Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 22 augusti Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2014 ISBN: Tryckeri: Edita Västerås 2014

3 Sammanfattning BNP ökar med 2,1 procent i år och 2,7 procent nästa år. Underskottet i de offentliga finanserna väntas i år bli 91 miljarder kronor, motsvarande 2,4 procent av BNP. Nästa år blir underskottet mindre men likväl betydande, 72 miljarder kronor eller 1,8 procent av BNP. Överskottsmålet nås inte. Trög tillväxt BNP ökade mindre än väntat under andra kvartalet i år. Indikatorerna tyder på att ekonomin kommer att växa framöver, om än i långsam takt. På helårsbasis väntas BNP i år öka med 2,1 procent, i kalenderkorrigerade termer. Nästa år väntas hjulen i ekonomin rulla snabbare då exporten och investeringarna växlar upp. BNP ökar 2015 med 2,7 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren fortsätter återhämtningen och under 2018 antas ekonomin nå fullt resursutnyttjande. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen och de dämpade tillväxtutsikterna räknar vi med att Riksbanken håller kvar reporäntan på nuvarande låga nivå på 0,25 procent under hela nästa år. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Sysselsättningen väntas öka med drygt 1 procent i år och kommande två år. Medelarbetstiden ökar något i år, till skillnad från förra året, och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare. Skatteintäkterna ökar svagt i år I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter långsamt. Det förklaras av genomförda skattesänkningar men även av en svag underliggande utveckling av samtliga skatteintäkter. Intäkterna från skatt på arbete dämpas i år av genomförda skattesänkningar. Nästa år leder återhämtningen i den svenska ekonomin till att intäkterna tar fart. Skatt på kapital ökar svagt såväl i år som nästa år. I år minskar företagens inkomstskatter och intäkterna från avkastningsskatten dämpas av den låga statslåneräntan. Hushållens kapitalskatter fortsätter däremot att öka när kapitalvinsterna ökar och lägre utlåningsräntor minskar storleken på hushållens ränteavdrag. Trots att hushållens konsumtionsvolym har stigit under året ökar intäkterna från skatt på konsumtion måttligt. Anledningen är att den låga prisutvecklingen dämpar momsintäkterna. Dessutom minskar intäkterna från energi- och koldioxidskatt då försäljningen av drivmedel och el sjunker. Nästa år växer hushållens konsumtion snabbare samtidigt som investeringarna tar fart, vilket bidrar till högre momsintäkter. Statens övriga inkomster sjunker i år. Det förklaras dels av lägre inkomster från statens aktier, som minskar när aktieutdelningen från Vattenfall uteblir, dels av ett lågt inlevererat överskott från Riksbanken. Måttlig ökning av utgifterna Utgifterna på budgetens utgiftsområden ökar i år och nästa år med 14 respektive 24 miljarder kronor, vilket motsvarar ungefär 2 procent per år. Några utgiftsområden ökar tämligen mycket under prognosperioden, men den sammantagna årliga ökningstakten uppgår i genomsnitt till måttliga 1,7 procent. Statens lånebehov fortsatt stort Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -76 miljarder kronor. Inkomsterna blir lägre bland annat till följd av skattesänkningar samt att aktieutdelningarna blir betydligt lägre. Därtill sålde staten aktier under 2013, främst i Nordea. Statsskulden ökade som andel av BNP 2013 och väntas stiga även i år, till närmare 36 procent.

4 Stora underskott i de offentliga finanserna Underskottet i de offentliga finanserna uppgår i år till 91 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,4 procent av BNP. Nästa år blir underskottet mindre men likväl betydande, 72 miljarder kronor motsvarande 1,8 procent av BNP. Från 2015 stärks det finansiella sparandet framför allt av den återhållsamma ökningen av utgifterna, vilken till stor del beror på reglerna för uppräkningen av de statliga anslagen. Trots detta blir det underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden men storleken på underskottet minskar med tiden. Statens finansiella sparande väntas bli negativt de närmaste åren. I år uppgår underskottet till 74 miljarder kronor och nästa år till 57 miljarder kronor. Kommunsektorn väntas i år redovisa ett resultat om 10 miljarder kronor. Resultatet krymper sedan något kommande år. Kommunsektorns finansiella sparande uppgår i prognosen årligen till -0,5 procent av BNP. I år och nästa år beräknas ålderspensionssystemets finansiella sparande hamna nära noll. Från 2016 blir det underskott. Att det finansiella sparandet är starkare i närtid beror främst på att de genomsnittliga pensionerna utvecklas svagt. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 42,5 procent i slutet av Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott för att målet ska nås under prognosperioden. som behövs som säkerhetsmarginaler. Längre bort i prognosperioden är marginalerna större. Risk för sämre tillväxt och finansiellt sparande Det finns risk för en sämre tillväxt än prognostiserat. Flera indikatorer har vänt ner de senaste månaderna. I resten av Europa har den begynnande återhämtningen bromsat in och för euroområdet som helhet ökade BNP nästan inte alls under andra kvartalet. Konjunkturen i Europa kan också påverkas mer än väntat av oroligheterna i Ukraina och sanktionerna gentemot Ryssland. Utgifterna inom områdena Migration och Integration ökar kraftigt som en följd av att antalet asylsökande väntas bli mycket högt. Från och med 2016 baserar ESV beräkningarna på antagandet om att antalet asylsökande börjar återgå till en mer normal nivå, vilket innebär att utgifterna på dessa två områden successivt minskar. Om antalet asylsökande inte minskar enligt ESV:s antagande kommer utgifterna för migration och integration att bli betydligt högre i slutet av prognosperioden. Nytt regelverk för Nationalräkenskaper senare i höst. I samband med publiceringen av BNP för andra kvartalet 2014, i mitten av september, sker en anpassning av de svenska nationalräkenskaperna till EU:s nya regelverk. Samtidigt görs en uppdatering av beräkningarna med viss ny information. Det kommer att påverka Sveriges BNP och höja nivån med cirka 4-5 procent. Även sektorräkenskaperna, vari exempelvis det finansiella sparandet beräknas, påverkas av det nya regelverket. Denna prognos är i alla avseenden baserad på det regelverk som gäller för Nationalräkenskaperna i nuläget. Marginalerna till utgiftstaken är tillräckliga Det finns marginaler till utgiftstaken samtliga prognosår. I år och nästa år uppgår marginalen till 15 respektive 17 miljarder kronor vilket är vad

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. -5,0 6,6 2,9 0,9 1,6 2,0 3,0 3,1 2,6 2,3 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -4,9 6,3 2,9 1,3 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Hushållens konsumtion, proc. utv. -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,6 2,8 3,0 2,6 2,4 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,8 1,1 0,6-0,2-0,1 Investeringar, proc. utv. -15,5 7,2 8,2 3,3-1,1 3,8 6,4 7,0 5,9 4,6 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -13,8 11,4 6,1 0,7-0,4 2,6 4,8 5,2 4,4 4,6 Import, proc. utv. -14,3 12,0 7,1-0,6-0,8 4,3 5,1 5,4 4,4 4,6 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,0 1,6 3,3 3,5 2,6 2,8 2,4 2,4 2,0 1,5 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 4,5 2,3 3,8 5,6 6,1 6,3 5,9 5,3 4,7 3,9 Lönesumma, proc. utv. 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,0 0,0 0,0-0,7-1,2-2,4-1,8-1,2-0,8-0,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 42,6 39,4 38,6 38,3 40,5 42,5 42,6 41,4 39,8 38,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,1-0,3-0,7-0,9 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,3-0,5-0,7 Sjuårsindikatorn 0,8 0,3-0,5-1,1-1,1-1,2-1,2 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,5 0,3-0,2-0,7-0,9-1,0-1,0 Konjunkturjusterat sparande 0,2-0,2-0,2-0,1-0,9-2,0-1,5-1,1-0,9-0,4 Statsskuld, proc. av BNP 37,0 33,4 30,9 31,3 34,0 35,8 35,8 34,5 32,9 30,9 Skattekvot, proc. av BNP 46,6 45,4 44,4 44,0 44,2 43,7 43,5 43,5 43,5 43,5 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO8) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Integration och jämställdhet (UO 13) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14) Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Revideringar sedan föregående prognos Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

8 Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor Riksgäldens nettoutlåning Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) Indikatorerna för överskottsmålet Konjunkturjusterat sparande metod Engångseffekter Förändring av anslagsbehållningar Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med vårpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 12. Beräkningsförutsättningar Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Trög tillväxt i tudelad ekonomi BNP ökade mindre än väntat under andra kvartalet i år. Ekonomin är dock tudelad och den långsamma tillväxttakten berodde främst på att exporten var svag. Efter att läget på exportmarknaden ljusnade och exporten vände upp i slutet av förra året så dämpades ökningstakten igen under andra kvartalet och exporten ökade bara marginellt. Den inhemska efterfrågan var betydligt starkare, framför allt hushållens konsumtion. Bostadsinvesteringarna ökade också markant. En förhållandevis stark inhemsk efterfrågan ledde till att importen ökade mer än exporten och bidraget från nettoexporten var negativt. Indikatorerna tyder på att ekonomin kommer att växa framöver och BNP väntas stiga snabbare under andra halvåret än under det första. BNP ökar med 2,1 procent i år, kalenderkorrigerat, vilket är en svagare tillväxt än i föregående prognos. Det är dock osäkert vart den framtida utvecklingen är på väg och det finns risk för en sämre tillväxt. Även om indikatorerna visar på en ökning av BNP ger de en lite splittrad bild och flera har vänt ner de senaste månaderna. I resten av Europa har den begynnande återhämtningen bromsat in lite och för euroområdet som helhet ökade BNP nästan inte alls under andra kvartalet. I många länder i Europa tyder indikatorerna nu på en något sämre tillväxt framöver, inte minst i Tyskland som är en viktig marknad för svensk export. Nästa år väntas hjulen i ekonomin trots allt rulla snabbare än i år då exporten och investeringarna växlar upp. BNP ökar 2015 med nästan 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren fortsätter återhämtningen och under 2018 når ekonomin fullt resursutnyttjande. 1 Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Till följd av den mycket låga inflationen och de dämpade tillväxtutsikterna 1 Prognosen för är en konjunkturbedömning. Därefter grundas prognosen på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin. Efter 2015 antas ekonomin gå mot sin potentiella nivå. bedöms reporäntan ligga kvar på nuvarande låga nivå på 0,25 procent under hela nästa år. Därefter sker en successiv höjning av reporäntan. Även finanspolitiken är expansiv under 2014, vilket driver på tillväxten. Sysselsättningen ökade förhållandevis snabbt förra året och sysselsättningsgraden fortsatte att stiga. Trots det låg arbetslösheten kvar på 8 procent. Sysselsättningen väntas fortsätta öka med drygt 1 procent per år både i år och de kommande två åren. Arbetskraftsökningen dämpas dock och därmed börjar arbetslösheten falla. Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen förra året. Med andra ord så sjönk medelarbetstiden. I år väntas medelarbetstiden öka något igen och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare i år än förra året. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Svag internationell konjunktur dämpar exporten i år Efter att ha fallit under flera kvartal började exporten stiga igen i slutet av förra året. Utsikterna såg också relativt ljusa ut. Orderingången och även orderstocken till exportsektorn steg tydligt och den globala konjunkturen hade påbörjat en återhämtning. Andra kvartalet dämpades dock ökningstak EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN ten i exporten. Samtidigt vände orderingången ned och företagen i både Sverige och övriga Europa har nu en lite mindre optimistisk syn på framtiden. Tillväxttakten i euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, avtog också något. I våra nordiska grannländer är konjunkturen spretig. I Norge ökar tillväxten relativt starkt och i Danmark är ekonomin på väg att stärkas även om det går trögt. I Finland, som i hög utsträckning påverkas av utvecklingen i den ryska ekonomin, fortsätter BNP att sjunka. Konjunkturen i Europa påverkas sannolikt mer än väntat av oroligheterna i Ukraina och de sanktioner som införts mot Ryssland. I USA är utsikterna betydligt ljusare. Tillväxten vände som väntat upp under andra kvartalet, efter den låga tillväxten första kvartalet som främst orsakades av det kalla vädret. Indikatorerna tyder också på en relativt stark utveckling framöver. Trots osäkerhet kring utvecklingen i Europa bedömer vi att exporten stiger under andra halvåret. Nästa år växlar tillväxttakten upp ytterligare. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 2,0 2,6 2,8 3,0 2,6 2,4 Offentlig konsumtion 2,0 0,8 1,1 0,6-0,2-0,1 Fasta investeringar -1,1 3,8 6,4 7,0 5,9 4,6 Lager 1 0,2 0,3 0,0 0,0 0,0 0,0 Export -0,4 2,6 4,8 5,2 4,4 4,6 Import -0,8 4,3 5,1 5,4 4,4 4,6 Nettoexport 1 0,2-0,5 0,1 0,2 0,2 0,2 BNP 1,6 2,0 3,0 3,1 2,6 2,3 BNP, kalenderkorrigerad 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Konsumtionen håller uppe BNP-tillväxten i år Detaljhandelns omsättning, restaurangbesöken och utlandsresandet har ökat starkt under det första halvåret och vi räknar med att hushållens konsumtion kommer att öka snabbare i år än förra året även om ökningstakten dämpas lite under andra halvåret. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Konsumtionen väntas öka med 2,7 procent i år. Den ökar därmed mer än förra året men lite långsammare än hushållens reala disponibelinkomster. Det innebär att sparkvoten, som har stigit tre år i följd, fortsätter att stiga i år. Den ligger nu på en hög nivå historiskt sett. Det finns därmed fortfarande ett visst mått av försiktighetssparande. Hushållens framtidsförväntningar har sjunkit tillbaka lite sedan årsskiftet och ligger nu under ett historiskt genomsnitt. Att hushållen inte är mer optimistiska om framtiden är lite förvånande mot bakgrund av att de har en god förmögenhetsställning samt att disponibelinkomsterna för de som arbetar ökar snabbt i år till följd av bland annat jobbskatteavdraget, låga räntor och en låg inflation. Det kan finnas flera förklaringar till det. En förklaring är säkert att pensionsinkomsterna sjunker i år till följd av att bromsen i pensionssystemet är aktiv. Det ökade försiktighetssparandet kan också hänga samman med att det har kommit förslag om ökade amorteringskrav på bolån. Därtill finns det en allmän osäkerhet om det konjunkturella läget i Europa. Nästa år ökar disponibelinkomsterna inte lika snabbt som i år men vi bedömer att det finns utrymme för hushållen att minska sparandet, om osäkerheten skingras kring styrkan i konjunkturen och arbetsmarknaden fortsätter att förbättras. Konsumtionen ökar med närmare 3 procent både EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN och Därefter avtar ökningstakten. Sparkvoten sjunker men den ligger ändå kvar på en relativt hög nivå, sett ur ett historiskt perspektiv, under hela prognosperioden. Starka bostadsinvesteringar höjer investeringstillväxten i år Det som håller uppe investeringarna i år är framför allt nybyggnationer av bostäder som har ökat med drygt 35 procent under första halvåret. Även investeringarna i energisektorn har ökat starkt. I övriga delar av näringslivet är utvecklingen betydligt sämre. I industrin föll investeringarna kraftigt förra året när produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk, som en följd av en svag export. I år vänder produktionen upp men behovet av att investera väntas fortfarande vara lågt, vilket bekräftas i den senaste investeringsenkäten. Investeringarna i industrin fortsätter därför att sjunka något. Det är först nästa år som investeringarna i industrin tar fart. År 2015 och 2016 leder konjunkturuppgången till att investeringarna ökar starkt i hela näringslivet. I staten ökar investeringarna markant från och med 2016 då nya infrastruktursatsningar sätter igång. I kommunerna dämpas investeringstakten successivt då flera stora byggprojekt avslutas. Investeringarna i lager har svängt fram och tillbaka de senaste kvartalen. Som väntat sänkte de BNP-tillväxten första kvartalet, efter att ha höjt den kraftigt under fjärde kvartalet förra året. Andra kvartalet i år gav de ett positivt bidrag igen. Sett över hela året höjer de BNP-tillväxten i år med 0,3 procentenheter. Ökad efterfrågan lyfter importen Den ökade efterfrågan i ekonomin leder till att importen, som sjönk förra året, återigen ökar. Importen väntas öka mer än exporten och nettoexporten sänker därmed BNP-tillväxten i år. Nästa år stiger ökningstakten ytterligare men då tar exporten fart och nettoexporten ger från och med 2015 ett positivt bidrag till tillväxten. Stark sysselsättningsökning Trots en låg aktivitet i ekonomin har antalet sysselsatta fortsatt att öka under det första halvåret. Det var framför allt i tjänstesektorn och offentliga myndigheter som sysselsättningen steg, medan den sjönk i industrin. Indikatorerna spretar lite men visar sammantaget att företagen planerar att fortsätta öka personalstyrkan. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit snabbt sedan årsskiftet. Enligt KI:s barometer har dock andelen företag som uppger att de kommer att anställa mer personal sjunkit för näringslivet som helhet. Det är främst i tjänstesektorn som anställningsplanerna nu är mindre expansiva medan det i byggsektorn och handeln är fler företag än tidigare som planerar att anställa. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 1,6 2,1 2,7 2,9 2,8 2,4 Produktivitet 1,1 0,7 1,5 1,8 2,0 2,0 Arbetade timmar 0,4 1,4 1,2 1,1 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,0 1,2 1,2 1,1 0,8 0,4 Arbetskraft 1,1 1,1 0,6 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,6 5,6 5,3 4,9 4,7 4,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Eftersom aktiviteten i ekonomin stiger framöver väntas efterfrågan på arbetskraft fortsätta öka och antalet sysselsatta stiger med 1,3 procent Åren 2015 och 2016 fortsätter sysselsättningen att öka med drygt 1 procent per år. Därefter mattas sysselsättningsökningen av då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Sysselsättningsgraden stiger under hela perioden, till 66,6 procent Nivån ligger då drygt 2 procentenheter högre än den gjorde 2010, då den var som lägst efter fallet under finanskrisen. Sys- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

12 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN selsättningsgraden stiger både bland de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands samt i alla åldersgrupper. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen 67,5 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 64, Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Antalet arbetade timmar ökade inte lika snabbt som sysselsättningen förra året. En ökad sjukfrånvaro ledde till att medelarbetstiden sjönk. I år väntas medelarbetstiden öka något igen och antalet arbetade timmar stiger därmed betydligt snabbare i år än förra året. Kommande år väntas medelarbetstiden vara oförändrad. 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 men arbetslösheten sjunker bara marginellt i år Arbetslösheten har nu legat runt 8 procent sedan början av Att inte arbetslösheten har sjunkit, trots att sysselsättningen ökat relativt mycket de två senaste åren, beror på att antalet personer i arbetskraften ökat lika mycket som sysselsättningen. Att arbetskraften har ökat relativt starkt beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Det stigande arbetskraftsdeltagandet förklaras främst av att andelen studerande och andelen långvarigt sjuka, vilka definieras som att de inte deltar i arbetskraften, minskat. I år sjunker arbetslösheten bara marginellt men kommande år ökar inte arbetskraften i samma takt som sysselsättningen, vilket leder till att arbetslösheten successivt sjunker, till 6,5 procent År 2018 ligger den kvar på den nivån. Låga löneökningar i år och nästa år Preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik visar att lönerna hittills i år har ökat med 2,7 procent. Den underliggande ökningen är lägre eftersom en del av löneökningen är en statistisk effekt 2. Det kommer dock sannolikt att betalas ut en del löner retroaktivt och utfallen kommer att revideras upp. För helåret väntas lönerna öka med 3,0 procent 3. Löneökningarna är fortfarande dämpade till följd av det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är dessutom låga, vilket också dämpar lönekraven. Givet den låga inflationen kommer reallönerna öka med drygt 2 procent, trots låga nominella löneökningar. Nästa år ger avtalen ungefär samma löneökningar som i år och löneglidningen väntas fortsätta vara dämpad. Lönerna ökar då totalt sett i samma takt som i år. Åren ökar lönerna snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Inflationen är långt ifrån Riksbankens mål Inflationen sjönk kraftigt i början av året och är nu mycket låg. Inflationen enligt KPI ligger runt noll procent och den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger runt 0,6 procent. Nedgången i inflationen har varit bred. Priserna på inhemska varor och tjänster ökar måttligt på grund av att efterfrågan i ekonomin är dämpad och företagen därmed har svårt att föra över sina kostnadsökningar på konsumenterna. Den svaga konjunkturen i övriga Europa leder också till att prisökningarna på importerade varor är låga. Energipriserna, som inte direkt är kopplade till det 2 Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3 procentenheter högre till följd av urvalsbytet. 3 Första halvåret i år visar löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik, liksom förra året. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vi räknar med att det kommer vara en skillnad mellan dessa mått för helåret EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

13 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN inhemska resursutnyttjandet, sjönk också i början av året och bidrar till att dämpa inflationen. En starkt bidragande orsak till att inflationen enligt KPI har fallit kraftigt ända sedan slutet av 2011 är att bolåneräntorna har sjunkit. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,5 3,0 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,2 2,3 3,0 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 1,4 1,6 1,5 1,5 1,5 1,6 Lönesumma 2,7 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 KPI 0,0 0,0 0,9 2,1 3,0 3,1 KPIF 2 0,9 0,6 1,4 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,4 44,5 44,8 45,7 47,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,25 0,50 2,00 3,00 3,50 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Även om inflationen troligtvis har bottnat förblir den låg under hela året. Kostnadstrycket i ekonomin är lågt och det låga resursutnyttjandet håller tillbaka prisuppgången. Energipriserna dämpar inflationen under hela året. Nästa år ökar efterfrågan i ekonomin vilket leder till att inflationen stiger. Efterfrågan ökar dock inte tillräckligt mycket, trots den expansiva penningpolitiken, för att den underliggande inflationen ska närma sig inflationsmålet under Den låga räntan kan dock bidra till att inflationsförväntningarna, som har sjunkit kraftigt den senaste tiden, stiger igen. Det bidrar till ett ökat pristryck på sikt och till att förtroendet för inflationsmålet upprätthålls. Inflationen i omvärlden stiger också nästa år, vilket leder till att importpriserna stiger snabbare. Prisökningarna på importerade varor påverkas dessutom av försvagningen av kronan som skett i år. Effekter av växelkursförändringar slår ofta igenom i konsumentpriserna med viss eftersläpning. Därmed höjer kronförsvagningen under 2014 priserna nästa år även om växelkurserna sjunker tillbaka något under Energipriserna väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå och påverkar inte inflationen nästa år. Under perioden ökar den underliggande inflationen i takt med att resursutnyttjandet i ekonomin stiger och därmed höjer Riksbanken successivt reporäntan. KPIF når 2,0 procent i slutet av prognosperioden. KPI forsätter att vara lägre än KPIF under 2014 och 2015 då bolåneräntorna har sänkts i samband med att Riksbanken sänkte reporäntan. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

14 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter långsamt. Det förklaras av genomförda skattesänkningar och av en svag underliggande utveckling av de totala skatteintäkterna. Nästa år leder återhämtningen i den svenska ekonomin till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion tar fart men intäkterna från skatt på kapital fortsätter att vara låga. Tabell 5. Skatteintäkter Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos Skatt på arbete Förändring 3,5 3,1 2,1 4,6 4,9 4,8 4,2 Skatt på kapital Förändring -8,6 2,2 3,9 0,1 7,2 6,3 5,2 Skatt på konsumtion Förändring -0,5 2,0 2,4 4,3 3,9 3,9 4,0 Totala skatteintäkter Förändring 0,9 3,2 2,2 3,8 4,9 4,7 4,3 Underliggande förändring 1 1,1 3,8 3,1 3,8 4,9 4,7 4,3 Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländeringar I år dämpas intäkterna av skatt på arbete av skattesänkningar. Underliggande ökar dock intäkterna starkare än förra året, nämligen 3,9 procent. Detta förklaras främst av att skattebasen stiger snabbare. Intäkterna från skatt på arbete följer huvudsakligen lönesumman, som påverkas av hur antalet arbetade timmar och timlönen utvecklas. I år ökar antalet arbetade timmar, och därmed också lönesumman, mer än förra året. Nästa år stiger löneökningstakten och intäkterna från skatt på arbete ökar då starkt. Skatt på kapital ökar svagt i år och nästa år. I år minskar företagens inkomstskatter och intäkterna från avkastningsskatten dämpas av den låga statslåneräntan. Hushållens kapitalskatter fortsätter däremot att öka starkt när kapitalvinsterna stiger och lägre utlåningsräntor minskar storleken på hushållens ränteavdrag. Nästa år stiger intäkterna från företagens inkomstskatter men lägre kapitalvinster för hushållen och fortsatt låga intäkter från avkastningsskatten leder till att kapitalskatterna bara ökar marginellt. Trots att hushållens konsumtionsvolym har stigit snabbt under året förväntas intäkterna från skatt på konsumtion öka måttligt. Anledningen är att priserna på varor och tjänster ökar svagt, vilket dämpar momsintäkterna. Dessutom minskar intäkterna från energi- och koldioxidskatt eftersom försäljningen av drivmedel och el sjunker. Nästa år ökar hushållens konsumtion ännu mer och investeringarna fart, vilket leder till att momsintäkterna ökar snabbare. Intäkterna från energioch koldioxidskatten stiger igen vilket främst förklaras av att skattesatserna är betydligt högre Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Staten -2,0 3,3 0,3 4,0 5,4 4,4 4,1 Kommunsektorn 4,3 4,0 3,2 4,2 4,8 4,7 4,3 ÅP-systemet 3,3 3,0 2,9 5,1 3,9 4,1 4,1 Skattekvot 1 44,0 44,4 43,6 43,5 43,6 43,6 43,5 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP Det är främst statens skatteintäkter som ökar långsamt i år till följd av skattesänkningarna och låga energiskatter. Men även kommunsektorns skatteintäkter ökar svagt, bland annat beroende på att pensionerna ökar långsamt och att skatten för pensionärer har sänkts. Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel 8. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

16 Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procentuell förändring Utfall Prognos Aktuell prognos 4,0 3,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Föregående prognos 4,0 3,7 2,8 4,3 4,8 4,7 4,2 Fastställda 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 3,9 3,8 3,4 4,3 4,8 4,8 4,3 Källa: SKV och ESV Tabell 8. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos Utbetalda löner ,9 3,8 4,3 4,4 4,4 4,1 Aktivitets-och sjukersättning 31-5,6-3,9-4,2-2,3-0,7-0,5 Sjukpenning och föräldrapenning 58 7,7 6,3 5,9 4,2 4,1 3, Skatt på arbete Intäkterna från skatt på arbete består av direkta och indirekta skatter. Direkta skatter på arbete svarar för drygt hälften av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten utgör endast en tiondel av de direkta skatterna. Lönesumman är den största skattebasen för skatt på arbete. De direkta skatterna påverkas dessutom av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen och inflationen samt i vilken utsträckning hushållen utnyttjar ROT- och RUT-tjänster. I år ökar intäkterna svagt, med 2 procent, vilket främst beror på fortsatta skattesänkningar genom jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare när återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter och löneökningstakten stiger. Arbetsmarknadsersättningar 31 5,2-8,4-5,0-7,8-7,1 0,5 Pensioner 380 5,7 0,9 3,1 5,5 5,6 4,7 Taxerad inkomst ,6 2,9 3,9 4,4 4,5 4,2 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,5 2,9 4,3 4,8 4,8 4,3 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Låga pensionsutbetalningar dämpar direkta skatter på arbete i år I år ökar utbetalda löner mer än förra året men pensionsinkomsterna ökar svagt, med knappt 1 procent. Den svaga ökningen av pensionerna i år och nästa år beror främst på att bromsen i pensionssystemet är aktiv. Sjukpenningen fortsätter att öka, om än i en avtagande takt från Arbetsmarknadsersättningarna minskar i år på grund av att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och att andelen öppet arbetslösa med rätt till ersättning minskar. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten andel av skattebasen och påverkar inte skatteintäkterna i någon större utsträckning. Nästa år ökar utbetalda löner ännu snabbare än i år medan arbetsmarknadsersättningarna fortsätter minska i takt med att arbetslösheten sjunker. Pensionsinkomsterna utvecklas starkare från och med Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Källa: SKV och ESV Direkta skatter på arbete Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Miljarder kronor Skattereduktionerna ökar kraftigt i år till följd av höjningen av jobbskatteavdraget. Det uppgår till 100 miljarder kronor Avdrag för ROT- och RUT-tjänster (HUS-avdrag) uppgår till 20 miljarder kronor där huvuddelen avser ROT-tjänster. ROT-tjänster har ökat starkt hittills i år. De beräknas fortsätta öka 2015 och 2016 för att därefter stabiliseras. RUT-tjänsterna uppgår till 3 miljarder kronor i år och ökar till 5 miljarder kronor EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt. Arbetsgivaravgifterna följer lönesummans ökningstakt om inte avgiftssatserna förändras. Intäkterna ökar långsammare än lönesumman i år, vilket främst beror på en svag ökning av särskild löneskatt. I genomsnitt ökar skatteintäkterna från indirekta skatter med 4 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka De olika stöden som syftar till att öka sysselsättningen uppgår 2014 till 53 miljarder kronor. Det beloppsmässigt största sysselsättningsstödet är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar. Stödet har ökat från 4 miljarder 2007 till 21 miljarder I år beräknas stödet uppgå till 23 miljarder kronor. De övriga stöden består av avdrag för ROT- och RUT-tjänster, sjöfartsstöd, regionala och generella nedsättningar, samt nystartsjobb Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter utvecklas starkt trots höga skulder Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån. Sedan år 2000 har såväl hushållens skulder som finansiella tillgångar ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet och lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, aktier (noterade och onoterade), fonder, obligationer, kontanter och försäkringssparande. Tillgångarna är större än skulderna. Bankmedel, aktier, fonder etc. är tillgångar vars avkastning utgör skatteunderlag för hushållens kapitalskatter. Avkastningen från det individuella försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med en avkastningsskatt. År 2013 uppgick hushållens totala skulder till miljarder kronor och skuldkvoten till 174 procent (skulderna i förhållande till hushållens disponibla inkomster). Av skulderna utgjorde studielån och skatteskulder 10 procent. I år ökar hushållens skulder med 5 procent och skuldkvoten uppgår då till 177 procent. Kommande år antas skulderna öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år, vilket innebär att skuldkvoten sjunker något från och med I diagrammet nedan visas utvecklingen av hushållens skulder. Diagram 5. Hushållens skulder och skuldkvot Miljarder kronor Källa: SCB och ESV Hushållens skulder, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, total skuld som andel av disponibel inkomst Procent Den gensomsnittliga räntenivån har minskat under de senaste åren. Räntorna fortsätter att sjunka i år och Det är först 2016 som hushållens genomsnittliga räntor börjar stiga igen, men de fortsätter att vara låga under hela prognosperioden, sett ur ett historiskt perspektiv. Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av nettot av ränte- och utdelningsinkomster och ränteutgifter. Åren är de högre än 2012 trots att utdelningsinkomsterna har minskat till följd av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Det förklaras av att räntenivån är lägre dessa år än 2012 vilket framför allt påverkar hushållens ränteutgifter. Efter 2015 ökar ränteutgifterna som en följd av att både räntenivån och skulderna stiger. Trots detta är det först 2017 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

18 som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än Nysparandet i investeringssparkonton väntas öka i en snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen på investeringssparkonton inte beskattas som ränte- eller utdelningsinkomster utan med en schablonskatt, som beror på förmögenheten och statslåneräntan. Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock detta att schablonintäkterna ökar snabbt när statslåneräntan ökar. Hushållens kapitalvinster ökar kraftigt 2013 och 2014 till följd av den senaste tidens börsuppgång. Kapitalvinsterna uppgår i år till 3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen Införandet av investeringssparkonto sänker kapitalvinsterna som andel av BNP. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos Utdelningar direktägda aktier Utdelningar fondandelar Ränteinkomster bankmedel Ränteinkomster obligationer Schablonintäkt investeringsfonder Schablonintäkt investeringssparkonton Löpande kapitalinkomster Avdrag för utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. Företagens vinster ökar i år men bolagsskatten minskar Skatten på företagsvinster minskade 2013 med 2 procent till 88 miljarder kronor. Det berodde främst på att bolagsskatten sänktes från 26,3 till 22 procent. Den underliggande vinstutvecklingen var svag. Bolagssektorn visade dock en splittrad bild där till exempel verkstadsföretagens resultat sjönk medan vinsterna ökade i banksektorn. Nedgången dämpades av att företag med brutet räkenskapsår betalade den tidigare skattesatsen på 26,3 procent även under en del av I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med förra året, vilket bidrar till att företagens resultat och vinster åter ökar. Bolagsrapporter för årets första halvår har visat en fortsatt resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin har förbättrat resultatet jämfört med förra året. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig till följd av den svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader. Trots att vinsterna ökar i år fortsätter företagens inkomstskatter att sjunka något, till 87 miljarder kronor, vilket förklaras av att alla företag nu betalar den lägre skattesatsen. Tabell 10. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Utfall Prognos Intäkter Förändring, (%) -12,9-2,1-1,2 3,3 7,2 6,3 6,2 Källa: SKV och ESV 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 6. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor 115 Procent av BNP 4 Diagram 7. Bolagsskatt, årlig förändring Procentuell förändring Procentuell förändring Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Skatt på företagsvinster, justerad för engångsposter Skatt på företagsvinster Källa: SKV och ESV Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna från företagsvinster ökar betydligt snabbare, med i genomsnitt nästan 6 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, och andelen är därefter i stort sett konstant. Återföring av periodiseringsfonder En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt flertalet banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Skatteintäkterna från företagsvinster är en mycket volatil och svårbedömd skatt. Vissa år påverkas den av betydande engångseffekter, men även bortsett från dessa kvarstår kraftiga och snabba förändringar under en konjunkturcykel. Efter perioder med lågkonjunktur och vinstfall, som exempelvis efter IT-kraschen i början av 2000-talet och finanskrisen 2009, följde en rekylartad återhämtning med kraftigt ökande skatteintäkter från företagsvinster. Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av statslåneräntan den sista november 2013 och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under Statslåneräntan ökade från 1,5 procent 2012 till 2,0 procent 2013, vilket medför att avkastningsskatten i år ökar från förra årets låga nivå på 6 miljarder kronor till 9 miljarder kronor. I år beräknas statslåneräntan åter sjunka något, vilket sänker intäkterna från avkastningsskatt nästa år. En successivt stigande räntenivå från 2015 medför att skatten stiger snabbt från och med 2016, och uppgår till 22 miljarder kronor i slutet av prognosperioden. Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER

20 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Måttlig ökning av fastighetsskatten Intäkterna från fastighetsavgiften för lägenheter minskade 2013 till följd av att avgiften sänktes. Den statliga fastighetsskatten ökade däremot starkt när taxeringsvärdena på vattenkraftverk höjdes i den allmänna fastighetstaxeringen. I år ökar intäkterna av fastighetsavgiften måttligt då inkomstbasbeloppet och därmed de maximala fastighetsavgifterna bara ökar marginellt. Tabell 11. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos Småhus 13,4 13,8 14,0 14,3 14,6 15,1 16,0 varav fastighetsavgift 12,9 13,3 13,5 13,8 14,2 14,7 15,5 Hyreshus, bostadslägenheter 3,1 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 varav fastighetsavgift 3,0 2,6 2,6 2,7 2,8 2,9 3,0 Hyreshus, lokaler 6,9 7,4 7,4 7,4 7,8 7,8 7,8 Industrier 1,6 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 2,1 Vattenkraftverk 3,7 5,5 5,4 5,4 5,4 5,4 5,3 Vindkraftverk 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Summa 28,7 31,4 31,6 32,0 32,9 33,5 34,5 varav fastighetsskatt 12,8 15,6 15,5 15,5 15,9 15,9 16,0 varav fastighetsavgift 15,9 15,8 16,1 16,5 17,0 17,6 18,5 Källa: SKV och ESV Vid nästa års fastighetstaxering 4 på småhus ökar fastighetsavgiften på de flesta småhus som inte redan betalar den maximala avgiften. Det gäller ungefär hälften av landets småhus. Från 2016 väntas inkomstbasbeloppet öka snabbare, vilket höjer maxavgiften per bostad och därmed också intäkterna. Diagram 8. Fastighetsskatt och fastighetsavgift på bostäder Miljarder kronor Källa: SKV och ESV Miljarder kronor 20 Bostäder varav småhus varav flerbostadshus Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Under prognosperioden minskar skatt på konsumtion som andel av BNP. Anledningen är att försäljningsvolymerna av drivmedel och el stiger långsamt under prognosperioden. Låga prisökningar dämpar momsintäkterna i år Efter en svag utveckling under 2013 förväntas intäkterna från moms stiga snabbare under Det beror på en starkare ökning av hushållens konsumtion och på att investeringarna åter börjar stiga efter att ha minskat under Bostadsinvesteringarna, som har stor betydelse för intäkterna, stiger med över 20 procent. Intäkterna stiger dock långsamt sett i ett historiskt perspektiv i och med att prisökningen på varor och tjänster är låg. Tabell 12. Intäkterna från mervärdesskatt Miljarder kronor/procentuell förändring Utfall Prognos Nivå Förändring, (%) -0,5 2,8 3,9 4,3 4,9 4,8 4,7 Källa: ESV 4 Var tredje år genomförs en allmän eller förenklad fastighetstaxering på småhus. Nästa år ökar intäkterna i en snabbare takt. De huvudsakliga förklaringarna är en starkare utveck- 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 2 SEPTEMBER 2014

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015

Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor inför budgetpropositionen 2015 1/6 Remissvar Datum Ert datum Finansdepartementet 2014-10-13 2014-10-06 ESV Dnr Er beteckning 3.4-969/2014 Fi2014/3347 Handläggare Lalaina Hirvonen 103 33 Stockholm Vissa inkomstskatte- och socialavgiftsfrågor

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21

Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Statens finanser 2009 Med jobbskatteavdraget som fördjupning ESV 2010:21 Innehåll Den offentliga sektorns finansiella sparande 3 2009 Vad hände då? 4 Statens finansiella sparande 5 Statens inkomster 6

Läs mer

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet?

Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? Byggkonjunkturen 2015 Oroligt i omvärlden och stökigt i inrikespolitiken - Hur påverkas byggandet? FASADDAGEN, MALMÖ BÖRSHUS, 2015-02-05 Fredrik Isaksson Chefekonom Fasaddagen 2015 Makroekonomiska förutsättningar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2011-08-15 Publicerad i augusti 2011 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Innehåll Den ekonomiska

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011

Budgetöverskott i Sverige. Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Budgetöverskott i Sverige men budgetkris i vår omvärld Lars Calmfors Linköping City Airport 24/5-2011 Finansiellt sparande, procent av BNP 2009 2010 2011 Belgien -6,0-4,2-3,9 Frankrike -7,5-7,0-5,8 Grekland

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad

1.8 Om nominella växelkursen, e($/kr), minskar, så förväntas att exporten ökar/minskar/är oförändrad och att importen ökar/minskar/är oförändrad FRÅGA 1. 12 poäng. Varje deluppgift ger 1 poäng. För att få poäng på delfrågorna krävs helt rätt svar. Svar på deluppgifterna skrivs på en och samma sida, som vi kan kalla svarssidan. Eventuella uträkningar

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden.

Sannolikt kommer antalet sjukskrivna att öka i kommuner med sämre möjligheter på arbetsmarknaden. AB Skatter och socialförsäkringsersättningar 2016 Decemberöverenskommelsen (DÖ) mellan Allianspartierna och SMP-regeringen innebär att det budgetalternativ som har störst majoritet i riksdagens ska gå

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Handelskammaren Värmland, Karlstad 3 mars 2015 Agenda Ekonomiska läget Varför är inflationen låg? Aktuell penningpolitik

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Business Arena 17 september 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Miljarder kronor Minusränta och tillgångsköp Mycket låg reporänta Köp av statsobligationer

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG

Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens Företagsundersökning JANUARI 2014 FORTSATT HOPP MEN ÄNNU INGET DRAG Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 Riksbankens företagsundersökning i januari 2014 tyder på att konjunkturläget

Läs mer

S-politiken - dyr för kommunerna

S-politiken - dyr för kommunerna S-politiken - dyr för kommunerna 2011-11-08 1 UNDERFINANSIERAD S-BUDGET RISKERAR ÖVER 5000 JOBB I KOMMUNSEKTORN SAMMANFATTNING 1. De socialdemokratiska satsningarna på kommunerna är underfinansierade.

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Månadskommentar juli 2015

Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Månadskommentar juli 2015 Ekonomiska läget En förnyad konjunkturoro fick fäste under månaden drivet av utvecklingen i Kina. Det preliminära inköpschefsindexet i Kina för juli

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley

Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut. 3 mars 2015. Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Svensk ekonomi och Riksbankens penningpolitiska beslut 3 mars 2015 Vice Riksbankschef Cecilia Skingsley Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Penningpolitik Främja ett säkert och effektivt

Läs mer

Konjunkturutsikterna 2011

Konjunkturutsikterna 2011 1 Konjunkturutsikterna 2011 Det går bra i vår omgivning. Hänger Åland med? Richard Palmer, ÅSUB Fortsatt återhämtning i världsekonomin men med inslag av starka orosmoment Världsekonomin växer men lider

Läs mer

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag

52 FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag FÖRDJUPNING Förhållandet mellan reporäntan och räntor till hushåll och företag Diagram A. Räntor på nya bolåneavtal till hushåll och reporänta 8 9 Genomsnittlig boränta Kort bunden boränta Lång bunden

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36

Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Konjunkturläget juni 214 7 FÖRDJUPNING Den finansiella förmögenheten i offentlig sektor 36 Diagram 16 Offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet respektive miljarder kronor 3 12 2 9 Den offentliga

Läs mer

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys

ESV 2007:0. Budgetprognos 2007:0. Analys ESV 2007:0 Budgetprognos 2007:0 Analys Budgetprognos Analys tillhandahålls kostnadsfritt i enstaka exemplar eller genom prenumeration. Budgetprognos Analys, tabeller och pressmeddelande finns på www.esv.se.

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

Penningpolitiskt beslut

Penningpolitiskt beslut Penningpolitiskt beslut Februari 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Morgan Stanley 13 februari 2015 Låga räntor ger stöd åt inflationsuppgången Beredskap för mer Konjunktur och inflation

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015

Kommittédirektiv. Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande. Dir. 2015:63. Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Kommittédirektiv Översyn av målet för den offentliga sektorns finansiella sparande Dir. 2015:63 Beslut vid regeringssammanträde den 11 juni 2015 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté ges

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2014 ESV 2015:24 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten ESV 2015:24 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade

Läs mer

Innehåll. Nyckeltal 5

Innehåll. Nyckeltal 5 Våra pengar Innehåll Nyckeltal 5 Bruttonationalprodukt och försörjningsbalans 5 Inflation 8 Basbelopp 9 Sysselsättning och arbetslöshet 10 Övriga nyckeltal 12 Ränte- och valutakursantaganden 13 Statsbudgeten

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2014-08-13 Augusti 2014 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se Kontaktperson: Christian Nilsson Tfn:

Läs mer

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen

Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Lönebildningsrapporten 211 73 FÖRDJUPNING Åldersstrukturen, växelkursen och exportandelen Den svenska kronan har efter 199-talskrisen varit undervärderat i ett långsiktigt perspektiv. Svagheten har avspeglat

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget

Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget Den aktuella penningpolitiken och det ekonomiska läget SNS 21 augusti 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Huvudbudskap Svensk ekonomi utvecklas positivt - expansiv penningpolitik stödjer

Läs mer

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden

Maj 2010. Sveriges största skattebetalare. - småföretagen står för välfärden Maj 2010 Sveriges största skattebetalare - småföretagen står för välfärden Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Så gjordes undersökningen... 6 Bolagsskatt, arbetsgivaravgift och inkomstskatt...

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Penningpolitisk rapport. Juli 2013

Penningpolitisk rapport. Juli 2013 Penningpolitisk rapport Juli S v e r i g e s R i k s b a n k Penningpolitisk rapport Riksbankens penningpolitiska rapport publiceras tre gånger om året. Rapporten beskriver de överväganden Riksbanken

Läs mer

Full fart på den svenska hotellmarknaden

Full fart på den svenska hotellmarknaden Full fart på den svenska hotellmarknaden Utveckling första tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018

DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Ärende 18 DISKUSSIONS- och INFORMATIONSPUNKT BUDGET- FÖRUTSÄTTNINGAR 2016-2018 Budgetsamordnare Monica Karlsson Biträdande kommunchef Kjell Fransson Läget i världen Återhämning men ingen högkonjunktur

Läs mer

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014

Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 Hushållens riskindex Nummer 6 23 september 2014 SBAB:s finansiella riskindex visar, med hjälp av ett stresstest, hur känsliga svenska hushålls finanser är för ovälkomna förändringar på aktie-, bostads-

Läs mer

Sektorräkenskaper, kvartalsvis

Sektorräkenskaper, kvartalsvis Nationalräkenskaper 2013 Sektorräkenskaper, kvartalsvis 2012, 3:e kvartalet Företagens vinstkvot minskade under tredje kvartalet Under tredje kvartalet 2012 var de centrala indikatorerna inom hushålls-

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Pressmeddelande från SCB

Pressmeddelande från SCB 1(8) Sveriges BNP: + 1,2 procent 2001 Den första samlade bilden av Sveriges ekonomi för år 2001 visar att bruttonationalprodukten ökade med 1,2 procent jämfört med 2000 och uppgick till 2167 mdkr i löpande

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10

Ekonomi Nytt. Nummer 13/2015 2015-08-17. Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Ekonomi Nytt Nummer 13/2015 2015-08-17 Dnr SKL 15/3862 Mona Fridell m.fl. 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring

De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring De svenske erfaringer med offentlig udgiftsstyring U. Michael Bergman Københavns Universitet, EPRU Finanspolitiska rådet Præsentation EPRN netværkskonference 16 juni, 2011 Disposition Det svenska finanspolitiska

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 5 mars 2015 Riksbankschef Stefan Ingves Sverige - en liten öppen ekonomi Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och okonventionella åtgärder Centralbanker

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015

Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången. Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Låg ränta ger stöd åt inflationsuppgången Riksbankschef Stefan Ingves Bank & Finans Outlook 18 mars 2015 Sverige - en liten öppen ekonomi i en osäker omvärld Stora oljeprisrörelser Negativa räntor och

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Den svenska industrins konkurrenskraft

Den svenska industrins konkurrenskraft Den svenska industrins konkurrenskraft Augusti 2015 Under den senaste dryga 15-årsperioden ha arbetskraftskostnaderna i den svenska industrin ökat mer än genomsnittet för konkurrentländerna. Skillnaden

Läs mer

Bolånemarknaden i Sverige

Bolånemarknaden i Sverige Bolånemarknaden i Sverige 2012-09-07 Publicerad i september 2012 Regeringsgatan 38, Box 7603 SE-103 94 Stockholm t: +46 (0)8 453 44 00 info@swedishbankers.se www.swedishbankers.se 1 (11) Bolånemarknaden

Läs mer

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten

Rapport Tidsserier för Årsredovisning för staten Rapport Tidsserier för sredovisning för staten ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som

Läs mer

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal)

Förra gången. Vad är rätt inflatonsmål? Finanspolitik - upplägg. Utvärdering vad är bra penningpolitik? Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) Förra gången Penningpolitik Penningpolitisk regel (optimal) I st f LM-kurva (som ändå finns där!) Vad är rätt inflatonsmål? Trögrörliga priser eller inte? Alla priser Bara de trögrörliga Hur ska inflation

Läs mer