Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Aprilprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 21 mars Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2014 ISBN: Tryckeri: Edita Västerås 2014

3 Sammanfattning Underskottet i de offentliga finanserna i år väntas uppgå till 87 miljarder kronor, motsvarande 2,3 procent av BNP. Det innebär att Ekonomistyrningsverkets prognos för svensk ekonomi och de offentliga finanserna, från december i fjol, står sig. Inte förrän 2018 uppstår det ett litet överskott. BNP ökar i år med 2,5 procent. Överskottsmålet nås inte och när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det i det närmaste inget utrymme för utgiftsökningar i närtid. Bättre fotfäste för konjunkturuppgången Konsumtionen, som var drivkraften i svensk BNP förra året, ökar starkt även i år. Ökningstakten i offentlig konsumtion mattas men hushållens konsumtion ökar å andra sidan snabbare än förra året. Samtidigt vänder exporten och investeringarna upp. Både export och investeringar dämpas dock fortfarande av den svaga konjunkturen i euroområdet och i våra nordiska grannländer. BNP ökar med 2,5 procent 2014, vilket är en relativt måttlig ökning mot bakgrund av att ekonomin är långt ifrån fullt resursutnyttjande. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare då exporten och investeringarna stärks. BNP ökar 2015 med närmare 3 procent. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå till i början av I år fortsätter sysselsättningen att öka i ungefär samma takt som förra året men antalet arbetade timmar ökar snabbare. Arbetslösheten sjunker något. Trots att antalet arbetade timmar ökar mer i år än förra året leder konjunkturuppgången till en stigande produktivitetstillväxt, framför allt i industrin. Snabbare ökning av offentliga sektorns skatteintäkter först nästa år Den stigande tillväxttakten i svensk ekonomi ökar skattebaserna men genomförda skattesänkningar medför att skatteintäkterna trots detta ökar långsammare än förra året. Nästa år tilltar ökningstakten i ekonomin och då ökar skatteintäkterna betydligt snabbare, med 4,4 procent jämfört med 2,1 procent i år. Såväl skatt på arbete som skatt på konsumtion stiger nästa år snabbare än i år. Skatt på kapital stiger också efter att ha minskat i år. Skattekvoten minskar från 44,4 procent 2013 till 43,9 procent 2014 och Minskningen beror främst på det utökade jobbskatteavdraget och skattesänkningen för pensionärer, vilka minskar intäkterna från skatt på arbete. Att intäkterna från skatt på kapital samtidigt minskar i år bidrar också till den lägre skattekvoten. Under 2016 och 2017 fortsätter återhämtningen i ekonomin, vilket bidrar till att de största skattebaserna fortsätter att växa. Skattekvoten stiger också något eftersom en högre räntenivå bidrar till att intäkterna från skatt på kapital, framför allt avkastningsskatt, ökar i en allt snabbare takt. Stora fluktuationer i utgifterna på statens budget De totala utgifterna på statens budget beräknas uppgå till 865 miljarder kronor i år. Förra året ökade utgifterna tillfälligt mycket då Riksbanken lånade cirka 100 miljarder kronor i Riksgälden. Åren 2015 och 2016 minskar de totala utgifterna något för att sedan öka 2017 och Som andel av BNP minskar de totala utgifterna under prognosperioden i ungefär samma takt som de gjort under det senaste decenniet. Utgifterna, exklusive Riksgäldens nettoutlåning, ökar 2014 med 23 miljarder kronor, eller knappt 3 procent. Nästa år ökar de långsammare. Utgifterna fortsätter att öka, om än i ett långsamt tempo, under resten av prognosperioden om man bortser från tillfälliga fluktuationer i Sveriges EUavgift.

4 Marginalerna till utgiftstaket 2014 och 2015 är inte särskilt stora vilket gör det angeläget att följa utgiftsutvecklingen på statens budget noga framöver. Statens lånebehov fortsatt stort Saldot på statens budget beräknas i år uppgå till -84 miljarder kronor. Rensat för engångseffekter är det en försvagning. Saldot 2013 försvagades av Riksbankens lån i Riksgälden. Rensat för engångseffekter försvagas saldot Inkomsterna sjunker 2014 jämfört med 2013 bland annat till följd av skattesänkningar samt att aktieutdelningarna blir betydligt lägre i år. Därtill sålde staten aktier under 2013, främst i Nordea. Statsskulden, som andel av BNP, ökade 2013 med 2,5 procentenheter till 34 procent. Skuldkvoten fortsätter att öka till 35 procent i år för att därefter börja minska när tillväxten i ekonomin tar fart ordentligt och saldot förbättras. Stora underskott i de offentliga finanserna Det blir underskott i de offentliga finanserna ända till Inte sedan 2008 har det varit överskott och först 2018 nås ett litet överskott igen. Underskottet i år uppgår till 87 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,3 procent av BNP. Det är det största underskottet sedan överskottsmålet infördes. Statens finansiella sparande väntas bli påtagligt negativt både 2014 och I år uppgår underskottet till 75 miljarder kronor och nästa år till 38 miljarder kronor. Det bokföringsmässiga resultatet i kommunsektorn 2014 väntas visa ett överskott om 13 miljarder kronor. Resultatet krymper sedan något kommande år, men viss marginal till balanskravet kvarstår. Målet om god ekonomisk hushållning nås dock inte fullt ut. Det finansiella sparandet i kommunsektorn blir emellertid negativt Underskottet uppgår enligt det resultatmåttet till 15 miljarder kronor. För åren 2014 och 2015 beräknas överskottet i ålderspensionssystemet till 3 miljarder kronor per år medan det blir underskott åren därefter. Den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, beräknas öka till 43 procent i slutet av Därefter sjunker den igen. Överskottsmålet nås inte Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. För att målet ska nås krävs skattehöjningar eller utgiftsminskningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. På sikt stärks sparandet genom att de offentliga utgifterna ökar svagare än BNP-tillväxten, så kallad automatisk diskretionär finanspolitik (ADF). Även om denna effekt är stark blir det inte tillräckliga överskott för att målet ska nås under prognosperioden. Minimalt utrymme för utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken har krympt. För 2014 och 2015 uppgår marginalen till 13 respektive 20 miljarder kronor. När hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal finns det i det närmaste inget utrymme för utgiftsökningar.

