Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Novemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med september Beräkningarna slutfördes den 2 november Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2016 Tabeller ESV publicerar de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den finns på samma webbsida som publikationen och heter i novemberprognosen: prognostabeller november 2016.

3 Sammanfattning I år blir det endast ett litet överskott på 7 miljarder kronor i de offentliga finanserna trots stora skattehöjningar och en stark tillväxt i ekonomin. Det beror på att utgifterna ökar kraftigt, framför allt för migrationen till följd av det stora antalet asylsökande under förra hösten. Satsningar i de senaste budgetarna bidrar också till att höja utgifterna. Nästa år blir det ett underskott på 11 miljarder kronor då utgifterna fortsätter att öka relativt mycket medan ökningen av inkomsterna dämpas. Därefter stärks finanserna och det blir överskott från och med Det är endast staten som visar överskott, både kommunsektorn och ålderspensionssystemet visar underskott Tillväxten i ekonomin bromsar in BNP-tillväxten väntas bli fortsatt stark i år men nästan 1 procentenhet lägre än förra året. Att tillväxttakten blir lägre i år beror främst på att exporten har bromsat in. Hushållens konsumtion ökar också något mindre i år medan den offentliga konsumtionen ökar kraftigt till följd av ökade utgifter för flyktingmottagandet och olika satsningar i de senaste budgetarna. Även investeringarna, framför allt bostadsinvesteringarna, ökar mycket. Nästa år dämpas BNP-tillväxten ytterligare men den blir fortfarande högre än den potentiella tillväxten. Den starka tillväxten leder till att resursutnyttjandet stiger och svensk ekonomi ligger över konjunkturell balans från och med nästa år. Därmed blir tillväxten relativt svag efter Den stigande aktiviteten i ekonomin i närtid ökar efterfrågan på arbetskraft. Antalet sysselsatta väntas öka med nära personer i år och med ytterligare nästan personer nästa år. En del av sysselsättningsökningen kommande år beror på att antalet deltagare i olika typer av program med anställningsstöd blir fler. Den starka sysselsättningsökningen leder till att arbetslösheten sjunker relativt snabbt och ligger under sin jämviktsnivå Åren därefter dämpas sysselsättningsökningen och arbetslösheten stiger igen. Det höga resursutnyttjandet i ekonomin leder till att löneökningstakten och inflationen stiger de närmaste åren. Skattehöjningar bidrar också till att höja inflationen både i år och kommande år. Skatteintäkterna ökar allt långsammare skattehöjningar dämpar avmattningen Skatteintäkterna ökar något långsammare i år än förra året trots skattehöjningar på över 30 miljarder kronor. Det beror på att kapitalskatterna minskar. De ökade kraftigt förra året till följd av stora kapitalvinster och tillfälligt höga bolagsskatteintäkter. Hushållens kapitalskatter minskar främst till följd av att kapitalvinsterna blir lägre i år men också på grund av att taket för uppskov vid försäljning av bostäder temporärt har avskaffats. Även avkastningsskatten sjunker till en rekordlåg nivå på grund av de låga räntorna. Då skatteunderlaget för avkastningsskatten på kapitalförsäkringar har höjts genom ett tillägg på statslåneräntan med 0,75 procentenheter blir inte avkastningsskatten lika låg som den annars skulle blivit. Nästa år dämpas ökningen av skatteintäkterna ytterligare. En långsammare tillväxt i ekonomin och svagare sysselsättningsökning medför att både skatt på arbete och mervärdesskatten ökar mindre. Skattehöjningarna är dessutom väsentligt lägre nästa år. Kapitalskatterna fortsätter sjunka då vi för prognosåren antar att kapitalvinsterna uppgår till ett historiskt genomsnitt som andel av BNP, justerat för den ändrade uppskovsregeln och för att en stor andel av sparandet finns på investeringssparkonton som schablonbeskattas. Trots att statslåneräntan fortsätter sjunka så minskar bara avkastningsskatten marginellt nästa år eftersom statslåneräntan då slår i de golv som finns vid beskattning av både kapitalförsäkringar och pensionsförsäkringar.

4 Energiskatterna påverkas av den energiöverenskommelse som slöts mellan regeringen och delar av oppositionen i våras. Bland annat finansierar skattehöjningar på el utfasningen av skatt på termisk effekt i kärnkraftsreaktorer och sänkt fastighetsskatt för vattenkraftverk. Enligt tidigare beslut kommer energi- och koldioxidskatterna på drivmedel från och med 2017 räknas upp med KPI plus 2 procentenheter per år (tidigare bara KPI). Hela höjningen av uppräkningen (de extra 2 procentenheterna) för både energi- och koldioxidskatt övervältras på energiskatten. Det innebär att skatten på biodrivmedel, som enbart belastas med energiskatt, kommer att öka snabbare än skatten på andra drivmedel. Det minskar incitamenten att substituera fossila drivmedel mot biodrivmedel. Därför räknar vi med att användningen av biodrivmedel blir lägre än den annars skulle ha blivit. Skattekvoten, det vill säga skatteintäkterna som andel av BNP, är i stort sett oförändrad under prognosperioden. Kraftig ökning av utgifterna för migration De totala utgifterna på statens budget ökar i år med 28 miljarder kronor. Justerat för att en del utgifter avseende 2016 betalades ut redan 2015 och att utgifterna har höjts i år till följd av ändrad redovisning i budgeten ökar utgifterna med hela 49 miljarder kronor. Att utgifterna ökar mycket på kort sikt beror främst på höjda utgifter för migration men också på satsningar i de senaste budgetarna. Även nästa år ökar utgifterna mycket men 2018 och 2019 är de i stort sett oförändrade då utgifterna för migration sjunker. Sett över hela prognosperioden ökar utgifterna måttligt. Som andel av BNP sjunker de något, ungefär i samma takt som de gjort under de senaste åren. Det stora antalet asylsökande under förra hösten leder till kraftigt ökade utgifter för migration och nyanlända invandrares etablering både i år och nästa år. Utgifterna för de ensamkommande barnen står 2016 och 2017 för mer än 50 procent av de totala utgifterna för flyktingmottagandet trots att bara cirka 20 procent av de asylsökande är ensamkommande barn. Kostnaderna för de ensamkommande barnen är av flera skäl betydligt högre än för övriga asylsökande. Från och med nästa år införs en ny ersättningsmodell för de ensamkommande barnen, som innebär att schablonersättningen sänks. Dessutom kommer utgifterna från och med nästa år att ersättas samma år de uppstår, och inte i efterskott som tidigare. Det är den främsta anledningen till att utgifterna för migrationen stiger 2017 eftersom staten då kommer ersätta kostnader för de ensamkommande barnen både för 2016 och År 2018 minskar utgifterna kraftigt, både till följd av att schablonersättningen sänks och att antalet asylsökande är betydligt lägre 2016 och framåt än det var Utgifterna för migration räknas till viss del av från det internationella biståndet. Avräkningarna uppgår till 6 miljarder kronor i år och 8 miljarder kronor nästa år, vilket motsvarar 14 respektive 18 procent av biståndsramen. Utgifterna för sjukpenningen har nu bromsat in, efter att ha ökat med i genomsnitt drygt 12 procent per år De kommande två åren väntas de sjunka. Det är både inflödet och varaktigheten på kortare sjukskrivningar som minskar. De längre sjukskrivningarna ökar dock, vilket bland annat kan bero på att den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen har tagits bort. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter att sjunka då inflödet förblir lågt och många med sjukersättning kommer att ålderspensioneras de närmaste åren. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet är i stort sett oförändrade Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar dock något de närmaste åren eftersom arbetslösheten sjunker. I slutet av perioden ökar de något igen. Antalet personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska program sjunker. Men utgifterna är i stort sett oförändrade eftersom andelen som deltar i program som ersätts med anställningsstöd, vilka kostar mer per deltagare än program som ersätts med aktivitetsstöd, ökar. Subventionen för nystartsjobb sänks för de som varit arbetslösa en kortare tid medan den höjs för de som varit långtidsarbetslösa eller är nyanlända. Dessutom begränsas tiden man kan ha ett nystartsjobb. Det väntas leda till att antalet nystartsjobb och därmed

5 utgifterna sjunker. Utgifterna för andra subventionerade anställningar stiger dock. Utgifterna för statlig assistansersättning blir tillfälligt låga i år då Försäkringskassan övergår till efterskottsbetalning. Kommande år stiger utgifterna, främst till följd av att det genomsnittliga antalet timmar per person som får assistansersättning fortsätter att öka. Antalet personer som får ersättning sjunker däremot på kort sikt. Uppräkningen av timersättningen blir dock lägre kommande år eftersom schablonbeloppet från och med nästa år räknas upp med 1,05 procent i stället för med 1,4 procent. Utgifterna för Utbildning och universitetsforskning ökar mycket under prognosperioden på grund av stora satsningar i de senaste budgetarna. Sammantaget är det inom utbildning och universitetsforskning som regeringen har satsats mest pengar. Satsningarna omfattar bland annat fler utbildningsplatser inom vuxenutbildning, yrkesutbildning och utbildning på universitetsnivå samt höjda lärarlöner och fler anställda i lågstadiet. Räntorna på statsskulden är för närvarande låga men de ökar under prognosperioden till följd av stigande marknadsräntor. Överskott i år vänder till underskott nästa år I år blir det endast ett litet överskott i de offentliga finanserna trots en stark tillväxt i ekonomin och stora skattehöjningar. Nästa år blir det underskott då utgifterna fortsätter öka mycket samtidigt som skatterna ökar långsammare. Åren därefter blir det överskott igen. Överskottet växer med tiden då utgifterna för migration sjunker och en del andra utgifter enligt regelverket är oförändrade då det inte finns beslut om något annat. Samtidigt ökar intäkterna i takt med tillväxten i ekonomin. Det är den statliga sektorn som visar överskott. I kommunsektorn och ålderspensionssystemet blir det däremot underskott hela perioden. Trots att det finansiella sparandet i kommunsektorn visar stora underskott räknar vi med att sektorn som helhet klarar balanskravet, eftersom balanskravet utvärderas mot kommunernas resultat som är högre än det finansiella sparandet. Resultatet visar stora överskott på kort sikt då statsbidragen ökar mycket. Givet att inkomstökningen dämpas framöver, eftersom vi räknar med oförändrade statsbidrag och skattesatser från och med nästa år, närmar sig resultatet noll i slutet av prognosperioden trots att konsumtionen ökar mindre än det demografiska behovet kommande år. Sparandet i ålderspensionssystemet vänder till ett underskott i år. Att sparandet försämras beror på att de genomsnittliga pensionerna ökar betydligt snabbare i år än förra året. Kommande år är underskottet i stort sett oförändrat. Underskottet nästa år leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar i nominella termer. Mätt som andel av BNP sjunker den dock då BNP ökar relativt snabbt. Kommande år sjunker skulden i nominella termer igen när överskotten växer. Överskottsmålet nås inte men utgiftstaket klaras samtliga år Överskottsmålet om ett överskott på 1 procent av BNP över en konjunkturcykel nås inte under prognosperioden. Utgiftstaket klaras dock samtliga prognosår med god marginal. Borträknad en säkerhetsmarginal för oförutsedda utgifter är den kvarvarande marginalen som lägst 2017, på 12 miljarder konor. Det är det utrymme som finns för närvarande för varaktiga utgiftsökningar. Budgetsaldot är högre än det finansiella sparandet i år Saldot på statens budget beräknas 2016 bli 46 miljarder kronor. Det är en förstärkning med 78 miljarder kronor jämfört med Saldot stärks med nästan 70 miljarder kronor mer än statens finansiella sparande. Det beror främst på ett stort omslag i skatteperiodiseringarna. Justerat för tidigarelagda utgifter vid årsskiftet 2015/2016 stärks saldot med 48 miljarder kronor. Kapitalplaceringar på skattekontot och tidigarelagda fyllnadsinbetalningar beräknas ha stärkt budgetsaldot 2015 och Kommande två år kommer budgetsaldot påverkas negativt av att fyllnadsinbetalningarna blir lägre och att kapitalplaceringarna återbetalas. Se särskilt fördjupningsavsnitt för mer detaljer.

6 Jämförelse med föregående prognos och med budgetpropositionen På kort sikt är både skatteintäkterna och utgifterna högre än i föregående prognos men på längre sikt är det tvärtom. Det är främst kapitalskatterna som har höjts på kort sikt till följd av högre kapitalvinster men på längre sikt har de sänkts till följd av lägre räntor. Utgifterna har höjts på kort sikt till följd av bland annat mindre avräkningar för Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal flyktingkostnader. På längre sikt har främst utgifterna för migration sänkts. Sammantaget har det finansiella sparandet reviderats upp varje år. Jämfört med prognosen i budgetpropositionen är skatteintäkterna högre på kort sikt medan utgifterna är lägre. Det finansiella sparandet är därmed bättre i vår prognos. På lite längre sikt är både skatteintäkterna och utgifterna betydligt lägre i vår prognos. Sammantaget har vi ett något sämre finansiellt sparande på sikt. Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. 2,7-0,3 1,2 2,6 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 2,7 0,1 1,2 2,7 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Hushållens konsumtion, proc. utv. 1,9 0,8 1,9 2,1 2,7 2,3 2,1 2,0 2,0 2,1 Offentlig konsumtion, proc. utv. 0,8 1,1 1,3 1,5 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8 Investeringar, proc. utv. 5,7-0,2 0,6 5,5 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0 Lager, bidrag till BNP-förändringen 0,5-1,1 0,2 0,1 0,3 0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Export, proc. utv. 6,1 1,0-0,8 5,3 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8 Import, proc. utv. 7,3 0,5-0,1 6,3 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8 Real disponibel inkomst, proc. utv. 4,1 3,8 1,8 2,8 2,6 2,5 3,0 1,1 1,0 1,2 Hushållens sparande, exklusive tjänste- och premiepensioner, andel av disponibel inkomst 5,2 7,9 7,9 8,4 8,3 8,5 9,3 8,4 7,5 6,6 Lönesumma, proc. utv. 5,6 3,7 2,7 3,8 4,5 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,4 0,9 0,6 1,8 1,3 2,1 1,1 0,7 0,4 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr , Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -0,2-1,0-1,4-1,6 0,2 0,2-0,2 0,1 0,6 1,3 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,5 37,8 40,4 45,2 43,9 41,5 40,4 38,6 36,1 33,1 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,6 0,6 0,6 0,4 0,3 0,1-0,3-0,5-0,4-0,2 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,3 0,4 0,4 0,2 0,0-0,1-0,3-0,4-0,4-0,3 Sjuårsindikatorn -0,6-0,8-0,7-0,7-0,7-0,4 0,0 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat -0,3-0,5-0,6-0,7-0,7-0,5-0,1 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,7-1,2-1,4-0,7-0,1-0,4-0,1 0,5 1,3 Skattekvot, proc. av BNP 42,5 42,6 42,9 42,6 43,3 43,5 43,4 43,5 43,5 43,5 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket 1, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Statsskuld, proc. av BNP 29,4 30,2 32,8 34,2 32,3 30,1 29,2 27,4 25,0 22,0 Källa: SCB och ESV 1 Utgiftstaken för är beslutade. Utgiftstaken för 2019 och 2020 är regeringens förslag resp. bedömning enligt Budgetpropositionen för 2017.

7 Innehåll Sammanfattning Makroekonomisk utveckling Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomster på statens budget Utgifter på statens budget Totala utgifter Takbegränsade utgiftsområden Migration (UO 8) samt Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering (UO 13) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Ekonomisk trygghet för familjer och barn (UO 12) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Andra utgiftsområden som förändras Utgifter som inte är takbegränsade Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Finansiellt sparande och budgetsaldo Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande och budgetsaldo Statens finansiella sparande - saldot enligt nationalräkenskaperna Saldot enligt budgetstrukturen - budgetsaldot Sambandet mellan statens finansiella sparande och budgetsaldo Kommunsektorns finansiella sparande Sambandet mellan kommunsektorns finansiella sparande och resultat Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Maastrichtskulden Statsskulden De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Balanskravet Jämförelse med budgetpropositionen, revideringar samt förslag eller beslut som inte har beaktats Jämförelse med budgetpropositionen Revideringar sedan septemberprognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Fördjupningsavsnitt EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

8 Stora inbetalningar till skattekontot Hushållens kapitalskatter Tabeller över inkomster och utgifter på statens budget...85 Kontaktpersoner...89 Prognostabeller november 2016 på ESV:s webbplats Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier Specificering av årliga utdelningar från statligt ägda bolag Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statens budgetsaldo och finansiellt sparande Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget 6 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

9 MAKROEKONOMISK UTVECKLING 1 Makroekonomisk utveckling BNP fortsätter att öka starkt i år, fast inte lika starkt som förra året. Det är främst den inhemska efterfrågan som fortsätter att lyfta tillväxten i ekonomin 2016, medan nettoexporten sänker den. Nästa år mattas tillväxten av men den är fortfarande förhållandevis stark. Den starka tillväxten leder till att efterfrågan på arbetskraft stiger och sysselsättningen ökar med totalt personer 2016 och Det leder också till att bristen på arbetskraft och resursutnyttjandet i ekonomin stiger, liksom inflationen. BNP och sysselsättningen ligger 2017 över den nivå som är förenlig med konjunkturell balans och arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå. Åren därefter dämpas tillväxten ytterligare och arbetslösheten stiger. Stark men avtagande BNP-tillväxt I år växer BNP med 3 procent, kalenderkorrigerat, vilket är svagare än 2015 då BNP ökade med nästan 4 procent. Det är framför allt exporten som ökar långsammare. Inhemsk efterfrågan fortsätter att öka starkt. Inbromsningen av exporten leder till att nettoexporten sänker BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter i år medan den höjde tillväxten med 0,3 procentenheter förra året. Nästa år dämpas tillväxttakten ytterligare. Det beror främst på att investeringarna och offentlig konsumtion ökar betydligt långsammare nästa år. Den starka tillväxten i år och en förhållandevis stark tillväxt även nästa år innebär att BNP ligger över den potentiella, långsiktigt hållbara, nivån Därmed blir tillväxten relativt svag åren därefter. Exporten har bromsat in En inbromsning i världsmarknadstillväxten ledde till att exporten av varor sjönk under första halvåret i år. Det första kvartalet backade även exporten av tjänster, delvis till följd av att den var tillfälligt hög i slutet av Utrikeshandelsstatistiken visar att varuexporten fortsatte att utvecklas svagt tredje kvartalet. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Den globala konjunkturen stärks framöver, stödd av en expansiv ekonomisk politik. Tillväxten i omvärlden blir ändå relativt svag i ett historiskt perspektiv till följd av lägre tillväxtpotential. I euroområdet, som är Sveriges viktigaste exportmarknad, går tillväxten trögt till följd av strukturella problem och problem i banksektorn. BNP-tillväxten blir drygt 1,5 procent per år. I USA är tillväxten starkare, framför allt i år men därefter dämpas tillväxttakten då ekonomin nått fullt resursutnyttjande. Norge har påverkats negativt av fallet i oljepriset men tillväxten tar fart något nästa år, vilket den även gör i Danmark och Finland. Tillväxten i Storbritannien bedöms i år påverkas negativt av Brexit och den väntas bromsa in ytterligare Sammantaget växer marknaden för svensk export endast med 2 procent i år men den stärks något 2017 samt ytterligare något 2018, främst till följd av att tillväxten i de nordiska länderna, som är viktiga exportmarknader, tar mer fart. Även om världsmarknadstillväxten ökar lite mer 2017 så ökar exporten något långsammare nästa år än i år då svensk exportindustri återgår till att tappa marknadsandelar då effekten av försvagningen av kronan under 2015 ebbar ut EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

10 MAKROEKONOMISK UTVECKLING Försiktiga hushåll Hushållens konsumtion ökar i år långsammare än de disponibla inkomsterna. Det innebär att sparkvoten stiger, trots starka balansräkningar. Den ligger nu på en historiskt sett mycket hög nivå. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Konsumtionen var oförändrad andra kvartalet, då konsumtionen av kläder och skor samt transporter sjönk. Även svenskarnas konsumtion i utlandet minskade. Enligt SCB:s månatliga konsumtionsindikator var konsumtionen fortsatt svag även det tredje kvartalet. I år växer hushållens disponibla inkomster relativt starkt då sysselsättningen ökar starkt, skattehöjningar dämpar dock ökningstakten. En fortsatt god ökning av sysselsättningen, om än långsammare än 2016, starkare löneökningar och lägre skattehöjningar leder till att de disponibla inkomsterna ökar mer 2017 än Hushållens konsumtion ökar dock något långsammare än i år vilket innebär att sparkvoten stiger ytterligare. Efter 2017 faller sparkvoten då inkomsterna inte ökar lika snabbt. Sparkvoten ligger dock kvar på en hög nivå under hela prognosperioden, vilket bland annat speglar effekten av höjda amorteringskrav. Stark ökning av offentlig konsumtion Den offentliga konsumtionen ökar i år med 3,7 procent. Det är främst den kraftiga ökningen av antalet asylsökande under förra hösten som driver upp tillväxttakten. Satsningar i budgetpropositionen bidrar också till att höja konsumtionen. Tabell 2. Försörjningsbalans Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 2,7 2,3 2, Offentlig konsumtion 2,5 3,7 1,4 0,2 0,3 0,8 Fasta investeringar 7,2 7,1 2,8 2,9 2,2 3,0 Lager 1 0,3 0,2-0,2-0,1 0,0 0,0 Export 5,6 2,3 2,1 3,5 3,6 3,8 Import 5,5 4,2 2,4 3,4 3,7 3,8 Nettoexport 1 0,3-0,6 0,0 0,2 0,1 0,1 BNP 4,1 3,2 1,7 1,7 1,6 2,1 BNP, kalenderkorrigerad 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Investeringar i bostäder ökar kraftigt Investeringarna ökar starkt i år, ungefär lika starkt som förra året. Även bostadsinvesteringarna fortsätter öka starkt i år men sedan bromsar ökningen in, främst till följd av att utbudsrestriktioner i byggbranschen blir mer akuta. Ombyggnadsinvesteringarna har minskat i år då subventionsgraden i ROT-avdraget sänktes från 50 till 30 procent. Den lägre subventionsgraden bedöms även hålla tillbaka utvecklingen 2017 då ombyggnadsinvesteringarna ökar svagt. I kommunsektorn ökar investeringarna med drygt 5 procent, vilket är mer än Det är främst till följd av nybyggnation och renovering av verksamhetslokaler. Investeringstakten minskar i kommunerna kommande år då stora byggprojekt avslutas men investeringarna ligger kvar på en hög nivå. Framöver ökar kommunerna sina investeringar i infrastruktur. Från och med nästa år ökar investeringarna i staten till följd av tidigare beslutade infrastruktursatsningar, främst Förbifart Stockholm och olika väg- och järnvägsprojekt i Göteborg samt byggandet av Ostlänken. Från 2019 ökar även investeringsnivån för försvarsmakten, med satsningar om 1,5 miljarder kronor, till följd av den försvarspolitiska överenskommelsen EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

11 MAKROEKONOMISK UTVECKLING I tjänstesektorn fortsätter investeringstakten att öka 2016 då den inhemska efterfrågan har varit hög de senaste åren. Framöver faller investeringstakten men investeringarna ligger på en fortsatt hög nivå och kapaciteten byggs ut för att matcha efterfrågan. Investeringarna i industrin ökade starkt under 2014 och Den dämpade exportefterfrågan i år och det därmed minskade kapacitetsutnyttjandet minskar investeringsefterfrågan i sektorn. När exporten tagit fart igen kommer investeringsefterfrågan att öka och kapaciteten kommer behöva byggas ut mer igen. Lagerinvesteringarna höjer BNP-tillväxten i år. Det är främst inbromsningen i industrikonjunkturen som leder till ökade lagerinventeringar. Nästa år blir lagerinvesteringarna lägre och de sänker därmed BNP-tillväxten. Importen växlar ner Då exporten utvecklats svagt behövs mindre import som insatsvaror i produktionen, vilket leder till en inbromsning av importen. Utöver detta utvecklas dock den inhemska efterfrågan starkt vilket håller uppe importen. Sammantaget växer importen med drygt 4 procent Sett över hela året ökar importen mer än exporten, vilket innebär att bidraget från nettoexporten till BNP-tillväxten vänder från 0,3 procentenheter förra året till -0,6 procentenheter i år. Efterfrågan bromsar in något Importens ökningstakt faller därmed tillbaka något för att därefter öka snabbare igen när främst exporten tar mer fart. Den starka sysselsättningsutvecklingen dämpas allt mer av matchningsproblem Den höga tillväxten i ekonomin i år innebär en fortsatt hög efterfrågan på arbetskraft. Under första halvåret har sysselsättningsökningen varit mycket stark. Antalet lediga platser fortsätter att öka och många företag, främst inom bygg- och tjänstesektorn, uppger att det finns behov av att fortsätta anställa fler. Det finns även en stor efterfrågan inom den offentliga sektorn, som en följd av bland annat mottagandet av det stora antalet asylsökande förra hösten. Utfallet för tredje kvartalet visar dock att sysselsättningen sjönk säsongrensat jämfört med andra kvartalet. Sommarmånaderna är vanskliga att tolka och det svaga utfallet kan till viss del bero på att säsongmönstret har ändrats. Men det kan också tyda på matchningsproblem. Indikatorer pekar på att bristen på den arbetskraft som efterfrågas ökar samtidigt som allt fler av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden. Matchningsproblemen dämpar sysselsättningsutvecklingen under andra halvåret i år, även om det fjärde kvartalet blir starkare än det tredje. Sett över hela året ökar dock antalet sysselsatta mycket, med drygt personer, jämfört med förra året. Nästa år fortsätter sysselsättningen att stiga, men i långsammare takt. Det beror på en avmattning av tillväxten i ekonomin samt att matchningsproblematiken tilltar. Ökningen av antalet sysselsatta beror delvis på att flertalet statligt subventionerade anställningsstöd ökar, såsom extratjänster, traineejobb och moderna beredskapsjobb. Antalet personer som är sysselsatta genom nystartsjobb minskar däremot jämfört med i år till följd av nya regler i budgetpropositionen där bland annat subventionsgraden sänks för vissa målgrupper. Många av nystartsjobben skulle sannolikt ha tillkommit även utan subventioner. Därför minskar inte den totala sysselsättningen lika mycket som nystartsjobben minskar. Ökningen av antalet sysselsatta under framför allt 2016 leder till att sysselsättningen bedöms ligga över sin potentiella nivå och att arbetslösheten sjunker under sin jämviktsnivå nästa år. Det innebär att sysselsättningsökningen, liksom BNP-tillväxten, dämpas relativt snabbt från 2018 och framåt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

12 MAKROEKONOMISK UTVECKLING Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 3,9 3,0 2,0 1,8 1,6 1,8 Produktivitet 2,5 1,0 1,0 1,1 1,2 1,5 Arbetade timmar 1,0 1,9 1,0 0,7 0,4 0,4 Medelarbetstid -0,4 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,5 1,0 0,7 0,4 0,4 Arbetskraft 0,8 0,9 0,6 0,5 0,4 0,6 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,4 6,9 6,5 6,3 6,3 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,2 4,7 4,3 4,1 4,1 4,3 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Politiska satsningar höjer sysselsättningen och sänker arbetslösheten Utöver införandet av extratjänsterna, traineejobben och beredskapsjobben samt regeländringarna för nystartsjobben påverkas sysselsättningen framöver även av andra politiska satsningar i de senaste budgetarna. Till exempel leder höjningen av taket i a-kassan till att sysselsättningsökningen dämpas. Sammantaget beräknas satsningarna ha en viss positiv effekt på sysselsättningen. Stora utbildningssatsningar bidrar också till att sänka arbetslösheten då fler väntas studera på heltid. Bättre möjligheter till utbildning ökar också anställningsbarheten för de som studerar och bidrar på sikt till att höja sysselsättningsgraden. Även medelarbetstiden sänks av förslag i de senaste budgetarna, såsom avtrappningen av jobbskatteavdraget, borttagandet av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen och att perioden då man har rätt att vara arbetslös på deltid har förlängts. Den sista ändringen väntas inte påverka antalet arbetade timmar totalt sett. Den förlängda tidsgränsen innebär att fler kan behålla sin sysselsättning i stället för att gå ut i heltidsarbetslöshet för att klara sin försörjning. Samtidigt minskar drivkraften att söka ett heltidsarbete då möjligheten att vara deltidsarbetslös utökas. Dessa effekter väntas ta ut varandra i antalet arbetade timmar men de medför att sysselsättningen stiger och medelarbetstiden sjunker. Att antalet deltagare i extratjänster och traineejobb ökar framöver bidrar också till att sänka medelarbetstiden då deltagarna kommer att registreras som sysselsatta men endast kommer att arbeta 75 respektive 50 procent av tiden. Flyktingmottagandet och satsningar ger rekordhög sysselsättning i kommunerna Den starka sysselsättningsutvecklingen inom offentlig sektor, främst inom kommunerna, drivs just nu framför allt av behovet att utöka och förbättra mottagandet av asylsökande och nyanlända. Vi räknar med att sysselsättningen ökar med drygt personer inom kommunsektorn i år. Hittills verkar det som att kommunerna klarar av att rekrytera i tillräcklig utsträckning trots att bristen på kvalificerad personal är hög. Det beror delvis på att flera kommuner sannolikt tvingats sänka utbildningskraven och på att många i pensionsnära ålder har stannat kvar eller återanställts. Även i staten ökar sysselsättningen till följd av det stora antalet asylsökande. Då många anställs för en kort period och kraven på rätt kompetens sänkts räknar vi med en sänkt produktivitet i offentlig sektor i närtid. Både kommunerna och staten behöver köpa in tjänster från näringslivet vilket medför att sysselsättningen i tjänstesektorn också ökar till följd av det stora antalet asylsökande. Fler asylsökande höjer sysselsättningen men sänker sysselsättningsgraden Andelen utlandsfödda i befolkningen har ökat under lång tid. Kommande år ökar andelen snabbare än den gjort de senaste åren. Framöver består ökningen av befolkning i arbetsför ålder enbart av utlandsfödda, och de som får asyl bidrar i stor utsträckning till den utvecklingen. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

13 MAKROEKONOMISK UTVECKLING Diagram 3. Förändring av befolkningen i arbetsför ålder Tusental Totalt Källa: SCB och ESV Utomeuropeiskt födda Sysselsättningsgraden bland utlandsfödda är lägre än bland de som är födda i Sverige. Det är troligt att den är ännu lägre bland de som sökt asyl nu då många av dessa har låg utbildning. Arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden bland de som är födda utomlands har dock ökat de senaste åren. De utlandsfödda har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen sedan De kommer i stor utsträckning att fortsätta bidra till att höja arbetskraften och sysselsättningen kommande år. Men eftersom andelen utlandsfödda ökar relativt snabbt kommande år, bedöms arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden totalt sett att sjunka framöver. Diagram 4. Sysselsättningsgrad uppdelat på inrikes- och utrikesfödda Procent av befolkningen Svenskfödda Övriga utrikesfödda Tusental Procent av befolkningen Arbetslösheten sjunker fram till 2018 Trots en stark utveckling av sysselsättningen låg arbetslösheten stilla, runt 8 procent, Att arbetslösheten inte sjönk beror på att arbetskraftsdeltagandet också ökade mycket starkt då. Förra året bröts dock den trenden och arbetskraftsdeltagandet var relativt oförändrat. Det innebar att arbetslösheten då minskade. Att arbetskraftsdeltagandet var oförändrat berodde främst på att andelen pensionärer steg samtidigt som andelen som var studerande, sjuka och utanför arbetsmarknaden av andra orsaker fortsatte att minska. Arbetslösheten fortsätter sjunka fram till 2018, ner till 6,3 procent. Det beror på att sysselsättningsgraden fortsätter stiga i år och är oförändrad 2018 medan arbetskraftsdeltagandet i stort sett är oförändrat i år och därefter börjar sjunka. En förklaring till det är regeringens satsningar på att utöka antalet utbildningsplatser. Det leder till att fler studerar på heltid i stället för att söka arbete. Efter 2019 stiger arbetslösheten igen främst till följd av att många av de nyanlända, som bedöms vara arbetslösa i större utsträckning än genomsnittet i dagsläget, då kommer in i arbetskraften. Diagram 5. Arbetskraftsdeltagande, sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen Arbetskraftsdeltagande Arbetslöshet (höger axel) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad 9,5 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 5, Totalt Inrikes födda Utrikes födda Källa: SCB och ESV Källa: SCB och ESV Regeländringar sänker medelarbetstiden men det motverkas av minskad sjukfrånvaro I år stiger medelarbetstiden, vilket främst beror på att sjukfrånvaron har börjat sjunka trots att den bortre tidsgränsen har tagits bort. Det kan bero på att Försäkringskassan har blivit striktare i sin EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

14 MAKROEKONOMISK UTVECKLING uppföljning. Medelarbetstiden har också stigit till följd av att den ordinarie arbetstiden har ökat, bland annat till följd av att många inom offentlig sektor har gått upp till heltid men den starka konjunkturen har sannolikt också bidragit. Kommande år väntas medelarbetstiden vara oförändrad då en fortsatt sjunkande sjukfrånvaro motverkar effekterna av regeländringarna som nänts ovan. Måttliga löneökningar i år Timlönerna bedöms i år öka med 2,7 procent enligt SCB:s konjunkturlönestatistik 1. Avtalen för 2016 blev 2,2 procent. Lönerna ökar mest utöver avtal, så kallad löneglidning, i byggsektorn. I kommunsektorn är de avtalsmässiga löneökningarna högre än genomsnittet till följd av en särskild satsning i Kommunals avtal för undersköterskor. Lärarlönelyftet bidrar också till att höja lönerna i kommunerna under 2016 och I början av 2017 ska avtalen i främst näringslivet förhandlas om då de avtal som träffades i år i huvudsak var ettåriga. I kommunsektorn slöts treåriga avtal där det inte sattes några absoluta tal för men avtalen innebär att de avtalsmässiga löneökningarna ska följa industrimärket, det vill säga de framtida avtalade löneökningarna i industrin. I kommande avtalsrörelse kommer resursutnyttjandet på arbetsmarknaden att vara mer ansträngt än under Samtidigt talar låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt sedan finanskrisen för relativt låga avtal i förhållande till det höga resursutnyttjandet även nästa år. Industrikonjunkturen är nu svag samtidigt som efterfrågan är hög inom tjänstesektorn och byggsektorn. Industrins normerande roll kommer därmed sannolikt att fortsätta prövas men bedöms bestå och de avtalsmässiga löneökningarna hålls därmed tillbaka. Olika arbetsmarknadslägen i olika sektorer bedöms istället främst påverka löneutvecklingen via löneglidningen i respektive sektor. Sammantaget ökar lönerna relativt måttligt även nästa år, men mer än i år. Löne- 1 Under 2016 har timlönerna uträknat från lönesumman ökat något svagare än timlönerna enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Detta var även fallet åren Under 2015 var det tvärtom. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de baseras på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. ökningarna tilltar i ekonomin under 2018 i takt med att bristen på arbetskraft stiger och resursutnyttjandet blir allt mer ansträngt. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,4 2,7 3,2 3,5 3,5 3,4 Timlön, NR 1 3,2 2,4 3,2 3,5 3,5 3,4 Lönesumma 4,3 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 KPI 0,0 0,9 1,2 2,1 2,8 3,1 KPIF 2 0,9 1,4 1,5 1,9 2,2 2,2 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,3 44,8 45,3 46,2 47,5 Reporänta, värde vid årets slut 0,35-0,50-0,50 0,25 1,00 2,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Då resursutnyttjandet normaliseras efter 2018 kommer det att minska trycket på lönebildningen, med viss eftersläpning. Löneökningstakten minskar därmed något i slutet av prognosperioden. Låg inflation för närvarande. De senaste månaderna har inflationstakten dämpats. Främst är det priserna på importerade varor som nu sjunker då kronan apprecierade i slutet av 2015 och i början av Förändringar i växelkursen slår oftast igenom i konsumentpriserna med viss fördröjning. Även prisökningarna på tjänster har dock avtagit, vilket är något förvånande med tanke på att resursutnyttjandet och bristen på arbetskraft har stigit. Det brukar, med viss eftersläpning, leda till att inflationen stiger. Prisökningen har varit svag på flera typer av tjänster men vissa effekter av mer tillfällig karaktär märks också. De svaga utfallen ledde till att Riksbanken sänkte reporäntebanan ytterligare vid det senaste mötet de aviserar nu att de inte kommer höja reporäntan förrän under 2018 och flaggade för att det kan bli aktuellt med ytterligare sänkningar, eller utökade stödköp av statsobligationer, framöver. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

15 MAKROEKONOMISK UTVECKLING men stigande resursutnyttjande höjer inflationen framöver Stigande resursutnyttjande och tilltagande brist på arbetskraft väntas dock leda till att inflationen, liksom löneökningstakten, tar mer fart framöver även om prisökningarna kommer vara fortsatt låga i förhållande till den relativt starka tillväxten i ekonomin. Det är först i slutet av 2018 som den underliggande inflationen, enligt KPIF, överstiger Riksbankens mål på 2 procent. Utöver stigande priser på framför allt inhemskt producerade varor och tjänster kommer energipriserna att bidra till att höja inflationen kommande år, efter att ha sänkt den ända sedan början av Priserna på drivmedel stiger då oljepriset höjs till följd av ett mer begränsat utbud. Skattehöjningar på energi bidrar också till att höja priserna på drivmedel. Elpriset, som har sjunkit kraftigt de senaste åren, väntas också stiga i närtid, bland annat beroende på låga nivåer i vattenmagasinen. Svängningar i växelkursen kommer påverka inflationen under prognosperioden. På kort sikt kommer den senaste tidens försvagning av kronan bidra till att höja inflationen på nytt, men en appreciering från och med nästa år väntas så småningom dämpa prisökningen på importerade varor. Priserna på världsmarknaden kommer dock att stiga snabbare än tidigare då fler länder närmar sig fullt resursutnyttjande, vilket till viss del motverkar apprecieringen. KPI kommer att öka långsammare än KPIF både i år och nästa år. Men från och med 2018, då Riksbanken höjer räntan igen, ökar KPI snabbare än KPIF. Vi räknar inte med att reporäntan kommer sänkas ytterligare men den kommer ligga kvar på dagens låga nivå ända till i början av 2018 för att därefter höjas successivt. Jämförelse med andra prognosinstitut De prognosinstitut som finns med i diagrammet nedan målar upp en likartad konjunkturbild. Alla räknar med att BNP-tillväxten blir relativt hög i år men att den dämpas nästa år. I genomsnitt ligger tillväxten på 3,1 procent 2016 och på 2,4 procent ESV:s prognos ligger lite lägre än genomsnittet både i år och nästa år. Diagram 6. Jämförelse med andra prognosinstitut, BNP Årlig procentuell förändring, kalenderkorrigerade värden Procent ESV EU RB SHB Regeringen Nordea KI SEB Swedbank Procent 18-nov 09-nov 27-okt 11-okt 20-sep 01-sep 31-aug 30-aug 29-aug Osäkerhet kring tillväxten Det finns risk för både en starkare och en svagare tillväxt men riskerna på nedåtsidan överväger. Politisk osäkerhet råder i USA efter valutgången. Vilken politik som den nya regimen kommer att genomföra är fortfarande oklart men om det exempelvis införs handelshinder som utlovats får det negativa effekter för global tillväxt och svensk export. Osäkerheten kan i sig ha en dämpande effekt på tillväxten. I övrigt finns det risker förknippade med bland annat Brexit, geopolitisk osäkerhet och hur väl rebalanseringen av Kinas ekonomi faller ut. I Sverige finns det risker både på upp- och nedsidan vad gäller hur väl de som nu söker asyl kommer att integreras på arbetsmarknaden. En annan risk utgör hushållens höga skulder. En prisnedgång på bostäder eller en snabb höjning av räntorna kan få stora effekter på bland annat hushållens konsumtion EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

16

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget I år ökar skatteintäkterna med 5,2 procent, vilket är en stark ökning historiskt sett. Ökningen är dock svagare än förra året då kapitalskatterna ökade kraftigt. Även nästa år minskar ökningstakten. De totala skatteintäkterna ökar då med 3,4 procent. Att intäktsökningen dämpas beror främst på att intäkterna från skatt på arbete ökar långsammare, delvis till följd av att skattehöjningarna är lägre än i år. Även konsumtionsskatterna utvecklas något svagare än i år och kapitalskatterna minskar. 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter att ha ökat starkt i år ökar skatteintäkterna betydligt långsammare nästa år. Intäkterna från skatt på arbetsinkomster utvecklas svagare nästa år eftersom bidraget från skattehöjningar är väsentligt mindre och att lönesumman ökar långsammare. En svagare ökning av intäkterna från moms och punktskatter gör att även konsumtionsskatterna utvecklas långsammare. Intäkterna från skatt på kapital minskar något även nästa år till följd av att hushållens kapitalskatter och fastighetsskatten blir lägre, bland annat på grund av ändrade skatteregler. Skattekvoten är nästintill oförändrad under prognosperioden Skattekvoten uppgår i år till 43,5 procent vilket är en något högre nivå än förra året. Trots stora skattehöjningar på arbete stiger inte skattekvoten nämnvärt. Det förklaras främst av att kapitalskatterna sjunker. Kommande år är skattekvoten i stort sett oförändrad. Skatt på arbete, ökar något snabbare än BNP i början av prognosperioden. Även intäkterna från skatt på företagsvinster och moms utvecklas starkare än BNP nästa år. Skattesänkningar bidrar dock till en svag utveckling av bland annat fastighetsskatten. Även en svag utveckling av punktskatterna bidrar till att dämpa ökningen av skattekvoten. Diagram 7. Totala skatteintäkter och skattekvot Totala skatteintäkter, mdkr Källa: SKV och ESV Nästa år utvecklas statens skatteintäkter svagare än övriga sektorers; kommunsektorn och ÅP-systemet. Det förklaras framför allt av att kapitalskatterna minskar. I slutet av perioden ökar statens skatteintäkter snabbare eftersom skatt på kapital och konsumtion då utvecklas starkare än skatt på arbete. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos Staten 3,8 10,6 5,5 2,5 3,6 3,6 4,6 Kommunsektorn 3,5 5,5 5,4 4,4 4,3 3,9 3,8 ÅP-systemet 3,0 4,9 3,7 4,6 4,0 3,6 3,7 Källa: SKV och ESV Procent Skattekvot, procent av BNP Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter. De direkta skatterna på arbete utgörs av statlig och kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift samt skattereduktioner. Pensionsavgiften påverkar inte de totala intäkterna eftersom den motverkas av en lika stor skattereduktion. De indirekta skatterna på arbete utgörs av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och särskild löneskatt. Intäkterna från skatt på arbete ökar med EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTER PÅ STATENS BUDGET hela 8,4 procent i år, vilket är en historiskt hög ökningstakt. Kommande år dämpas ökningstakten men den är fortfarande relativt hög 2017 och Tabell 6. Skatt på arbete /Procent Utfall Prognos Direkta skatter Indirekta skatter Totalt Förändring (%) 2,2 5,8 8,4 4,9 4,5 3,9 3,7 Källa: SKV och ESV Skattehöjningar ökar skatten på arbete De direkta skatterna på arbete ökar starkare i år än förra året eftersom löner, som utgör den största skattebasen, ökar i en snabbare takt. Skatteintäkterna ökar dock mer än lönerna på grund av skattehöjningar. Även pensioner, som är den näst största skattebasen, ökar i snabbare takt i år än förra året. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos Utbetalda löner ,4 4,6 4,4 4,2 3,9 3,7 Aktivitets-och sjukersättning 28-2,2-2,1 0,1 0,8 1,6 2,4 Sjukpenning och föräldrapenning 66 8,6 5,6 2,6 2,7 2,9 3,3 Arbetsmarknadsersättningar 29-5,1 0,9-10,0-8,7-2,9 4,2 Pensioner 409 3,9 5,5 4,1 3,5 3,7 4,0 Inkomst av näringsverksamhet 48 3,6 4,8 4,5 4,3 4,0 3,8 Taxerad inkomst ,7 4,8 4,0 3,8 3,7 3,8 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 Underliggande utveckling 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9 Källa: SKV och ESV 1 Skattehöjningar bidrar i år till att öka skatteintäkterna med cirka 30 miljarder kronor. De beloppsmässigt största skattehöjningarna är slopad nedsättning av socialavgifter för unga och sänkt subventionsgrad för ROT-avdrag. Även nedtrappningen av jobbskatteavdraget, begränsad uppräkning av skiktgränserna för statlig skatt samt höjda kommunala skattesatser bidrar till de ökade skatteintäkterna. Framför allt påverkas de statliga skatteintäkterna av skattehöjningarna, vilket medför att de ökar snabbare än de kommunala skatteintäkterna i år. Trots att skattebaserna ökar betydligt mer i år än föregående år så ökar inte den beskattningsbara inkomsten mer. En förklaring är den låga inflationen förra året som innebar ett lägre prisbasbelopp i år vilket även medfört ett lägre grundavdrag. En annan förklaring är att avdraget för pensionsförsäkringar har slopats. Effekten var störst 2015 men påverkar även innevarande år. Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer och kommunal skatt Procent Utfall Prognos Aktuell prognos 3,2 5,1 5,1 4,4 4,2 3,9 3,9 Föregående prognos 3,2 5,0 5,2 4,6 4,1 3,9 3,9 Fastställda 3,3 5,0 5,0 5,2 Underliggande utveckling 3,6 4,7 5,3 4,4 4,2 3,9 3,9 Kommunal skatt 603 5,6 5,5 4,4 4,2 3,9 3,9 Källa: SKV och ESV Nästa år ökar skatt på arbete långsammare än i år då ökningstakten av skattebaserna dämpas och skattehöjningarna är lägre. Den statliga inkomstskatten ökar dock snabbt även kommande två år, vilket framför allt beror på att uppräkningen av skiktgränserna begränsas både 2017 och Tabell 9. Statlig inkomstskatt /Procent Utfall Prognos Statlig inkomstskatt Undre skiktgräns Övre skiktgräns Förändring (%) 5,9 7,9 11,8 7,3 7,4 2,7 0,7 Källa: SKV och ESV Skattereduktionerna minskar nästa år Skattereduktionerna, som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 18 NOVEMBER 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016

Kommentar till regeringens vårproposition. Ulf Kristersson 13 april 2016 Kommentar till regeringens vårproposition Ulf Kristersson 13 april 2016 Granskning av vårpropositionen 1. Stor osäkerhet i världsekonomin 2. Svensk ekonomi växer men är det hållbart? 3. Regeringen underskattar

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell

Ekonomi Nytt. Nr 12/ Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell Ekonomi Nytt Nr 12/2016 2016-08-15 Dnr SKL 16/04152 Mona Fridell 08-452 79 10 Landsting och regioner Ekonomidirektörer Lt Budgetdirektörer Lt Redovisningsdirektörer Lt Finansdirektörer Lt Landstingsekonomer

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006

Prognos Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 1 Prognos 2007 Presskonferens Arbetsmarknadsstyrelsen Tisdag 5 december 2006 Prognosantaganden 2 Att den globala ekonomin växer med drygt 5 procent 2006 och med knappt 4,5 procent 2007 Att oljepriset uppgår

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010. Helena Svaleryd, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Helena Svaleryd, 18 maj Bättre arbetsmarknadsutveckling än väntat Mindre fall i sysselsättningen än väntat pga Hög inhemsk efterfrågan Inga stora

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot?

EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? EU och Brexit Trump och det amerikanska presidentvalet? Eurozonens banksystem? Hårdlandning i Kinas ekonomi? Ryssland och fler geopolitiska hot? Indien och förnyad konkurrenskraft? Fortsatt recession i

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Sverige är på väg åt fel håll

Sverige är på väg åt fel håll Sverige är på väg åt fel håll Förslag för starkare offentliga finanser Tomas Tobé, partisekreterare Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson 2 OPINIONEN Om undersökningen Antal intervjuer Metod

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden

Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik

Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Sammanfattning 17 Effekter av den nya regeringens ekonomiska politik Den nya regeringens budgetproposition innehåller många reformer som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige. I denna fördjupningsruta

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2016

Finanspolitiska rådets rapport 2016 Finanspolitiska rådets rapport 216 John Hassler (ordförande) Yvonne Gustavsson (vice ordförande) Hilde C. Bjørnland Harry Flam Cecilia Hermansson Oskar Nordström Skans 1 Stabiliseringspolitiken Stark tillväxt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa

Sveriges ekonomi fortsätter att bromsa Den 26 oktober 2016 släpper Industriarbetsgivarna sin konjunkturrapport 2016:2. Nedanstående är en försmak på den rapporten. Global konjunktur: The New Normal är här för att stanna Efter en tillfällig

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2017-03-29 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer