Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Transkript

1 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. en baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Septemberprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med juli Beräkningarna slutfördes den 20 augusti Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Datum: Dnr: /2015 Tabeller Från och med septemberprognosen 2015 kommer vi att publicera de flesta tabeller i en samlad excelfil. Den kommer finnas på samma webbsida som publikationen och heter i septemberprognosen: tabeller september 2015.

3 Septemberprognosen Den makroekonomiska utvecklingen Konjunkturen stärks framöver, BNP och sysselsättningen ökar relativt snabbt och arbetslösheten sjunker. Samtidigt är inflationen och reporäntan låga en längre tid. Aktiviteten i ekonomin stiger BNP ökar starkt de närmaste åren. Liksom förra året drivs tillväxten i år i hög grad av konsumtion och bostadsinvesteringar. Vissa tillfälliga effekter bidrar dock till att den inhemska efterfrågan ökar mindre i år än förra året. Exporten är fortfarande dämpad men nettoexporten vänder, från att ha sänkt BNP-tillväxten kraftigt förra året till att ge ett relativt stort positivt bidrag i år då importen växer långsammare. Nästa år ger exporten och övriga investeringar ett större bidrag till tillväxten. Den internationella återhämningen ökar efterfrågan på svensk export framöver, efter en svag inledning på året. Under 2016 och 2017 tar den globala efterfrågan och investeringarna i euroområdet mer fart och då ökar exporten snabbare än i år. Det finns dock vissa orosmoment kring den internationella återhämtningen. I tillväxtekonomierna har BNP-tillväxten dämpats under 2015 och det är osäkert hur utvecklingen blir framöver och hur den i sin tur påverkar världsekonomin och handeln. Förutsättningarna för en god konsumtionsutveckling är gynnsamma. Inkomsterna stiger snabbt, sparkvoten är hög och inflationen och räntorna är låga. Hushållen har dock varit relativt pessimistiska om framtiden, framför allt vad gäller svensk ekonomi. Det har sannolikt bidragit till att hålla tillbaka hushållens konsumtion. Framöver tror vi att hushållen blir mer optimistiska och konsumtionen ökar snabbare. Sparkvoten, som fortsätter stiga i år, börjar därmed sjunka nästa år. Även 2017 ökar konsumtionen snabbt för att därefter falla tillbaka mot en trendmässig ökning på drygt 2 procent. Den offentliga konsumtionen ökar med nästan 2,5 procent i år. Ökande inkomster möjliggör en fortsatt återhämtning från de senaste årens svaga utveckling. Satsningar som presenterats i vårens propositioner bidrar också till att höja offentlig konsumtion både i år och nästa år. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka kraftigt i år men inte lika mycket som förra året. Även investeringarna i kommunal sektor dämpas. Därtill blir investeringarna i forskning och utveckling, som var tillfälligt höga förra året, betydligt lägre i år. Däremot vänder investeringarna i näringslivet, exklusive bostäder samt forskning och utveckling, upp då aktiviteten i ekonomin stiger och kapacitetsutnyttjandet ökar. Tabell 1. Nyckeltal för svensk ekonomi Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden BNP, fp 2,4 2,7 2,5 2,3 2,2 2,0 Inhemsk efterfrågan 3,6 2,6 2,8 2,2 2,1 1,9 Nettoexport 1-1,1 0,5 0,1 0,0 0,1 0,2 Arbetade timmar 1,8 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 Sysselsatta 1,4 1,3 1,2 1,0 0,9 0,5 Arbetslöshet, ILO 2 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Timlön, KL 3 2,8 2,5 2,9 3,2 3,4 3,5 Timlön, NR 3 1,7 3,1 2,8 3,2 3,4 3,5 Lönesumma 3,7 4,3 3,9 4,2 4,3 4,1 KPIF 4 0,5 0,9 1,4 1,7 1,9 2,0 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,35 0,00 0,75 2,00 3,25 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. 2 Procent av arbetskraften. 3 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 4 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker Sysselsättningen ökade mycket förra året och väntas fortsätta göra det även i år. Ökningen under sommaren har dock varit svagare än väntat. Men statistiken för sommarmånaderna är mer osäker än för resten av året och vi bedömer att den svaga utvecklingen är tillfällig. Indikatorerna tyder på att efterfrågan på arbetskraft är hög. Arbetskraften EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

4 ökar dock inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent de tre senaste åren, börjar sjunka. Kommande år dämpas sysselsättningsökningen successivt då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Både sysselsättning och arbetskraft påverkas framöver av de reformer som presenterats i vårens propositioner. Effekterna går åt olika håll och för sysselsättningen beräknas de i stort sett ta ut varandra under prognosperioden. Ökningen av arbetskraften dämpas dock och därmed bidrar reformerna till att sänka arbetslösheten. Förra året ökade antalet arbetade timmar mer än sysselsättningen, det vill säga medelarbetstiden steg. I år och nästa år sjunker medelarbetstiden till följd av en ökad sjukfrånvaro. Det innebär att ökningen i antalet arbetade timmar dämpas. Då BNP-tillväxten samtidigt stärks ökar produktivitetstillväxten. Låga löneökningar Lönerna ökar långsamt 1 vilket avspeglar en låg inflation och dämpade inflationsförväntningar. Under hösten startar en ny avtalsrörelse. De låga inflationsförväntningarna talar för att de avtalade löneökningarna blir relativt låga även för kommande avtalsperiod. Samtidigt har den stora sysselsättningsökningen, som leder till att arbetslösheten sjunker och att bristtalen stiger, en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Inflationen förblir låg under lång tid KPI-inflationen har pendlat runt noll de senaste månaderna. Den underliggande inflationen, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger dock närmare 1 procent. Om även energipriserna exkluderas har inflationen legat på, eller något över, 1 procent. Inflationen väntas stiga något under året men prisökningarna hålls 1 Hittills under 2015 har löneökningen uträknat från lönesumman en högre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Under 2013 och 2014 var det motsatt utveckling. Dessa mått har en viss skillnad i definitionen och baseras på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Statistiska effekter kan förklara en del av skillnaden 2014 och För kommande år räknar vi med i stort sett samma utveckling enligt de två måtten. tillbaka av en låg inflation i omvärlden, prisfall på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. Nästa år stiger inflationstakten ytterligare trots att prisökningarna på importerade varor dämpas av att kronan stärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed tror vi att Riksbanken väntar med att höja reporäntan till mitten av KPI ökar mindre än KPIF både i år och nästa år. Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget I år ökar skatteintäkterna med 5 procent samtidigt som skattekvoten ligger kvar på 42,8 procent av BNP. Skattehöjningar i kombination med en något starkare lönesumma leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Hushållens kapitalskatter är på en historiskt hög nivå, vilket förklaras av stora kapitalvinster och utdelningar. Samtidigt medför sänkta utlåningsräntor att hushållens ränteavdrag är låga trots att skulderna fortsätter att växa. Även bolagsskatterna når en högre nivå i år när företagens resultat påverkas positivt av kronförsvagningen och en stigande internationell efterfrågan. Diagram 1. Totala skatteintäkter och skattekvot Procent Källa: SKV, SCB och ESV Totala skatteintäkter, mdkr (vänster axel) Skattekvot, procent av BNP Skatteintäkterna ökar snabbare i år än de två senaste åren i alla sektorer. Det är kommunsektorns skatteintäkter som ökar starkast i år. 2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

5 Den stegvis slopade nedsättningen av socialavgifter för unga höjer skatteintäkterna från och med i år. Det medför även att skattekvoten ökar något under prognosperioden. Borträknat regeländringar ökar skatteintäkterna i år med 4 procent, vilket är i ungefär samma takt som de två senaste åren. Nästa år ökar skatteintäkterna med 4,5 procent. Det är fortsatt skatt på arbete som ökar starkt, främst till följd av den slopade nedsättningen för unga. Intäkterna från skatt på kapital minskar däremot, när den låga räntenivån leder till att avkastningsskatten sjunker till rekordlåga nivåer. Kapitalskatterna hålls i stället uppe av företagens ökade vinster. Tabell 2. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Aktuell prognos 3,4 3,2 5,4 4,7 4,4 4,5 4,2 Föregående prognos 3,4 3,2 4,7 4,7 4,5 4,5 4,3 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 3,6 3,7 5,0 4,5 4,4 4,5 4,2 Källa: SKV och ESV Intäkter från direkta skatter ökar starkare i år De direkta skatterna på arbete ökar betydligt snabbare än förra året. Det förklaras främst av att pensionerna ökar mer än 2014 men även av regeländringar som höjd kommunalskatt och begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande. Även den statliga inkomstskatten ökar starkt. Det beror framför allt på den låga inflationen som medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Ändring i ROT-avdraget ökar utnyttjandet i år Skattereduktionerna som består av jobbskatteavdrag, allmän pensionsavgift och HUS-avdrag, uppgår i år till 236 miljarder kronor. Den aviserade minskningen av subventionsgraden vid köp av ROT-tjänster nästa år beräknas öka utnyttjandet av tjänsterna i år, vilket medför att reduktionen beräknas till drygt 20 miljarder kronor. Slopad nedsättning av socialavgifter för unga Första steget att slopa nedsättning av socialavgifter för unga trädde i kraft i augusti. Detta ökar skatteintäkterna med 7 miljarder kronor i år. Nästa år slopas nedsättningen helt från halvårsskiftet vilket innebär ytterligare 13 miljarder kronor i högre intäkter. Från 2017, då regeländringen får full effekt, ökar intäkterna med 23 miljarder kronor. Höga kapitalvinster och låga ränteavdrag Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av ränte- och utdelningsinkomster, schablonintäkter samt avdrag för ränteutgifter. Utdelningarna är stora i år. Nästa år sjunker de till följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas, fortsätter öka i snabb takt. Den låga räntenivån, som framför allt påverkar hushållens ränteutgifter, medför att hushållens ränteavdrag blir låga de närmaste åren. Successivt stigande skulder och räntenivåer gör dock att dessa avdrag stiger snabbare än ränteinkomster och utdelningar, vilket får till följd att de löpande kapitalinkomsterna blir lägre mot slutet av perioden. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. För perioden antas kapitalvinsterna uppgå till 3 procent av BNP. Detta är något lägre än det historiska genomsnittet vilket beror på införandet av investeringssparkontot. Tabell 3. Hushållens kapitalinkomster Ränteinkomster, utdelningar m.m Utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Skatt på kapital Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

6 Företagens vinster ökar i år I år stiger aktiviteten i ekonomin jämfört med förra året, vilket bidrar till att företagens resultat och vinster ökar. Bolagsrapporterna för årets första halvår visar en fortsatt vinstökning för både banksektorn och verkstadsindustrin. Exportföretagens resultat påverkas positivt av den senaste tidens försvagning av kronan, samtidigt som efterfrågan på svensk export ökar något. Därmed stiger företagens inkomstskatter i år med hela 9 procent. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden att skatteintäkterna ökar med i genomsnitt 5 procent per år. Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslåneräntan och livbolagens tillgångar. Den mycket låga nivån på statslåneräntan i år medför att avkastningsskatten nästa år minskar till historiskt låga 4 miljarder kronor. En successivt stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt. Tabell 4. Utdelningar från statliga bolag Akademiska Hus AB 1,4 1,4 1,4 1,6 1,7 1,7 1,8 LKAB 5,5 3,5 0,1 0,2 0,6 1,0 1,4 TeliaSonera AB 4,6 4,8 4,8 5,0 5,2 5,4 5,6 Vattenfall AB 6,8 0,0 0,0 0,0 2,0 2,4 2,8 Sveaskog AB 0,4 0,5 0,8 0,9 0,9 1,0 1,0 Övriga bolag 2,0 2,3 4,0 3,1 3,3 3,4 3,6 Totalt 20,7 12,4 11,2 10,7 13,6 14,9 16,2 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna dämpas Intäkterna från energi- och koldioxidskatter minskar med 0,2 procent av BNP under prognosperioden trots en relativt stor skattehöjning i år. Det beror främst på minskad bensinförsäljning. Sedan år 2000 har intäkterna från bensinförsäljning minskat med 5 miljarder kronor. Intäkterna från dieselförsäljning har däremot ökat med 14 miljarder kronor under samma period. Detta beror på att försäljningsvolymerna och skattesatserna har utvecklats olika på bensin och diesel. Försäljningen av diesel fortsätter att öka under prognosperioden. Låga utdelningar till staten I år uppgår statens aktieutdelningar till 11 miljarder kronor, vilket är 1 miljard kronor lägre än Den låga nivån beror främst på Vattenfalls och LKAB:s försämrade resultat, vilket även påverkar nästa års utdelningar. Därtill sjunker Riksbankens utdelning kraftigt nästa år för att därefter upphöra helt från Utgifterna på statens budget De totala utgifterna ökar måttligt under prognosperioden men vissa utgifter ökar mycket de närmaste åren. Satsningar i vårens propositioner bidrar till att höja utgifterna. Diagram 2. Totala utgifter UO exkl räntor Totala utgifter % av BNP Källa: SCB och ESV Procent av BNP Räntor, nettoutlåning UO exkl räntor % av BNP Utgiftskvoten fortsätter sjunka De totala utgifterna uppgår i år och nästa år till 890 respektive 899 miljarder kronor. Som andel av BNP minskar de från 22 procent 2014 till 20 procent Utgifterna inom utgiftsområdena, exklusive räntor, uppgår i år och nästa år till 845 respektive 873 miljarder kronor. De takbegränsade 2 utgifterna ryms under utgiftstaket alla prognosår. Marginalerna är numera stora efter den höjning av utgiftstaken för som riksdagen beslutade om våren Samtliga utgiftsområden utom statsskuldräntorna men inklusive ålderspensionssystemets utgifter. 4 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

7 Utgifterna för Migration samt Integration och jämställdhet ökar I år och nästa år ökar utgifterna inom migrationsområdet för att därefter sjunka. Ökningarna beror på det stora antalet asylsökande från främst Syrien och dess närområde. Förra året ökade antalet personer som sökte asyl med 50 procent till I år och nästa år räknar vi med respektive asylsökande. Den höga nivån antas vara övergående och beräknas därefter minska till drygt personer Antalet ensamkommande barn förväntas öka till i år för att därefter successivt minska. De ensamkommande barnen står för en allt större del av utgifterna i mottagningssystemet. Förra året var deras andel 30 procent medan de står för omkring hälften av utgifterna kommande år. Utgifterna för migration finansieras delvis med medel från biståndsanslaget. Innevarande år uppgår avräkningen för flyktingkostnader till 9 miljarder kronor men minskar därefter. Inom integrationsområdet ökar utgifterna kraftigt de närmaste åren. Ökningen beror på att antalet asylsökanden som får uppehållstillstånd blir fler. Kommunersättningar vid flyktingmottagande mer än fördubblas fram till 2019, främst beroende på fler ensamkommande barn. Även en hög anhöriginvandring innebär ökade utgifter. Fler kommunplacerade flyktingar medför också att utgifterna för etableringsersättning samt ersättning till etableringslotsar och insatser för vissa nyanlända invandrare fördubblas till Därefter börjar utgifterna minska. liksom utgifterna för Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Utgifterna för sjukpenning ökar mer än vad utgifterna för aktivitets- och sjukersättning minskar. Ökningen av sjukpenningen förklaras av fler sjukskrivna och längre sjukskrivningsperioder. Minskningen av aktivitets- och sjukersättningen beror på att många som i dag får sjukersättning blir ålderspensionärer. Däremot ökar antalet personer som får aktivitetsersättning. Utgifterna för Arbetsmarknad och arbetsliv ökar måttligt Förslagen om nya program samt höjt tak i a- kassan höjer utgifterna med cirka 4 miljarder kronor från och med nästa år. Detta motverkas dock i stor utsträckning av att arbetslösheten sjunker vilket sänker utgifterna. Även utgifterna inom flera andra utgiftsområden förändras Några övriga utgiftsområden som ökar mycket under prognosperioden är Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt Kommunikationer. Det beror främst på fler barn och ökad medelersättning samt satsningar på vägar och järnvägar. Även utgifterna för Internationellt bistånd ökar. Normalt ökar dessa utgifter i takt med BNI men de hålls tillbaka under prognosperioden då utgifterna för migration till viss del avräknas från biståndsanslaget. Denna avräkning minskar mot slutet av prognosperioden. Utgifterna för Ekonomisk trygghet vid ålderdom minskar vilket beror på att nya pensionärer i allt högre grad får sin pension från ålderspensionssystemet vilket minskar utgifterna för garantipensioner. Även EU-avgiften minskar jämfört med 2014 då avgiften var extraordinärt hög på grund av engångseffekter. Diagram 3. Utveckling sedan 2006 för vissa utgiftsområden Sjukdom och funktionsned. Kommunikationer Bistånd Familjer och barn Migration och integration Källa: ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

8 Statsskuldsräntorna ökar kraftigt Ränteutgifterna ökar till 27 miljarder kronor i år för att nästa år falla tillbaka till 10 miljarder kronor. Fram till 2019 beräknas de stiga till 34 miljarder kronor. Den stora variationen mellan åren beror på kurseffekter och periodiseringar. Underliggande finns en ökning under prognosperioden som främst beror på stigande marknadsräntor, från dagens låga nivåer, men även på att statsskulden ökar. Riksgäldens nettoutlåning minskar Riksgäldens nettoutlåning utgörs av alla förändringar av lån och kontobehållningar i Statens internbank. Nettoutlåningen minskar långsamt under prognosperioden och hålls framför allt uppe av att lånet till Riksbanken stiger som en följd av den svagare kronan. Tabell 5. Förändring mellan åren för vissa utgiftsområden samt Riksgäldens nettoutlåning Utgiftsområden Förändring mellan åren Internationellt bistånd 31,0-2,0 2,2 4,8 3,5 2,5 Migration 12,6 4,9 2,4-1,9-3,3-1,8 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99,0 4,0 4,7 2,2 1,6 2,0 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 39,3-1,2-2,0-1,7-1,1-0,7 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 80,8 2,2 3,7 3,1 3,0 3,0 Integration och jämställdhet 12,2 3,6 3,1 4,7 3,1-1,2 Arbetsmarknad och arbetsliv 66,9-1,0 2,5 0,7 0,5 0,0 Kommunikationer 46,0 1,6 3,8 3,0 0,7-0,1 Statsskuldsräntor m.m. 3,3 23,3-16,5 9,0 7,4 7,9 Avgiften till Europeiska unionen 41,6-6,1-3,9 3,7 0,9 0,6 Summa utgiftsområden 840,9 30,3 12,1 30,3 23,4 18,6 Summa utgiftsområden exkl. räntor 837,5 7,0 28,6 21,3 16,0 10,7 Riksgäldens nettoutlåning 22,0-3,6-2,4-4,0-2,8-4,8 Totala utgifter 862,4 27,2 9,7 26,4 20,6 13,8 Källa: ESV Två tredjedelar av utgifterna är transfereringar Utgifterna kan även delas in med utgångspunkt i vad de används till, en så kallad realekonomisk fördelning. Utgifterna avser till stor del transfereringar varav drygt hälften går till hushållen, bland annat pensioner samt sjuk- och föräldraförsäkring. Resterande utgifter avser huvudsakligen konsumtion som bland annat inkluderar förvaltningsanslagen. Tabell 6. Realekonomisk fördelning av utgiftsområdena på statens budget Real resursförbrukning Konsumtion Investeringar Transfereringar Hushåll Ålderspensionssystemet Kommuner Företag Utlandet Räntor Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden Källa: ESV Saldot på statens budget Underskottet på statens budget uppgår i år till 53 miljarder kronor, en förstärkning med 19 miljarder kronor jämfört med Förstärkningen beror främst på att skatteperiodiseringar i år bidrar positivt jämfört med negativt förra året. Inkomsterna ökar 2015 med 47 miljarder kronor. Utgifterna stiger i år med 27 miljarder kronor, vilket främst beror på att de volatila ränteutgifterna ökar kraftigt, från en temporärt synnerligen låg nivå Nästa år minskar underskottet till 27 miljarder kronor. Det är främst en följd av att utgifterna ökar måttligt, med drygt 1 procent, samtidigt som inkomsterna ökar med drygt 4 procent. Utgifternas måttliga ökning beror på en kraftig nedgång av ränteutgifterna EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

9 De följande åren fortsätter saldot att förbättras då inkomsterna ökar något mer än BNP samtidigt som utgifterna stiger långsammare. Statsskuldsräntorna ökar dock kraftigt Från 2018 beräknas budgeten visa överskott. Tabell 7. Statens budget i sammandrag Totala inkomster Skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster varav försäljning av egendom Totala utgifter Utgiftsområden exkl. räntor Statsskuldsräntor m.m Kassamässig korrigering Riksgäldskontorets nettoutlåning Budgetsaldo Engångseffekter Underliggande saldo Källa: ESV Engångseffekter försämrar saldot Om man rensar det faktiska budgetsaldot för engångseffekter får man ett underliggande saldo som är mer användbart för analys. Under prognosperioden försämrar engångseffekterna budgetsaldot samtliga år utom Den största negativa effekten gäller Riksbankens lån i Riksgälden. Vid refinansiering av enskilda lån till höjda valutakurser ökar Riksgäldens nettoutlåning. Denna valutaeffekt uppgår totalt till 40 miljarder kronor under prognosperioden. En negativ engångspost som höjer Riksgäldens nettoutlåning 2015 avser Pensionsmyndighetens tillfälliga förvaltning av premiepensionsmedel. Inlåningen på myndighetens konto i Riksgälden väntas i år minska med 5 miljarder kronor och placeringarna i obligationer öka. De offentliga finanserna Det blir underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden. I år uppgår underskottet till 52 miljarder kronor vilket motsvarar 1,3 procent av BNP. Även nästa år blir det ett betydande underskott, 50 miljarder kronor eller 1,2 procent av BNP. Underskott i de offentliga finanserna hela prognosperioden Det finansiella sparandet stärks successivt men det är underskott under hela prognosperioden. År 2019 nås i det närmaste balans i de offentliga finanserna. Underskotten minskar främst till följd av att utgifterna ökar långsammare än ekonomin som helhet vilket sker vid normal tillväxt utan konjunkturella störningar eller diskretionär finanspolitik. Utgiftskvoten föll tidigare under en lång följd av år, men har ökat med 1,6 procentenheter mellan 2011 och Under prognosperioden sjunker utgiftskvoten åter om än långsamt inledningsvis. Att utgiftskvoten inte minskar snabbare beror till stor del på att den offentliga konsumtionen stiger förhållandevis mycket i närtid. Statens finansiella sparande positivt först 2018 Statens finansiella sparande blir positivt först De statliga skatteintäkterna ökar som regel i takt med BNP. Under prognosperioden stiger skattekvoten något, bland annat till följd av den slopade nedsättningen av socialavgifter för unga. Statens utgifter har under lång tid minskat som andel av BNP och kan förväntas göra så givet det regelverk som styr uppräkningen av de statliga anslagen. Mellan 2012 och 2014 var utgiftskvoten däremot tämligen oförändrad. Den förhållandevis svaga BNP-utvecklingen var en bidragande orsak till detta. Dessutom steg utgifterna på flera områden. Från 2015 minskar utgiftskvoten åter igen och det finansiella sparandet förstärks. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

10 Tabell 8. Inkomster och utgifter i den offentliga sektorn om inget annat anges Inkomster Procent av BNP 48,4 48,4 48,4 48,6 48,6 48,7 Skatter och avgifter Procent av BNP 42,5 42,6 42,7 42,9 42,9 43,0 Kapitalinkomster Övriga inkomster Utgifter Procent av BNP 50,4 49,7 49,5 49,4 49,1 48,7 Transfereringar och subventioner Hushåll Företag Utlandet Konsumtion Investeringar Ränteutgifter Övriga utgifter Finansiellt sparande offentlig sektor Procent av BNP -1,9-1,3-1,2-0,9-0,5 0,0 Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Källa: SCB och ESV Återbetalning från AFA stärker kommunernas finanser Kommunsektorns finansiella sparande är negativt och uppgår till 13 miljarder kronor i år. Det är en förbättring jämfört med förra året vilket förklaras av att kommunsektorn fått en återbetalning från AFA Försäkring på 5,1 miljarder kronor. Dessutom ökar skatteintäkterna betydligt starkare i år. Ökningstakten för de kommunala skatteintäkterna kommer att dämpas något under senare delen av prognosperioden vilket leder till att det finansiella sparandet försämras. Underskott i ålderspensionssystemet när pensionerna ökar Ålderspensionssystemet visar i år ett litet överskott. Överskottet beror främst på att de genom- snittliga pensionerna ökar svagt. Från och med nästa år blir det emellertid underskott i ålderspensionssystemet när pensionerna ökar betydligt snabbare. Pensionerna följer utvecklingen av inkomstindex, eller balansindex ifall bromsen i pensionssystemet är aktiv. Från 2017 är indexen beräknade enligt de nya reglerna i prop. 2014/15:125 En jämnare och mer aktuell utveckling av inkomstpensionerna. Det nya regelverket innebär att inkomstindex utvecklas långsammare än vad det skulle gjort enligt nuvarande regler. Skuldkvoten sjunker I år ökar statsskulden i paritet med underskottet i budgeten, till nära miljarder kronor. Skulden ligger kvar omkring den nivån till 2019 då den faller något som ett resultat av att budgeten visar ett överskott. I relation till BNP minskar dock skulden något i år, till 34 procent och nedgången fortsätter under resten av prognosperioden. Även Maastrichtskulden minskar som andel av BNP i år. Vid årets slut uppgår denna till 44 procent av BNP. Framöver väntas Maastrichtskulden, som andel av BNP, sjunka med cirka 1 procentenhet per år, och uppgår i slutet av 2019 till 38 procent. De budgetpolitiska målen Det finanspolitiska ramverket består av tre budgetpolitiska mål: överskottsmål för offentliga sektorns finansiella sparande, utgiftstak för statens och ålderspensionssystemets utgifter samt balanskrav för kommunerna. Överskottsmålet nås inte under prognosperioden Över en konjunkturcykel ska det finansiella sparandet uppgå till 1 procent av BNP. Målet utvärderas mot flera indikatorer. Samtliga indikatorer visar att de offentliga finanserna befinner sig långt från målet om 1 procents överskott över en konjunkturcykel. Regeringen har tillsatt en parlamentarisk kommitté för att se över nivån för överskottsmålet. 8 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

11 Tabell 9. De budgetpolitiska målen indikatorer och uppföljning Procent av BNP resp trend-bnp om inget annat anges Överskottsmålet Finansiellt sparande -1,9-1,3-1,2-0,9-0,5 0,0 Bakåtblickande tioårssnitt 0,4 0,1-0,2-0,6-0,9-0,8 konjunkturjusterad 0,1-0,1-0,3-0,5-0,6-0,7 Sjuårsindikatorn -1,1-1,1-1,0 konjunkturjusterad -0,9-0,9-0,9 Konjunkturjusterat sparande -1,7-1,2-1,1-0,8-0,5 0,0 Utgiftstak (mdkr) Marginal till utgiftstaket Kommunernas balanskrav (mdkr) Resultat Källa: ESV Anm.: Utgiftstaken för är beslutade av riksdagen. Utgiftstaken för 2018 och 2019 är regeringens bedömning enligt vårpropositionen Marginalerna till utgiftstaken är stora Utgiftstaket syftar främst till att sätta en gräns för storleken på statens utgifter för att uppnå kontroll på utgiftsutvecklingen i staten. Efter den höjning av taken som beslutades tidigare i år är marginalerna till utgiftstaken mycket stora. Detta gäller även om man beaktar behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler. De stora marginalerna till utgiftstaken ihop med underskotten i de offentliga finanserna innebär att utgiftstakets understödjande roll till överskottsmålet har minskat. Kommunerna uppfyller balanskravet Kravet på balans innebär att kommunerna inte får budgetera med underskott. Trots att det finansiella sparandet är negativt väntas kommunsektorn uppfylla balanskravet under hela prognosperioden. Det kommunala resultatet, som baseras på de kommunala räkenskaperna, är betydligt starkare än det finansiella sparandet som beräknas enligt regelverket i nationalräkenskaperna. ESV utgår från att balanskravet är bindande för kommunsektorn. Det innebär att den kommunala konsumtionen inte kan öka mer än vad inkomsterna medger. Revideringar sedan juniprognosen Det har generellt sett varit små revideringar sedan juniprognosen. Konjunkturbilden är oförändrad Konjunkturbilden är i stort sett densamma som tidigare, men den inhemska efterfrågan och exporten har sänkts i år samtidigt som nettoexporten ger ett mer positivt bidrag till BNP. en visar på en starkare ökning av lönesumman än väntat och den har därför reviderats upp, trots att både antalet arbetade timmar och timlönen enligt konjunkturlönestatistiken har sänkts. Efter Riksbankens räntesänkning i juli och sänkningen av räntebanan är prognosen nedreviderad för både korta och långa räntor de kommande åren. Kronan har försvagats mot både dollarn och euron. Intäkterna på statens budget blir högre Skatteintäkterna har reviderats upp med 10 miljarder kronor både i år och nästa år. Utdelningar och andra inkomster har däremot reviderats ner med 1 miljard kronor respektive 4 miljarder kronor dessa år. Både statlig och kommunal inkomstskatt har reviderats upp främst till följd av att tjänstepensioner justerats upp från och med i år. Även lönesumman är nu något högre jämfört med tidigare. Nedsättningarna av socialavgifter har reviderats ner. Särskild löneskatt har reviderats ner till följd av det preliminära taxeringsutfallet för inkomståret 2014, vilket påverkar prognosen för åren framöver. Skatt på företagsvinster har reviderats upp. Det beror delvis på ett starkare preliminärt taxeringsutfall för Dessutom indikerar de stora bolagens halvårsrapporter starkare resultat än väntat i år framför allt i verkstadsindustrin och banksektorn. Även ett något större driftsöverskott nästa år medför ökade skatteintäkter från företagen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

12 Eftersom statslåneräntan är sänkt har avkastningsskatten reviderats ner. Statens aktieutdelningar har reviderats ner samtliga år på grund av Vattenfalls och LKAB:s halvårsrapporter med svaga resultat och försämrade framtidsutsikter. Liten förändring av utgifterna på statens budget Utgifterna inom utgiftsområdena har reviderats ner med 4 miljarder kronor i år och 1 miljard kronor årligen 2016 och En nedrevidering av antalet asylsökande leder till lägre utgifter för migration, etableringsersättning och etableringslotsar. Fler ensamkommande barn leder dock till att de totala utgifterna för migration har reviderats upp i närtid samt till att ersättningen för kommunmottagning är högre i slutet av perioden. Utgifterna för arbetsmarknad har sänkts. Det beror främst på att andelen av de arbetslösa som är berättigade till ersättning har reviderats ner och att kostnaden för aktivitetsstöd samt lönebidrag är lägre än tidigare. Avgiften till Europeiska unionen har reviderats ner i och med en ny ändringsbudget från EU-kommissionen. Nästa år är avgiften dock något uppreviderad då EU-kommissionens förslag för nästa års budget är lite högre än väntat. Den sänkta ränteprognosen medför en nedrevidering av statsskuldsräntorna samtliga år. Riksgäldens nettoutlåning har däremot reviderats upp relativt kraftigt. I år är förklaringen att Pensionsmyndigheten väntas minska sin inlåning i Riksgälden för den tillfälliga förvaltningen av premiepensionsmedel. Kommande år har Riksbankens lån höjts som en följd av att lånet successivt refinansieras till en högre valutakurs. Det finansiella sparandet förbättras Offentliga sektorns finansiella sparande har reviderats upp. Alla sektorer bidrar i olika grad till upprevideringen. Sparandet i staten väntas bli starkare främst med anledning av högre skatteintäkter. I ålderspensionssystemet är det lägre pensioner från och med 2017 som förklarar det starkare sparandet. De nedreviderade pensionerna är i sin tur en följd av nya regler för hur inkomstindex och balanstal ska beräknas. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

13 Tabell 10. Sammanfattande nyckeltal BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,3 2,3 3,0 2,7 2,1 2,1 2,0 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,4 2,7 2,5 2,3 2,2 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,2 2,6 2,2 2,1 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 2,4 1,6 0,4 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2-0,4 7,4 3,6 4,3 4,1 4,1 3,2 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 3,7 5,2 4,4 3,5 3,4 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,7 6,6 2,7 5,5 4,8 3,7 3,3 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,6 2,3 2,2 1,6 2,0 1,7 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,1 8,2 7,9 7,3 7,3 7,0 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,3 3,9 4,2 4,3 4,1 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,1 1,1 1,0 0,8 0,5 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,1 6,8 6,7 6,7 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-1,9-1,3-1,2-0,9-0,5 0,0 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 37,6 36,9 37,2 39,3 44,3 43,9 42,7 41,5 40,0 37,8 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1-0,2-0,6-0,9-0,8 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,1-0,3-0,5-0,6-0,7 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-0,9-1,0-1,1-1,1-1,0 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,6-0,8-0,9-0,9-0,9 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3-0,1-0,9-1,7-1,2-1,1-0,8-0,5 0,0 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,4 34,1 32,9 31,8 30,3 28,2 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,8 42,8 42,8 42,9 43,1 43,1 43,1 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

14 Tabell 11. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Skatt på arbete 879,7 913,0 945,1 972,4 995, , , , , ,1 Direkta skatter 474,7 487,3 505,1 523,0 531,7 563,7 597,4 625,4 654,6 681,2 Kommunal skatt 522,9 538,2 560,8 581,9 603,2 638,4 668,4 697,5 728,7 759,0 Statlig skatt 42,5 44,6 44,2 44,8 47,7 52,3 56,2 59,0 61,4 62,5 Jobbskatteavdrag -76,8-80,4-83,6-85,8-99,8-103,0-105,1-108,1-111,5-115,3 Husavdrag -13,7-15,0-15,9-17,5-19,0-23,5-21,8-22,8-23,7-24,7 Övrigt -0,1-0,2-0,4-0,5-0,5-0,5-0,3-0,3-0,3-0,3 Indirekta skatter 405,0 425,7 440,0 449,4 463,8 489,5 521,6 547,2 570,6 593,9 Arbetsgivaravgifter 403,9 426,6 442,4 454,3 470,9 490,1 509,5 531,2 554,0 576,5 Egenavgifter 12,3 12,4 11,7 11,5 12,3 12,9 13,6 14,2 14,9 15,5 Särskild löneskatt 33,1 36,2 37,4 36,8 36,8 38,4 39,8 41,4 43,2 44,9 Nedsättningar -18,9-21,6-22,4-22,9-25,1-18,8-6,4-3,3-3,4-3,4 Tjänstegruppliv m.m. 1,1 1,0 0,9 0,7 0,7 0,6 0,6 0,6 0,6 0,6 Avgifter till premiepensionssystemet -26,4-28,9-30,0-31,0-31,9-33,8-35,5-36,9-38,7-40,2 Skatt på kapital 191,5 183,5 167,8 172,7 194,2 202,7 197,8 209,2 218,5 233,3 Skatt på kapital, hushåll 34,5 28,8 27,7 32,3 46,1 48,1 40,9 43,0 43,0 42,4 Skatt på bolagsvinster 106,6 102,8 89,5 89,0 92,4 100,7 106,2 110,6 115,5 120,6 Avkastningsskatt 11,9 11,9 10,1 6,9 10,5 8,5 3,8 7,7 11,0 18,2 Fastighetsskatt 26,4 27,5 28,7 31,6 31,7 32,1 32,9 33,4 34,2 36,8 Stämpelskatt 9,0 8,0 8,0 8,9 9,3 9,1 9,3 9,5 9,8 10,0 Kupongskatt m.m. 3,1 4,6 3,8 4,1 4,2 4,2 4,7 4,9 5,1 5,4 Skatt på konsumtion och insatsvaror 449,3 455,0 452,5 461,1 475,0 496,4 515,1 533,6 552,1 570,6 Mervärdesskatt 324,3 332,5 330,6 339,5 354,6 369,5 386,2 402,6 419,5 435,4 Skatt på tobak 10,6 11,3 11,8 11,1 11,4 11,8 11,6 11,7 11,7 12,0 Skatt på etylalkohol 4,3 4,3 4,3 4,0 4,1 4,1 4,1 4,2 4,2 4,2 Skatt på vin m.m. 4,6 4,7 4,8 4,9 5,2 5,6 5,7 5,8 5,9 6,0 Skatt på öl 3,2 3,2 3,2 3,3 3,5 3,7 3,8 3,8 3,9 4,0 Energiskatt 41,2 40,6 40,1 40,9 39,0 40,5 40,1 40,3 40,7 41,5 Koldioxidskatt 27,3 25,4 25,2 24,0 23,3 24,9 24,9 25,1 25,4 25,9 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 4,5 4,5 4,4 4,4 4,7 5,6 6,1 6,1 6,1 Skatt på vägtrafik 16,4 15,7 15,6 16,5 16,8 18,7 19,8 20,4 20,7 21,1 Skatt på import 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,1 7,6 Övriga skatter 7,0 7,3 7,1 7,2 6,8 6,8 6,8 6,8 6,9 6,9 Restförda och övriga skatter 1,0 2,7 2,9 11,3 9,4 5,3 5,6 6,0 6,4 5,8 Restförda skatter -5,7-6,3-6,3-6,6-5,9-5,6-5,3-5,0-4,8-4,5 Övriga skatter 6,6 9,1 9,1 17,9 15,2 10,9 10,9 11,0 11,2 10,3 Totala skatteintäkter 1 521, , , , , , , , , ,8 EU-skatter 5,7 5,7 5,3 5,2 5,8 6,1 6,6 6,9 7,1 7,6 Offentliga sektorns skatteintäkter 1 515, , , , , , , , , ,2 Kommunalskatt 537,0 552,7 576,2 597,3 618,8 654,4 684,7 714,4 746,5 777,3 Avgifter till ålderspensionssystemet 183,5 195,2 201,6 207,5 214,1 223,5 232,1 241,6 250,9 261,0 Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 835,2 873,5 914,2 958,5 997, ,8 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

15 Tabell 11. Fortsättning Statens skatteintäkter 795,3 800,8 785,1 807,4 835,2 873,5 914,2 958,5 997, ,8 Periodiseringar -8,8 48,6 17,0-20,8-19,9 1,8 4,4 0,6 7,9 10,3 Uppbördsförskjutningar -9,2 33,7 33,1 13,8-4,8 1,2 13,9 13,3 16,0 18,4 Betalningsförskjutningar -1,1 11,5-16,1-34,7-15,1 0,7-9,6-12,7-8,1-8,1 varav kommunsektorn 13,2 28,0-0,4-15,0-7,4 9,5 0,2-4,0 0,7 1,2 varav ålderspensionssystemet 2,9 0,7 0,9-0,2 0,0 0,8 0,8 0,8 0,8 0,9 varav privat sektor -16,3-16,9-17,2-20,2-7,9-10,0-12,1-10,9-10,8-11,1 varav kyrkan -1,0-0,2 0,7 0,6 0,1 0,3 1,5 1,3 1,1 0,9 varav EU 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd 1,6 3,4 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Statens skatteinkomster 786,6 849,4 802,2 786,6 815,2 875,4 918,6 959, , ,1 Övriga inkomster -7,0 23,0-14,6 4,0-25,0-38,6-46,1-48,4-50,0-50, Inkomster av statens verksamhet 41,8 55,3 48,8 48,1 41,7 33,0 27,1 27,6 29,2 30, Inkomster av försåld egendom 0,2 23,1 0,3 20,8 0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,5 1,3 1,1 0,9 0,9 0,8 0,7 0,6 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 11,1 9,7 9,9 9,9 9,8 10,7 11,4 12,2 12, Bidrag från EU m.m. 13,0 12,3 9,8 10,3 11,9 10,4 12,0 11,8 11,6 11, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -67,0-72,3-76,6-78,7-81,6-84,8-88,4-91,4-95,0-97, Utgifter som ges som krediteringar på skattekonto -5,6-8,0-8,0-7,6-8,0-7,8-8,3-8,5-8,7-8,9 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 836,8 872,4 910,7 955,7 998,8 Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 889,6 899,2 925,6 946,2 960,0 Budgetsaldo -1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-52,8-26,8-14,9 9,5 38,8 Källa: SKV och ESV EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

16 Tabell 12. Utgifter på statens budget Utgiftsområde Rikets styrelse 11,7 11,2 11,5 11,8 12,9 12,5 12,6 12,7 13,3 13,4 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 12,1 12,9 13,5 16,1 14,1 14,5 14,7 14,9 15,3 15,9 3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,9 10,3 10,4 10,4 10,7 10,8 10,9 11,2 11,4 4 Rättsväsendet 35,5 37,2 38,2 39,3 40,2 40,8 41,9 42,8 43,8 44,9 5 Internationell samverkan 2,0 1,9 1,5 1,8 1,7 2,0 1,9 1,9 1,9 1,9 6 Försvar och samhällets krisberedskap 45,7 44,2 45,5 45,4 48,0 48,2 47,4 48,5 49,8 50,7 7 Internationellt bistånd 26,7 29,2 30,2 30,8 31,0 29,0 31,2 36,0 39,5 42,0 8 Migration 7,1 7,6 8,2 9,9 12,6 17,4 19,8 17,9 14,6 12,8 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 56,0 56,5 58,7 59,0 61,6 63,4 64,8 65,8 67,2 68,3 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning 99,9 95,8 94,9 96,4 99,0 103,0 107,7 109,9 111,5 113,5 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 41,5 41,6 41,3 40,0 39,3 38,1 36,1 34,4 33,3 32,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 70,2 72,0 75,6 78,5 80,8 83,0 86,7 89,8 92,8 95,8 13 Integration och jämställdhet 5,2 5,0 6,8 8,8 12,2 15,9 18,9 23,6 26,7 25,5 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 68,6 63,3 66,6 69,7 66,9 65,9 68,5 69,1 69,6 69,6 15 Studiestöd 22,6 21,8 21,1 20,6 20,0 19,6 19,6 19,8 20,2 21,1 16 Utbildning och universitetsforskning 53,3 53,7 53,8 56,5 59,4 61,5 65,0 65,6 66,7 67,7 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 11,3 12,0 12,3 12,7 12,8 13,1 13,1 13,2 13,5 13,6 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik 1,6 1,1 1,0 1,0 1,1 1,1 1,2 1,2 1,2 1,3 19 Regional tillväxt 3,2 3,2 3,4 3,3 2,9 2,4 3,1 3,1 3,2 3,2 20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,1 4,8 4,8 5,1 5,7 6,4 6,2 6,3 6,3 21 Energi 2,7 2,9 2,7 2,6 2,9 2,4 2,4 2,2 2,1 2,1 22 Kommunikationer 39,8 38,7 42,9 43,7 46,0 47,5 51,3 54,4 55,1 55,0 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 17,4 16,4 16,4 16,0 16,2 13,6 18,5 16,5 16,9 17,0 24 Näringsliv 8,5 5,3 5,9 5,2 5,4 5,4 5,6 5,5 5,5 5,6 25 Allmänna bidrag till kommuner 75,7 88,0 85,1 88,9 93,6 92,2 92,3 93,0 93,0 93,0 26 Statsskuldsräntor m.m. 23,4 34,5 27,4 16,8 3,3 26,6 10,1 19,1 26,5 34,4 27 Avgiften till Europeiska unionen 30,4 30,6 31,5 37,4 41,6 35,5 31,6 35,3 36,2 36,9 Summa utgiftsområden 786,4 801,5 811,1 827,4 840,9 871,2 883,2 913,6 937,0 955,6 Summa utgiftsområden exklusive räntor 763,0 767,0 783,7 810,6 837,5 844,5 873,1 894,4 910,5 921,1 Riksgäldskontorets nettoutlåning -9,2 1,6 1,0 96,2 22,0 18,4 16,0 12,0 9,2 4,4 Kassamässig korrigering 3,4 1,5 0,4-2,2-0,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala utgifter 780,6 804,6 812,5 921,4 862,4 889,6 899,2 925,6 946,2 960,0 Totala inkomster 779,5 872,4 787,6 790,5 790,2 836,8 872,4 910,7 955,7 998,8 Budgetsaldo -1,1 67,8-24,9-130,9-72,2-52,8-26,8-14,9 9,5 38,8 Källa: ESV 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015

17 Innehåll i excelfilen tabeller september 2015 på ESV:s webbplats tabeller september 2015 Arbetsmarknad Nyckeltal för arbetsmarknaden Budgetsaldo och engångseffekter Budgetsaldo och underliggande budgetsaldo samt specificering av engångseffekters påverkan på budgetsaldot Försörjningsbalans Försörjningsbalans, i fasta och löpande priser, nivå samt procentuell utveckling Förändring av anslagsbehållningar Ingående, utgående och förändring av anslagsbehållningar Hushållens disponibla inkomster Disponibel inkomst, årlig procentuell förändring samt sparkvot Inkomster av statens aktier Specificering av statligt ägda bolag samt deras årliga utdelningar Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Specificering av poster under kassamässig korrigering och Riksgäldens nettoutlåning Konsoliderade offentliga sektorn Finansiellt sparande i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet samt konsoliderat i offentlig sektor Löner, lönesumma och priser Makroekonomiska nyckeltal inklusive timlön, lönesumma, KPI, och inkomstindex och balanstal Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget Statens skatteintäkter uppdelat på arbete, kapital, konsumtion och övrigt samt statens övriga inkomster inklusive utdelningar Räntor och valutor Makroekonomiska nyckeltal för räntor och valutor Skattebaser Skattebaser som påverkar inkomstsidan på statens budget Statens budgetsaldo och finansiellt sparande Bro mellan statens budgetsaldo och det finansiella sparandet med specificering av poster som skiljer dem åt Statsskuld och Maastrichtskuld Statsskulden med fördelning på förändringskomponenter samt offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld Utgifter på statens budget samt ålderspensionssystemet Budgeten uppdelat på utgiftsområden och realekonomisk fördelning samt ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget Utgiftstak och förändringar av dessa Initial bedömning av, ursprungligt beslutade och slutligt fastställda utgiftstak samt specifikation av tekniska justeringar Volymer Volymer som påverkar utgifts- och inkomstsidan på statens budget EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER

18 Kontaktpersoner en Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna prognos ingår Lalaina Hirvonen, och Anna Daniels, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Utgifter 1. Rikets styrelse Anna Daniels Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman Skatt, tull och exekution Karin Edlund Rättsväsende Karin Edlund Internationell samverkan Anna Daniels Försvar och samhällets krisberedskap Anna Daniels Internationellt bistånd Anna Daniels Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Anna Daniels Ekonomisk trygghet vid ålderdom Håkan Jönsson Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Karin Edlund Arbetsmarknad och arbetsliv Pernilla Lindblad Studiestöd Pernilla Lindblad Utbildning och universitetsforskning Pernilla Lindblad Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Mikaela Bolin Regional tillväxt Mikaela Bolin Allmän miljö- och naturvård Pernilla Lindblad Energi Anna Daniels Kommunikationer Svante Hellman Areella näringar, landsbygd och livsmedel Mikaela Bolin Näringsliv Stefan Gehlin Allmänna bidrag till kommuner Mikaela Bolin Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska unionen Mikaela Bolin Kassamässig korrigering Svante Hellman RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Lalaina Hirvonen Indirekta skatter på arbete Lalaina Hirvonen Kapitalskatter hushåll Björn Andersson Företagsskatter och punktskatter Patrik Andreasson Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter Björn Andersson Fordon-, tobak- och alkoholskatt, finansieringsavgift Andrew Netzell Mervärdesskatt Luis Gemzell Utdelningar statliga bolag, försäljningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Mikaela Bolin Skattenedsättningar Pernilla Lindblad Bidrag från EU Mikaela Bolin Kalkylmässiga inkomster, återbetalning av lån Patrik Andreasson Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg Makroekonomisk utveckling Patrik Jonasson Kommunsektorns finanser Mikaela Bolin Ålderspensionssystemets finanser Håkan Jönsson Offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 10 SEPTEMBER 2015