumtionen kan öka snabbare än inkomsterna kommande år. Nästa år väntas dock hushållen vara fortsatt försiktiga med att konsumera även om konsumtionen då stiger snabbare än i år. Åren stiger däremot konsumtionen snabbt och sparkvoten faller. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Procent Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst. Investeringarna har stigit kraftigt under det senaste året men nivån är fortfarande betydligt lägre än innan krisen, framför allt nivån på bostadsinvesteringarna. Ökningstakten bromsar dock in under 2012 bland annat som en följd av att produktionen inte stiger lika snabbt som tidigare, vilket minskar behovet av investeringar. Företagens lönsamhet dämpas också, vilket försämrar möjligheterna att investera. Bostadsinvesteringarna stod för en relativt stor del av investeringsuppgången förra året. Det var framför allt nybyggnadsinvesteringarna som steg

13 den makroekonomiska utvecklingen kraftigt. Trots ökningen under 2011 ligger de fortfarande på en låg nivå i förhållande till befolkningsökningen. Antalet påbörjade bostäder har dock sjunkit de senaste månaderna vilket tyder på att bostadsinvesteringarna kommer att minska igen nästa år. Ombyggnadsinvesteringarna, som ökade mycket kraftigt 2010 till följd av ROT-avdraget, fortsatte öka 2011 om än i betydligt långsammare takt. Behovet av ombyggnationer och efterfrågan på ROT-tjänster har dock mattats av vilket håller tillbaka ombyggnadsinvesteringarna kommande år. Investeringarna i kommunerna steg kraftigt under 2011 bland annat som en följd av att det byggdes nya vägar. Kommunernas inkomster kommer dock att öka relativt svagt 2012 och utrymmet för att investera är därmed mindre än förra året. Investeringarna i kommunerna väntas därmed minska. Investeringarna i lager var betydligt större 2011 än 2010 och gav ett stort bidrag till BNP-tillväxten År 2012 blir förhållandet det omvända. Då sänker lagerinvesteringarna tillväxten med 0,6 procentenheter. I år väntas de bli betydligt lägre eftersom de ligger på en relativt hög nivå i dagsläget och enligt KI:s barometer bedömer företagen nu att lagren är för stora. Handelns lager ligger också på höga nivåer, bland annat som en följd av den relativt svaga konsumtionen av sällanköpsvaror förra året. Prognosen för 2012 och 2013 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren görs prognosen från utbudssidan. Det innebär att prognosen grundas på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2013 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå och BNP stiger snabbare än potentiell tillväxt Ekonomin når dock inte fullt resursutnyttjande förrän efter prognosperiodens slut. Sysselsättningen sjunker och arbetslösheten stiger Sysselsättningsökningen dämpades mot slutet av förra året och i början av innevarande år har sysselsättningen minskat. Avmattningen i produktionen har därmed börjat sätta sina spår på arbetsmarknaden. Indikatorerna tyder på att sysselsättningen kommer att utvecklas svagt framöver. Ökningstakten för antalet nyanmälda lediga platser har dämpats betydligt och antalet varsel har ökat. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta falla under Från och med andra kvartalet 2013 börjar den öka igen, men mätt som årsgenomsnitt minskar antalet sysselsatta 2013 jämfört med Arbetslösheten, som har fallit från toppnoteringen på 8,9 procent i slutet av 2009 till 7,5 procent i nuläget, kommer därmed att börja stiga igen. Som högst väntas den ligga runt 8,2 procent under 2013 innan den vänder nedåt. Diagram 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental Källa: SCB och ESV Sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger skala) Antalet arbetade timmar ökade något snabbare än antalet sysselsatta förra året. Mot slutet av året började den överenskomna arbetstiden sjunka något, sjukfrånvaron började stiga sakta igen och övertidsuttaget minskade. Den utvecklingen väntas fortsätta under innevarande år, bland annat som en följd av konjunkturnedgången, och medelarbetstiden sjunker därmed något. Av de personer som utförsäkrades från sjukpenningen under 2010 sker det nu ett återflöde vilket leder till att sjukfrånvaron stiger. Kommande år väntas antalet arbetade timmar och sysselsättningen öka i ungefär samma takt. Produktiviteten, det vill säga produktionen per arbetad timme, steg snabbt 2011 men som en följd av att produktionen bromsar in väntas också produktivitetstillväxten dämpas. I år ökar därmed produkti

14 den makroekonomiska utvecklingen viteten betydligt långsammare än 2011, framför allt inom industrin där den har stigit mycket kraftigt det senaste året. Åren , då produktionen tar fart, stiger produktiviteten snabbare. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om ej annat anges Utfall Prognos BNP, fp 4,0 0,3 1,7 3,1 3,5 3,1 Produktivitet 2,1 0,7 1,8 2,3 2,2 2,0 Arbetade timmar 2,3-0,4-0,1 0,8 1,2 1,1 Medelarbetstid 0,2-0,2 0,0 0,1 0,1 0,0 Sysselsatta 2,1-0,2-0,1 0,7 1,1 1,1 Arbetskraft 1,2 0,3 0,2 0,3 0,6 0,6 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,5 8,0 8,2 7,7 7,2 6,7 Öppen arbetslöshet 1,2 5,4 5,7 5,8 5,6 5,3 5,1 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Måttliga löneökningar både 2012 och 2013 Avtalen var låga för 2011 och den totala löneökningen blev 2,4 procent enligt preliminära uppgifter från konjunkturlönestatistiken. Avtalsrörelsen är nu i gång och inom industrin är avtalen i stort sett klara. För en stor del av arbetsmarknaden pågår dock fortfarande förhandlingarna. Industrin har ett avtal på 14 månader som ger en löneökning på 3 procent från och med februari i år, vilket är betydligt högre än de avtal som slöts för 2010 och Eftersom den senaste höjningen i industrin skedde i juni 2011 innebär det att löneökningarna för de industrianställda blir höga under perioden februari-maj 2012, eftersom två avtalsrevisioner inkluderas i löneökningarna under den perioden. För 2013 blir löneökningarna å andra sidan låga eftersom avtalen inte ger någon höjning alls under februari-mars nästa år. Därmed är löneökningen för ekonomin som helhet högre 2012 än 2013, även om löneökningen i andra sektorer är jämnare över åren. Vad avtalsrörelsen ger för ekonomin som helhet är ännu för tidigt att säga, men totalt sett väntas löneökningarna bli måttliga under både 2012 och Inbromsningen av tillväxten i ekonomin och dämpningen av efterfrågan på arbetskraft har sannolikt en återhållande effekt på lönekraven och löneglidningen väntas därför bli måttlig. Efter 2013 ökar lönerna snabbare i takt med att resursutnyttjandet stiger. Inflationen dämpas när efterfrågan viker Inflationen, beräknad som den årliga procentuella förändringen av KPI, föll från 3,4 procent i augusti 2011 till 1,9 procent i januari i år och den fortsätter att vara låg under resten av Nedgången i slutet på förra året förklaras främst av att elpriserna föll. Även sänkta priser på importerade varor, som till viss del förklaras av att kronan har förstärkts mot många valutor, bidrog till att sänka inflationen. I januari sjönk inflationen kraftigt jämfört med inflationen i december vilket bland annat förklaras av att bostadsräntorna har sjunkit något som en följd av att Riksbanken har sänkt reporäntan. Den årliga förändringen av KPI-varukorgens sammansättning som sker i januari bidrog också till att sänka inflationen. Diagram 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent Källa: SCB och ESV KPI KPIF Procent Den underliggande inflationen mätt med KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, var relativt låg under större delen av 2011 bland annat som en följd av låga arbetskostnader. I

15 den makroekonomiska utvecklingen år fortsätter den underliggande inflationen att vara låg som en följd av den svagare efterfrågan, vilket håller tillbaka prisökningarna. Skillnaden mellan KPI och KPIF minskar och blir liten 2012 vilket beror på att bostadsräntorna fortsätter att sjunka något som en följd av att Riksbanken sänker reporäntan ytterligare. De är dock fortfarande högre än förra året men ränteförändringarna ger bara ett litet bidrag till inflationen. År 2013 ökar KPIF-inflationen gradvis i takt med att resursutnyttjandet stiger, men den ligger kvar under 2 procent hela prognosperioden. Från 2014 blir KPI återigen betydligt högre än KPIF på grund av att bolåneräntorna då stiger som en följd av att Riksbanken väntas höja reporäntan igen under andra halvåret Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om ej Utfall Prognos annat anges Timlön, KL 1 2,4 3,3 3,1 3,4 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,6 3,4 3,2 3,5 3,7 3,8 Enhetsarbetskostnad -2,9 0,5 2,5 1,5 1,2 1,3 Skuldkrisen i Europa utgör fortfarande en risk för lägre tillväxt Även om det har fattats vissa politiska beslut som har minskat osäkerheten kring den europeiska skuldkrisen utgör den fortfarande en risk för en svagare tillväxt. Så länge många länder är skuldtyngda och det inte finns tydliga politiska beslut om hur skuldsaneringen ska lösas kan osäkerheten blossa upp på nytt. Om politikerna agerar på ett förtroendefullt sätt och tillväxten börjar ta fart kan dock återhämtningen gå snabbare än väntat. I Sverige är grundförutsättningarna relativt goda för en starkare tillväxt. Oroligheterna i Mellanöstern kan leda till att oljepriset permanentas på nuvarande höga nivå eller stiger ytterligare. Det utgör också en risk för högre inflation och svagare tillväxt. Blir det en långvarig global lågkonjunktur med hög arbetslöshet under flera år kan det sänka den potentiella BNP-nivån på lite längre sikt eftersom det riskerar att leda till att arbetslösheten permanentas på en högre nivå än prognostiserat. Lönesumma 5,6 2,9 3,2 4,3 5,0 5,0 KPI 3,0 1,1 1,7 2,3 2,7 2,8 KPIF 2 1,4 0,9 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, tkr 42,8 44,0 44,4 45,2 46,2 47,4 Reporänta, värde vid årets slut 1,75 1,25 1,75 2,50 3,25 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, RB, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 15

16 16

17 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter en mycket stark utveckling av skatteintäkterna 2010, framför allt inom skatteslaget kapital, ökade skatteintäkterna mer normalt förra året. Underliggande, det vill säga exklusive effekter av ändrade skatteregler, ökade intäkterna 2010 och 2011 med 5,8 respektive 2,9 procent. Stigande räntenivåer, framför allt bolåneräntor, gjorde att hushållens avdragsräntor förra året ökade mer än inkomsträntorna vilket minskade hushållens kapitalskatter. Ökade företagsvinster innebar en fortsatt ökning av bolagsskatteintäkterna, dock betydligt måttligare än året innan. Sammantaget minskade dock kapitalskatterna men det vägdes upp av högre intäkter från skatt på arbete, vilket förklaras av en kraftig ökning av hushållens utbetalda löner. I år medför avmattningen i den svenska ekonomin att den offentliga sektorns skatteintäkter växer svagare. Diagram 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor Källa: SCB, SKV och ESV Totala skatteintäkter Procent av BNP Skattekvot (höger axel) Ökningen av skatt på arbete mattas av genom att antalet arbetade timmar minskar i år och nästa år. Under resten av prognosperioden ökar antalet arbetade timmar. Trots att oron för skuldkrisen avtagit något och börsen har stigit sedan årsskiftet är hushållen fortsatt försiktiga med att konsumera, vilket påverkar intäkterna från skatt på konsumtion både i år och nästa år. Samtidigt minskar skatt på kapital något även i år främst på grund av att de svenska företagens vinster faller när exporten av varor och tjänster dämpas av oron i omvärlden men även av att hushållens ränteavdrag stiger. År 2013 väntas skatteintäkterna förstärkas då konjunkturen förbättras. Exporttillväxten och en snabbare ökning av hushållens konsumtion bidrar till högre intäkter av mervärdesskatt och bolagsvinster. Sammantaget väntas skatteintäkterna öka med mindre än 3 procent både 2012 och 2013 medan de åren därefter ökar med 4,5 5,5 procent per år. Skattekvoten stiger tillfälligt i år, trots beslutade skattesänkningar, men minskar därefter. Att skattekvoten ökar i år beror på att BNP i löpande priser ökar mindre än skatteintäkterna. Löneökningar och ett mindre fall i arbetade timmar innebär att löneandelen tillfälligt stiger, vilket håller upp skatteintäkterna då arbetsinkomster beskattas hårdare än kapitalinkomster. Från 2013 minskar skattekvoten eftersom BNP i löpande priser ökar snabbare än skatteintäkterna. Av de olika sektorerna i offentliga sektorn är det statens skatteintäkter som påverkas kraftigast av nedgången i ekonomin. Det beror på att de mer konjunkturkänsliga skatterna, skatt på kapital och konsumtion, är statliga skatter. Dessa skattebaser utvecklas svagare 2012, och därmed växer skatteintäkterna betydligt långsammare i staten än i övriga sektorer. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken stiger snabbare än baserna för skatt på kapital och konsumtion. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Staten 7,3 1,0 1,0 2,4 4,8 5,9 5,6 Kommunsektorn 2,3 3,3 3,9 3,6 4,1 4,7 4,7 Ålderspensionssystemet 2,6 6,5 3,0 2,6 3,9 4,9 4,9 Källa: SKV och ESV 17

18 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Samtliga skatteintäkter finns redovisade i tabellen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget längre fram i detta avsnitt. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, med utbetalda löner som en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen. Tabell 6. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 0,8 3,7 3,6 3,7 4,3 5,0 4,9 Källa: SKV och ESV Pensioner håller uppe de direkta skatterna på arbete i år och nästa år Intäkterna från direkta skatter på arbete beräknas i år uppgå till 510 miljarder kronor, vilket är drygt hälften av de totala intäkterna från skatt på arbete. Intäkterna beror till stor del på hur arbetsmarknaden, transfereringarna och inflationen utvecklas. I år och nästa år ökar utbetalda löner ganska svagt medan pensioner och arbetsmarknadsersättningar ökar starkare. Från och med 2014 är det omvänt, starkare arbetsmarknad och en svagare tillväxt av pensioner och arbetsmarknadsersättningar. Sjuk- och föräldrapenning har en jämn ökningstakt under hela prognosperioden. Den kommunala inkomstskatten är klart dominerande och är enskilt större än de totala intäkterna från direkt skatt på arbete. Det beror på att skattereduktionerna, jobbskatteavdrag, HUS-avdrag med flera, inte påverkar den kommunala inkomstskatten. Diagram 6. Direkta skatter på arbete Miljarder kronor Källa: SKV och ESV Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Miljarder kronor Under perioden ökar den kommunala inkomstskatten med i genomsnitt 4,2 procent per år medan den statliga inkomstskatten ökar med 3,7 procent. Den allmänna pensionsavgiften stiger med 3,9 procent och skattereduktionerna med 3,4 procent. Av tabell 7 framgår att de av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna, förändringen av det kommunala skatteunderlaget, är betydligt lägre än de nu aktuella. Det innebär att kommuner och landsting kommer att få stora retroaktiva utbetalningar av skatter , sammantaget 30 miljarder kronor. Statens skatteinkomster blir då motsvarande lägre. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 2,36 3,36 3,67 3,65 4,10 4,72 4,72 Föregående prognos 2,30 2,90 3,70 3,60 4,10 4,70 Fastställda 1,90 2,30 3,30 Källa: SFS 2010:1137, 2011:1044 och ESV Skattereduktionerna har under senare år ökat snabbt och uppgår nu till 194 miljarder kronor. Införandet av jobbskatteavdraget och HUS-avdraget, ROT- och RUT-tjänster, har inneburit att skattereduktionerna stigit med över 96 miljarder kronor sedan Skattereduktionen för RUT-tjänster infördes den 1 juli 2007 och uppgick detta år till 120 miljoner 18

