Budgetprognos 2008:1 Analys ESV 2008:9

Transkript

1 Budgetprognos 28:1 Analys ESV 28:9

2 Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax: Datum: Dnr: 59-27/28 ISBN: ISSN: Copyrigt: ESV Rapportansvarig: Avdelningen Analys och prognoser Layout: Marie Hellman, ESV Omslag: Matton Collection Tryckeri: 8 Tryck AB, Bromma 28

3 Budgetprognos 28:1 Analys

4 Kontaktpersoner Budgetprognoserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redationen för denna budgetprognos ingår Bengt Lewin, redaktör, , Robert Boström , Karin Edlund, , Alexandra Lenander, och Kristina Olsson, Prognosansvarig Karl Bergstrand Utgifter Utgiftsområde 2 Patrik Andreasson Utgiftsområde 9, 1, 11, Ålderspensionssystemet Marijana Carlsten Utgiftsområde 17 Stefan Gehlin Utgiftsområde 3, 4, 18, 25 Tina Granath Utgiftsområde 2, 26, RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Utgiftsområde 1 Krister Jensevik Utgiftsområde 15, 16 Alexandra Lenander Utgiftsområde 21, 27 Bengt Lewin Utgiftsområde 8, 12 Karin Edlund Utgiftsområde 5, 6, 7, 22, Kassamässig korrigering Margareta Nöjd Utgiftsområde 13, 14, 23 Kristina Olsson Utgiftsområde 19, 24 Elisabeth Stasiewicz Inkomster Punktskatter, Inkomsttyp 2, Mervärdesskatt Patrik Andreasson Indirekta skatter på arbete Marijana Carlsten Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Företagsskatter, inkomsttyp 3, 5 Krister Jensevik Företagsskatter, Inkomsttyp 4 Alexandra Lenander Energiskatter, tullmedel Bengt Lewin Inkomsttyp 6, Skattenedsättningar Kristina Olsson Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Martina Stoller Direkta skatter på arbete, kapitalskatter Robert Boström Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se Andra publikationer som belyser statsbudgeten (se Stadsbudgetens månadsfall Inkomstliggaren Stadsbudgetens utfall Tidsserie Statsbudgeten Statens finanser Tidigare temakapitel som publicerats i Budgetprognosen

5 Innehåll Sammanfattning 9 Övergripande analys 11 Utgifter 23 Intäkter och inkomster 33 Beräkningsförutsättningar 5 Appendix 53 Förteckning över faktarutor Den förra konjunkturnedgången 14 Stora risker vid fallande tillgångspriser 4 Periodiserade skatter 46 Olika statsskuldsbegrepp 59 Engångseffekter 65 Förändring av anslagsbehållningar 67 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattning Tabell 2. Potentiell försvagning av statsbudgeten 29 vid en sämre makroekonomisk utveckling 15 Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m Tabell 4. Antal arbetslösa, utgifter för a-kassan m.m. åren Tabell 5. Statsskulden i slutet av åren , utfall och tidigare prognoser 3 Tabell 6. Femårsräntor, årsgenomsnitt , utfall och tidigare prognoser 31 Tabell 7. Statsbudgetens inkomster Tabell 8. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 9. Utdelningar av engångskaraktär Tabell 1. Beräkningsförutsättningar ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 5

6 Figurförteckning Figur 1: Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Budgetprognos 27:4 7 Figur 2: Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Statsbudgeten 7 Figur 3: Större differenser för utgifter och intäkter 29 i förhållande till Budgetprognos 27:4 8 Figur 4: Större differenser för utgifter och intäkter 29 i förhållande till Budgetpropositionen 8 Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 6. Statsskuld och skuldkvot Figur 7. Hushållens kapitalvinstskatt, företagsskatt och utdelningar från bolag med statligt ägande 16 Figur 8. Inkomster av stämpelskatt , rullande 12-månaderstal 2 Figur 9. Inkomster av mervärdesskatt , rullande 12-månaderstal 21 Figur 1. Inbetalning av företagens preliminärskatt , rullande 12-månaderstal _ 22 Figur 11. Statsbudgetens utgifter Figur 12. Antal nettosjukdagar per sysselsatt Figur 13 Utgifter för ohälsa Figur 14. Antal arbetslösa och utgifterna för a-kassan Figur 15. Räntekostnader för statsskulden , jämförelse med tidigare prognoser_ 3 Figur 16. Statens skatteintäkter Figur 17. Direkta skatter på arbete Figur 18. Procentuell utveckling av kapitalvinster och kompletteringsbetalningar, Figur 19. Kapitalvinster Figur 2. Bolagsskattens underliggande utveckling 41 Figur 21. Förhållandet mellan BNP, lönesumma och ränta (löpande priser) 42 Figur 22. Förhållandet mellan intäkter och inkomster från företagsskatter _43 Figur 23. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion 45 Figur 24. Inkomster av statens aktier Appendix Appendix 1. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med föregående prognos _ 54 Appendix 2. Realfördelade utgifter Appendix 3. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med föregående prognos 56 Appendix 4. Statsskuld i miljarder kronor och procent av BNP Appendix 5. Finansiellt sparande i staten Appendix 6. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning Appendix 7. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 8. Känslighetsberäkningar 28, partiella helårseffekter 66 Appendix 9. Uppföljning av utgiftstaket Appendix 1. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 11. Statsbudgetens utfall/prognos för 27 och Appendix 12. Statsbudgetens saldo, rullande 12-månaderstal 7 Appendix 13. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 71 6 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

7 28 Figur 1: Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Budgetprognos 27:4 U T G I F T E R Statsskuldsräntor m.m.,7 -,4 Ekonomisk trygghet för familjer och barn -,5 Avgiften till europeiska gemenskapen -,7 Arbetsmarknad -1, Försvaret I N T Ä K T E R Nedsättningar 5,7 Försäljningsinkomster 2,1 Skatt på företagsvinster 1,4-2,6 Arbetsgivaravgifter -6,9 Inkomstskatt Figur 2: Större differenser för utgifter och intäkter 28 i förhållande till Statsbudgeten Ålderspensionssystemet 1,4 U T G I F T E R -1, Studiestöd -1,3 Utbildning och universitetsförskning -1,5 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -4,8 Arbetsmarknad I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll Nedsättningar Inkomster av statens verksamhet Mervärdesskatt 1, 7,5 6, 3, Försäljningsinkomster -47, ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 7