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. -5,0 6,6 2,9 0,9 1,5 2,4 3,1 3,1 2,1 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -4,9 6,3 2,9 1,3 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. -0,3 4,0 1,7 1,6 2,0 2,8 3,0 2,9 2,2 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 2,2 2,1 0,8 0,3 2,0 0,6 0,7 0,6-0,2-0,1 Investeringar, proc. utv. -15,5 7,2 8,2 3,3-1,3 3,8 6,9 6,8 4,7 3,5 Lager, bidrag till BNP-förändringen -1,6 2,2 0,5-1,2 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. -13,8 11,4 6,1 0,7-0,9 3,6 5,2 5,9 5,3 5,3 Import, proc. utv. -14,3 12,0 7,1-0,6-1,2 4,3 5,6 6,2 5,6 5,5 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,0 1,6 3,3 3,5 2,8 3,2 2,1 2,3 2,3 1,8 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 4,5 2,3 3,8 5,6 6,3 6,6 5,8 5,2 5,3 5,1 Lönesumma, proc. utv. 0,1 3,1 5,6 3,8 2,7 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. -2,6 2,0 2,0 0,7 0,4 1,0 0,9 1,0 0,8 0,4 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,3 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP -1,0 0,0 0,0-0,7-1,3-2,3-1,3-0,6-0,1 0,4 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 42,6 39,4 38,6 38,2 41,0 42,6 42,3 40,8 39,0 36,9 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 0,8 0,7 0,7 0,7 0,5 0,1-0,2-0,5-0,7 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,6 0,5 0,3 0,4 0,4 0,1-0,1-0,2-0,3-0,5 Sjuårsindikatorn 0,8 0,3-0,5-1,0-0,9-0,9-0,9 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,5 0,2-0,2-0,6-0,7-0,7-0,7 Konjunkturjusterat sparande 0,2-0,1-0,2-0,1-1,0-1,8-1,1-0,7-0,2 0,4 Statsskuld, proc. av BNP 37,0 33,4 30,9 31,5 34,0 35,4 35,0 33,5 31,6 29,2 Skattekvot, proc. av BNP 46,6 45,4 44,4 44,0 44,4 43,9 43,9 43,9 44,1 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO8) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO10) Integration och jämställdhet (UO13) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO14) Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Revideringar sedan föregående prognos Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

