Finanspolitiska rådets rapport 2014

Transkript

1 Finanspolitiska rådets rapport 2014 Statskontoret 22 maj

2 Stabiliseringspolitiken Givet bedömningen i BP14 var finanspolitiken väl avvägd. Nu risk att sparandet 2014 blir lägre än vad som är stabiliseringspolitiskt motiverat. Permanenta åtgärder försvårar återgång till 1 procents sparande. Regeringen har en mer positiv syn på det strukturella underskottet än andra bedömare. Regeringens aktiva stabiliseringspolitik tidsmässigt träffsäker. 2

3 Överskottsmålet Överskottsmålet nås inte. Regeringen borde ha deklarerat att vi har en avvikelse från överskottsmålet. Avvikelse från överskottsmålet acceptabel pga. lång och djup lågkonjunktur. De offentliga finansernas långsiktiga hållbarhet inte hotad. Tydligt och värdefullt åtagande i VP14 om att nå 1 procent av BNP i sparande Regeringen har återigen skjutit fram tidpunkten för när 1 procents överskott ska nås. Borde ha motiverat detta. 3

4 Ett ändrat överskottsmål Kopplingen mellan överskottsmål och finanspolitik bör förtydligas. Strukturella sparandet bör stå i fokus. Om avvikelse ska regeringen förklara och presentera en plan för att nå målet. Ett lägre överskottsmål förenligt med acceptabel förmögenhets- och skuldutveckling, men: Innebär mindre krismarginaler, Värre om målet inte nås, Endast en temporär ökning av resurserna. Rådets samlade bedömning: Målet 1 procent av BNP bör tills vidare behållas. 4

5 Utgifter och rambeslutsmodellen Utgiftstaket stramt de närmaste åren. Risk för kortsiktiga åtgärder, vilka kan skada effektiviteten i statlig verksamhet. Utgifterna för sjukpenning har underskattats. Handlingsutrymmet kan komma att begränsas, Prognosmetoderna bör förbättras, Regeringen bör redovisa grunden för sin bedömning. Riksdagsbehandlingen av BP14. Den politiska oenigheten har försvagat rambeslutsmodellen. Angeläget med ett brett politiskt samförstånd kring riksdagens beslutsregler för budgeten. 5

6 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning har hållit tillbaka sysselsättningsökningen. Goda offentliga finanser och regeringens reformer, i synnerhet jobbskatteavdragen, har bidragit. I ett internationellt perspektiv är utvecklingen god, men inte exceptionell. Risk för varaktigt hög arbetslöshet. Hög andel långtidsarbetslösa Ökande andel av de arbetslösa tillhör utsatta grupper. Arbetslöshet år döljer stora skillnader inom gruppen. Inaktivitet stor framförallt bland åringar. 6

7 Inkomstfördelning Disponibla inkomsterna i fasta priser har ökat med ca 13 procent. Ginikoefficienten bara ökat marginellt, men: Minskad inkomstspridning allra högst upp i fördelningen och ökad spridning i den nedre delen av fördelningen; Relativa fattigdomen ökat efter

8 Jobbskatteavdragen Regeringens bild Jobbskatteavdragen har: Bidragit till de högre genomsnittliga inkomsterna för hushållen, Inte påverkat Ginikoefficienten nämnvärt, Bidragit till att avståndet ökat något mellan de lägre inkomsterna i inkomstfördelningen och medianinkomsten, Gett ett visst bidrag till den förändrade inkomstfördelningen, men relativt marginell. 8

9 Tack!

10 BNP-gap 2014 enligt prognoser hösten 2013 Procent av potentiell BNP 0,0 BP14 KI -0,5-1,0-1,5-2,0-1,9-2,5-3,0-3,5-3,0 Varav arbetsmarknadsgap

11 Finansiellt sparande 2014 enligt prognoser hösten 2013 Procent av BNP 0,4 0,2 0,0 BP14 KI 0,2-0,2-0,4-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,6 Faktiskt sparande Strukturellt sparande -1,5-1,5-0,8

12 BNP-gap 2014 enligt prognoser våren 2014 Procent av potentiell BNP 0,0 VP14 KI ESV -0,5-1,0-1,5-1,3-1,2-2,0-2,5-2,4 Varav arbetsmarknadsgap -3,0

13 Finansiellt sparande 2014 enligt prognoser våren 2014 Procent av BNP 0,0 VP14 KI ESV -0,5-0,2-1,0-1,5-1,3-1,6-2,0 Faktiskt sparande -2,0-1,8-2,5 Strukturellt sparande -2,3

14 Strukturellt sparande 2014 Procent av BNP 0,0-0,2-0,4 VP14 KI ESV -0,2-0,6-0,8-1,0-1,2-1,4-1,3-1,6-1,8-2,0-1,8 14

15 Stabiliseringspolitisk tajming 2010 Expansiva åtgärder 35 Mdkr Lågt resursutnyttjande BNP-gap Högt resursutnyttjande BNP-gap (prognos) och föreslagna åtgärder -35 Kontraktiva åtgärder 15

16 Sjukpenningen Tusentals helårsekvivalenter Tusentals helårsekvivalenter Prognos Sjukpenning och sjuklön

17 Arbetade timmar per person 2006kv1 2013kv4 Procentuell förändring Befolkningen år Kvinnor Män -2-3

18 Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad Procent av befolkningen år 73 Procent av befolkningen år Faktiskt arbetskraftsdeltagande Faktisk sysselsättningsgrad Justerat arbetskraftsdeltagande Justerad sysselsättningsgrad 63 18

19 Arbetslösheten högre än före krisen och andelen långtidsarbetslösa har ökat Procent av arbetskraften Procent av arbetslösa Arbetslöshet 24 Långtidsarbetslöshet

20 Fler av de arbetslösa som tillhör utsatta grupper Procent av arbetslösa 65 Procent av arbetslösa Arbetsförmedlingen AKU

21 Unga efter arbetsmarknadsstatus och ålder Procent 100 Kvinnor Procent 100 Män Ålder Utanför arbetskraften, ej heltidsstuderande Arbetslösa, ej heltidsstuderande Sysselsatta, ej heltidsstuderande Heltidsstuderande Ålder

22 Procent 18 Inaktivitet bland unga år Procent Norge Danmark Sverige Finland Euro-18 EU

23 Förändring av disponibel inkomst per decilgrupp Ackumulerad procentuell förändring

24 Relativ fattigdom Andel med inkomst under 60 procent av medianen Procent Procent

25 Regeringens bild Jobbskatteavdraget leder till ökad rättvisa Jobbskatteavdraget sänker trösklarna in till arbetsmarknaden och gynnar framför allt dem med låga och medelstora inkomster. Det kommer att öka sysselsättningen och på sikt innebära en tydligt utjämnande effekt på inkomstspridningen, se diagram Källa: BP09 25

26 Förändring av disponibel inkomst per decilgrupp Procentuell förändring Procentuell förändring Långsiktig effekt, rådets metod Direkt effekt, rådets metod Långsiktig effekt, regeringens metod Direkt effekt, regeringens metod