8 29 Figur 3: Större differenser för utgifter och intäkter 29 i förhållande till Budgetprognos 27:4 U T G I F T E R Arbetsmarknad Avgiften till europeiska gemenskapen 1,1,9 -,6 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar -1, Statsskuldsräntor m.m. -1,1 Ålderspensionssystemet I N T Ä K T E R Nedsättningar 1,9 Skatt på kapital, hushåll 1,3-1,4 Skatt på företagsvinster -5,9 Arbetsgivaravgifter -12,6 Inkomsskatt Figur 4: Större differenser för utgifter och intäkter 29 i förhållande till Budgetpropositionen U T G I F T E R Ålderspensionssytemet 2,1 Avgiften till europeiska gemenskapen 1,7-1,1 Studiestöd -1,6 Arbetsmarknad -1,7 Jord- skogsbruk, fiske med anslutande näringar I N T Ä K T E R Skatt på kapital, hushåll 9,2 Inkomster av statens verksamhet 6,9 Mervärdesskatt 6,6-1,3 Skatt på företagsvinster Försäljningsinkomster ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

9 Sammanfattning De senaste årens starka tillväxt i svensk ekonomi skapar stora överskott i statsfinanserna. Årets budgetsaldo beräknas till 84 miljarder kronor. Det är knappt 2 miljarder kronor lägre än ifjol, då saldot påverkades av engångseffekter med motsvarande belopp. År 29 växer budgetöverskottet marginellt och fortsätter att växa fram till 211. Statsbudgetens inkomster hålls tillbaka något i år och nästa år av minskade kapitalskatter. Därefter stiger inkomsterna i takt med BNP. Utgifterna beräknas öka långsamt tack vare lägre statsskuldsräntor samt att statens transfereringar till hushåll ligger kvar på en förhållandevis låg nivå. Marginalen till utgiftstaken är betryggande och statens finansiella sparande är kraftigt positivt under hela prognosperioden. De stora överskotten innebär att statsskulden fortsätter att minska dramatiskt. I procent av BNP halveras statsskulden mellan 27 och 211. Tabell 1. Sammanfattning Utfall SB Prognos Diff. fr. BP 7:4 Diff. från SB/Bprop Totala utgifter 76,5 781,1 768,7 769,4 787,8 798,2-1, 1, 2,1 5,3-12,4-6,9-6, Utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 714,5 722,6 742,5 756,4-2,2 1,9 2,9 3,1-12,3-7,3-6,3 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 4,8 41,5 35,5 35,5 33,8,7-1, -,7 1,9,7,3,9 Kassamässig korrigering -4,3,8,7 1,4,6,8 -,3,,, -,1,, Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 12, 1, 9,2 7,2,8,1 -,2,3 -,7,2 -,6 Totala inkomster 863,7 871,6 852,5 856,3 895,7 939,5 5,4-7,8-4,5-7,1-19,1-36,3-45,2 varav inkomster av försåld egendom 18, 5, 2,1,,, 2,1,,, 47,9 5, 5, Budgetsaldo 13,2 9,5 83,8 86,9 17,9 141,3 6,4-8,8-6,6-12,4-6,7-29,4-39,2 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 188,2 21,1 22,5 22,7 24, 258,1 -,2-1,1-2,5-5, 1,4 2,1 4,8 Summa takbegränsade utgifter 91,1 927,9 917, 943,3 982,5 1 14,5-2,5,7,4-1,9-1,9-5,2-1,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 27,9 29,1 4, 45,7 35,5 2,5 -,7 -,4 1,9 5,2 1,6 Totala engångseffekter 2, 5,2 12,1 4,3 3,8,6 -,7,1 -,4 Underliggande saldo 83,2 78,6 74,8 13,6 137,5 5,8-8,1-6,7-12, Finansiellt sparande, % av BNP 2, 2,6 2,6 3,2 3,8,2 -,2 -,4 -,4 SB=Statsbudget för 28, BP 7:4=Budgetprognos 27:4 (ESV:s föregående prognos). Bprop=Regeringens beräkning för Statsbudgeten har en mycket stark koppling till den makroekonomiska utvecklingen. Budgetprognosen bygger på att den inhemska ekonomin fortsätter att utvecklas relativt bra de närmaste åren. Osäkerheterna är dock stora. Risken för ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 9

10 en kraftigare inbromsning i konjunkturen har ökat betänkligt under senare tid. Eftersom statens finanser är så konjunkturkänsliga innebär det att nedåtriskerna dominerar. I föreliggande prognos görs en riskbedömning som baseras på jämförelser med den förra konjunkturnedgången och dess effekter på budgetsaldot. Resultatet visar att fallhöjden i budgetöverskottet är i storleksordningen 85 miljarder kronor år 29. Därmed skulle hela överskottet kunna raderas ut. Trots att mycket talar för en kraftigare inbromsning av konjunkturen, ger statsbudgetens månatliga utfall ännu inget stöd för en sådan. Snarare har vi blivit överraskade av stora inbetalningar av moms och preliminärskatt från företag hittills under vintern. Sammantaget är det sannolikt att även 28 blir ett år med mycket goda statsfinanser. Däremot får prognosen för 29 och framåt betraktas som mer osäker. 1 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

11 Övergripande analys Stora överskott i statens finanser men osäkra utsikter De flesta bedömare är överens om att det är ovanligt osäkert hur den makroekonomiska utvecklingen kommer att bli framöver. Vilka reala effekter får den internationella finansiella krisen? Det är svårt att bedöma hur kreditkrisen slår på efterfrågan på svenska exportprodukter och utvecklingen av tillgångspriserna i Sverige som i sin tur påverkar hushållens konsumtion och därmed den inhemska efterfrågan. ESV:s prognoser baseras på Konjunkturinstitutets (KI) senaste makroekonomiska bedömning från januari 28. Där bedöms effekterna av kreditkrisen bli begränsade och framtiden fortsatt relativt ljus. Eftersom statsbudgetens utveckling är starkt kopplad till makroekonomin är KI:s optimistiska prognos en viktig faktor bakom den positiva utvecklingen av statsfinanserna i vår beräkning. Eftersom läget är relativt svårbedömt finns det större anledning än normalt att resonera kring följderna av en annan utveckling än den som budgetprognosen bygger på. Därför har vi kompletterat den aktuella prognosen med ett avsnitt där vi gör en bedömning av hur mycket budgetsaldot skulle kunna försämras budgetsaldots fallhöjd. Vi analyserar också månadsdata från statsbudgetens utfall för att leta efter tecken på en avmattning i den allmänna ekonomiska utvecklingen. Slutsatsen är att nuläget karaktäriseras av blandade signaler. Mycket talar för en kraftigare inbromsning av konjunkturen. Statsbudgetens månatliga utfall ger emellertid ännu inget stöd för en inbromsning. Vi ser inte någon tydlig avmattning i utvecklingen av sådana skatter vars underlag borde reagera tidigt om den ekonomiska utvecklingen blir sämre. Snarare har vi blivit överraskade av de starka utfallen av moms och företagens preliminära skatteinbetalningar hittills under vintern. Låga utgifter stärker budgetsaldot Överskottet i statsbudgeten blev 13 miljarder kronor i fjol. Den höga siffran är resultatet av att flera saldopåverkande faktorer har utvecklats i rätt riktning samtidigt. Skatteinkomsterna blev höga till följd av ett par år av mycket höga nivåer på bolags- och kapitalvinster och en gynnsam utveckling av både lönesumma och privat konsumtion. Samtidigt har statsbudgetens utgifter hållits i schack genom stark sysselsättning, färre sjukdagar och minskade utgifter för räntor på statsskulden. Dessutom förstärktes saldot genom höga aktieutdelningar i bolag med statligt ägande och försäljningen av TeliaSonera-aktier. Framöver minskar de höga kapital- och bolagsvinsterna något. Även aktieutdelningarna faller tillbaka från fjolårets rekordnivå. Det gör att det dröjer till 21 innan statsbudgetens inkomster överstiger fjolårets nivå, trots att den inhem ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 11

12 ska ekonomin utvecklas relativt starkt. Att budgetsaldot ändå blir kvar på höga nivåer beror på att utgifterna stiger mycket långsamt och till och med minskar i fasta priser. Mot slutet av prognosperioden stiger inkomsterna i takt med BNP, medan utgifternas svaga utveckling fortsätter tack vare allt lägre statsskuldräntor och att utgifterna för arbetsmarknaden ligger kvar på en jämförelsevis låg nivå. Figur 5. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Procent av BNP Underliggande saldo Faktiskt saldo Finansiellt sparande i procent av BNP -15 Det blir betydande överskott i statsfinanserna de närmaste åren. Rensat från engångseffekter uppgår budgetsaldot till närmare 1 miljarder kronor i genomsnitt under prognosperioden. Det finansiella sparandet i staten uppgår till 3,1 procent av BNP i genomsnitt under samma period. Även rensat från engångseffekter blir det betydande överskott i statsfinanserna de närmaste åren. Det underliggande saldot uppgår till närmare 1 miljarder kronor i genomsnitt per år fram till 211. I år summerar nettot av engångseffekterna till 5 miljarder kronor. Dit hör till exempel statens försäljning av aktier i OMX för 2 miljarder kronor. Några ytterligare försäljningar av statliga bolag är inte medräknade i prognosen. En förteckning över samtliga engångseffekter finns i appendix 7. Det finansiella sparandet i staten uppgår i år till 2,6 procent av BNP och förstärks ytterligare efter 29. I genomsnitt under de fyra prognosåren når statens finansiella sparande 3,1 procent av BNP. Skillnaden jämfört med budgetsaldot består bland annat av periodiseringen av räntor och skatter, som i budgetsaldot är kassamässiga. En annan skillnad är att det finansiella sparandet inte påverkas av aktieförsäljningar. Det är bara transaktioner som förändrar statens förmögenhet som syns i det finansiella sparandet. 12 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

13 Skuldexpansionen utraderas De stora överskotten gör att statsskulden sjunker dramatiskt. Totalt under prognosperioden sjunker den med 425 miljarder kronor. I relation till BNP halveras statsskulden från 36 procent vid senaste årsskiftet till 18 procent 211. Därmed är hela skuldkvotsexpansionen från slutet av 197-talet och framåt utraderad. Figur 6. Statsskuld och skuldkvot Statsskuld Skuldkvot Procent av BNP Okonsoliderad statsskuld Konsoliderad statsskuld i procent av BNP Stora överskott och relativt god BNP-tillväxt leder till en snabb minskning av skuldkvoten. 27 års skuldkvot på 36 procent blir till 18 procent år 211. Konsoliderad statsskuld innebär att statliga myndigheters innehav av statspapper har räknats bort från den faktiska skulden. Hur konjunkturkänsligt är budgetsaldot? De makroekonomiska bedömningarna är för närvarande mycket osäkra. Det finns därför större anledning än normalt att resonera kring de statsfinansiella följderna av en annan utveckling än den som budgetprognosen bygger på. Uppgången i statsfinanserna under senare år har varit osedvanligt kraftig och snabb. Vi bör därför vara beredda på att också nedgången kan bli kraftigare och komma tidigare än väntat. Vi har gjort en enkel bedömning av hur mycket budgetsaldot skulle kunna försämras om den allmänna ekonomiska utvecklingen från och med i år blir svagare än förutsatt. Vi har valt ut de delar i budgeten som är särskilt känsliga och därmed med stor sannolikhet och på ett betydande sätt skulle bidra till att budgetsaldot försämras. Därefter har vi bedömt hur en alternativ utveckling av dessa delar skulle kunna se ut utifrån historisk utveckling och partiella känslighetsberäkningar. Tillvägagångssättet har varit att jämföra med den senaste perioden med en tydlig nedgång, nämligen åren ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 13

14 I KI:s januarirapport finns en alternativ beräkning av hur en utökad finansiell kris skulle slå på svensk ekonomi. Effekterna är dock ganska små på ekonomin i stort och på statsfinanserna. Vi baserar i stället vår beräkning på jämförelser med den förra konjunkturnedgången och dess effekter på budgetsaldot. Det är således inte frågan om någon alternativ prognos utifrån en alternativ makrobild. Snarare en grov bedömning av hur saldot skulle kunna påverkas vid en tydligt sämre utveckling än väntat från och med i år. En sämre utveckling kommer att slå igenom gradvis vilket innebär att saldot innevarande år kommer att hållas uppe av höga nivåer under början av året. Det är först 29 den sämre utvecklingen från och med i år får fullt genomslag på budgeten. När det gäller skatt på hushållens kapitalvinster får staten emellertid dessa först året efter i form av kompletterande inbetalningar. Därför är det kapitalvinsternas förändring innevarande år som är avgörande. Utdelningarna från bolag med statligt ägande fungerar på samma sätt då det är årets vinster som ligger till grund för utdelningarna nästa år. Den förra konjunkturnedgången Stockholmsbörsen började falla i mars 2. Den reala ekonomin utvecklades emellertid fortsatt bra även under 2. BNP växte med 4,4 procent tack vare stark hushållskonsumtion och bra exportutveckling. Under 21 blev utvecklingen klart sämre på bred front, både här hemma och i omvärlden. Hushållens konsumtion, investeringarna och exporten växte överhuvudtaget inte. Däremot fortsatte arbetsmarknaden att utvecklas bra under 21 med ordentligt stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Först 22 försämrades läget på arbetsmarknaden. Samlad bedömning ESV bedömer att budgetsaldot 29 kan försvagas med omkring 85 miljarder kronor vid en försämrad makroekonomisk utveckling liknande den vid förra konjunkturnedgången. Kapitalskatter och utdelningar från bolag med statligt ägande står för en stor del av raset. Dessa inkomster varierar kraftigt över konjunkturcykeln. Den potentiella försvagningen av statens finansiella sparande är lika stor som för budgetsaldot. I det här sammanhanget är den främsta skillnaden att skatteinkomsterna periodiseras på olika sätt (i budgetsaldot när de betalas och i finansiellt sparande när den skattepliktiga aktiviteten sker). Vår bedömning är relativt försiktig. På lite längre sikt skulle även effekterna på arbetsmarknaden bli större. Arbetslösheten hinner då ta fart med allvarligare konsekvenser för de stora skattebaserna och de utgiftsdrivande faktorerna. Vidare sjönk kapitalskatterna vid förra konjunkturnedgången under två år medan denna beräkning tar hänsyn till ett års fall. Även utdelningarna skulle falla mer det efterföljande året. 14 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

15 Tabell 2. Potentiell försvagning av statsbudgeten 29 vid en sämre makroekonomisk utveckling 29 Kapitalskatter och utdelningar -52 Skatt på hushållens kapitalvinster -12 Skatt på företagsvinster -35 Utdelning från bolag med statligt ägande -5 Moms -2 Skatt på arbete -2 Andra effekter -1 Summa -84 ESV bedömer att budgetöverskottet för 29 kan komma att raderas ut om den makroekonomiska utvecklingen skulle bli sämre än beräknat. Tillvägagångssätt Vi har använt två olika metoder för att bedöma fallhöjden för de utvalda delarna av budgeten: 1. Utgå från förändringen efter förra högkonjunkturen. Under 21 och 22 föll till exempel hushållens kapitalvinster med sammanlagt 6 procent och företagsskatten med 26 procent (rensat för engångseffekter). 2. Utgå från den lägsta nivån på inkomsten mellan högkonjunkturerna (22) och räkna upp den nivån med BNP-utvecklingen. Denna metod har vi använt som komplement vid beräkningen av kapitalskatterna och utdelningen från bolag med statligt ägande. Dessa inkomster har under de senaste åren ökat kraftigt i förhållande till BNP och vi är osäkra på om den ökningen är permanent. Kapitalskatter och utdelningar De inkomster till staten som är mest volatila är kapitalskatterna, det vill säga skatter na på hushållens kapitalvinster och företagsvinster, samt utdelningar från bolag med statligt ägande. Det är också de som kommer att påverkas först om den ekonomiska utvecklingen blir sämre. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 15

16 Figur 7. Hushållens kapitalvinstskatt, företagsskatt och utdelningar från bolag med statligt ägande 2 Procent av BNP Aktuell prognos Aktuell prognos i procent av BNP Tänkbar sämre nivå Tänkbar sämre nivå i procent av BNP De mest volatila inkomsterna på statsbudgeten är också de som påverkas först vid ett omslag i konjunkturen. De utgör den största risken i budgetens utveckling. Hushållens kapitalvinster påverkas i grund och botten av prisutvecklingen på värdepapper och bostäder. Om dessa priser faller i år kommer de realiserade vinsterna att falla kraftigt, främst beroende på att värdepappershandeln kommer att minska. De realiserbara vinsterna blir helt enkelt färre och mindre. Även kapitalvinster från bostäder kan väntas falla, om än mindre dramatiskt. De totala kapitalvinsterna föll under 21 med 44 procent och året efter med ytterligare 29 procent. Vi har därför utgått från att kapitalvinsterna faller med 44 procent från toppnivån 27, vilket innebär att skatteinkomsterna blir 12 miljarder kronor lägre än i vår gällande prognos för 28. Resultatet blir ungefär detsamma om kapitalvinsterna förändras i samma takt som BNP sedan bottenåret 22. De två metoderna ger alltså i stort sett samma resultat. Skatten på hushållens kapitalvinster betalas, och påverkar därmed budgetsaldot, först året efter skatteunderlaget uppstår. Därför baseras beräkningen på endast ett års försämring. Företagens möjligheter att upprätthålla den beskattningsbara vinsten minskar om exporten försämras samtidigt som en försämrad förmögenhetssituation för hushållen gör att den inhemska efterfrågan viker. Under 21 föll företagens beskattningsunderlag med 12 procent och året därefter med ytterligare 16 procent. Om skatteunderlaget faller på motsvarande sätt under 28 och 29, från toppnoteringen 27, blir inkomsterna 26 miljarder kronor lägre än i denna 16 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

17 prognos. Om skatten i stället utvecklas i samma takt som BNP från bottennoteringen 22 innebär det ett betydligt större fall, med 44 miljarder kronor. Vi har räknat med att inkomsterna faller med ett genomsnitt av dessa metoder, det vill säga 35 miljarder kronor. Företagskatterna har under en lång period ökat kraftigt i procent av BNP. I praktiken betyder det att vi betraktar hälften av den ökning företagsskatterna har haft i förhållande till BNP sedan 22 som permanent. Aktieutdelningarna från företag med statligt ägande hade ingen tydlig topp runt millenniumskiftet utan föll i jämn takt och halverades mellan 1997 och 22. Därefter ökade de med 5 procent Om företagssektorn framöver får svårare att generera vinster bör det även påverka utdelningen från dessa bolag. Det är dessutom rimligt att utdelningarna faller mer än vinsterna eftersom vissa bolag sannolikt delar ut en mindre andel av vinsten (eller ingen alls) om de framtida utsikterna försämras. Om utdelningarna faller på samma sätt som de gjorde under 22 blir inkomsterna 5 miljarder kronor lägre än den aktuella prognosen. Om utdelningarna i stället hade utvecklats i samma takt som BNP från bottenåret 22 innebär det ett större fall, med 16 miljarder kronor. Eftersom utdelningarna stigit så kraftigt de senaste åren är det rimligt att de kan falla mer än efter förra konjunktur toppen. Utdelningarna 29 baseras på bolagens resultat i år. I likhet med hushållens kapitalvinster betyder det att det främst är den sämre utvecklingen under innevarande år som slår igenom på budgetsaldot nästa år. Vi har räknat med att utdelningarna faller tillbaka på motsvarande sätt som 22 och således blir 5 miljarder kronor lägre än prognosen. Det är en rimlig bedömning av effekten på budgetsaldot 29 men en underskattning om tidsperspektivet förlängs. Skatt på konsumtion En försämrad förmögenhetsställning hos hushållen leder rimligen till att de konsumerar mindre än de annars skulle ha gjort. Under 21 växte konsumtionen endast med en halv procent. Året därefter växte den med 2,5 procent vilket var hälften av tillväxten toppåret 2. Vi har räknat med att tillväxten i hushållens konsumtion blir 1,5 procentenheter lägre än väntat, vilket motsvarar en halvering av konsumtionstillväxten Det medför lägre momsinkomster med i storleksordningen 2 miljarder kronor. Det krävs alltså stora förändringar i hushållens konsumtion för att det ska få en avgörande effekt på statsfinansernas utveckling. 1 Konsumtionstillväxten var hela 5,1 procent år 2 och bedöms till 3,2 procent 27. Det är inte rimligt att tänka sig att tillväxten skulle minska lika mycket i procentenheter nu som då. Vi har i stället valt att låta konsumtionstillväxten minska lika mycket procentuellt sett. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 17

18 Skatt på arbete och arbetslöshetsersättning Utvecklingen på arbetsmarknaden är viktig för statsbudgeten. När en sysselsatt person blir arbetslös förlorar staten inkomster, främst arbetsgivaravgifter, samtidigt som en ny utgift sannolikt uppstår i form av arbetslöshetsersättning. Om ersättningen är lägre än den tidigare lönen, minskar också hushållens konsumtion och därmed statens momsinkomster. En sämre utveckling av efterfrågan i ekonomin innebär sannolikt att arbetsmarknaden utvecklas sämre än i ESV:s beräkning. Efter den förra konjunkturtoppen fortsatte emellertid arbetslösheten att falla under ett år och det var först 24 som den var högre än år 2. Om det mönstret upprepar sig kommer inte arbetslösheten att bidra till en betydande försämring av saldot nästa år utan först senare. Tillväxten i lönesumman föll däremot med 1 procentenhet redan 21 och med ytterligare 2,5 procentenheter året därpå. Vi har räknat med att tillväxten i lönesumman från och med i år blir densamma som då. Det betyder att lönesumman 29 blir 3,8 procentenheter lägre än i den aktuella prognosen och medför att statens inkomster blir 2 miljarder kronor lägre. Andra effekter Utöver de effekter som här tagits upp skulle en försämrad konjunktur påverka budgeten på många andra sätt; genom små förändringar (främst försämringar) på en mängd olika poster. Som exempel kan nämnas att utgifterna skulle öka för studiestöd, utbildning och lönegaranti. Riksgäldens nettoutlåning skulle också öka då statliga bolag och affärsverk tenderar att låna mer och ha mindre inlåning om tiderna är kärva. På inkomstsidan skulle andra skatter bli lägre (utöver de ovan nämnda) exempelvis punktskatter av olika slag samt stämpelskatt. Även inleveranser från Systembolaget och Svenska Spel skulle med all säkerhet bli lägre. Dessa ingår inte i begreppet aktieutdelningar utan räknas som skatter. Dessutom skulle ett sämre saldo medföra högre statsskuldsräntor eftersom statsskulden blir högre. På lite längre sikt skulle utgifter som mer direkt påverkas av arbetsmarknadsläget bli högre, till exempel för arbetsmarknadsåtgärder, bostadsbidrag och underhållsstöd. Ett annat område som skulle påverkas är myndigheternas lönekostnader generellt sett, eftersom de skulle få färre vakanser i en sämre arbetsmarknad. Totalt uppskattar vi effekten på saldot 29 av sådana andra faktorer till minst 1 miljarder kronor. Månadsutfall som konjunkturindikator Vid tidigare högkonjunkturer har ekonomin samverkat till att ge ett överskott som överstigit förväntningarna. Den sammanlagda kraften i uppgången har därmed underskattats. På motsvarande sätt är det lätt att underskatta kraften vid en konjunkturnedgång. Det är därmed av stort intresse att fånga in ekonomins 18 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

19 signaler om vändpunkter i ett tidigt skede. Att få indikationer på omslag i konjunkturen och när den påverkar statens finanser är ur prognossynpunkt av avgörande betydelse. Ett sätt att på ett tidigt stadium identifiera en förändring i konjunkturen är via analys av utvecklingen på kort sikt. ESV analyserar statsbudgetens inkomster och utgifter varje månad. Tillsammans med annan månatlig information från främst Skatteverket och Försäkringskassan ger detta ett värdefullt analysunderlag. 2 Rullan de tolvmånaderstal ger vid denna typ av analys en bra överblick över utvecklingen oavsett årsskiften. De mönster i månadsutfallen som blir mest intressant att följa är kopplade till hushållens och företagens förväntningar på den närmaste framtiden. Vi har valt ut följande variabler som bör kunna ge en tidig indikation om en eventuell avmattning: Stämpelskatten Mervärdesskatten Företagens inbetalningar av preliminärskatt Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det inte finns en tydlig indikation i månads utfallen som tyder på en avmattning av konjunkturen. De senaste månader nas momsinkomster och preliminärskatter från företagen har istället varit oväntat starka. Däremot visar stämpelskattens utveckling att aktiviteten på bostads marknaden har fallit under det senaste året. ESV kommer att fortsätta följa tendenserna i de kommande månadernas utfall för dessa områden, där en avmattning i utvecklingstakten kan vara ett tidigt tecken på att konjunkturen håller på att försvagas. 2 Vid analys av statsbudgeten över tid med hjälp av månadsutfall, bör man tänka på att dessa primärt inte är avsedda för tidsserieanalys. Jämförbarheten påverkas av ändrad budgetstruktur, tillfälliga händelser och förändringar i skattesystemet. En annan faktor att beakta är tidsaspekten, där framför allt skattesystemet gör att tidsförskjutningen kan vara lång mellan den skattepliktiga händelsen och när den redovisas på statsbudgeten. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 19

20 Figur 8. Inkomster av stämpelskatt , rullande 12-månaderstal dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar- jun- sep- dec- mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-2 jun-2 sep-2 dec-2 mar-3 jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 2 Stämpelskatten har haft en mycket kraftig utveckling den senaste femårsperioden till följd av husprisernas utveckling och omsättningen av fastigheter. Det senaste året har dock ökningen avstannat. Stämpelskatten ökade starkt från 23 fram till början av förra året. Då bröts trenden och ersattes av en tydlig avmattning. Från slutet av 27 faller inkomsterna svagt. Givet att huspriserna fortsatte att öka förra året, betyder det att antalet transaktioner minskar. Detta kan i sin tur vara en effekt av hushållens dämpade förväntningar om huspriser, det allmänna ränteläget och den egna ekonomin den närmaste framtiden. 2 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

21 Figur 9. Inkomster av mervärdesskatt , rullande 12-månaderstal dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar- jun- sep- dec- mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-2 jun-2 sep-2 dec-2 mar-3 jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 15 Inkomster från mervärdesskatt följer i stor utsträckning utvecklingen av den privata konsumtionen. 21 var ett svagt år för den privata konsumtionen efter den kraftiga högkonjunkturen runt millennieskiftet. Denna avmattning återspeglades dock inte i motsvarande avmattning av de totala momsinkomsterna under denna period. Däremot har inkomsterna ökat förhållandevis kraftigt under de senaste åren. Den ökningstakten borde rimligen påverkas om konsumtionsutvecklingen mattas av. I samband med den föregående lågkonjunkturen runt 21 visade momsinkomsterna ingen tydlig avmattning. Däremot har de ökat kraftigt de senaste tre åren till följd av den starka utvecklingen av hushållens konsumtion och företagens investeringar. Förra året avslutades med en stark utveckling för momsen. I detta fall finns ännu inget stöd i månadsutfallen som tyder på en avmattning av konjunkturen. Hushållens inköp, som i hög grad styrs av förväntningar och reallönetillväxt, visar på en fortsatt stark utveckling. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 21

22 Figur 1. Inbetalning av företagens preliminärskatt , rullande 12-månaderstal dec-98 mar-99 jun-99 sep-99 dec-99 mar- jun- sep- dec- mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-2 jun-2 sep-2 dec-2 mar-3 jun-3 sep-3 dec-3 mar-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 Preliminärskatteinbetalningar i rullande 12-månaderstal ser ut att plana ut i en lågkonjunktur, vilket man kan se i samband med lågkonjunkturen 21. Utplaningen skedde relativt sent, vilket berodde på en låg andel preliminärskatt i förhållande till den slutliga skatten. I nuläget är denna andel redan hög. Det innebär att det nu inte finns samma utrymme för de preliminära skatterna att fortsätta öka om vinstutvecklingen mattas av. Företagens preliminära skatteinbetalningar borde vara en tidig indikation på förändringar av vinstläget. I alla fall i ett läge när vinstutvecklingen försämras. Företagen vill inte löpande betala mer skatt än de behöver och borde därför jämka ner sin debiterade preliminärskatt om vinstutsikterna försämras. Om ekonomin går in en fas av svagare utveckling borde det alltså synas i en avmattning av preliminärskatteinbetalningarnas ökningstakt. Det går inte att se något tydligt tecken på inbromsning i utvecklingen av företagens preliminära skatteinbetalningar. Månadsutfallen under vintern har snarare varit högre än i ESV:s prognos. 22 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

23 Utgifter Utgifterna i statsbudgeten minskar som andel av BNP under prognosperioden. De växer i genomsnitt med blygsamma,7 procent per år samtidigt som BNP, löner och priser stiger i en betydligt snabbare takt. Den främsta anledningen till den långsamma utgiftsökningen är att statsskuldsräntorna minskar i en stadig takt. Utgifterna realekonomiskt fördelade finns redovisade i Appendix 2. Figur 11. Statsbudgetens utgifter Procent av BNP Bidrag till hushåll och pensionsavgifter på bidrag Konsumtion och investeringar Utgifter i procent av BNP Räntor och finansiella transaktioner Bidrag till kommuner, företag och utlandet Statsbudgetens utgifter minskar i förhållande till BNP under hela prognosperioden. Detta beror främst på svagt ökande bidrag till hushåll och lägre ränteutgifter. Bidrag till hushåll minskar tillfälligt 28 men ökar sedan svagt under resten av prognosperioden. Dessa bidrag utgör ungefär en tredjedel av utgifterna och ger därför en stor effekt på statsbudgeten. Inom området utvecklas utgifterna för ohälsa (sjukpenning och rehabilitering samt aktivitets- och sjukersättning) svagt då antalet sjukdagar fortsätter nedåt under 28 för att därefter stabilisera sig. Arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd minskar under 27 och 28 på grund av regeländringar och hög efterfrågan på arbetskraft, men börjar sedan öka något då arbetsmarknaden blir kärvare. Utgifterna för föräldraförsäkring samt statlig assistansersättning ökar däremot redan i år. Kostnaden för statlig assistansersättning ökar procentuellt mycket kraftigt över åren. Det beror bland annat på att reglerna har gjorts tydligare och fler ansöker och får detta bidrag. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 23

24 Det allmänna ränteläget stiger under prognosperioden men räntekostnaderna sjunker. Detta beror på att statsskulden betalas av och därmed blir mindre. Studiemedelsräntor som också ingår i denna kategori ökar däremot i takt med att räntorna stiger. Regeringen avser att satsa mer på skolor och universitet, vilket leder till att dessa utgifter ökar under prognosåren. Det gör också utgifterna för rättsväsendet. Tandvårdsförmåner är en relativt liten post som dock har ökat kraftigt under 27 och ökar framåt i tiden på grund av regeländringar. Omorganisationer inom Försäkringskassan och AMS leder till att myndigheternas förvaltningsutgifter faller under hela prognosperioden. Utgifterna för biståndet stiger under perioden som en effekt av att Sverige har som mål att bidra med en procent av BNI till bistånd. 24 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

25 Tabell 3. Statsbudgetens utgifter m.m Utfall SB Prognos Diff. från Bprop. Utgiftsområde Rikets styrelse 1,6 1,9 1,6 11,6 11,3 11,4 -,3 -,3 -,1 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,2 11,1 11,4 11,7 12,1 12,6,3,1, 3 Skatt, tull och exekution 9,7 9,2 9,4 9,4 9,5 9,8,2,, 4 Rättsväsendet 3,6 31,4 31,7 32,6 33,6 34,,3,6,7 5 Internationell samverkan 1,6 1,7 1,6 1,7 1,7 1,7,,, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 46,5 43,9 44,1 45,2 46, 47,2,2 -,2 -,3 7 Internationellt bistånd 25,4 27,7 27,4 29,8 31,4 33, -,3,,1 8 Invandrare och flyktingar 5,3 6,1 5,7 5,5 5,5 5,5 -,4 -,4 -,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 46,7 5,8 5, 53,2 55, 56,9 -,7-1, -,5 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 119,5 118, 117,8 117,9 119,7 121,3 -,2 -,5 -,6 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 43,7 42,9 42,4 42, 41,2 4,2 -,5 -,4 -,6 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 64,9 66,7 66,2 68,3 7,5 72,8 -,5 -,3 -,4 13 Arbetsmarknad 58, 61,8 57, 59,7 61, 62,9-4,8-1,6-1, 14 Arbetsliv 1,1 1,2,8,8,8,8 -,4 -,3 -,3 15 Studiestöd 19,3 2,3 19,3 2,4 21,9 23,1-1, -1,2-1,4 16 Utbildning och universitetsforskning 42,2 46,4 45,1 48,2 49,6 5,9-1,3,, 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,1 1,1 1,3 1,5 1,7 -,1,, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2,4 1,8 2,2 2, 1,5 1,2,4,3, 19 Regional utveckling 2,9 3,4 3,3 3,4 3,6 3,5,,,3 2 Allmän miljö- och naturvård 4,3 4,7 4,5 4,7 4,8 4,6 -,2,2,2 21 Energi 2,2 2,8 2,3 2,2 1,9 1,6 -,5 -,1, 22 Kommunikationer 44,3 35,8 36,6 36,7 36,5 37,3,9,1 -,7 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 15,5 17,4 15,9 15,5 15,8 15,9-1,5-1,7-1,3 24 Näringsliv 4,3 4,8 4,7 4,8 4,7 4,8 -,1 -,1 -,1 25 Allmänna bidrag till kommuner 73, 64,5 64,8 64,7 64,8 64,8,2,2,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 47,3 4,8 41,5 35,5 35,5 33,8,7,3,9 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 26,6 3,1 29,4 2,4 27,7 27,9 -,7 1,7 1,5 Förändring av anslagsbehållningar, 1,3-1,3-2,3-1,8 Summa utgiftsområden 769,2 767,6 756, 758,1 778, 79,2-11,6-7,1-5,4 Summa utgiftsområden exklusive räntor 721,9 726,8 714,5 722,6 742,5 756,4-12,3-7,3-6,3 Kassamässig korrigering -4,3,8,7 1,4,6,8 -,1,, Riksgäldskontorets nettoutlåning -4,3 12,7 12, 1, 9,2 7,2 -,7,2 -,6 Totala utgifter 76,5 781,1 768,7 769,4 787,8 798,2-12,4-6,9-6, Totala inkomster 863,7 871,6 852,5 856,3 895,7 939,5-19,1-36,3-45,2 Budgetsaldo 13,2 9,5 83,8 86,9 17,9 141,3-6,7-29,4-39,2 SB=Statsbudget för 28 Bprop.=Regeringens beräkning för i Budgetpropositionen 28 Nedan följer kommentarer till några utvalda områden på statsbudgetens utgiftssida. Tabell med jämförelser mot föregående prognos finns i Appendix 1. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 25

26 Lägre utgifter för ohälsa Antalet sjukpenningdagar fortsatte att minska kraftigt under 27. Nedgången för helåret 27 var 12,5 procent. Minskningstakten verkar dock ha kulminerat under det andra halvåret och utfallen för de två sista månaderna blev något högre än vad ESV räknat med. Minskningstakten mattades av något under de första månaderna i år. Det innebär att den tidigare prognosen för 28, med en minskning av antalet sjukpenningdagar på 7 procent, ligger fast. Under perioden fortsätter utvecklingen att plana ut och sjuktalen bedöms vara oförändrade. Det motsvarar en historiskt låg nivå på sjukfrånvaron i förhållande till sysselsättningsutvecklingen. Figur 12. Antal nettosjukdagar per sysselsatt Antal dagar 28 Antal dagar Antalet nettosjukdagar (hela sjukdagar) fortsätter att sjunka från en mycket hög nivå för fem år sedan. Under 21 väntas de stabilisera sig på en lägre nivå. De totala utgifterna för ohälsa (sjukpenning och rehabilitering samt aktivitetsoch sjukersättning) har minskat de senaste två åren efter att ha ökat alla tidigare år under det senaste decenniet. Att ohälsotalet minskat under dessa år beror till största delen på färre nettosjukdagar (hela sjukdagar). Även om inflödet till aktivitets- och sjukersättning minskar bedömer ESV att antalet personer i förmånen kommer att överstiga en halv miljon under hela prognosperioden. Sammantaget fortsätter utgifterna för aktivitets- och sjukersättning att stiga mellan åren men i en betydligt långsammare takt än de gjort tidigare. Detta tillsammans med en svag utveckling av utgifterna för sjukpenning innebär att utgifterna för ohälsan planar ut åren framöver. 26 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

27 Figur 13 Utgifter för ohälsa Aktivitets- och sjukersättning Sjukpenning och rehabilitering De senaste åren har utgifterna för ohälsan minskat stadigt och de planar ut under prognosperioden. Antalet arbetslösa når bottennotering i år BNP-tillväxten blir fortsatt god under prognosperioden, även om utsikterna har försämrats jämfört med den bedömning som låg till grund för prognosen i december. Det är framför allt som tillväxten blir lägre. Detta medför en högre arbetslöshet men först Tabell 4. Antal arbetslösa, utgifter för a-kassan m.m. åren Utfall SB Prognos Utgifter, arbetslöshetsersättning, mdkr 27,1 19,8 19,2 16,6 17,4 18,4 19,5 Utgiftsutveckling i procent -12,9-27, -3, -16, 4,5 6,2 5,7 Antal arbetslösa I procent av arbetskraften 5,4 4,6 4, 3,9 4,2 4,4 4,6 Utgifterna för arbetslöshetsersättning har minskat kraftigt de senaste åren. Kopplingen till den sjunkande arbetslösheten är tydlig, även om regeländringar bidragit till minskningen. De kommande åren ökar utgifterna återigen med anledning av den stigande arbetslösheten Antal arbetslösa beräknas till 187 personer i år, vilket är 13 procent färre än 27. Arbetsmarknaden är fortsatt ljus med en stor efterfrågan på arbetskraft inom många branscher. Bristen på arbetskraft ökar inom fler yrken, vilket ökar kraven på matchning mellan arbetsgivare och arbetstagare. I förhållande till föregående prognos kan en viss avmattning på arbetsmarknaden skönjas med en dämpad efterfrågan på arbetskraft. Däremot visar januari månad jämfört med samma månad 27 att Arbetsförmedlingen har ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 27

28 färre nyanmälda arbetslösa. Det finns ett färre antal arbetslösa ungdomar, fortsatt få varsel samt färre långtidsarbetslösa. Med KI:s lägre bedömning av antalet arbetslösa i år, blir utgifterna något lägre än vid föregående prognos. I år kan vi se en helårseffekt av regeländringarna, med skärpta ersättningsvillkor och lägre ersättningsnivåer i arbetslöshetskassan, vilka infördes förra året. Tillsammans med det fortsatt goda arbetsmarknadsläget har detta medfört att utgifterna även i år blir avsevärt lägre än föregående år. Arbetslösheten når i år den lägsta nivån under perioden. Utgiftsökningen blir måttlig åren framöver dels på grund av att arbetslösheten stiger relativt svagt, dels på grund av att regeländringarna under 27 sänkt nivån på utgifterna. Figur 14. Antal arbetslösa och utgifterna för a-kassan Antal Utgifter för A-kassan Antal arbetslösa Diagrammet visar högkonjunkturens positiva effekt på antalet arbetslösa de senaste fyra åren. Minskningen är avsevärd både när det gäller antal personer och utgifterna för arbetslöshetsersättning. Att utgifterna minskar ytterligare i år förklaras till stor del av de skärpta ersättningsvillkoren och lägre ersättningsnivåer som infördes förra året. Hur utvecklas utgifterna för aktivitetsstöd? Mellan 26 och 27 har utgifterna för aktivitetsstödet sjunkit dramatiskt, vilket förklaras av ett minskat behov av utbildningsplatser i takt med att arbetslösheten sjunker och på regeringens åtstramningar när det gäller rätten till aktivitetsstöd samt sänkta ersättningsnivåer. Snittkostnaden för aktivitetsstödet har sjunkit bland annat på grund av de lägre ersättningsnivåerna. Dessutom har andelen ungdomar i systemet ökat i och med den nya jobbgarantin för ungdomar. Detta har medfört en ytterligare lägre genomsnittlig ersättning. I år och nästa år ökar utgifterna för aktivitetsstöd, vilket till stor del förklaras av införandet av jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. 28 ekonomistyrningsverket, 14 mars 28

29 Statsskuldsräntorna sjunker igen stor omsvängning från tidigare prognoser Statsskuldsräntorna har minskat under en lång följd av år de var mer än dubbelt så stora 1998 än de väntas bli 211. Minskningen var snabb i början av perioden då det lägre ränteläget i allt högre grad slog igenom på statsskulden samtidigt som skulden i sig sjönk något. Som andel av statsbudgetens utgifter minskar ränte utgifterna från 17 till 4 procent. I relation till BNP krymper de från 6 procent till strax under en procent. Även under prognosperioden minskar ränteutgifterna om än i långsammare takt. Detta sker trots stigande marknadsräntor då effekten av en allt lägre statsskuld är större och överskuggar effekten av ränteuppgången. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att ESV endast tar hänsyn till konkreta beslut om försäljning av statliga aktier, för närvarande har försäljningar för 2 miljarder kronor beslutats. Om regeringens budgeterade försäljningar på 2 miljarder kronor beaktas sjunker ränteutgifterna snabbare. De skulle som mest bli 7 miljarder kronor lägre det sista året i prognosperioden. Denna utveckling med sjunkande statsskuldsräntor i prognosen är relativt ny. Man behöver inte backa långt i tiden för att konstatera att bilden då var helt annor lunda. För tre år sedan väntade vi oss en markant ökning av räntebelastningen från bottenläget 24 till 28, det vill säga slutet av dåvarande prognosperiod. Vi använder här begreppet räntekostnader där räntorna är periodiserade till den period de tillhör och därmed blir mer jämförbara. De anslagsmässiga ränteutgifterna rör sig på motsvarande sätt men påverkas i stor utsträckning av valutakurseffekter, vilka ger betydande svängningar mellan åren. För två år sedan förutsågs också en ökning av räntekostnaderna men i en långsammare takt, från och med 26. I fjol låg räntebelastningen i stort sett stilla under prognosperioden. De olika prognoserna framgår av figuren. ekonomistyrningsverket, 14 mars 28 29

30 Figur 15. Räntekostnader för statsskulden , jämförelse med tidigare prognoser Utfall och aktuell prognos Prognos mars 26 Prognos mars 27 Prognos mars 25 Räntekostnaderna minskar under prognosperioden trots stigande marknadsräntor. De stora överskotten i statsbudgeten har medfört en snabb omsvängning jämfört med tidigare prognoser. För tre år sedan väntades kostnaderna öka markant från bottenläget 24. Vi använder begreppet räntekostnader vilket är mer jämförbart över tiden än det anslagsmässiga begreppet ränteutgifter. Om den makroekonomiska utvecklingen blir sämre än väntat, minskar budgetöverskotten samtidigt som ränteuppgången kan bli kraftigare än väntat. Statsskuldsräntorna kommer i sådana fall att bli högre. Här finns alltså en betydande uppåtrisk. Om inkomsterna av regeringens planerade försäljningar av statliga aktier blir tillräckligt stora är det också möjligt att statsskulden och därmed räntorna kommer att sjunka även om konjunkturutvecklingen blir sämre än väntat. Snabb skuldminskning Den främsta orsaken till att statsskuldsräntorna nu sjunker jämfört med tidigare prognoser är den ljusare statsskuldsutvecklingen. Tabell 5. Statsskulden i slutet av åren , utfall och tidigare prognoser Utfall och prognoser Aktuell prognos Prognos mars Prognos mars Prognos mars ekonomistyrningsverket, 14 mars 28