8 Förteckning över faktarutor Återföring av periodiseringsfonder Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor Riksgäldens nettoutlåning Balanskravet och god ekonomisk hushållning Det finansiella sparandet och resultatet Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) Indikatorerna för överskottsmålet Konjunkturjusterat sparande metod Engångseffekter Förändring av anslagsbehållningar Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 12. Beräkningsförutsättningar Appendix 13. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Konjunkturuppgången får allt bättre fotfäste Aktiviteten i svensk ekonomi ökade under förra året och utsikterna för innevarande år ser relativt ljusa ut. Konjunkturuppgången väntas få allt bättre fotfäste och tillväxttakten i ekonomin stiger. Konsumtionen, som var drivkraften i svensk BNP förra året, ökar starkt även i år. Ökningstakten i offentlig konsumtion mattas dock av men hushållens konsumtion ökar snabbare än förra året. Samtidigt vänder exporten och investeringarna upp. Både export och investeringar dämpas dock fortfarande av den svaga konjunkturen i euroområdet och i våra nordiska grannländer. BNP ökar med 2,5 procent 2014 (kalenderkorrigerat), vilket fortfarande är en relativt måttlig ökning mot bakgrund av att ekonomin är långt i från fullt resursutnyttjande. BNP stiger något snabbare än den potentiella tillväxttakten i ekonomin. Även om tillväxttakten stiger mellan 2013 och 2014 väntas BNP sjunka marginellt mellan det fjärde kvartalet förra året och det första kvartalet i år, efter den kraftiga ökning som noterades mellan det tredje och fjärde kvartalet. Det beror främst på att en stor del av ökningen fjärde kvartalet avsåg lagerinvesteringar. De bidrog med nästan 1 procentenhet till ökningen av BNP på 1,7 procent mellan kvartal tre och fyra. Första kvartalet i år sänker i stället lagerinvesteringarna BNP. Även offentlig konsumtion sjunker. Den ökade mycket fjärde kvartalet, bland annat till följd av att försvaret gjorde stora inköp. Nästa år rullar hjulen i ekonomin snabbare än i år då exporten och investeringarna stärks. BNP ökar 2015 med nästan 3 procent och resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Åren fortsätter återhämtningen och under 2017 når ekonomin fullt resursutnyttjande. År 2018 ökar därmed BNP i takt med potentiell tillväxt. Penningpolitiken forsätter vara expansiv de kommande åren. Reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå till i början av 2015 då en räntehöjning inleds. Även finanspolitiken är expansiv under 2014, vilket driver på tillväxten. Trots den låga aktiviteten i ekonomin förra året ökade sysselsättningen relativt snabbt och arbetslösheten låg kvar på en oförändrad nivå jämfört med Ökningen i antalet arbetade timmar mattades dock av något. I år fortsätter sysselsättningen att öka i ungefär samma takt som förra året men antalet arbetade timmar, som dämpades av en ökad sjukfrånvaro förra året, ökar snabbare. Arbetslösheten sjunker något. Trots att antalet arbetade timmar ökar mer i år än förra året leder konjunkturuppgången till en stigande produktivitetstillväxt, framför allt i industrin. Åren fortsätter sysselsättningen öka relativt snabbt samtidigt som ökningstakten i arbetskraften mattas av. Arbetslösheten sjunker då successivt ner till 6,5 procent. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Miljarder kronor Källa: SCB och ESV. Årlig procentuell förändring Miljarder kronor Procent Ökad efterfrågan på svenska exportvaror Efter att ha fallit under det första kvartalet förra året började exporten stiga, men ökningen var för långsam för att motverka en nedgång mellan 2012 och Den låga exporten är en följd av den EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN svaga globala konjunkturen. Euroområdet har tagit sig ur recessionen men tillväxten är fortfarande dämpad. Efterfrågan från våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, var också svag förra året. I USA ökade däremot BNP relativt starkt. Utsikterna för kommande år är ganska ljusa. I euroområdet väntas konjunkturuppgången successivt bli starkare, även om BNP-tillväxten fortfarande är svag i år. I USA fortsätter återhämtningen. Tillväxten i Norden blir också starkare i år än förra året. Bilden av att efterfrågan från omvärlden ökar avspeglas i att företagen rapporterar stigande orderingång från exportmarknaderna enligt flera undersökningar. Exporten tar därmed fart under 2014 och nästa år stiger tillväxttakten ytterligare. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 2,0 2,8 3,0 2,9 2,2 2,0 Offentlig konsumtion 2,0 0,6 0,7 0,6-0,2-0,1 Fasta investeringar -1,3 3,8 6,9 6,8 4,7 3,5 Lager 1 0,2 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 Export -0,9 3,6 5,2 5,9 5,3 5,3 Import -1,2 4,3 5,6 6,2 5,6 5,5 Nettoexport 1 0,1-0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 BNP 1,5 2,4 3,1 3,1 2,1 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Importen minskade ännu mer än exporten förra året. Nettoexporten höjde därmed tillväxten. En del av den svaga importen förklaras av en kraftigt minskad import av råolja som delvis hänger samman med ett underhållsstopp vid ett av landets raffinaderier. I år ökar aktiviteten i ekonomin starkare än förra året, vilket driver upp efterfrågan på importerade varor. Samtidigt slår den tillfälligt svaga importen av råolja tillbaka i år och höjer den totala importen som därmed ökar mer än exporten. Bidraget från nettoexporten blir därmed negativt i år. Konsumtionen fortsätter vara en viktig drivkraft Hushållens konsumtion växte snabbare 2013 än 2012 men konsumtionen ökade ändå långsammare än de reala disponibla inkomsterna. Sparkvoten steg därmed mellan 2012 och Den har stigit tre år i följd och ligger nu på en hög nivå historiskt sett. Dessutom visar SCB:s sparbarometer att hushållens finansiella förmögenhet ligger på en hög nivå. Samtidigt ökar hushållens disponibla inkomster något starkare i år än förra året. Det talar för att hushållen har potential att höja konsumtionstakten ytterligare i år. Trots skattesänkningar och en starkare ökning av antalet arbetade timmar ökar de disponibla inkomsterna inte så mycket mer i år än förra året. Det beror till stor del på att den genomsnittliga pensionsinkomsten sjunker i år, efter att ha ökat relativt starkt förra året. Att pensionsinkomsten sjunker beror i sin tur på att bromsen i pensionssystemet är aktiv (se kapitel 5 om Ålderspensionssystemet). För de som jobbar ökar de reala disponibla inkomsterna snabbare i år än förra året på grund av det femte jobbskatteavdraget. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Trots skattesänkningen har hushållens framtidsförväntningar sjunkit de senaste månaderna enligt Konjunkturinstitutets barometerundersökning. Konfidensindikatorn ligger ändå kvar på en nivå EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN nära det historiska genomsnittet. Om inga nya störningar i internationell eller svensk ekonomi inträffar väntas framtidsförväntningarna stiga igen. Givet en relativt stark ökning av disponibelinkomsterna för arbetstagare och en god finansiell förmögenhet bedöms konsumtionen öka med nästan 3 procent i år. Sparkvoten fortsätter att stiga något. Kommande år ökar konsumtionen snabbare än inkomsterna och sparkvoten sjunker. Den ligger ändå kvar på en relativt hög nivå under hela prognosperioden, sett ur ett historiskt perspektiv. Investeringarna vänder upp från en låg nivå Investeringarna sjönk förra året men det var stor skillnad på utvecklingen i olika sektorer. Det var framför allt i industrin och i övriga varuproducerande branscher, exklusive bostäder, samt i staten som investeringarna sjönk kraftigt. Även i tjänstesektorerna sjönk investeringarna medan de kommunala investeringarna och bostadsinvesteringarna ökade. Det kraftiga fallet i investeringarna i industrin hänger samman med att produktionen och kapacitetsutnyttjandet sjönk som en följd av en svag export. I år vänder produktionen upp men behovet av att investera bedöms fortfarande vara lågt och investeringarna i industrin ökar svagt. Det är först år 2015 som investeringarna i industrin tar fart. Även i resten av näringslivet ökar investeringarna svagt i år, förutom i energisektorn. Bostadsinvesteringarna fortsätter också att öka snabbt. Behovet av nybyggda bostäder är stort och antalet påbörjade lägenheter har ökat mycket det senaste året, vilket talar för starka investeringar i år. År 2015 och 2016 leder konjunkturuppgången till att investeringarna ökar starkt i hela näringslivet. Investeringarna i kommunsektorn har ökat kraftigt under flera år och ligger nu på en hög nivå. De fortsätter öka något i år och kommer att ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren eftersom flera stora byggprojekt pågår. I slutet av prognosperioden avslutas flera stora projekt och då sjunker investeringarna något. I staten sjönk investeringarna förra året och fortsätter minska i år bland annat som en följd av att investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 2015 ökar investeringarna igen då nya infrastrukturprojekt, bland annat Förbifart Stockholm, sätter igång. Investeringarna i lager svängde kraftigt under Efter att ha sänkt BNP tredje kvartalet höjde de BNP-tillväxten med nästan 1 procentenhet det fjärde kvartalet. Sett över hela året höjde de BNPtillväxten med 0,2 procentenheter. Första halvåret i år väntas lagerinvesteringarna sänka BNP-tillväxten igen men ge ett litet bidrag för helåret Arbetslösheten börjar falla under året Sysselsättningen steg förhållandevis snabbt under Det var framför allt i tjänstesektorn som sysselsättningen ökade. Den ökade även i offentlig sektor medan den sjönk i industrin och byggsektorn. Mot slutet av året dämpades sysselsättningsökningen. Den har varit svag även i början av innevarande år och arbetslösheten har stigit något. Diagram 3. Antal sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental Källa: SCB och ESV Antal sysselsatta Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Då aktiviteten i ekonomin stiger i år, och flera indikatorer pekar på att sysselsättningen kommer att öka framöver, bedöms dämpningen den senaste tiden vara tillfällig. Från och med andra kvartalet ökar sysselsättningen snabbare igen. Antalet nyanmälda lediga platser har ökat den senaste tiden liksom företagens anställningsplaner enligt Konjunkturinstitutets barometer. Även indexet för 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 5,5 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

12 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN sysselsättningen enligt inköpschefsindex pekar på en uppgång i tjänstesektorn, medan det i industrin visar på en nedgång. Antalet sysselsatta fortsätter öka i nästan samma takt som förra året både i år och nästa år. År 2017 avtar ökningstakten då sysselsättningen närmar sig potentiell nivå, och 2018 ökar antalet sysselsatta i takt med potentiell sysselsättning. Sysselsättningsgraden för hela den arbetsföra befolkningen steg något förra året och den fortsätter att stiga under hela prognosperioden. Arbetslösheten låg runt 8 procent under hela Att inte arbetslösheten sjönk trots att sysselsättningen ökade relativt mycket beror på att antalet personer i arbetskraften ökade lika snabbt som sysselsättningen. Den relativt starka ökningen av arbetskraften beror både på att befolkningen växer och på att arbetskraftsdeltagandet stigit. Att arbetskraftsdeltagandet ökade förra året förklaras främst av att andelen studerande minskade. Även andelen sjuka fortsatte att minska. Arbetskraften väntas inte fortsätta öka i samma takt som sysselsättningen, vilket leder till att arbetslösheten successivt sjunker, till 6,5 procent År 2018 ligger den kvar på den nivån. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 1,5 2,5 2,8 2,8 2,4 2,0 Produktivitet 1,1 1,4 1,9 1,8 1,6 1,6 Arbetade timmar 0,4 1,0 0,9 1,0 0,8 0,4 Medelarbetstid -0,6 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,0 0,9 0,9 1,1 0,8 0,4 Arbetskraft 1,1 0,7 0,5 0,4 0,4 0,4 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,0 7,9 7,4 6,8 6,5 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,6 5,6 5,4 5,0 4,7 4,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. att sjukfrånvaron och frånvaron för semester ökade, vilket sänkte medelarbetstiden. I år och kommande år är medelarbetstiden i stort sett oförändrad och timmarna ökar då i samma takt som sysselsättningen. Till följd av den dämpade konjunkturen ökade produktiviten i industrin långsamt förra året. I offentlig sektor sjönk produktiviteten, vilket bidrog till en svag produktivitetstillväxt för ekonomin som helhet. När exporten och investeringarna vänder upp tar produktivitetstillväxten i industrin fart. Produktiviteten i offentlig sektor är i stort sett oförändrad. Låga löneökningar i år och nästa år Löneökningstakten sjönk förra året, främst på grund av att de avtalade löneökningarna var lägre 2013 än I år och nästa år ger avtalen ungefär samma löneökningar som Löneglidningen, och därmed också den totala löneökningen, bedöms vara låg även i år eftersom resursutnyttjandet i ekonomin fortfarande är lågt. Nästa år stiger ökningstakten något, men eftersom avtalen är låga blir de totala löneökningarna ändå måttliga. Åren ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,5 2,7 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 2,2 2,7 3,0 3,3 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 1,2 1,1 1,1 1,5 2,0 2,1 Lönesumma 2,7 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 KPI 0,0 0,1 1,4 2,6 3,1 2,8 KPIF 2 0,9 0,7 1,3 1,7 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,5 44,4 44,5 45,1 46,2 47,7 Reporänta, värde vid årets slut 0,75 0,75 1,75 3,25 3,75 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Antalet arbetade timmar ökade långsammare än sysselsättningen förra året. Det berodde främst på 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

13 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Inflationstrycket är lågt Inflationen i svensk ekonomi är mycket låg och den ligger långt ifrån inflationsmålet. Under 2013 var inflationen noll, enligt den årliga procentuella förändringen av konsumentprisindex (KPI), och i början på innevarande år har priserna sjunkit jämfört med ett år tidigare. Att KPI ökar så långsamt, eller till och med sjunker, förklaras delvis av att bostadsräntorna har sänkts. Men även den underliggande inflationen enligt KPIF, där effekter av förändringar i bostadsräntor exkluderas, är låg. Den låga underliggande inflationen beror på att det inhemska kostnadstrycket är dämpat, att importpriserna stiger svagt och att energipriserna har sjunkit. Det låga resursutnyttjandet i ekonomin har en återhållande effekt på prisutvecklingen under hela Enhetsarbetskostnaderna i näringslivet stiger måttligt även i år, då löneökningarna är fortsatt låga samtidigt som produktivitetstillväxten tilltar. Den svaga inflationen dämpar prisutvecklingen i omvärlden genom en svag ökning av priserna på importerade varor. Energipriserna bidrar också till att sänka inflationen under större delen av 2014 som en följd av att både elpriserna och drivmedelspriserna sjönk förra året. De väntas inte fortsätta sjunka men kommer ändå ligga lägre än de gjorde under 2013, mätt som årsgenomsnitt, och därmed sänka KPI. Sammantaget stiger KPIF med 0,7 procent i år. Lägre bostadsräntor 2014 än 2013 leder till att KPI ökar långsammare än KPIF även i år. Nästa år ökar priserna snabbare än i år då aktiviteten i ekonomin stiger och arbetslösheten faller. Dessutom bidrar energipriserna till att höja KPI igen nästa år. Men både KPI och KPIF fortsätter att ligga långt från Riksbankens mål på 2 procent. Riksbanken väntas ändå inleda en räntehöjning under 2015 vilket leder till att KPI stiger snabbare än KPIF. Åren stiger inflationen successivt när resursutnyttjandet normaliseras. KPIF når 2 procent under Risk för en svagare återhämtning Konjunkturuppgången väntas få allt bättre fotfäste och tillväxttakten i ekonomin stiger under året. Även om den globala konjunkturen nu är på väg att stärkas finns det flera faktorer som kan äventyra återhämtningen. Framför allt är osäkerheten fortfarande stor kring utvecklingen i euroområdet. Många länder har problem med en hög skuldsättning och en hög arbetslöshet. Det kommer att krävas flera strukturella reformer för att komma tillrätta med problemen. Den pågående krisen i Ukraina väntas inte ha någon större påverkan på svensk ekonomi men om oroligheterna eskalerar kan det få konsekvenser för global och svensk tillväxt. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

14

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Efter ett svagt 2013 stiger tillväxttakten i svensk ekonomi i år. Trots det ökar skatteintäkterna långsammare 2014 än Det beror på de skattesänkningar som genomförts i år. Nästa år tilltar ökningstakten i ekonomin ytterligare. Då ökar skatteintäkterna betydligt snabbare. Ökningen uppgår till 2,1 procent 2014 och 4,4 procent 2015, vilket motsvarar en uppgång med 34 respektive 73 miljarder kronor. Diagram 4. Skattekvot Procent av BNP Procent av BNP arbetade timmar ökar starkt. Skatt på arbete påverkas dock av regeländringar som sänker intäkterna med över 16 miljarder kronor. Intäkterna stiger med endast 2,6 procent. Rensat för effekter av regeländringar ökar intäkterna med 4,3 procent. Tabell 5. Skatteintäkter och skattekvoter Miljarder kronor om inget annat anges Totala skatteintäkter Procent av BNP 44,4 43,9 43,9 43,9 44,1 44,2 Skatt på arbete Procent av BNP 26,7 26,5 26,4 26,4 26,6 26,6 Skatt på kapital Procent av BNP 4,7 4,5 4,6 4,6 4,7 4,8 Skatt på konsumtion Procent av BNP 12,8 12,7 12,8 12,7 12,7 12, Källa: SKV och ESV Anm. Totala skatteintäkter avser den offentliga sektorns skatteintäkter och skatter till EU Källa: SCB, SKV och ESV Under 2016 och 2017 fortsätter återhämtningen i ekonomin, vilket bidrar till att de största skattebaserna fortsätter att växa. Skattekvoten, skatteintäkterna som andel av BNP, stiger något eftersom en högre räntenivå bidrar till att intäkterna från skatt på kapital, framför allt avkastningsskatten, ökar i en allt snabbare takt. Skattesänkningar dämpar intäkterna från skatt på arbete Utvecklingen av skatt på arbete styrs huvudsakligen av lönesumman. Den styrs i sin tur av antalet arbetade timmar och lönerna. Efter en svag ökning under 2013 växer lönesumman snabbare i år när löneökningstakten stiger och antalet Oförändrade intäkter från skatt på kapital i år Trots en bättre vinstutveckling minskar företagens inkomstskatter även i år. Minskningen beror på att de förra året var tillfälligt höga. Avkastningsskatten ökar något i år men är låg i förhållande till skattebasen. Därefter ökar den snabbt när statslåneräntan stiger. Låg inflation dämpar intäkterna från skatt på konsumtion Intäkterna från skatt på konsumtion stiger snabbare 2014 än 2013 när hushållens konsumtion tar fart, men en svag prisutveckling fortsätter att dämpa ökningen av momsintäkterna. Den låga inflationen bidrar också till en negativ indexering av punktskatterna Indexeringen blir svagt positiv Punktskatterna påverkas också av en lägre el- och bensinförsäljning. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Svag ökning av de statliga skatteintäkterna I år stiger statens skatteintäkter med endast 0,8 procent, vilket är betydligt mindre än Den dämpade ökningstakten beror främst på skattesänkningar och att intäkterna från skatt på kapital är oförändrade. Momsintäkterna, som utgör över 40 procent av statens skatteintäkter, stiger snabbare i år än förra året men den låga inflationen dämpar utvecklingen. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Utfall Prognos Staten -1,8 3,1 0,8 4,6 5,1 4,7 4,0 Kommunsektorn 4,3 4,0 3,4 4,0 4,7 4,6 4,1 ÅP-systemet 3,3 3,0 3,4 4,7 3,8 4,4 4,2 Totala skatteintäkter 1,0 3,4 2,1 4,4 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Även kommunsektorns skatteintäkter ökar relativt svagt i år. Det beror dels på att pensionerna ökar mycket svagt, dels på det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Effekten av det förhöjda grundavdraget motverkas till viss del av förra årets låga inflation vilken minskar det vanliga grundavdraget. Det faktiska skatteunderlaget ökar med 3,0 procent medan det underliggande skatteunderlaget, det vill säga exklusive regeländringar, ökar med 3,4 procent. Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procentuell förändring Aktuell prognos 4,0 3,7 3,0 4,1 4,8 4,6 4,1 Föregående prognos 4,0 3,6 3,2 4,0 4,7 4,5 4,2 Fastställda 4,1 3,9 2,7 Underliggande utveckling 3,9 3,9 3,4 4,1 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i kapitel Skatt på arbete Skatt på arbete utgör drygt 60 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. Andra faktorer, som skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation påverkar också de direkta skatterna. I år ökar intäkterna från skatt på arbete svagt, med 2,6 procent, vilket främst beror på fortsatta skattesänkningar genom jobbskatteavdraget och det förhöjda grundavdraget för pensionärer. Från och med 2015 ökar intäkterna starkare när återhämtningen på arbetsmarknaden fortsätter och löneökningstakten stiger. Från och med 2016 utvecklas pensionerna starkare. Även utbetalda löner ökar snabbare när löneökningstakten stiger, medan arbetsmarknadsersättningarna minskar i takt med att arbetslösheten sjunker. Tabell 8. Skatt på arbete Miljarder kronor/procent Utfall Prognos Nivå Förändring (%) 3,5 3,4 2,6 4,3 4,8 4,6 4,1 Källa: SKV och ESV Låga pensionsutbetalningar dämpar direkta skatter på arbete i år I år ökar utbetalda löner snabbare än förra året men pensionsinkomsterna ökar mycket svagt, med knappt 1 procent. Sjukpenningen fortsätter att öka, om än i en avtagande takt. Arbetsmarknadsersättningar minskar i år även om den öppna arbetslösheten ligger på samma nivå som Det beror på att färre personer deltar i arbetsmarknadspolitiska program och därmed minskar antalet som får aktivitetsstöd. Sjukpenning och arbetsmarknadsersättningar utgör dock en liten andel av skattebasen och påverkar inte skatteintäkterna i någon större utsträckning. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå 1 Prognos Utbetalda löner ,8 3,8 4,1 4,4 4,4 4,1 Aktivitets-och sjukersättning 31-3,8-4,9-3,2-2,2-1,0-0,3 Sjukpenning och föräldrapenning 58 8,0 5,6 4,8 4,0 4,1 3,4 Arbetsmarknadsersättningar 31 5,6-3,4-7,2-9,0-11,3-0,3 Pensioner 380 5,6 0,7 3,1 6,0 5,6 4,1 Taxerad inkomst ,6 3,0 3,6 4,4 4,4 4,0 Beskattningsbar förvärvsinkomst ,7 3,0 4,1 4,8 4,6 4,1 De indirekta skatterna på arbete beräknas till 462 miljarder kronor i år. Det är en ökning med 18 miljarder kronor eller 4 procent från I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren, men betydligt snabbare I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4,3 procent per år under prognosperioden. Diagram 5. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Miljarder kronor 35 Miljarder kronor 35 Källa: SKV och ESV 1 Miljarder kronor Skattereduktionerna uppgår i år sammanlagt till 223 miljarder kronor. Reduktion för den allmänna pensionsavgiften är lika stor som den allmänna pensionsavgiften, drygt 100 miljarder kronor. Jobbskatteavdraget uppgår till 100 miljarder kronor och HUS-avdraget till 18 miljarder kronor där huvuddelen avser ROT-tjänster. De väntas ligga kvar på nuvarande nivå framöver. RUTtjänsterna beräknas till 3 miljarder kronor och ökar till 3,8 miljarder kronor Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår till 533 miljarder kronor i år, vilket motsvarar drygt 50 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och utgör knappt 10 procent av intäkterna från direkt skatt på arbete. Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna följer i hög grad utvecklingen av lönesumman och avgiftssatserna Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Ett antal åtgärder har vidtagits från budgetens inkomstsida för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner samt HUS-avdraget. De olika stöden uppgår 2014 till 51 miljarder kronor. De beloppsmässigt största sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, som beräknas till 22 miljarder kronor i år, HUS-avdraget samt nystartsjobb EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs främst av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till drygt 10 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 10. Skatt på kapital Miljarder kronor/procent Utfall Prognos Nivå Förändring (%) -8,6 1,5-0,6 5,9 6,3 6,5 4,6 Källa: SKV och ESV Låga räntor höjer intäkterna från hushållens kapitalskatt Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens ränte- och utdelningsinkomster minskade med 10 miljarder kronor 2013, vilket främst berodde på minskade utdelningar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Även ränteinkomsterna minskade till följd av lägre räntenivåer. Schablonintäkterna från investeringssparkonton ökade däremot starkt trots att schablonräntan var lägre 2013 än Det beror på att nysparandet i investeringssparkonton ökade kraftigt. Uppskattningsvis var drygt 3 procent av hushållens aktie- och fondkapital placerat i sådana konton förra året. Under prognosperioden väntas nysparandet i investeringssparkonton fortsätta att öka snabbare än nysparandet på konton för konventionell beskattning. År 2018 antas 7 procent av hushållens aktie- och fondkapital vara placerat i investeringssparkonton. Utlåningsräntorna var i genomsnitt 0,6 procentenheter lägre 2013 än 2012, vilket medförde att ränteutgifterna och därmed ränteavdragen minskade. I år fotsätter de genomsnittliga utlåningsräntorna att sjunka. Från 2015 beräknas utlåningsräntorna öka, vilket medför att ränteutgifterna stiger igen. Nettot av ränte- och utdelningsinkomster och ränteutgifter utgör hushållens löpande kapitalinkomster. Åren är nettot högre än 2012 fastän utdelningsinkomsterna har minskat till följd av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Det är först 2016 som nettot är lägre än 2012 trots att hushållens skulder ökar successivt. Det förklaras av att räntenivån är lägre än Eftersom ränteutgifterna är mycket större än ränteinkomsterna, innebär de lägre räntenivåerna att skatteintäkterna blir högre. År 2015 ökar ränteavdragen på grund av en högre räntenivå, även om de fortfarande är lägre än Åren minskar intäkterna med 16 miljarder kronor på grund av att skattereduktionerna ökar med sammanlagt 71 procent när utlåningsräntorna ökar. Hushållens kapitalvinster bedöms 2013 ha ökat med 17 miljarder kronor netto. För prognosåren beräknas kapitalvinsterna uppgå till 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittliga andelen Införandet av investeringssparkonto medför att kapitalvinsternas andel av BNP avviker från det historiska medelvärdet. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 11. Hushållens kapitalinkomster Miljarder kronor Utfall Prognos Utdelningar direktägda aktier Utdelningar fondandelar Ränteinkomster bankmedel Ränteinkomster obligationer Schablonintäkt investeringsfonder Schablonintäkt investeringssparkonton Löpande kapitalinkomster Avdrag för utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter Företagens vinster ökar i år men bolagsskatten minskar År 2013 beräknas skatten på företagsvinster ha minskat med 4 procent till 86 miljarder kronor. En genomgång av de största bolagens bokslut visar en tydlig resultatförsämring. Det stora undantaget är banksektorn som redovisade en fortsatt positiv vinstutveckling. Förutom sämre resultat påverkades skatten på företagsvinster 2013 även av sänkningen av bolagsskatten till 22 procent. Men skattesänkningen innebar även tillfälligt högre skatteintäkter Det beror på att företagen gjorde stora avsättningar till periodiseringsfonder 2012 som man valt att lösa upp till beskattning 2013 (se faktaruta). Rensat för skatteändringen uppgår minskningen av skatteintäkterna 2013 till 2,5 procent. Skattesänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdrag, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. I budgetpropositionen för 2013 uppskattades effekten av de ändrade reglerna till 8,8 miljarder kronor. ESV har inte gjort någon egen beräkning av finansieringen, men har med hänsyn till de svårigheter som finns när det gäller att komma till rätta med otillbörlig skatteplanering, framför allt inom företagsskatteområdet, valt att endast låta en del av den beräknade finansieringen ingå i prognosen. ESV har beaktat 3 miljarder kronor av finansieringen i ökade skatteintäkter. Samma motiv låg till grund för den bedömning som ESV gjorde av den finansiering som föreslogs när bolagsskattesatsen sänktes från 28 till 26,3 procent. Även då valde ESV att endast beakta en del av finansieringen. Tabell 12. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor/procent Utfall Prognos Intäkter Förändring (%) -12,9-3,5-4,8 5,5 6,0 3,9 3,7 Underliggande förändring (%) -8,6-2,5 4,4 5,7 6,3 4,1 3,9 Källa: SKV och ESV Efter två svaga år bidrar återhämtningen i ekonomin till att företagens resultat och vinster åter ökar från i år. Det senaste halvåret har det kommit positiva konjunktursignaler från företagen avseende bland annat orderingång, sysselsättning och försäljning. Enligt Konjunkturinstitutets barometer är indikatorerna för företagen positiva inför det närmaste året, framför allt inom detaljhandeln och de privata tjänstenäringarna. ESV räknar med att företagens vinster ökar med drygt 4 procent i år. Därmed kan de tre senaste årens resultatförsämringar brytas. Att uppgången för företagen inte blir lika kraftig som under tidigare återhämt- EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

20 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET ningsfaser beror framför allt på en fortsatt svag utveckling på många av våra viktiga exportmarknader i Europa. I år fortsätter dock företagens inkomstskatter att sjunka, till 82 miljarder kronor. Att skatten minskar trots att företagens resultat åter stiger, förklaras av två tillfälliga faktorer. Periodiseringsfonder återfördes till beskattning under 2013, vilket tillfälligt höjde skatteintäkterna med 4 miljarder kronor (se faktaruta). Dessutom får skattesänkningen full effekt först Det beror på att företag med brutet räkenskapsår betalar den högre skattesatsen på 26,3 procent under en del av 2013, vilket sänker skatteintäkterna med 4 miljarder kronor 2014 jämfört med Skatteintäkterna från företagens vinster har minskat fyra år i rad. Jämfört med toppåret 2010 har skatteintäkterna minskat med drygt 20 miljarder kronor. Från 2015 medför den förbättrade konjunkturen att skatten på företagsvinster ökar igen, med i genomsnitt 5 procent per år, fram till slutet av prognosperioden. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster till knappt 2,2 procent 2014, och den ligger kvar på ungefär samma andel under resten av prognosperioden. Diagram 6. Skatt på företagsvinster Miljarder kronor Procent av BNP 4 3 En indirekt effekt av den sänkta bolagskattesatsen 2013 var att företagen i betydligt större utsträckning än normalt utnyttjade möjligheten till fondering av vinstmedel i periodiseringsfonder Avsättningen, som får göras med maximalt 25 procent av vinsten, är ett sätt för företag att jämna ut resultatet över flera år. De avsatta medlen ska återföras till beskattning inom sex år. I och med att bolagsskatten sänktes 2013, fanns det starka incitament för företagen att på detta sätt minska skatteunderlaget 2012 och i stället öka det kommande år. Framför allt banker, som står för en betydande del av skatteintäkterna av företagsvinster, utnyttjade denna möjlighet. Företagens avsättning till periodiseringsfonder bedöms ha medfört minskade skatteintäkter om 4,5 miljarder kronor Återföringen 2013 bedöms ha ökat skatteintäkterna med 3,8 miljarder kronor. Skatteplaneringen innebär således en nettovinst för företagen på 700 miljoner kronor. Avkastningsskatten ökar i takt med att räntorna stiger Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Årets räntesatser för kapitalförsäkringar bestämdes av nivån på statslåneräntan den sista november 2013, och för pensionsförsäkringar av den genomsnittliga statslåneräntan under Statslåneräntan ökade från 1,5 procent 2012 till 2 procent Uppgången av statslåneräntan medför att avkastningsskatten ökar med drygt 3 miljarder kronor i år till 10 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå under prognosperioden medför att skatten stiger snabbt från Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivåerna. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar intäkterna från avkastningsskatt med 5 miljarder kronor Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Återföring av periodiseringsfonder Fastighetsavgiften ökar svagt 1 Intäkterna från fastighetsskatt och fastighetsavgift uppgick till knappt 31 miljarder kronor 2013, varav fastighetsavgiften svarade för drygt hälften. Intäkterna från fastighetsavgiften ökade bara marginellt till följd av att avgiften för hyreshus sänktes. Fastighetsavgiften för småhus ökade dock, vilket främst berodde på indexeringen av de maximala småhusavgifterna. I år ökar fastighetsavgiften svagt till följd av att inkomstbas- 1 I rapporten Den kommunala fastighetsavgiften en fördelningsanalys som publicerades på ESV:s webbplats redovisas intäkterna från fastighetsavgiften per kommun. Där framgår bland annat att vissa kommuners intäkter ökar starkt trots att intäkterna utvecklas svagt totalt sett. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL 2014