19 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget kronor. I år beräknas reduktionerna uppgå till 2 miljarder kronor och väntas öka till 2,7 miljarder kronor Skattereduktionen för ROT-tjänster uppgick införandeåret 2009 till drygt 9 miljarder kronor. För prognosåren bedöms reduktionerna uppgå till miljarder kronor, vilket är i nivå med utfallet för Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna beror främst av lönesumman och avgiftssatserna. Skatteintäkterna beräknas i år till 430 miljarder kronor. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren men betydligt snabbare I genomsnitt förväntas skatteintäkterna stiga med 4,2 procent per år under prognosperioden. Tabell 8. Nedsättningar från sysselsättningsstöd Utfall Prognos Miljarder kronor Sjöfartsstöd Ungdomar Regional nedsättning Generell nedsättning Nystartsjobb Summa arbetsgivaravgift RUT ROT Totalt Källa: SKV och ESV För att bland annat stimulera sysselsättningen har ett antal stöd införts. De beloppsmässigt viktigaste är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUSavdraget, och nystartsjobb. Sysselsättningsstöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren. Sammantaget uppgick stöden till 14 miljarder kronor 2008 medan de i år väntas uppgå till 43 miljarder kronor. Nedsättningen avseende nystartsjobb har ökat kraftigt sedan starten 2007, från 0,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor Det förklaras dels av att antal personer med nystartsjobb ökat från till , dels av att de flesta i dag får dubbel nedsättning jämfört med enkel nedsättning när stödet infördes. En svag sysselsättningsutveckling leder till att nedsättningen ligger kvar på oförändrad nivå i år och nästa år. Från och med 2014 beräknas nedsättningen för nystartsjobben stiga igen då sysselsättningen ökar Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetskatt. Bland alla skatteslag är kapitalskatterna de mest volatila och de uppgår till mellan 11 och 12 procent av de totala skatteintäkterna. Både hushållens kapitalskatter och bolagsskatten minskar i år. Fram till och med 2013 sjunker nivån på kapitalskatterna främst på grund av att hushållens kapitalskatt och avkastningsskatten minskar kraftigt. Tabell 9. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 19,5-1,3-1,7-0,6 7,5 8,6 7,6 Källa: SKV och ESV Hushållens kapitalskatt Hushållens kapitalskatt utvecklas svagt till följd av att hushållens utgiftsräntor ökar betydligt snabbare än ränte- och utdelningsinkomster och kapitalvinster. Att hushållens utdelningsinkomster minskar beror främst på slopad skattskyldighet för svenska investeringsfonder från Ny sparform minskar hushållens kapitalvinster Hushållens kapitalvinster minskade förra året med 12 miljarder kronor, vilket medförde knappt 4 miljarder kronor lägre skatteintäkter. Det beror till stor del på att omsättningen på bostadsmarknaden minskade kraftigt, vilket gav lägre reala kapitalvinster. Även börsnedgången under året bidrog till minskade kapitalvinster. Under prognosperioden antas hus- 19

20 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget hållens kapitalvinster öka i takt med BNP. De utgör då 3,1 procent av BNP, vilket är något lägre än den genomsnittliga andelen under perioden De lägre kapitalvinsterna beror på att kapital väntas flyttas från den konventionella beskattningen till investeringssparkonton. Schablonintäkt ersätter utdelningar och kapitalvinster i ny sparform Under 2012 antas finansiella instrument till ett värde av 40 miljarder kronor placeras i den nya sparformen, investeringssparkonton. Under resterande delen av prognosperioden antas nettoinflödet uppgå till 20 miljarder kronor per år. Schablonräntan beräknas öka under pro gnosperioden, vilket leder till att den ackumulerade schablonintäkten, det vill säga skatteunderlaget, ökar med i genomsnitt 60 procent per år. Stigande bolåneräntor minskar skatteintäkterna Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 14 miljarder kronor förra året, vilket innebar drygt 4 miljarder kronor högre skatteintäkter jämfört med Ökningen beror framför allt på högre räntenivåer. De högre nivåerna medförde även ökade ränteavdrag. Under 2012 sjunker räntorna något, vilket minskar hushållens ränteinkomster. Under resterande delen av pro gnosperioden väntas räntenivåerna däremot stiga vilket ökar ränteinkomsterna. Detta motverkas dock av att utdelningar från investeringsfonder väntas minska då skattskyldigheten slopas. Till skillnad från inkomsträntorna väntas bolåneräntorna i genomsnitt vara något högre i år än under 2011, vilket gör att hushållens avdrag för ränteutgifter ökar även Avdragen för ränteutgifter stiger under resten av prognosperioden i takt med att bolåneräntorna höjs. Därmed ökar skattebortfallet från ränteutgiftsavdraget successivt. Diagram 7. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Miljarder kronor Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m. Miljarder kronor Tillfälligt fallande vinster minskar bolagsskatterna i år Företagens bokslut för 2011 visar på en fortsatt resultatförbättring, om än i betydligt måttligare takt jämfört med året innan. Även företagens inbetalningar av preliminärskatt och kompletteringsbetalningar visar på en dämpad ökningstakt jämfört med Skatten på företagsvinster beräknas 2011 ha uppgått till 111 miljarder kronor, vilket är en ökning på knappt 4 procent. För 2012 pekar framåtblickande indikatorer på ett betydligt svagare år för företagen när konjunkturläget i Sverige dämpas. En svag tillväxt i våra viktigaste exportländer innebär en låg efterfrågan på svenska exportvaror. Vinsterna i företagssektorn väntas därmed falla tillbaka i år. Indikatorerna för näringslivet började sjunka redan efter sommaren 2011, och är nu betydligt under det historiska genomsnittet inom tillverkningsindustrin, detaljhandeln och privata tjänstenäringar. En försämring i resultat och orderläge för ett flertal stora företag kunde även noteras under det sista kvartalet I takt med att konjunkturen förbättras och tillväxten tar fart, ökar åter företagens vinster. De senaste fem åren har skatteintäkterna varierat mycket. Som en följd av den djupa lågkonjunkturen i spåren av finanskrisen, minskade intäkterna med mer än 20 procent Efter en måttlig ökning

21 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget skedde en kraftig vinstökning med förbättrat resultat Skatteintäkterna ökade då med 23 procent. Det tog därmed två år för bolagen att återhämta fallet under 2008 och åter visa vinster på samma nivå som medför minskade kupongskatteintäkter på 0,8 miljarder kronor per år. De totala skatteintäkterna blir dock oförändrade eftersom skatt på företagsvinster ökar med motsvarande belopp när möjligheten att avräkna utländsk skatt försvinner. Diagram 8. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor Källa: SCB, SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Procent av BNP Låga räntor innebär lägre avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Skatteintäkterna påverkas av en förändring i räntesatserna med ett års eftersläpning. Jämfört med förra året är statslåneräntan i år betydligt lägre vilket medför att avkastningsskatten minskar med 3 miljarder kronor eller närmare 30 procent. En mindre, men ändå påtaglig, påverkan har även livbolagens tillgångar som minskat på grund av det låga ränteläget och börsfallet under I takt med att statslåneräntan åter stiger från nästa år ökar intäkterna kraftigt i slutet av prognosperioden. Slopad skattskyldighet minskar kupongskatten Kupongskatt är en statlig inkomstskatt på utdelning på aktier i svenska aktiebolag och andelar i svenska aktiefonder från bosatta i utlandet. År 2011 uppgick intäkterna till 4,6 miljarder kronor. I år minskar intäkterna på grund av tillfälligt höga återbetalningar men även av att kupongskatten för utländska investeringsfonder slopas. Den slopade skattskyldigheten 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0, Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionskatterna utgör knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna och den viktigaste skatte basen är hushållens konsumtion. En svag konsumtion och sänkt skatt på restaurang och cateringtjänster medför en svag ökning av intäkterna i år. Även nästa år ökar intäkterna svagt medan en mer normal ökning sker Tabell 10. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 6,3 1,2 1,4 2,8 3,5 4,9 4,8 Källa: SKV och ESV Försiktiga hushåll medför svaga mervärdesskatteintäkter de närmaste åren År 2011 uppgick intäkterna från mervärdeskatt till 332 miljarder kronor. I år väntas intäkterna närmast stagnera. Den huvudsakliga anledningen är en svag utveckling av hushållens konsumtion samt sänkningen av mervärdeskattesatsen för restaurang- och cateringtjänster. Av mervärdeskatteintäkterna kommer 78 procent från den privata sektorn där intäkterna från hushållens konsumtion står för 54 procent, och investeringar och förbrukning i näringslivet för 24 procent. Den offentliga sektorn står för den resterande delen. 21

22 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Diagram 9. Skattebasernas andel av mervärdeskatteintäkterna 13% 11% 13% 9% Källa: ESV 54% Staten Kommuner och landstingoch landsting Förbrukning i näringslivet näringslivet Investeringar i näringsliveti näringslivet Hushållens konsumtionkonsumtion Eftersom mervärdeskattesatserna varierar mellan olika varu- och tjänstegrupper beror intäkterna även på fördelningen av hushållens konsumtion. Skattesatsen på bilar och sällanköpsvaror är exempelvis 25 procent, medan livsmedel beskattas med 12 procent. Konsumtion av bilar och sällanköpsvaror är mer känslig för konjunktursvängningar. Detta medför att skatteintäkterna kan avvika från utvecklingen av hushållens konsumtion. Under 2013 väntas konsumtionen av bilar och sällanköpsvaror växa svagt. Det medför också att skatteintäkterna fortsätter att öka långsamt. I takt med att konsumtionen av dessa varor återhämtar sig väntas mervärdesskatteintäkterna stärkas från Diagram 10. Mervärdesskatteintäkter Miljarder kronor Källa: SCB, SKV och ESV Utveckling av mervärdeskatteintäkterna Utveckling av hushållens konsumtion Mervärdeskatteintäkter (vänster skala) Årlig procentuell förändring Ökad andel diesel minskar intäkterna Intäkterna från energi- och koldioxidskatt minskade med 2,6 miljarder kronor 2011 trots att energiskatten på diesel höjdes med 20 öre per liter. Detta beror främst på att försäljningen av bensin minskade kraftigt Varmare väder än normalt medförde även att försäljningen av el och eldningsolja minskade. Eftersom den största delen av dieselförbrukningen används till godstransporter är försäljningen nära kopplad till utvecklingen inom industrin. Förra året ökade både försäljningen av diesel och industriproduktionen. Under 2012 väntas industriproduktionen minska något. Antalet dieseldrivna personbilar bedöms däremot öka, vilket gör att försäljningen av diesel totalt sett blir ungefär densamma som Förra året uppgick andelen nyregistrerade dieselbilar till 60 procent, vilket är en historiskt sett hög andel. Under prognosperioden väntas dieselbilsförsäljningen ligga på samma nivå som Tillsammans med en ökad industriproduktion från och med 2013 bidrar detta till att försäljningen av diesel ökar kraftigt under perioden Eftersom dieselmotorer generellt sett är effektivare än bensinmotorer innebär den ökande andelen dieseldrivna personbilar att skatteunderlaget minskar. Dessutom är summan av energi- och koldioxidskatt per volymenhet lägre på diesel än på bensin. Under prognosperioden ökar dock skatteintäkterna måttligt på grund av den årliga indexuppräkningen av skattesatserna och en ökad konsumtion av diesel Ett flertal regeländringar bidrar också till ökade intäkter. Energiskatten på diesel kommer exempelvis att höjas med ytterligare 20 öre per liter Från 2015 kommer koldioxidskatten för uppvärmning inom industri och jordbruk att höjas, samtidigt som återbetalningen av koldioxidskatt för diesel i jord- och skogsbruksmaskiner minskar. Intäktsökningen, som regeländringarna medför, dämpas dock av att bensinkonsumtionen bedöms minska i snabb takt samtidigt som inblandning av förnyelsebara, skattebefriade, bränslen i diesel ökar. 22

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden

Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden Fördjupning i Konjunkturläget januari 8 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Effekter av en fördjupad finansiell kris i omvärlden I denna fördjupning används världsmodellen NiGEM och Konjunkturinstitutets

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Efter en stark utveckling det andra kvartalet i år bromsar tillväxten in något. Men återhämtningen fortsätter ändå och arbetslösheten faller tillbaka, om än långsamt. Finanspolitiken stramas

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20

Statens finanser 2008 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 2009:20 Statens finanser 28 Ohälsan och arbetslösheten vilka utgifter har staten? ESV 29:2 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 28 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande och budgetsaldo

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser

Bilaga 2. Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Bilaga 2 Utvärdering av makroekonomiska prognoser Innehållsförteckning 1 Regeringens prognoser för 2009... 7 1.1 BNP-prognoser under 2008 och 2009...

Läs mer

Hur analyserar man de offentliga finanserna?

Hur analyserar man de offentliga finanserna? Hur analyserar man de offentliga finanserna? Lars Calmfors Bakom kulisserna i arbetet med statsbudgeten Fortbildningsdag för lärare i samhällskunskap Sveriges Riksdag 27/4-2017 Varför bekymrar vi oss om

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer