Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni

Transkript

1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1

2 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /21 ISBN: Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: Matton Collection Baltic Tryckeri: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statsbudgeten och de offentliga finanserna. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 214. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognoserna används bland annat för att identifiera avvikelser från finanspolitiska mål i ett tidigt skede. Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Prognosen beaktar månadsutfall för statsbudgeten till och med april och beräkningarna slutfördes den 4 juni 21. På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Tf. generaldirektör ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 3

4 Kontaktpersoner Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Patrik Andreasson, redaktör, , Karin Edlund, och Anna Larsson, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig Statsbudgetens utgifter, ålderspensionssystemet och statsbudgeten som helhet Kristina Ström Olsson Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson Utgifter 1. Rikets styrelse Robert Boström Samhällsekonomi och finansförvaltning Anna Larsson Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar och samhällets krisberedskap Margareta Nöjd Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet vid ålderdom Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional tillväxt Sofia Nilsson Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tina Granath Näringsliv Svante Hellman Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässig korrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete Robert Boström Direkta skatter på arbete, kapitalskatter hushåll Anna Larsson Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Tina Granath Kalkylmässiga inkomster Sofia Nilsson Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt Ålderspensionssystemets finanser Sofia Nilsson Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 9 Den makroekonomiska utvecklingen _ 11 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen 19 Statens finanser _ 21 Oförändrad statsskuld men minskande skuldkvot _ 27 Den kommunala sektorns finanser 29 Ålderspensionssystemets finanser 33 De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen 35 Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöver _ 35 Uppföljning av överskottsmålet _ 36 Finanspolitikens inriktning 38 Uppföljning av utgiftstaket 4 Statsbudgetens utgifter 41 Fortsatt lågt inflöde och högt utflöde till och från sjukförsäkringssystemet 44 Högre utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkringen _ 45 Arbetsmarknadsutgifterna sjunker successivt från Andelen försörjda i trygghetssystemen minskar kraftigt Infrastrukturinvesteringar _ 49 Lägsta statsskuldsräntorna på 3 år, men de stiger markant framöver _ 49 Riksgäldens nettoutlåning har stor betydelse för budgetsaldot _ 5 Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 53 Skatt på arbete ökar med 3,4 procent per år _ 54 Hushållens kapitalskatter ökar kraftigt Företagsskatten fortsätter att växa _ 59 Skatt på konsumtion och insatsvaror 6 Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar kraftigt under prognosperioden 62 Statens aktieutdelningar minskar i år 63 Riksbanken levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten _ 64 Appendix _ 65 Förteckning över faktarutor Hur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen 16 Konsekvenser av oförändrade regler 22 Kriser nu och då _ 24 Budgetsaldo och finansiellt sparande samma pengar, men olika redovisningssystem 27 Olika skuldbegrepp _ 28 Automatisk balansering 34 Utvärdering av överskottsmålet _ 36 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik _ 38 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på utgiftssidan _ 5 Så påverkar Riksgäldens nettoutlåning budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten _ 52 Pensionärerna kompenseras med ytterligare förstärkt grundavdrag 211 _ 55 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 5

6 innehåll Totalt grundavdrag utan respektive med pensionärernas grundavdragsförstärkning 55 Hushållens totala kapitalskatt 56 Skattebaser för statens momsintäkter 62 Engångseffekter 78 Förändring av anslagsbehållningar 8 Tabellförteckning Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna _ 9 Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten 1 Tabell 3. Försörjningsbalansen 12 Tabell 4. Nyckeltal för arbetsmarknaden 13 Tabell 5. Löner och priser samt reporänta 15 Tabell 6. Diverse nyckeltal _ 17 Tabell 7. Statens finanser i sammandrag 21 Tabell 8. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 32 Tabell 9. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 33 Tabell 1. Det finansiella sparandet i offentlig sektor _ 35 Tabell 11. Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet 36 Tabell 12. Olika mått på finanspolitikens inriktning 39 Tabell 13. Uppföljning takbegränsade utgifter _ 4 Tabell 14. Statsbudgetens utgifter m.m Tabell 15. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade 43 Tabell 16. Antal personer som väntas utförsäkras från sjukförsäkringen 44 Tabell 17. Arbetsmarknadsutgifter 45 Tabell 18. Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program _ 46 Tabell 19. Revidering av skatteintäkter _ 54 Tabell 2. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster _ 57 Tabell 21. Intäkter från energi- och koldioxidskatt _ 62 Figurförteckning Figur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter 11 Figur 2. Hushållens konfidensindikator _ 12 Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad 13 Figur 4. Arbetslöshet 14 Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF _ 15 Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo 22 Figur 7. Underliggande budgetsaldo och finansiellt sparande i staten _ 22 Figur 8. Bidrag till nominell förändring av underliggande budgetsaldo 23 Figur 9. Bidrag till förändring av underliggande saldo i relation till BNP 25 Figur 1. Underliggande inkomster och utgifter i staten _ 26 Figur 11. Skillnader mellan saldo och sparande kommande år 26 Figur 12. Statsskuld och skuldkvot 27 Figur 13. Finansiellt sparande i kommunsektorn 29 Figur 14. Det kommunala skatteunderlaget och lönesumman 3 Figur 15. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser _ 3 Figur 16. Utgifter i kommuner och landsting 31 Figur 17. Finansiellt sparande och resultat _ 32 6 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

7 innehåll Figur 18. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet 33 Figur 19. Pensionssystemets utgifter _ 34 Figur 2. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer _ 35 Figur 21. Det genomsnittsliga finansiella sparandet 37 Figur 22. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor _ 37 Figur 23. Automatiska stabilisatorer och aktiv finanspolitik effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande _ 38 Figur 24. Konjunkturjusterat sparande för den offentliga sektorns delsektorer _ 39 Figur 25. Finanspolitik och penningpolitik _ 4 Figur 26. Statsbudgetens totala utgifter _ 41 Figur 27. Utgifter för sjukförsäkringen _ 44 Figur 28. Öppet arbetslösa och öppet arbetslösa med ersättning 46 Figur 29. Reviderade prognoser för arbetsmarknadsområdet 48 Figur 3. Andel av befolkningen inom olika trygghetssystem 48 Figur 31. Räntor på statsskulden Figur 32. Fördelning på olika skatteslag i offentlig sektor 21 _ 53 Figur 33. Skattebasernas bidrag till offentliga sektorns skatteintäkter _ 53 Figur 34. Statens skatteintäkter, förändring i nivå 214 jämfört med 29 _ 54 Figur 35. De största skattebaserna för hushållens totala kapitalskatt fördelad på över- och underskott av kapital 56 Figur 36. Företagsskattens utveckling 59 Figur 37. Intäkter av mervärdesskatt 61 Figur 38. Utveckling för tre olika varugrupper _ 61 Figur 39. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion 62 Figur 4. Energi- och koldioxidskatternas utveckling _ 63 Figur 41. Inkomster av statens aktier Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 21 _ 66 Appendix 2. Volymer _ 67 Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med föregående prognos 68 Appendix 4. Realfördelade utgifter _ 69 Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med föregående prognos _ 7 Appendix 6. Skattebasernas utveckling _ 72 Appendix 7. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 8. Finansiellt sparande i staten _ 74 Appendix 9. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning _ 75 Appendix 1. Infrastrukturinvesteringar Appendix 11. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 12. Förändring av anslagsbehållningar _ 8 Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 29 och utfall/prognos för 21 per månad 81 Appendix 14. Prognosförändring för 21 i relation till månadsavvikelserna i mars och april 83 Appendix 15. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 84 Appendix 16. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande _ 85 Appendix 17. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 18. Beräkningsförutsättningar _ 86 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 7

8 8 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

9 sammanfattning Sammanfattning Det ser allt ljusare ut för svensk ekonomi, statsbudgeten och de offentliga finanserna. Underskottet i statsbudgeten i år ser ut att bli 29 miljarder kronor, vilket är mindre än tidigare beräknat. Framöver väntas skatteintäkterna stiga i takt med tillväxten i ekonomin medan utgifterna ökar betydligt långsammare. Detta ger överskott på statsbudgeten och i de offentliga finanserna från 212. Överskottet blir allt större under senare delen av prognosperioden. Statsskulden i relation till BNP sjunker under hela prognosperioden och når som lägst 25 procent, vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 197-talet. Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit igång ordentligt. Första kvartalet i år steg BNP med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal. Konjunkturutsikterna är ljusa och BNP-tillväxten väntas uppgå till drygt 3 procent per år Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker från 8,9 procent i år till 6,5 procent 214. Statsbudgetens saldo och statens finansiella sparande ökar årligen med i genomsnitt 35 miljarder kronor Denna starka utveckling är dels en effekt av återhämtningen i konjunkturen vilket ökar de konjunkturberoende skatteintäkterna och minskar de arbetslöshetsrelaterade utgifterna, dels en effekt av tidigare beslutade regeländringar på sjukförsäkringsområdet. Därtill stärks finanserna av att skatteintäkterna växer i takt med tillväxten i ekonomin medan utgifterna minskar som andel av BNP givet det regelverk som finns för uppräkning av de statliga utgifterna. Uppföljning av de budgetpolitiska målen: Marginalen till utgiftstaket är god. Den bedöms vara tillräckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga prognosår. Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms i huvudsak vara i linje med över- Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Diff. från VÅP Miljarder kronor (om inget annat anges) Statsbudgetens saldo Engångseffekter på statsbudgeten Underliggande budgetsaldo Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -1, -,6 -,5,7 1,9 2,8 1,5,5,3,6,6 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande 1,,5,7 1,2 1,6 2,1 Finansiellt sparande i staten, % av BNP -1, -1,3 -,8,4 1,9 2,8 1,,2,1,5,5 Finansiellt sparande i kommunsektorn, % av BNP -,2,4 -,1 -,1 -,2 -,3,3,1, -,1 -,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, % av BNP,2,3,4,3,2,2,3,1,1,2,3 Statsskuld, % av BNP 37, 35,8 33,9 32,2 28,8 24,8 -,8 -,9 -,6 -,6 -,5 VÅP = 21 års ekonomiska vårproposition. 1 För 213 och 214 avses bedömda utgiftstak enl. vårpropositionen. ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 9

10 sammanfattning skottsmålet under prognosperioden. En förutsättning, bland flera, för att prognosen ska bli verklighet är att den finanspolitiska inriktning, som följer av hittills fattade beslut, bibehålls. Balanskravet för kommunsektorn är inom räckhåll förutsatt att de kommunala utgifterna inte ökar mer än vad den demografiska utvecklingen motiverar. ESV:s prognos utgår från att skuldkrisen som berör flera länder i Europa löses på ett sätt som inte medför allvarliga problem för svensk ekonomi. Den pågående skuldkrisen utgör emellertid en risk som kan innebära att tillväxten och de offentliga finanserna blir betydligt sämre än vad som prognostiseras. Jämfört med regeringens bedömning i vårpropositionen och ESV:s föregående prognos ESV har en mer optimistisk prognos för de offentliga finanserna som helhet än den regeringen presenterade i vårpropositionen. ESV ser även ljusare på utvecklingen för statsbudgetens saldo om man justerar för att regeringens beräkningar inkluderar aktieförsäljningar om 25 miljarder kronor årligen. Några sådana försäljningsinkomster har inte medräknats i ESV:s prognos 1. Den mer optimistiska prognosen har inte enbart sin bakgrund i en mer positiv syn på den makroekonomiska utvecklingen. ESV har högre prognoser avseende exempelvis kapitalskatter och mervärdesskatt, vilket snarare förklaras av att ESV gör en annan bedömning av sambandet mellan skatt och skattebas än en annorlunda bedömning av själva skattebasen. Jämfört med ESV:s prognos i mars bedöms den statsfinansiella utvecklingen 21 nu bli starkare. Såväl lönesumman som hushållens konsumtion har reviderats upp 21 vilket ger högre skatteintäkter. Samtidigt har utgifterna relaterade till arbetslösheten justerats ned. Statsbudgetens saldo påverkas därtill positivt av att statsskuldsräntorna och Riksgäldens nettoutlåning blir lägre än tidigare väntat i år. Det finansiella sparandet i kommunsektorn och i ålderspensionssystemet bedöms bli något svagare 21 än vad som bedömdes i mars. 1 Se avsnittet Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen. Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Utfall Prognos Diff. från VÅP Miljarder kronor Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster varav Försäljning av egendom Totala utgifter Utgiftsområden exkl. uo Uo 26 Statsskuldsräntor m.m Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Statsbudgetens saldo VÅP = 21 års ekonomiska vårproposition. 1 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

11 den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen Återhämtningen tar fart men orosmoln på vägen Återhämtningen i den svenska ekonomin har kommit igång ordentligt. Första kvartalet i år steg BNP med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal 2. Konjunkturutsikterna är ljusa med en återhämtning i den internationella ekonomin, starka indikatorer och goda förutsättningar för en stark inhemsk tillväxt. I Sverige har hushållen ett högt sparande och de är optimistiska om framtiden. Företagen signalerar ökad orderingång och produktionsplanerna är starka. Utsikterna på arbetsmarknaden har också ljusnat, även om arbetslösheten fortfarande är hög. BNPtillväxten väntas uppgå till drygt 3 procent per år Inledningsvis är det framför allt hushållens konsumtion som driver tillväxten. Ett omslag i lagerinvesteringarna ger också ett stort bidrag till tillväxten i år. Till följd av den låga produktionsnivån i utgångsläget väntas BNP kunna öka snabbare än en trendmässig tillväxt under flera år och ekonomin beräknas nå fullt resursutnyttjande först 214. Den ökade aktiviteten i ekonomin leder till att efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen väntas öka med 12 personer redan i år. Arbetslösheten toppar på 8,9 procent 21 för att därefter falla till 6,5 procent 214. Det globala finansiella systemet står dock inte på fast mark. Utgången av skuldkrisen i Europa är ännu oviss. Därtill kan kommande åtstramningar av finans- och penningpolitiken världen över få större reala effekter än väntat. Således finns det en risk att tillväxten blir betydligt lägre både i år och nästa år. Samtidigt finns möjligheten att den globala återhämtningen går snabbare än väntat och att tillväxten blir högre än prognostiserats. Figur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter Procentenheter Hushållens konsumtion Investeringar Utrikeshandeln Offentlig konsumtion Lager Procentenheter Ökad global efterfrågan drar upp exporten Den svenska exportindustrin drabbades hårt av den globala recessionen och exporten var låg under hela förra året. Nu har den dock börjat stiga igen och olika indikatorer pekar på att den fortsätter att växa. Den globala efterfrågan har vänt uppåt och orderingången har stärkts. Produktionsplanerna är också optimistiska. Exporten väntas därmed stiga relativt snabbt de kommande åren. I ett historiskt perspektiv är dock inte uppgången så stark mot bakgrund av den kraftiga nedgång som har varit. Det beror bland annat på en svag återhämtning i viktiga exportländer i Europa. Importen minskade också kraftigt förra året i samband med att såväl export som inhemsk efterfrågan avtog. Den kraftiga avvecklingen av lagren var en förklaring till den svaga importen. Den svaga kronan bidrog sannolikt också till att dämpa importen. De senaste kvartalen har dock importen ökat förhållandevis mycket. När efterfrågan på importerade varor och tjänster stiger och kronan stärks väntas importen växa snabbare. Lageravvecklingen som präglade förra året verkar också i stort sett vara avslutad, vilket leder till ett ökat behov av att importera varor framöver Säsongrensat och kalenderkorrigerat. ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 11

12 den makroekonomiska utvecklingen Tabell 3. Försörjningsbalansen Procentuell förändring: Utfall Prognos Hushållens konsumtion -,8 2,8 2,6 3,1 3,6 3,2 Offentlig konsumtion 1,7 1,1,4 -,4,1,2 Fasta investeringar -16,,2 7,5 8,8 7,6 4,9 Lager 1-1,5 1,2,3,1,1, Export -12,4 7, 6,8 6,3 6,2 5,5 Import -13,2 7,6 7,6 6,9 6,9 6,1 BNP -5,1 3,2 3,1 3,2 3,4 2,7 Figur 2. Hushållens konfidensindikator Månadsvärden Nettotal Nettotal BNP, kalenderkorrigerad -5, 2,9 3,1 3,6 3,4 2,8 1 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till BNP-tillväxten, i procentenheter. Stark framtidstro bland hushållen lyfter konsumtionen Hushållens konsumtion ökade kraftigt första kvartalet i år. Det är framför allt hushållens starka framtidstro som ger avtryck i uppgången. Hushållens disponibla inkomster utvecklades relativt svagt förra året och väntas göra det även i år. Hushållen har dock en hög sparkvot i utgångsläget och arbetsmarknaden förbättras nu allt mer, vilket är viktiga förutsättningar för ökad konsumtion. Hushållens sparkvot är visserligen betydligt lägre nu än tidigare beräknat, enligt de reviderade nationalräkenskaperna 3. I ett historiskt perspektiv är dock sparandet fortfarande högt. Även utvecklingen av hushållens disponibla inkomster 29 är enligt de nya uppgifterna väsentligt svagare än tidigare. Därmed är utgångsläget för hushållen annorlunda än vad som tidigare varit känt. Men grundläggande faktorer såsom hushållens sparkvot samt hushållens framtidstro är oftast viktigare faktorer för konsumtionsutvecklingen än kortsiktiga svängningar i hushållens inkomster, även om utvecklingen av disponibelinkomsterna givetvis påverkar konsumtionen på lång sikt. Konsumtionen väntas stiga med i genomsnitt drygt 3 procent per år, vilket är högre än ett historiskt genomsnitt. 3 SCB gör med jämna mellanrum en översyn av Nationalräkenskaperna och kan då göra en större revidering av hela Nationalräkenskapssystemet. En sådan revidering publicerades den 6 maj 21. Anm. : Hushållens konfidensindikator är en sammanfattning av stämningsläget hos hushållen enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer. Investeringarna stiger redan i år Industriföretagen räknar med att öka investeringarna redan i år, enligt SCB:s senaste investeringsenkät. Det gör även företagen inom flera tjänstebranscher. Företagen har en tendens att överskatta investeringsbehovet i början på året men i inledningen på en konjunkturuppgång har de tidigare underskattat investeringsbehovet. Trots ett lågt kapacitetsutnyttjande räknar vi därför med att investeringarna ökar marginellt i år. Bostadsinvesteringarna väntas dock stiga relativt mycket i år eftersom efterfrågan på bostäder har börjat öka. Den senaste statistiken visar också att antalet påbörjade bostäder har ökat kraftigt. En del av de projekt som avbröts eller sköts på framtiden under krisen väntas också återupptas eftersom bostadsbyggandet inte längre hämmas av kreditproblem och höga räntor. Skatteavdrag för arbetskostnader vid renovering och tillbyggnad bidrar dessutom till att öka bostadsinvesteringarna. Åren sker en kraftig återhämtning i investeringarna då de väntas stiga med 6 9 procent per år. Lagerinvesteringarna minskade kraftigt förra året. De negativa lagerinvesteringarna bidrog med 1,5 procentenheter till försvagningen av BNP på 5,1 procent. Det första kvartalet i år var lagerinvesteringarna betydligt mindre negativa än under 29 och behovet av att minska lagren är sannolikt mindre i år än förra året. I samband med att efterfrågan stiger 12 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

13 den makroekonomiska utvecklingen blir det därmed en omsvängning i lagerbidraget. Förändringen i lagerinvesteringarna 21 bidrar till att höja BNP med 1,2 procentenheter. Oväntat tidig uppgång i sysselsättningen Sysselsättningen har stigit de senaste månaderna, vilket är oväntat tidigt mot bakgrund av att tillväxten inte har ökat så mycket ännu och resursutnyttjandet är lågt. Produktiviteten i ekonomin har fallit kraftigt de två senaste åren, vilket innebär att det borde finnas potential att öka produktionen ett tag framöver utan att öka antalet sysselsatta. De framåtblickande indikatorerna pekar på en fortsatt ökning av sysselsättningen. Antalet varsel om uppsägning har minskat kraftigt och ligger nu på en mer normal nivå. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit de senaste månaderna. Företagens anställningsplaner visar också på en ökad sysselsättning framöver. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta öka under 21. Mätt som årsgenomsnitt blir dock ökningen svag i år. Åren ökar den med i genomsnitt cirka en procent per år, vilket innebär att sysselsättningsgraden, det vill säga antalet sysselsatta som andel av befolkningen, stiger. Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad Tusental Procent av befolkningen Antal syselsatta Sysselsättningsgrad Förra året minskade medelarbetstiden, när antalet arbetade timmar föll något mer än antalet sysselsatta. Detta är ett normalt mönster i en konjunkturnedgång, bland annat eftersom övertidsarbete i regel minskar. Medelarbetstiden minskade också i viss mån till följd av att flera industrier tillfälligt införde förkortad arbetsvecka samt att temporära produktionsstopp förekom. En minskad sjukfrånvaro hade dock en viss motverkande effekt. År 21 väntas medelarbetstiden stiga till följd av att aktiviteten i ekonomin ökar. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, bland annat till följd av att många kommer att utförsäkras från sjukpenningen 4. Den minskade sjukfrånvaron bidrar även i år till att öka medelarbetstiden. Åren väntas medelarbetstiden vara i det närmaste oförändrad. Tabell 4. Nyckeltal för arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell Utfall Prognos förändring om ej annat anges: BNP -5, 2,9 3,1 3,6 3,4 2,8 Produktivitet -2,6 1,9 2,3 2,6 2,5 2,3 Arbetade timmar -2,6 1,,9 1,,8,5 Medelarbetstid -,3,7,, -,1 -,1 Sysselsatta -2,3,3,9 1, 1,,6 Arbetskraft,1,8,5,2,1, Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,4 8,9 8,6 7,9 7, 6,5 Öppet arbetslösa, tusental Öppen arbetslöshet 1,2 6,5 6,1 6, 5,7 5,3 5, 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. Anm.: Siffrorna för sysselsatta, arbetskraft och arbetslöshet avser år. Även om antalet arbetade timmar vänder uppåt under 21 är ökningen svagare än BNP-tillväxten. Produktiviteten, som har minskat sedan mitten av 27, stiger därmed återigen och den väntas kommande år stiga snabbare än den långsiktiga trendtillväxten. Det innebär att de senaste årens tapp i produktivitetsnivån återhämtas successivt. 4 En del som har sjukpenning har en anställning och är därmed sysselsatta enligt officiell definition. Därmed minskar sjukfrånvaron och antalet arbetade timmar ökar när de som har sjukpenning utförsäkras, förutsatt att de återgår till arbete. År 21 utförsäkras det även många från aktivitetsoch sjukersättningen. Av dessa är de flesta per definition utanför arbetskraften. När de utförsäkras är det troligt att en del träder in på arbetsmarknaden och blir sysselsatta eller deltar i något program. Det leder till att arbetskraften och sysselsättningen ökar. ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 13

14 den makroekonomiska utvecklingen Arbetslösheten toppar 21 Antalet personer i arbetskraften har också ökat en del de senaste månaderna, vilket innebär att sysselsättningsuppgången inte har lett till någon större minskning av arbetslösheten. Arbetslösheten bedöms dock nu ha nått sin topp och väntas uppgå till 8,9 procent som årsgenomsnitt för 21. Jämfört med 29 är det en ökning med,5 procentenheter. Åren ökar sysselsättningen snabbare än arbetskraften och arbetslösheten faller successivt ner till 6,5 procent. Ökningen av arbetskraften i år och nästa år förklaras, förutom av befolkningsökningen, främst av en minskning av antalet som registreras som arbetsoförmögna, och som därmed är utanför arbetskraften. Det beror bland annat på att ett stort antal personer utförsäkras från aktivitets- och sjukersättningen 5 dessa år, varav en del väntas träda in på arbetsmarknaden. Hela perioden väntas arbetskraftsutbudet stiga mer än vad som förklaras av befolkningstillväxten. Det är bland annat en effekt av de utbudsstimulerande åtgärder som genomförts under de senaste åren, främst jobbskatteavdrag, samt en trendmässig ökning av arbetskraftsdeltagandet i de äldre åldersgrupperna. Andelen öppet arbetslösa, det vill säga exklusive heltidsstuderande arbetssökande, minskar redan 21. Det beror främst på att många som blir arbetslösa väntas delta i olika arbetsmarknadspolitiska program. De registreras då i stor utsträckning i kategorin heltidsstuderande arbetssökande. Figur 4. Arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av arbetskraften Procent av arbetskraften Låga löneökningar och ett lågt resursutnyttjande dämpar inflationstrycket i år Löneökningarna bromsade in under förra året som en följd av det svaga efterfrågeläget, och de väntas bli betydligt lägre än 29. Inom industrin och handeln har dock löneökningarna i början på det här året varit betydligt högre än i slutet av förra året. Uppgången bedöms dock vara tillfällig. Nya löneavtal har nu slutits för delar av arbetsmarknaden. Avtalen löper i de flesta fall över månader och de avtalade löneökningarna blev betydligt lägre än vad förra avtalsrörelsen resulterade i. I genomsnitt ger avtalen löneökningar på mellan 1,5 och 2 procent per år Löneglidningen löneökningar utöver de avtalade väntas bli låg till följd av att läget på arbetsmarknaden trots allt får betecknas som svårt, även om sysselsättningen har vänt uppåt. Timlönerna beräknas totalt sett öka med cirka 2 procent i år och 2,5 procent 211. Så småningom leder den successiva förbättringen på arbetsmarknaden till att lönerna åter börjar öka något snabbare. När resursutnyttjandet närmare sig balans antas lönerna och priserna stiga i mer normal takt Se fotnot ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

15 den makroekonomiska utvecklingen Tabell 5. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Timlön, KL 3,4 2,2 2,5 3,1 3,6 3,8 Timlön, NR 3, 1,51 1 2,7 3,3 3,7 3,9 KPI -,3,8 1,6 2,4 2, 1,9 Inflationen (KPI) föll kraftigt 29, vilket till stor del förklaras av att hushållens räntekostnader minskade och att energipriserna föll. Den underliggande inflationen, som bättre avspeglar efterfrågeläget, sjönk inte alls i samma utsträckning, vilket var något förvånande mot bakgrund av det mycket låga resursutnyttjandet. Det första kvartalet i år minskade dock den underliggande inflationen markant men KPIinflationen hölls uppe av bland annat stigande priser på energi och andra råvaror. Den underliggande inflationen väntas fortsätta falla i år och den förblir låg 211. Resursutnyttjandet i ekonomin stiger förvisso framöver men är fortfarande lågt, vilket håller nere inflationstrycket i flera år. Arbetskostnaderna beräknas de kommande åren öka i betydligt mindre omfattning än de senaste åren, som en följd av låga löneökningar och en stigande produktivitet. Kronan har också stärkts jämfört med för ett halvår sedan även om den tillfälligt har försvagats igen den senaste tiden. Kronan väntas återigen stärkas framöver vilket bidrar till att dämpa inflationen. Riksbanken väntas successivt höja reporäntan till 2,5 procent i slutet av 211, som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger och att pristrycket ökar. Under fortsätter sedan Riksbanken att successivt höja reporäntan, till som högst 4, procent. Höjningen av reporäntan påverkar hushållens räntekostnader genom högre korta marknadsräntor, varför inflationen mätt enligt KPI väntas öka med 2,4 procent 212. Därefter faller inflationstakten igen. Om räntesatserna hålls konstanta blir inflationen bara 1,3 procent 212. Åren därefter är skillnaden mellan KPI inklusive och exklusive ränteförändringar något mindre eftersom räntorna då inte stiger lika snabbt. KPIF 2 1,9 1,9 1, 1,3 1,6 1,9 Reporänta, värde vid årets slut,25 1, 2,5 3,75 4, 4, KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 1 Anledningen till att timlön enligt NR ökar betydligt mindre än timlönen enligt KL för 21 beror på att vi på grund av utfall har lagt in en justering för lönesumman. Det innebär att timlönen enligt NR, blir låg. Se avsnittet om risker. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF Kvartalsdata Procent Procent KPI KPIF Fullt resursutnyttjande nås först kring 214 För åren baseras ESV:s bedömning av ekonomins utveckling främst på nivån på resursutnyttjandet i utgångsläget och på hur hög den trendmässiga, potentiella, tillväxttakten i ekonomin är. Efter 211 väntas ekonomin anpassas mot ett mer normalt resursutnyttjande. Eftersom produktionen och sysselsättningen bedöms ligga under sina potentiella nivåer i utgångsläget finns det potential att öka både BNP och antalet sysselsatta mer än vad som kan förväntas vara en långsiktig tillväxttrend under flera år. Dessutom väntas den potentiella tillväxten bli högre än vad som motiveras av en framskrivning med demografin och en trendmässig produktivitetstillväxt. Det är en effekt av ökat arbetskraftsdeltagande, bland annat som en följd av utbudsstimulerande åtgärder och en trendmässig, strukturell ökning av arbetskraftsdeltagandet i de äldre åldersgrupperna. Trots att BNP i fyra års tid beräknas öka med drygt 3 procent i genomsnitt per år når ekonomin inte fullt resursutnyttjande förrän 214. Risk att tillväxten blir lägre än väntat Hur skuldkrisen i Europa utvecklas, och vilka effekter det får på omvärlden, är fortfarande osäkert. Budgetunderskotten ska minskas i många länder och penningpolitiken kommer successivt att stramas åt. -2 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 15

16 den makroekonomiska utvecklingen Om det återigen blir stora problem i de finansiella systemen och en oro sprider sig i omvärlden eller om den finans- och penningpolitiska åtstramningen sker i en alltför snabb takt, kan det leda till att den internationella återhämtningen stryps i sin linda. Det skulle innebära att svensk export ökar betydligt långsammare än väntat. Det kan också leda till att de svenska hushållens optimism dämpas och att de blir mer försiktiga med att konsumera. En svagare export och lägre konsumtion innebär också att behovet av att investera minskar. En annan faktor som kan hämma hushållens konsumtion mer än beräknat är om många hushåll är överbelånade. Hushållen har idag relativt höga skulder och stigande räntor kan komma att begränsa konsumtionsutrymmet mer än väntat. Om bostadsmarknaden drabbas av ett dramatiskt prisfall som en följd av stigande räntor eller ändrade regler kring bostadsmarknaden kan konsumtionen också bli svagare än väntat. Ovanstående risker pekar på en svagare utveckling än väntat. De tydligaste riskerna finns på nedåtsidan, men eftersom produktionsnivån är så låg i utgångsläget finns det även potential för att återhämtningen kan gå snabbare än väntat. Om de finanspolitiska åtstramningarna kan skapa förtroende för en hållbar utveckling framöver kan det leda till att de globala finansiella marknaderna stabiliseras. Förutom ovanstående risker finns det en risk av mer teknisk karaktär. Utfallet för lönesumman första kvartalet hade en ovanligt stor avvikelse mot antalet arbetade timmar multiplicerat med löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken från SCB. Den faktiska lönesumman ökade med,6 procent och den beräknade med 3,2 procent. De båda måtten visar därmed skilda bilder för första kvartalet. Det kan betyda att antalet arbetade timmar är för höga eller att lönesumman är för låg. Det uppstår alltid skillnader mellan dessa mått, eftersom det bland annat är olika definitioner, men oftast är skillnaderna inte så stora och det finns som regel en förklaring. Den diskrepans som har uppstått för första kvartalet är dock i dagsläget svår att förstå. Vi gör därför en justering med -,7 procentenheter för lönesumman för att få en bättre överensstämmelse mot utfallet. Hur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen är av avgörande betydelse för hur den offentliga sektorns finanser utvecklas. Inkomsterna påverkas genom förändringar i skattebaserna. Hushållens konsumtion och vissa investeringar utgör skattebaser för momsintäkterna. Lönesumman, det vill säga arbetade timmar multiplicerat med timlön, är bas för skatt på arbete. Förändringen av bruttodriftsöverskottet i företagssektorn, det vill säga förädlingsvärdet reducerat med lönesumman, används som en approximation för hur företagens beskattningsbara vinster utvecklas och påverkar därmed företagsskatterna. Även utgifterna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program styr hur utgifterna för a- kassan och aktivitetsstödet utvecklas. Olika prisindex och basbelopp används för uppräkning av offentliga transfereringar till hushållen samt för uppräkning av anslag till myndigheterna. Räntorna på statsskulden påverkas i hög grad av ränteutvecklingen i Sverige och utomlands samt av växelkursutvecklingen. Statsskulden i sig påverkas också av växelkurserna eftersom lånen i utländsk valuta löpande värderas till aktuella valutakurser. Bruttonationalinkomsten, BNI det vill säga BNP plus nettoinkomsterna från löner, räntor och aktieutdelningar från utlandet används för att beräkna Sveriges EUavgift och bidrag till internationellt bistånd. Även EU-avgiften påverkas av växelkursen. 16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

17 den makroekonomiska utvecklingen Tabell 6. Diverse nyckeltal Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Nivå BNP (lp) ,3 3,3 5,4 4,5 5,3 5, BNI (lp) ,7 3,3 5,5 4,6 5,4 5,1 Hushållens konsumtion (lp) , 4,2 3,1 4, 5, 5, Lönesumma (lp) 1 34,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4 KPI, juni-juni -,6,6 1,5 2,5 2, 1,9 Prisbasbelopp (tkr) 42,8 42,4 42,7 43,3 44,4 45,2 Inkomstindex 139,3 139,7 144,2 148,8 154,4 159,3 Inkomstindex/balansindex 2 139,3 137,3 135,3 138,9 145,6 15,1 3-mån ränta 3,4,6 2,3 3,4 3,9 4, 5-års ränta 3 2,5 2,5 3,9 4,5 4,7 4,8 SEK/EURO 3 1,7 9,6 9,3 9,3 9,2 9,2 SEK/USD 3 7,7 7,3 7,1 6,8 6,7 6,5 lp = löpande priser 1 Miljarder kronor 2 Balansindex, det vill säga inkomstindex justerat med balanstalet, från Årsgenomsnitt Jämförelse med vårpropositionen ESV:s nuvarande prognos ger för innevarande år en ljusare bild av det ekonomiska läget än den som regeringen visade i vårpropositionen. BNP växer enligt vår prognos med 3,2 procent och i regeringens prognos med 2,5 procent. Kommande år räknar vi dock med en svagare BNP-tillväxt. ESV räknar också med en starkare ökning av antalet sysselsatta i år och nästa år än regeringen. Åren därefter är förhållandet det omvända. Arbetslösheten är i ESV:s prognos lägre alla år. Se appendix för en tabell med jämförelser. Jämförelse med ESV:s föregående prognos BNP-tillväxten för innevarande år har reviderats upp jämfört med föregående prognos. Kommande år är den dock något lägre. Antalet arbetade timmar och sysselsatta har stigit mer än väntat och de har reviderats upp för innevarande år. Nivån på timmarna och sysselsättningen är nu högre samtliga år även om de ökar långsammare än i föregående prognos. Arbetslösheten är lägre hela perioden. Förutom i år är inflationen lägre alla år. De långa räntorna är något lägre 21 och 211. ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 17

18 18 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

19 förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår för 29 utlåning till Riksbanken på 95 miljarder kronor samt kapitaltillskott till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har dock inte beaktats under prognosperioden. Däremot tas hänsyn till utdelning på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Den 1 juli 29 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november i fjol såldes 8 apotekskluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. I prognosen beräknas reavinsten från försäljningen uppgå till 4,4 miljarder kronor, vilken väntas levereras in på statsbudgeten 211. Ytterligare 15 apotek ska avyttras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäker och därför inte beaktad i prognosen. EU:s nuvarande programperiod löper till 213. Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfattning. ESV har därför valt att för 214 lägga prognoserna i nivå med 213. Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet. I vårpropositionen ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav på 25 miljarder kronor per år under åren ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 19

20 2 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

21 statens finanser Statens finanser Statsbudgetens saldo och de statliga finanserna förbättras nu snabbt och överskott nås 212. Den statsfinansiella återhämtningen bedöms därmed ske betydligt snabbare än efter tidigare försvagningar, trots att fallet i BNP var mycket djupt. Förklaringen är både det mycket goda utgångsläget när krisen drog in och en förhållandevis snabb normalisering av den för statens finanser så viktiga arbetsmarknaden. Förbättringen framöver har sin grund i den stora känsligheten för förändringar i makroekonomin. Mer arbetade timmar, fler sysselsatta och färre arbetslösa framöver ökar intäkterna för staten och minskar utgifterna för arbetsmarknadsstöd i olika former. En förbättring på arbetsmarknaden är således avgörande för att överskotten ska realiseras. En viktig förutsättning för förbättrade statliga finanser framöver är också att utgifterna inom sjukförsäkringssystemet inte börjar öka igen. Den förstärkning av statens finanser som här tecknas är därmed både konjunkturellt och strukturellt betingad. Den nuvarande krisen tycks därmed vara relativt snabbt överstånden för statens del, trots att den var mycket djup. Det tar dock flera år innan kapacitetsutnyttjandet i ekonomin åter blir normalt. Återhämtningen är på intet vis garanterad utan får snarast betraktas som skör se vidare avsnittet om den makroekonomiska utvecklingen. Det tar denna gång fem år från högkonjunkturens stora överskott till dess att liknande överskott åter nås. Stigande inkomster i kombination med måttlig utgiftsökning är en förutsättning för att saldot ska stärkas som prognostiserat. Tabell 7. Statens finanser i sammandrag Utfall Prognos Diff. från föreg. år Miljarder kronor Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster varav försäljning av egendom Totala utgifter Utgiftsomr. exkl. räntor Statsskuldsräntor m.m Kassamässig korrigering Nettoutlåning Statsbudgetens saldo Underliggande budgetsaldo Finansiellt sparande i staten ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 21

22 statens finanser Konsekvenser av oförändrade regler De förutsättningar som gäller för denna kalkyl oförändrade regler när det gäller bidrag, statlig verksamhet och skattesatser blir märkbara framför allt åren efter 212, alltså två till tre år framåt i tiden. Historien visar att regler sällan är oförändrade under så lång tid. Till detta kommer givetvis att kapacitetsutnyttjandet och därmed konjunkturen även framdeles kommer att variera mer än vad som här antas. Oförutsägbara händelser kan inte heller per definition förutsägas, men inträffar likväl hela tiden. Konsekvenskalkylen är emellertid ett användbart underlag för ekonomisk-politiska beslut, kanske särskilt för de närmaste två åren. Men även för efterföljande år finns det ett värde i att visa vad som sker om inga andra beslut fattas. Det ger en nivå att utgå från i diskussioner och beslutsfattande. Samtidigt är det viktigt att erinra om att resultaten vad gäller underliggande saldo och finansiellt sparande 214 visar överskott över nivån för 28, då det rådde högkonjunktur trots att kapacitetsutnyttjandet 214 inte är lika högt som det var 28. På ett sätt kan man säga att meningen är att visa vad som händer om ingenting görs så att resultatet kan bli ett annat än det här tecknade. Det gäller kanske särskilt för balansen inom och mellan de offentliga delsektorerna, men även för bidrags- och skattesystem. Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo Miljarder kronor Miljarder kronor Engångseffekterna är förhållandevis stora men blir sedan mycket små. Det underliggande saldot utgörs av faktiskt budgetsaldo rensat för engångseffekter och är därför av större analytiskt intresse. Statsskulden påverkas dock av det faktiska budgetsaldot. En analys av statsskuldsutvecklingen ges i slutet av detta avsnitt. Det underliggande budgetsaldot och det finansiella sparandet i staten sammanfaller i allt väsentligt. I figuren nedan visas de båda måtten, där överföringen från pensionssystemet åren kring sekelskiftet exkluderats för att ge en tydligare bild av de underliggande förloppen. Figur 7. Underliggande budgetsaldo och finansiellt sparande i staten Procent av BNP Underliggande saldo Procent av BNP Finansiellt sparande I figuren kan man se att sparande och budgetsaldo nu ökar i rask takt, efter den mycket snabba försämringen av de statliga finanserna. Förbättringen under prognosperioden är något snabbare än efter lågkonjunkturen 21. Den sistnämnda var lindrigare mätt som BNP-förändring men allvarligare för de offentliga finanserna på grund av strukturella skevheter i den statliga budgeten, främst i form av stigande utgifter för sjukförsäkringen. Därför blev den också mer utdragen än vad enbart dämpningen i tillväxt motiverade. En försämring av saldot uppstår per definition när utgifterna ökar mer än inkomsterna. I följande figur visas bidragen till förändringen av det underliggande budgetsaldot ökade utgifter visas alltså som negativa tal, eftersom de ökar underskottet Faktiskt saldo Underliggande saldo 22 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21

23 statens finanser Figur 8. Bidrag till nominell förändring av underliggande budgetsaldo Miljarder kronor Inkomster Utgifter Saldo Miljarder kronor Försvagningen i budgetsaldot 29 är främst hänförlig till ett stort bortfall av skatteinkomster och endast i mindre mån till ökade utgifter. Precis som vid tidigare uppgångsfaser är det framför allt stigande inkomster som förklarar förbättringen, men återhållsamhet med utgifterna är implicit ett viktigt villkor. Sett i relation till BNP blir förklaringen till saldoförändringen något annorlunda. Det framgår av figuren nedan. Under nästan hela prognosperioden växer utgifterna långsammare än BNP och bidrar därmed positivt till saldot. Bidragen från de underliggande inkomsterna varierar mer, vilket är ett uttryck för konjunkturkänsligheten i de statliga finanserna och att skatteförändringar genomförts vissa år. Figur 9. Bidrag till förändring av underliggande saldo i relation till BNP Procent av BNP Procent av BNP Endast 29 har utgifterna bidragit till en saldoförsvagning under perioden , räknat som andel av BNP. Inkomsterna bidrar både positivt och negativt beroende på konjunkturläge och till följd av ändringar av skattesatser. Statens finanser påverkas också av hur övriga delar av den offentliga sektorn utvecklas. Förutsättningen om oförändrade regler gäller även gentemot övriga offentliga delsektorer. Fallet i sysselsättning och arbetade timmar bidrog till att den automatiska balanseringen, bromsen, i pensionssystemet aktiverades. I stället för att låta detta få genomslag direkt har riksdagen beslutat att använda ett treårigt genomsnitt för att jämna ut minskningen i utbetalda pensioner. Den minskning av pensioner som annars skulle ha skett på ett år fördelas nu i stället på tre år, trots att arbetsmarknaden återhämtar sig. För att dämpa verkan av bromsen har man beslutat om sänkt skatt för pensionärer. Delar av försvagningen belastar på så sätt statsfinanserna i stället för det autonoma pensionssystemet. Kommunsektorn är i ännu högre grad än staten beroende av en god arbetsmarknad, och är också en mycket stor arbetsgivare som svarar för en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta. Under krisen gick staten därför in med tillfälliga, stabiliseringspolitiskt motiverade, stöd till kommunsektorn. Stöden syftade uttryckligen till att bibehålla sysselsättningen och motiverades inte som ett allmänt statligt bidrag till vikande intäkter. För kommande år räknar ESV med en återgång till tidigare nivå på kommunbidragen i enlighet med fattade beslut. Det innebär krav på en återhållsam och ansvarsfull ekonomisk hushållning även i kommuner och landsting. Konsekvenserna av detta diskuteras vidare i avsnittet om kommunsektorns finanser. Inkomster Utgifter Saldo ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 23