Prognos Statens budget och de offentliga finanserna. Mars 2011 ESV 2011:5

Transkript

1 Prognos Statens budget och de offentliga finanserna Mars 2011 ESV 2011:5 ekonomistyrningsverket, 30 mars

2 Publikationen Statens budget och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från www. esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: 49-14/2011 ISBN: Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESV Omslag: BrandXpictures Tryckeri: Elanders Sverige AB, Vällingby Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Förord Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statens budget och den offentliga sektorns finanser. Nuvarande prognos sträcker sig fram till ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognosen baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Marsprognosen beaktar månadsutfall för statens budget till och med februari. Beräkningarna slutfördes den 18 mars På ESV:s hemsida, finns ytterligare sifferunderlag samt information om ESV:s prognosmetoder. Mats Wikström Generaldirektör ekonomistyrningsverket, 30 mars

4 Kontaktpersoner Prognos Statens budget och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Karin Edlund, redaktör, , Krister Jensevik, och Tomas Skytesvall Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Utgifter 1. Rikets styrelse Svante Hellman Samhällsekonomi och finansförvaltning Svante Hellman Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar och samhällets krisberedskap Tomas Skytesvall Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Krister Jensevik Ekonomisk trygghet vid ålderdom Margareta Nöjd Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional tillväxt Tina Granath Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tina Granath Näringsliv Svante Hellman Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässig korrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete, periodiseringar Robert Boström Kapitalskatter hushåll Krister Jensevik Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Tina Granath Kalkylmässiga inkomster Krister Jensevik Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg Kommunsektorns finanser Håkan Jönsson Ålderspensionssystemets finanser Margareta Nöjd Offentliga sektorns finanser Krister Jensevik Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se 4 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 9 Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen _11 Den makroekonomiska utvecklingen 13 Stark tillväxt i svensk ekonomi 13 Förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter _ 14 Låga löneökningar och lågt inflationstryck för närvarande _ 15 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget _17 Offentliga sektorns skatteintäkter 17 Skatt på arbete _ 17 Skatt på kapital _ 17 Skatt på konsumtion 17 Inkomster i statens budget 18 Statens budget utgifter och saldo _21 Utgifterna i statens budget 21 Statens budgetsaldo 24 De offentliga finanserna _27 Den offentliga sektorns finansiella sparande 27 Statens finansiella sparande 27 Kommunsektorns finanser _ 29 Ålderspensionssystemets finanser 31 Statsskulden och skuldkvoten _ 32 Uppföljning av de budgetpolitiska målen _35 Överskottsmålet 35 Utgiftstaket _ 35 Finanspolitikens inriktning 36 Revideringar sedan föregående prognos 37 Den makroekonomiska utvecklingen 37 Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget 37 Statens budget utgifter och saldo _ 38 De offentliga finanserna 39 Appendix 41 Förteckning över faktarutor Budgetsaldo och finansiellt sparande samma pengar, men olika redovisningssystem 29 Olika skuldbegrepp _ 48 Engångseffekter 52 Förändring av anslagsbehållningar 55 ekonomistyrningsverket, 30 mars

6 innehåll Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal 9 Tabell 2. Försörjningsbalansen 14 Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden _ 15 Tabell 4. Löner och priser samt reporänta _ 16 Tabell 5. Offentliga sektorns skatteintäkter 18 Tabell 6. Inkomster i statens budget _ 18 Tabell 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget _ 19 Tabell 8. Realfördelade utgifter _ 22 Tabell 9. Utgifter i statens budget _ 23 Tabell 10. Statens finanser i sammandrag 24 Tabell 11. Offentliga sektorns finansiella sparande 27 Tabell 12. Finansiellt sparande i staten _ 28 Tabell 13. Inkomster och utgifter i kommunal sektor _ 30 Tabell 14. Konsumtion kommunsektorn 31 Tabell 15. Ålderspensionssystemets finanser 32 Tabell 16. Dekomponering av skuldkvotens förändring 33 Tabell 17. Indikatorer för utvärdering av överskottsmålet 35 Tabell 18. Uppföljning av de takbegränsade utgifterna 36 Tabell 19. Makroekonomisk utveckling, revideringar sedan föregående prognos _ 37 Tabell 20. Inkomster, revideringar sedan föregående prognos 37 Tabell 21. Utgifter i statens budget, revideringar sedan föregående prognos _ 38 Tabell 22. Offentliga sektorns sparande, revideringar sedan föregående prognos 39 Figurförteckning Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser _ 13 Figur 2. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad 15 Figur 3. Totala skatteintäkter och skattekvoten 17 Figur 4. Inkomster i statens budget _ 18 Figur 5. De totala utgifterna i statens budget _ 21 Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo 24 Figur 7. Underliggande inkomster och utgifter i statens budget _ 25 Figur 8. Finansiellt sparande i den offentliga sektorn och dess delsektorer 27 Figur 9. Skillnader mellan budgetsaldot och sparandet i staten _ 28 Figur 10. Resultat, konsumtion samt skatter och statsbidrag i kommunsektorn 30 Figur 11. Resultat i landsting och kommuner 31 Figur 12. Pensionssystemets utgifter _ 32 Figur 13. Statsskuld och skuldkvot 33 Figur 14. Finanspolitikens inriktning _ 36 6 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

7 innehåll Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2011 _ 42 Appendix 2. Volymer _ 43 Appendix 3. Utgifter i statens budget , jämförelse med statens budget/budgetpropositionen _ 44 Appendix 4. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget , jämförelse med statens budget/budgetpropositionen _ 45 Appendix 5. Skattebasernas utveckling Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten _ 49 Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning _ 50 Appendix 9. Infrastruktursatsningar Appendix 10. Vissa större engångsposters påverkan på budgetsaldot Appendix 11. Förändring av anslagsbehållningar _ 55 Appendix 12. Utfall för statens budget 2010 och prognos för 2011 per månad 56 Appendix 13. Prognosförändring för 2011 i relation till månadsavvikelserna i januari och februari 57 Appendix 14. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande _ 59 Appendix 15. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande Appendix 16. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet _ 60 Appendix 17. Beräkningsförutsättningar _ 61 ekonomistyrningsverket, 30 mars

8 8 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

9 sammanfattning Sammanfattning Hjulen i svensk ekonomi rullar nu snabbt och redan i år väntas överskott i de offentliga finanserna. Prognosen för 2012 pekar mot att överskottsmålet överskrids något. Svensk BNP ökade med 5,5 procent förra året, vilket är den högsta ökningen som noterats sedan Även i år väntas tillväxten bli stark, 4,3 procent, och den allt starkare produktionen leder till att förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Sysselsättningen väntas i år öka med närmare personer och arbetslösheten faller från 8,4 procent 2010 till 7,4 procent. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn väntas i år uppgå till 0,3 procent av BNP. Det är i ålderspensionssystemet som årets överskott uppkommer. Såväl staten som kommunsektorn uppvisar mindre underskott. Nästa år stiger offentliga sektorns sparande kraftigt till 1,6 procent av BNP. Förstärkningen 2012 är helt och hållet ett uttryck för ett starkare sparande i staten. Det finns flera förklaringar till att utsikterna för de konjunkturkänsliga statsfinanserna ser så ljusa ut som de gör. För det första stärks statens finanser när arbetsmarknaden fortsätter att återhämta sig. Statens finanser får därmed en positiv effekt både av minskande utgifter inom arbetsmarknadsområdet och stigande intäkter från fler sysselsatta. För det andra har utvecklingen inom sjukförsäkringsområdet, med färre personer som erhåller sjukersättning, stor betydelse. En tredje viktig anledning till den snabba återgången till överskott är det goda utgångsläge som rådde när den ekonomiska krisen inleddes. Marginalen till utgiftstaket är betryggande stor, också efter beaktande av säkerhetsmarginaler. Utgifterna under utgiftstaket ökar ytterst måttligt och i relation till BNP minskar de kontinuerligt under prognosperioden. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Utfall Prognos Miljarder kronor (om inget annat anges) BNP, fp, procentuell förändring 4,3 3,3-0,6-5,3 5,5 4,3 2,8 2,6 2,0 2,3 Lönesumma, procentuell förändring 5,2 6,9 4,2 0,3 3,0 4,2 4,6 4,5 4,2 4,1 Arbetslöshet, ILO 1 7,1 6,2 6,2 8,3 8,4 7,4 6,8 6,4 6,4 6,4 Finansiellt sparande i offentlig sektor Finansiellt sparande i offentlig sektor, procent av BNP 2,2 3,6 2,2-0,9-0,3 0,3 1,6 2,7 3,5 4,0 Finansiellt sparande i staten, procent av BNP 1,1 2,4 1,4-0,8-0,5-0,1 1,3 2,6 3,4 3,9 Finansiellt sparande i kommunsektorn, procent av BNP 0,1 0,1-0,1-0,3 0,1-0,2-0,1-0,1-0,2-0,2 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, procent av BNP 1,0 1,1 1,0 0,2 0,2 0,5 0,4 0,2 0,2 0,2 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, procent av BNP 0,3 1,1 2,0 1,8 1,1 0,9 1,8 2,5 3,3 3,7 Statsskuld, procent av BNP 41,4 35,7 33,1 37,2 33,7 30,3 28,2 24,6 20,3 15,7 Skattekvot, procent av BNP 48,3 47,4 46,4 46,8 45,8 44,8 45,0 45,2 45,2 45,1 Takbegränsade utgifter varav Ålderspensionssystemet Marginal till utgiftstaket Saldot i statens budget Engångseffekter i statens budget Underliggande budgetsaldo Procent av arbetskraften. ekonomistyrningsverket, 30 mars

10 sammanfattning Indikatorerna som används för avstämning av överskottsmålet pekar mot att målet kommer att överskridas Utvecklingen i vår omvärld kan emellertid snabbt förändras och det kan i så fall få stora konsekvenser för ett land som Sverige med stor utrikeshandel. Det är mot denna bakgrund eventuella anspråkstaganden av reformutrymmen ska ställas. Statsskulden i relation till BNP har fallit från sin högsta nivå på 77 procent i början av 1990-talet, till 33 procent Efter en tillfällig uppgång med 4 procentenheter krisåret 2009, väntas den i år fortsätta minska och når 30 procent vid årets slut. Framöver sjunker statsskulden ytterligare som ett resultat av stora överskott i statens budget. Den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld (Maastrichtskulden) är låg i en internationell jämförelse. I år väntas den uppgå till 35 procent, vilket kan ställas mot EU-ländernas genomsnittliga nivå på strax över 80 procent. Saldot i statens budget prognostiseras i år till 45 miljarder kronor. Mer än hälften av årets budgetöverskott är emellertid hänförlig till inkomster från försäljning av aktier i Nordea och TeliaSonera. Det underliggande budgetsaldot saldot rensat för engångsvisa händelser, såsom utförsäljningar uppgår till 20 miljarder kronor. Det underliggande budgetsaldot stiger nästa år till 33 miljarder kronor. Återhämtningen i ekonomin innebär ökade skatteintäkter inom alla skatteslag, men det är intäkterna från skatt på företagsvinster som ökar snabbast. Eftersom skatt på arbete och konsumtion är de beloppsmässigt största skatterna är även återhämtningen i kronor räknat störst för dessa skatter. Utgifterna i statens budget stiger svagt under prognosperioden. Även under första delen av 2000-talet har utgifterna stigit långsamt. Kommunsektorn väntas i år, liksom de senaste åren, uppvisa ett starkt resultat, 9 miljarder kronor. Den ekonomiska återhämtningen medför goda skatteintäkter och nästa år spås resultatet öka ytterligare, till 12 miljarder kronor, under förutsättning att kommunerna fortsätter att ha kontroll över kostnaderna. Längre bort i prognoshorisonten, , bedöms överskotten i staten och hela den offentliga sektorn bli stora. Under dessa år antas ekonomin utvecklas ungefär i takt med sin potentiella tillväxttakt. Då skatterna utvecklas ungefär i paritet med ekonomin men utgifterna måttligare genererar detta ett med tiden starkare sparande och saldo. Jämförelse med ESV:s föregående prognos Jämfört med ESV:s prognos i december är BNPtillväxten 2011 uppreviderad med 1 procentenhet. Konsumtionen, såväl den offentliga som hushållens, har reviderats upp men även investeringarna och nettoexporten bidrar till att prognosen nu är mer optimistisk än tidigare. Den ljusare bilden av tillväxten avspeglas i en mer positiv syn på utvecklingen av sysselsättningen och därmed väntas arbetslösheten bli lägre jämfört med prognosen i december. Revideringarna av budgetens inkomster och utgifter innebär att årets budgetsaldo justeras upp med 49 miljarder kronor, där försäljningsinkomsterna står för halva revideringsbeloppet. För de kommande åren förbättras saldot med i genomsnitt 7 miljarder kronor per år. Förbättringen förklaras av en kombination av högre inkomster och något lägre utgifter. Statens finansiella sparande har reviderats upp men inte lika mycket som statens budgetsaldo. Många av de poster som har föranlett en höjning av saldot i statens budget är sådana som inte påverkar inkomster och utgifter i nationalräkenskaperna (aktieförsäljningar, skatteperiodiseringar med flera). Också kommunsektorns finansiella sparande och bokföringsmässiga resultat har justerats upp sedan föregående prognostillfälle. I huvudsak beror upprevideringen på att de kommunala skatteintäkterna nu väntas bli högre än tidigare. 10 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

11 förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under 2009 belastades Riksgäldskontorets nettoutlåning med utlåning till Riksbanken på motsvarande 95 miljarder kronor i dollar och euro samt kapitaltillskott till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har dock inte beaktats under prognosperioden. Däremot tas hänsyn till valutadifferenser vid omsättning av lånet och utdelningar på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november samma år såldes 8 apotekskluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljarder kronor. I avvaktan på beslut om utdelning till staten 2011 har, i enlighet med beslut av regeringen, beloppet satts in på konto i Riksgälden och påverkade därför statens budget redan 2010 via posten Riksgäldskontorets nettoutlåning. Beloppet kommer att tas ut i samband med att beslutad utdelning inlevereras till inkomsttitel. Prognosen på extrautdelningen våren 2011 är 5,4 miljarder kronor. Ytterligare 150 apotek ska avyttras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäker och därför inte beaktad i prognosen. EU:s nuvarande programperiod löper till Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfattning. ESV har därför valt att för 2014 och 2015 lägga prognoserna i nivå med Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet. I budgetpropositionen ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinnehav på 25 miljarder kronor per år under åren ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen. I prognosen för 2011 ingår den i februari genomförda försäljningen av Nordea-aktier om 19 miljarder kronor och det beslutade återköpet av aktier i TeliaSonera om 3,7 miljarder kronor. ekonomistyrningsverket, 30 mars

12 12 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

13 den makroekonomiska utvecklingen Den makroekonomiska utvecklingen Svensk BNP ökade med 5,5 procent förra året, vilket är den högsta ökningen som noterats sedan Återhämtningen gick snabbare än väntat från det stora fallet året innan, då BNP föll med 5,3 procent. Det mesta talar för en fortsatt stark tillväxt i år även om den inte blir lika hög som förra året. År 2012 saktar tillväxten in ytterligare men den är fortfarande över den trendmässiga tillväxten. Förra årets omsvängning i lagerinvesteringarna, från en kraftig lageravveckling 2009 till en lageruppbyggnad 2010, bidrog med drygt 2 procentenheter till BNPtillväxten. I år blir det ingen sådan effekt på BNP, lagerinvesteringarna sänker i stället BNP-tillväxten med 0,1 procent. Tillväxten drivs i år av en fortsatt stark konsumtion, en kraftig ökning av investeringarna och en positiv nettoexport. Kommande år är det främst hushållens konsumtion och investeringarna som driver tillväxten. En stark produktionsökning leder till att förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter. Sysselsättningen väntas i år öka med närmare personer och arbetslösheten faller till 7 procent i slutet av året. År 2015 väntas den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år ligga på 81 procent 1. Figur 1. BNP till marknadspris, fasta priser Miljarder kronor Miljarder kronor Den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år, dvs. sysselsättningen exklusive sysselsatta i arbetsmarknadspolitiska program som andel av befolkningen, används här som jämförelse eftersom det är i dessa åldrar som befolkningen är mest arbetsför. Programmen utesluts för att få ett mått på den underliggande sysselsättningen som i större utsträckning än den totala sysselsättningen styrs av efterfrågan på arbetskraft Även om den ekonomiska återhämtningen globalt sett ser mer stabil ut än tidigare står världsekonomin fortfarande inför stora utmaningar. Skuldproblemen i både USA och Europa kvarstår och de globala obalanserna är stora. Dessa faktorer utgör en risk för en svagare global tillväxt, vilket även skulle få konsekvenser för Sveriges ekonomi via en svagare export. Det är fortfarande för tidigt att bedöma vilken påverkan naturkatastrofen i Japan får på de finansiella marknaderna, energipriserna och den globala tillväxten. De inhemska riskerna utgörs framför allt av hushållens skulder i kombination med stigande räntor, vilket kan dämpa konsumtionen mer än väntat. För närvarande ser dock konjunkturutsikterna ljusa ut och bortsett från ovanstående risker är det möjligt att tillväxten i ekonomin och utvecklingen på arbetsmarknaden blir bättre än väntat. På lite längre sikt står bedömningen av den potentiella sysselsättnings- och BNP-nivån för osäkerheten i prognosen. Vi räknar med att de senaste årens reformer på arbetsmarknaden höjer potentiell BNP-nivå framöver. Hur stora effekterna av reformerna blir och när de får full effekt är dock svårt att bedöma. Stark tillväxt i svensk ekonomi Såväl den inhemska efterfrågan som exporten ökade starkt förra året. Konsumtionen väntas öka snabbt även i år. Hushållen är fortfarande optimistiska om framtiden. Som en följd av stigande sysselsättning väntas deras disponibelinkomster dessutom öka mer i år än förra året, vilket talar för en fortsatt stark konsumtion. De flesta indikatorer talar också för att exporten fortsätter att öka snabbt i år även om tillväxttakten saktar in jämfört med förra året. Förväntad produktion och orderingång ligger på höga nivåer och den internationella tillväxten väntas bli relativt stark. Efterfrågan på svenska exportvaror dämpas dock i år som en följd av att effekten av den omsvängning i lagerinvesteringarna som skedde förra året, såväl internationellt som i Sverige, ebbar ut. Förstärkningen av kronan bidrar också i viss mån till att exporten saktar in. Stark ekonomistyrningsverket, 30 mars

14 den makroekonomiska utvecklingen produktion och snabbt stigande kapacitetsutnyttjande talar för att investeringarna ökar snabbt i år och blir en viktig motor för tillväxten. SCB:s enkät visar också på kraftiga investeringar i industrin i år. Ombyggnadsinvesteringarna, som ökade mycket kraftigt förra året bland annat som en följd av husavdraget, fortsätter att öka något i år. Därefter sjunker de i viss mån när behovet av ombyggnationer väntas avta. Nybyggnadsinvesteringarna, som ligger på en låg nivå i dagsläget, väntas dock öka mycket snabbt de kommande åren. Den rekordhöga ökningen i antalet påbörjade bostäder 2010 indikerar att nybyggnadsinvesteringarna accelererar i år. Tabell 2. Försörjningsbalansen Procentuell Utfall Prognos förändring: Hushållens konsumtion 3,5 3,4 3,0 3,1 2,4 2,5 Offentlig konsumtion 2,6 0,9-0,1 0,5 0,3 0,6 Fasta investeringar 6,3 9,6 8,3 5,1 3,9 4,1 Lager 1 2,1-0,1-0,2 0,0 0,0 0,0 Export 10,7 8,5 4,6 4,9 4,7 5,3 Import 12,7 7,8 5,3 5,7 5,3 5,9 BNP 5,5 4,3 2,8 2,6 2,0 2,3 BNP, kalenderkorrigerad 5,3 4,4 3,1 2,6 2,1 2,0 1 Förändring i procent av BNP föregående år. Importen ökade kraftigt 2010, vilket ledde till att bidraget till BNP-tillväxten från utrikeshandeln blev negativt, trots den mycket starka exporten. I år bromsar importen in mer än exporten, vilket leder till att nettoexporten blir positiv. Åren därefter är bidraget från utrikeshandeln tämligen litet. Sammantaget ökar BNP starkt 2011 och snabbare än trendmässig tillväxt även Prognosen för 2011 och 2012 är en konjunkturbedömning som baseras på efterfrågan i ekonomin. De flesta ekonomer är eniga om att det är alltför svårt att bedöma efterfrågan mer än 6-8 kvartal framåt i tiden. För åren görs därför prognosen från utbudssidan, det vill säga prognosen grundas på den potentiella BNP- och sysselsättningsnivån, det vill säga den nivå som är förenlig med Riksbankens inflationsmål. Efter 2012 anpassas ekonomin således mot potentiell nivå som nås under Därefter stiger BNP i takt med potentiell tillväxt. Förbättringen på arbetsmarknaden fortsätter Sysselsättningen liksom medelarbetstiden steg snabbt Antalet arbetade timmar ökade med 2,0 procent. Trots en snabb ökning av timmarna steg även produktiviteten, alltså produktionen per sysselsatt, kraftigt förra året. I början av en konjunkturuppgång är det normalt att produktiviteten stiger snabbt. Efterfrågan på arbetskraft är fortsatt stor. Företagens anställningsplaner ligger på en hög nivå och inrapporterade lediga platser till Arbetsförmedlingen har ökat starkt. I samband med sysselsättningsuppgången har dock antalet företag som upplever att det råder brist på arbetskraft börjat stiga och inom vissa branscher är bristen stor, sett i ett historiskt perspektiv. Vi bedömer dock inte att det råder någon generell arbetskraftsbrist som hindrar produktions- och sysselsättningsökningen under de närmaste åren. Därmed väntas sysselsättningen stiga snabbt både 2011 och Arbetslösheten har börjat minska och faller till 7 procent i slutet av innevarande år. Även antalet långtidsarbetslösa (de som har varit arbetslösa mer än ett halvår) har minskat, vilket är positivt för den framtida sysselsättningsökningen. Om de långtidsarbetslösa i hög utsträckning tenderar att fastna i arbetslöshet talar det för en högre jämviktsarbetslöshet än väntat. Det skulle i sin tur innebära att uppgången i sysselsättningen på lite längre sikt blir lägre än vad vi räknar med. Redan nästa år bedöms den reguljära sysselsättningsgraden i åldrarna år ligga högre än den nivå som rådde innan krisen 2. Vi bedömer dock att sysselsättningsgraden kan fortsätta stiga som ett resultat av de reformer inom arbetsmarknadsområdet som genomförts under de senaste åren, exempelvis jobbskatteavdraget samt förändrade regler för arbetslöshetsförsäkringen och inom sjukförsäkringsområdet. Reformerna väntas både öka arbetskraftsutbudet och pressa ner jämviktsarbetslösheten. Det är svårt att bedöma hur lång tid 2 Den totala sysselsättningsgraden i åldrarna år ökar inte lika mycket som den reguljära i åldrarna år eftersom personer i åldrarna år, vilka har en lägre sysselsättningsgrad än genomsnittet, ökar som andel av befolkningen de kommande åren. 14 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

15 den makroekonomiska utvecklingen det tar innan sådana reformer får fullt genomslag på sysselsättningen men vi räknar med att de fortsätter ha en positiv effekt på arbetsmarknaden under hela prognosperioden. Figur 2. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad Tusental Antal syselsatta Procent av befolkningen Reguljär sysselsättningsgrad år Ökningen av medelarbetstiden förra året var dels konjunkturbetingad (bland annat steg antalet övertidstimmar), dels en effekt av en fortsatt minskad sjukfrånvaro. Framöver väntas båda dessa effekter i stort sett ebba ut och medelarbetstiden sjunker i stället något de kommande åren. Det beror bland annat på att medelarbetstiden trendmässigt väntas sjunka och på att andelen äldre, som har en lägre medelarbetstid än genomsnittet, ökar som andel av de sysselsatta. Den mycket starka produktivitetsökningen dämpas i år men väntas fortfarande ligga över trendtillväxten. Trots den kraftiga produktivitetstillväxten förra året ligger produktivitetsnivån fortfarande långt under den långsiktiga trend som gällde innan produktiviteten började falla oväntat 2007, då BNP-tillväxten fortfarande var stark. De kraftiga svängningarna i produktiviteten gör det svårt att bedöma vilken nivå som är långsiktigt hållbar. Att produktiviteten nu har stigit kraftigt kan tyda på att ekonomins långsiktigt hållbara produktionsförmåga ligger högre än vad vi har räknat med, vilket innebär att BNP-nivån i slutet av prognosperioden skulle kunna bli högre än vad vi prognostiserat Tabell 3. Nyckeltal på arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos BNP, fp 5,3 4,4 3,1 2,6 2,1 2,0 Produktivitet 3,4 2,5 2,2 2,0 1,9 1,9 Arbetade timmar 1,9 1,8 0,9 0,6 0,2 0,1 Medelarbetstid 0,9-0,3-0,3-0,2-0,2-0,2 Sysselsatta 1,1 2,1 1,2 0,8 0,4 0,3 Arbetskraft 1,1 1,1 0,5 0,4 0,4 0,3 Personer i program, tusental Arbetslöshet, ILO 1 8,4 7,4 6,8 6,4 6,4 6,4 Öppen arbetslöshet 1,2 6,0 5,1 4,8 4,8 5,1 5,2 1 Procent av arbetskraften. 2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande i åldrarna år. Låga löneökningar och lågt inflationstryck för närvarande Löneökningstakten är för närvarande låg och väntas förbli dämpad under hela När löneavtalen skall börja förhandlas om under hösten 2011 är läget på arbetsmarknaden avsevärt mycket bättre än det var då avtalen för 2010 och 2011 slöts. Därmed väntas löneökningarna bli betydligt högre 2012 och framåt än Den underliggande inflationen, exklusive energi, är nu låg som en följd av den låga löneökningstakten och den snabbt stigande produktiviteten, vilket dämpar kostnadstrycket i företagen. Förstärkningen av kronan verkar också dämpande på inflationen. Den senaste tidens kraftiga prisuppgång på bland annat livsmedel och bensin höjer dock inflationen enligt KPIF (KPI-inflationen exklusive effekter av räntehöjningar) under det första halvåret i år. I slutet av året, då effekterna av dessa prishöjningar klingar av sjunker inflationen enligt KPIF och förblir låg i början av Därefter leder det stigande resursutnyttjandet ekonomistyrningsverket, 30 mars

16 den makroekonomiska utvecklingen och högre löner till att inflationen stiger igen. Inflationen enligt KPI är nu betydligt högre än KPIF på grund av den snabba höjningen av bostadsräntorna. Detta förhållande kommer att bestå de närmaste åren, och KPI väntas ligga något över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Mot slutet av prognosperioden närmar sig de båda måtten varandra då räntorna nått sin jämviktsnivå och därmed inte längre stiger. Som en följd av den starka tillväxten och den snabba förbättringen på arbetsmarknaden räknar ESV med att Riksbanken höjer räntan till 2,5 procent i slutet av året, vilket är i linje med Riksbankens egen räntebana. Givet en ihållande hög tillväxt, att resursutnyttjandet närmar sig balans och att inflationen stiger, väntas Riksbanken fortsätta höja reporäntan successivt till 4 procent i slutet av Tabell 4. Löner och priser samt reporänta Procentuell förändring om ej annat anges: Utfall Prognos Timlön, KL 1 2,6 2,5 3,4 3,8 3,9 3,9 Timlön, NR 1 1,0 2,3 3,6 3,9 4,0 4,0 Lönesumma 3,0 4,2 4,6 4,5 4,2 4,1 KPI 1,2 2,4 2,2 2,4 2,3 2,1 KPIF 2 2,0 1,8 1,5 1,8 1,9 2,0 Prisbasbelopp, nivå 42,4 42,8 43,8 44,7 45,8 46,9 Reporänta, värde vid årets slut 1,25 2,50 3,50 4,00 4,00 4,00 1 KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s Nationalräkenskaper. 2 KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex. 16 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

17 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Offentliga sektorns skatteintäkter Den offentliga sektorns skatteintäkter ökar med totalt 20 procent under perioden Återhämtningen i ekonomin innebär ökade skatteintäkter inom alla skatteslag, men det är intäkterna från skatt på företagsvinster som ökar snabbast. Eftersom skatt på arbete och konsumtion är de beloppsmässigt största skatterna blir även återhämtningen, i kronor räknat, störst för dessa skatter. Åren 2010 och 2011 minskar skattekvoten med 1 procentenhet per år, vilket i hög utsträckning förklaras av fjärde steget i jobbskatteavdraget, skattesänkningar för pensionärer och skattereduktionen för husarbeten (ROT och RUT). Under resterande delen av prognosperioden väntas skattekvoten i det närmaste vara oförändrad runt 45 procent. Figur 3. Totala skatteintäkter och skattekvoten Årlig procentuell förändring Totala skatteintäkter (vänster axel) Procent av BNP Skattekvot (höger axel) Skatt på arbete Intäkterna av skatt på arbete är framför allt beroende av utvecklingen av antal arbetade timmar och timlönen. Andra faktorer som påverkar är utvecklingen av skattepliktiga transfereringar, inkomstfördelningen, inflationen m.m. Efter en mycket svag utveckling 2009 skedde en återhämtning av arbetade timmar Återhämtningen väntas fortsätta NRtimlönen, utbetalda löner i förhållande till arbetade timmar, utvecklades däremot svagt förra året. Den ökade endast med 1 procent. Lönesumman, det vill säga arbetade timmar gånger timlönen, ökade med 3 procent och förväntas 2011 öka med 4,2 procent Även 2012 väntas en fortsatt stark ökning av lönesumman, men då främst till följd av högre timlöner. Sammantaget innebär det att intäkterna av skatt på arbete 2012 kommer att öka med 4,7 procent, vilket historiskt sett är en hög ökningstakt. Skatt på kapital Efter en nedgång 2009 ökade åter hushållens kapitalvinster 2010, vilket innebär att skatteintäkterna från hushållens kapitalvinster beräknas ha ökat med 8,5 miljarder kronor, till en nivå motsvarande 1,2 procent av BNP. För prognosåren väntas dessa intäkter vara i princip oförändrade i förhållande till BNP. Genomförda och kommande räntehöjningar gör att hushållens utgiftsräntor stiger, framför allt 2011, då utgiftsräntorna beräknas öka med över 70 procent. Därmed ökar hushållens avdrag för utgiftsräntor, vilket dämpar skatteintäkterna. Intäkterna från skatt på företagsvinster föll med 21 procent 2008, vilket är det största fallet sedan IT-kraschen , då de minskade med sammanlagt 39 procent. Redan 2009 skedde dock en återhämtning av företagsvinsterna och skatteintäkterna ökade med 4 procent. En bättre anpassad kostnadskostym inom industrin, en mycket låg ränta samt en fördelaktig växelkurs för exportföretagen kan vara förklaringar till denna ökning. Läget i Baltikum förbättrades genom lån från IMF vilket medförde att krediförlusterna för de svenska bankerna inte blev så stora som först befarades. För 2010 beräknas intäkterna från skatt på företagsvinster uppgå till 105 miljarder kronor, vilket motsvarar 2007 års nivå. Under prognosåren beräknas intäkterna öka i takt med bruttodriftöverskottet i näringslivet. Avkastningsskatten på pensionsmedel kommer att mer än fördubblas under prognosperioden från 12 miljarder kronor 2010 till 25 miljarder kronor Förklaringen till den stora ökningen är framför allt en stigande statslåneränta. Skatt på konsumtion Under 2010 återhämtades intäkterna från skatt på ekonomistyrningsverket, 30 mars

18 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget konsumtion och insatsvaror från det mycket svaga utfallet Ökningstakten 2010 blev hela 6 procent vilket motsvarar en ökning med 26 miljarder kronor. Det var främst intäkter från mervärdesskatt som bidrog till den starka utvecklingen. Övriga punktskatter, främst energi- och koldioxidskatter samt skatt på alkohol och tobak, ökade däremot betydligt svagare. Hushållens konsumtion väntas öka de kommande åren. Tillsammans med stigande bostadsinvesteringar innebär det att intäkterna från mervärdesskatt ökar med i genomsnitt nästan 5 procent per år under prognosperioden. Punktskatterna väntas öka betydligt svagare, med i genomsnitt knappt 2 procent per år. Detta beror främst på att bensinförsäljningen väntas minska och att regeländringar medför att skattebeloppen på flertalet energi- och koldioxidskatter som i normala fall räknas fram med förändringen i konsumentprisindex är fastlagda för 2013 och Det fastlagda beloppen ökar långsammare än ESV:s prognos på konsumentprisindex. Tabell 5. Offentliga sektorns skatteintäkter Miljarder kronor Skatt på arbete Skatt på kapital Skatt på konsumtion och insatsvaror Övriga skatter EU-skatter Offentliga sektorns skatteintäkter Inkomster i statens budget Statens skatteintäkter ökar med totalt 22 procent under perioden vilket är en snabbare utvecklingstakt än för både den offentliga sektorns skatteintäkter och BNP. Det beror bland annat på att intäkter från kapitalskatterna, som tillfaller staten, ökar betydligt starkare under perioden än intäkterna från skatt på arbete, som till stor del tillfaller kommunsektorn och ålderspensionssystemet. På grund av effekter av skatteperiodiseringar ökar dock statens skatteinkomster endast med 18 procent under perioden. Figur 4. Inkomster i statens budget Miljarder kronor Inkomster i statens budget (vänster axel) Procent av BNP Inkomster i statens budget som andel av BNP (höger axel) Statens övriga inkomster, utöver skatteinkomsterna, ökar totalt med 33 miljarder kronor 2011, främst till följd av försäljning av aktieinnehav i Nordea, 19 miljarder kronor, och återköp av aktier i TeliaSonera, 3,7 miljarder kronor. Även statens aktieutdelningar ökar kraftigt 2011 beroende på ökade vinster i de statligt ägda bolagen samt en extra aktieutdelning från Apoteket. Under kommande år ökar aktieutdelningarna i linje med bruttodriftöverskottet i företagssektorn. Riksbankens utdelning till staten blir i år drygt 6 miljarder kronor, vilket är något mer än Dessutom ger den avslutade auktionen av tillstånd att använda radiosändare i 800 MHz-bandet ytterligare inkomster i år med knappt 2 miljarder kronor. Tabell 6. Inkomster i statens budget Miljarder kronor Statens skatteintäkter Periodiseringar Övriga inkomster Statens inkomster ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

19 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 7. Offentliga sektorns skatteintäkter och inkomster i statens budget Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor Skatt på arbete 866,8 873,1 897,8 940,1 983,5 1024,4 1066,5 5,0 2,1 12,0 19,1 21,0 20,1 Direkta skatter 475,5 474,3 484,8 507,7 531,6 553,8 576,8 4,6 1,4 8,0 13,8 16,5 17,3 Kommunal inkomstskatt 511,0 524,5 534,4 557,3 582,7 606,8 631,8 4,6 3,8 8,8 14,0 16,3 17,0 Statlig inkomstskatt 40,1 41,1 42,4 43,6 45,5 47,0 48,7 0,8 0,7 0,8 1,5 1,9 1,9 Allmän pensionsavgift 86,8 89,4 92,7 96,5 100,2 104,0 108,0 0,1 0,2 0,5 0,8 0,8 0,6 Skattereduktioner m.m. -162,5-180,8-184,9-189,9-196,8-204,2-211,8-0,9-3,3-2,1-2,6-2,4-2,1 Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Indirekta skatter 391,3 398,9 413,1 432,5 451,9 470,6 489,7 0,4 0,7 4,1 5,3 4,6 2,8 Arbetsgivaravgifter 392,4 403,5 420,4 439,9 459,8 479,2 498,9 0,0 0,9 3,5 4,9 4,7 3,5 Egenavgifter 11,5 12,1 12,6 13,2 13,8 14,4 15,0 0,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,0 Särskild löneskatt 32,5 33,5 34,9 36,5 38,1 39,7 41,3-0,2 0,1 0,3 0,4 0,4 0,3 Nedsättningar -20,6-24,9-27,7-28,9-30,0-31,1-32,2 0,6 0,5 1,0 1,2 1,2 1,1 Skatt på tjänstegruppliv 0,9 1,1 1,0 1,0 1,0 1,0 1,0 0,1-0,2-0,1-0,1-0,1-0,1 Avgifter till premiepensionssystemet -25,4-26,4-28,0-29,2-30,8-32,6-34,3-0,1-0,6-0,7-1,1-1,5-1,9 Skatt på kapital 160,2 188,2 193,1 207,9 225,4 236,6 249,4 0,5-2,5-2,7-5,9-9,9-9,3 Skatt på kapital hushåll 24,9 33,4 28,8 28,2 32,9 35,3 37,0-2,8-4,2-5,3-4,9-5,0-5,1 Skatt på företagsvinster 86,5 104,7 113,1 119,3 125,8 131,7 139,9 5,0 2,5 0,5-2,1-4,0-2,8 Avkastningsskatt 12,3 11,7 9,9 17,4 21,7 23,4 24,9-1,6-1,3 1,6 0,6-1,4-1,8 Fastighetsskatt och fastighetsavgift 25,3 26,3 27,5 28,5 29,6 30,1 30,8 0,0 0,0-0,1 0,0 0,0 0,0 Stämpelskatt 8,1 9,0 10,1 10,5 11,0 11,5 12,0 0,1 0,3 0,3 0,3 0,4 0,4 Kupongskatt m.m. 3,1 3,1 3,7 4,1 4,3 4,5 4,7-0,1 0,2 0,3 0,2 0,2 0,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 422,9 449,1 462,6 481,7 503,2 523,5 545,7 3,3 1,5 2,5 0,9-0,6-0,4 Mervärdesskatt 301,5 324,1 337,9 354,7 372,8 390,1 409,1 2,9 2,7 3,7 3,3 2,1 2,8 Skatt på tobak 10,6 10,6 10,9 11,0 11,2 11,3 11,4 0,0 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 Skatt på etylalkohol 4,4 4,3 4,4 4,4 4,5 4,5 4,5 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på vin m.m. 4,4 4,6 4,7 4,9 5,0 5,2 5,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på öl 3,3 3,2 3,3 3,3 3,3 3,4 3,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Energiskatt 40,1 41,2 41,6 42,2 43,6 44,7 45,5 0,1-0,4-0,5-1,0-1,1-1,4 Koldioxidskatt 26,1 27,3 26,2 27,0 27,3 28,0 29,2 0,8-0,3-0,1-0,6-0,7-0,9 Övriga skatter på energi och miljö 4,1 4,7 4,7 4,8 4,8 4,8 4,9 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Skatt på vägtrafik 16,4 16,4 15,9 16,1 17,3 17,6 18,0-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1-0,1 Skatt på import 5,2 5,7 6,0 6,3 6,7 7,1 7,6 0,1 0,0 0,0-0,2-0,2-0,2 Övriga skatter 6,7 7,0 7,1 7,0 6,9 6,9 6,9-0,4-0,4-0,5-0,5-0,6-0,6 Restförda och övriga skatter -3,1 1,8 2,9 2,1 2,1 1,9 1,7 2,7 4,5 2,6 2,8 2,9 3,0 Restförda skatter -7,8-5,7-5,8-6,1-6,4-6,7-7,0 2,4 2,5 2,6 2,8 2,9 3,0 Övriga skatter totalt 4,7 7,5 8,8 8,2 8,5 8,6 8,7 0,2 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala skatteintäkter 1446,8 1512,2 1556,5 1631,8 1714,2 1786,4 1863,3 11,5 5,7 14,4 16,9 13,4 13,4 Avgår EU-skatter -6,8-7,1-7,4-7,8-8,2-8,6-9,1-0,1 0,1 0,1 0,2 0,3 0,2 Offentliga sektorns skatteintäkter 1440,0 1505,1 1549,1 1624,0 1706,0 1777,7 1854,2 11,5 5,8 14,5 17,1 13,7 13,6 Avgår, kommunala inkomstskatter -524,6-538,6-548,9-572,6-598,4-623,0-648,7-4,6-3,8-8,8-14,0-16,3-17,0 Avgår, avgifter till ålderspensionssystemet -178,8-183,7-193,1-200,4-208,4-216,4-224,7-0,4-2,9-2,6-2,9-2,5-1,8 Statens skatteintäkter 736,6 782,8 807,1 851,1 899,2 938,3 980,7 6,5-0,9 3,1 0,1-5,1-5,1 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, december 2010 ( ). ekonomistyrningsverket, 30 mars

20 offentliga sektorns skatteintäkter och inkomsterna i statens budget Tabell 7. Fortsättning Utfall Prognos Diff. från föreg. prog. Miljarder kronor Statens skatteintäkter 736,6 782,8 807,1 851,1 899,2 938,3 980,7 6,5-0,9 3,1 0,1-5,1-5,1 Periodiseringar -30,8-3,3 28,2-13,6-6,9 2,8 6,2-8,7 21,0-5,2 6,8 8,3 17,5 Uppbördsförskjutningar -3,4-5,8 3,9-4,8-0,9 4,4 6,1-1,7 17,8 0,6 6,4 9,0 16,8 Betalningsförskjutningar -22,9 0,9 22,7-8,4-5,6-1,2 0,5-8,6 5,6-5,4 0,9-0,3 1,1 varav kommuner och landsting -22,3 14,9 24,3-9,8-6,4 0,8 1,1 4,6 4,1-4,7-4,0 0,2 0,2 varav ålderspensionssystemet -1,3 3,1-0,7 0,3 0,7 0,7 0,7 0,0 0,1-0,5 0,1-0,1-0,4 varav privat sektor -4,7-16,3-0,8 1,1 0,2-2,5-1,0-13,5 0,1-1,7 3,0-2,2-0,7 varav kyrkosektorn -0,3-0,8-0,1-0,1-0,1-0,2-0,3 0,1 1,3 1,5 1,7 1,8 1,9 varav EU 5,7 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Anstånd -4,6 1,6 1,6-0,4-0,4-0,4-0,4 1,6-2,4-0,4-0,4-0,4-0,4 Statens skatteinkomster 705,8 779,5 835,3 837,4 892,4 941,1 986,9-2,3 20,1-2,1 7,0 3,2 12,4 Övriga inkomster 3,8 0,0 33,1 1,6-1,6-3,4-4,6 1,3 23,7 1,1-0,5-0,1 0, Inkomster av statens verksamhet 48,1 41,8 54,0 49,5 48,9 48,8 50,7 0,0 2,4 2,3 0,2-0,3 0, Inkomster av försåld egendom 0,1 0,2 22,7 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 22,7 0,0 0,0 0,0 0, Återbetalning av lån 1,7 1,7 1,5 1,3 1,2 1,0 0,9 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0, Kalkylmässiga inkomster 8,9 8,9 10,8 10,6 11,4 12,8 14,1 0,0-0,1 0,1 0,5 1,4 1, Bidrag från EU 11,7 13,0 13,4 12,7 11,7 11,1 9,5 0,4-0,3-0,1-0,2-0,5-1, Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -66,8-65,5-69,2-72,4-74,7-77,0-79,6 0,7-1,1-1,2-0,9-0,6-0, Utgifter som ges som krediteringar på skattekontot 0,0 0,0-0,1-0,1-0,2-0,2-0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Totala inkomster 709,5 779,5 868,5 839,1 890,7 937,8 982,3-1,0 43,7-1,0 6,5 3,1 13,2 Totala utgifter 885,7 780,6 823,3 805,3 800,6 804,3 827,1-5,1-5,1-4,7-3,5-5,7 8,9 Budgetsaldo -176,1-1,1 45,2 33,7 90,2 133,5 155,2 4,1 48,8 3,7 10,0 8,9 4,2 Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, december 2010 ( ). 20 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011

21 statens budget utgifter och saldo Statens budget utgifter och saldo Utgifterna i statens budget De totala utgifterna i statens budget har minskat under hela 2000-talet i förhållande till BNP med undantag för Då steg utgifterna kraftigt till följd av ökad arbetslöshet och olika stödåtgärder som vidtogs för att dämpa effekterna av finanskrisen, samtidigt som BNP föll. Förra året minskade utgifterna som andel av BNP åter och de väntas fortsätta minska, till 20 procent Utgifterna har ökat svagt i nominella termer, med i genomsnitt 1,4 procent under perioden Under prognosperioden fortsätter den svaga utvecklingen av utgifterna. Figur 5. De totala utgifterna i statens budget Miljarder kronor Totala utgifter Procent av BNP Procent av BNP Statens totala utgifter beräknas i år bli 823 miljarder kronor, för att därefter stiga med i genomsnitt 0,1 procent per år under resten av prognosperioden. Utvecklingen inom arbetsmarknads- och sjukförsäkringsområdena har störst betydelse för den svaga ökningen. I takt med att arbetsmarknaden stärks faller utgifterna för arbetslöshetsunderstöd m.m. successivt under hela prognosperioden. Antalet arbetslösa blir färre de närmaste åren samtidigt som andelen som får arbetslöshetsersättning fortsätter att minska. I år minskar antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program när de tillfälliga konjunktursatsningarna fasas ut. Från nästa år minskar även antalet deltagare i jobb- och utvecklingsgarantin i takt med att den reguljära sysselsättningen ökar. Även utgifterna inom sjukförsäkringsområdet fortsätter att falla under hela prognosperioden. Det är utgifterna för aktivitetsoch sjukersättningar som förklarar minskningen genom ett lågt inflöde samtidigt som stora grupper går över till ålderspension. En annan orsak är att de pensioner som betalas ut via statens budget, främst garantipensioner, minskar trendmässigt. Räntorna på statsskulden minskade 2010 till den lägsta nivån på 30 år, framför allt som en följd av de rekordlåga räntenivåerna. Från 2011 väntas högre räntebelastning till följd av stigande räntenivåer. Effekten av de högre räntenivåerna motverkas dock av att statsskulden samtidigt sjunker i takt med allt större överskott i statens budget. Nettoeffekten blir att räntebelastningen stiger i början av prognosperioden men sjunker därefter. Sista året i perioden ökar ränteutgifterna igen då ett realobligationslån med stor volym förfaller. Anslaget belastas då med den kompensation för inflationen som uppstått under obligationens löptid, vilken vid löptidens slut erhålls av ägaren. Statens utgifter har de senaste åren påverkats markant av Riksgäldens nettoutlåning, som varierat kraftigt, vilket främst beror på åtgärder till följd av finanskrisen. År 2009 uppgick nettoutlåningen till rekordhöga 105 miljarder kronor, medan den 2010 blev negativ med 9 miljarder kronor. I år beräknas den återigen bli positiv och uppgå till 14 miljarder kronor. Den rekordstora nettoutlåningen 2009 förklaras av att Riksbanken lånade 95 miljarder kronor för att återställa valutareserven. Några återbetalningar av Riksbankslånet är inte medräknade, då det är svårt att prognostisera tidpunkten för när detta kan komma att ske. I år är det främst apoteksförsäljningen 2009 som ger en högre nettoutlåning, eftersom 5,9 miljarder kronor tillfälligt placerades på konto i Riksgälden i avvaktan på beslut om utdelning. I år kommer detta belopp att tas ut från kontot. Nettoutlåningen påverkas också av Trafikverkets infrastrukturlån. De väntas vara högre i början av prognosperioden, bland annat för Citybanan i Stockholm. Mot slutet av perioden beräknas nettoutlåningen bli förhållandevis liten. (Se appendix för mer detaljer). Utgiftsområden som har större ökningar under prognosperioden är Rättsväsendet, Försvaret, ekonomistyrningsverket, 30 mars

22 statens budget utgifter och saldo Biståndet, Hälsovård, sjukvård och social omsorg, Ekonomisk trygghet för familjer och barn samt EU-avgiften. Biståndet och EU-avgiften ökar i hög grad i linje med BNI-utvecklingen. Inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn ökar utgifterna främst till följd av fler uttagna dagar med föräldrapenning och ökad medelinkomst. Även höjt flerbarnstillägg från 2010 och en förstärkning av bostadsbidraget från 2012 bidrar till ökade utgifter. Utgifterna inom området Hälsovård, sjukvård och social omsorg ökar främst som följd av att kostnaderna för statlig assistansersättning stiger. Det beror främst på ökad timersättning samt fler assistansberättigade personer. Se vidare tabell Utgifter i statens budget för prognos på samtliga utgiftsområden. Av tabellen framgår differenserna mot ESV:s föregående prognos, vilka kommenteras samlat i avsnittet Revideringar sedan föregående prognos i slutet av publikationen. För jämförelse med budgetpropositionen, se appendix. De takbegränsade utgifterna ligger långt under utgiftstaken samtliga år. Marginalen uppgår till 66 miljarder kronor (Se vidare avsnittet om uppföljning av de budgetpolitiska målen.) Realekonomisk fördelning av utgifterna Den statliga konsumtionen ökar i genomsnitt med knappt 2 procent per år under prognosperioden. Främst består konsumtionen av myndigheternas lönekostnader, hyror och inköp av varor och tjänster. Fyra utgiftsområden står för två tredjedelar av den statliga konsumtionen: Rättsväsendet, Försvaret, Utbildning och universitetsforskning samt Kommunikationer. Inom kommunikationsområdet ökar konsumtionen mest, med i genomsnitt 3,4 procent per år, som beror på en kraftig ökning i slutet av prognosperioden. Statens investeringar ökar, framför allt i slutet av prognosperioden. I genomsnitt ökar de med en halv procent per år. Kommunikationsområdet står för merparten av investeringarna via Trafikverkets investeringar i vägar och järnvägar. Den dominerande kategorin av utgifter är transfereringar. De totala transfereringarna är i stort sett oförändrade under hela prognosperioden i nominella tal. Hushållstransfereringarna minskar med i genomsnitt en halv procent per år. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättningar minskar kraftigt genom ett fortsatt nettoutflöde till ålderspensionssystemet och utgifterna för arbetslöshetsersättningar och aktivitetsstöd minskar framöver till följd av en starkare arbetsmarknad. Även garantipension och efterlevandepension minskar under perioden. Minskningen av garantipension beror på fler i arbete och en högre medelinkomst, vilket innebär att en ökande andel får sin pension från ålderspensionssystemet. Däremot ökar utgifterna för den statliga assistansersättningen och föräldraförsäkringen. Transfereringar till utlandet är den typ av transferering som ökar mest under prognosperioden där framför allt biståndet och den svenska avgiften till EU påverkar utvecklingen. Utlandstransfereringarna ökar med i genomsnitt 5 procent per år. Tabell 8. Realfördelade utgifter Ufall Prognos Miljarder kronor Real resursförbrukning Konsumtion Investeringar Transfereringar Hushåll Pensionsavgifter på bidrag Kommuner Företag Utlandet Räntor Finansiella transaktioner Summa utgiftsområden Utgifter som ökar endast svagt i nominella tal innebär en relativt kraftig minskning realt sett. Det framgår också av att utgifterna totalt minskar som andel av BNP. 22 ekonomistyrningsverket, 30 mars 2011