Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2015 ESV 2015:26"

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2015 ESV 2015:26

2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari Beräkningarna slutfördes den 17 mars Ladda ner prognosen Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Beställningar kan göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm Fax: Datum: Dnr: /2015 ISBN: Tryckeri: Edita Västerås 2015

3 Sammanfattning Underskotten i de offentliga finanserna är stora och marginalerna till utgiftstaken små. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det i närtid endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Konjunkturen stärks Tillväxten i ekonomin blir starkare i år än förra året även om det första kvartalet blir svagt jämfört med den kraftiga ökningen under fjärde kvartalet Det är en stigande global tillväxt och därmed starkare export, i kombination med en dämpning av importen som framför allt förklarar uppgången under året. Den inhemska efterfrågan konsumtion och investeringar fortsätter att öka i god takt även om investeringstakten sjunker till följd av tillfälligt höga investeringar under Återhämtningen i ekonomin fortsätter under kommande år och tillväxttakten är hög både 2016 och Därefter avtar den då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande. Då aktiviteten i ekonomin stiger väntas efterfrågan på arbetskraft vara fortsatt hög och antalet sysselsatta ökar med i genomsnitt drygt 1 procent per år Arbetskraften fortsätter också att öka starkt men inte lika starkt som sysselsättningen, vilket innebär att arbetslösheten, som har legat runt 8 procent ända sedan 2011, börjar sjunka. Inflationen är mycket låg för närvarande och väntas förbli låg under hela 2015 och Därmed väntas räntorna ligga kvar på låga nivåer under lång tid 1. Starkare konjunktur och skattehöjningar stärker inkomsterna i år Förra året ökade den offentliga sektorns skatteintäkter relativt svagt till följd av skattesänkningar och en dämpad underliggande utveckling för kon- 1 Beräkningarna låstes den 17 mars. Den 18 mars sänkte Riksbanken reporäntan till -0,25 procent. sumtionsskatter som moms och energiskatt. I år leder en starkare konjunktur till en snabbare ökning av intäkterna från skatt på arbete, bolagsvinster och konsumtion. Därtill ökar skatteintäkterna som ett resultat av höjd kommunalskatt samt skattehöjningar på tobak, alkohol, energi och personbilar. Även begränsningen av avdragsrätten för privat pensionssparande bidrar till ökade skatteintäkter. Hushållens kapitalskatter ökade kraftigt förra året. Den höga nivån förklaras av stora kapitalvinster och utdelningar samt att sänkta utlåningsräntor har lett till att hushållens ränteavdrag är låga, trots att hushållens skulder har växt snabbt. Ränteavdragen fortsätter sjunka något i år men ökar därefter i takt med att räntorna och skulderna stiger. Hushållens kapitalvinster väntas ligga kvar på en hög nivå i år, till följd av de senaste årens börsuppgång och stigande bostadspriser. Även utdelningarna väntas vara fortsatt stora. Nästa år sjunker de bland annat som en följd av att sparandet i investeringssparkonton, som schablonbeskattas med statslåneräntan, väntas fortsätta öka i en snabb takt. Det dämpar skatteintäkterna på kort sikt då räntan är låg. Den låga statslåneräntan sänker också avkastningsskatten, som tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar. Statens övriga inkomster är dämpade i år till följd av fortsatt låga utdelningar från LKAB och Vattenfall samt låga EU-bidrag. Kommande år stiger utdelningarna medan Riksbankens inlevererade överskott sjunker kraftigt för att utebli helt från och med Utgifterna ökar måttligt totalt sett Utgifterna på budgetens utgiftsområden, exklusive räntor, ökar totalt sett måttligt under hela prognosperioden. Men det är stor variation mellan olika utgiftsområden. Den största ökningen står barnbidrag och föräldraförsäkring för, som en följd av fler barn och ökad medelersättning.

4 Utgifterna för migration och integration ökar kraftigt i år och de kommande två åren till följd av ett mycket stort antal asylsökande. I slutet av prognosperioden minskar antalet asylsökande och utgifterna sjunker. Även utgifterna inom ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, som är det största utgiftsområdet, ökar mycket i år då sjukpenningdagarna fortsätter stiga till följd av fler och mer långvariga sjukfall. Antalet personer som får sjukersättning fortsätter däremot att minska eftersom strikta regler gör att inflödet i systemet är lågt samtidigt som utflödet är högt då många med sjukersättning ålderspensioneras. Inom arbetsmarknadsområdet minskar utgifterna under hela prognosperioden som en följd av att arbetslösheten sjunker. Utgifterna för statsskuldsräntorna, avgiften till EU och Riksgäldskontorets nettoutlåning varierar kraftigt under prognosperioden, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Det gör att de totala utgifterna på statens budget också skiftar mycket mellan åren. Statens lånebehov minskar men det är fortsatt stort de närmaste åren Saldot på statens budget går från -72 miljarder kronor 2014 till -63 miljarder kronor i år. Lånebehovet minskar därmed även om det är fortsatt stort. Kommande år fortsätter saldot att förbättras när inkomsterna ökar i takt med BNP samtidigt som utgifterna ökar måttligt. Underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden Det blir underskott i de offentliga finanserna under hela prognosperioden. Förra året uppgick underskottet enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna till 81 miljarder kronor, vilket motsvarar 2,1 procent av BNP. Men ESV bedömer att skatteintäkterna för 2014 blir cirka 10 miljarder kronor högre än vad Nationalräkenskaperna redovisat och att utfallet sannolikt kommer att revideras. Även i år visar de offentliga finanserna ett betydande underskott på 69 miljarder kronor, motsvarande 1,7 procent av BNP. Givet att inga ofinansierade reformer genomförs minskar underskotten successivt under prognosperioden till följd av återhämtningen i ekonomin i kombination med en måttlig ökning av utgifterna. Underskotten leder till att den offentliga sektorns bruttoskuld, Maastrichtskulden, ökar under hela prognosperioden. Mätt som andel av BNP sjunker den däremot från och med nästa år, efter att ha ökat sedan Det är framför allt i staten som det finansiella sparandet visar stora underskott de närmaste åren men ett litet överskott väntas Det beror framför allt på att utgifterna inom vissa utgiftsområden ökar mycket de närmaste åren. Kommunsektorns finansiella sparande väntas visa ett underskott på 20 miljarder kronor i år. Resultatet, som är det saldo som kommunernas balanskrav baseras på och därmed är det som avgör hur stort budgetutrymme kommunerna har, visar däremot ett överskott på 14 miljarder kronor. Den stora skillnaden mellan dessa mått förklaras av att investeringarna har ökat kraftigt de senaste åren och väntas vara fortsatt höga i år och kommande år (hela investeringen ingår i det finansiella sparandet men resultatet påverkas endast av avskrivningarna). Konsumtionen ökade också kraftigt förra året och väntas fortsätta att öka mycket i år, dels för att det demografiska behovet blir allt större, dels för att en stark inkomstökning möjliggör en förstärkning utöver det demografiska behovet. Inkomsterna fortsätter att öka starkt framöver och därmed kan också konsumtionen fortsätta öka. Både resultatet och det finansiella sparandet sjunker något under prognosperioden. Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visade 2014 ett överskott på 6 miljarder kronor, motsvararande 0,1 procent av BNP, enligt det preliminära utfallet från Nationalräkenskaperna. I år väntas ett litet överskott medan det blir underskott från och med nästa år. Att sparandet var positivt 2014, liksom det blir i år, beror främst på att de genomsnittliga pensionerna sjönk 2014 och endast ökar svagt i år. Från 2016 ökar pensionerna betydligt snabbare.

5 Överskottsmålet nås inte Målet om 1 procents överskott i de offentliga finanserna nås inte under prognosperioden. För att målet ska nås krävs utgiftsminskningar och/eller skattehöjningar. Hur snabbt målet ska nås och på vilket sätt är en politisk bedömning. Överskottsmålet infördes år 2000 och det ackumulerade finansiella sparandet kretsade under många år kring målet om 1 procents överskott. De senaste åren har det skett en märkbar försvagning och från 2014 är sparandet i genomsnitt drygt 0,5 procentenheter lägre än målet. Det ackumulerade sparandet uppgår till 0 procent av BNP. Liten marginal till utgiftstaket i år Utgiftstaken klaras samtliga prognosår. Beaktar man behovet av nödvändiga säkerhetsmarginaler finns det endast ett begränsat utrymme för nya beslut om utgiftsökningar. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos BNP, fasta priser, proc. utv. 6,0 2,7-0,3 1,3 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, fasta priser, kalenderkorrigerad, proc. utv. 5,7 2,7 0,1 1,3 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Hushållens konsumtion, proc. utv. 3,9 1,9 0,8 1,9 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion, proc. utv. 1,3 0,8 1,1 0,7 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Investeringar, proc. utv. 6,0 5,7-0,2-0,4 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 Lager, bidrag till BNP-förändringen 2,1 0,5-1,1 0,1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export, proc. utv. 11,9 6,1 1,0-0,2 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Import, proc. utv. 12,8 7,3 0,5-0,7 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 Real disponibel inkomst, proc. utv. 1,6 4,1 3,8 2,1 2,7 1,6 2,1 2,0 2,1 1,6 Hushållens sparande, andel av disponibel inkomst 2,9 5,0 7,8 7,9 8,2 7,4 6,9 6,8 6,9 6,5 Lönesumma, proc. utv. 3,0 5,4 3,7 2,4 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 Arbetade timmar, kalenderkorrigerade, proc. utv. 2,0 2,0 0,7 0,3 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Arbetslöshet, procent av arbetskraften 8,6 7,8 8,0 8,0 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 Finansiellt sparande i offentlig sektor, mdkr -1,0-2, Finansiellt sparande i offentlig sektor, proc. av BNP 0,0-0,1-0,9-1,4-2,1-1,7-1,5-1,3-1,1-0,7 Offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden), proc. av BNP 36,7 36,1 36,4 38,6 40,6 40,7 39,9 39,1 38,3 37,0 Bakåtblickande tioårssnitt, finansiellt sparande 0,8 0,6 0,7 0,6 0,4 0,1-0,3-0,8-1,1-1,1 Bakåtblickande tioårssnitt, konjunkturjusterat 0,4 0,3 0,4 0,3 0,1-0,2-0,3-0,6-0,8-1,0 Sjuårsindikatorn 0,2-0,5-1,0-1,1-1,3-1,4-1,4 Sjuårsindikatorn, konjunkturjusterat 0,2-0,2-0,7-0,9-1,1-1,2-1,3 Konjunkturjusterat sparande -0,2-0,3-0,2-0,9-1,8-1,6-1,4-1,3-1,1-0,7 Statsskuld, proc. av BNP 31,6 29,4 30,2 32,8 34,5 34,4 33,4 32,5 31,5 30,0 Skattekvot, proc. av BNP 43,2 42,5 42,6 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Totala utgifter på statens budget, mdkr Takbegränsade utgifter, mdkr varav Ålderspensionssystemet, mdkr Marginal till utgiftstaket, mdkr Budgetsaldo, mdkr Engångseffekter på statens budget, mdkr Underliggande budgetsaldo, mdkr Källa: SCB och ESV

6

7 Innehåll 1 Den makroekonomiska utvecklingen Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion Inkomsterna på statens budget Utgifterna på statens budget Migration (UO 8) Integration och jämställdhet (UO 13) Hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (UO 10) Arbetsmarknad och arbetsliv (UO 14) Statsskuldsräntor (UO 26) EU-avgiften (UO 27) Riksgäldens nettoutlåning Realekonomiskt fördelade utgifter Saldot på statens budget Offentliga finanser Offentliga sektorns finansiella sparande Statens finansiella sparande Kommunsektorns finansiella sparande Ålderspensionssystemets finansiella sparande Den offentliga skulden Jämförelse med andra prognosinstitut De budgetpolitiska målen Överskottsmålet Utgiftstaket Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Revideringar sedan föregående prognos Appendix Kontaktpersoner EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

8 Förteckning över faktarutor Utgiftsmässiga och kostnadsmässiga statsskuldsräntor Riksgäldens nettoutlåning Automatisk diskretionär finanspolitik (ADF) Olika skuld- och förmögenhetsbegrepp Indikatorerna för överskottsmålet Konjunkturjusterat sparande metod Engångseffekter Appendix Appendix 1. Volymer Appendix 2. Utgifter på statens budget , jämförelse med statens budget och föregående prognos Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster på statens budget , jämförelse med föregående prognos och statens budget Appendix 4. Huvudsakliga antaganden i beräkningen av skatteintäkterna Appendix 5. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 6. Finansiellt sparande i staten Appendix 7. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 8. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 9. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 10. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande Appendix 11. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor Appendix 12. Utgiftstak och förändringar av dessa Appendix 13. Beräkningsförutsättningar Appendix 14. Hushållens disponibla inkomster EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

9 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN 1 Den makroekonomiska utvecklingen 2 Konjunkturen stärks Sveriges BNP ökade fjärde kvartalet 2014 med hela 1,1 procent jämfört med det tredje kvartalet, vilket var mer än väntat. Offentlig konsumtion och bostadsinvesteringar fortsatte att öka starkt samtidigt som hushållens konsumtion vände från en svag ökning under tredje kvartalet. Även tillväxten i exporten tilltog. En hög inhemsk efterfrågan och stigande export bidrog till att importen fortsatte öka snabbt. Importen av tjänster och investeringar höjdes också av investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed väntas investeringarna och tjänsteimporten sjunka under första kvartalet Totalt sett väntas BNP-ökningen bli betydligt svagare det första kvartalet i år än det fjärde kvartalet 2014 då även vissa andra poster än investeringar i forskning och utveckling bedöms ha ökat tillfälligt starkt det fjärde kvartalet. Dessutom dämpas ökningstakten i bostadsinvesteringarna och offentlig konsumtion. Sett för helåret 2015 stiger dock tillväxttakten jämfört med 2014 som en följd av att konjunkturen tar bättre fart. Framför allt är det nettoexporten som vänder, från att ha sänkt BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet förra året till att höja den med 0,3 procentenheter i år. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar också snabbare i år än förra året samtidigt som konsumtionen fortsätter att öka starkt. En stigande BNP-tillväxt ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen väntas öka med närmare 1,5 procent i år. Det leder till att arbetslösheten, som i stort sett har legat konstant sedan 2011, börjar sjunka. De kommande två åren sker en fortsatt återhämtning i ekonomin och BNP ökar i ungefär samma takt som i år medan sysselsättningen ökar något långsammare. Därefter närmar sig ekonomin fullt resursutnyttjande, vilket leder till att BNPoch sysselsättningstillväxten dämpas. Diagram 1. BNP till marknadspris, fasta priser Kalenderkorrigerade och säsongrensade kvartalsvärden Källa: SCB och ESV Årlig procentuell förändring Procent Det finns fortfarande en stor risk att tillväxten blir svagare än väntat. Risken är framför allt kopplad till en sämre global konjunktur. I Europa kvarstår många strukturella problem och konjunkturen är bräcklig. Det finns också geopolitiska osäkerheter som kan påverka ekonomin mer än väntat. Den kraftiga ökningen av BNP under fjärde kvartalet kan dock vara ett tecken på att konjunkturen är starkare än väntat och att tillväxten för innevarande år är underskattad. Negativ ränta ända till fjärde kvartalet 2016 Trots relativt stark tillväxt i ekonomin och stigande, om än låg, inflation sänkte Riksbanken reporäntan till -0,1 procent, och aviserade att de skulle börja köpa statsobligationer, vid det penningpolitiska mötet i februari. I våra beräkningar ligger reporäntan kvar på -0,1 procent till fjärde kvartalet Därefter höjs den successivt när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande Beräkningarna låstes den 17 mars, dagen innan Riksbankens räntebesked. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

10 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Stigande efterfrågan på svenska exportvaror I USA är konjunkturåterhämtningen i full gång. I euroområdet är tillväxten fortfarande svag men framtidsutsikterna har ljusnat igen efter en svacka under slutet av förra året. I många tillväxtekonomier har tillväxttakten dämpats men den är fortsatt hög. Den globala konjunkturen stärks gradvis framöver, genom bland annat en expansiv penningpolitik i många länder, mindre åtstramande finanspolitik samt det kraftiga fallet i oljepriset. Framåtblickande indikatorer i USA och euroområdet tyder på en fortsatt förstärkning av tillväxten. Tillväxten i euroområdet gynnas också av den kraftiga försvagningen av euron mot flera valutor de senaste månaderna. I våra nordiska grannländer, som är viktiga exportmarknader, ser utsikterna sämre ut men totalt sett ökar ändå tillväxten på svenska exportmarknader. En ökad efterfrågan från omvärlden och en försvagning av kronan under det senaste året lyfter svensk export. Redan under fjärde kvartalet förra året noterades en tydlig uppgång i både varu- och tjänsteexporten enligt Nationalräkenskaperna. Uppgången bedöms till viss del vara tillfällig. Den samlade bilden av flera företagsundersökningar är att framtidsutsikterna har stärkts men att det ännu inte är något tydligt lyft i konjunkturen för exportföretagen och orderingången är fortfarande dämpad. Första kvartalet i år väntas exporten därför inte vara lika stark som under fjärde kvartalet förra året men för helåret 2015 ökar exporten mer än Nästa år tilltar tillväxten i exporten än mer då konjunkturen i Europa forsätter att förbättras och investeringarna tar ordentlig fart. Importen dämpas Samtidigt som exporten har ökat relativt svagt har den inhemska ekonomin utvecklats väl och därför har importen ökat betydligt mer än exporten. Därtill var tjänsteimporten tillfälligt hög det fjärde kvartalet 2014 som en följd av höga investeringar i forskning och utveckling som bedöms vara av engångskaraktär. Därmed sänkte nettot av utrikes handeln BNP-tillväxten med drygt 1 procentenhet De tillfälliga effekterna slår tillbaka i år samtidigt som exporten ökar starkare i förhållande till den inhemska efterfrågan. Det leder till att importen ökar långsammare än exporten och bidraget från nettoexporten blir positivt. Hushållens konsumtion fortsätter öka starkt Hushållens konsumtion ökade på bred front 2014 och steg med 2,4 procent. En stark tillväxt av hushållens disponibla inkomster till följd av bland annat fler sysselsatta, låg inflation, låga räntor och skattesänkningar var viktiga förutsättningar för en snabb ökning av konsumtionen. Den reala disponibelinkomsten ökade med 2,7 procent, vilket innebar att hushållen ändå fortsatte att öka sitt sparande under 2014 och sparkvoten ligger nu på en mycket hög nivå sett i ett historiskt perspektiv. Diagram 2. Hushållens konsumtion och sparkvot Procent Procent Konsumtion Real disponibel inkomst Sparkvot Källa: SCB och ESV Anm.: Sparkvoten avser hushållens eget sparande som andel av disponibel inkomst Trots en förstärkning av konjunkturen, en stark arbetsmarknad och goda inkomstökningar har hushållens framtidsförväntningar försämrats de senaste månaderna. Hushållens konfidensindikator föll under januari och februari och ligger nu under det historiska genomsnittet. Det är förväntningarna om framtiden, främst avseende Sveriges ekonomi, som är lägre än normalt. De låga förväntningarna kan ha en viss dämpande effekt på hushållens konsumtion under EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

11 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Å andra sidan är förutsättningarna för en stark konsumtionsökning relativt goda. Hushållens höga sparande och starka nettoförmögenhet, i kombination med en fortsatt god ökning av disponibelinkomsten och en sjunkande arbetslöshet talar för att konsumtionen fortsätter att öka starkt i år. Konsumtionen väntas därmed öka i samma takt i år som förra året, vilket innebär att sparkvoten sjunker något. Under 2016, när den europeiska konjunkturen stärks betydligt och svensk export därmed tar fart ordentligt, väntas hushållen bli mer optimistiska. Konsumtionstillväxten stiger då och sparkvoten fortsätter falla. Från 2017 växer konsumtion långsammare då ekonomin närmar sig fullt resursutnyttjande och sparkvoten ligger då relativt stabilt. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell förändring Utfall Prognos Hushållens konsumtion 2,4 2,5 2,6 2,1 2,0 2,0 Offentlig konsumtion 1,9 1,9 1,0 0,2 0,4 0,4 Fasta investeringar 6,5 3,2 5,4 4,8 3,6 2,9 Lager 1 0,2 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 Export 3,3 4,3 4,5 4,6 4,6 4,6 Import 6,5 3,9 4,9 4,7 4,7 4,7 Nettoexport 1-1,1 0,3 0,0 0,1 0,2 0,2 BNP 2,1 2,8 2,7 2,3 2,1 1,9 BNP, kalenderkorrigerad 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Källa: SCB och ESV 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Allt starkare investeringskonjunktur Investeringarna ökade med 6,5 procent 2014, vilket var starkare än väntat. Under fjärde kvartalet påverkades investeringarna kraftigt av tillfälligt höga investeringar i forskning och utveckling. Vad gäller den övriga investeringsutvecklingen var det främst bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn som ökade starkt under året samtidigt som maskininvesteringarna backade. Bostadsinvesteringarna fortsätter att öka starkt under 2015, om än i en betydligt långsammare takt än under förra året. De kommunala investeringarna bedöms ligga kvar på en hög nivå de närmaste åren, även om ökningstakten dämpas, för att därefter falla tillbaka då stora byggprojekt avslutas. De statliga investeringarna är låga i år då investeringarna i bland annat Citybanan fasas ut. Från och med nästa år ökar investeringarna starkt till följd av nya investeringar inom infrastruktur. Bland annat tar byggandet av Förbifart Stockholm fart. Sammantaget ökar investeringarna betydligt långsammare 2015 än 2014 till följd av de då tillfälligt höga investeringarna i forskning och utveckling och av att ökningstakten i bostadsinvesteringar och investeringar i kommunsektorn nu dämpas. Investeringarna i näringslivet exklusive forskning och utveckling samt bostäder ökar snabbare i år än förra året. Under 2016 tar investeringarna mer fart och de ökar fortsatt starkt under Därefter faller ökningstakten tillbaka till normala nivåer. Ökad efterfrågan på arbetskraft Sysselsättningen ökade med 1,4 procent, motsvarande personer, Sysselsättningsgraden steg med 0,5 procentenheter, till 66,2 procent. Behovet av arbetskraft väntas vara fortsatt stort framöver, både inom tjänste-, kommun- och byggsektorn. Indikatorerna tyder också på en fortsatt stark ökning av antalet sysselsatta i år. Antalet nyanmälda lediga platser till Arbetsförmedlingen har stigit och enligt olika företagsundersökningar har företagen expansiva anställningsplaner. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta stiga snabbt i år. Arbetskraften fortsätter också att öka men inte lika snabbt som sysselsättningen. Det innebär att arbetslösheten, som legat runt 8 procent ända sedan början av 2011, börjar sjunka. Både arbetskraftsdeltagandet och sysselsättningsgraden, som har ökat med 1,5 respektive 1,8 procentenheter sedan 2010, fortsätter att stiga i år. Därefter bryts uppgången och sysselsättningsgraden ligger i stort sett konstant medan arbetskraftsdeltagandet sjunker något. Det beror bland annat på att sysselsättningen har återhämtat sig från svackan under finanskrisen och närmar sig en mer normal nivå samt att effekten av de politiska reformer som genomförts de senaste åren ebbar ut. Exempelvis bedöms jobbskatteavdragen ha haft en positiv effekt på utbudet av arbetskraft. En annan EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

12 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN anledning är att sammansättningen av befolkningen ändras. Utlandsfödda, som har ett lägre arbetskraftsdeltagande och lägre sysselsättningsgrad än inhemskt födda, ökar markant som andel av befolkningen. Andelen har ökat under lång tid men inte i lika stor utsträckning som antas för de kommande åren. Under prognosperioden består befolkningsökningen bland de arbetsföra enbart av utlandsfödda. I likhet med de som är födda i Sverige har sysselsättningsgraden bland de utlandsfödda ökat de senaste åren, framför allt bland de äldre. De har stått för 65 procent av sysselsättningsökningen 2013 och Eftersom antalet utlandsfödda ökar så mycket framöver, främst till följd av många asylsökande, och att det tar tid innan de kommer ut på arbetsmarknaden, bedöms ökningstakten i sysselsättningsgraden stanna upp under prognosperioden. Om den positiva trenden med stigande sysselsättningsgrad bland de som är födda utomlands, och även bland de som är födda i Sverige, fortsätter finns det potential för en högre sysselsättning än beräknat. Diagram 3. Sysselsättningsgrad och arbetslöshet Säsongrensade kvartalsdata Procent av befolkningen 67,5 67,0 66,5 66,0 65,5 65,0 64,5 Procent av arbetskraften 9,0 8,5 8,0 7,5 7,0 6,5 6,0 uppger att det råder brist på arbetskraft stigit, framför allt inom tjänstesektorn som har stått för den största sysselsättningsökningen de senaste åren. Det bedöms inte hämma sysselsättningsökningen i någon större utsträckning på kort sikt. Men att bristtalen stiger trots att arbetslösheten fortfarande ligger på en relativt hög nivå kan innebära att sysselsättningspotentialen är mindre än väntat och att arbetslösheten biter sig fast på en hög nivå. Inom vissa sektorer flaggas det redan nu för att bristen på rätt kompetens leder till flaskhalsar som dämpar sysselsättningsuppgången. Antalet arbetade timmar ökade mer än antalet sysselsatta förra året, bland annat till följd av tillfälliga effekter. Både i år och nästa år väntas medelarbetstiden i stället sjunka då sjukfrånvaron ökar. Det innebär att antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året. Efter 2016 är medelarbetstiden oförändrad. Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Procentuell förändring om inget annat anges Kalenderkorrigerade värden Utfall Prognos BNP, fp 2,3 2,6 2,5 2,5 2,2 2,0 Produktivitet 0,4 1,3 1,6 1,6 1,4 1,4 Arbetade timmar 1,8 1,3 0,9 0,9 0,8 0,6 Medelarbetstid 0,3-0,1-0,1 0,0 0,0 0,0 Sysselsatta 1,4 1,4 1,0 0,9 0,8 0,6 Arbetskraft 1,3 1,0 0,7 0,6 0,6 0,5 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 7,9 7,6 7,3 7,0 6,9 6,8 Öppen arbetslöshet 1,2 5,5 5,2 5,1 5,0 4,8 4,8 64, Sysselsättningsgrad Arbetslöshet (höger axel) 5,5 Källa: Arbetsförmedlingen, SCB och ESV 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Källa: SCB och ESV men risk för vissa matchningsproblem Å andra sidan finns det risk att sysselsättningsökningen dämpas av att det uppstår matchningsproblem på arbetsmarknaden. Samtidigt som efterfrågan på arbetskraft ökar har andelen företag som Eftersom antalet arbetade timmar ökar långsammare i år än förra året stiger produktivitetstillväxten. Ökningen i produktiviteten fortsätter ändå att vara låg sett i ett historiskt perspektiv och det bedöms inte bli något större lyft de kommande åren heller, efter den svaga utveckling som varit de senaste åren. 10 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

13 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Lönerna ökar långsamt Förra året ökade lönerna med 3 procent enligt preliminärt utfall från SCB:s konjunkturlönestatistik. Den underliggande ökningen var lägre eftersom en del av löneökningen är en statistisk effekt 3. I år väntas lönerna fortsätta öka måttligt. Löneökningen är dämpad till följd av det låga resursutnyttjandet i ekonomin. Både arbetsgivarnas och arbetstagarnas inflationsförväntningar är också låga, vilket dämpar lönekraven. Givet den låga inflationen ökar reallönerna med drygt 2 procent i år, trots låga nominella löneökningar. Under hösten inleds en ny avtalsrörelse. Låg inflation och låga inflationsförväntningar samt en svag produktivitetstillväxt talar för att avtalsökningarna blir relativt låga även för kommande avtalsperiod. Samtidigt kan den starka sysselsättningsökningen, som väntas leda till att arbetslösheten börjar sjunka och att bristtalen stiger, ha en viss press uppåt på lönerna. Sammantaget väntas därmed lönerna öka något snabbare 2016 än i år. Därefter tilltar ökningstakten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Både 2013 och 2014 visade löneökningen uträknat från lönesumman en betydligt lägre löneökningstakt än timlöneökningen enligt SCB:s konjunkturlönestatistik. Det är en viss skillnad i definitionerna mellan dessa mått och de grundar sig på olika källor, vilket kan ge upphov till att löneökningstakten skiljer sig åt. Vad den stora skillnaden 2013 och 2014 beror på är dock oklart. Därmed är det svårt att veta om den kommer att kvarstå innevarande år. Vi räknar med att lönerna enligt lönesumman kommer att öka i ungefär samma takt som lönerna enligt konjunkturlönestatistiken kommande år. Det får till följd att lönesumman, som är den viktigaste skattebasen, ökar snabbare i år än förra året trots att antalet arbetade timmar ökar långsammare och löneökningen enligt konjunkturlönestatistiken i stort sett är densamma. 3 Den statistiska effekten beror på ett urvalsbyte. Varje år byts en femtedel av urvalet ut. I år får bytet av urvalet stor effekt eftersom den tillkommande femtedelen har högre genomsnittslöner än den som lämnade urvalet. Löneökningstakten beräknas bli cirka 0,3 procentenheter högre till följd av urvalsbytet. Låg och långsamt stigande inflation Inflationstakten har stigit något de senaste månaderna men enligt KPI ligger den fortfarande runt 0 procent. Den underliggande inflationen, mätt enligt KPIF, där effekten av förändringar i bostadsräntor exkluderas, ligger högre än KPI. I februari var inflationen enligt KPIF närmare 1 procent. Exkluderas priserna på energi var inflationen 1,3 procent. Priserna på både importerade och inhemskt producerade varor och tjänster har stigit de senaste månaderna. Prisökningen på importerade varor och tjänster hänger sannolikt mest ihop med försvagningen av kronkursen under förra året som nu börjar synas i konsumentpriserna. Ett ökat kostnadstryck till följd av en låg produktivitet, och även höjda priser på vissa insatsvaror till följd av kronförsvagningen, har sannolikt bidragit till att höja priserna på inhemskt producerade varor och tjänster. Skattehöjningar på alkohol och tobak har också bidragit till att höja inflationen i år. Tabell 4. Löner, priser och reporänta Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,9 2,9 3,0 3,3 3,4 3,4 Timlön, NR 1 1,7 2,8 2,9 3,3 3,4 3,4 Lönesumma 3,7 4,1 3,8 4,2 4,2 4,0 KPI -0,2 0,2 1,0 2,1 2,9 3,1 KPIF 2 0,5 1,0 1,4 1,6 1,8 2,0 Prisbasbelopp, nivå 44,4 44,5 44,4 44,8 45,8 47,1 Reporänta, värde vid årets slut 0,00-0,10 0,25 1,25 2,75 3,25 Källa: Medlingsinstitutet, SCB och ESV 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. Till följd av att oljepriset har halverats sedan sommaren har priserna på drivmedel sjunkit kraftigt de senaste månaderna. Drivmedelspriserna har inte sjunkit lika mycket som oljepriset i dollar eftersom kronan samtidigt har försvagats mot dollarn. Dessutom har skatten på koldioxid höjts. Elpriset har också sjunkit vilket bidrar till att sänka inflationen. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

14 DEN MAKROEKONOMISKA UTVECKLINGEN Den underliggande inflationen väntas fortsätta stiga något under året men prisökningarna hålls tillbaka av en låg inflation i omvärlden, låga prisökningar på många råvaror och ett fortsatt lågt resursutnyttjande. Energipriserna kommer att trycka ner inflationen under hela KPIF väntas öka med 1,0 procent i år, vilket fortfarande är långt under Riksbankens inflationsmål. Även exkluderat energipriserna är inflationen en bit ifrån inflationsmålet. KPIF exklusive energi ökar med 1,4 procent. Nästa år stiger inflationstakten ytter ligare trots att prisökningarna på importerade varor då dämpas av att kronan förstärks mot både dollar och euro. Även 2016 är inflationen under inflationsmålet. Därmed bedöms Riksbanken vänta med att höja reporäntan ända till i slutet av Åren efter 2016 ökar den underliggande inflationen som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger. KPI ökar mindre än KPIF både 2015 och 2016 till följd av fallande bolåneräntor. Därefter är förhållandet det omvända då bolåneräntorna höjs. 12 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

15 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET 2 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna på statens budget 2.1 Offentliga sektorns skatteintäkter I år ökar den offentliga sektorns skatteintäkter med 4,0 procent. En förbättring av konjunkturen i kombination med skattehöjningar leder till att intäkterna från skatt på arbete och konsumtion ökar mer än förra året. Inkomstskatterna ökar starkt i år till följd av att lönesumman stiger med över 4 procent, höjd kommunalskatt samt att avdragsrätten för privat pensionssparande begränsas. Även konsumtionsskatterna ökar betydligt starkare i år än förra året. Det förklaras främst av skattehöjningar på alkohol, tobak, personbilar och energi. Den underliggande utvecklingen för både moms och energiskatter är fortsatt svag i löpande priser. Intäkterna från skatt på kapital ökade mycket förra året då hushållens kapitalskatter steg till följd av höga utdelningar samt låga ränteavdrag. Även hushållens kapitalvinster var höga efter börsuppgång och stigande bostadspriser. I år ligger hushållens kapitalskatter kvar på en hög nivå. Avkastningsskatten minskar däremot då räntenivån sjunker till mycket låga nivåer. Skatten på bolagsvinster stiger även om den svaga utvecklingen i euroområdet fortsätter dämpa de svenska exportföretagens vinster. Sammantaget ökar därmed kapitalskatterna bara marginellt i år. Tabell 5. Skatteintäkter /procentuell förändring Utfall Prognos Skatt på arbete Förändring 2,9 2,2 5,0 4,6 4,7 4,4 4,1 Skatt på kapital Förändring 3,0 11,5 1,1-1,2 5,7 5,1 6,9 Skatt på konsumtion Förändring 1,9 2,9 4,1 3,6 3,2 3,4 3,6 Totala skatteintäkter Förändring 3,2 3,2 4,0 3,6 4,4 4,2 4,2 Underliggande förändring 1 3,7 4,2 3,5 3,6 4,4 4,2 4,2 Den underliggande ökningstakten för skatteintäkterna, det vill säga exklusive regeländringar, uppgår i år till 3,5 procent vilket är något svagare än de två senaste åren. Dessa år ökade skatteintäkterna rensat för skatteändringar med 4 procent per år. Nästa år ökar intäkterna med 3,6 procent. Antalet arbetade timmar ökar svagare än i år, vilket dämpar intäkterna från skatt på arbete. Samtidigt minskar skatt på kapital till följd av lägre avkastningsskatt och kapitalvinster. Däremot leder den förbättrade konjunkturen i Sverige och omvärlden till stigande bolagsskatter. Från 2017 medför den förbättrade konjunkturen att skatteintäkterna ökar drygt 4 procent per år. Tabell 6. Skatteintäkter per sektor Procentuell förändring om inget annat anges Utfall Prognos Staten 2,9 3,1 2,9 3,0 4,4 4,1 4,2 Kommunsektorn 3,7 3,5 5,2 4,4 4,5 4,4 4,2 ÅP-systemet 2,9 3,1 4,8 3,6 4,1 3,8 4,0 Skattekvot 1 42,9 42,7 42,7 42,5 42,6 42,6 42,7 Källa: SKV och ESV 1 Totala skatteintäkter i procent av BNP. Statens skatteintäkter ökar betydligt långsammare i år än övriga sektorers intäkter, trots genomförda skattehöjningar på konsumtion. Det förklaras främst av i stort sett oförändrade kapitalskatter. Både kommunsektorns och ålderspensionssystemets skatteintäkter ökar betydligt snabbare, främst beroende på att den huvudsakliga skattebasen, lönesumman, ökar med över 4 procent. Skattekvoten uppgår i år till 42,7 procent. Den ligger kvar på samma nivå i slutet av prognosperioden. Övergången till ett nytt system för Nationalräkenskaper (ENS 2010) som gäller från september 2014 medförde att BNP-nivån höjdes. Det innebar även att skattekvoten sjönk med cirka 1 procentenhet. Källa: SKV och ESV 1 Förändring av skatteintäkterna exklusive regeländringar. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

16 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 7. Kommunala uppräkningsfaktorer Procent Utfall Prognos Aktuell prognos 3,4 3,1 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Föreg. prognos 3,4 2,8 4,7 4,4 4,7 4,5 Fastställda 3,9 2,7 4,6 Underliggande utveckling 1 3,6 3,5 4,9 4,5 4,5 4,4 4,2 Källa: SKV och ESV 1 Utveckling exklusive regeländringar. ökar i år med 8 procent trots att inkomsterna endast ökar med 4 procent. Det förklaras framför allt av att den låga inflationen medför att både grundavdrag och skiktgränser ökar långsammare än lönerna. Diagram 4. Direkta skatter på arbete, förändring mellan åren Skatt på arbete Skatt på arbete utgör 60 procent av totala skatteintäkter och består av direkta och indirekta skatter. Den viktigaste skattebasen är lönesumman Skattehöjningar bidrar till en stark utveckling av de direkta skatterna i år De direkta skatterna på arbete ökar med 6 procent i år, till knappt 560 miljarder kronor. Den kommunala inkomstskatten ökar mer i år än förra året, med 5,3 procent. Det förklaras dels av höjd kommunalskatt, dels av att lönesumman och pensioner, som utgör de viktigaste skattebaserna, ökar mer än Skattepliktiga förmåner bidrar också till en starkare utveckling av den kommunala inkomstskatten. Den statliga inkomstskatten, som uppgår till drygt 10 procent av de direkta skatterna på arbete, Tabell 8. Hushållens skattereduktioner Jobbskatteavdrag HUS-avdrag Källa: SKV och ESV Direkta skatter på arbete Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Många skattereduktioner men få stora De totala skattereduktionerna uppgår i år till 234 miljarder kronor. Reduktionen för allmän pensionsavgift och jobbskatteavdraget står för drygt 90 procent av de totala reduktionerna. Reduktionen för allmän pensionsavgift ökar ungefär med lönesumman men medan ökningstakten för jobbskatteavdraget är något lägre. Reduktionen för reparation och ombyggnad, ROT, -45 Utfall Prognos Allmän pensionsavgift 81,1 85,1 86,8 89,1 93,5 97,5 100,8 104,2 108,3 112,3 116,8 121,8 126,8 Jobbskatteavdrag 40,5 53,5 65,2 76,8 80,4 83,6 85,8 100,2 103,4 105,5 108,4 112,0 115,9 ROT 9,4 12,5 13,3 13,8 14,9 16,9 18,6 19,5 20,1 20,7 21,3 RUT 0,1 0,4 0,9 1,3 1,7 2,1 2,6 3,1 3,4 3,8 4,2 4,6 5,0 Sjöinkomst 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Fastighetsavgift 0,3 0,1 0,1 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Gåvor till ideell verksamhet 0,2 0,2 0,3 0,3 Mikroproduktion förnybar el 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 0,2 Installation av bredband 0,0 Totala reduktioner Källa: SKV och ESV Anm.: Taxeringsutfallet finns endast för HUS-avdraget. Uppdelningen av HUS-avdraget på RUT och ROT har gjorts utifrån Skatteverkets löpande redovisning av reduktionerna. 14 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

17 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET uppgår under prognosperioden till cirka 20 miljarder kronor medan motsvarande för hushållsnära tjänster, RUT, uppgår till 3 5 miljarder kronor. I volym ökar RUT-tjänsterna mer än ROTtjänsterna. Skattereduktionen för sjöinkomst uppgår till cirka 50 miljoner kronor och minskar över tid. Reduktionen för fastighetsavgiften infördes 1996 och uppgår i år till 209 miljoner kronor. Skattereduktionen för gåvor beräknas förra året ha uppgått till 270 miljoner kronor. Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 att den ska slopas från och med I år införs en reduktion för mikroproduktion av förnyelsebar el som beräknas uppgå till 170 miljoner kronor per år. Totalt sett ökar skattereduktionerna med 3,5 procent i genomsnitt per år under Indirekta skatter på arbete ökar i takt med lönesumman De indirekta skatterna ökar med 4 procent i år. Arbetsgivaravgifterna, som utgör den största delen av de indirekta skatterna, uppgår till knappt 500 miljarder kronor och ökar i takt med lönesumman. Nedsättningarna som till största delen består av nedsatta arbetsgivaravgifter för unga uppgår i år till 26 miljarder kronor Skatt på kapital Skatt på kapital utgörs av hushållens kapitalskatter, skatt på företagsvinster, avkastningsskatt, fastighetsskatt samt stämpelskatt. Hushållens kapitalskatter är höga till följd av låga räntor Hushållens kapitalinkomster består av löpande kapitalinkomster och kapitalvinster som uppstår vid försäljning av tillgångar. De löpande kapitalinkomsterna beror dels på hushållens tillgångar och skulder, dels på ränte- och utdelningsnivån. Sedan år 2000 har såväl hushållens finansiella tillgångar som skulder ökat kraftigt. Det är framför allt banksparandet samt lån hos banker och bostadsinstitut som har ökat. Hushållens likvida tillgångar består av bankmedel, noterade och onoterade aktier, fonder, obligationer, kontanter och försäkringssparande. Avkastningen utgör skatteunderlag för hushållens kapitalskatter. Avkastningen från det individuella försäkringssparandet ingår däremot inte i underlaget för kapitalskatt utan schablonbeskattas med en avkastningsskatt. År 2014 uppgick hushållens totala lån till miljarder kronor och skuldkvoten, lånen i förhållande till hushållens disponibla inkomster, till 165 procent. I år ökar hushållens lån med 5 procent och skuldkvoten ökar till 167 procent. Kommande år antas lånen öka med i genomsnitt knappt 4 procent per år. I diagram 5 visas utvecklingen av hushållens lån. Diagram 5. Hushållens lån och skuldkvot Källa: SCB och ESV Hushållens lån, mdkr (vänster axel) Skuldkvot, totala lån som andel av disponibel inkomst Procent Hushållens löpande kapitalinkomster utgörs av nettot av ränte- och utdelningsinkomster och avdrag för ränteutgifter. De löpande kapitalinkomsterna är historiskt höga under prognosperioden, vilket förklaras av att räntenivån är låg. Den låga räntenivån påverkar framför allt hushållens ränteutgifter. De två senaste åren har ränteutgifterna minskat som en följd av de sjunkande räntenivåerna. Även i år minskar utgifterna. Trots succesivt stigande skulder och räntenivåer är det först 2019 som nettot av de löpande kapitalinkomsterna blir lägre än Sparandet i investeringssparkonton ökar i snabb takt vilket minskar intäkterna från utdelningar och kapitalvinster. Det beror på att avkastningen inte är skattepliktig. Beskattningen sker istället med en schablonskatt, som beror på förmögenheten och statslåneräntan. EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

18 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET Tabell 9. Hushållens kapitalinkomster Utfall Prognos Utdelningsinkomster Ränteinkomster bankmedel Ränteinkomster obligationer Schablonintäkt investeringsfonder Schablonintäkt investeringssparkonton Schablonintäkt uppskovsbelopp Löpande kapitalinkomster Avdrag för utgiftsränta m.m Netto löpande kapitalinkomster Kapitalvinster, netto Netto kapitalinkomster Skatt på kapital, hushåll Källa: SKV och ESV Anm.: De löpande kapitalinkomsterna är skattade utifrån kontrolluppgifter. Den låga statslåneräntan innebär att schablonskatten i närtid är låg. Mot slutet av prognosperioden innebär dock den högre statslåneräntan att schablonintäkterna ökar snabbt. Hushållens kapitalvinster ökade kraftigt 2014 och ligger kvar på en hög nivå även i år till följd av den senaste tidens börsuppgång samt stigande bostadspriser. Kapitalvinsterna uppgår i år till 3,4 procent av BNP. Nivån är något lägre än 2014 men högre än den genomsnittliga andelen på drygt 3 procent. För perioden antas kapitalvinsterna understiga det historiska genomsnittet till följd av investeringssparkontot. Den slopade skattskyldigheten för investeringsfonder väntas dock på sikt medföra högre kapitalvinster eftersom utdelningarna ökar fondförmögenheterna istället för att årligen delas ut. Företagens vinster ökar i år Företagsvinsterna, och därmed skatteintäkterna, ökade svagt 2014 och uppgick till 90 miljarder kronor. Bolagssektorn visade dock en splittrad bild. Bolagsrapporterna visade en fortsatt stark resultatförbättring för bankerna samtidigt som verkstadsindustrin gick betydligt svagare. År 2015 stiger aktiviteten i ekonomin något jämfört med förra året, vilket bidrar till att även företagens resultat och vinster ökar. Konjunkturinstitutets barometer indikerar att det nuvarande läget i näringslivet är starkare än det historiska genomsnittet. Det pekar mot en ökad produktion och försäljning för företag inom tillverkningsindustrin, byggsektorn, detaljhandeln och tjänstenäringarna. Uppgången i vinsterna är dock fortfarande måttlig jämfört med tidigare återhämtningsfaser, till följd av den fortsatt svaga utvecklingen på många av våra viktigaste exportmarknader i Europa. Företagens inkomstskatter stiger i år till 94 miljarder kronor. Från 2016 medför den förbättrade konjunkturen i omvärlden att skatteintäkterna från företagsvinster ökar med i genomsnitt knappt 5 procent per år. Som andel av BNP uppgår skatten på företagsvinster i år till 2,3 procent, andelen är därefter i stort sett konstant under prognosperioden. Tabell 10. Skatt på företagsvinster /Procent Utfall Prognos Intäkter Förändring, (%) -0,6 1,1 4,5 5,4 4,6 44 4,3 Källa: SKV och ESV Låga räntor ger låg avkastningsskatt Avkastningsskatt tas ut på kapital- och pensionsförsäkringar och påverkas främst av statslånerän- 16 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

19 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET tan och livbolagens tillgångar. Under 2014 föll statslåneräntan till drygt 1,5 procent. Det medför att avkastningsskatten i år, som grundar sig på statslåneräntan föregående år, minskar till drygt 8 miljarder kronor. I år sjunker den genomsnittliga statslåneräntan ytterligare, vilket innebär att avkastningsskatten nästa år minskar till rekordlåga 5 miljarder kronor. Det innebär en halvering av skatteintäkten jämfört med En stigande räntenivå medför därefter att skatten stiger snabbt från och med Avkastningsskatten är mycket känslig för förändringar i räntenivån. En ändring av statslåneräntan med en procentenhet påverkar skatteintäkterna med 5 miljarder kronor Skatt på konsumtion I konsumtionsskatterna ingår mervärdesskatt och punktskatter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Momsintäkterna ökar med 4 procent per år i genomsnitt Efter en ökning om 4,3 procent under 2014 stiger intäkterna från mervärdesskatt något långsammare i år, med 12 miljarder kronor motsvarande 3,5 procent. Den svagare ökningstakten beror framför allt på att bidraget från främst investeringar faller tillbaka. Investeringarna ökade starkt 2014 men betydligt långsammare i år. Hushållens konsumtion ökar däremot starkare i år. Åren 2016 och 2017 ökar intäkterna från mervärdesskatt med drygt 4 procent per år när både investeringarna och hushållens konsumtion växer relativt starkt. Därefter dämpas tillväxten när ekonomin går mot fullt resursutnyttjande. Momsintäkterna ökar med knappt 4 procent per år Tabell 11. Mervärdesskatt /Procentuell förändring Utfall Prognos Intäkter Förändring, (%) 2,7 4,3 3,5 4,4 4,2 3,9 3,8 Källa: ESV Energi- och koldioxidskatterna ökar i takt med BNP i år men minskar framöver I år ökar intäkterna då skatten på bensin och diesel har höjts förhållandevis mycket till följd av beslutade skattehöjningar samtidigt som elförbrukningen väntas öka jämfört med förra årets historiskt sett låga nivå. Därefter minskar intäkterna, trots att skattesatserna ökar. Det beror på att inblandningen av biodrivmedel, med betydligt lägre skattesatser, i diesel ökar samt att försäljningsvolymerna av bensin blir lägre. Totalt sett minskar intäkterna med 0,2 procent av BNP under prognosperioden. Diagram 6. Skatteintäkter från energi- och koldioxidskatter Källa: ESV Energi- och koldioxidskatt Andel av BNP Procent Energi- och koldioxidskatterna indexeras årligen med KPI-förändringen. Eftersom KPI ökar snabbare mot slutet av perioden ökar intäkterna något 2018 och Inblandningen av biodrivmedel i diesel ökar inte i samma höga takt i slutet av perioden, vilket också bidrar till att intäkterna ökar. Den automatiska indexeringen har under perioden , inneburit skattehöjningar på totalt 1,02 kronor per liter bensin. I år höjdes skatten mer än vad den automatiska indexeringen hade föranlett då skattesatserna beslutades lång tid i förväg utifrån en prognostiserad KPI-förändring. Totalt har skatten höjts med 42 öre till följd av aktiva beslut, vilket innebär att skatten sammanlagt har höjts med 1,44 kronor. I realiteten har dock energi- och koldioxidskatterna på bensin 2,1 1,8 1,5 1,2 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS

20 OFFENTLIGA SEKTORNS SKATTEINTÄKTER OCH INKOMSTERNA PÅ STATENS BUDGET bara höjts med 1,14 öre per liter sedan Eftersom inblandningen av biodrivmedel (etanol), med betydligt lägre beskattning, ökat har skatten per liter bensin reducerats. Fram till 2019 höjs skatten med ytterligare 35 öre per liter till följd av indexeringen. Energi- och koldioxidskatterna har höjts mer på diesel än på bensin under perioden Skatten per liter diesel har höjts med 75 öre till följd av indexeringen och med ytterligare 1,67 kronor per liter till följd av aktiva beslut. Sammantaget under perioden har skatten därmed höjts med 2,42 kronor per liter. Fram till 2018 minskar skatten per liter diesel till följd av att inblandningen av biodrivmedel ökar samtidigt som indexeringen med KPI ger förhållandevis låga skattehöjningar. Måttlig ökning av tobak- och alkoholskatt Skatteintäkterna från tobak och alkohol uppgår i år till knappt 26 miljarder kronor. Det motsvarar 1,5 procent av de totala skatteintäkterna. Skatten på tobak och alkohol baseras på såld kvantitet och inte på försäljningspriset. Jämfört med föregående år ökar skatterna med 1,4 miljarder kronor på grund av skattehöjningar på både tobaksprodukter och alkohol. Volymökningen på alkohol bedöms bli måttlig under prognosperioden, liksom den har varit de senaste åren. Det är främst försäljningen av vin som ökar. Samtidigt fortsätter tobaksförsäljningen sjunka något. En svag volymutveckling gör att skatteintäkterna ökar mycket måttligt under prognosperioden. Utökad trängselskatt i Stockholm nästa år År 2015 uppgår de totala skatterna på vägtrafik till 19 miljarder kronor. Fordonsskatt står för den största andelen. I år ökar skatterna med knappt 2 miljarder kronor, främst på grund av skattehöjning på personbilar. Nästa år kommer trängselskatten i Stockholm att höjas samtidigt som trängselskatt även införs på Essingeleden. Detta medför ökade skatteintäkter om 0,6 miljarder kronor. Intäkterna från trängselskatter i Göteborg och Stockholm uppgår under prognosperioden till 2,5 miljarder kronor per år 5. Skatt på vägtrafik utgör 1 procent av de totala skatteintäkterna. Intäkterna fortsätter att öka under prognosperioden men i likhet med flertalet punktskatter minskar den som andel av BNP eftersom skattesatserna inte indexeras i samma takt. 2.2 Inkomsterna på statens budget Inkomsterna på statens budget utgörs av de kassamässiga skatteinkomsterna samt övriga inkomster. Inkomsterna är de skatter som betalas in ett visst år medan intäkterna är de skatter som avser ett visst år. Statens övriga inkomster uppgår i år till 50 miljarder kronor. Dessa inkomster varierar kraftigt över tiden, då det enskilda år kan förekomma stora försäljningsinkomster. Även statens aktieutdelningar från hel- och delägda bolag varierar mycket mellan åren. Den senaste tioårsperioden har aktier i TeliaSonera och Nordea sålts. Dessutom har bolagen Vin&Sprit, Vasakronan, Vectura, Bostadsgaranti samt delar av Apoteket och Bilprovningen sålts. I övriga inkomster ingår dessutom Riksbankens och affärsverkens inlevererade överskott, finansieringsavgift från a-kassor, återbetalning av äldre studiemedel, statliga pensionsavgifter samt bidrag från EU. Skatteinkomsterna är högre än skatteintäkterna i år På grund av förskjutningar i uppbörd av skatt och betalning av skatter till andra sektorer utvecklas statens skatteinkomster annorlunda än statens skatteintäkter. I år är statens skatteinkomster 5 miljarder kronor högre än skatteintäkterna, främst beroende på uppbördsförskjutningar. Statens skatteinkomster ökar i år med 47 miljarder kronor, medan skatteintäkterna endast ökar med 24 miljarder kronor. Det förklaras framför allt av betalningsförskjutningar till andra sektorer. De påverkas av slutregleringar av skatt till kommuner och landsting, men även på en tidsmässig 4 Detta avser genomsnittet för bensin med miljöklass 1. Eftersom bensin kan innehålla olika mycket biodrivmedel kan skatten per liter bensin, inklusive biodrivmedel, variera något. Det samma gäller skatten per liter diesel. 5 Nettot av trängselskatterna är emellertid lägre eftersom skatterna i vissa fall är avdragsgilla kostnader i den årliga inkomsttaxeringen. 18 EKONOMISTYRNINGSVERKET, 27 MARS 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2016 ESV 2016:57 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2016 ESV 2016:57 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2015 ESV 2015:65 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 2015 ESV 2015:65 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2014 ESV 2014:47 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2014 ESV 2014:47 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51

Uppdaterad septemberprognos ESV 2013:51 Uppdaterad septemberprognos 2013-09-25 ESV 2013:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 Sammanfattning Kraftigt ökade utgifter för migration och integration BNP över sin potentiella nivå 2017 Utgiftstaket klaras men marginalerna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2015 ESV 2015:51 Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2015 ESV 2015:51 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. December 2012 ESV 2012:44 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna December 212 ESV 212:44 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2009 års ekonomiska vårproposition OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 2009/2 Sid 1 (5) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2013 ESV 2013:1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 213 ESV 213:1 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2012 ESV 2012:23 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2012 ESV 2012:23 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2015 ESV 2015:62 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2015 ESV 2015:62 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års budgetproposition I budgetpropositionen är regeringen betydligt mer pessimistiska om den ekonomiska utvecklingen jämfört med i vårpropositionen.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Januari 2015 ESV 2015:2 Statens budget och de offentliga finanserna Januari 2015 ESV 2015:2 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2015 ESV 2015:55 Statens budget och de offentliga finanserna September 2015 ESV 2015:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2014 års budgetproposition Regeringens främsta mål för den ekonomiska politiken är tillväxt och full sysselsättning. Av de 24 miljarder som

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2011 ESV 2011:30 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2011 ESV 2011:30 ekonomistyrningsverket, 15 juni 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. November 2016 ESV 2016:55 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna November 2016 ESV 2016:55 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016

Statsupplåning prognos och analys 2016:2. 15 juni 2016 Statsupplåning prognos och analys 2016:2 15 juni 2016 Sammanfattning: Större överskott i år vänds till underskott 2017 Överskott i statsbudgeten på 41 miljarder 2016 (nettolånebehov -41 miljarder) Stark

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Juni 2016 ESV 2016:43 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Juni 2016 ESV 2016:43 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns

Läs mer

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning

PROP. 2011/12:1. Innehållsförteckning PROP. 2011/12:1 Innehållsförteckning 7 Inkomster... 555 7.1 Offentliga sektorns skatteintäkter... 555 7.1.1 Skatt på arbete... 556 7.1.2 Skatt på kapital... 560 7.1.3 Skatt på konsumtion och insatsvaror...

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015. Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik - Fastighetsägarnas frukostseminarium 6 november 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationen stiger men behöver stöd i en osäker omvärld Återhämtningen

Läs mer

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring?

Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? KONJUNKTURINSTITUTET 14 mars 16 Vad blir effekten av ökad flyktinginvandring? Jesper Hansson Sammanfattning av Konjunkturläget, december 15 Svensk ekonomi växer snabbt och är på väg in i högkonjunktur

Läs mer

Svensk ekonomi 2010 2015

Svensk ekonomi 2010 2015 Fördjupning i Konjunkturläget mars (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Svensk ekonomi I denna fördjupning presenteras Konjunkturinstitutets bedömning av den ekonomiska utvecklingen i ett

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2016 ESV 2016:48 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2016 ESV 2016:48 Om ESV:s prognoser Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende pro gnoser och analyser av statens budget och den offentliga

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. September 2011 ESV 2011:33 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna September 2011 ESV 2011:33 ekonomistyrningsverket, 6 september 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF

Läs mer

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits.

Sida: 36. Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män har strukits. Promemoria 2016-09-23 Finansdepartementet Rättelseblad prop. 2016/17:1, volym 1a Avsnitt: 1.5 Fler jobb Sida: 36 Rättelse av andra meningen i första stycket, formuleringen både för kvinnor och för män

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 8 november 212 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Det senaste årets utveckling och penningpolitik Försämrade tillväxtutsikter och lågt

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler

Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler 2016-03-23 Scenario vid finanspolitik enligt oförändrade regler KONJUNKTURINSTITUTETS PROGNOSER OCH SCENARIER OMFATTAR ÄVEN FINANSPOLITIKEN Enligt regleringsbrevet ska Konjunkturinstitutets prognoser och

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser

Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Offentliga finanser 125 FÖRDJUPNING FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets finanspolitiska prognoser Konjunkturinstitutets prognoser för såväl svensk ekonomi i dess helhet som de offentliga finanserna har hittills

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 20 december Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 20 december 2016 2 Sammanfattning Överskott i de offentliga finanserna även i år Svensk ekonomi går starkt Tillväxten stabiliseras på goda nivåer

Läs mer

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1

Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. Juni 2010 ESV 2010:16. ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna Juni 21 ESV 21:16 ekonomistyrningsverket, 11 juni 21 1 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller

Läs mer

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio

Samhällsbygget. Ansvar, trygghet och utveckling. Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016. Foto: Astrakan / Folio Samhällsbygget Ansvar, trygghet och utveckling Presentation av vårbudgeten 2016 Magdalena Andersson 13 april 2016 Foto: Astrakan / Folio Vårbudget VårBudget 2016 Samhällsbygget Ett Sverige som håller ansvar,

Läs mer

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik

Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Fördjupning i Konjunkturläget juni 2(Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget juni 2 33 FÖRDJUPNING Effekter på de offentliga finanserna av en sämre omvärldsutveckling och mer aktiv finanspolitik Ekonomisk-politiska

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund, 24 augusti 2016 2 Sammanfattning ekonomiska läget Svensk ekonomi går starkt Fler i jobb Stärkta

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46

Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 Prognosutvärdering 2014 ESV 2015:46 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som tillgänglig

Läs mer

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser?

Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? Tema: Hur träffsäkra är ESV:s budgetprognoser? ESV:s budgetprognoser fungerar som beslutsunderlag för regeringen och beräknas utifrån de regler som gäller vid respektive prognostillfälle. På uppdrag av

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV?

Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturläget december 2011 39 FÖRDJUPNING Hur jämföra makroprognoser mellan Konjunkturinstitutet, regeringen och ESV? Konjunkturinstitutets makroekonomiska prognos baseras på den enligt Konjunkturinstitutet

Läs mer

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet

Sammanfattning. BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet Konjunkturläget december 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i OECD-länderna var svag även tredje kvartalet och det globala konjunkturläget fortsatte att försvagas. Förtroendeindikatorerna i Europa ligger

Läs mer

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet

Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturläget mars 2013 35 FÖRDJUPNING Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet Konjunkturinstitutet definierar reformutrymmet som utrymmet för permanenta ofinansierade åtgärder i statsbudgeten

Läs mer

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31

Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 Rapport Prognosutvärdering 2012 2013:31 ESV:s rapporter innehåller regeringsuppdrag, uppdrag från myndigheter och andra instanser eller egeninitierade utredningar. Publikationen kan laddas ner som pdf-fil

Läs mer

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019

Planeringsförutsättningar. Utblick 2016-2019 1 Planeringsförutsättningar Utblick 2016-2019 Globala situationen 2 3 Ekonomisk tillväxt Splittrat konjunkturläge i omvärlden Den globala konjunkturen står och stampar I delar av världsekonomin är utvecklingen

Läs mer

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser

Bilaga 1. Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Bilaga Tabellsamling makroekonomisk utveckling och offentliga finanser Innehållsförteckning Tabeller till avsnitt 3. Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015

Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Det ekonomiska läget inför budgetpropositionen för 2015 Magdalena Andersson 2014-10-13 AGENDA Prognos för svensk ekonomi och offentliga finanser Offentligfinansiella osäkerheter Finanspolitiska ramverket

Läs mer

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. Finansminister Magdalena Andersson 30 juni Finansdepartementet Det ekonomiska läget Finansminister Magdalena Andersson 30 juni 2015 2 AGENDA Utvecklingen i omvärlden Svensk ekonomi Sammanfattning 3 Tillväxt i världen stärks men i långsammare takt BNP-tillväxt i utvalda

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i Sverige var tillfälligt stark under tredje kvartalet. Den europeiska skuldkrisen sätter tydliga avtryck i efterfrågetillväxten och konjunkturen vänder nu ner med stigande

Läs mer

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley

Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014. Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Föredrag Kulturens Hus Luleå 24 september 2014 Vice riksbankschef Cecilia Skingsley Om Riksbanken Myndighet under riksdagen Riksdagen Regeringen Riksbanken Finansdepartementet Finansinspektionen Riksgälden

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna

Sammanfattning. Diagram 1 BNP i OECD-länderna 7 Sammanfattning BNP-tillväxten i världen är fortsatt svag och ser inte ut att öka särskilt fort de närmaste kvartalen. Sverige har hittills klarat sig oväntat bra, men nu mattas tillväxten även här. Arbetslösheten

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Penningpolitisk rapport september 2015

Penningpolitisk rapport september 2015 Penningpolitisk rapport september 2015 Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP

Sammanfattning. Diagram 1 Barometerindikatorn och BNP 7 Sammanfattning Diagram Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden. Svensk ekonomi utvecklas starkt och den utdragna lågkonjunkturen

Läs mer

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik

Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Ekonomiska läget och aktuell penningpolitik Fondbolagens förening 25 maj 2015 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Konjunkturen förbättras God BNP-tillväxt Arbetsmarknaden stärks Anm. Årlig procentuell

Läs mer

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100

s. 201, diagram Rättelse av diagram. Promemoria. Finansdepartementet. Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Promemoria 2016-04-13 Finansdepartementet Rättelseblad Vårproposition. 2015/16:100 Avsnitt 9.4 Internationell utblick s. 201, diagram 9.18 Rättelse av diagram. PROP. 2015/16:100 Diagram 9.18 Sysselsättningsgrad

Läs mer

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1

Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste

Läs mer

4 Den makroekonomiska utvecklingen

4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen 4 Den makroekonomiska utvecklingen Sammanfattning Svensk ekonomi befinner sig i en konjunkturåterhämtning. BNP-tillväxten 215 bedöms bli högre än 214. Den offentliga

Läs mer

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet

Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet 2011-05-06 1/8 Dekomponering av prognosen för det finansiella sparandet Inledning Såväl Ekonomistyrningsverket (ESV) som Finansdepartementet gör prognoser för statens budget och det finansiella sparandet

Läs mer

Ett Sverige som håller ihop

Ett Sverige som håller ihop Ett Sverige som håller ihop VÅRBUDGETEN FÖR 2015 Vårbudgeten på 5 minuter Foto: Folio Bildbyrå / Maskot, Jyrki Komulainen, David Schreiner Vårbudgeten för 2015 Den 15 april lämnade regeringen sin ekonomiska

Läs mer

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid

Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Penningpolitiska överväganden i en ovanlig tid Mälardalens högskola Västerås 7 oktober 2015 Vice riksbankschef Martin Flodén Agenda Om Riksbanken Inflationsmålet Penningpolitiken den senaste tiden: minusränta

Läs mer

Ekonomirapporten. oktober 2012

Ekonomirapporten. oktober 2012 oktober 2012 1 BNP i Sverige och på våra viktigaste exportmarknader Årlig procentuell förändring 2 Internationell BNP-tillväxt Procentuell förändring 2010 2011 2012 2013 USA 3,0 1,7 2,2 2,2 Tyskland 3,6

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

5 De budgetpolitiska målen

5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen 5 De budgetpolitiska målen Sammanfattning Syftet med de budgetpolitiska målen är att skapa förutsättningar för att finanspolitikens övergripande mål ska kunna nås på ett sätt

Läs mer

Hushållens räntekänslighet

Hushållens räntekänslighet Hushållens räntekänslighet 7 Den nuvarande mycket låga räntan bidrar till att hålla nere hushållens ränteutgifter och stimulera konsumtionen. Men hög skuldsättning, i kombination med en stor andel bolån

Läs mer

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011 1 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www.

Läs mer

Penningpolitisk rapport. April 2015

Penningpolitisk rapport. April 2015 Penningpolitisk rapport April 2015 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Penningpolitisk rapport April 2016

Penningpolitisk rapport April 2016 Penningpolitisk rapport April 2016 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors

Läs mer

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten

Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Tema: Strukturellt finansiellt sparande i staten Statens finanser påverkas ständigt av olika faktorer som gör att det finansiella sparandet i någon mening utvecklas onormalt. Det kan exempelvis handla

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014

Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport. Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Kommentarer till finanspolitiska rådets rapport Finansminister Anders Borg 27 maj 2014 Rådets huvudslutsatser 1. Givet konjunkturbedömningen var inriktningen på finanspolitiken i BP14 förenlig med väl

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent

Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Kapitel 1 Diagram 1.1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent Anm. Osäkerhetsintervallen är baserade på Riksbankens historiska prognosfel samt på riskpremiejusterade terminsräntors prognosfel för perioden

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010.

SVENSK EKONOMI. Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. SVENSK EKONOMI Lägesrapport av den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2010. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 3/2009 Sid 1 (9) Lägesrapport av den svenska

Läs mer

2015-09-10 Dnr 2015:1392

2015-09-10 Dnr 2015:1392 2015-09-10 Dnr 2015:1392 Vad är den offentligfinansiella effekten av att både avskaffa uppskovsräntan på kapitalvinstskatten, samt maxgränsen för uppskov vid försäljning av privatbostäder? Anta att förändringen

Läs mer

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010

Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Finansiell månadsrapport AB Svenska Bostäder december 2010 Bolagets tillgång Tillgången uppgick vid slutet av månaden till 268 mnkr. Det är en ökning med 6 mnkr sedan förra månaden. Räntan för månaden

Läs mer

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt

Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Lönebildningsrapporten 2016 37 FÖRDJUPNING Parterna kan påverka arbetslösheten varaktigt Diagram 44 Arbetslöshet och jämviktsarbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongsrensade kvartalsvärden 9.0 9.0

Läs mer

Bostadspriserna i Sverige

Bostadspriserna i Sverige Bostadspriserna i Sverige 56 Trots att svensk ekonomi befinner sig i en djup lågkonjunktur ökar bostadspriserna. Det finns tecken på att bostadspriserna för närvarande ligger något över den nivå som är

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016

Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 2016 Lönebildningsrapporten 206 Tabellbilaga till Lönebildningsrapporten 206 På Konjunkturinstitutets webbplats finns fler variabler och längre tidsserier, se www.konj.se/statistik. INNEHÅLL Internationell

Läs mer

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen

Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Det ekonomiska läget och inriktningen för budgetpropositionen Finansminister Magdalena Andersson Harpsund 21 augusti 2015 AGENDA Det ekonomiska läget Världen Sverige Inriktningen för politiken Sammanfattning

Läs mer

Perspektiv på den låga inflationen

Perspektiv på den låga inflationen Perspektiv på den låga inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT FEBRUARI 7 Inflationen blev under fjolåret oväntat låg. Priserna i de flesta undergrupper i KPI ökade långsammare än normalt och inflationen blev

Läs mer

Investeringar för Sverige

Investeringar för Sverige Budgetpropositionen för 2016 Investeringar för Sverige Budgeten på fem minuter Foto: Lars Thulin / Johnér Budgetpropositionen för 2016 Den 21 september 2015 lämnade regeringen sitt budgetförslag för 2016

Läs mer

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015

Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Svenskt Näringslivs konjunkturrapport April 2015 Fakta och prognoser samt enkätresultat från Svenskt Näringslivs Företagarpanel för kvartal 1 2015 Företagarpanelen utgörs av ca 8000 företagare, varav ca

Läs mer

Det ekonomiska läget November Carl Oreland

Det ekonomiska läget November Carl Oreland Det ekonomiska läget November 2014 Carl Oreland 141104 BNP-tillväxten i USA är god och har överträffat förväntningarna, men i euroområdet. 2 Fortsatt mycket expansiv penningpolitik som dock divergerar

Läs mer

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016

5 Inkomster. 5.1 Förslag till ändrade skatteregler i propositionen Vårändringsbudget för 2016 5 Inkomster 5 Inkomster Sammanfattning År 2016 väntas de totala skatteintäkterna öka med nästan 6 procent, vilket är en högre ökningstakt än genomsnittet för de senaste tio åren. Intäkterna från skatt

Läs mer

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016

Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden. Helåret 2015 och prognos för 2016 Rekordbeläggning på den svenska hotellmarknaden Helåret 2015 och prognos för 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Bättre konjunktur ökar efterfrågan från affärs- och konferenssegmenten... 4 Högsta beläggningsgraden

Läs mer

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT

21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT 21 DECEMBER, 2015: MAKRO & MARKNAD FED HÖJDE TILL SLUT En enig FOMC-direktion valde att höja räntan i USA med 25 baspunkter till 0,25-0,50%. Räntehöjningen var till största del väntad eftersom ekonomin

Läs mer

Penningpolitik och Inflationsmål

Penningpolitik och Inflationsmål Penningpolitik och Inflationsmål Inflation Riksbankens uppgifter Upprätthålla ett fast penningvärde Främja ett säkert och effektivt betalningsväsende Penningpolitik Finansiell stabilitet Vad är inflation?

Läs mer

Konjunkturläget December 2011

Konjunkturläget December 2011 Konjunkturläget December KONJUNKTURINSTITUTET, KUNGSGATAN, BOX, SE- STOCKHOLM TEL: 8-9, FAX: 8-9 8 E-POST: KI@KONJ.SE, HEMSIDA: WWW.KONJ.SE ISSN -, ISBN 978-9-8-7- KONJUNKTURINSTITUTET gör analyser och

Läs mer

Ekonomisk översikt. Hösten 2016

Ekonomisk översikt. Hösten 2016 Ekonomisk översikt Hösten 2016 Innehåll Till läsaren........................................ 3 Sammanfattning..................................... 4 Hemlandet........................................ 6

Läs mer

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar

Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv. Jörgen Kennemar Utvecklingen i den svenska ekonomin ur bankens perspektiv Jörgen Kennemar Efter vinter kommer våren... 2 Globala tillväxten en återhämtning har inletts med Asien i spetsen 3 Den globala finanskrisen är

Läs mer

Stockholmskonjunkturen hösten 2004

Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Stockholmskonjunkturen hösten 2004 Förord Syftet med följande sidor är att ge en beskrivning av konjunkturläget i Stockholms län hösten 2004. Läget i Stockholmsregionen jämförs med situationen i riket.

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer