Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 217. ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 19 mars 213. Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm Fax: Datum: Dnr: /213 ISBN: Tryckeri: Edita Västerås 213

3 Sammanfattning BNP ökar med 1,3 procent 213. Underskottet i de offentliga finanserna växer i år som en följd av den svaga konjunkturen och beslutade skattesänkningar. Ekonomin växer starkare 214, med 2,4 procent, men det blir underskott i de offentliga finanserna även nästa år, om än mindre än i år. Som andel av BNP blir underskottet 1,4 procent 213 och,8 procent 214. Överskottsmålet nås inte de närmaste åren. För att nå målet om 1 procents överskott kommer det framöver, när det kan vara lämpligt med hänsyn till konjunkturen, att krävas åtstramningar genom höjda skatter eller minskade utgifter. Indikatorerna mer positiva Avslutningen av 212 blev svag för svensk ekonomi. BNP var oförändrad sista kvartalet jämfört med kvartalet innan. Det finns dock tecken på att botten i konjunkturen nu har nåtts och att BNP kommer vända upp under 213. Sett över hela året blir tillväxten ändå förhållandevis låg. Den svaga utvecklingen i Europa fortsätter att ha en återhållande effekt på svensk export. Avmattningen i produktionen har lett till att kapacitetsutnyttjandet sjunkit, vilket dämpar investeringstakten. Hushållens konsumtion stiger visserligen lite snabbare i år men hushållen är fortsatt försiktiga med att konsumera. Nästa år förstärks konjunkturen ytterligare och ekonomin börjar då återhämta sig från de senaste årens svacka. Tillväxten i ekonomin gynnas också av att reporäntan väntas ligga kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 214. På arbetsmarknadsområdet har vissa indikatorer vänt upp igen och varselvågen har lagt sig. Något stort fall i sysselsättningen framöver är därför inte att vänta. Dämpad utveckling av skatteintäkterna Avmattningen i ekonomin och effekten av ändrade skatteregler inom framför allt kapitalskatteområdet medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter. I år ökar skatteintäkterna därför med måttliga 2,6 procent. Den underliggande ökningen, exklusive ändrade skatteregler, uppgår dock till 3,3 procent. År 214 förbättras konjunkturen och skatteintäkterna börjar öka i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar nästa år med 3,8 procent. Intäkterna från skatt på arbete stiger när sysselsättning och löneökningstakt ökar. Situationen för företagen blir också ljusare vilket innebär att vinsterna utvecklas starkare och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. Även skatteintäkterna från konsumtion utvecklas starkare när skattebaserna stiger i snabbare takt. Utgifterna ökar måttligt I år ökar utgifterna på statens budget kraftigt jämfört med föregående år, med 119 miljarder kronor eller nästan 15 procent, och uppgår därmed till 931 miljarder kronor. Uppgången är främst en effekt av att Riksbanken i år lånar 1 miljarder kronor i Riksgälden för att stärka valutareserven, en dubblering av Riksbankens totala lån i Riksgälden. Under prognosperioden bidrar flertalet utgiftsområden till nominella utgiftsökningar, vilket är naturligt med tanke på befolkningstillväxten och makroekonomiska faktorer såsom pris- och löneutveckling. Vissa områden ökar emellertid mer än andra. Den största ökningen sker inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn till följd av stigande utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkring. Utgifterna inom området Kommunikationer ökar framför allt beroende på stora infrastruktursatsningar. Dessa gäller både underhåll och nyinvesteringar avseende såväl vägar som järnvägar. Inom områdena Migration samt Integration och jämställdhet ökar utgifterna till följd av ett stort antal asylsökande och stigande anhöriginvandring.

4 Utgifterna för internationellt bistånd ökar i stort sett i takt med den svenska BNI utvecklingen. Inom sjukförsäkringsområdet minskar däremot utgifterna markant. Utgifterna har minskat kraftigt de senaste åren, främst till följd av striktare regler för såväl sjukersättning som sjukpenning. Utgifterna för sjukersättning väntas fortsätta avta i takt med att antalet personer med sådan ersättning minskar. Det beror på att inflödet är lågt samtidigt som stora grupper övergår till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning, som minskade kraftigt till och med 21, men steg 211 och 212, stabiliseras framöver. Riksbankens upplåning medför stort lånebehov för staten Saldot i statens budget beräknas i år uppgå till -159 miljarder kronor. Jämfört med 212 försvagas det markant framför allt på grund av att statens utgifter blir högre. De högre utgifterna 213 beror främst på Riksbankens lån i Riksgälden. Utgiftsområdena ökar i måttlig takt. Även sjunkande inkomster bidrar till försämringen av saldot. När konjunkturläget tillåter krävs åtstramningar för att nå överskottsmålet Den svaga konjunkturen medför underskott i de offentliga finanserna Underskottet 213 uppgår till 49 miljarder kronor, motsvarande 1,3 procent av BNP. Nästa år minskar underskottet något, till 31 miljarder kronor, motsvarande,8 procent av BNP. Undantaget ett litet överskott 211 har det varit underskott i de offentliga finanserna sedan 29. Den konsoliderade bruttoskulden för offentlig sektor, Maastrichtskulden, har sedan 1995 minskat från 72 procent av BNP till drygt 38 procent vid utgången av 211. Den väntas fortsätta att minska något 212, men ökar därefter till drygt 41 procent 213. Indikatorerna för utvärdering av överskottsmålet visar att målet inte nås. Eventuella ofinansierade permanenta reformer skulle bidra till ytterligare avvikelse i förhållande till överskottsmålet. Det kan dock finnas andra skäl för regering och riksdag att besluta om ofinansierade reformer. Ett sådant skäl kan vara konjunkturstabilisering. För att nå målet om 1 procents överskott kommer det framöver, när det kan vara lämpligt med hänsyn till konjunkturen, att krävas åtstramningar via höjda skatter eller minskade utgifter. Stora marginaler till utgiftstaken men litet utrymme för permanenta utgiftsökningar Marginalerna till utgiftstaken kan synas vara stora, men för att inte överskrida taket 214 kan för närvarande permanenta utgiftsökningar om högst 9 miljarder kronor genomföras, när hänsyn tas till behovet av säkerhetsmarginal. ESV har justerat sin generella rekommendation rörande storleken på säkerhetsmarginalen för utgiftstaket avseende det tredje prognosåret 1. Då det är den lägsta kvarvarande marginalen under prognosperioden som utgör begränsningen för eventuella varaktiga utgiftsökningar, får inte den ändrade generella rekommendationen någon operativ betydelse i denna prognos. 1 Se faktaruta, sidan 53.

5 Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. -,6-5, 6,6 3,7,8 1,3 2,4 2,9 3,1 2,5 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. -,9-4,9 6,3 3,7 1,2 1,3 2,5 2,7 2,8 2,7 Hushållens konsumtion, proc. utv., -,3 4, 2,1 1,5 1,8 2,6 3,1 3,4 3, Offentlig konsumtion, proc. utv. 1, 2,2 2,1 1,1,8,6,5,3,6 -,2 Investeringar, proc. utv. 1,4-15,5 7,2 6,4 3,4 1,2 4,6 5,6 5,3 4,4 Lager, bidrag till BNP-förändringen -,5-1,6 2,2,5-1,1,,2,1,, Export, proc. utv. 1,7-13,8 11,4 7,1,7 1,6 4,5 6,1 6,8 5,4 Import, proc. utv. 3,5-14,3 12, 6,3 -,1 1,8 5,3 6,5 7,2 5,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 2,3 2, 1,7 3,5 2,5 2,1 1, 1,7 2,1 2,3 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,4 4,5 2,3 3,7 4,6 4,9 3,4 2,1,9,3 Lönesumma, proc. utv. 5,5,1 3,1 5,6 3,9 2,9 3,4 4,6 4,8 4,5 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 6,2 8,3 8,6 7,8 8, 8,5 8,4 7,8 7,2 6,5 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 2,2-1,,, -,7-1,4 -,8,3 1,1 1,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 38,8 42,6 39,3 38,3 37,7 41,4 4,9 38,8 35,7 32,4 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 1,2 1,4 1,2,8,7,7,6,4,3,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 1,1 1,,9,9,8,7,6,6,6 Sjuårsindikatorn 1,1 1,1,8,3 -,5 -,2, Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 1,1,9,7,4,2,2,4 Konjunkturjusterat sparande 1,8 2,2,8,4, -,5 -,1,6 1,1 1,6 Statsskuld, proc. av BNP 33,1 37, 33,4 3,7 31,5 34,9 34,2 31,9 28,7 25,3 Skattekvot, proc. av BNP 46,4 46,7 45,4 44,2 44,3 44,3 44,2 44,2 44,2 44,2 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter i statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Internationellt bistånd (UO 7) Migration samt Integration och jämställdhet (UO 8 och UO 13) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO 1) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Kommunikationer (UO 22) Statsskuldsräntor (UO 26) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot i statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Förslag eller beslut som helt eller delvis inte har beaktats i prognosen Revideringar sedan föregående prognos Appendix Kontaktpersoner Förteckning över faktarutor Exempel på bistånd inom andra utgiftsområden Olika räntebegrepp Riksgäldens nettoutlåning Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213 5

8 Konjunkturjusterat sparande metod ESV:s reviderade syn på säkerhetsmarginalerna avseende utgiftstaket Engångseffekter Förändring av anslagsbehållningar Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med budgetpropositionen och föregående prognos Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 1. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 13. Beräkningsförutsättningar EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen Fler och fler tecken på att botten i konjunkturen har nåtts Avslutningen av 212 blev svag för svensk ekonomi. BNP var oförändrad fjärde kvartalet jämfört med kvartalet innan. Det finns dock vissa tecken på att botten i konjunkturen nu har nåtts och att BNP kommer vända upp under 213. Sett över hela året blir tillväxten ändå låg. Den svaga utvecklingen i Europa fortsätter att ha en återhållande effekt på svensk export. Avmattningen i produktionen har lett till att kapacitetsutnyttjandet sjunkit, vilket dämpar investeringstakten. Hushållens konsumtion stiger visserligen lite snabbare i år än förra året men hushållen är fortfarande försiktiga med att konsumera. Nästa år förstärks konjunkturen ytterligare och ekonomin börjar då återhämta sig från de senaste årens svacka. Tillväxten i ekonomin gynnas också av att reporäntan ligger kvar på nuvarande låga nivå ända till slutet av 214. Återhämtningen väntas dock gå relativt långsamt eftersom det kommer att ta tid att komma tillrätta med skuldproblemen i Europa. Det kommer att ha en dämpande effekt på svensk ekonomi både genom en svag export och genom att hushållen kommer att vara försiktiga med att konsumera. Fullt resursutnyttjande nås först 217. Avmattningen i ekonomin har än så länge inte satt några tydliga spår på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ökade visserligen något under 212 men det berodde inte på att sysselsättningen sjönk utan på en relativt stark ökning av arbetskraften. Sysselsättningen fortsatte att öka under hela året. Varslen steg snabbt i slutet av förra året och andra indikatorer avseende sysselsättningen försämrades vilket tyder på en sjunkande sysselsättning. Vissa indikatorer har dock vänt upp igen och varselvågen har lagt sig. Därmed är det inte troligt att det blir något stort fall i sysselsättningen framöver. Antalet sysselsatta väntas minska under året men mätt som helårsgenomsnitt är sysselsättningen oförändrad jämfört med 212. Eftersom arbetskraften ökar mer än sysselsättningen, bland annat som en följd av att befolkningen ökar, fortsätter ändå arbetslösheten att stiga, till 8,5 procent 213. År 214 ligger arbetslösheten kvar på en hög nivå men åren därefter leder återhämtningen i ekonomin till att sysselsättningen ökar igen och arbetslösheten sjunker successivt till 6,5 procent 217. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Exporten vänder upp från en låg nivå Exporten försämrades i slutet av förra året och sjönk med nästan 1 procent fjärde kvartalet 212 jämfört med tredje kvartalet. Recessionen i flera länder i Europa och en återhållsam tillväxt i USA resulterade i en avsevärd försvagning i efterfrågan på svenska exportprodukter. Orderingången till svensk exportindustri, som sjönk kraftigt i slutet på förra året, har dock vänt upp igen och företagen är nu mer optimistiska om framtiden. Situationen i Europa ser också lite ljusare ut även om problemen kvarstår och den ekonomiska aktiviteten kommer vara dämpad under året. I USA blir återhämtningen alltmer stabil men tillväxten dämpas fortfarande av finanspolitiska åtstramningar. Mot bakgrund av detta väntas svensk export vända upp under 213 men tillväxten för helåret blir svag. Nästa år stärks tillväxten i vår omvärld ytterligare EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213 7

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN och exporten ökar då betydligt snabbare. Ökningstakten är dock fortfarande relativt låg sett i ett historiskt perspektiv, framför allt om man beaktar att det är en återhämtningsfas. Åren därefter ökar exporten starkt men det tar lång tid innan återhämtningen är avslutad. Skuldproblemen i Europa kommer således att ge avtryck i exporten under flera år. Importen sjönk också i slutet på 212 som en följd av en svag export och låga lagerinvesteringar. Importen minskade även mätt som årsgenomsnitt och nettoexporten gav, trots en förstärkning av kronan, ett positivt bidrag till BNP-tillväxten. Importen var svag även sett i förhållande till den totala efterfrågan i ekonomin. Det kan till viss del bero på att konsumtionen av importerade varor, som kläder och skor, sjönk medan tjänster som inte importeras, såsom restaurangbesök, stod för en stor del av konsumtionsökningen. Importen är dämpad även nästa år som en följd av svag export och låga investeringar men den väntas ändå stiga snabbare än exporten och nettoexporten ger då inget bidrag till tillväxten. Nästa år blir bidraget negativt men åren därpå, då exporten stiger snabbt och effekten av förstärkningen av kronan avtar, blir bidraget återigen positivt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 1,5 1,8 2,6 3,1 3,4 3, Offentlig konsumtion,8,6,5,3,6 -,2 Fasta investeringar 3,4 1,2 4,6 5,6 5,3 4,4 Lager 1-1,1,,2,1,, Export,7 1,6 4,5 6,1 6,8 5,4 Import -,1 1,8 5,3 6,5 7,2 5,7 Nettoexport 1,4, -,1,2,2,2 BNP,8 1,3 2,4 2,9 3,1 2,5 BNP, kalenderkorrigerad 1,2 1,3 2,5 2,7 2,8 2,7 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Mer optimistisk framtidssyn bland hushållen Hushållens förväntningar om framtiden har svängt en del under det senaste halvåret. I slutet av förra året dök hushållens konfidensindikator ner till en låg nivå, sannolikt som en effekt av att varslen steg snabbt och av dystra tongångar om Sveriges framtid. De två senaste månaderna har konfidensindikatorn vänt upp ganska snabbt igen men den ligger fortfarande under det historiska genomsnittet. Hushållen tror nu på en bättre utveckling både för svensk ekonomi och för den egna ekonomin och färre hushåll tror att arbetslösheten kommer att stiga. Konsumtionen var dämpad förra året, dels i ett historiskt perspektiv, dels i förhållande till den relativt starka ökningen av hushållens reala disponibla inkomster. Framför allt var det försäljningen av bilar samt kläder och skor som var svag. Fjärde kvartalet lyftes konsumtionen av en hög energikonsumtion samt en tillfälligt hög försäljning av miljöbilar till följd av den skärpning av miljöbilsdefinitionen som trädde i kraft vid årsskiftet. Många lediga dagar i samband med julen bidrog sannolikt också till att hushållen passade på att resa utomlands i stor utsträckning, hushållens konsumtion utomlands ökade med drygt 11 procent jämfört med samma period förra året. Konsumtionen gick därmed stick i stäv mot hushållens förväntningar det fjärde kvartalet. Dessa effekter var till viss del tillfälliga och kommer sannolikt att slå tillbaka det första kvartalet i år. Hushållens reala disponibla inkomster har ökat betydligt mer än hushållens konsumtion de senaste åren och hushållens sparkvot har därmed stigit till en historiskt sett hög nivå. Därmed finns det potential för hushållen att kunna öka konsumtionen i snabb takt även om hushållens inkomster ökar långsammare i år än de gjort de senaste åren, som en följd av att sysselsättningen inte stiger. En låg inflation och låga räntor dämpar dock försvagningen i de reala inkomsterna. Höga pensionsutbetalningar bidrar till att hushållens inkomster trots allt ökar förhållandevis mycket. När konjunkturen ljusnar kan alltså konsumtionen stiga snabbt. Men vi räknar med att hushållen det första halvåret kommer att vara återhållsamma med konsumtionen mot bakgrund av att konjunkturläget fortfarande är osäkert och att läget på arbetsmarknaden försvagas. Sett över hela året ökar konsumtionen i ungefär samma takt som förra året. Sparkvoten fortsätter att stiga något. Under slutet av året stärks dock konsumtionen successivt och 214 väntas tillväxten bli betydligt starkare än i år. Åren sker en återhämtning i 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN ekonomin och konsumtionen ökar starkt. Det leder till att sparkvoten faller. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Investeringstillväxten bromsar in Första halvåret 212 ökade investeringarna kraftigt. Framför allt var det stora ökningar i energisektorn och i kommunerna men även inom industrin steg investeringarna relativt mycket. Under andra halvåret var investeringstillväxten betydligt lägre än under det första. Ökningstakten väntas vara låg kommande kvartal, bland annat som en följd av att produktionen dämpas, vilket minskar behovet av investeringar. Företagens kapacitetsutnyttjande har sjunkit de senaste månaderna vilket indikerar att investeringstillväxten kommer att vara svag. SCB:s senaste investeringsenkät tyder också på att investeringarna blir låga i år. Dessutom har företagens lönsamhet försämrats, bland annat som en följd av den starka kronan, vilket dämpar investeringarna. Industrins investeringar väntas minska i år. Bostadsinvesteringarna, som sjönk kraftigt förra året, fortsätter att minska. Ombyggnadsinvesteringarna, som stigit till en hög nivå sedan införandet av ROT-avdraget, föll också i slutet på förra året. De väntas i stort sett ligga kvar på nuvarande nivå framöver vilket innebär att de sjunker 213 jämfört med 212. Investeringar i nybyggda bostäder, som sjönk kraftigt förra året, ökar dock svagt i år. De ligger på en låg nivå i dagsläget och behovet av bostäder är stort. Investeringarna i kommunerna har ökat mycket de två senaste åren och ligger nu på en hög nivå. Kommunerna fick 212 tillfälliga inkomster i form av en återbetalning från AFA försäkring som till viss del användes till investeringar. I år ökar kommunernas inkomster svagt och utrymmet för investeringar under 213 är därmed mindre vilket medför att ökningstakten avtar avsevärt. Investeringarna ligger dock kvar på en hög nivå eftersom flera stora byggprojekt, exempelvis nybyggnationen av Nya Karolinska Solna, pågår i några år till. I slutet av prognosperioden avslutas flera projekt och då sjunker investeringarna. De statliga investeringarna kommer sjunka i år och nästa år eftersom investeringarna i järnvägsprojektet Citybanan i Stockholm minskar successivt. Från 215 ökar investeringarna igen som en följd av de satsningar som regeringen har gjort på förbättrad infrastruktur. Investeringarna i lager var betydligt mindre 212 än 211 och de sänkte därmed BNP-tillväxten med hela 1,1 procentenheter. Att lagerinvesteringarna blev lägre 212 än 211 berodde på att både industrin och handeln anpassade sina lager till en lägre produktionsnivå. Nu bedöms lagren ligga på en mer välavvägd nivå och de kommer därför ligga kvar på ungefär samma nivå 213 som 212 och lagerinvesteringarna påverkar därmed inte BNP-tillväxten i år. Kommande år ger de ett litet positivt bidrag när tillväxten i ekonomin tar fart och behoven av insatsvarulager ökar. Resursutnyttjandet fortsätter sjunka 213 Den dämpade aktiviteten i ekonomin i år gör att resursutnyttjandet fortsätter att sjunka. Nästa år tar tillväxten i ekonomin fart och då stiger resursutnyttjandet igen. Prognosen för är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren görs prognosen från utbudssidan. Prognosen grundas då i stället på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 214 antas ekonomin anpassas mot potentiell nivå. Eftersom BNP ligger under den EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213 9

12 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN potentiella nivån 214 så stiger BNP snabbare än potentiell tillväxt Fullt resursutnyttjande nås 217. Sysselsättningen stagnerar 213 Sysselsättningen steg under hela 212. Sysselsättningsgraden, det vill säga antalet sysselsatta som andel av den arbetsföra befolkningen, låg kvar på en oförändrad nivå. I vissa åldersgrupper, framför allt de äldre, fortsatte dock sysselsättningsgraden att stiga. Än så länge har alltså inte avmattningen i ekonomin, och de många varsel som lades under hösten, haft någon effekt på arbetsmarknaden i form av minskad sysselsättning men sysselsättningsökningen var lägre 212 än 211. Antalet arbetade timmar ökade i ungefär samma utsträckning som antalet sysselsatta förra året. Att inte arbetsmarknaden har drabbats så hårt av avmattningen har fått till följd att produktivitetstillväxten dämpats markant, vilket är normalt i en konjunkturförsvagning. Trots att sysselsättningen steg så ökade arbetslösheten något under 212. Det beror på att antalet personer i arbetskraften steg mer än antalet sysselsatta. Arbetskraftsdeltagandet ökade främst som en följd av att andelen sjuka som står utanför arbetskraften fortsatte att minska. Varselvågen har nu blåst över och vissa andra indikatorer avseende utvecklingen på arbetsmarknaden har förbättrats något de senaste månaderna. Bland annat är företagens anställningsplaner, både enligt Konjunkturinstitutets barometer och enligt Swedbanks inköpschefsindex, lite ljusare nu men de ligger fortfarande på en låg nivå. Det tyder på att effekterna på arbetsmarknaden av avmattningen i ekonomin kommer att bli relativt begränsade. Sysselsättningen väntas falla under 213 men mätt som årsgenomsnitt är den i princip oförändrad. Sysselsättningsgraden kommer dock att sjunka på grund av att befolkningen ökar. Eftersom BNP-tillväxten fortfarande är svag i år så innebär det att produktivitetstillväxten fortsätter att vara dämpad. En anledning till att sysselsättningen inte väntas sjunka i någon större utsträckning är att arbetsgivarna inom vissa branscher väntas vara måna om att försöka behålla personal för att undvika att de står utan kompetenta medarbetare när efterfrågan vänder. I vissa branscher, framför allt inom tjänstesektorn, är bristen på arbetskraft stor trots att sysselsättningsgraden är relativt låg och arbetslösheten hög. Inom andra branscher pågår ett generationsskifte som också kan orsaka att det blir brist på arbetskraft framöver. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen Källa: SCB och ESV Sysselsättningsgrad Procent av arbetskraften Arbetslöshet (höger axel) Nästa år tar tillväxten i ekonomin fart och då höjs produktivitetstillväxten. Sysselsättningen ökar också något men det är först 215 som det sker en återhämtning på arbetsmarknaden och sysselsättningsgraden börjar stiga igen. I slutet av prognosperioden kommer sysselsättningsgraden att vara högre än i dagsläget men fortfarande betydligt lägre än 28 då den senast nådde sin toppnivå. Det beror på olika sammansättningseffekter, bland annat på att de mellan 65 och 74 år, som har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, utgör en större andel av den arbetsföra befolkningen än 28. Dessutom har andelen som är födda utomlands ökat, och fortsätter öka markant som andel av befolkningen. De har också en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet. Som en följd av att sysselsättningen stagnerar i år stiger arbetslösheten, till 8,5 procent. Nästa år ligger den kvar på en hög nivå men därefter vänder den ner igen EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

13 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 1,2 1,3 2,5 2,7 2,8 2,7 Produktivitet,7 1,1 2,2 1,6 1,6 1,9 Arbetade timmar,6,,3 1,1 1,1,8 Medelarbetstid,,,,,, Sysselsatta,7,,3 1,1 1,1,8 Arbetskraft,9,6,2,4,4,1 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8, 8,5 8,4 7,8 7,2 6,5 Öppen arbetslöshet 1,2 5,7 6, 6,1 5,7 5,2 4,7 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Löneökningstakten dämpas i år Lönerna ökade 212 med 2,9 procent enligt preliminär statistik från SCB. Avtalsförhandlingarna är nu i gång inom flera avtalsområden. LO:s gemensamma lönekrav inför årets avtalsrörelse är lägre än de var inför 212 års avtalsrörelse och arbetsmarknadsläget är sämre nu än det var då. Den svaga utvecklingen på arbetsmarknaden väntas ha en dämpande effekt på lönerna som därför ökar långsammare 213 än 212. Hur slutresultatet av förhandlingarna blir är fortfarande oklart. Löneökningarna kommer dock sannolikt bli lägre i år än 212. Nästa år ökar lönerna lite snabbare igen då aktiviteten i ekonomin tar fart och utvecklingen på arbetsmarknaden vänder. Åren ökar lönerna allt snabbare när resursutnyttjandet i ekonomin stiger. Lägre bostadsräntor sänker inflationen Inflationstakten enligt konsumentprisindex (KPI) har sjunkit kraftigt de senaste månaderna och den pendlar nu kring procent. Nedgången förklaras huvudsakligen av att bostadsräntorna sjunkit som en följd av att Riksbanken sänkt reporäntan. Den underliggande inflationen mätt med KPIF, där effekterna av förändringar i bostadsräntorna exkluderas, fortsätter att vara låg. Den låga underliggande inflationen beror framför allt på att efterfrågan i ekonomin är svag och på att kostnadstrycket, mätt som arbetskostnaderna per producerad enhet, ökade långsamt under 21 och 211. Förändringar i arbetskraftskostnaderna brukar slå igenom med viss eftersläpning. Rekordlåga elpriser har också bidragit till att hålla nere inflationen. Drivmedelspriserna, som ökade en del i början av året eftersom oljepriset steg, har dessutom sjunkit de senaste månaderna vilket bidragit till att sänka KPIF. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,9 2,8 3, 3,4 3,5 3,6 Timlön, NR 1 2,9 2,8 3,1 3,5 3,6 3,7 Enhetsarbetskostnad 2,3 1,6,9 1,9 2, 1,8 Lönesumma 3,9 2,9 3,4 4,6 4,8 4,5 KPI,9,3 1,2 2,1 2,5 2,7 KPIF 2 1, 1, 1,4 1,7 1,8 1,9 Prisbasbelopp, nivå 44, 44,5 44,6 45,1 46, 47,2 Reporänta, värde vid årets slut 1, 1, 1,25 2, 3, 3,75 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Den underliggande inflationen fortsätter att vara låg i år. Arbetskostnaderna steg visserligen betydligt snabbare 212 än åren innan, till följd av en svag produktivitetstillväxt, men redan 213 väntas kostnadstrycket öka långsammare. Dessutom är efterfrågan i ekonomin svag, vilket dämpar prisökningarna. En fortsatt förstärkning av kronan har också en återhållande effekt på inflationen. Drivmedelspriserna ger ett negativt bidrag till inflationen 213 då bensinpriset väntas sjunka något. Elpriset som ligger på en rekordlåg nivå väntas dock stiga till en mer normal nivå, men bidraget till inflationen är fortfarande negativt sett över hela året. Sammantaget är den underliggande inflationen dämpad 213. År 214 ökar efterfrågan i ekonomin i en snabbare takt vilket leder till att den underliggande inflationstakten stiger. Inflationen stiger sedan gradvis när resursutnyttjandet i ekonomin ökar och når Riksbankens mål på 2, procent i slutet av 217. Skillnaden mellan KPI och KPIF var liten under 212 men KPI blev något lägre än KPIF då EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

14 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN bostadsräntorna sjönk i slutet av året som ett resultat av Riksbankens räntesänkningar. I år blir skillnaden mellan KPI och KPIF stor då bostadsräntorna ligger på en betydligt lägre nivå 213 än de gjorde 212. Nästa år är KPI fortfarande lägre än KPIF trots att reporäntan ligger oförändrad under en stor del av året för att sedan höjas i slutet av året. Det beror på att förändringar i bostadsräntorna påverkar KPI med viss eftersläpning och sänkningen av bostadsräntorna under 212 och början av 213 påverkar därför även 214. För perioden blir KPI högre än KPIF eftersom bostadsräntorna stiger i takt med att Riksbanken då höjer reporäntan. Diagram 4. KPI och KPIF Årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent Procent Tillväxten vänder upp men fortfarande risk för bakslag Det finns nu tecken på att botten i konjunkturen har nåtts men de globala riskerna och utmaningarna är fortfarande stora och det finns risk för bakslag. Prognosen bygger på att krisen i Europa inte blir värre och att det sker en successiv förbättring i ekonomin under innevarande år. Om krisen skulle förvärras kan det dock få betydande konsekvenser för den finansiella stabiliteten i världen och på den globala konjunkturen. I USA är tillväxtutsikterna ljusare och mer stabila än i Europa och politikerna kom i sista stund överens om en lösning som gjorde att en kraftig åtstramning av tillväxten, via bland annat stora skattehöjningar, kunde undvikas. USA har dock fortfarande stora obalanser i de offentliga finanserna och politikerna har svårt att komma överens om en långsiktig lösning på utformningen av politiken så det finns fortfarande risk för en lägre tillväxt. Kina fortsätter att växa i snabb takt men där finns det risk för överhettning som kan leda till bakslag för tillväxten. När isen väl lossnar kan återhämtningen dock gå fortare än väntat. Några indikatorer har vänt upp ganska snabbt och sannolikheten för en starkare tillväxt än prognostiserat överväger riskerna för en svagare tillväxt. KPI KPIF Källa: SCB och ESV 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Avmattningen i ekonomin och effekten av ändrade skatteregler inom framför allt kapitalskatteområdet medför en relativt svag utveckling av den offentliga sektorns skatteintäkter 213. I år ökar skatteintäkterna med 2,6 procent. Den underliggande ökningen, exklusive ändrade skatteregler, uppgår dock till 3,3 procent. Intäkterna från skatt på arbete, som utgör nära 6 procent av de totala skatteintäkterna, dämpas som en följd av den försämrade arbetsmarknaden. Den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, utvecklas i år svagare än föregående år. Den svagare utvecklingen förklaras av att sysselsättningen stagnerar och att löneökningstakten dämpas. Skatt på kapital minskar till följd av att bolagsskatten sänks och att skattskyldigheten för investeringsfonder slopas. Skatt på kapital från företag påverkas även av lägre företagsvinster som främst beror på den långsamma återhämtningen i Europa. Även intäkterna från skatt på kapital från hushållen dämpas när ränteinkomster och kapitalvinster är låga. Den svaga konjunkturen och en försämrad arbetsmarknad påverkar även hushållens konsumtion, vilket gör att skatteintäkterna från framför allt mervärdesskatt ökar långsamt i år. Intäkterna från mervärdesskatt påverkas också av den låga investeringsnivån och av att bostadsinvesteringarna fortsätter minska under 213. Intäkterna från energiskatt minskar på grund av en lägre bensinförsäljning. År 214 förbättras konjunkturen och skatteintäkterna börjar öka i en snabbare takt. Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar nästa år med 3,8 procent. Intäkterna från skatt på arbete stiger snabbare än i år som en följd av att sysselsättningen och löneökningstakten ökar något. Situationen för företagen blir också ljusare vilket innebär att vinsterna utvecklas starkare och intäkterna från skatt på kapital börjar stiga igen. Även skatteintäkterna från konsumtion utvecklas starkare när hushållens konsumtion och investeringarna stiger i en snabbare takt. Diagram 5. Årlig förändring av underliggande skatteintäkter Procent Arbete Kapital Konsumtion Totala skatter exkl. skatteändringar Totala skatter inkl. skatteändringar Källa: SKV, ESV och Budgetpropositionen för 213 Procent Från 215 ökar skatteintäkterna snabbt när utvecklingen i ekonomin fortsätter att stärkas. Åren ökar skatteintäkterna med 5 procent i genomsnitt per år. Ökningen beror främst på den fortsatta återhämtningen på arbetsmarknaden som leder till en stark uppgång av intäkterna från skatt på arbete. Skattekvoten beräknas i år uppgå till 44,3 procent av BNP, vilket är samma nivå som 212. Skattekvoten är därmed konstant trots att ändrade skatteregler bidrar till att intäkterna i år minskar med 13 miljarder kronor, motsvarande,3 procent av BNP. Det förklaras främst av att intäkterna från skatt på arbete ökar något snabbare än BNP EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Diagram 6. Totala skatteintäkter och skattekvoten Procent av BNP Skatt på arbete Skatt på arbete utgör knappt 6 procent av de totala skatteintäkterna och består av direkta och indirekta skatter, där lönesumman utgör en gemensam skattebas. De direkta skatterna påverkas även av utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år och nästa år ökar skatt på arbete med drygt 3,5 procent. Från och med 215 ökar skatteintäkterna starkare till följd av återhämtningen på arbetsmarknaden Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) Källa: SKV och ESV 43 Tabell 6. Skatt på arbete /Procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt (%) 3,6 3,7 3,7 3,5 4,6 4,9 4,5 År 214 sjunker skattekvoten marginellt och är därefter i det närmaste konstant och uppgår till 44,2 procent i slutet av prognosperioden. Minskningen beror främst på den låga utvecklingen av punktskatterna de närmaste åren. Det är främst statens skatteintäkter som påverkas av avmattningen i ekonomin. Det beror på att de mer konjunkturkänsliga skatteslagen, skatt på kapital och konsumtion, i huvudsak är statliga skatter. Dessa fortsätter att utvecklas svagt i år. En ytterligare förklaring till att statens skatteintäkter växer svagt är de skattesänkningar som genomförts. Kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter är till stor del beroende av lönesumman, vilken ökar snabbare än de övriga skattebaserna. Tabell 5. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring Staten,5 -,6 2, 4,3 5,1 5,1 4,5 Kommunsektorn 2,9 4,5 3,7 3, 4,2 4,7 4,4 ÅP-systemet 6,4 3,2 2,3 3,1 5,2 4,6 4,5 Källa: SKV och ESV Samtliga skatteintäkter finns redovisade i slutet av kapitlet. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras i avsnitt 8. Källa: SKV och ESV Höga pensionsutbetalningar håller uppe direkta skatter på arbete i år I år utvecklas utbetalda löner svagt medan utbetalda pensioner och arbetsmarknadsersättningar växer starkare. De höga pensionsutbetalningarna dämpar försvagningen av de direkta skatterna på arbete. Pensionerna ökar i år till följd av att indexeringen av pensionerna inte påverkas av försvagningen på arbetsmarknaden förrän 214. Även arbetsmarknadsersättningar ökar som en följd av att arbetslösheten stiger, men de utgör dock en liten och minskande andel av skattebasen. Från och med 215 sker en återhämtning på arbetsmarknaden, vilket innebär att arbetsmarknadsersättningarna sjunker medan utbetalda löner ökar snabbt. Tabell 7. Skattebaser Procentuell förändring om inget annat anges Nivå Utbetalda löner ,7 2,9 3,4 4,6 4,8 4,5 Aktivitets-och sjukersättning 34-6,1-5,6-6,1-4,7-3, -2, Sjukpenning och föräldrapenning 53 6,7 2,4 1,2 4, 4,3 4, Arbetsmarknadsersättningar 3 3,7 6,9-4,9-9,8-9,7-5,4 Pensioner 358 5,9 5,3 1,5 2,8 4,5 4,3 Taxerad inkomst ,1 3,3 2,7 3,9 4,4 4,3 Beskattningsbar förvärvsinkomst 177 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 4,5 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Intäkterna från direkta skatter på arbete uppgår i år till 526 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 5 procent av de totala intäkterna från skatt på arbete. Den statliga inkomstskatten är stabil över tiden och uppgår till knappt 1 procent av de totala inkomstskatterna. Diagram 7. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Direkta skatter på arbete Källa: SKV och ESV Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Skattereduktionerna beräknas i år till knappt 2 miljarder kronor. Reduktionen för den allmänna pensionsavgiften uppgår till 1 miljarder kronor och jobbskatteavdraget till 85 miljarder kronor. Reduktionen för HUS-avdrag uppgår till 17 miljarder kronor. Huvuddelen av reduktionerna avser ROT-tjänster som har nått en stabil nivå. RUT-tjänster beräknas i år till knappt 3 miljarder kronor och väntas öka till nästan 4 miljarder kronor 217. Kommunernas skatteunderlag ökar nu något snabbare jämfört med föregående prognos. Ökningen är dock betydligt lägre än de av regeringen fastställda kommunala uppräkningsfaktorerna för 213. Avvikelserna mellan aktuella och fastställda uppräkningsfaktorer innebär att kommuner och landsting kommer att få stora återbetalningar både 213 och 214, med 11 miljarder kronor respektive 9 miljarder kronor, medan de kommer att få betala tillbaka 3 miljarder kronor Tabell 8. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 3, 4,3 3,4 3,1 4,2 4,7 4,5 Föregående prognos 3, 4,2 3, 3, 4,1 4,6 4,5 Fastställda 2,3 4,1 4,1 Källa: SKV och ESV Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman Indirekt skatt på arbete består av arbetsgivar- och egenavgifter samt särskild löneskatt som tas ut på pensionskostnader och vissa förvärvsinkomster. Intäkterna påverkas i huvudsak av förändringar i lönesumman och avgiftssatserna. De indirekta skatterna på arbete beräknas till 447 miljarder kronor 213. Det är en ökning med 16 miljarder kronor eller knappt 4 procent från 212. I likhet med direkt skatt på arbete ökar indirekt skatt på arbete relativt långsamt de två första prognosåren men betydligt snabbare I genomsnitt förväntas skatteintäkterna öka med 4 procent per år under prognosperioden. Stöden till sysselsättningen fortsätter öka Regeringen har vidtagit ett flertal åtgärder för att öka sysselsättningen och minska arbetslösheten. Vissa åtgärder tar sikte på att minska lönekostnaderna, exempelvis nedsatta arbetsgivaravgifter för vissa grupper och i vissa regioner medan andra, exempelvis HUS- avdraget, syftade till att öka sysselsättningen och minska svartarbetet. De beloppsmässigt viktigaste sysselsättningsstöden är nedsatta arbetsgivaravgifter för ungdomar, HUSavdraget samt nystartsjobb. Nyttjandet av stöden har stigit kraftigt de senaste fyra åren och uppgår 213 till 47 miljarder kronor. Nedsättningen avseende nystartsjobb har sedan starten 27 stigit från,4 miljarder kronor till 6,2 miljarder kronor 213. En dämpad sysselsättningsutveckling leder till att antalet nystartsjobb minskar med 2 platser. Från 215 leder ett förbättrat läge på arbetsmarknaden till att antalet nystartsjobb ökar till 49 platser år 217. Nedsättningen ökar från 5,8 miljarder kronor 213 till 7,3 miljarder kronor 217. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Nedsättningar och skattereduktioner avseende sysselsättningsstöd Utfall Prognos Sjöfartsstöd Ungdomar Regional nedsättning Generell nedsättning Nystartsjobb Summa arbetsgivaravgifter RUT ROT Totalt Källa: SKV och ESV Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs till största delen av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt samt fastighetsskatt. Under prognosperioden beräknas skatt på kapital uppgå till mellan 1 och 11 procent av de totala skatteintäkterna. Tabell 1. Skatt på kapital /Procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt,(%) -4,1-3,5-2,4 5,7 6,9 5,9 5, Källa: SKV och ESV Hushållens skatt på kapitalinkomster som lägst 212 Hushållens skatt på kapitalinkomster beror på ränte- och utdelningsinkomster, ränteutgifter samt kapitalvinster. Hushållens inkomsträntor och utdelningar ökade med 13 miljarder kronor 212, vilket främst berodde på ökade utdelningar. I år sjunker räntorna och hushållens ränteinkomster minskar därmed. Även utdelningsinkomsterna minskar på grund av den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder. Utlåningsräntorna väntas i genomsnitt vara betydligt lägre i år än 212, vilket medför att ränteutgifterna minskar kraftigt. Från 215 väntas utlåningsräntorna öka, vilket gör att ränteutgifterna ökar i snabb takt. Högre utlåningsräntor samt en måttlig utveckling av bostadspriserna verkar dock återhållsamt på hushållens nyupplåning. Om man bortser från den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder är nettot av hushållens löpande kapitalinkomster, det vill säga utdelnings- och ränteinkomster minus avdrag för ränteutgifter, högre i år än 212. Trots att hushållens skulder successivt ökar något så är det först 216 som nettot av inkomster och utdelningar samt avdrag är lägre än 212. Det förklaras av att räntenivåerna är lägre Eftersom ränteutgifterna är mycket högre än ränteinkomsterna och utdelningarna så innebär de lägre räntenivåerna att statens skatteintäkter blir högre. Hushållens kapitalvinster minskade 211 med 5 miljarder kronor. Det berodde främst på en lägre omsättning på bostadsmarknaden men även på börsnedgången. År 212 väntas hushållens kapitalvinster ha minskat med ytterligare 9 miljarder kronor, framför allt till följd av en fortsatt låg omsättning på bostadsmarknaden. För prognosåren antas kapitalvinsterna uppgå till drygt 3 procent av BNP. Nivån är något lägre än den genomsnittsliga andelen på 3,2 procent. Införandet av investeringssparkonton medför att prognosen för kapitalvinster avviker från det historiska medelvärdet. Diagram 8. Skatteunderlag för hushållens kapitalskatt Källa: SKV och ESV Kapitalvinster Avdrag för utgiftsränta m.m. Inkomstränta, utdelningar m.m EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 213

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Mot slutet av prognosperioden ökar kapitalvinsterna åter till följd av att den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder på sikt väntas medföra högre kapitalvinster genom minskade utdelningar. Företagen pressade av låg efterfrågan och stark krona År 212 väntas skatten på företagsvinster minska med 6 procent till 97 miljarder kronor, jämfört med året innan. Boksluten för förra året visade på en splittrad bild, där det finns stora skillnader mellan olika branscher. Företag inom verkstadsindustrin och råvaruproducenter visar en betydande försämring, medan bankerna har förbättrat sina resultat kraftigt jämfört med 211. År 212 var dock som helhet svagt för företagen. En svag tillväxt i våra viktigaste exportländer, framför allt i Europa, innebar en dämpad efterfrågan på svenska exportvaror, bland annat från skogs- och bilindustrin. Dessutom påverkade en starkare krona många exportföretag negativt. Vinsterna i företagssektorn föll därmed tillbaka, vilket medför att skatten på företagsvinster väntas minska. Effekter av sänkt bolagsskatt I år påverkas intäkterna från skatt på företagsvinster av att bolagsskatten sänks från 26,3 till 22 procent. Sänkningen finansieras delvis genom begränsningar av ränteavdragen, med utökade restriktioner mot så kallade räntesnurror. Effekten av förbud mot interna lån är svårbedömd och företagen kan finna andra möjligheter att hålla nere sina skattebetalningar. ESV har därför i prognosen endast räknat med ökade skatteintäkter om 6 miljarder kronor till följd av de begränsade ränteavdragen, jämfört med 9 miljarder kronor i budgetpropositionen för 213. Låga skatteintäkter från företagen i år Sänkningen av bolagskatten medför att skatten på företagsvinster fortsätter att minska i år. Regeländringarna bedöms medföra minskade skatteintäkter om drygt 1 miljarder kronor per år. Nedgången för företagen under 212 blev betydande och konjunkturnedgången blir utdragen. Lönsamheten förbättras dock redan under 213 och den underliggande skatten på företagsvinster ökar åter. I år beror återhämtningen framför allt på företagens anpassning till en lägre efterfrågan, med färre anställda och därmed lägre kostnader. Från 214 bidrar den ekonomiska återhämtningen till att skatten på företagsvinster ökar, med i genomsnitt 5 procent per år fram till slutet av prognosperioden. På grund av konjunkturnedgången minskar skatten på företagsvinster 212 till 2,8 procent av BNP. Sänkningen av bolagsskattesatsen medför i år att företagsskatten minskar ytterligare i relation till BNP, till 2,6 procent. Diagram 9. Skatt på företagsvinster Källa: SKV och ESV Företagsskatt (vänster axel) Företagsskatt andel av BNP (höger axel) Procent av BNP Avkastningsskatten rekordlåg i år Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. I år minskar skatteintäkterna kraftigt beroende på att statslåneräntan har sjunkit. Räntesatsen för avkastningsskatten i år bestäms av nivån på statslåneräntan den sista november 212. Den låga nivån på statslåneräntan på 1,49 procent medför att avkastningsskatten i år minskar med drygt 4 miljarder kronor och uppgår till 6 miljarder kronor. Även 214 är intäkterna från avkastningsskatten på en låg nivå, men en successivt stigande räntenivå medför därefter att avkastnings EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Det ekonomiska läget och penningpolitiken

Det ekonomiska läget och penningpolitiken Det ekonomiska läget och penningpolitiken SCB 6 oktober Vice riksbankschef Per Jansson Ämnen för dagen Penningpolitiken den senaste tiden (inkl det senaste beslutet den september) Riksbankens penningpolitiska

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Beräkning av S35-indikatorn

Beräkning av S35-indikatorn Rapport till Finanspolitiska rådet 7/ Beräkning av S35-indikatorn Elin Ryner Konjunkturinstitutet De åsikter som uttrycks i denna rapport är författarens egna och speglar inte nödvändigtvis Finanspolitiska

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Svensk finanspolitik 2013

Svensk finanspolitik 2013 Svensk finanspolitik 2013 Finanspolitiska rådets rapport Pressträff 15 maj, 2013 Rådets uppgift Rådets uppgift är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och i den ekonomiska politik

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009

Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Arbetsförmedlingens prognos för 2008 och 2009 Pressträff 3 juni 2008 Lena Liljebäck, tf GD Tord Strannefors, prognoschef Helene Dahlström Prognosantaganden PROGNOSANTAGANDEN Att den globala ekonomin växer

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING

Arbetsmarknadsutsikterna hösten Prognos för arbetsmarknaden SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2016 2018 SAMMANFATTNING Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 1 Arbetsmarknadsutsikterna i korthet Fortsatt stark arbetsmarknad Åren 2016-2018

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP TRÖG ÅTERHÄMTNING I OECD. Diagram 2 BNP i världen, OECD och tillväxtekonomierna 7 Sammanfattning Sverige går in i en högkonjunktur i år som förstärks något nästa år. Återhämtningen i omvärlden går trögt och i Europa dämpas utvecklingen av brexit. Arbetsmarknaden utvecklas starkt med

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092)

Yttrande om promemorian Ett förstärkt jobbskatteavdrag (Fi 2007/5092) Finansdepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE 20 augusti 2007 Dnr: 6-18-07 Yttrande om promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" (Fi 2007/5092) I promemorian "Ett förstärkt jobbskatteavdrag" beskriver

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2017 ESV 2017:56 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2017 ESV 2017:56 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport 2015

Finanspolitiska rådets rapport 2015 Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor

Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Analysavdelningen Marwin Nilsson 2011-03-07 Utveckling av sysselsättningsgrad mellan män och kvinnor Lågkonjunkturen drabbade männen hårdast Den globala recessionen som drabbade Sverige 2008 påverkade

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 7 november 13 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Läget i svensk ekonomi och den aktuella penningpolitiken Utmaningar på arbetsmarknaden

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA?

Varför högre tillväxt i Sverige än i euroområdet och USA? Varför högre tillväxt i än i euroområdet och? FÖRDJUPNING s tillväxt är stark i ett internationellt perspektiv. Jämfört med och euroområdet är tillväxten för närvarande högre i, och i Riksbankens prognos

Läs mer