21 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET beloppet, och därmed de maximala fastighetsavgifterna, utvecklas svagt. Den statliga fastighetsskatten ökade däremot starkt 2013, med 15 procent. Det beror framför allt på att taxeringsvärdena på vattenkraftverk höjdes kraftigt i samband med den allmänna fastighetstaxeringen av elproduktionsenheter. Tabell 13. Fastighetsskatt och fastighetsavgift Miljarder kronor Utfall Prognos Småhus 13,4 13,8 14,0 14,3 14,7 15,2 16,0 varav fastighetsavgift 12,9 13,3 13,5 13,8 14,2 14,7 15,5 Hyreshus, bostadslägenheter 3,1 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 3,2 varav fastighetsavgift 3,0 2,7 2,7 2,8 2,9 3,0 3,1 Hyreshus, lokaler 6,9 6,8 6,8 6,8 7,3 7,3 7,3 Industrier 1,6 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 1,8 Vattenkraftverk 3,7 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 5,5 Vindkraftverk 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Summa 28,7 30,7 30,9 31,3 32,2 32,9 33,8 varav fastighetsskatt 12,8 14,7 14,7 14,7 15,1 15,1 15,2 varav fastighetsavgift 15,9 16,0 16,2 16,6 17,1 17,7 18,6 Källa: SKV och ESV Från 2016 väntas inkomstbasbeloppet öka i en snabbare takt, vilket ger högre intäkter från fastighetsavgiften då de maximala avgifterna per bostad höjs. Tabell 14. Maximal fastighetavgift per bostad Kronor Utfall Prognos Småhus Lägenhet Källa: SKV och ESV Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Konsumtionsskatterna uppgår till 29 procent av de totala skatteintäkterna där moms och punktskatter står för 21 respektive 8 procent. Tabell 15. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/procent Utfall Prognos Nivå Förändring,(%) 1,3 2,4 3,3 4,6 4,2 3,9 3,8 Källa: SKV och ESV Låg inflation dämpar momsintäkterna Efter en svag utveckling under de senaste åren förväntas intäkterna från mervärdesskatt stiga snabbare i år, med 14 miljarder kronor motsvarande 3,9 procent. Den starkare ökningstakten beror framför allt på att hushållens konsumtion stiger snabbare och att investeringarna åter börjar öka efter att ha minskat Intäkterna dämpas dock av en svag prisutveckling. I volym ökar hushållens konsumtion relativt starkt men den låga inflationen dämpar hushållens konsumtion i löpande priser. Diagram 7. Intäkter från mervärdesskatt Procentuell förändring Procentuell förändring Hushållens konsumtion i löpande priser priser Hushållens konsumtion i fasta priser Mervärdesskatt Källa: SCB, SKV och ESV Åren 2015 och 2016 fortsätter ökningstakten att stiga när både investeringarna och hushållens konsumtion växer snabbare. Den starka uppgången av investeringarna tillsammans med en stigande inflation bidrar till att intäkterna stiger med 4,6 procent 2015 och över 5,0 procent EKONOMISTYRNINGSVERKET, 3 APRIL

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig

1.1 En låg jämviktsarbetslöshet är möjlig 7 1 Sammanfattning Sveriges ekonomi har återhämtat det branta fallet i produktionen 8 9. Sysselsättningen ökade med ca 5 personer 1 och väntas öka med ytterligare 16 personer till och med 1. Trots detta

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Återhämtningen i den svenska ekonomin går trögt. Det beror till stor del på den svaga utvecklingen i euroområdet som är en mycket viktig exportmarknad för det svenska näringslivet. Ekonomisk-politiska

Läs mer

Penningpolitisk uppföljning december 2007

Penningpolitisk uppföljning december 2007 Penningpolitisk uppföljning december 7 Riksbankens direktion beslutade vid sitt sammanträde den 8 december att lämna reporäntan oförändrad på procent. Under första halvåret 8 väntas reporäntan behöva höjas

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos

Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos 1 (12) 2011-01-05 Länsstyrelsen Gävleborg Landshövdingens stab L Jansson Vecka 1, 2011-01-05 Länsfakta Arbetsmarknadsläge och prognos Inkommande varsel om uppsägningar i Gävleborg på låg nivå trots säsongsmässig

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 24 augusti 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Svensk ekonomi går urstarkt Högre tillväxt Lägre arbetslöshet

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 6 mars Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Den svenska ekonomin och penningpolitiken vart är vi på väg? Svensk ekonomi har visat relativ

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Ny beräkning av konjunkturjusterade

Ny beräkning av konjunkturjusterade Fördjupning i Konjunkturläget juni (Konjunkturinstitutet) 9 Offentliga finanser och finanspolitik FÖRDJUPNING Diagram 69 Offentliga sektorns finansiella sparande och företagsskatter Offentliga sektorns

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer