Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september

2 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /2011 ISBN: Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: BrandXpictures Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli. Beräkningarna slutfördes den 29 augusti På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör ekonomistyrningsverket, 6 september

4 4 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 9 1 Den makroekonomiska utvecklingen _11 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter _ Inkomster i statens budget 17 3 Statens budget utgifter och saldo Utgifterna i statens budget Saldot i statens budget 24 4 De offentliga finanserna Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Finanspolitikens inriktning Jämförelse med andra prognosinstitut _ 35 5 Uppföljning av de budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket _ 37 6 Fördjupning - Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget _ Skatt på arbete _ Skatt på kapital _ Skatt på konsumtion och insatsvaror Övriga inkomster 44 7 Fördjupning - Utgifterna i statens budget UO 9 - Utgifter inom hälsovård, sjukvård och social omsorg _ UO 10 - Utgifter i sjukförsäkringen _ UO 14 - Arbetsmarknadsutgifter _ UO 15 och UO 16 - Studiestöds- och utbildningsområdet _ UO 26 - Statsskuldsräntor _ UO 27 - EU-avgiften Riksgäldens nettoutlåning 53 8 Tema - Utgiftsområdenas utveckling i relation till BNP Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Revideringar sedan föregående prognos 63 Appendix 67 Kontaktpersoner 87 ekonomistyrningsverket, 6 september

6 innehåll Förteckning över faktarutor Olika skuldbegrepp _ 34 Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik _ 34 Statens aktieportfölj under omvandling. 46 Ränteutgifter och räntekostnader 52 Räntebegreppet i den realekonomiska fördelningen _ 52 Riksgäldens nettoutlåning en speciell post på budgetens utgiftssida _ 55 Engångseffekter 79 Förändring av anslagsbehållningar 81 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal _ 10 Tabell 2. Försörjningsbalansen 11 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden _ 13 Tabell 4. Löner och priser samt reporänta _ 14 Tabell 5. Skatt på arbete 15 Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer _ 15 Tabell 7. Skatt på kapital _ 16 Tabell 8. Skatt på konsumtion 16 Tabell 9. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Tabell 10. Realfördelade utgifter _ 22 Tabell 11. Utgifter på statens budget m.m Tabell 12. Statens budget i sammandrag 24 Tabell 13. Finansiellt sparande i offentlig sektor och delsektorer 27 Tabell 14. Finansiellt sparande i staten _ 28 Tabell 15. Inkomster och utgifter i kommunal sektor _ 29 Tabell 16. Konsumtion kommunsektorn 30 Tabell 17. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet 32 Tabell 18. Dekomponering av skuldkvotens förändring 33 Tabell 19. Förändring finansiellt sparande och finansiell politik _ 34 Tabell 20. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 37 Tabell 21. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna _ 38 Tabell 22. Skattereduktioner, direkta skatter på arbete 39 Tabell 23. Indirekta skatter på arbete 40 Tabell 24. Särskild löneskatt _ 40 Tabell 25. Nedsättningar indirekta skatter _ 41 Tabell 26. Skatt på energi och miljö _ 44 Tabell 27. Arbetsmarknadsutgifer 49 Tabell 28. Andel arbetslösa 50 Tabell 29. Områden med sjunkande nominella utgifter 57 Tabell 30. Områden som ökar långsammare än BNP 58 Tabell 31. Områden som ökar i takt med BNP _ 59 Tabell 32. Områden som ökar snabbare än BNP 59 Tabell 34. Makroekonomisk utveckling, revideringar sedan föregående prognos _ 63 Tabell 35. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos _ 64 Tabell 36. Utgifter på statens budget, revideringar sedan föregående prognos 65 Tabell 37. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan föregående prognos 65 6 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

7 innehåll Figurförteckning Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser _ 11 Figur 2. Hushållens konsumtion och sparande _ 12 Figur 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet 13 Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden _ 14 Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten 15 Figur 6. Inkomster i statens budget _ 17 Figur 7. Utgifter i statens budget _ 21 Figur 8. Faktiskt och underliggande saldo 24 Figur 9. Underliggande inkomster och utgifter i staten 25 Figur 10. Årsvis förändring av det underliggande saldot _ 25 Figur 11. Finansiellt sparande i offentliga sektorn och dess delsektorer 27 Figur 12. Resultat, konsumtionsvolym och reala intäkter av skatter och bidrag 31 Figur 13. Statsskuld och skuldkvot 33 Figur 14. Prognosjämförelse, BNP-tillväxt 2012 _ 35 Figur 15. Prognosjämförelse, finansiellt sparande i offentlig sektor 2012 _ 36 Figur 16. Direkta skatter på arbete 39 Figur 17. Skattebaser för hushållens totala kapitalskatt fördelad på överskott och underskott av kapital _ 41 Figur 18. Hushållens kapitalvinster 42 Figur 19. Företagsskatten nominellt och i relation till BNP 42 Figur 20. Årlig förändring för mervärdesskatt och hushållens konsumtion _ 43 Figur 21. Mervärdesskatteintäkter och mervärdesskatteintäkter i förhållande till BNP 43 Figur 22. Intäkter från energi- och koldioxidskatt _ 44 Figur 23. Inkomster av statens aktier _ 45 Figur 24. Ohälsotalet och helårsekvivalenter i sjukförsäkringen _ 48 Figur 25. Räntor på statsskulden _ 51 Figur 26. EU-avgiften för Sverige _ 52 Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2011 _ 68 Appendix 2. Volymer _ 69 Appendix 3. Utgifter på statens budget , jämförelse med VÅP och föregående prognos 70 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med VÅP och föregående prognos _ 71 Appendix 5. Skattebasernas utveckling Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten _ 75 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning _ 76 Appendix 9. Infrastruktsatsningar _ 77 Appendix 10. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot _ 78 Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar _ 81 Appendix 12. Utfall på statens budget 2010 och utfall/prognos för 2011 per månad 82 Appendix 13. Prognosförändring för 2011 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli 84 Appendix 14. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande _ 86 Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 16. Beräkningsförutsättningar _ 87 ekonomistyrningsverket, 6 september

8 8 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

9 sammanfattning Sammanfattning Sveriges ekonomi bromsar in Utsikterna för svensk ekonomi har försämrats påtagligt på kort tid. Trots det väntas BNP i år växa med 4,1 procent, tack vare ett starkt utfall för första halvåret. Framöver ser det bistrare ut, indikatorerna pekar nedåt. Nästa år väntas en BNP-tillväxt på måttliga 1,7 procent. Riskbilden är övervägande negativ med en påtaglig risk för sämre utveckling. I år väntas de offentliga finanserna visa ett överskott motsvarande 0,3 procent av BNP. Det är endast tack vare ett starkt finansiellt sparande i ålderspensionssystemet som den offentliga sektorn visar överskott. I såväl staten som kommunsektorn väntas det finansiella sparandet bli negativt. Nästa år beräknas den offentliga sektorns finansiella sparande öka till 0,6 procent av BNP, trots den svaga tillväxten i ekonomin. Förstärkningen av sparandet nästa år sker i staten. Det beror i hög utsträckning på att finanspolitiken är åtstramande, vilket den i grunden alltid är, om inga aktiva beslut fattas i annan riktning. Överskottsmålet nås 2012, under förutsättning att prognosen slår in hela perioden , enligt de indikatorer som används för avstämning mot målet. Marginalerna till utgiftstaket är i närtid stora, men för att inte riskera att överskrida det föreslagna taket 2015 kan för närvarande permanenta reformer på utgiftssidan om högst 20 miljarder kronor genomföras, om tillräcklig säkerhetsmarginal ska beaktas. I år beräknas saldot i statens budget uppgå till 62 miljarder kronor, vilket är 66 miljarder kronor starkare än statens finansiella sparande. Försäljningsinkomster och stora periodiseringseffekter, skillnaden mellan inbetalade och debiterade skatter, stärker saldot i statens budget i år men de påverkar inte statens finansiella sparande. Även nästa år väntas överskott i statens budget. I slutet av 2011 väntas Maastrichtskulden uppgå till cirka 35 procent av BNP, varav huvuddelen utgörs av statsskulden, 30 procentenheter. Statsskulden sjunker Skuldminskningen förra året skedde, trots ett negativt budgetsaldo, som ett resultat av att den starka kronan medförde en lägre värdering av skulden i utländsk valuta. I år och nästa år minskar skulden i huvudsak tack vare överskotten i statens budget. Under 2013 beräknas skuldnivån sjunka under miljarder kronor. Resultaten i den kommunala sektorn fortsätter att vara tillräckliga för att klara balanskravet, trots att konsumtionen stiger med i genomsnitt 0,7 procent per år Resultaten är dock inte höga nog för att uppfylla god ekonomisk hushållning, som brukar definieras som ett överskott motsvarande 2 procent av skatter och bidrag. Det kommunala balanskravet gör att resultat och sparande i sektorn inte varierar mycket över tid. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet uppgår i år till 20 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP, men väntas bli lägre framöver, 0,2 0,3 procent av BNP. Den senaste tidens nedgång på aktiemarknaderna väntas, i viss utsträckning, bromsa pensionsutgifterna Risk för tvärnit Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession i USA eller Europa. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt och svagare offentliga finanser är betydande. ekonomistyrningsverket, 6 september

10 sammanfattning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor om inget annat anges BNP, fasta priser, procentuell förändring 4,3 3,3-0,6-5,3 5,7 4,1 1,7 2,9 2,9 3,1 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad 4,6 3,4-0,8-5,3 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2,8 Hushållen, real disponibel inkomst 3,8 5,4 3,2 1,6 1,4 3,5 3,0 2,1 2,2 2,0 Hushållen, sparkvot 0,4 2,0 5,0 6,9 5,0 6,1 7,0 6,0 4,8 3,3 Hushållen, sparkvot inklusive tjänstepensioner m.m. 6,6 8,8 11,2 12,9 10,8 11,5 12,3 11,2 9,9 8,5 Lönesumma, procentuell förändring 5,2 6,9 4,2 0,3 3,0 5,5 3,4 4,2 4,9 4,7 Arbetslöshet 1 7,1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,5 7,6 7,4 6,9 6,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,2 0,3 0,6 1,5 2,6 3,6 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 1,1 2,4 1,4-0,8-0,6-0,1 0,6 1,7 2,7 3,6 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1 0,1-0,1-0,3 0,2-0,2-0,3-0,4-0,3-0,3 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,0 1,1 1,0 0,2 0,2 0,6 0,3 0,2 0,2 0,2 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, procent av BNP 1,0 1,8 2,3 0,9 0,5 0,5 1,1 1,9 2,7 3,3 Statsskuld, procent av BNP 41,4 35,7 33,1 37,2 33,7 30,3 28,9 26,1 22,3 17,9 Skattekvot, procent av BNP 48,3 47,3 46,4 46,8 45,9 45,1 45,2 45,2 45,2 45,2 Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Budgetsaldo Engångseffekter i statens budget Underliggande budgetsaldo I procent av arbetskraften, år, enligt ILO. 10 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

11 den makroekonomiska utvecklingen 1 Den makroekonomiska utvecklingen Svensk ekonomi fortsatte att öka starkt det andra kvartalet i år. Ökningen av exporten bromsades dock upp och hushållens konsumtion var svag både första och andra kvartalet. Utsikterna för kommande kvartal har försämrats. Tillväxten i både USA och Europa har dämpats och indikatorerna för den framtida produktionen har försvagats markant både i omvärlden och i Sverige. Turbulensen på de finansiella marknaderna den senaste tiden och oron för en ny global lågkonjunktur leder till att svenska hushåll är försiktiga med att konsumera. Därmed väntas BNP endast öka med 1,7 procent nästa år, 2,0 procent i kalenderkorrigerade termer. De starka utfallen för första och andra kvartalet innebär att BNP-tillväxten överstiger 4 procent i år. För åren efter 2012 grundar sig prognosen på en bedömning av nivån på potentiell BNP. Eftersom det finns lediga resurser i utgångsläget ökar BNP snabbare än potentiell tillväxt Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade värden Miljarder kronor 990 Procent 6 Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession varken i USA eller i Europa. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör dock ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt är betydande. Låg tillväxt i ekonomin 2012 Svensk export har ökat starkt det senaste året. Nu har dock ökningstakten bromsat in och statistik avseende orderingången tyder på att exportökningen blir mer dämpad de kommande kvartalen. Den tröga återhämtningen i USA och Europa och vikande indikatorer för tillväxten inköpschefsindex indikerar nu svag, eller ingen, tillväxt i flertalet länder leder till en långsammare ökning av svensk export. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring: Hushållens konsumtion 3,4 2,2 2,0 3,2 3,5 3,5 Offentlig konsumtion 2,5 0,6 0,0 0,4 0,2 0,6 Fasta investeringar 7,1 8,3 7,0 6,3 5,6 5, Lager 1 2,1 0,5-0,6 0,0 0,0 0,0 Export 11,0 8,0 4,3 6,2 5,9 5,7 Import 12,8 7,1 4,8 6,9 6,5 6,1 Nettoexport 1 0,0 0,9 0,0 0,0 0,1 0,1 BNP 5,7 4,1 1,7 2,9 2,9 3,1 BNP, kalenderkorrigerad 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2, Årlig procentuell förändring Miljarder kronor, kvartalsvärden Ökningen av antalet sysselsatta dämpades under andra kvartalet och den lägre ekonomiska tillväxten de kommande kvartalen har en återhållande effekt på efterfrågan på arbetskraft. Sysselsättningen väntas därför öka svagt under 2012 och arbetslösheten stiger något från nuvarande nivå. Efter 2012 stiger sysselsättningen snabbare igen och arbetslösheten sjunker till som lägst 6,3 procent Förändring i procent av BNP föregående år. Mot bakgrund av hushållens relativt starka inkomstutveckling var konsumtionen svag både första och andra kvartalet i år. Hushållens konfidensindikator har gått ner betydligt sedan årsskiftet. Hushållen är sannolikt påverkade av den oro för en sämre global ekonomisk utveckling som har präglat hela första halvåret. De har också påverkats av höga priser på el och bensin och de snabba höjningarna av bostadsräntorna under våren. Så länge det är turbulens på de finansiella marknaderna, skuldkris råder och ekonomistyrningsverket, 6 september

12 den makroekonomiska utvecklingen tillväxten i omvärlden är svag, väntas hushållen vara försiktiga med att konsumera. En faktor som kan mildra dämpningen av konsumtionen är att bostadsräntorna på längre löptider har sjunkit och att Riksbanken inte väntas höja reporäntan lika snabbt som tidigare. Hushållens konsumtion väntas öka relativt svagt både i år och nästa år. Det leder till att sparkvoten stiger, från en redan hög nivå, både i år och nästa år. Figur 2. Hushållens konsumtion och sparande Procent Procent Konsumtion, procent Real disponibel inkomst Sparkvot Anm.: Sparkvoten avser hushållens sparande, exklusive sparande i tjänstepensioner m.m., som andel av disponibel inkomst Investeringarna har stigit kraftigt under det senaste året men nivån är fortfarande lägre än före krisen. Stark produktion hittills i år och stigande kapacitetsutnyttjande talar för att investeringarna ökar mycket Ökningstakten bromsar dock in under 2012 bland annat som en följd av att produktionen inte stiger lika snabbt längre, vilket minskar behovet av investeringar. Ombyggnadsinvesteringarna ökade kraftigt förra året, bland annat som en följd av HUS-avdraget, och de fortsätter att öka något i år. Därefter ligger de i det närmaste stilla när utnyttjandet av HUS-avdraget inte väntas fortsätta att öka. Nybyggnadsinvesteringarna, som ligger på en låg nivå i dagsläget, väntas dock öka snabbt de kommande åren. De offentliga investeringarna, som har legat på en hög nivå de senaste kvartalen, väntas sjunka framöver som en följd av att investeringarna i vägar och järnvägar blir mindre nästa år. Investeringarna i lager har legat på en hög nivå både första och andra kvartalet i år. Även om de väntas bli betydligt lägre kommande kvartal ger de ändå ett relativt stort bidrag till BNP-tillväxten i år. Nästa år blir förhållandet det omvända, då sänker lagerinvesteringarna BNP-tillväxten med 0,6 procentenheter. Importen ökade kraftigt 2010, vilket ledde till att bidraget till BNP-tillväxten från utrikeshandeln blev negativt, trots den starka exporten. I år bromsar importen in mer än exporten, vilket leder till att nettoexporten blir positiv. Åren därefter ligger bidraget från utrikeshandeln kring nollstrecket. Sammantaget ökar BNP starkt 2011 men betydligt långsammare Prognosen för 2011 och 2012 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. För åren görs prognosen från utbudssidan. Det innebär att prognosen grundas på en bedömning av den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån i ekonomin, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2012 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå som inte nås förrän mot slutet av prognosperioden eftersom återhämtningen tappar fart under BNP stiger därmed snabbare än potentiell tillväxt Efterfrågan på arbetskraft dämpas Antalet sysselsatta fortsatte att öka snabbt första kvartalet i år. Det andra kvartalet försvagades dock ökningstakten. Den långsammare produktionsökningen framöver dämpar efterfrågan på arbetskraft. Indikatorerna tyder också på en inbromsning i sysselsättningsökningen. Företagens anställningsplaner ligger fortfarande på en relativt hög nivå men nivån har sjunkit de senaste månaderna. Antalet nyanmälda lediga platser har också, efter korrigering för säsongsvariationer, varit lägre de senaste månaderna än tidigare under året. Därmed väntas sysselsättningen öka svagt i slutet på innevarande år och i det närmaste vara oförändrad under Antalet arbetade timmar har ökat långsammare än sysselsättningen hittills i år, vilket bland annat beror på att den överenskomna arbetstiden har sjunkit något, sjukfrånvaron har börjat stiga något igen och övertidsuttaget har varit mindre än förra året. Kommande år väntas antalet arbetade timmar och sysselsättningen öka i ungefär samma takt. Produktiviteten, alltså produktionen per arbetad timme, har fortsatt stiga snabbt i år men som en följd av att produktionen bromsar in väntas också produktivitetstillväxten dämpas. Nästa år ökar därmed produktiviteten betydligt långsammare än i år, framför allt inom industrin där den har stigit mycket kraftigt det senaste året. 12 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

13 den makroekonomiska utvecklingen Figur 3. Antalet sysselsatta och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Tusental Sysselsatta Arbetslöshet Procent av arbetskraften Arbetslösheten har fortsatt att falla första halvåret i år. Som en följd av att sysselsättningsökningen bromsar in väntas arbetslösheten stiga något under Därefter fortsätter den att minska, till 6,3 procent Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år 1 stiger till 80 procent 2013, vilket är i linje med den nivå som rådde 2008, innan sysselsättningen föll. ESV bedömer att sysselsättningsgraden kan fortsätta stiga även som ett resultat av de reformer som genomförts under de senaste åren inom arbetsmarknadsområdet, exempelvis jobbskatteavdragen samt stramare regler för arbetslöshetsunderstödet och inom sjukförsäkringsområdet. Reformerna väntas både öka arbetskraftsutbudet och pressa ner jämviktsarbetslösheten. Det är svårt att bedöma hur stora effekterna av sådana reformer blir och hur lång tid det tar innan de får fullt genomslag på sysselsättningen men vi räknar med att de fortsätter ha en positiv effekt på arbetsmarknaden under hela prognosperioden. År 2015 beräknas den reguljära sysselsättningsgraden ligga på 81,3 procent Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om Utfall Prognos ej annat anges: BNP, fp 5,4 4,1 2,0 2,9 3,0 2,8 Produktivitet 3,6 2,8 1,8 2,1 1,9 1,9 Arbetade timmar 1,9 1,6 0,2 0,7 1,1 0,9 Medelarbetstid 0,9-0,5-0,1 0,1 0,0 0,0 Sysselsatta 1,1 2,1 0,3 0,7 1,1 0,9 Arbetskraft 1,1 1,1 0,4 0,4 0,6 0,4 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,4 7,5 7,6 7,4 6,9 6,3 Öppen arbetslöshet 1,2 6,0 5,5 5,9 5,9 5,7 5,2 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Låga löneökningar och fallande inflation under resten av 2011 Enligt Statistiska centralbyråns konjunkturlönestatistik är löneökningstakten för närvarande låg och den väntas vara dämpad under hela När löneavtalen ska börja förhandlas om under hösten 2011 är läget på arbetsmarknaden mycket bättre än det var då avtalen för 2010 och 2011 slöts. Inbromsningen av tillväxten i ekonomin, försvagningen av efterfrågan på arbetskraft samt det turbulenta läget på de finansiella marknaderna och oron för en ny recession i världsekonomin har dock sannolikt en återhållande effekt på lönekraven. Löneökningarna väntas ändå bli högre 2012 än Åren därefter ökar lönerna snabbare i takt med att resursutnyttjandet stiger. Den underliggande inflationen är nu låg, framför allt som en följd av den snabbt stigande produktiviteten som dämpar kostnadstrycket i företagen. Den kraftiga höjningen av energipriserna under det första halvåret har dock dragit upp inflationen. De kommande månaderna väntas energipriserna falla, vilket 1 Den totala sysselsättningsgraden i åldrarna år ökar inte lika mycket som den reguljära i åldrarna år eftersom personer i åldrarna år, vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, ökar som andel av befolkningen de kommande åren. 2 Löneökningstakten uträknad från utvecklingen av lönesumman (timlön enligt NR) är i år betydligt högre än timlönen enligt konjunkturlönestatistiken. Lönesumman, det vill säga antalet arbetade timmar multiplicerat med timlönen, har under första halvåret i år ökat betydligt starkare än vad utvecklingen av antalet arbetade timmar och timlönen enligt konjunkturlönestatistiken indikerar. Förra året var förhållandet det omvända. ESV bedömer att skillnaden består under resten av året. Lönesumman, som är en viktig skattebas, ökar därmed starkt. ekonomistyrningsverket, 6 september

14 den makroekonomiska utvecklingen leder till att inflationen enligt KPIF (KPI-inflationen exklusive effekter av räntehöjningar) sjunker. Som en följd av den svagare efterfrågan i ekonomin och ett fortsatt lågt kostnadstryck förblir den underliggande inflationen låg under Därefter leder det stigande resursutnyttjandet och den högre löneökningstakten till att inflationen stiger igen. Figur 4. KPI och KPIF, årlig procentuell förändring, kvartalsvärden Procent KPI KPIF Procent Inflationen enligt KPI är nu betydligt högre än den underliggande inflationen enligt KPIF. Detta beror huvudsakligen på den snabba höjningen av bostadsräntorna under första halvåret. Den senaste tiden har dock bostadsräntorna på lite längre löptider sänkts något men ESV räknar med att de kommer att höjas igen framöver och att höjningarna fortsätter de kommande åren, om än i betydligt långsammare takt än det senaste halvåret. Därmed kommer inflationen enligt KPI fortsätta att vara högre än inflationen enligt KPIF de närmaste åren. Skillnaden avtar dock och mot slutet av prognosperioden sammanfaller de båda måtten då räntorna nått sin jämviktsnivå Risk för betydligt svagare tillväxt Prognosen förutsätter att oron på de finansiella marknaderna dämpas framöver och att det inte blir en ny recession i USA eller i Europa. Osäkerheten om den framtida konjunkturutvecklingen är dock stor. Skuldproblemen i både USA och Europa utgör ett hot mot världsekonomin och risken för en svagare tillväxt är betydande. De kraftiga börsfallen kan få effekter på den reala ekonomin eftersom hushållens förmögenhetsvärden sänks och de blir försiktiga med att konsumera och företagen avvaktar med investeringar när efterfrågan viker. Om efterfrågan viker kraftigt den närmaste tiden kan det bli en långvarig global lågkonjunktur då det finns få verktyg att ta till i länder med hög skuldkvot för att få igång tillväxten igen. Räntorna är redan låga och det finns små utrymmen för finanspolitiska stimulanser eftersom flertalet länder måste höja skatterna och sänka utgifterna för att sanera sina skulder. Blir lågkonjunkturen långvarig kan det också sänka den potentiella BNPnivån på lite längre sikt eftersom det riskerar att leda till att arbetslösheten permanentas på en högre nivå än prognostiserat. Tabell 4. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,5 2,2 3,0 3,3 3,6 3,7 Timlön, NR 1 0,9 3,8 3,1 3,4 3,7 3,8 Lönesumma 3,0 5,5 3,4 4,2 4,9 4,7 KPI 1,2 2,9 1,7 2,0 2,2 2,1 KPIF 2 2,0 1,4 0,9 1,4 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,4 42,8 44,0 44,8 45,6 46,6 Reporänta, värde vid årets slut 1,25 2,25 2,75 3,50 3,75 3,75 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 14 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

15 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar i genomsnitt med 4,2 procent per år under prognosperioden. Ökningstakten är dock lägre i början av perioden då framförallt intäkterna från skatt på kapital och konsumtion utvecklas svagt. I slutet av prognosperioden stiger intäkterna snabbare i samband med återhämtningen i ekonomin. Skattekvoten minskar med 0,7 procentenheter 2011 och beräknas uppgå till 45,1 procent av BNP, för att ligga kvar på ungefär samma nivå till Nedgången i år beror bland annat på höjningen av det särskilda grundavdraget för pensionärer samt att intäkterna från hushållens kapitalskatter minskar och att mervärdesskatteintäkterna utvecklas svagt. Sedan 2007 har beslutade skattesänkningar sänkt skattekvoten med i storleksordningen 3,5 procentenheter. Senast skattekvoten var på nivån 45 procent av BNP var så långt tillbaka som i början av 1980-talet. Vid en jämförelse med flertalet europeiska länder bör man beakta att Sverige, till skillnad från många andra länder, beskattar transfereringar såsom pension, arbetslöshetsersättning, sjukpenning och föräldrapenning. Ett system med obeskattade transfereringar skulle medföra ett par procentenheter lägre skattekvot. Figur 5. Totala skatteintäkter och skattekvoten Miljarder kronor Procent av BNP 55 Skatt på arbete Tabell 5. Skatt på arbete Miljarder kronor/ Procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 0,7 4,0 3,6 4,3 4,7 4,6 Intäkterna från skatt på arbete beror framför allt på hur antalet arbetade timmar och timlönen, det vill säga lönesumman, utvecklas. Lönesumman är skattebas för både inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Andra faktorer som påverkar inkomstskatterna är utvecklingen av pensioner och andra skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelning och inflation. I år ökar intäkterna från skatt på arbete något mindre än lönesummans ökning. Detta beror främst på skattesänkningar för pensionärer och en relativt svag utveckling av pensionsutbetalningarna. Under prognosperioden beräknas intäkterna från skatt på arbete öka med i genomsnitt 4,2 procent per år. Intäkterna ökar något som andel av BNP nästa år för att sedan minska under slutet av prognosperioden. Tabell 6. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 2,35 3,11 3,70 4,21 4,52 4,40 Föregående prognos 2,44 2,67 4,14 4,45 4,12 4,17 Fastställda 1,90 1, Totala skatteintäkter Skattekvot (höger axel) I år beräknas kommunernas skatteunderlag öka med 3,1 procent, vilket är betydligt högre än den i budgetpropositionen för 2011 fastställda uppräkningsfaktorn. Däremot ökar skatteunderlaget långsammare än vad lönesumman gör. Den lägre ökningstakten beror främst på höjningen av det särskilda grundav- ekonomistyrningsverket, 6 september

16 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget draget för pensionärer. Höjningen innebär ett skattebortfall på 7,5 miljarder kronor, som kommunerna kompenserats för genom en höjning av det generella statsbidraget. Den underliggande ökningen 2011, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår till 4,5 procent. Nästa år beräknas kommunernas skatteunderlag öka med 3,7 procent, vilket är något mer än lönesummans ökning. Skatt på kapital Tabell 7. Skatt på kapital Miljarder kronor/ Procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 19,7-0,1 2,6 6,8 7,4 8,3 Skatt på kapital utgörs till största delen av skatt på företagsvinster, hushållens kapitalskatter, avkastningsskatt samt fastighetskatt och fastighetsavgift. Kapitalskatterna är de mest volatila skatterna. I samband med konjunkturnedgången 2008 föll intäkterna från dessa skatter med över 20 procent. Under 2010 beräknas dock en återhämtning ha skett, framför allt för bolagsskatten och skatten på hushållens kapitalvinster, vilket även bekräftas av Skatteverkets preliminära taxeringsutfall. Skatten på hushållens kapitalvinster beräknas ha ökat med 30 procent och bolagsskatterna med 23 procent. Intäkterna från bolagsskatten uppgår därmed till en något högre nivå än 2007, det vill säga före konjunkturnedgången. I år väntas hushållens kapitalvinster åter minska, vilket framför allt beror på en lägre omsättningen på bostadsmarknaden och nedgången på aktiemarknaden. Bolagsskatterna fortsätter dock att öka i år och nästa år, men med en betydligt lägre utvecklingstakt än Nästa år ökar kapitalskatterna med 2,6 procent. Förutom en måttlig ökning av bolagsskatten ökar även avkastningsskatten på grund av en högre statslåneränta. Fastighetsavgiften ökar på grund av den förenklade fastighetstaxeringen på småhus, och dessutom ger en ökad omsättning på fastighetsmarknaden ökade stämpelskatter. Skatt på konsumtion Tabell 8. Skatt på konsumtion Miljarder kronor/ Procent Nivå, mdkr Utvecklingstakt, procent 6,3 1,7 3,5 4,5 4,3 4,7 I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Intäkterna från mervärdesskatt uppgår till 333 miljarder kronor 2011 och utgör närmare 75 procent av de totala konsumtionsskatterna och drygt 21 procent av de totala skatteintäkterna. Den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Till följd av att intäkterna från punktskatter utvecklas svagt under prognosperioden väntas intäkterna från konsumtionsskatterna minska något som andel av BNP. Intäkterna från mervärdesskatt ökar något snabbare än hushållens konsumtion under prognosperioden, vilket främst beror på att investeringarna väntas öka. Även sammansättningseffekter i hushållens konsumtion med en större andel bilar och övriga tjänster, som beskattas med den högsta skattesatsen, påverkar utvecklingen. Sammantaget innebär detta att intäkterna från mervärdesskatt ökar som andel av BNP, undantaget Övriga intäkter från skatt på energi, alkohol och tobak utvecklas långsammare än BNP under prognosperioden. Statens skatteintäkter Statens skatteintäkter ökar i genomsnitt med 4,3 procent under perioden I år och nästa år utvecklas de svagare än övriga sektorers skatteintäkter. Detta beror främst på att intäkterna från både skatt på kapital och konsumtion, som till övervägande del tillfaller staten, utvecklas svagt. Från 2013 utvecklas däremot statens skatteintäkter starkare än skatterna som tillfaller kommunsektorn och ålderspensionssystemet. 16 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

17 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 2.2 Inkomster i statens budget På grund av förskjutningar i uppbörden av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster, det vill säga betalningen av statens skatteintäkter, något annorlunda än statens skatteintäkter. Skillnaden är störst 2011 då skatteinkomsterna är 38 miljarder kronor högre än skatteintäkterna. Från 2012 är skillnaderna mellan inbetalningar och intäkter av skatt betydligt mindre. Figur 6. Inkomster i statens budget Miljarder kronor Inkomster i statens budget Statens skatteintäkter Miljarder kronor Statens skatteinkomster Statens övriga inkomster ökar totalt med 34 miljarder kronor Det beror främst på försäljning av aktieinnehav i Nordea, 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i TeliaSonera, 3,7 miljarder kronor. De ökar också mycket på grund av stora utdelningar från de statligt ägda bolagen. Åren 2006 och 2007 ökade statens aktieutdelningar kraftigt och föll sedan tillbaka under konjunkturnedgången. Under 2011 väntas utdelningarna återigen öka kraftigt, delvis till följd av konjunkturuppgången, men främst på grund av extraordinära utdelningar som påverkar inkomsterna med totalt 6 miljarder kronor. Exempelvis delar Apoteket AB ut 5,4 miljarder kronor med anledning av försäljningen av apotek i november Kommande år ökar aktieutdelningarna i linje med driftöverskottet i företagssektorn. I prognosen ingår inga ytterligare försäljningar av bolag eller extraordinära utdelningar utöver de som redan är beslutade. ESV inväntar beslut eller konkreta förslag innan något belopp beaktas i prognosen. Avsaknaden av försäljningsinkomster samt effekter av skatteperiodiseringar bidrar till att inkomsterna i statens budget minskar Under prognosperioden beräknas de totala inkomsterna, det vill säga skatter och övriga inkomster, i genomsnitt öka med 5 procent per år. ekonomistyrningsverket, 6 september

18 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 9. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Utfall Prognos Miljarder kronor Skatt på arbete 857,2 873,6 909,0 867,1 873,2 908,1 940,6 980, , ,3 Direkta skatter 490,1 483,0 497,5 475,7 474,1 490,2 509,1 531,4 556,2 581,0 Kommunal skatt 454,0 479,1 503,4 511,1 523,4 539,5 559,4 583,0 609,3 636,1 Statlig skatt 41,0 44,8 48,0 40,1 42,5 45,6 46,0 47,9 50,0 51,8 Allmän pensionsavgift 77,3 81,1 85,2 86,8 88,9 93,0 96,5 100,1 104,6 109,1 Skattereduktioner m.m. -82,2-122,0-139,2-162,5-180,8-188,0-192,9-199,6-207,8-216,1 Artistskatt m.m. 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Indirekta skatter 367,0 390,6 411,5 391,4 399,2 417,9 431,5 449,3 471,1 493,3 Arbetsgivaravgifter 357,0 382,1 404,1 392,4 403,7 426,0 440,4 458,9 481,3 504,1 Egenavgifter 10,9 11,8 12,2 11,6 12,2 12,9 13,3 13,9 14,6 15,3 Särskild löneskatt 28,9 30,2 32,6 32,5 33,2 35,0 36,2 37,7 39,5 41,4 Nedsättningar -8,8-10,5-13,4-20,6-24,6-28,6-30,1-31,3-32,6-33,8 Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,2 0,9 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avgifter till premiepensionssystemet -22,3-23,9-25,1-25,4-26,4-28,3-29,3-30,9-32,7-34,6 Skatt på kapital 192,2 208,7 163,5 160,2 191,8 191,7 196,6 210,0 225,6 244,3 Skatt på kapital, hushåll 37,4 49,7 26,3 24,9 34,7 27,3 27,7 29,1 32,2 34,9 Skatt på bolagsvinster 99,2 104,6 83,0 86,5 106,7 112,7 114,6 120,5 126,9 138,2 Avkastningsskatt 11,1 12,8 15,2 12,3 12,1 11,5 12,3 16,6 21,4 24,6 Fastighetsskatt 25,0 25,9 24,0 25,3 26,3 27,5 28,6 30,0 30,5 31,3 Stämpelskatt 9,5 9,4 9,4 8,1 9,0 8,9 9,5 9,9 10,3 10,8 Förmögenhetsskatt 6,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Kupongskatt m.m. 3,7 6,3 5,5 3,1 3,1 3,8 3,9 4,0 4,3 4,6 Arvs- och gåvoskatt 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på konsumtion och insatsvaror 375,3 399,0 418,7 422,9 449,4 457,2 473,3 494,5 515,7 539,8 Mervärdesskatt 265,2 284,8 300,3 301,5 324,4 332,9 346,8 364,0 382,8 403,1 Skatt på tobak 8,6 9,7 9,9 10,6 10,6 10,9 11,1 11,2 11,3 11,5 Skatt på etylalkohol 4,2 4,2 4,2 4,4 4,3 4,3 4,4 4,4 4,4 4,5 Skatt på vin m.m. 3,8 4,0 4,1 4,4 4,6 4,7 4,8 4,9 5,0 5,1 Skatt på öl 2,7 2,8 3,1 3,3 3,2 3,2 3,3 3,3 3,3 3,4 Energiskatt 38,2 38,2 38,8 40,1 41,2 41,3 41,9 42,9 43,7 44,6 Koldioxidskatt 24,7 25,1 25,7 26,1 27,3 26,1 26,7 26,8 27,4 29,1 Övrig skatter på energi och miljö 4,7 4,7 5,1 4,1 4,7 4,8 5,0 6,1 6,1 6,1 Skatt på vägtrafik 11,8 13,1 16,0 16,4 16,4 16,0 16,3 17,5 17,8 18,2 Skatt på import 5,2 5,9 5,9 5,2 5,7 5,8 6,2 6,6 7,0 7,5 Övriga skatter 6,3 6,5 5,6 6,7 7,0 7,1 7,0 6,9 6,9 6,8 Restförda och övriga skatter -1,9-1,5-3,2-4,0 1,6 3,3 2,3 2,3 2,0 1,9 Restförda skatter -5,4-7,6-8,2-7,8-5,7-5,8-6,1-6,4-6,7-7,0 Övriga skatter 3,5 6,2 4,9 3,7 7,3 9,2 8,4 8,7 8,7 8,9 Totala skatteintäkter 1 422, , , , , , , , , ,3 EU-skatter 9,4 7,3 7,3 6,8-7,1-7,2-7,7-8,1-8,6-9,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 413, , , , , , , , , ,2 Kommunalskatt 454,0 479,1 515,5 524,8-537,5-554,0-575,0-599,1-626,0-653,5 Avgifter till ålderpensionssystemet 159,6 168,9 178,1 178,8-183,3-194,5-200,5-208,4-217,5-227,1 Statens skatteintäkter 799,9 824,5 787,0 735,8 788,2 804,5 829,7 872,0 918,5 970,7 18 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

19 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 9. Fortsättning Utfall Prognos Miljarder kronor Periodiseringar 6,6-9,1 21,7-30,0-8,7 38,5-5,9-6,5-0,1 1,5 Uppbördsförskjutningar -3,5-1,4 36,3-2,7-9,5 11,6 2,9 1,8 1,6 2,5 Betalningsförskjutningar 10,1-6,5-15,6-22,7-0,9 25,2-8,4-7,9-1,3-0,6 varav Kommuner 6,0 8,8-4,3-22,3 13,7 29,3-8,6-12,0 0,4 0,5 varav ÅP-systemet 2,8 1,5-0,7-1,3 2,6-0,3 0,4 0,7 0,8 0,8 varav Privat sektor 1,0-14,5-8,1-4,7-16,3-3,8-0,1 3,5-2,4-1,8 varav Kyrkan 0,0 0,6 0,7-0,2-0,9 0,0-0,1-0,2-0,2-0,2 varav EU 0,2-2,9-3,1 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 0,0-1,2 1,1-4,6 1,6 1,6-0,4-0,4-0,4-0,4 Statens skatteinkomster 806,4 815,5 808,7 705,8 779,5 843,0 823,7 865,4 918,4 972,1 Övriga inkomster 4,0 48,2 92,5 3,8 0,0 34,0-0,1-2,0-4,8-6, Inkomster av statens verksamhet 43,4 66,5 53,0 48,1 41,8 54,1 45,9 45,9 44,8 46, Inkomster av försåld egendom 0,1 18,0 76,5 0,1 0,2 22,9 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 2,1 2,0 1,9 1,7 1,7 1,5 1,4 1,2 1,1 0, Kalkylmässiga inkomster 7,8 8,2 8,7 8,9 8,9 11,2 11,2 12,2 13,4 14, Bidrag från EU m.m. 12,4 13,0 11,0 11,7 13,0 13,0 12,7 11,7 11,0 9, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystmet -48,2-51,9-56,2-66,8-65,5-68,6-71,2-72,8-74,8-77, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -13,7-7,7-2,4 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 Totala inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 877,0 823,6 863,4 913,6 965,7 Totala utgifter 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 814,8 806,6 808,5 810,5 830,4 Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2-176,1-1,1 62,2 17,1 54,9 103,1 135,3 ekonomistyrningsverket, 6 september

20 20 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

21 statens budget - utgifter och saldo 3 Statens budget utgifter och saldo 3.1 Utgifterna i statens budget De totala utgifterna i statens budget beräknas i år uppgå till 815 miljarder kronor. Det är en ökning med 34 miljarder kronor jämfört med förra året. Den främsta orsaken är ökade ränteutgifter. Nästa år minskar utgifterna något för att därefter ligga kvar på i stort sett samma nivå 2013 och Under 2015 ökar utgifterna återigen och beräknas uppgå till 830 miljarder kronor. I genomsnitt ökar utgifterna nominellt med endast 0,1 procent per år. Utgifterna ökade måttligt , med i genomsnitt 1,4 procent per år, 2009 steg dock utgifterna kraftigt till följd av ökad arbetslöshet och olika stödåtgärder som vidtogs för att dämpa effekterna av finanskrisen. I relation till BNP har utgifterna minskat under hela 2000-talet förutom 2009 då utgifterna ökade samtidigt som BNP föll. Förra året minskade utgifterna åter som andel av BNP och de väntas fortsätta minska, till 20 procent Figur 7. Utgifter i statens budget Miljarder kronor Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP Den måttliga ökningen av de totala utgifterna under prognosperioden beror främst på utvecklingen inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdet. Den förbättrade arbetsmarknaden leder till lägre utgifter för arbetslöshetsersättning och att allt färre personer befinner sig i arbetsmarknadspolitiska program, vilket successivt ger minskade utgifter. Inom sjukförsäkringsområdet har utgifterna minskat kraftigt de senaste åren främst till följd av striktare regler. De kommande åren väntas utgifterna inom området fortsätta minska i takt med att antalet ersättningstagare minskar. Det är utgifterna för aktivitets- och sjukersättning som förklarar minskningen framöver med ett lågt inflöde samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. Utgifterna för sjukpenning, som har minskat kraftigt de senaste åren, stabiliseras framöver. Under en följd av år har räntorna på statsskulden minskat, för att 2010 uppnå den lägsta nivån på 30 år, framför allt som en följd av de rekordlåga räntenivåerna. Från och med i år väntas en högre räntebelastning på grund av stigande räntenivåer. Effekten av de högre räntorna motverkas dock av att statsskulden sjunker i takt med allt större överskott i statens budget. Sista året i prognosperioden ökar ränteutgifterna kraftigt på grund av att inflationskompensationen på ett realobligationslån med stor volym betalas ut. I år är också utgifterna högre än , beroende på stora kursförluster som uppstår vid förtidsinlösen av lån. Under prognosperioden ökar utgifterna inom ett flertal områden. Biståndet och EU-avgiften stiger i takt med BNI-utvecklingen, som följer BNP. Inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn stiger utgifterna främst till följd av ökad medelersättning och fler uttagna föräldrapenningdagar. Även beslutet om höjt flerbarnstillägg från 2010 och en förstärkning av bostadsbidraget från 2012 bidrar till ökade utgifter. Inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg stiger kostnaderna för statlig assistansersättning, främst på grund av ökad timersättning och fler assistansberättigade personer. Utgifterna för studiestöd ökar då CSN:s räntekostnader för upplåning hos Riksgälden stiger när Riksbanken höjer reporäntan. Riksgäldens nettoutlåning avspeglar hur nettot av Riksgäldens in- och utlåning förändras och posten kan variera kraftigt mellan åren. I år beräknas nettoutlåningen uppgå till 3 miljarder kronor för att öka till 5 miljarder kronor nästa år. Därefter minskar den till nästan noll i slutet av perioden. De dominerande posterna under prognosåren är studielån och infrastrukturlån samt inlåning från stabilitetsfonden. ekonomistyrningsverket, 6 september

22 statens budget utgifter och saldo De takbegränsade utgifterna ligger långt under utgiftstaken samtliga år. Se vidare avsnittet om uppföljning av de budgetpolitiska målen. Prognosen för samtliga utgiftsområden finns redovisade i tabellen Utgifter på statens budget längre fram i detta avsnitt. En mer detaljerad redovisning av vissa utgiftsområden finns i fördjupningsavsnittet Utgifterna i statens budget. Dessutom finns ett temaavsnitt om samtliga utgiftsområdens utveckling i relation till BNP. Skillnaderna mot ESV:s föregående prognos kommenteras samlat i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena Under prognosperioden ökar den statliga konsumtionen i genomsnitt med 2 procent per år. Konsumtionen består främst av myndigheternas kostnader för anställdas löner, hyror och inköp av varor och tjänster. Fyra utgiftsområden står för två tredjedelar av den statliga konsumtionen: Rättsväsendet, Försvaret, Utbildning och universitetsforskning samt Kommunikationer. Statens investeringar ökar i slutet av prognosperioden. Kommunikationsområdet står för merparten av investeringarna, drygt 90 procent, via Trafikverkets investeringar i vägar och järnvägar. Den största kategorin av utgifter är transfereringar vilka ökar med mindre än 1 procent per år. Transfereringar till hushåll, som utgör den största delen, minskar dock något under prognosperioden. Det beror på att utgifterna för arbetslöshetsersättning samt aktivitets- och sjukersättning minskar mer än vad bland annat föräldraförsäkring, sjukpenning och barnbidrag ökar. Räntor är de transfereringar som ökar mest under prognosperioden, främst beroende på att räntenivåerna stiger. De utgiftsmässiga räntorna är dock ojämnt fördelade mellan åren med toppar 2011 och 2015, se förklaring ovan. Även transfereringarna till utlandet ökar relativt mycket där framför allt biståndet och den svenska avgiften till EU påverkar utvecklingen. Tabell 10. Realfördelade utgifter Ufall Prognos Miljarder kronor Real resursförbrukning Konsumtion Investeringar Transfereringar Hushåll Pensionsavgifter på bidrag Kommuner Företag Utlandet Räntor Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden ekonomistyrningsverket, 6 september 2011

23 statens budget utgifter och saldo Tabell 11. Utgifter på statens budget m.m Miljarder kronor Utfall Prognos Utgiftsområde Rikets styrelse 10,6 10,6 11,0 12,2 11,7 11,5 11,6 11,7 12,2 12,2 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,8 11,2 11,4 12,0 12,1 12,9 13,2 13,5 13,9 14,3 3 Skatt, tull och exekution 9,0 9,7 9,4 9,4 9,4 9,9 10,2 10,3 10,5 10,7 4 Rättsväsendet 28,5 30,6 32,7 33,6 35,5 37,1 37,9 38,7 39,7 40,7 5 Internationell samverkan 1,4 1,6 1,8 1,8 2,0 1,8 2,0 2,0 2,0 2,0 6 Försvar och samhällets krisberedskap 44,3 46,5 43,0 42,1 45,7 45,5 45,8 46,7 47,9 48,9 7 Internationellt bistånd 25,9 25,4 27,5 29,6 26,7 29,4 31,0 32,7 34,4 36,3 8 Migration 4,5 5,3 6,1 6,5 7,1 7,7 7,5 7,4 7,4 7,3 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 42,2 46,7 49,1 53,1 56,0 56,9 59,5 61,2 62,8 64,4 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 125,7 119,5 115,9 110,0 99,9 94,6 92,0 88,7 87,1 86,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 45,0 43,7 42,6 42,3 41,5 41,4 40,7 39,3 38,3 37,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 63,7 64,9 66,4 68,1 70,2 72,0 75,4 77,5 79,7 81,4 13 Integration och jämställdhet 3,4 4,3 5,0 5,3 5,2 5,9 6,9 7,5 7,8 7,9 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 69,5 54,9 47,8 60,6 68,6 64,2 63,7 61,3 58,5 55,8 15 Studiestöd 20,6 19,7 19,5 21,4 22,6 21,8 20,9 21,2 22,7 24,3 16 Utbildning och universitetsforskning 46,1 41,8 44,1 48,9 53,2 53,5 53,0 53,7 53,8 54,9 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 9,6 10,1 10,1 10,3 11,3 12,1 12,2 12,4 12,5 12,7 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande samt konsumentpolitik 2,9 2,4 2,1 1,9 1,6 1,2 1,0 1,0 1,0 1,0 19 Regional tillväxt 3,3 2,9 2,8 3,2 3,2 3,2 3,4 3,1 2,9 2,5 20 Allmän miljö- och naturvård 4,5 4,3 4,7 5,2 5,2 5,3 5,3 4,9 4,9 5,0 21 Energi 1,6 2,2 2,1 3,0 2,7 3,0 2,8 2,5 2,3 2,1 22 Kommunikationer 31,0 44,3 61,5 40,6 39,8 41,2 39,7 40,4 40,5 44,9 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 21,0 15,5 16,5 16,4 17,4 18,2 17,2 16,0 16,0 16,0 24 Näringsliv 3,9 4,3 12,8 6,6 8,5 5,4 5,4 5,4 5,5 5,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 60,2 73,0 64,8 81,6 75,7 88,0 84,4 84,5 84,3 84,3 26 Statsskuldsräntor m.m. 49,5 47,3 48,2 36,5 23,4 36,6 25,7 27,2 25,7 34,9 27 Avgiften till Europeiska unionen 25,9 26,6 31,5 19,2 30,4 29,8 32,9 34,5 35,3 36,1 Förändring av anslagsbehållningar Summa utgiftsområden 765,5 769,2 790,3 781,3 786,4 810,5 801,2 805,2 809,4 830,2 Summa utgiftsområden exklusive räntor 716,1 721,9 742,1 744,8 763,0 773,8 775,4 777,9 783,7 795,3 Myndigheters m.fl. in- och utlåning i Riksgäldskontoret, netto 27,5-4,3-27,9 104,7-9,2 3,0 5,0 2,6 1,1 0,2 Kassamässig korrigering -1,1-4,3 3,7-0,3 3,4 1,3 0,4 0,8 0,0 0,0 Totala utgifter 791,9 760,5 766,1 885,7 780,6 814,8 806,6 808,5 810,5 830,4 Totala inkomster 810,3 863,7 901,3 709,5 779,5 877,0 823,6 863,4 913,6 965,7 Budgetsaldo 18,4 103,2 135,2-176,1-1,1 62,2 17,1 54,9 103,1 135,3 ekonomistyrningsverket, 6 september

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2019 ESV 2019:24 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2019 ESV 2019:24 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 5. Tabellsamling

Bilaga 5. Tabellsamling Bilaga 5 Tabellsamling Utfall för statens budget 2008 2012 Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 Inkomster 901,3 709,5 779,5 872,4 787,6 Statens skatteinkomster 808,7 705,8 779,5 840 792,4 Övriga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019

Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2019 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Januari 219 Sammanfattning Högkonjunkturen har passerat toppen Miljarder kronor 12 1 8 Finansiellt sparande i offentlig sektor av BNP 3, 2,5 2, 6 1,5

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016

Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 216 Sammanfattning Stark men avtagande BNP-tillväxt Finansiellt sparande runt nollstrecket trots stark sysselsättningsökning och stora skattehöjningar

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2012 ESV 2012:37

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2012 ESV 2012:37 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2012 ESV 2012:37 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2012 års ekonomiska vårproposition Den fördjupade skuldkrisen i euroområdet har haft en dämpande inverkan på de globala tillväxtutsikterna, också

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2016 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 216 Sammanfattning Finansiellt sparande väsentligt bättre än i december Statens lånebehov kraftigt nedreviderat 216 Utgiftstaket klaras men utrymmet

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:2. 18 juni 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:2 18 juni 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och finansiering

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017

Statens budget och de offentliga finanserna November 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 Sammanfattning Expansiv finanspolitik driver på konjunkturen Sparandet är lågt givet konjunkturen Expansiv finanspolitik höjer tillväxten

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:3. 25 oktober 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:3 25 oktober 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2013 ESV 2013:39

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2013 ESV 2013:39 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2013 ESV 2013:39 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018

Statens budget och de offentliga finanserna April 2018 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 Sammanfattning Högkonjunkturen toppar i år 1 Finansiellt sparande av BNP 2,5 8 2, Små överskott 218 och 219 6 4 1,5 1, 2,5 I grunden starka

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2013 ESV 2013:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2013 ESV 2013:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 213 ESV 213:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 3. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 3 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2014 ESV 2014:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 2014 ESV 2014:5 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Augusti 2018 ESV 2018:50

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Augusti 2018 ESV 2018:50 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Augusti 2018 ESV 2018:50 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning. prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:2. 19 juni 2018 Statsupplåning prognos och analys 2018:2 19 juni 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansiell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Global

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2013 ESV 2013:54 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2013 ESV 2013:54 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017

Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 217 Sammanfattning Tillväxt och arbetsmarknad på högvarv Offentliga finanser starkare än väntat Låg beskattning av förmånsbilar BNP-tillväxt Procent

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:2. 20 juni 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:2 20 juni 2017 Minskad upplåning när Riksbankens valutareserv antas dras ned Nettolånebehovet 2018 beräknas till -124 miljarder kronor 107 miljarder kronor lägre

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5. Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga. Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling avseende ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3.1 Internationell

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 1 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning 1 Tabeller Den makroekonomiska utvecklingen...

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser PROP. 07/8:00 Bilaga Bilaga Tabellsamling den makroekonomiska utvecklingen och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6.1 Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2014 ESV 2014:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2014 ESV 2014:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019

Statsupplåning prognos och analys 2019:1. 20 februari 2019 Statsupplåning prognos och analys 2019:1 20 februari 2019 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 2. Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga 2 Tabellsamling ekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 5.1 Internationell och

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 6. Internationell

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Bilaga 2. Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen Bilaga 2 Effekterna på de offentliga finanserna av regeringens politik så redovisas de i budgetpropositionen

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:1. 21 februari 2018 Statsupplåning prognos och analys 2018:1 21 februari 2018 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Regeringens proposition 1998/99:100

Regeringens proposition 1998/99:100 Regeringens proposition 1998/99:100 1999 års ekonomiska vårproposition Förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken, utgiftstak, ändrade anslag för budgetåret 1999, skattefrågor, kommunernas ekonomi

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36

Prognosutvärdering 2015 ESV 2016:36 Prognosutvärdering 20 ESV 2016:36 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

prognos Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2009 ESV 2009:37

prognos Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2009 ESV 2009:37 prognos Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2009 ESV 2009:37 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. December 2010 ESV 2010:30. ekonomistyrningsverket, 10 december

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. December 2010 ESV 2010:30. ekonomistyrningsverket, 10 december Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna December 2010 ESV 2010:30 ekonomistyrningsverket, 10 december 2010 1 Publikationen Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från

Läs mer

Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53

Prognosutvärdering 2016 ESV 2017:53 Prognosutvärdering 20 ESV 2017:53 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson

KONJUNKTURINSTITUTET. 28 augusti Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 8 augusti 13 Jesper Hansson Sammanfattning Tecken på en vändning i konjunkturen allt tydligare Ökat förtroende från hushåll och företag Långsam förbättring på arbetsmarknaden Riksbanken

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 28 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 28 juni 2017 Finansdepartementet 1 Sammanfattning Större överskott - hela prognosperioden Sammantaget 85 miljarder kronor högre I linje med överskottsmålet

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33

Rapport Prognosutvärdering 2018 ESV 2019:33 Rapport Prognosutvärdering 20 ESV 20:33 Publikationen kan laddas ner från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 20-05-10 Dnr: 20-00386 ESV-nr: 20:33 Copyright: ESV Rapportansvarig: Håkan Carlsson, Patrik Jonasson,

Läs mer

Regeringens proposition 1997/98:1

Regeringens proposition 1997/98:1 Regeringens proposition 1997/98:1 Budgetpropositionen för 1998 Förslag till statsbudget för budgetåret 1998, reviderad finansplan, ändrade anslag för budgetåret 1997, vissa skattefrågor, m.m. . Regeringens

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2017 ESV 2017:44 Statens budget och de offentliga finanserna April 2017 ESV 2017:44 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018

Statsupplåning prognos och analys 2018:3. 25 oktober 2018 Statsupplåning prognos och analys 218:3 25 oktober 218 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån Finansieringssystemet

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017

Statsupplåning prognos och analys 2017:1. 22 februari 2017 Statsupplåning prognos och analys 2017:1 22 februari 2017 Riksgäldens uppdrag Statens finansförvaltning Statens betalningar och kassahantering Upplåning och förvaltning av statsskulden Garantier och lån

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson 16 augusti 2018 Finansdepartementet 1 Sammanfattning God tillväxt, arbetslösheten sjunker, de offentliga

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-06-22 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2018 ESV 2018:35

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. April 2018 ESV 2018:35 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna April 218 ESV 218:35 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar

Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar Skattesänkningar och nedskärningar löser inte Sveriges utmaningar Granskning av oppositionens politik Magdalena Andersson och Per Bolund 217-1-6 2 Inledning Tydlig skiljelinje: Investeringar mot enorma

Läs mer

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16

Rapport Utfallet för statens budget. del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten :16 Rapport et för statens budget del av ESV:s underlag för årsredovisning för staten 2017:16 Publikationen kan laddas ner eller beställas från ESV:s webbplats esv.se. Datum: 2017-03-15 Dnr: 5.4-290/2017 ESV-nr:

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2017 ESV 2017:69 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 217 ESV 217:69 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Augusti 2010 ESV 2010:27

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Augusti 2010 ESV 2010:27 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Augusti 2010 ESV 2010:27 ekonomistyrningsverket, 31 augusti 2010 1 Publikationen Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter 61

5 Inkomster. 5.1 Den offentliga sektorns skatteintäkter 61 5 Inkomster 5 Inkomster Sammanfattning Sverige befinner sig i en gradvis konjunkturåterhämtning där den ekonomiska aktiviteten i omvärlden tilltar och tillförsikten hos svenska företag och hushåll stiger.

Läs mer

Utsikterna för den svenska konjunkturen

Utsikterna för den svenska konjunkturen KONJUNKTURINSTITUTET 7 september 13 Utsikterna för den svenska konjunkturen en uppdatering av prognosen i Konjunkturläget, Augusti 13 Peter Svensson ENS1 Mycket ringa påverkan på KI:s prognosarbete Nytt

Läs mer

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019

Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Övergångsregeringens budgetproposition för 2019 Torsdagen den 15 november Magdalena Andersson Finansdepartementet 1 Agenda Sammanfattning Bestämmelser och riktlinjer Principer för budgetarbetet och budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2019 ESV 2019:40

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2019 ESV 2019:40 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2019 ESV 2019:40 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2019 ESV 2019:36

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2019 ESV 2019:36 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 219 ESV 219:36 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer