Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna. September 2009 ESV 2009:25

Transkript

1 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna September 29 ESV 29:25 1

2 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna kan laddas ner som PDF från Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: marie.hellman@esv.se Datum: Dnr: /29 ISBN: ISSN: Layout: Marie Hellman, ESV och Pia Kald, Bullhound Omslag: Stockbyte Tryckeri: 8 Tryck AB Bromma 29 Beställningar kan även göras via: Ekonomistyrningsverket, Publikationsservice Box 45316, 14 3 Stockholm publikationsservice@esv.se Fax:

3 Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna

4 Kontaktpersoner Prognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Patrik Andreasson, redaktör, , Alexandra Leonhard, , Tina Granath, , Ann-Sofie Öberg, och Björn Andersson, Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor. Prognosansvarig utgifter Kristina Ström Olsson Prognosansvarig inkomster Håkan Jönsson Utgifter 1. Rikets styrelse Robert Boström Samhällsekonomi och finansförvaltning Anna Larsson Skatt, tull och exekution Tina Granath Rättsväsendet Tina Granath Internationell samverkan Margareta Nöjd Försvar samt beredskap mot sårbarhet Margareta Nöjd Internationellt bistånd Margareta Nöjd Migration Karin Edlund Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet vid ålderdom Sofia Nilsson Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall Studiestöd Alexandra Leonhard Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath Regional utveckling Sofia Nilsson Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson Energi Karin Edlund Kommunikationer Margareta Nöjd Jord- och skogsbruk, fiske m.m. Tina Granath Näringsliv Svante Hellman Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund Kassamässig korrigering Margareta Nöjd RGK:s nettoutlåning Svante Hellman Inkomster Direkta skatter på arbete Robert Boström Direkta skatter på arbete Anna Larsson Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard Kapitalskatter hushåll Ann-Sofie Öberg Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath Skattenedsättningar Tomas Skytesvall Bidrag från EU Tina Granath Kalkylmässiga inkomster Sofia Nilsson Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt Ålderspensionssystemets finanser Sofia Nilsson Avdelningen analys och prognoser e-post: fornamn.efternamn@esv.se, prognos@esv.se

5 innehåll Innehåll Sammanfattning 8 Beräkningsförutsättningar 1 Snabbare återhämtning i ekonomin än tidigare väntat 11 Aviserade beslut 12 Statens Finanser 13 Statens budgetsaldo stabiliseras 13 Det finansiella sparandet i staten som lägst Skuldkvoten 39 procent Den kommunala sektorns finanser 17 Bestående kommunala underskott 17 Mycket svag inkomstutveckling i kommunsektorn 17 Allt färre kommuner och landsting klarar balanskravet 18 Ålderpensionssystemets finanser 2 Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar underskott 2 Svag utveckling av pensionsutgifterna 21 Offentliga finanser och de budgetpolitiska målen 22 Det finansiella sparandet i offentlig sektor 22 Uppföljning av överskottsmålet - målavvikelse 23 Uppföljning av utgiftstaket 28 Finanspolitikens inriktning 3 De offentliga finanserna i ett internationellt perspektiv 31 Statsbudgetens utgifter 34 Jämförelse med föregående prognos 34 Fördubbling av utgifterna inom arbetsmarknadsområdet Utgiftsområde Ökat tryck på trygghetssystemen trots minskade utgifter för ohälsa 38 Statsskuldsräntorna rekordlåga men ökar markant framöver Utgiftsområde 26 4 Riksgäldens nettoutlåning ökar ytterligare Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 44 Jämförelse med föregående prognos 46 Skatterna på arbete dämpas av svag timlön Skatt på kapital 49 Skatt på konsumtion 51 Statsbudgetens övriga inkomster 52 Appendix 53 5

6 innehåll Tabellförteckning Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Tabell 3. Beräkningsförutsättningar Tabell 4. Statens finansiella sparande Tabell 5. Inkomster och utgifter i kommunal sektor 18 Tabell 6. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet, Tabell 7. Det finansiella sparandet i offentlig sektor, miljarder kronor och procent av BNP, Tabell 8. Indikatorer för måluppfyllelse överskottsmålet, Tabell 9. Uppföljning av utgifterna under utgiftstaket, Tabell 1. Statsbudgetens utgifter m.m Tabell 11. Utfall/prognos för arbetsmarknadsutgifterna Tabell 12. Riksgäldskontorets nettoutlåning 29 i sammandrag 42 Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster _ 44 Tabell 14. Skattebasernas utveckling Tabell 15. Prognos för företagsskatten och den årliga förändringen 51 Förteckning över faktarutor Det kommunala balanskravet 19 Automatisk balansering 2 Överskottsmålet en kort bakgrund 23 Metod för konjunkturjusterat sparande 26 Marginal för osäkerhet 29 Finanssektorn åtgärdsprogram till följd av finanskrisen 33 Antaganden och metod för hushållens reavinster 49 Skattebaser för statens momsintäkter 51 Olika skuldbegrepp 6 Engångseffekter 66 Förändring av anslagsbehållningar 67 Figurförteckning Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Figur 2. Underliggande saldo förändring från föregående år Figur 3. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Figur 4. Finansiellt sparande i staten Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Figur 6. Finansiellt sparande i kommunsektorn, Figur 7. Utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och de totala inkomsterna, Figur 8. Fördelning av inkomster i kommunal sektor Figur 9. Skatteunderlagets beståndsdelar Figur 1. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet Figur 11. Utgifter för ålderspensionssystemet Figur 12. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer,

7 innehåll Figur 13. Målavvikelse mot överskottsmålet 2-indikatorn, Figur 14. Målavvikelse mot överskottsmålet sjuårsindikatorn, Figur 15. Målavvikelse mot överskottsmålet konjunkturjusterat sparande, Figur 16. Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande, Figur 17. Diskretionär finanspolitik, Figur 18. Procentuell förändring av BNP (fp) åren Figur 19. Försämring av det finansiella sparandet mellan 28 och 29 (procentenheter av BNP) 31 Figur 2. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn som andel av BNP 28 och Figur 21. Storleken på ländernas bruttoskuld 28 och 29 som andel av BNP 32 Figur 22. Andelen ersatta av de öppet arbetslösa respektive andel öppet arbetslösa Figur 23. Andel av befolkningen försörjda inom trygghetssystemen , helårsekvivalenter 39 Figur 24. Samband mellan arbetslöshet, sjukskrivna och konjunkturen Figur 25. Antal personer inom ohälsa och arbetslöshet Figur 26. Räntor på statsskulden Figur 27. De direkta och indirekta skatternas del av de totala offentliga skatteintäkterna Figur 28. Direkt skatt på arbete Figur 29. Skattereduktioner Figur 3. Underlag för hushållens reavinster på finansiella tillgångar samt börsutvecklingen Figur 31. Företagsskatt Figur 32. Intäkter av mervärdesskatt Appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar Appendix 2. Volymer Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med vårpropositionen 56 Appendix 4. Realfördelade utgifter Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med vårpropositionen 58 Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Appendix 1. Förändring av anslagsbehållningar Appendix 11. Statsbudgetens utfall för 28, utfall/prognos för 29 per månad 68 Appendix 12. Prognosförändring för 29 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli 7 Appendix 13. Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande 72 Appendix 14. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet 73 7

8 sammanfattning Sammanfattning Konjunkturen är alltjämt svag även om den har ljusnat något i förhållande till ESV:s prognos i maj, vilket har medfört upprevideringar av skatteintäkterna. Trots detta prognostiserar ESV underskott för det finansiella sparandet i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet under hela perioden. För staten är underskotten betydande men även för kommunsektorn kan situationen bli problematisk. Tabell 1. Sammanfattande nyckeltal Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från BP29:2 Diff. från VÅP (om ej annat anges) Statsbudgetens saldo 135,2-2,8-69,7-3,4-12, -41,1 29, 38,5 38,3-14,7 39,9 41,1 38,7 Engångseffekter på statsbudgeten 7,3-124,6 -,3 -,3 1, -49,5 -,2,, Underliggande budgetsaldo 64,9-76,2-69,5-3,1-13,1 8,4 29,2 38,5 38,3 Takbegränsade utgifter 943,4 961,1 99,7 13,5 115,6-3,2-1,1 2,4 3,6-15,2-14,1-19,9-16,3 varav Ålderspensionssystemet 21,4 22,1 223,5 226,4 237,1 -,1,9 3,1 4,4 -,6-6,1-15,6-19,5 Marginal till utgiftstaket 1 13,6 29,9 29,3 46,5 64,4 3,2 1,1-2,4-3,6 15,2 14,1 19,9 16,3 Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP 2,5-2,1-2,7-1,9 -,9,6 1,1 1,2 1,1 Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande, % av BNP,8 -,5 -,6 -,2 -,1-1,7-1,6-1,4-1,5 Finansiellt sparande i staten, % av BNP 1,4-1,9-2,5-1,5 -,3,4 1, 1,1,9 1,1,8,9,7 Finansiellt sparande i kommunsektorn, % av BNP,1 -,1, -,2 -,4 -,2,4,1 -,1 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet, % av BNP 1, -,1 -,2 -,1 -,2 -,3 -,1,3,5 Statsskuld, % av BNP 33,6 37,5 39, 38,5 37,1,4 -,6-1,8-2,5-1,2-2,4-2,8-3,7 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). VÅP = 29 års ekonomiska vårproposition. 1 Marginalen reduceras om hänsyn tas till teknisk justering av taket p.g.a. övergångseffekter av kostnadsmässig redovisning. Trots de något ljusare konjunkturutsikterna ser läget på arbetsmarknaden fortsatt bekymmersamt ut. Detta ger fortsatt låga skatteintäkter från skatt på arbete och höga utgifter kopplade till arbetslösheten. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet fördubblas fram till 211, då arbetslösheten beräknas uppgå till 12,2 procent av arbetskraften. Med hänsyn till underskridanden av överskottsmålet och fortsatt svårbedömda konjunkturutsikter bör beslut om ytterligare finanspolitiska åtgärder tas med försiktighet. 8

9 sammanfattning Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten Utfall Prognos Diff. från BP29:2 Diff. från VÅP Miljarder kronor Totala inkomster 91,3 716,9 736,5 786,2 87,6 1,4 23,6 33,4 29,7 23,4 25,5 31,7 36,4 Skatteintäkter 791,4 721,2 739,1 768,8 87, 13,7 29,6 33,7 24,5 18,2 3,3 3,4 34,6 Periodiseringar 17,4-8, -4,2 17,1,2-3,7-7, -2, 4,2 2,8-3,1 5,5 1, Övriga inkomster 92,5 3,7 1,5,4,3,4 1, 1,6,9 2,4-1,7-4,2-8,2 varav Försäljning av egendom 76,5,1,,,,1,,,,1,,, Totala utgifter 766,1 917,7 86,2 816,6 819,6 51,5-5,4-5,2-8,6 38,1-14,4-9,4-2,3 Utgiftsområden exkl. uo26 742,1 741,1 767,2 777,1 778,5-3,1-2,1 -,8 -,8-14,6-8, -4,3 3,2 Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 36,5 18,7 29,6 36,7 4,4-3,8-4,6-8,2 4,7-9,3-7, -6,1 varav stabilitetsfonden 15, varav effekt kostn.mässig avräkn. 5,1, 5,1 Kassamässig korrigering 3,7 -,5 1,3 2,3,4,,,, -1,9,7 1,5,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 14,6 19,1-1,4 4, 5,3,4,2,4 49,9 2,2,4,2 Statsbudgetens saldo 135,2-2,8-69,7-3,4-12, -41,1 29, 38,5 38,3-14,7 39,9 41,1 38,7 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). VÅP = 29 års ekonomiska vårproposition. Statsbudgetens saldo beräknas i år uppvisa ett stort underskott uppgående till 21 miljarder kronor. Jämfört med föregående prognos har underskottet ökat i år men förbättrats något resten av perioden. En betydande del av försvagningen mellan 28 och 29 förklaras av extraordinära stödåtgärder till det finansiella systemet. Exempel på sådana åtgärder är stöd till banksektorn (25 miljarder kronor), lån till Riksbanken för återställande av valutareserven (1 miljarder kronor) samt lån till Island (5 miljarder kronor). Även när dessa engångseffekter räknats bort är budgetförsvagningen i förhållande till förra året omfattande och uppgår till nästan 5 procent av BNP. Både det faktiska och underliggande budgetsaldot visar underskott under hela prognosperioden. Skuldkvoten ökar fram till 21. Ökningen förklaras dock till övervägande del av högre statsskuld till följd av lånet till Riksbanken. Detta obeaktat, ligger skuldkvoten tämligen konstant under perioden. De takbegränsade utgifterna visar fortsatt stora marginaler till utgiftstaket under prognosperioden. Marginalerna uppgår i år och nästa år till nästan 3 miljarder kronor. Marginalerna bedöms som tillräckligt stora under samtliga prognosår, för att täcka in normal osäkerhet. Kommunsektorn uppvisar ett underskott trots en mycket måttlig utgiftsökning de kommande åren och även ålderspensionssystemet går med underskott trots att bromsen i systemet aktiveras 21 och dämpar utgiftstrycket. De kommande åren är det framför allt skatteunderlaget som utvecklas svagt eftersom lönesumman i ekonomin minskar i år och nästa år. Detta medför ansträngda finanser för både kommuner och ålderspensionssystem. I år uppgår underskottet i offentliga sektorns finansiella sparande till drygt 2 procent av BNP och nästa år ökar underskottet till 2,7 procent av BNP. Det sammanlagda underskottet i offentlig sektor överskrider dock inte den maximalt tillåtna gränsen enligt Maastrichtkriterierna. Även det konjunkturjusterade finansiella sparandet är negativt under hela prognosperioden, vilket tyder på en underliggande obalans i de offentliga finanserna. I år visar två av de tre olika indikatorerna för måluppfyllelse att målet om 1 procents sparande inte uppfylls. För perioden beräknas ett tydligt underskridande av överskottsmålet och sparandet kan därför inte sägas uppfylla målet. 9

10 beräkningsförutsättningar Beräkningsförutsättningar ESV:s prognoser baseras på Konjunkturinstitutets (KI) makroprognos i Konjunkturläget augusti 29. Eftersom ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag för finanspolitiken bör inte bedömningen av den makroekonomiska utvecklingen vara påverkad av antaganden om finanspolitiska åtgärder utöver de som är beslutade och aviserade i propositioner. Därför är prognosen rensad från de ytterligare finanspolitiska åtgärder som KI antar att regeringen kommer att vidta. Månadsutfall för statsbudgeten till och med juli är beaktade i prognosen. ESV:s beräkningar slutfördes den 21 augusti 29. Tabell 3. Beräkningsförutsättningar Utfall Prognos Diff. från BP29:2 Diff. från VÅP Miljarder kronor Nivåer BNP (fp) -,2-5, 1, 2,5 3,8 -,5 1,4,3 -,5 -,8,8,1 -,2 BNP (lp) , -2,6 1,2 2,8 4,6,4 1,6 -,7 -,8 1,6,6-1,4 -,3 BNI (lp) ,9-4,3,8 3, 3,3 1, 1,4-1, -3,1 -,1,1-1,3-1,7 Hushållens konsumtion (fp) -,2-1,5 1,9 2,4 3,5,7 1,6,4 -,5 1,1 1,3,1, Hushållens konsumtion (lp) ,6,7 2,3 2,5 4,3 1,1 1,9 -,2 -,6 1,6 1,7-1,7 -- Lönesumma (lp) ,8 -,9-1,4 1,8 2,7, -,1,1 -,2,2 -,5,2 -,6 Arbetade timmar kalenderkorr. 1,4-4,1-3,1,1,7,1,4, -,4, -,2,7,1 Timlön 4,4 3,3 1,8 1,8 2,, -,5,2,2,2 -,3 -,4 -,7 Antal sysselsatta 4 484,9-2,6-3,3 -,7,8,8,3 -,7 -,9,4,,5,3 Arbetslöshet enligt ILO (16-64 år) 2 6,1 8,8 11,5 12,2 11,9 -,2,,4 1, -,1,5,4,5 Öppen arbetslöshet (16-64 år) 2, 3 4,6 6,9 8,9 9,1 8,9 -,3 -,3 -,1,5,5 1,8 1,5 1,1 Personer i arbetsm. pol. program 2 1,8 2,8 4,6 5,5 5,3,2,6 1,3 1,4 -,1,,3,7 KPI, årsgenomsnitt 3,4 -,2,5 1,2 2,,1, -,1 -,4,2,2,4,5 KPI, juni-juni 32,45 4,3 -,8,3 1,2 2,,1 -,2 -,1 -,4,,,4 -- Prisbasbelopp (tkr) 41, 42,8 42,4 42,6 43,1,,,,,,,,2 Inkomstindex/ balansindex 4, 5 131,2 139,3 137,3 135,1 138,,,8 2,4 3,4, -2,9-8, mån ränta 4, 6 3,9,6,4,5 1,6,1, -,3 -,8,1,1 -,2 -,2 5-års ränta 4 3,8 2,6 2,8 3,6 4,1,3 -,2,2 -,1,3 -,1,2,3 SEK/EURO 4 9,6 1,6 9,9 9,5 9,3 -,3 -,1 -,1 -,2 -,4 -,8 -,5 -,3 SEK/USD 4 6,6 7,7 7,1 6,9 6,7 -,8 -,6 -,4 -,5 -,8-1,2 -,8 -,8 fp = fasta priser, lp=löpande priser. BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ), VÅP = 29 års ekonomiska vårproposition. 1 Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år I procent av arbetskraften. 3 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande. 4 Årsgenomsnitt. 5 Inkomstindex avser 29, balansindex avser Regeringens prognos avser 6-månaders ränta. 1

11 sammanfattning I tabell 3 visas de variabler som har stor påverkan på de offentliga finanserna. Hushållens konsumtion och lönesumman är viktiga skattebaser. Arbetslösheten och antalet deltagare i program styr hur utgifterna för A-kassan och aktivitetsstödet utvecklas och de olika pris- och inkomstmåtten används för uppräkning av olika transfereringar från den offentliga sektorn till hushållen. BNP i löpande priser används för att beräkna olika kvoter, exempelvis skuldkvoten. Bruttonationalinkomsten, BNI det vill säga BNP plus nettoinkomsterna från löner, räntor och aktieutdelningar med mera från utlandet används för att beräkna Sveriges EU-avgift och bidrag till internationellt bistånd. EU-avgiften påverkas också av hur växelkursen förändras. Räntorna på statsskulden påverkas i hög grad av ränteutvecklingen i Sverige och utomlands samt av växelkursutvecklingen. Även statsskulden påverkas av växelkursutvecklingen eftersom lånen i utländsk valuta löpande värderas till aktuella valutakurser. Snabbare återhämtning i ekonomin än tidigare väntat Det kraftiga fallet i BNP under förra året och första kvartalet i år har nu dämpats. De preliminära nationalräkenskaperna för andra kvartalet visade att BNP i fasta priser var oförändrad jämfört med kvartalet innan. De flesta indikatorer visar också att företagen och hushållen inte längre är lika pessimistiska om framtiden och att ekonomin åter kan börja växa relativt snart. I år faller ändå BNP med 5, procent jämfört med 28. Nästa år blir utvecklingen svag, även om BNP då väntas öka något. Åren därefter väntas BNP öka i relativt god takt. Jämfört med föregående prognos väntas tillväxten ta fart tidigare och återhämtningen bedöms gå något fortare. Hushållens konsumtion var överraskande stark andra kvartalet och prognosen för i år och nästa år har reviderats upp. Konsumtionen väntas fortsätta öka i relativt god takt under prognosperioden. Konjunkturförsvagningen har nu satt tydliga spår på arbetsmarknaden. Sysselsättningen har fallit kraftigt och arbetslösheten har stigit. Indikatorerna talar för en fortsatt svag utveckling. Antalet nyanmälda lediga platser är fortfarande på en mycket låg nivå och antalet varsel om uppsägning är högt även om nivån har minskat jämfört med i slutet av förra året. Sysselsättningen väntas falla med 2,6 procent i år och 3,3 procent nästa år. Arbetslösheten stiger till som högst 12,2 procent år 211 (enligt ILO-definitionen). Först år 212 väntas efterfrågan på arbetskraft stiga. Antalet deltagare i program väntas öka med 178 personer mellan 28 och 211. Jämfört med föregående prognos är arbetslösheten lite lägre i år men högre 211 och 212 (ILO-definitionen). Antalet deltagare i program är högre under hela prognosperioden. Antalet arbetade timmar väntas falla mer än sysselsättningen i år. Den minskade efterfrågan på arbetskraft bidrar också till att löneökningstakten dämpas. Sammantaget leder utvecklingen av arbetade timmar och timlön till att lönesumman, den mest betydelsefulla skattebasen, sjunker både i år och nästa år. Jämfört med föregående prognos är lönesumman dock i det närmaste oförändrad. Den kraftiga konjunkturavmattningen har lett till att inflationstakten har dämpats. Även nästa år väntas pristrycket i ekonomin vara lågt men därefter ökar det i takt med att aktiviteten i ekonomin stiger. Den låga inflationen får till följd att många transfereringar till hushållen utvecklas svagt. 11

12 aviserade beslut Aviserade beslut ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår därför från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats: Under Riksgäldskontorets nettoutlåning har i år hänsyn tagits till utlåning till Riksbanken om 1 miljarder kronor samt kapitaltillskott till banker om 25 miljarder kronor, varav det genomförda kapitaltillskottet till Nordea svarar för 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har inte beaktats. ESV inväntar konkreta beslut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen. Det är oklart hur de personer som blir utförsäkrade 21 från sjukpenningen och sjukersättningen på grund av regeländringarna kommer att försörja sig. ESV räknar med att det rör sig om cirka 4 personer 21, 25 personer 211 och 5 personer 212. Sannolikt kommer en stor del av dem att få någon form av arbetsmarknadsersättning, vilket även regeringen aviserat vid ett flertal tillfällen. Apoteksmarknaden omregleras från den 1 juli i år. En stor andel av apoteken ska därefter avyttras. Tidpunkter och eventuella försäljningsinkomster som ska till statsbudgeten är för närvarande osäkra och har därför inte beaktats i prognosen. Regeringen har den 25 augusti aviserat att 1 miljard kronor kommer att avsättas till landstingen för influensapandemin. Denna kostnad har inte beaktats i prognosen. Regeringen aviserar i en promemoria från den 26 augusti 29 att de i höstens budgetproposition avser att föreslå 4,5 miljarder kronor under 21 och 211 för att utöka antalet utbildningsplatser med cirka 23 årligen. Detta har inte beaktats i prognosen. I ovanstående promemoria aviseras även en satsning 21 uppgående till 3,3 miljarder kronor för att förstärka de arbetsmarknadspolitiska programmen med 54 platser samt,6 miljarder kronor på att öka Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag. Detta har inte beaktats i prognosen. 12

13 statens finanser Statens Finanser Statens budgetsaldo stabiliseras Den rådande lågkonjunkturen medför kraftigt fallande skatteintäkter och ökande utgifter kopplade till den stigande arbetslösheten. Statsbudgeten visar fortsatt underskott hela prognosperioden. Sedan föregående bedömning i maj är dock konjunkturutsikterna något bättre. Inkomsterna utvecklas starkare under prognosperioden. Utgifterna blir, jämfört med föregående prognos, lägre alla år , om förändringarna under Statsskuldsräntor m.m. och Riksgäldens nettoutlåning rensas bort. Det förklaras främst av lägre utgifter för aktivitets- och sjukersättning, även om de till viss del motverkas av högre arbetsmarknadsutgifter Figur 1. Statsbudgetens faktiska och underliggande saldo Miljarder kronor Underliggande saldo Faktiskt saldo Miljarder kronor Stora engångseffekter drar ned det faktiska budgetsaldot kraftigt i år Det faktiska budgetsaldot når botten i år med ett underskott på 21 miljarder kronor. Engångseffekterna uppgår till nästan -125 miljarder kronor och utgörs till största delen av Riksbankens lån i Riksgälden på 1 miljarder kronor för återställande av valutareserven (läs mer i avsnittet om Riksgäldens nettoutlåning). Även det underliggande budgetsaldot, det vill säga det faktiska budgetsaldot rensat för engångseffekter, visar en lägsta nivå i år med ett underskott på 76 miljarder kronor. Intressant att notera är att de underliggande underskotten är små, relativt de under 199-talskrisen. Statsfinanserna förbättras successivt i takt med att konjunkturen förbättras. Det faktiska budgetsaldot visar ett underskott på 12 miljarder kronor 212. Skillnaden mellan det faktiska och det underliggande saldot är marginell för kommande år. Förklaringen är att eventuella engångseffekter sällan är kända långt i förväg. Figur 2. Underliggande saldo förändring från föregående år Procent av BNP Procent av BNP Det kraftiga omslaget i det faktiska budgetsaldot mellan 28 och 29, på 336 miljarder kronor, förklaras både av den kraftiga inbromsningen i konjunkturen och av en expansiv finanspolitik. Saldoförändringen beror till cirka hälften (195 miljarder kronor) på positiva engångseffekter 28 i kombination med negativa engångseffekter 29. De positiva engångseffekterna 28 utgjordes huvudsakligen av försäljningsinkomster medan statsbudgeten 29 påverkas negativt av olika stödåtgärder till det finansiella systemet. Årsvis förändring av det underliggande saldot Försämringen i det underliggande budgetsaldot är 29 ungefär lika kraftig som under 199-talskrisen. Försvagningen jämfört med 28 är 4,5 procent av BNP. Under 9-talskrisen försvagades emellertid det underliggande budgetsaldot kraftigt under tre år i följd. Utgångsläget är nu ett annat och både statsbudget och statsskuld har över åren minskat avsevärt som andel av BNP. Sedan 199-talskrisen har budgetprocessen reformerats, vilket gett positiva effekter på 13

14 sammanfattning statsfinansernas långsiktiga utveckling. Bland annat infördes 1997 en budgetlag och ett utgiftstak för de statliga utgifterna. Tre år senare tillkom överskottsmålet som tar sikte på det finansiella sparandet i hela den offentliga sektorn. Det är också värt att notera att förändringen i saldot mellan 28 och 29 är lika stor som under åren på 199-talet, trots att det underliggande saldot år 29 inte alls är lika negativt som då. Det beror på att det underliggande saldot var starkt positivt 28 det näst högsta på 2 år och på att BNP-utvecklingen är svagare än då. De statliga finanserna är med andra ord betydligt bättre än under 199-talskrisen. I figuren nedan visas den underliggande utvecklingen för utgifter och inkomster rensade för engångseffekter. Figur 3. Statsbudgetens underliggande utgifter och inkomster Procent av BNP Procent av BNP Utgifter totalt Procent av BNP Utgifter totalt, om marginal till utgiftstak utnyttjas Inkomster totalt Över en längre tidsperiod har såväl inkomster som utgifter minskat som andel av BNP. Figuren visar även hur utgifterna skulle utvecklas om marginalen till utgiftstaket skulle utnyttjas fullt ut. Under rådande lågkonjunktur försämras det underliggande saldot i relation till BNP, framför allt i år genom såväl stigande utgifter som sjunkande inkomster. Sedan mitten av 9-talet har såväl inkomster som utgifter minskat i relation till BNP. Statsbudgetens andel av BNP minskar således över tiden. De underliggande utgifterna, som andel av BNP, visar en minskande trend Under 29 och 21 ökar de dock relativt kraftigt. Den högre utgiftskvoten förklaras både av högre utgifter, främst för arbetslöshet och av ett kraftigt fall av BNP i år. Under 211 och 212 minskar dock utgiftskvoten igen, om än långsamt. Den långstreckade linjen i figuren visar utgifterna totalt om marginalen till utgiftstaket utnyttjas, givet att BNP förblir oförändrad. De underliggande inkomsterna är mer konjunkturkänsliga än utgifterna och varierar mer över tiden. I relation till BNP utvecklas emellertid inkomsterna tämligen stabilt givet oförändrade skatteregler. Det finansiella sparandet i staten som lägst 21 Det finansiella sparandet i staten visar i år ett underskott på 58 miljarder kronor och nästa år ökar underskottet till 77 miljarder kronor. Till skillnad mot budgetsaldot visar alltså det finansiella sparandet ökade underskott mellan 29 och 21. Liksom för budgetsaldot är förbättringen av sparandet tydlig I relation till BNP visar sparandet ett underskott på 1,6 procent i genomsnitt under prognosperioden. År 21 uppgår sparandet till -2,5 procent av BNP. Därefter stiger det och är 212 nästan uppe på noll. Figur 4. Finansiellt sparande i staten Miljarder kronor Finansiellt sparande i staten Procent av BNP Procent av BNP Efter fyra år med överskott väntas nu det finansiella sparandet i staten, liksom budgetsaldot, visa underskott under hela prognosperioden. Sparandet är dock betydligt mindre negativt än under 9-talskrisen. Statens finansiella sparande påverkas endast av de transaktioner som ändrar statens förmögenhetsställning. Detta innebär att det finansiella sparandet i år är betydligt mindre negativt än budgetsaldot. Det förklaras av att budgetsaldot påverkas av Riksgäldens lån till Riksbanken för återställande av valutareserven, kapitaltillskotten till banker samt lån till Island, med sammanlagt 13 miljarder kronor. Dessa belopp

15 sammanfattning påverkar inte det finansiella sparandet eftersom en motsvarande tillgång uppstår för staten. Vidare påverkas budgetsaldot nästa år, till skillnad från sparandet, av lån till Lettland på 7 miljarder kronor. Det finansiella sparandet utgår från en periodiserad redovisning, vilket framför allt brukar ha betydelse för skatter och räntor men för 29 och 21 även för kommunbidrag. Sammantaget medför periodiseringarna att sparandet blir 3 miljarder kronor lägre än budgetsaldot under prognosperioden, vilket utgör 25 procent av skillnaden mellan saldo och sparande. Tabell 4. Statens finansiella sparande Utfall Prognos Diff. från BP29:2 Miljarder kronor Statsbudgetens saldo 135,2-2,8-69,7-3,4-12,, -41,1 29, 38,5 38,3 Avgränsningar -67,5 138, 7,8 1,2 3,, 48,1-2,5-3,9,5 Försäljning av aktier m.m. -74,8 -,1,,,, -,1,,, Extraordinära utdelningar -5,1-4,3,,,,,,,, Delar av Riksgäldens nettoutlåning 8,5 132,9 11,5 4,4 4,, 49,2,2,2,4 varav CSN studielån 5,1 5,5 5,8 5,9 6,1, -,3,,2,4 varav Kapitaltillskott till banker (Stabilitetsfonden) 25,,,,,, varav Lån till Svensk Exportkredit (SEK),, -5,,,, varav Lån till Island och Lettland 5,1 7,1, -,7,1,, varav Lån till Riksbanken 1,, 1,,,, Övriga avgränsningar 3,9 9,5-3,7-3,1-1,, -1, -2,8-4,1,1 varav Räntor, kursdifferenser, swappar m.m. -2,5 9,8-3,8-3, -,2,,8-4,1-4,3, Periodiseringar -2,8 5, -14,5-19,3-1,6 1,7 4,7 2,3,8-8,6 varav Periodisering av skatter -17,4 8, 4,2-17,1 -,2 1,7 3,7 7, 2, -4,2 varav Periodisering av räntor -3,4-1, -11,7-2,2-1,4, 1, -4,7-1,2-4,4 varav Periodisering kommunbidrag 7, -7,,,,,, Övrigt -1,7 -,7 -,7 -,7 -,7-3,,,,, varav Residual -1,1-3,,,,, Finansiellt sparande i staten 45,2-58,5-77,2-49,1-11,3-1,3 11,7 28,8 35,4 3,1 Procent av BNP 1,4-1,9-2,5-1,5 -,3,,4 1, 1,1,9 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). Det positiva finansiella sparandet i staten 28 vänds i år till ett negativt sparande. Det förblir negativt under hela prognosperioden och når sin lägsta nivå

16 sammanfattning Skuldkvoten 39 procent 21 Statsskulden ökar framför allt 29 21, till följd av det försämrade budgetsaldot. Skuldkvoten har dessförinnan sjunkit under en lång följd av år till som lägst 34 procent i slutet av förra året. I år medför det kraftiga omslaget i statsfinanserna tillsammans med den negativa BNP-utvecklingen att skuldkvoten ökar och uppgår till nästan 38 procent i slutet av året. Nästa år når den sin högsta nivå under prognosperioden på 39 procent. Figur 5. Statsskuld och skuldkvot Miljarder kronor Statsskuld (okonsoliderad) Procent av BNP Skuldkvot (konsoliderad skuld) Åren 211 och 212 minskar skuldkvoten och uppgår 212 till 37 procent. Riksgäldens lån till Riksbanken om 1 miljarder kronor höjer skuldkvoten med 3 procentenheter från och med 29 och förklarar därmed en stor del av ökningen. Riksbankslånet obeaktat, skulle skuldkvoten inte öka så mycket under 29 och 21. År 212 skulle den ligga på ungefär samma nivå som 28, det vill säga 34 i stället för 37 procent. Under föregående period med ökande nominell skuld i början av 2-talet var också skuldkvoten i stort sett oförändrad. Detta trots att den nominella skulden då ökade mer än under nuvarande period, om årets Riksbankslån räknas bort. Det beror på att BNP-tillväxten då var betydligt starkare än 29 och 21. Blickar man bakåt till den djupa lågkonjunkturen i början av 199-talet såg bilden emellertid helt annorlunda ut. Då ökade den nominella skulden kraftigt. Skuldkvoten ökade dock ännu kraftigare som följd av negativ BNP-tillväxt Skulden vid utgången av 212 har reviderats ned med 76 miljarder kronor sedan föregående beräkningstillfälle, trots utlåningen till Riksbanken. I förhållande till bedömningen i december, som var den första avseende prognosåret 212, har skulden reviderats upp med 24 miljarder kronor. 16

17 den kommunala sektorns finanser Den kommunala sektorns finanser Bestående kommunala underskott Ett mindre överskott i kommunsektorn 28 byts i år till underskott. Med undantag för nästa år, då bland annat de höjda statsbidragen stärker det finansiella sparandet, präglas beräkningsperioden av stigande underskott. Det negativa finansiella sparandet perioden beror framför allt på en kraftig försvagning av skatteintäkternas utveckling. Även om försvagningen av det kommunala skatteunderlaget är mildare än försvagningen av flera statliga skattebaser, får lågkonjunkturen betydande effekter på finanserna i kommuner och landsting. Motverkande faktorer är höjda statsbidrag samt en mycket återhållsam finanspolitik på lokal och regional nivå: den kommunala konsumtionsvolymen antas närmast stå still. Effekterna av detta uppväger dock inte den historiskt sett mycket långsamma tillväxten av skatteinkomsterna och underskotten växer därmed. Figur 6. Finansiellt sparande i kommunsektorn, Att sysselsättningen minskar medför att skattebasvolymen 211 är låg. Återhämtningen under väntas därtill endast bli måttlig i förhållande till de närmast föregående årens fall i sysselsättningen. Om det kommunala skatteunderlaget i stället skulle utvecklas i linje med den genomsnittliga tillväxten 2 28 skulle skatteinkomsterna 212 ligga 13 procent högre än vad ESV:s aktuella beräkning visar. En anpassning av skattesatsen för att kompensera för det låga skatteunderlaget skulle kräva en successiv höjning av den genomsnittliga totala skattesatsen (kommuner och landsting) till 212 motsvarande 4 skattekronor (procentenheter). Den genomsnittliga kommunala inkomstskattesatsen antas dock i kalkylerna vara oförändrad hela perioden. Figur 7. Utvecklingen av det kommunala skatteunderlaget och de totala inkomsterna, Procent 12 Procent 12 Miljarder kronor Procent av BNP , , , Finansiellt sparande i kommunsektorn Procent av BNP -,2 -,4 -, Skatteunderlaget Totala inkomster Höjda statsbidrag bidrar framför allt till att höja de totala inkomsterna 21. Efter en period av stärkta finanser hos kommuner och landsting vänds i år utvecklingen då det finansiella sparandet blir negativt. Mycket svag inkomstutveckling i kommunsektorn Sjunkande sysselsättning på den svenska arbetsmarknaden både 29 och 21 medför att lönesumman minskar och att de kommunala skatteinkomsterna ökar synnerligen svagt dessa år (se avsnittet Offentliga sektorns skatteintäkter skatt på arbete). Trots att lönesumman minskar 29 och 21 ökar ändå det kommunala skatteunderlaget dessa år, om än mycket långsamt. De minskande löneinkomsterna motverkas av att de beskattningsbara transfereringarna ökar. Stigande snittpensioner och fler pensionärer utgör en trendmässig förstärkning av den kommunala skattebasen. När det allmänna pensionssystemets automatiska balansering aktiveras 21 hålls dock denna underliggande tillväxt i pensionsinkomsterna tillbaka (se avsnittet 17

18 sammanfattning Ålderspensionssystemets finanser). Trots att den automatiska balanseringen sänker pensionerna från det allmänna pensionssystemet ökar de totala pensionsutbetalningarna årligen. Likväl försvagas skatteinkomsterna för kommuner och landsting, jämfört med ett normalläge där pensionsutbetalningarna inte justeras ned. Figur 8. Fördelning av inkomster i kommunal sektor 28 Skatter; 7 % Statsbidrag; 21 % Övrigt; 9 % Inkomsterna i såväl kommuner som landsting består i huvudsak av skatter, dels av de kommunala skattinkomsterna, dels av de statsbidrag som samtidigt utgör statliga utgifter och som indirekt finansieras genom andra statliga skatteinkomster. Figur 9. Skatteunderlagets beståndsdelar 28 Procent Lön Pensioner Övrigt Avdrag Procent Löneinkomster utgör merparten av det kommunala skatteunderlaget. Inte bara pensionsinkomsterna reducerar effekterna av den sjunkande lönesumman för de kommunala inkomsterna. Den kraftiga försämringen av arbetsmarknadsläget medför också högre utbetalningar av arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, vilket delvis kompenserar bortfallet av löneinkomster. Arbetsmarknadsrelaterade transfereringar utgör ett betydligt mindre belopp än pensionerna men är trots allt en betydelsefull komponent i skatteunderlaget då dessa vanligen stiger när sysselsättningen faller. Sammantaget bidrar de beskattningsbara transfereringarna till att det kommunala skatteunderlaget 29 och 21 inte minskar, vilket vore fallet om skattebasen enbart bestod av löneinkomster. Allt färre kommuner och landsting klarar balanskravet Konsumtionstillväxten beräknas i genomsnitt öka med endast,1 procent , vilket är historiskt sett mycket svagt. I år sker en snabb inbromsning av konsumtionsvolymen i kommuner och landsting och kvarstår verksamhetsvolymen i princip oförändrad på 29 års nivå. Detta kan jämföras med en årlig genomsnittlig konsumtionsökning om 1,3 procent Om exempelvis konsumtionsvolymen i stället skulle stiga med hälften av den genomsnittliga årliga tillväxten under 2-talet skulle utgifterna i kommunsektorn öka med 13 miljarder kronor fram till 212. En annan, mer expansiv konsumtionsutveckling, skulle således innebära betydligt större underskott. Kalkylen bygger på oförändrade skattesatser och statsbidrag enligt hittills beslutade nivåer. År 21 kommer att bli avgörande för kommunernas ekonomi; dels hålls allmänna val, dels kommer större delen av den kommunala personalen att förhandla om nya löneavtal. Tabell 5. Inkomster och utgifter i kommunal sektor Utfall Prognos Miljarder kronor Inkomster 73,6 733,5 748, 762,6 783,2 varav skatt 513,4 519,8 521,5 532,7 546,5 varav statsbidrag 151,9 156, 166, 164,9 166, Utgifter 728,2 737,6 749,1 77,3 795,1 varav konsumtionsutgifter 614,9 628,1 636, 65,3 663,6 Finansiellt sparande 2,4-4,1-1,1-7,7-12, 18

19 sammanfattning År 28 redovisade 73 kommuner och 1 landsting negativa resultat. Merparten av dessa klarade inte heller balanskravet efter utredning (se faktaruta Det kommunala balanskravet). Kravet avser det redovisade resultatet och inte det finansiella sparandet. Beräkningarna av det finansiella sparandet bland kommuner och landsting indikerar dock att antalet kommuner och landsting som inte når balanskravet 29 kommer att öka markant. Riktigt stora utmaningar väntas i de kommuner och landsting som redan under de mer gynnsamma åren hade underskott. Det kommunala balanskravet Balanskravet är en av lagreglerna (Kommunallagen) för god ekonomisk hushållning i kommuner och landsting. Medan de övriga finanspolitiska målen överskottsmål och utgiftstak avser offentlig respektive statlig sektor gäller balanskravet enskilda kommuner och landsting. Kravet avser kommuner och landsting exklusive kommunala bolag och stipulerar att kommunen/landstinget enskilda år inte kan budgetera underskott. Om det redovisade resultatet (ex post) ändå är negativt ska detta återställas senast tre år efter året med underskott. Medan överskott i princip inte kan föras vidare till kommande år måste kommuner och landsting regelmässigt bära med sig tidigare års underskott. I den årliga förvaltningsberättelsen är numera en balanskravsutredning obligatorisk. Denna utredning fastställer om synnerliga skäl kan anses ha påverkat resultatet. Precis som kommuner med negativt resultat kan anses uppfylla balanskravet, kan kommuner med positivt resultat komma att bryta mot kravet efter utredningen. 19

20 ålderpensionssystemets finanser Ålderpensionssystemets finanser Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet visar underskott Figur 1. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet Miljarder kronor Procent av BNP Automatisk balansering Huvudprincipen i pensionssystemet är att inkomstpensionen räknas upp med en beräknad framtida snittinkomst. Denna princip har ett viktigt undantag: Om pensionssystemets tillgångar inte täcker pensionssystemets skulder utlöses den så kallade automatiska balanseringen. Istället för inkomstindex används då ett så kallat balansindex för att följsamhetsindexera pensionerna, så att det inte uppstår ett underskott i pensionssystemet. Balanseringen kommer att aktiveras för första gången 21 då balanstalet vid beräkning enligt regeringens förslag blir mindre än 1 (,9826). Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet Procent av BNP Det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet försämras kraftigt åren framöver. Detta beror främst på den rådande lågkonjunkturen som gör att inkomsterna utvecklas betydligt svagare än tidigare år. För åren framöver kommer det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet att vara negativt. Denna utveckling skiljer sig mot tidigare år då det finansiella sparandet i ålderspensionssystemet varit kraftigt positivt och därmed bidragit till att det offentliga sparandet förbättrats. Att det finansiella sparandet nu är negativt för samtliga år framöver beror på inkomsternas svaga utveckling, främst till följd av den svaga börs- och lönesummeutvecklingen. Utgifterna ökar också, om än svagt, vilket främst beror på att allt fler uppbär pension från ålderspensionssystemet. 1 Förklaringen till det kraftigt negativa sparandet 21 beror på att det detta år gjordes stora överföringar från ålderspensionssystemet till statsbudgeten som en följd av det nya pensionssystemet. 2

21 sammanfattning Tabell 6. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet, Utfall Prognos Miljarder kronor Inkomster 21, 222,8 233,2 218,4 219,6 224,9 231,9 Socialförsäkringsavgifter 159,6 168,9 177,9 176,2 174,9 178,8 183,8 Statliga ålderspensionsavgifter 26,5 23,9 24,2 23,1 24,3 24,7 23,8 Räntor, utdelningar m.m. 23,8 3, 31,1 19,1 2,4 21,4 24,3 Utgifter 179,8 189,1 22, 221,2 224,6 227,5 238,2 Pensioner 176,2 185,7 199,2 217,4 22,7 223,6 234,3 Överföring till staten 1,2,9,6 1,1 1,1 1,1 1,1 Övriga utgifter 2,4 2,6 2,2 2,6 2,8 2,8 2,8 Finansiellt sparande i ålderspensionssystemet 3,2 33,7 31,3-2,8-5, -2,6-6,3 Pensioner och övriga utgifter summerar tillsammans till de ålderspensionsutgifter som ligger under de takbegränsade utgifterna. Svag utveckling av pensionsutgifterna Den underliggande utvecklingen för utbetalda ålderspensioner är densamma som tidigare, med ett ökat antal ålderspensionärer där en allt större andel har inkomstgrundad ålderspension. Den genomsnittliga pensionen ökar eftersom de nytillkomna pensionärerna i regel har högre pensionsgrundande inkomster än genomsnittet. Detta gör sammantaget att utgifterna för ålderspensionssystemet växer åren framöver. Anledningen till att ökningen av utgifterna blir lägre för beror på att den automatiska balanseringen då är aktiv. Figur 11. Utgifter för ålderspensionssystemet Miljarder kronor Miljarder kronor Jämfört med föregående prognos har utgifterna reviderats upp på grund av en ny och högre bedömning av det så kallade balanstalet, vilket medför högre utgifter ESV:s prognos är baserad på regeringens förslag i proposition 28/9:219 Utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet där en ändrad beräkning av balanstalet föreslås. Enligt propositionen ska ett medelvärde för tre år användas vid beräkningen av balanstalet. För 21 kommer därför ett medelvärde av fondkapitalet som finns i ålderspensionssystemet per den 31 december 26, 27 och 28 ingå i balanstalet. I föregående prognos redovisade ESV en alternativ beräkning som byggde på regeringens förslag. Enligt nuvarande regler ingår fondkapitalet per den 31 december två år innan det år balanstalet avser i beräkningen. I balanstalet för 21 ingår alltså fondkapitalet per den 31 december Pensionssystemets utgifter med automatisk balansering Pensionssystemets utgifter utan automatisk balansering Utgifterna för ålderspensionssystemet ökar under hela prognosperioden, trots att den automatiska balanseringen aktiveras. 21

22 offentliga finanser och de budgetpolitiska målen Offentliga finanser och de budgetpolitiska målen Det finanspolitiska ramverket innehåller tre budgetpolitiska mål. Överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande Utgiftstak för de statliga utgifterna och ålderspensionssystemet Det kommunala balanskravet I detta avsnitt utvärderas måluppfyllelsen avseende de två förstnämnda målen. Det kommunala balanskravet kommenteras i avsnittet om den kommunala sektorns finanser. Det finansiella sparandet i offentlig sektor Den offentliga sektorns finansiella sparande är summan av det finansiella sparandet i staten, kommunsektorn och ålderspensionssystemet. Sett över en längre tidshorisont har den offentliga sektorns finansiella sparande stärkts betydligt. Det är främst ett resultat av att det finansiella sparandet i staten har förstärkts. Figur 12. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer, Procent av BNP Procent av BNP Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Under prognosåren ser utvecklingen annorlunda ut. Mellan 28 och 29 försvagas det finansiella sparandet med nästan fem procentenheter och överskott vänds till underskott. År 21 ökar den offentliga sektorns underskott ytterligare. Det är främst i staten som försvagningen sker men även kommunsektorn och ålderspensionssystemet bidrar till den negativa utvecklingen Under prognosperiodens två sista år stärks det offentliga sparandet återigen men fortfarande syns ett betydande underskott 212, det sista prognosåret. Det finansiella sparandet i offentlig sektor visar som lägst ett underskott på 2,7 procent av BNP. Därmed klaras under prognosperioden EU:s maximalt tillåtna underskott för den offentliga sektorn på -3 procent, enligt reglerna i stabilitets- och tillväxtpakten Tabell 7. Det finansiella sparandet i offentlig sektor, miljarder kronor och procent av BNP, Utfall Prognos Offentlig sektor, mdkr procent av BNP 3,8 2,5-2,1-2,7-1,9 -,9 varav Staten, mdkr Procent av BNP 2,4 1,4-1,9-2,5-1,5 -,3 Kommunsektorn, mdkr Procent av BNP,3,1 -,1, -,2 -,4 Ålderspensionssystemet, mdkr Procent av BNP 1,1 1, -,1 -,2 -,1 -,2 22

23 sammanfattning Uppföljning av överskottsmålet - målavvikelse Överskottsmålet en kort bakgrund År 2 infördes ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Målet avser det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn statlig och kommunal sektor samt ålderspensionssystemet. Överskottsmålet innebär att överskottet det finansiella sparandet ska uppgå till 1 procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet avser ett genomsnitt över tiden motiveras av att finanspolitiken skulle riskera att bli procyklisk om målet skulle uppnås varje enskilt år. Hur överskottsmålet ska följas upp är inte helt självklart då det inte finns någon tydlig definition av vad som utgör en konjunkturcykel. Oavsett hur konjunkturcykeln definieras är den gängse beskrivningen att cykelns längd varierar, vilket komplicerar analysen. I praktiken förekommer ett antal olika metoder för uppföljning av målet. I huvudsak bygger de metoder som förekommer antingen på olika genomsnitt för det finansiella sparandet eller på teoretiska begrepp som konjunkturjusterat sparande. I det senare fallet studeras, i stället för det (faktiska) finansiella sparandet, konstruerade sparandebegrepp vilka inbegriper olika typer av justeringar: rensningar för engångs- och extraordinära effekter samt justeringar för konjunkturläget. För närvarande använder regeringen tre indikatorer för att följa upp överskottsmålet. Det ackumulerade finansiella sparandet från år 2 (2-indikatorn) Ett sjuårigt glidande medelvärde för det finansiella sparandet, rensat för större engångseffekter (sjuårsindikatorn) Det strukturella finansiella sparandet (konjunkturjusterat sparande) I 29 års ekonomiska vårproposition presenterades också två ytterligare indikatorer i form av konjunkturjusterade genomsnittsindikatorer. Dessa nytillkomna indikatorer utvärderas emellertid inte i detta avsnitt. Som framgår av tabellen ger de olika indikatorerna skilda svar på frågan huruvida de offentliga finanserna avviker från överskottsmålet. För 29 överstiger det ackumulerade sparandet sedan år 2 den målsatta gränsen medan såväl sjuårsindikatorn och det konjunkturjusterade sparandet signalerar att målet inte nås. Räknar man om avståndet till överskottsmålet, för varje indikator, blir resultaten än mer spretiga. Målavvikelsen för respektive indikator är beräknad som storleken på den förstärkning/försvagning av de offentliga finanserna som skulle medföra att indikatorn i genomsnitt uppgår till 1 procent av BNP för varje uppföljningsperiod. För genomsnittsindikatorerna kan avvikelsen omräknad i miljarder kronor uppgå till betydande belopp även om indikatorerna endast marginellt avviker från överskottsmålet. Exempelvis uppgår 2-indikatorn för 21 till,9 procent av BNP vilket innebär ett underskridande av målet med,1 procent av BNP. För att indikatorn ska nå 1 procent av BNP krävs en budgetförstärkning om,1 procent * BNP-nivån år 21 * 11. Den sista faktorn är nödvändig då indikatorn betraktar det finansiella sparandet ackumulerat under perioden 2 21 (=11 år). Tabell 8. Indikatorer för måluppfyllelse överskottsmålet, Utfall Prognos Procent av BNP (Faktiskt sparande, enskilt år) 3,8 2,5-2,1-2,7-1,9 -,9 Ackumulerat sparande från år 2 1,5 1,6 1,2,9,6,5 Sjuårsindikatorn,7,4,1 Konjunkturjusterat sparande,8,8 -,5 -,6 -,2 -,1 23

24 sammanfattning Ackumulerat sparande från år 2 (2-indikatorn) Den så kallade 2-indikatorn bygger på det ackumulerade finansiella sparandet sedan året för överskottsmålets införande. Med denna indikator glöms historiken inte bort utan ingår hela tiden i det ackumulerade sparandet. Därmed skrivs exempelvis inte stora underskott av per automatik bara för att åren går. Om syftet med överskottsmålet är en målsatt långsiktigt hållbar skuldutveckling är detta en fördel. Figur 13. Målavvikelse mot överskottsmålet 2-indikatorn, Miljarder kronor Avvikelse 2-indikatorn procent av BNP Procent av BNP Enligt 2-indikatorn överskrids överskottsmålet till och med 29 men för uppvisas en mycket kraftig negativ målavvikelse. För att nå upp till överskottsmålet krävs en förstärkning av det offentliga sparandet med drygt 2 miljarder kronor Figur 14. Målavvikelse mot överskottsmålet sjuårsindikatorn, Miljarder kronor Avvikelse sjuårsindikatorn procent av BNP Procent av BNP Till skillnad från 2-indikatorn så indikerar sjuårsindikatorn att överskottsmålet underskreds redan 26 och att målavvikelsen därefter ökat stadigt. År 29 indikeras en avvikelse motsvarande närmare 2 miljarder kronor. Detta underskridande är en naturlig följd av att indikatorn för 29 också inkluderar de stora kalkylerade underskotten Det konjunkturjusterade sparandet Det konjunkturjusterade sparandet är det finansiella sparandet rensat för cykliska effekter. Liksom för sjuårsindikatorn exkluderas engångseffekter. Detta sparande möjliggör utvärdering mot överskottsmålet avseende ett enskilt år. Till skillnad från genomsnittsindikatorerna har denna indikator inget minne Sjuårsindikatorn Indikatorn utgörs av ett glidande medelvärde över en sjuårsperiod. Förutom aktuellt uppföljningsår inkluderar denna indikator tre föregående år samt tre prognosår. Historiken glöms med denna indikator således successivt bort. I gengäld ges prognosåren större vikt. En annan skillnad mot 2-indikatorn är att engångseffekter räknas bort. 24

25 sammanfattning Figur 15. Målavvikelse mot överskottsmålet konjunkturjusterat sparande, Miljarder kronor Procent av trend-bnp ,,5, -,5-1, -1,5-2, -2,5-3, Avvikelse konjunkturjusterat sparande Procent av trend-bnp Det konjunkturjusterade sparandet visar att målet inte uppnås för något av prognosåren, vilket indikerar en underliggande obalans mellan inkomster och utgifter i den offentliga sektorn. Den negativa avvikelsen krymper emellertid successivt, vilket är ett uttryck för att de offentliga finanserna är åtstramande i avsaknad av tillkommande reformer under de senare prognosåren. 25

26 sammanfattning Metod för konjunkturjusterat sparande Det finansiella sparandet i offentlig sektor justeras i ett första steg för engångseffekter som påverkar inkomster och utgifter. I nästa steg korrigeras skatteinkomsterna för konjunkturläget, så kallade cykliska effekter. Denna korrigering sker i sin tur i två steg. Den cykliska komponenten i skatterna korrigeras dels för effekter kopplade till avvikelse mellan faktisk BNP och trendmässig BNP, dels för effekter som beror på att skattebaserna avviker från sina trendmässiga BNP-andelar. Extraordinära kapitalskatter hanteras separat och den cykliska komponenten approximeras här som den del som avviker från det historiska genomsnittet (andel av BNP). Avslutningsvis justeras de arbetslöshetsrelaterade utgifterna i den mån arbetslöshetsnivån avviker från den trendskattade normala nivån för arbetslösheten. Följande uppställning sammanfattar metoden: Finansiellt sparande justering för engångseffekter justering för cyklisk effekt konjunkturberoende skatter (exklusive kapitalskatter) i) via gapet mot trend-bnp ii) via sammansättningseffekter i skattebaserna justering för effekt kapitalskatter (avvikelse från långsiktig trend) justering för effekt konjunkturberoende utgifter (A-kassa) = Konjunkturjusterat finansiellt sparande (En mer utförlig presentation av beräkningen finns i appendix och metoden kommer att publiceras i rapportform under hösten 29. Se Beräkningen av trender och gap Kalkyler av konjunkturjusterat finansiellt sparande är mycket osäkra. Metoden bakom korrigeringen för cykliska effekter är inte självklar och därtill vilar måttet på underliggande teoretiska variabler vilka inte direkt kan observeras utan måste konstrueras. Precis som alternativa metoder är ESV:s metod känslig för hur dessa underliggande variabler uppskattas: trendmässig BNP, trendmässig arbetslöshet samt skattebasernas trendandelar i förhållande till BNP. BNP-gap beräknat som avvikelsen mellan faktisk och potentiell BNP har ofta en negativ bias, vilket innebär att medelvärdet för gapet är mindre än noll. Denna asymmetri syns i de flesta beräkningar av BNP-gapet (Konjunkturinstitutet, regeringen med flera). ESV finner analysen bakom dessa beräkningar som rimliga och har inget att invända i sak kring detta. Det blir emellertid problematiskt att utvärdera överskottsmålet med ett konjunkturjusterat finansiellt sparande beräknat utifrån BNP-gap med sådana asymmetriska egenskaper. Sett över en längre period (en tänkt konjunkturcykel) måste i så fall det konjunkturjusterade sparandet överstiga överskottsmålet för att det faktiska sparandet (som ju överskottsmålet avser) samtidigt ska kunna uppnå samma mål. Olika metoder för beräkning av BNP-gap, Procent Gap med HPfilter Asymmetriskt BNP-gap Procent En ansats som garanterar att genomsnittet för BNP sammanfaller med genomsnittet för den uppskattade BNP-trenden är nyttjandet av ett så kallat Hedrick-Prescott filer (HP-filter). Metoden garanterar symmetri kring trenden vilket medför att avvikelser från trenden på lång sikt summerar till noll. Detta är en förutsättning för att det konjunkturjusterade sparandet ska kunna användas för uppföljning av överskottsmålet. ESV har därför valt att använda HP-filter för att beräkna de nödvändiga trendserier (BNP, arbetslöshet) som behövs för kalkylen av konjunkturjusterat sparande. Dessa serier används i beräkningen av det konjunkturjusterade sparandet men ska inte tolkas som ESV:s analys av utbudspotentialen i den svenska ekonomin. En HP-filtrerad trend låter sig inte okritiskt tolkas utifrån ett ekonomiskt sammanhang. Även om betydelsefulla skillnader finns är resultaten med ESV:s ansats dock inte helt olika resultaten som tagits fram med metoder som på ett uttalat sätt utgår från ekonomisk teori (se diagram ovan)

27 sammanfattning Sammantagen bedömning av målavvikelsen utifrån de olika indikatorerna Den kraftiga försvagningen av sparandet i offentlig sektor medför stora underskott de närmsta åren. I genomsnitt motsvarar det negativa finansiella sparandet närmare 2 procent av BNP. Nivån ligger således nästan 3 procentenheter under överskottsmålet. I mycket hög grad beror de offentliga underskotten på den svaga ekonomiska utvecklingen och är svårare att tolka utifrån att målet ska nås i genomsnitt över en konjunkturcykel. Sammantaget är det inte lätt att utifrån de tre indikatorerna entydigt fastställa om överskottsmålet uppfylls. Indikatorerna kan peka åt olika håll varför det ytterst är en tolkningsfråga huruvida målet uppnås. Sammanfattningsvis är det ESV:s bedömning att överskottsmålet fram till 28 har uppnåtts. Sträcks analysen till 29 ger indikatorerna dock inget entydigt svar på om målet klaras. Däremot syns ett tydligt underskridande perioden Baserat på 2-indikatorn och det konjunkturjusterade sparandet kan det offentliga sparandet fram till 212 inte sägas uppfylla överskottsmålet. 27

28 sammanfattning Uppföljning av utgiftstaket Utgiftstaket är det budgetpolitiska mål som är kopplat till statsbudgetens och ålderspensionssystemets utgifter. De takbegränsade utgifterna visar en god marginal till utgiftstaket under hela prognosperioden. I förhållande till ESV:s bedömning i maj har marginalerna ökat 29 och 21. I år beror det främst på att arbetsmarknadsutgifterna reviderats ned, dock från en hög nivå. Nästa år beror det främst på att utgifterna för ohälsan och EU-avgiften minskar. Däremot minskar marginalerna 211 och 212 i förhållande till föregående bedömning. En förklaring är att ålderspensionsutgifterna ökar , till följd av att regeringens förslag om ett utjämnat värde för buffertfonden vid beräkning av balanstalet är beaktat i prognosen. En annan förklaring är att de arbetslöshetsrelaterade utgifterna ökar. Marginalen kommer att krympa ytterligare när utgiftstaken justeras ned med anledning av övergångseffekterna i samband med ändrade redovisningsprinciper för myndigheternas förvaltningsutgifter. Ett tillfälligt anslag för 29 under utgiftsområde 26 finansierar övergångseffekterna som uppgår till 5,1 miljarder kronor. Anslaget belastades i juni. Reformen ska vara neutral för utgifterna över tiden. Anvisade medel på övriga utgiftsområden har eller kommer att minska med motsvarande belopp, fördelat över åren En teknisk justering kommer att göras av utgiftstaken för att inte reformen ska minska utgiftstakets stramhet. Nedjusteringen uppgår till 2,2 miljarder kronor i år och 1,2 miljarder kronor nästa år. Åren 211 och 212 justeras taken ned med,8 respektive,5 miljarder kronor. Även när hänsyn tas till ovanstående faktor överstiger marginalen till taket den rekommenderade marginalen för normal osäkerhet i beräkningarna. Den återstående marginalen blir i nuläget 14 miljarder kronor nästa år, cirka 26 miljarder kronor 211 och 32 miljarder kronor 212. Till och med 211 är utgiftstaken fastställda, för 212 har regeringen lämnat en bedömning av utgiftstaket i vårpropositionen. Enligt regeringens mål ska utgiftstaket trendmässigt sjunka som andel av BNP. Under 29 och 21 väntas både utgiftstaket och de takbegränsade utgifterna stiga som andel av BNP. Det förklaras av högre utgifter och av den svaga BNP-utvecklingen (negativ under 29). Tabell 9. Uppföljning av utgifterna under utgiftstaket, Utfall SB Prognos Diff. från BP29:2 Miljarder kronor Utgiftsområden exklusive UO ,1 732,6 741,1 767,2 777,1 778,5-3,1-2,1 -,8 -,8 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten 21,4 22,7 22,1 223,5 226,4 237,1 -,1,9 3,1 4,4 Summa takbegränsade utgifter 943,4 953,3 961,1 99,7 13,5 115,6-3,2-1,1 2,4 3,6 Utgiftstak Marginal till utgiftstaket 1 13,6 37,7 29,9 29,3 46,5 64,4 3,2 1,1-2,4-3,6 Marginal, % av utgiftstak 1,4 3,8 3, 2,9 4,4 6,,3,1 -,2 -,3 Takbegränsade utgifter, % av BNP 29,9 31,1 31,3 31,8 31,4 3,4 -,2 -,7 -,3 -,1 Utgiftstaket, % av BNP 3,3 32,4 32,2 32,8 32,8 32,3 -,1 -,7 -,4 -,2 SB=statsbudget för 29, VÅP=29 års ekonomiska vårproposition, UO26=Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. BP 29:2=Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). Anm. Utgiftstaket för 212 är ej beslutat utan utgör regeringens bedömning i VÅP. 1 Marginalen reduceras om hänsyn tas till teknisk justering av taket p.g.a. övergångseffekter av kostnadsmässig redovisning. 28

29 sammanfattning Marginal för osäkerhet Marginalen till utgiftstaket är i första hand till för att hantera den normala osäkerheten i beräkningarna. Den ska täcka in den osäkerhet, och därmed risk för utgiftsökningar, som alltid finns i ekonomiska bedömningar inklusive risken att konjunkturen vänder nedåt snabbare och kraftigare än väntat. Marginalen ska även täcka in andra slags osäkerheter, till exempel förändrade beteenden när det gäller nyttjandet av arbetslöshets- respektive sjukförsäkringssystemet. Vidare ska den täcka in osäkerheter i omvärlden. Osäkerheterna ökar med tiden. Därför måste marginalen vara större ju längre bort i tiden den avser. Marginalen ska även rymma eventuella beslut om utgiftsökningar som regeringen planerar. Den av regeringen och ESV rekommenderade osäkerhetsmarginalen uppgår till 1 procent av utgiftstaket i början av året, 1,5 procent kommande år, 2 procent andra året och 3 procent tredje året. Rekommendationen om storleken på osäkerhetsmarginalen stödjer sig på utredningen Utvärdering och vidareutveckling av budgetprocessen (SOU 2:61) samt på regeringens och ESV:s egna erfarenheter. Utredningen pekade emellertid på att den totala osäkerheten i prognoserna är betydligt större än så. Vid en relativt kraftig och oförutsedd konjunkturnedgång konstaterades att osäkerheten sannolikt är dubbelt så stor. En så stor marginal ansågs dock inte vara lämplig, vilket ESV instämde i. Det finns två sätt att säkerställa en tillräcklig marginal för att klara ett fastställt utgiftstak även i ett mycket svagt konjunkturläge: Antingen sänks utgiftsnivån under taket när ett sådant läge närmar sig eller så har man alltid en större marginal för att klara extremlägen. Det senare innebär ett ständigt högre tak än annars. Det finns dock nackdelar med båda dessa åtgärder. Att sänka utgiftsnivån i ett svagt konjunkturläge kan knappast vara att rekommendera. Att ständigt ha ett högre tak och därmed väldigt stora marginaler är inte heller problemfritt. Stramheten i systemet riskerar då att urholkas, eftersom det kan vara frestande att utnyttja den extramarginal som då alltid måste finnas. ESV anser därför att det är bättre att föra en försiktig utgiftspolitik som utformas sekventiellt med hänsyn till den makroekonomiska utvecklingen och prognososäkerheten i statsfinanserna. 1 Slutligen måste det accepteras att det i extremlägen kan behöva göras en tillfällig höjning av taket för att klara extraordinära påfrestningar. Sådana höjningar måste dock noggrant övervägas mot bakgrund av den uppenbara risken för ett minskat förtroende för statsfinanserna. 1 Se ESV:s remissvar på Ds 29:1 Stärkt finanspolitiskt ramverk översyn av budgetlagens bestämmelser om utgiftstak. 29

30 sammanfattning Finanspolitikens inriktning Den årsvisa förändringen i den offentliga sektorns finansiella sparande är en indikator på de offentliga finansernas effekt på efterfrågan i ekonomin. Den offentliga sektorns finansiella sparande förändras dels av diskretionär finanspolitik (åtgärder som kräver politiska beslut), dels av automatiska stabilisatorer (automatiska effekter som följer av skatteoch bidragssystemen). I en konjunkturnedgång, när exempelvis antalet arbetade timmar minskar, sjunker skatteintäkterna samtidigt som utgifterna för arbetslöshet ökar. Figur 16. Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande, Procent av BNP Automatiska stabilisatorer Procent av BNP Diskretionär finanspolitik Försvagningen av det offentliga finansiella sparandet mellan 28 och 29 uppgår till närmare 5 procent av BNP. En dryg fjärdedel av försvagningen (cirka 4 miljarder kronor) beror på aktiv finanspolitik och närmare tre fjärdedelar av försvagningen (cirka 11 miljarder kronor) beror på den kraftiga inbromsningen i ekonomin, vilket via de automatiska stabilisatorerna ger stora skattebortfall. Diskretionär finanspolitik approximeras i kalkylen som den årsvisa förändringen av det konjunkturjusterade finansiella sparandet som framgår av figuren nedan. Den aktiva finanspolitiken 29 har satts in i ett skede med fallande resursutnyttjande, vilket framgår av figur 17. Resursutnyttjandet faller inte mer än marginellt mellan 29 och 21. I ESV:s förra prognos föll resursutnyttjandet däremot påtagligt 21 och därtill var osäkerheten om den makroekonomiska utvecklingen överlag betydligt större. Finanspolitiken betraktas, enligt den grova indikator som förändringen av det konjunkturjusterade sparandet utgör, som neutral 21. Med hänsyn till underskridanden av överskottsmålet och fortsatt svårbedömda konjunkturutsikter bör beslut om ytterligare finanspolitiska åtgärder tas med försiktighet. Figur 17. Diskretionär finanspolitik, Förändring konjunkturjusterat sparande 2 Finanspolitik Åtstramande Expansiv Fallande Stigande Resursutnyttjande Förändring BNP-gap 3

31 sammanfattning De offentliga finanserna i ett internationellt perspektiv I detta avsnitt ges en överblick av Sveriges offentliga finanser i ett internationellt perspektiv. Fyra länder analyseras (Sverige, Tyskland, Storbritannien och USA) och jämförelser görs med Euro-området. All data, även den för Sverige, är hämtad från OECD:s prognos från juni 29. Denna metod har valts för att uppnå en konsistent bild i jämförelsen mellan länderna. Effekterna av den kraftiga konjunkturnedgången ägnas särskilt fokus. Under 29 kommer Sverige och Tyskland att drabbas av den kraftigaste ekonomiska recessionen, av de länder som ingår i analysen. Gemensamt för länderna är att de är mycket exportberoende. I Sverige utgör exporten cirka 5 procent av BNP och i Tyskland strax under 5 procent av BNP. När den globala ekonomin växer långsammare påverkas världsmarknadsefterfrågan, vilket slår hårt mot exportberoende länder som Sverige och Tyskland. Ytterligare en likhet mellan länderna är att de båda har en stor fordonsindustri som sysselsätter många personer och som utgör en stor del av ekonomierna. I denna bransch har efterfrågan fallit kraftigt (både inhemsk och utländsk), vilket har drabbat biltillverkare och underleverantörer i båda länderna. i Storbritannien och Sverige, vilket beror på både minskade inkomster och ökade utgifter. Sparandet minskar med drygt 7 procentenheter i Storbritannien och nära 6 procentenheter i Sverige 2. Detta är högt i förhållande till genomsnittet i Euro-området. Figur 19. Försämring av det finansiella sparandet mellan 28 och 29 (procentenheter av BNP) GER EMU USA SWE GBR Procentenheter Källa: OECD juni 29 Beräknad försämring av det finansiella sparandet uttryckt i procentenheter. Figur 18. Procentuell förändring av BNP (fp) åren Procent Procent Trots detta stora fall kommer nivån på det finansiella sparandet att vara högre i Sverige än i de övriga länderna. Detta beror till stor del på att Sverige, efter krisen i början av 9-talet, vidtog åtgärder (utgiftstaket och överskottsmålet för att nämna några exempel) som på sikt har bidragit till sunda offentliga finanser GER SWE GBR USA EMU -8 Källa: OECD juni 29 Den negativa tillväxttakten påverkar de offentliga finanserna och sparandet förväntas därför bli negativt i länderna som vi studerar här. Om man mäter skillnaden mellan det finansiella sparandet i procent av BNP 28 och 29 återfinns den största försämringen 2 Enligt ESV:s prognos blir försvagningen inte fullt så kraftig utan istället -4,6 procent. Se avsnittet Det finansiella sparandet i offentlig sektor. 31

32 sammanfattning Figur 2. Det finansiella sparandet i den offentliga sektorn som andel av BNP 28 och 29 Procent av BNP GER SWE GBR USA EMU Källa: OECD juni Procent av BNP Sveriges offentliga finanser har alltså det senaste åren varit i ett förhållandevis gott skick och det finansiella sparandet var positivt innan krisen slog till. Sverige har under de senaste åren kunnat minska den offentliga bruttoskulden (också känd som Maastrichtskulden) Figur 21. Storleken på ländernas bruttoskuld 28 och 29 som andel av BNP Procent av BNP GER SWE GBR USA EMU Källa: OECD juni Procent av BNP Sverige har en lägre bruttoskuld än alla andra länder i jämförelsen. Försämringen är dessutom mindre, trots den svaga BNP-utvecklingen. Jämfört med de övriga länderna är Sveriges bruttoskuld liten, även om den väntas överstiga 5 procent i år. Ökningen av skulden är samtidigt relativt liten om vi jämför med Storbritannien och USA. Den genomsnittliga skulden inom Euro-området överstiger den högst tillåtna gränsen på 6 procent enligt Maastricht-kriterierna med stor marginal. Sammanfattningsvis står sig Sveriges offentliga finanser bra i en internationell jämförelse trots den kraftiga försvagningen i år. Några av de största osäkerheterna som kvarstår är de svenska bankernas kreditförluster i Baltikum och hur mycket och snabbt arbetslösheten kommer att öka

33 sammanfattning Finanssektorn åtgärdsprogram till följd av finanskrisen Finanskrisen har medfört ett minskat förtroende för finanssektorn. Detta har i sin tur påverkat den globala ekonomiska tillväxten och lett till recession i många länder. Att återskapa förtroendet för finanssektorn är essentiellt för att få ekonomierna på fötter igen och stimulera tillväxten. Länder runt om i världen har använt sig av olika metoder för att bygga upp förtroendet igen. De har exempelvis utfärdat garantier för att stötta inhemska banker och företag. Det finns olika sätt att stödja den finansiella sektorn på: Direkt ekonomiskt stöd, exempelvis rekapitalisering samt statligt stöd till banker och företag: Påverkar statsbudgeten och det finansiella sparandet i samma omfattning som storleken på stödåtgärden. Det beror naturligtvis på hur staten väljer att stödja banker och företag. Om staten ger direkt ekonomiskt stöd genom att köpa aktier eller lånar ut pengar till banker och företag påverkas inte det finansiella sparandet. Köp av aktier och andelar i företag: Påverkar inte det finansiella sparandet. Direkta lån till företag: Har ingen effekt på det finansiella sparandet såvida de inte återbetalas. Garantier: Staten garanterar insättningar på bankkonton, interbanklån samt investeringar i obligationer under vissa omständigheter. Om garantierna infrias, innebär det en negativ inverkan på statsbudgeten och det finansiella sparandet. Centralbanksåtgärder: Kostnader som uppkommer på grund av att centralbankernas åtgärder hamnar i deras egna balansräkningar, vilket indirekt kan komma att påverka det finansiella sparandet. I de flesta länder har centralbankerna fokuserat på att tillhandahålla finansmarknaden likviditet medan regeringarna har försett finansmarknaden med statliga garantier. Att utfärda statliga garantier innebär att staten riskerar stora förluster. Irland, Storbritannien och Sverige har utfärdat bland de största garantierna i förhållande till BNP (se tabellen). Irland har utfärdat exceptionellt stora garantier. De siffror som presenteras är IMF:s egna beräkningar som har orsakat diskussion och kritik från bland annat Riksgälden. De menar att statens kostnader för de utfärdade garantierna är avsevärt lägre än IMF:s skattning. Här antas det dock att IMF har gjort liknande bedömningar i länderna och därmed är beloppen relativt jämförbara. Stödprogram i olika länder, uttryckt som procent av BNP (28) Rekapitalisering av banker Köp av aktier & andelar i företag Statligt stöd till centralbanker Garantier Centralbanksåtgärder USA 5,2 1,3 8,4 1,9 41,9 Tyskland 3,8,4 18 Sverige 2,1 a) 4,8 b) 47,5 c) 13,6 Storbritannien 3,9 13,8 d) 14,4 49,7 Irland 5,9 198 G-2 2,2 3,5 9,3 8,8 12,5 Källa: IMF juli 29 The State of Public Finances: A Cross-Country Fiscal Monitor, enligt beslut som är kända i juni 29. a) Här ingår de 5 miljarder kronor som avser kapitaltillskottsprogrammet. Dessa kapitaltillskott betalas ut i gengäld mot aktier eller hybridkapital vilket innebär att det finansiella sparandet inte påverkas. b) 4,8 procent av BNP motsvarar cirka 15 miljarder kronor och ESV ifrågasätter vad som ingår här. c) Utgörs av statens bankgarantiprogram på 1 5 miljarder kronor. d) Nationaliseringen av Northern Rock och Bradford & Bingley kostade staten 32 miljarder pund och registreras under köp av aktier och andelar i företag. 33

34 statsbudgetens utgifter Statsbudgetens utgifter Under 29 ökar statens totala utgifter kraftigt, med över 15 miljarder kronor jämfört med 28. Det beror främst på extraordinära händelser till följd av finanskrisen (se avsnittet om nettoutlåning och appendix om vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo). Under 21 minskar åter utgifterna för att därefter öka med 3 1 miljarder kronor per år under prognosperioden (se tabell om Statsbudgetens utgifter m.m nedan). Det är främst inom arbetsmarknads- och till viss del även utbildningsområdet som lågkonjunkturen ger avtryck i statens utgifter. Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet ökar kraftigt, med nästan 5 miljarder kronor beroende på att arbetslösheten stiger. Det försämrade arbetsmarknadsläget leder också till fler studenter, vilket gör att utgifterna under utbildningsområdet ökar Utgiftsökningarna under prognosperioden motverkas delvis av minskade utgifter inom ohälsoområdet med 3 8 miljarder kronor per år. Inom kommunikationsområdet är utgifterna innevarande år något högre än vad som beräknas för övriga år i prognosen. Den främsta orsaken är de bolagiseringar av delar av Vägverket och Banverket som genomfördes den 1 januari i år. Som en konsekvens av dessa krävdes ökad anslagstilldelning för att finansiera aktiekapitalet i de nybildade bolagen. Utgifterna är dock betydligt lägre än föregående år då stora amorteringar av tidigare lånefinansierade infrastrukturinvesteringar gjordes. Det allmänna bidraget till kommunerna ökar med 1 miljarder kronor mellan 28 och 29. Det beror i huvudsak på att det tillfälliga stödet till kommunerna 21 om 7 miljarder kronor ger högre utgifter redan 29 eftersom pengarna betalas ut i slutet av det här året. För ligger en permanent höjning av kommunbidragen om 5 miljarder kronor per år med i beräkningen. Räntorna på statsskulden minskar i år och nästa år till följd av de rekordlåga räntenivåerna. Därefter ökar de när räntenivåerna åter stiger i kombination med en allt större statsskuld. Stora valutaförluster gör att ränteutgifterna blir högre 29 än de annars skulle vara. Dessutom belastas utgiftsområde 26, Statsskuldsräntor m.m., med 5 miljarder kronor 29 i övergångseffekter i samband med ändrade redovisningsprinciper för myndigheternas förvaltningsutgifter. År 28 redovisades under utgiftsområdet kapitaltillskott till stabilitetsfonden om 15 miljarder kronor vilket förklarar det höga utfallet. I och med att det nya systemet för beräkning av EU-medlemsländernas avgifter 3 nu börjar tillämpas får Sverige i år tillbaka retroaktiva medel avseende 27 och 28. Det gör att EU-avgiften 29 blir mer än 1 miljarder kronor lägre än förra året. I övrigt kan nämnas några stora utgiftsområden som trendmässigt ökar under prognosperioden: Rättsväsendet (utgiftsområde 4), på grund av ökade satsningar för att minska brottsligheten. Försvar samt beredskap mot sårbarhet (utgiftsområde 6), på grund av uppräkning enligt försvarsprisindex. Ekonomisk trygghet för familjer och barn (utgiftsområde 12), utgifterna för föräldraförsäkringen ökar beroende på en stigande medelersättning och fler uttagna dagar. För realfördelade utgifter , se appendix. Jämförelse med föregående prognos I förhållande till ESV:s föregående prognos återfinns den enskilt största förändringen inom nettoutlåningen. Prognosen har reviderats upp med ytterligare 5 miljarder kronor 29, vilket beror på utlåning till Riksbanken om 1 miljarder kronor. Däremot har tidigare beräknad utlåning till Svensk Exportkredit om 5 miljarder kronor tagits bort. Arbetsmarknadsutgifterna blir högre och det är främst aktivitetsstödet som revideras upp på grund av fler personer i arbetsmarknadspolitiska program. Inom ohälsoområdet revideras aktivitetsoch sjukersättning ned dels på grund av ett minskat 3 För faktaruta om det nya systemet se budgetprognos 28:4 sid

35 sammanfattning inflöde, dels ett högre utflöde ur systemet än tidigare beräknat. Till följd av en starkare BNI-tillväxt än vad som förutsågs i föregående prognos har utgifterna för biståndsverksamheten reviderats upp 21 och 211. Utgifterna är trots det betydligt lägre än regeringens beräkning i budgetpropositionen men i nivå med vårpropositionen. För 29 har utgifterna reviderats upp med anledning av det höga utfallet hittills i år. EU-avgiften revideras ned i år på grund av nya preliminära ändringsbudgetar från EU. Med hänsyn till en preliminär budget från kommissionen för 21 blir avgiften lägre samtidigt som en starkare växelkurs också bidrar till lägre avgifter 21 och 212. Inom jordbruksområdet förskjuts en del av utbetalningarna till nästa år, då en större andel av ansökningar om EU-stöd än tidigare väntat inte hinner behandlas i år. Utgifterna inom utbildningsoch studiestödsområdet revideras upp något i år. Detta beror på att antalet sökande till högskolor och universitet har ökat mer än beräknat inför höstterminen. Statsskuldsräntorna revideras upp i år, främst på grund av lägre inkomster av överkurser vid emission av statsobligationer, som följd av att Riksgäldens planerade emissioner reviderats ned. Räntorna blir däremot lägre främst till följd av ett lägre lånebehov, lägre korta räntor och att en stärkt krona ger valutavinster. 35

36 sammanfattning Tabell 1. Statsbudgetens utgifter m.m Utfall SB TB Prognos Diff. från BP9:2 Utgiftsområde Rikets styrelse 11, 12,4,1 12,1 11,6 11,4 11,5,,,, 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,4 11,9, 12, 12,1 12,3 12,5,1,1,1,1 3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,5, 9,4 9,6 9,7 9,8,1,1,1,1 4 Rättsväsendet 32,7 32,6,2 32,9 34,4 35,1 36,3,,1,3,5 5 Internationell samverkan 1,8 1,6,2 1,9 1,9 1,9 1,9,,,, 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43, 44,7, 42,8 45,4 46,3 46,9, -,2,,3 7 Internationellt bistånd 27,5 3,1, 29,8 27,3 28,2 29,,3,7,5 -,5 8 Invandrare och flyktingar 6,1 5,9, 6,4 5,9 5,5 5,2,3,4,4,4 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 49,1 54,8,8 53,4 57, 58,3 59,8 -,1,1,4,5 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 115,9 113,9,6 111, 13,1 97,9 95,3 -,5-3,5-3,9-2,7 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,6 42,5, 42,3 4,9 4,8 4,,1 -,2 -,1, 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66,4 68,5, 68,5 7,1 71,6 73,2,1,1,1,3 13 Integration och jämställdhet 5, 5,5, 5,3 4,8 4, 3,6,,,, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47,8 55,9 11,2 62,7 88, 95,8 95,8-1,7,8 1,4 1,4 15 Studiestöd 19,1 21,5,3 2,9 21,5 21,1 2,2,3,1,2,5 16 Utbildning och universitetsforskning 44,5 5,2,2 49,4 51,5 52,9 52,3,6,, -,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,3, 1,2 1,5 1,7 1,7,,,, 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2,1 1,7,2 2,1 1,6 1,2 1,1,,1,, 19 Regional utveckling 2,8 3,5, 3,2 3,4 3,6 3,6,1,,, 2 Allmän miljö- och naturvård 4,7 5,3, 5,2 5,4 5,2 5,2 -,1,,, 21 Energi 2,1 2,8, 2,7 2,3 2,3 2,3,1,,,1 22 Kommunikationer 61,5 4,2,4 41,3 39,4 38, 38,9 -,1 -,2 -,1 -,1 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 16,5 17,6, 15,6 18,7 16,9 16,3-1,9 2,2,2 -,1 24 Näringsliv 12,8 5,2 1,3 6,3 5,2 4,9 5,,1, -,1, 25 Allmänna bidrag till kommuner 64,8 67, 7, 74,6 68,2 73,2 73,2,,2,2,2 26 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 33,9, 36,5 18,7 29,6 36,7 4,4-3,8-4,6-8,2 varav stabilitetsfonden 15, varav effekt kostn.mässig avräkn. 5,1, 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31,5 19,9 3,9 19,1 27,4 28,1 28,8-1,1-2,9 -,4-1,4 Förändring av anslagsbehållningar -2,4 Summa utgiftsområden 79,3 766,4 26,5 777,6 785,9 86,7 815,2 1,3-5,9-5,4-9, Summa utgiftsområden exklusive räntor 742,1 732,6 26,5 741,1 767,2 777,1 778,5-3,1-2,1 -,8 -,8 Kassamässig korrigering 3,7 1,4 -,5 1,3 2,3,4,,,, Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 11, 14,6 19,1-1,4 4, 5,3,4,2,4 Totala utgifter 766,1 778,9 917,7 86,2 816,6 819,6 51,5-5,4-5,2-8,6 Totala inkomster 91,3 836,8 716,9 736,5 786,2 87,6 1,4 23,6 33,4 29,7 Budgetsaldo 135,2 57,9-2,8-69,7-3,4-12, -41,1 29, 38,5 38,3 BP9:2 = Budgetprognos 29:2 ESV:s föregående prognos ( ). 36

37 sammanfattning Fördubbling av utgifterna inom arbetsmarknadsområdet Utgiftsområde 14 Lågkonjunkturen och den ökande arbetslösheten för nu med sig kraftigt ökande arbetsmarknadsutgifter, dels i form av högre utgifter för bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, dels genom högre utgifter för lönegarantiersättningar. Den kraftiga konjunkturförsvagningen har lett till att efterfrågan på arbetskraft har minskat drastiskt. Efterfrågan väntas vara fortsatt svag även de kommande två åren och sysselsättningen fortsätter att minska. Det leder till att arbetslösheten 4 stiger från 8,8 procent i år till 12,2 procent 211, vilket är den högsta andel som uppvisats sedan mitten av 199-talet. År 212 väntas efterfrågan på arbetskraft öka igen vilket leder till att arbetslösheten minskar. Stora satsningar görs på arbetsmarknadspolitiska program, framför allt inom Jobb- och utvecklingsgarantin och Jobbgarantin för ungdomar. Sammantaget med den underliggande ökningen av garantiåtgärder medför satsningarna kraftigt ökade utgifter. Andelen personer som deltar i någon form av arbetsmarknadspolitiskt program stiger från 1,8 procent 28 till 2,8 procent av arbetskraften i år. År 212 uppgår andelen till 5,3 procent. De totala utgifterna för utgiftsområdet Arbetsmarknad och arbetsliv ökar kraftigt varje år Utgiftsökningen är särskilt stor 21. Detta är den enskilt största ökningen av statens utgifter. De totala utgifterna på området uppgår till 96 miljarder kronor 212 vilket motsvarar en fördubbling sedan 28 och 1 procent av statens utgifter. År 28 utgjorde de endast 5 procent. Mätt i procent av BNP ökar utgifterna inom området från 1,5 procent 28 till 2,9 procent 212. Detta är dock en lägre nivå än den högsta noteringen under 199-talskrisen, vilken var 4,5 procent Enligt ILO:s definition. Tabell 11. Utfall/prognos för arbetsmarknadsutgifterna Utfall Prognos Miljarder kronor Bidrag till arbetslöshetsersättning 13,6 22, 35,9 38,4 37,8 Aktivitetsstöd 6,7 1,2 17,2 2,3 19,2 Statliga ålderspensionsavgifter 2,7 2,3 4,2 5, 6,5 Kostnader arbetsmarknadspolitiska program 3,3 4,5 6,1 6,9 6,9 Lönebidrag och Samhall m.m. 13,9 13,9 14,5 15,2 15,8 Bidrag till lönegarantiersättning,8 3,4 3, 2,3 1,9 Övriga anslag under utgiftsområdet 6,8 6,3 7, 7,7 7,7 Summa 47,8 62,7 88, 95,8 95,8 Bidrag till arbetslöshetsersättning Utgifterna för bidrag till arbetslöshetsersättning ökar i år med 6 procent till 22 miljarder kronor. Utgifterna fortsätter att öka de kommande två åren för att därefter minska något 212. Det är framför allt den stigande arbetslösheten som förklarar de kraftigt ökade utgifterna i början av perioden. En stigande andel ersättningsberättigade arbetslösa påverkar också, främst 21 och 211. Andelen ersatta har fallit sedan mitten av 26 bland annat som en följd av regeländringar. En förklaring till den fortsatt fallande andelen det senaste året är att andelen ungdomar och utomnordiskt födda personer har kommit att utgöra en allt större andel av de arbetslösa. Dessa två grupper uppfyller inte villkoren för ersättning från A-kassan i samma utsträckning som andra grupper. Detta kommer även fortsättningsvis att verka dämpande på utgiftsökningen under 29. Från och med slutet av 29 kommer dock andelen ersatta att öka på grund av att fler personer som blir arbetslösa väntas uppfylla villkoren för ersättning från A-kassan, framför allt gällande den inkomstrelaterade delen. Den inkomstrelaterade ersättningen utgör 9 procent av den totalt utbetalda arbetslöshetsersättningen och väntas stiga kraftigt till och med 211. Detta påverkar även den genomsnittliga ersättningsnivån som stiger något under prognosperioden. Ökningen av snittersätt- 37

38 sammanfattning ningen dämpas dock av att dagersättningen minskar efter 2 dagar och kommer endast marginellt att bidra till utgiftsökningarna. Figur 22. Andelen ersatta av de öppet arbetslösa respektive andel öppet arbetslösa Procent Andel ersatta Procent av arbetskraften Öppet arbetslösa (höger skala) Andelen arbetslösa som får ersättning har minskat under flera år med anledning av regeländringar och det goda arbetsmarknadsläget, men väntas öka under prognosåren. Aktivitetsstöd Den kraftiga ökningen av antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program leder till en markant ökning av aktivitetsstödet under prognosperioden. Innevarande år ökar antalet personer i program med aktivitetsstöd till i snitt 124 personer, en ökning motsvarande 75 procent från föregående år. Under de kommande två åren ökar antalet deltagare i program med aktivitetsstöd till 21 respektive 248 personer. År 212 minskar de igen till 234 personer. Inflödet till Jobbgarantin för ungdomar sker i regel efter 3 månaders arbetslöshet. I takt med att ungdomsarbetslösheten fortsätter stiga kommer inflödet till Jobbgarantin för ungdomar att vara fortsatt högt under hela prognosperioden. Då ungdomar är en lättrörlig grupp kan in- och utflödet i ungdomsgarantin förändras snabbt, vilket skulle påverka deltagarantalet och därmed utgifterna för programmet. Snittersättningen till personer med aktivitetsstöd påverkas mycket av andelen ungdomar i programmen, då dessa har en betydligt lägre ersättning än övriga deltagare. Snittkostnaden har fallit den sista tiden och den ökande andelen ungdomar i programmen kommer att verka dämpande på utgiftsökningarna under hela prognosperioden Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser Utgifterna för anslaget Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser stiger med nästan 4 procent till drygt 4,5 miljarder kronor 29. Kommande år ökar insatserna för bland annat personlig coachning i samarbete med kompletterande aktörer. Detta får till följd att utgifterna på anslaget ökar med ytterligare drygt 1,5 miljarder kronor 21 och knappt 1 miljard kronor 211. Lönebidrag och Samhall m.m. Utgifter för lönebidrag är inte lika konjunkturberoende som anslagen ovan och påverkas inte i samma utsträckning av det försämrade arbetsmarknadsläget. Antalet anställningar med lönebidrag har minskat och fortsätter att minska till förmån för andra anställningsformer, som till exempel trygghetsanställningar, utvecklingsanställningar och nystartsjobb. Totalt sett är antalet subventionerade anställningar i stort sett oförändrade jämfört med föregående år vilket leder till oförändrade utgifter 29. Under den resterande prognosperioden stiger dock det totala antalet anställningar något vilket leder till mindre utgiftsökningar Bidrag till lönegarantiersättning Antalet konkurser har stigit med nästan 5 procent det första halvåret i år jämfört med motsvarande period 28. Utgifterna för lönegarantin har samtidigt stigit med över 4 procent. Detta indikerar att konkurserna, nu i större utsträckning än tidigare, omfattar stora etablerade företag och inte enbart nystartade mindre företag. Utgifterna väntas minska något redan 21. Utbetalningarna kommer dock att ligga på fortsatt höga nivåer under prognosperioden jämfört med första hälften av 2-talet. Ökat tryck på trygghetssystemen trots minskade utgifter för ohälsa Den rådande lågkonjunkturen gör att antalet personer inom trygghetssystemen väntas öka under prognosperioden. Antalet personer som är öppet arbetslösa eller deltar i arbetsmarknadspolitiska program ökar kraftigt. Även antalet studerande och antalet med ekonomiskt bistånd ökar betydligt. Samtidigt mins- 38

39 sammanfattning kar antalet personer som får ersättning till följd av ohälsa. Figur 23. Andel av befolkningen försörjda inom trygghetssystemen , helårsekvivalenter Figur 24. Samband mellan arbetslöshet, sjukskrivna och konjunkturen Tusental 5 4 Miljoner sjukdagar Miljoner 12 9 Procent Procent Ohälsa Arbetsmarknadsersättningar Föräldrapenning Studiestöd Ekonomiskt bistånd Andelen av befolkningen som är försörjda inom trygghetssystemen väntas öka åren framöver, vilket främst förklaras av lågkonjunkturen och den minskande sysselsättningen. Sammantaget ökar andelen personer som får sin försörjning inom trygghetssystemen med 4,5 procentenheter, eller cirka 265 personer, åren Totalt kommer då drygt 1,1 miljon personer att vara försörjda inom trygghetssystemen 212, vilket motsvarar 3 procent av befolkningen i åldern 2 64 år. Andelen av befolkningen som är arbetslösa med arbetslöshetsersättning har varit fallande sedan mitten av 199-talet. Nedgången kan förklaras både av konjunkturella och strukturella faktorer, främst ändrade ersättningsregler. Denna utveckling bryts abrupt under 29 i samband med den djupa lågkonjunkturen. Både antalet arbetslösa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program stiger kraftigt de kommande åren Tusental arbetslösa Sambandet mellan stigande arbetslöshet och samtidigt sjunkande antal sjukpenningdagar under lågkonjunktur, och vice versa vid högkonjunktur, bröts 24. Historiskt finns ett samband mellan sjukfrånvaro och arbetslöshet. När arbetslösheten stiger har sjukfrånvaron tenderat att sjunka och tvärtom. Flera studier har visat att framför allt kortvariga sjukskrivningar varierar med konjunkturen. I nuläget sammanfaller emellertid lågkonjunkturen med effekterna från införandet av de nya reglerna inom sjukförsäkringen. Mönstret ser ut att ha återupptagits i denna lågkonjunktur. Arbetslöshetssiffrorna stiger nu kraftigt för att återigen sjunka när konjunkturen förbättrats. Förklaringen till mönstret är nu delvis en annan eftersom det är strukturella förändringar (striktare regelverk) som pressar ned antalet sjukdagar ytterligare. Vi väntar oss att nivån kommer att stabiliseras på den lägre nivån. Med nuvarande regelverk är det inte särskilt troligt att mönstret kvarstår när arbetslösheten återigen sjunker. Sannolikt ligger antalet sjukdagar då kvar på en låg nivå. Inom ohälsoområdet minskar andelen sjukskrivna till under 3 procent av befolkningen i åldern 2 64 i år. Man får gå tillbaka ända till 1997 för att hitta samma låga nivå för andelen sjukskrivna. Åren 21 och 211 stabiliserar sig nivån på 2,5 procent för att därefter öka något 212 som en följd av en starkare konjunktur. Attitydförändringar och det nya regelverket från den 1 juli 28, som bland annat innebär att personer mister rätten till ersättning då deras 55 dagar med förlängd sjukpenning tar slut, förklarar i huvudsak minskningen under prognosperioden. Under 21 beräknas 15 personer med sjukpenning mista rätten till ersättning

40 sammanfattning Figur 25. Antal personer inom ohälsa och arbetslöshet Antal personer Sjuk- och rehabiliteringspenning Arbetslöshetsersättning Aktivitets- och sjukersättning Antal personer Antalet personer med aktivitets- och sjukersättning minskar också, dels beroende på ett minskat inflöde, dels på ett högt utflöde. Förklaringen till detta är delvis det nya regelverket som både innebär striktare villkor för de ersatta, och ett avskaffande av den tidsbegränsade sjukersättningen 21. Inflödet minskar då det är svårare att få ersättning, men även att antalet långa sjukfall blir allt lägre, vilket ger färre övergångar från sjukpenning till sjukersättning. Utflödet från aktivitets- och sjukersättningen väntas bli extra stort 21 och 211. Orsaken är att det är 45 personer med tidsbegränsad sjukersättning som på grund av de nya reglerna väntas bli av med ersättningen och inte bedöms vara berättigade till permanent sjukersättning. Samtidigt minskar antalet personer i försäkringen på grund av stora pensionsavgångar. I slutet av prognosperioden beräknas 6,4 procent av befolkningen i åldern 2 64 få aktivitets- och sjukersättning. Det är den lägsta andelen sedan Sammantaget bedöms andelen försörjda inom trygghetssystemen öka åren framöver, vilket förklaras av att fler är arbetslösa eller deltar i program, fler studerar och fler personer får ekonomiskt bistånd. Det är oklart hur de som försvinner från sjukpenningen och sjukersättningen när de blir utförsäkrade kommer att försörja sig. Enligt ESV:s beräkningar rör det sig om cirka 4 personer 21 (varav 15 personer från sjukpenningen) 25 personer 211 (varav 5 från sjukpenningen) samt 5 personer 212 (samtliga från sjukpenningen). Sannolikt kommer en stor del av dem att få arbetsmarknadsersättningar. Ett antal personer av dem som utförsäkras från sjukförsäkringen från och med 21 väntas bli öppet arbetslösa eller delta i någon arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vidare kommer en del personer, framför allt från sjukpenning, att återgå till arbete. En mindre del kan väntas börja studera, bli sjukskrivna eller få ekonomiskt bistånd från kommunerna. Sedan finns risken att ett antal personer kommer att stå helt utan ersättning från trygghetssystemen om regeringen inte tar hänsyn till detta i höstens budgetproposition. Statsskuldsräntorna rekordlåga men ökar markant framöver Utgiftsområde 26 Utgifterna för statsskuldsräntor minskar i år och nästa år till följd av de rekordlåga räntenivåerna. Därefter ökar de när räntenivåerna åter stiger i kombination med en allt större statsskuld. Den större statsskuld som följer av Riksgäldens stora nettoutlåning i år framför allt till Riksbanken påverkar inte anslaget för statsskuldsräntor. Förklaringen är att de högre ränteutgifter som följer av utlåningen motsvaras av högre lånefordringar som ger motsvarande högre ränteinkomster. Dessa redovisas också under ränteanslaget. Figur 26. Räntor på statsskulden Miljarder kronor Räntekostnader Miljarder kronor Ränteutgifter (anslaget) 12 1 De nuvarande rekordlåga räntenivåerna pressar ned ränteutgifterna i år och nästa år. När räntenivåerna därefter stiger bidrar de, tillsammans med en högre statsskuld, till snabbt ökande statsskuldsräntor

41 sammanfattning Jämförelse med föregående prognos Jämfört med föregående prognos har ränteutgifterna reviderats upp innevarande år medan åren framöver har reviderats ned. De högre utgifterna i år beror främst på att inkomsterna av överkurs vid emission blir mindre då Riksgälden har dragit ned på sina planerade emissionsvolymer. Vidare har valutakursförlusterna vilka är betydande i år skrivits upp något. Framöver väntas dock kronan fortsätta att förstärkas, framför allt mot dollarn, vilket medför valutavinster 21 och 211, till skillnad från i föregående prognos. Andra bidragande orsaker till lägre ränteutgifter kommande år är lägre inhemska korta räntor samt lägre utländska räntor. Dessutom har lånebehovet reviderats ned för perioden, vilket dämpar räntebelastningen. Lånebehovet har visserligen skrivits upp i år men det beror på Riksbankslånet, vilket inte påverkar anslagets utgifter. Skillnad mot vårpropositionen Jämfört med regeringens beräkning i vårpropositionen väntas ränteutgifterna bli lägre. Förklaringen till de lägre utgifterna är bland annat att kronan stärks snabbare och att statsskulden inte ökar lika snabbt. Kronkursen påverkar framför allt nästa år och 211, då ESV:s beräkning baseras på en betydligt starkare krona än regeringens. Anslaget Räntor på statsskulden nettoredovisas Anslaget för statsskuldsräntor påverkas inte av den statsskuldsökning som beror på en ökad nettoutlåning i Riksgälden. Den stora nettoutlåningen 29 (141 miljarder kronor) varav Riksbanken står för merparten har alltså ingen betydelse för anslaget. Det beror på att de ökade ränteutgifter som den större upplåningen medför motsvaras av en lika stor ökning av de ränteinkomster som utlåningen inbringar. Det beror på att Riksgälden tar ut marknadsmässiga räntor på utlåningen och dessa inkomster redovisas under anslaget och neutraliserar ökningen av ränteutgifterna. Anslaget nettoredovisas alltså. Räntekostnaderna är emellertid inte nettoredovisade. De påverkas fullt ut av hela ökningen av statsskulden. Enbart Riksbankslånet om 1 miljarder kronor väntas öka räntekostnaderna med cirka,5 miljarder kronor i år och effekten ökar successivt till cirka 3 miljarder kronor 212. Denna grova kalkyl baseras på makroförutsättningarna till denna prognos och på antagandet att Riksbanken lånar på motsvarande villkor som hittills. (Se kommentar till Riksgäldens nettoutlåning.) Riksgäldens nettoutlåning ökar ytterligare 29 Riksgäldskontorets nettoutlåning är en svårprognostiserad post i statsbudgeten eftersom den ofta påverkas av engångsposter och därför kan variera kraftigt från år till år. År 29 beräknas den uppgå till drygt 14 miljarder kronor. Den föregående prognosen som redan den var ovanligt hög har reviderats upp med ytterligare 5 miljarder kronor. Det beror främst på en nytillkommen post utlåning till Riksbanken om 1 miljarder kronor. Riksbanken behöver medlen för att återställa valutareserven. Å andra sidan har en post som tillkom i föregående prognos nu tagits bort. Det gäller utlåningen till Svensk Exportkredit (SEK) som i föregående prognos beräknades till 5 miljarder kronor. SEK väntas inte längre behöva låna i Riksgälden. I prognosen ingår, liksom tidigare, kapitaltillskott till banker om 25 miljarder kronor, varav statens kapitaltillskott till Nordea vid nyemissionen i april utgör drygt en femtedel. Riksgäldens lånetransaktioner påverkar budgetsaldot och statsskulden men inte anslaget Räntor på statsskulden (se avsnittet om statsskuldsräntor). Det finansiella sparandet i staten påverkas endast om det uppstår kreditförluster eller om lånen avskrivs. Statens finansiella sparande påverkas inte heller av kapitaltillskott till banker. Däremot påverkas det om kapitaltillskotten längre fram ger avkastning, till exempel i form av aktieutdelning. En detaljerad tabell över Riksgäldens nettoutlåning finns i Appendix. Nedan sammanfattas prognosen för

42 sammanfattning Tabell 12. Riksgäldskontorets nettoutlåning 29 i sammandrag Miljarder kronor Prognos 29 Diff. från BP29:2 Lån till Riksbanken 1 1 Lån till Svensk Exportkredit SEK) -5 Kapitaltillskott till banker 25 Lån till Island 5-1 Övrigt 11 1 Summa Riksgäldens utlåning är exceptionellt stor i år, vilket framför allt beror på Riksbankens lån på 1 miljarder kronor för att fylla på valutareserven. Lån till Riksbanken I slutet av maj beslutades att Riksbanken ska låna motsvarande 1 miljarder kronor i Riksgälden för att återställa valutareserven. Detta behövs för att Riksbanken under den finansiella krisen lånat ut amerikanska dollar till svenska banker och ingått så kallade swapavtal 5, med centralbankerna i Island, Lettland och Estland samt utökat engagemangen till internationella valutafonden (IMF). Sammantaget motsvarar dessa åtaganden cirka 1 miljarder kronor. Riksbanken behöver ha fortsatt beredskap för att kunna förse de svenska bankerna med den likviditet som behövs i utländsk valuta. Riksgälden kommer i huvudsak att finansiera utlåningen till Riksbanken i euro och dollar på kapitalmarknaden och den korta räntemarknaden. Redan i juni utbetalades lån på 66 miljarder kronor till Riksbanken, resterande 34 miljarder kronor väntas bli utbetalda i höst. Några återbetalningar av Riksbankslånet är inte inlagda i prognosen, då det är svårt att veta när de kan komma att ske. Förstärkningen av valutareserven är dock temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som görs med anledning av finanskrisen. 5 Swapavtalen ger ländernas centralbanker rätt att av Sveriges Riksbank låna vissa beslutade belopp i kronor eller euro mot inhemsk valuta om och när behov uppstår. De ger en kortfristig finansiering för att värna den finansiella stabiliteten i landet. Lån till Svensk Exportkredit (SEK) En följd av finanskrisen var att det blev svårt för svenska exportföretag att få lån med långa löptider, vilket är en förutsättning för många exportaffärer. Därför fick SEK, som är ett statligt bolag som lånar ut till exportföretag, under våren möjlighet att inom en ram på 1 miljarder kronor ta upp lån i Riksgälden. Det är emellertid mycket osäkert om bolaget kommer att låna och i så fall hur mycket. Riksgälden bedömde tidigare att hälften (5 miljarder kronor) skulle komma att utnyttjas. Den bedömningen har nu ändrats och bolaget väntas inte längre behöva låna i Riksgälden. Kapitaltillskott till banker Regeringens beslut om ett kapitaltillskottsprogram för banker omfattar högst 5 miljarder kronor. En bank ska kunna få sin kapitalbas stärkt genom ett statligt kapitaltillskott i form av aktiekapital eller hybridkapital (efterställda lån). Syftet är att värna den finansiella stabiliteten i landet och kreditgivningen till företag och hushåll. Riksgälden har ett brett mandat att inom detta program ingå avtal med banker och får lämna kapitaltillskott efter godkännande av regeringen. Riksgälden bedömer liksom tidigare att 25 miljarder kronor kommer att utnyttjas under 29. Denna prognos är emellertid mycket osäker. I beloppet ingår ett kapitaltillskott till Nordea om 5,6 miljarder kronor. Staten deltog i april, med sin ägarandel om knappt 2 procent, i den nyemission banken då genomförde. I prognosen ingår ytterligare kapitaltillskott till banker om 19,4 miljarder kronor under hösten 29. Finansiering av kapitaltillskottsprogrammet sker från stabilitetsfonden. I den utsträckning insatta medel på fondens konto i Riksgälden inte skulle räcka till finns en obegränsad kredit att utnyttja. Ursprungligen beslutades att kapitaltillskottsprogrammet skulle gälla under 6 månader fram till den 17 augusti 29. Under sommaren har regeringen beslutat att förlänga programmet med ytterligare 6 månader till den 17 februari 21. Lån till Island Riksdagen har under våren beslutat om ett lån till Island, på högst 6,5 miljarder kronor 29, som ett 42

43 sammanfattning tillägg till IMF:s samordnade finansiella insatser till landet. Det svenska lånet är en del av ett nordiskt lån på totalt 2,5 miljarder dollar, utöver en kredit från IMF på 2,1 miljarder dollar. Sveriges andel av det nordiska lånet är 28 procent. Låneavtalet är nu beslutat och undertecknades den 1 juli 29. Lånet är denominerat i euro och Sveriges del av lånet uppgår till,495 miljarder euro. Det motsvarar 5,1 miljarder kronor enligt prognosens genomsnittliga eurokurs för andra halvåret 29 (1,34 SEK/EURO) och är,7 miljarder kronor mindre än föregående prognos. Detta som följd av att eurokursen är nedreviderad. Utbetalningen av lånet kommer att göras i fyra lika stora delar i takt med att Island uppfyller vissa krav som IMF har satt för utbetalning av sitt lån, vilket också kommer att ske vid fyra tidpunkter. Det råder alltså viss osäkerhet om när utbetalningarna av Islandslånet kommer att göras. I prognosen antas utbetalningar ske i augusti, september, oktober och november. Lånet löper under tolv år, med fem amorteringsfria år. Räntan uppgår till 2,75 procent över EURIBOR 3 månader (dagligen publicerad referensränta för euroområdet). Lån till Lettland Regeringen har också aviserat att Sverige ska ge ett lån till Lettland som genomgår en kraftig recession. Ett samlat låneprogram från EU, IMF, Världsbanken och enskilda länder uppgår till 7,5 miljarder euro. De nordiska länderna har utfäst att gemensamt bidra med lån om totalt 1,8 miljarder euro med utbetalning planerad till 21. Enligt vårpropositionen bedöms Sveriges del av lånet uppgå till,72 miljarder euro, vilket motsvarar 7,1 miljarder kronor. Det är i stort sett samma belopp som i ESV:s föregående prognos. 43

44 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 13. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från BP9:2 Inkomstår Skatt på arbete 873,5 95,4 865,9 863,3 879,6 9,8 1,7 3,2 1,9 1,3-1,3 Direkta skatter på arbete 483, 496,2 478,8 48,8 489, 5,4 2,8 1,6 -,4-2,5-3,6 Inkomstskatter 523,9 55,6 548,8 55,2 56,1 574, 2,7 3,2 1,5 -,4-1,5 Statlig inkomstskatt 44,8 47,5 41, 4,8 41, 41,3 -,1,4 -,1,,3 Kommunal inkomstskatt 479,1 53,1 57,7 59,4 519,1 532,6 2,8 2,9 1,5 -,4-1,8 Allmän pensionsavgift 81,1 84,4 84,9 84,8 86,8 89,3 -,6 -,7 -,6 -,5 -,9 Skattereduktioner m.m. -122, -138,9-155, -154,3-158,1-163,,7 -,9-1,2-1,6-1,2 Indirekta skatter på arbete 39,5 49,2 387,1 382,5 39,6 4,4-1,1 1,6 2,3 3,8 2,3 Arbetsgivaravgifter 377,6 44, 388,4 383,2 39,4 41,,, -,4, -,8 Egenavgifter 11,8 11,7 11,5 11,3 11,6 11,9 -,9 -,9 -,9 -,9-1, Avgifter till premiepensionssytemet -23,9-25,5-25,6-25,3-25,8-26,5,,,1,1,1 Särskild löneskatt 3,2 31,9 31,6 31,3 31,8 32,7 -,2 -,2 -,2 -,2 -,3 Nedsättningar -6,1-14,1-19,9-19,1-18,4-19,8, 2,7 3,7 4,9 4,2 Tjänstegruppliv m.m.,9 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1,,,,, Skatt på kapital 28,7 171,3 149,3 164, 179,1 21,4 2,2 6,9 19,8 21,5 14,6 Skatt på kapital, hushåll 49,7 25,3 17,8 24,6 29,9 34, 1,4 3,2 4,2 5,3 6,3 Skatt på företagsvinster 14,6 89,5 79,4 88, 96,5 19,6, 3,1 12,8 15,5 5,7 Kupongskatt 6,3 5,5 2,7 2,7 2,7 2,7,,2,2,2,2 Avkastningsskatt 12,8 16,7 14,4 11,5 12,7 16,8,, 1,6 -,4 1,6 Fastighetsskatt 25,9 24,8 26,6 28,1 27,9 28,6,8,8,8,8,7 Stämpelskatt 9,4 9,4 8,3 9,1 9,4 9,7, -,5,1,1,1 Skatt på konsumtion och insatsvaror 399, 418,7 416,2 421,5 432,8 447,8 -,4 5,3 8,2 9,5 7,8 Mervärdesskatt 284,8 3,2 295,7 3,5 39,5 322, -,4 2,7 5, 5,7 3,8 Punktskatter 114,2 118,4 12,5 121, 123,2 125,7, 2,6 3,2 3,8 4, Skatt på alkohol och tobak 2,8 21,3 22,7 22,8 22,9 23,3, 1,2 1,1 1,1 1,3 Energiskatt 38,2 38,8 4,2 4,1 41,9 42,6,,4,7 1,1 1,2 Koldioxidskatt 25,1 25,7 25,8 26,1 26,7 27,2, 1, 1,2 1,5 1,4 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 5,1 5, 5,1 5,2 5,2, -,2 -,2 -,2 -,2 Skatt på vägtrafik 13,1 16, 16,1 16,3 15,7 16,,,1,1,1,1 Övriga skatter 6,5 5,6 5,5 5,4 5,4 5,3,,,,, Skatt på import 5,9 5,9 5,2 5,1 5,4 6,1,,3,3,1,2 Restförda och övriga skatter -1, -4,6-5,2-4, -2,8-3,2,, -,1 -,1 -,1 Restförda skatter -7,6-8,2-7,9-7,8-8,1-8,4,, -,1 -,2 -,1 Övriga skatter, hushåll 2,1 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2,5,5,5,5,5 Övriga skatter, företag 2,2 -,6-2,6-1,5-1,4-1,4 -,4 -,4 -,4 -,4 -,4 Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 3,1 3,1 4,5 4,5,,,,, Totala skatteintäkter 148,2 149,8 1426,2 1444,7 1488,7 1546,8 3,6 15,4 29,8 32,1 2,9 Avgår EU-skatter -7,3-7,3-6,5-6,4-6,7-7,4,,,,1,1 Offentliga sektorns skatteintäkter 1472,9 1483,5 1419,6 1438,3 1481,9 1539,5 3,6 15,4 29,8 32,2 21, Avgår skatter till andra sektorer -647,7-692,1-698,4-699,2-713,1-732,4-1,8-1,7 -,2 1,5 3,5 Kommunala inkomstskatter -479,1-515,9-522,2-524,2-534,4-548,6-2,5-2,6-1,1,9 2,3 Avgifter till AP-fonder -168,7-176,2-176,2-174,9-178,8-183,8,7,9,8,7 1,3 Statens skatteintäkter 825,2 791,4 721,2 739,1 768,8 87, 1,7 13,7 29,6 33,7 24,5 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). 44

45 offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster Tabell 13. Fortsättning Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från BP9:2 Inkomstår Statens skatteintäkter 825,2 791,4 721,2 739,1 768,8 87, 1,7 13,7 29,6 33,7 24,5 Periodiseringar -9,6 17,4-8, -4,2 17,1,2-1,7-3,7-7, -2, 4,2 Uppbördsförskjutningar -1,7 33, 11,7-9,4-4,1-2,8-3,5-6,1-4,3 1, 4,5 Betalningsförskjutningar -6,6-16,7-19,6 5,2 21,2 2,8 1,7 2,5-2,8-3, -,3 Anstånd -1,2 1,1 -,1,,,2,,,,, 1 Statens skatteinkomster 815,6 88,7 713,2 734,9 785,9 87,3, 1,1 22,6 31,7 28,8 Övriga inkomster 48,2 92,5 3,7 1,5,4,3,,4 1, 1,6,9 2 Inkomster av statens verksamhet 66,5 53, 49,3 42,3 44,3 45,8,,6-1,1 -,4-1,8 Riksbankens inlevererade överskott 4,4 3,6 5,9 5,6 5,1 5,2,, -,1, -,7 Inkomster av statens aktier 33,2 24,7 19,1 14,2 15,3 16,4,, -,5, -,5 Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 1,6 8,9 8,3 1,8 11,6 11,6,,2 -,1 -,4 -,7 3 Inkomster av försåld egendom 18, 76,5,1,,,,,1,,, 4 Återbetalning av lån 2, 1,9 1,7 1,7 1,6 1,4,,,,, 5 Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 9,2 8,8 9, 9,2,,,2 -,3,1 6 Bidrag från EU 13, 11, 12,2 13,1 12,4 11,7,,,5,5 -,1 7 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -51,9-56,2-68,7-64,3-66,9-67,6, -,3 1,4 1,8 2,7 Tillkommande inkomster 12,1 12,6 3,6 9,4 9,7 1,3,,,2,1,1 Avräkningar -64, -68,8-72,3-73,7-76,5-77,9, -,3 1,2 1,6 2,6 8 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -7,7-2,4, -,1 -,1 -,2,,,,, Totala inkomster 863,8 91,3 716,9 736,5 786,2 87,6, 1,4 23,6 33,4 29,7 Totala utgifter 76,5 766,1 917,7 86,2 816,6 819,6, 51,5-5,4-5,2-8,6 Budgetsaldo 13,3 135,2-2,8-69,7-3,4-12,, -41,1 29, 38,5 38,3 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). 45

46 sammanfattning Offentliga sektorns skatteintäkter minskar kraftigt i år till följd av att samtliga skattebaser utvecklas svagt (se tabellen som visar skattebasernas utveckling). Lönesumman, som är den viktigaste skattebasen för kommunerna och ålderspensionssystemet och en betydande skattebas för staten, faller i år. Det leder till att direkta och indirekta skatter på arbete faller jämfört med förra året. De skattereduktioner som regeringen har infört, i form av jobbskatteavdrag, HUS-avdrag, halvering av arbetsgivaravgifterna för de som är mellan 18 och 26 år samt slopad särskild löneskatt för de som är äldre än 65 år, har också en återhållande effekt på skatteintäkterna. Statens skatteintäkter består, förutom av skatt på arbete, också av skatt på kapital, skatt på konsumtion och insatsvaror samt övriga skatter. Skatt på kapital styrs av hur hushållens reavinster på reala och finansiella tillgångar utvecklas samt hur företagens vinster utvecklas. Skatten på kapital faller kraftigt i år till följd av en svag utveckling både på aktie- och bostadsmarknaden samt minskade företagsvinster. Att reavinsterna på finansiella tillgångar beräknas falla i år beror på att tillgångspriserna på aktiebörsen föll kraftigt förra året. Trots att börsen redan har stigit relativt mycket sedan årsskiftet 28/29 beräknas detta inte kunna bidra till att reavinsterna totalt sett ökar jämfört med förra året. Skatten på konsumtion och insatsvaror minskar också i år, vilket framför allt förklaras av en kraftig minskning av investeringarna. Mervärdesskatten påverkas i år också av att förra årets intäkter var tillfälligt höga till följd av regelförändringar vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster. Hushållens konsumtion ökar, om än i betydligt långsammare takt än förra året. Försäljningen av alkohol och tobak har ökat kraftigt i år, vilket har en positiv effekt på momsintäkterna. Nästa år väntas konjunkturen vända och BNP stiger. Den ökade efterfrågan i ekonomin leder till att företagens vinster och därmed skatteintäkterna från företagen ökar. Efterfrågan på arbetskraft väntas dock vara fortsatt svag och löneökningstakten fortsätter att dämpas framöver. Det leder till att lönesumman, och därmed också skatten på arbete, faller även nästa år för att öka svagt åren därpå. Trots att skatten på arbete totalt sett minskar mellan 29 och 21, ökar den direkta skatten på arbete bland annat som en följd av att andra beskattningsbara inkomster ökar, vilket motverkar försvagningen av tjänsteinkomsterna. Jämförelse med föregående prognos Jämfört med föregående prognos ser det ljusare ut för den offentliga sektorns skatteintäkter. Totalt revideras de upp med cirka 12 miljarder kronor under prognosperioden. Det preliminära taxeringsutfallet avseende 28 som kom i augusti indikerar att såväl skatten på arbete som hushållens kapitalskatter var något högre än förväntat. Åren har prognoserna på skatt på arbete, skatt på kapital samt skatt på konsumtion och insatsvaror höjts. Det beror bland annat på en högre aktivitet i ekonomin än väntat och en starkare börsutveckling. Skatt på kapital är kraftigt uppreviderad för 21 och 211. Skatten på arbete är också uppreviderad, trots att det inte har skett några större förändringar i utvecklingen av lönesumman. I stället är det skattereduktionerna som väntas bli lägre än tidigare, framför allt reduktionen av arbetsgivaravgiften för personer mellan 18 och 26 år. 46

47 sammanfattning Tabell 14. Skattebasernas utveckling Utfall Prognos Diff. från BP29:2 (Procent förändring om inget annat anges) Direkta skatter på arbete Lönesumma (lp) 5,8 -,9-1,4 1,8 2,7, -,1,1 -,2 Arbetade timmar (miljontal) kalenderkorr. 1,4-4,1-3,1,1,7,1,4, -,4 Timlön 4,4 3,3 1,8 1,8 2, -,5,2,2 Allmän pension 6,1 8,2 1,1 1,1 2,1 -,5,4,8-2,1 Avtalspension 2,5 4,3 3,8,5 4,3 3,1-1,2-2,5, Skattepliktiga transfereringar Arbetsmarknadsersättningar -21,1 69,4 58,9 8,2-2,4-3,2 23,3 5,7 9,4 Sjukpenning+föräldrapenning -5,4-3,6 -,2 2,3 2,6 -,2 -,3,1,1 Sjuk- och aktivitetsersättning -1,1-1, -8,2-8, -3,5 -,7-3,4 -,8 2,2 Indirekta skatter på arbete Lönesumma 5,8 -,9-1,4 1,8 2,7, -,1,1 -,2 Skatt på kapitalvinster hushåll Reavinster Inkomsträntor inklusive utdelningar 14,2-43,1-4,3 55,4 26,2 5,9-3,9 45,5 14,5 Utgiftsräntor 21,4-28,3-5,3 19,4 13,6 1,9-2,2 23,4 9,9 Skatt på företagsvinster Bruttodriftsöverskott i företagssektorn -4,8-1,5 6,6 4, 1, 2,6 7,7-5, -4,6 Utlåningsränta företag 5,3 4,2 4, 4,9 5,2,1,,5 -,8 Fastighetsskatt och fastighetsavgift Inkomstbasbeloppet (kr) Avgiftspliktiga småhusvärderingsenheter (tustental) Mervärdesskatt Hushållens konsumtionsutgifter (lp) 2,6,7 2,3 2,5 4,3 1,1 1,9 -,2 -,6 varav bilar -2,9-17,5 4,2 6,2 6,1 3, 6,2 varav dagligvaror 1,8 4,4 2,6 1,9 3,6 1,8 1,9 varav sällanköpsvaror 4,7 2, 4,1 5,1 2,3 2,5 5,1 varav hushållens konsumtion utomlands 5,8-17,4 3,2 4, -4,9 1,6 4, varav utländska hushålls konsumtion i Sverige 6,2 6,8 4,2-3,7-4,1 4,8-3,7 Punktskatter KPI 3,4 -,2,5 1,2 2,,1, -,1 -,4 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ). 47

48 sammanfattning Skatterna på arbete dämpas av svag timlön 21 Direkta skatter på arbete utgörs av kommunal inkomstskatt, allmän pensionsavgift, statlig inkomstskatt och avdragsposten skattereduktioner. Skattereduktioner består i huvudsak av reduktioner för pensionsavgifter och jobbskatteavdrag. De direkta skatterna på arbete utgör en tredjedel av den offentliga sektorns skatteintäkter. De indirekta skatterna på arbete består främst av arbetsgivaravgifter, egenavgifter och löneskatter. Dessa utgör drygt en fjärdedel av skatteintäkterna och går till staten och ålderspensionssystemet. Lönesumman är den viktigaste skattebasen för utvecklingen av skatterna på arbete. Figur 27. De direkta och indirekta skatternas del av de totala offentliga skatteintäkterna 29 Direkt skatt på arbete; 34 % Indirekt skatt på arbete; 27 % Skatt på kapital; 1 % Skatt på konsumtion och insatsvaror; 29 % Svagare utveckling av de direkta skatterna Det ogynnsamma läget på arbetsmarknaden kvarstår. Timlönen har justerats ner 21 och det leder till att lönesumman har sänkts. Inte förrän 211 börjar lönesumman åter öka. Denna utveckling påverkar i hög grad de direkta skatterna på arbete. Från och med nästa år och framåt har prognosen sänkts. Sett över perioden ökar de direkta skatterna med i genomsnitt,2 procent årligen. Det är svagare än i föregående prognos då utvecklingen prognostiserades till,6 procent. Nuvarande prognos visar däremot på något högre direkta skatter på arbete i år med anledning av att det preliminära taxeringsutfallet för 28 var något högre än väntat. Figur 28. Direkt skatt på arbete Miljarder kronor Kommunal inkomstskatt Statlig inkomstskatt Allmän pensionsavgift Skattereduktioner Miljarder kronor Sedan jobbskatteavdraget infördes 27 har skattereduktionernas andel av de direkta skatterna på arbete ökat avsevärt och i år uppgår de till knappt en tredjedel. Under perioden utvecklas den statliga inkomstskatten marginellt bättre än i föregående prognos. Utvecklingen av den kommunala skatten är betydligt sämre än någon gång tidigare från 1991 och framåt. Kommunerna står således alltjämnt inför bistra tider. Regeringen har under hösten aviserat mer pengar till kommunerna. Mer djupgående analyser av de kommunala finanserna finns i separat avsnitt. Prognosen på skattereduktion för hushållsarbete, så kallat HUS-avdrag, är väldigt osäker i dagsläget. HUS-avdraget omfattar sedan den 8 december 28 även ett permanent ROT-avdrag. Det finns indikationer på att intresset för ROT-avdraget är stort och att många ansöker om reduktionen. Hur stora belopp det rör sig om är oklart. Hushållens beteende kan även styras av det nya regelverket med fakturamodellen som började gälla vid halvårsskiftet. Fakturamodellen underlättar för hushållen att få HUS-avdrag i och med att de i egenskap av köpare av HUS-tjänster får skattereduktionen direkt vid själva köptillfället. Det är säljaren av tjänsten som ansöker om reduktionen hos Skatteverket. 48

49 sammanfattning Figur 29. Skattereduktioner 29 Jobbskatteavdraget; 42 % Reduktion för pensionsavgift; 55 % Övriga reduktioner; 3 % Övriga reduktioner består av HUS-avdrag (RUT- och ROTavdrag), reduktioner av fastighetsskatt för pensionärer och skattereduktioner för sjöinkomst. Skatt på kapital Skatt på kapital består främst av skatt på företagsvinster och hushållens reavinster vilka påverkas av utvecklingen på börsen, bostadsmarknaden samt företagens vinster. Därtill betalar hushållen skatt på ränteinkomster och aktieutdelningar men får i gengäld göra avdrag för ränteutgifter. Till kapitalskatt räknas även fastighetsskatt, stämpelskatt och avkastningsskatt. Svag utveckling av hushållens kapitalskatter i år, trots stigande börs Hushållens kapitalskatter minskade förra året och väntas fortsätta minska i år. Den svaga utvecklingen för hushållens kapitalskatter beror både på lägre skatteintäkter kopplade till reavinster på aktieförsäljningar och på reavinster vid försäljning av bostäder. Antaganden och metod för hushållens reavinster Börsutvecklingen svänger kraftigt och den är svår att prognostisera. ESV har som policy att inte göra några aktiva bedömningar av vare sig börsutvecklingen eller bostadsmarknaden. I stället antas priserna på respektive marknad utvecklas enligt trend, från senaste kända utfall. Trenden är satt som en riskfri ränta (reporäntan) plus den riskpremie som förknippas med varje marknad. Den är satt till 4, procent för börsen och,75 procent för bostadsmarknaden utifrån historiska data. Hur reavinsten från försäljningen av finansiella tillgångar utvecklas beror också på hur länge tillgångarna som säljs har innehafts. Beräkningarna bygger i detta avseende på tolkningar av historiska mönster. Börsen föll kraftigt förra året. Hittills i år har börsen stigit markant (med närmare 4 procent), enligt Affärsvärldens generalindex. Nivån ligger dock fortfarande betydligt lägre än i början av förra året. I kalkylen antas en positiv börsutveckling för prognosperioden räknat från senast kända utfall för Stockholmsbörsen (se faktaruta). Trots en uppgång på börsen i år beräknas reavinsterna från finansiella tillgångar (aktier med mera) minska jämfört med förra året. Det beror på att aktien måste vara införskaffad före 24 eller efter årsskiftet 28/29 för att generera vinst. Även om det uppkommer reavinster på korta affärer under året väntas många affärer resultera i förlust. Hur aktörerna på börsen kommer att agera är dock svårt att förutsäga. Beräkningarna bygger på hur tidigare mönster har sett ut. Även 23, då börsen steg efter att ha fallit kraftigt två år i följd, minskade skatten på reavinster jämfört med året innan. 49

50 sammanfattning Figur 3. Underlag för hushållens reavinster på finansiella tillgångar samt börsutvecklingen Miljarder kronor 1 8 Index Företagsskatten ökar redan 21 Företagsskatten blir som lägst 29 för att sedan börja återhämta sig redan under 21 och fortsätta öka under de följande åren. Figur 31. Företagsskatt Miljarder kronor Miljarder kronor Reavinster på finansiella tillgångar Affärsvärldens generalindex, medelkurs Den fortsatt positiva börsutvecklingen under prognosperioden leder till att kapitalskatterna ökar från och med nästa år. Ökningen är dock relativt måttlig. Jämfört med förra prognosen är dock skatterna på finansiella tillgångar uppjusterade för hela prognosperioden eftersom börsutvecklingen den senaste tiden har varit bättre än beräknat och den trendmässiga framskrivningen således startar från ett högre utgångsläge. Svag bostadsmarknad genererar låga kapitalskatter i år Priserna på småhus föll i slutet på förra året och fortsatte falla under första kvartalet i år, enligt SCB:s småhusbarometer. Första kvartalet föll priserna med 3,5 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. För andra kvartalet noteras dock en viss ökning jämfört med förra året. Därefter antas en prisstegring i takt med utvecklingen av den riskfria räntan och riskpremien för bostadsmarknaden (se faktaruta). Hur antalet bostadsaffärer utvecklas har också stor effekt på hushållens reavinster på reala tillgångar. Dessa har minskat kraftigt både fjärde kvartalet förra året och de två första kvartalen i år, jämfört med motsvarande period året innan. Från tredje kvartalet och framåt följer antalet försålda hus en trendmässig ökning. Antalet försäljningar stiger därmed successivt fram till 212. Sammantaget leder utvecklingen av priset på bostäder och antalet försålda hus till att hushållens kapitalskatter på reala tillgångar faller i år men ökar svagt åren därpå Företagsskatt (aktuell prognos) Företagsskatt (fg. prognos) Företagsskatten blir som lägst 29 för att sedan öka under resterande delen av prognosperioden. Det preliminära taxeringsutfallet avseende 28, som kom i augusti, låg i paritet med ESV:s föregående prognos på företagsskatten varför en revidering med anledning av denna information inte har varit motiverad. Prognosen för 28 bedöms därtill vara väl avvägd i förhållande till preliminärskatteinbetalningarna och företagens årsredovisningar. Under första hälften av 29 har orderingången till industrin minskat med närmare 3 procent jämfört med samma period 28. Detta beror på den låga efterfrågan på svenska varor och tjänster utomlands. Industri- och tjänsteproduktionen har alltså fallit kraftigt. De preliminära skatteinbetalningarna har sjunkit jämfört med inbetalningarna 28, vilket stödjer intäktsprognosen för 29. Den viktigaste variabeln för prognosen är företagssektorns bruttodriftsöverskott 6 som sjunker med 1 procent under 29. I tabellen visas hur bruttodriftsöverskottet och andra variabler påverkar prognosen för företagsskatten. 6 Se ESV:s nya prognosmetod för bolagsskatten (29), för vidare information om bruttodriftsöverskottet i företagssektorn och dess betydelse för företagsskatten. 2 5

51 sammanfattning Tabell 15. Prognos för företagsskatten och den årliga förändringen Utfall Prognos Miljarder kronor Prognos bolagsskatt 89,5 79,4 88, 96,5 19,6 Årsvis förändring av bolagsskatt -1,1 8,6 8,5 13,1 varav: sänkt skattesats (26.3%) -4,8 Stopp för handelsbolagsupplägg och räntesnurror 4,2, 4,2 4,2 Bruttodriftsöverskottet i företagssektorn -15,3 8,3 5,5 9,4 Utlåningsränta icke-finansiella företag m.m. 1,3,3-1,2 -,5 Årsvis förändring exklusive regeländringar -14, 8,6 4,3 8,9 Ekonomin kommer, på årsbasis, att stärkas redan 21. Sommarens konjunkturbarometrar visar att företagarna i Sverige ser mer positivt på framtiden. Den ökande tillväxten återspeglas i ett starkare driftsöverskott. Detta medför upprevideringar på företagsskatten jämfört med föregående prognos där 21 prognostiserades att bli bottenåret. Nu blir i stället 29 bottenåret och företagsskatten kommer därefter att öka årligen under den återstående prognosperioden. Skatt på konsumtion Konsumtionsskatter innehåller moms och punktskatter på alkohol, tobak, energi, miljö och fordon. Den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Totalt utgör konsumtionsskatterna drygt en fjärdedel av de totala skatteintäkterna och tillfaller staten och EU. Spara eller konsumera hushållens nyckelfråga Det dramatiska fallet i hushållens konsumtion och näringslivets investeringar under slutet av 28 och början av detta år medförde en mycket svag utveckling av statens momsintäkter. Det är framför allt bilar, transporter och andra kapitaltunga branscher som har lett nedgången. Däremot har handeln med dagligvaror haft en fortsatt positiv utveckling vad gäller momsintäkterna. Skattebaser för statens momsintäkter Hushållens konsumtion är den viktigaste skattebasen för merparten av momsintäkterna. Investeringar och inköp av varor och tjänster inom näringslivet, statliga myndigheter och kommuner står för resterande del. Näringslivets investeringar faller tillbaka kraftigt i år efter en lång period med stark tillväxt, vilket minskar momsintäkterna. Det är i stället investeringar och konsumtion inom den offentliga sektorn som under prognosperioden väntas ge ett större bidrag till momsintäkterna via tillväxtökningar inom framför allt statlig verksamhet. Under sommarmånaderna har hushållen blivit mindre pessimistiska om både sin egen och landets ekonomi. Detta syns i KI:s barometer för hushållen som ökat tre månader i rad, dock från en historiskt låg nivå. Det avspeglas i en ökad försäljning inom detaljhandeln där även branscher med större kapitalvaror som möbel-, järn- och bygghandeln nu visar positiva siffror. De senaste månadernas uppgång medför att detaljhandeln hittills i år har ökat med 2 procent i löpande priser trots lågkonjunktur och oro inför framtiden. Bilhandeln är den bransch som fortsätter att utvecklas mycket svagt. Lågkonjunkturen har medfört ett mindre resande och att fler svenskar tillbringat sin semester i Sverige. Dessutom har den svaga kronan gjort det förmånligt för utländska turister att komma hit. Detta medför en positiv injektion för momsintäkterna framför allt i år. Dessutom väntas gränshandeln slå rekord där den svaga kronkursen gör det extra förmånligt för norrmän, finländare och danskar att göra sina inköp i Sverige. Hushållen har en viktig roll när det gäller återhämtningen av svensk ekonomi i år och nästa år. När både export och investeringar väntas ha en svag utveckling under de kommande åren, får hushållens konsumtionsvilja och tro på framtiden stor betydelse. Här finns också en stor potential med ett sparande som är mycket högt i nuläget. En relativt stark ökning av hushållens disponibla inkomster (effekt av skattesänkningar, lägre räntenivåer och lägre inflation) i 51

52 sammanfattning kombination med en mycket svag konsumtion i slutet av förra året har lett till ett kraftigt ökat sparande. Sparandet har skapat en buffert hos många hushåll som de nu till en del kan förväntas använda i och med en ökad framtidstro och ett visst uppdämt behov av att åter konsumera efter en period med återhållsamhet. Även stigande börskurser och en något stabilare bostadsmarknad ger ett ökat utrymme för hushållen. Sammantaget finns en betydande potential för hushållen att åter öka sin konsumtion i stället för att fortsätta bygga upp sin ekonomiska buffert. Det finns dock ett orosmoln i och med det stora antalet varsel och den ökande arbetslösheten. Andelen hushåll som befarar att de kan drabbas av arbetslöshet har ökat under sommaren. Figur 32. Intäkter av mervärdesskatt Miljarder kronor Momsintäkter Procent av BNP Procent Efter en lång period med stabil ökning av momsintäkter från år 2, minskar de i år. I förhållande till BNP ökar dock momsintäkterna fram till 21 på grund av att hushållens konsumtion utvecklas starkare än ekonomin i sin helhet. I år uppgår statens momsintäkter till 296 miljarder kronor, vilket motsvarar drygt 4 procent av statens totala skatter. Mervärdesskatten, som utgör en allt större andel av statens totala intäkter, har ökat successivt från år 2 då andelen uppgick till 3 procent. Skattesänkningar på framför allt inkomstskatter har medfört att momsintäkterna blivit en allt viktigare skattebas för staten. I år minskar nivån för första gången sedan början av 199-talet. De regeländringar som infördes 28 vid omsättning av bygg- och anläggningstjänster innebar en tillfällig förstärkning av momsintäkterna med cirka 8 miljarder kronor. Denna effekt blir betydligt mindre i år Utvecklingen för den privata konsumtionen och näringslivets investeringar blir som nämnts, mycket måttlig och räcker inte till för att balansera upp bortfallet av den tillfälliga intäktsförstärkningen via ändrade redovisningsprinciper för byggföretagen. Under åren växer momsintäkterna relativt måttligt med i genomsnitt 2,4 procent per år och påverkas negativt av den långsamma återhämtningen för näringslivets investeringar. Den privata konsumtionen växer med i genomsnitt 3 procent under motsvarande period. Högtryck för försäljning av alkohol och tobak Lågkonjunkturen till trots har skatteintäkterna från alkohol och tobak hittills i år varit betydligt starkare än väntat. Under det första halvåret har skatteintäkterna från tobaksförsäljning ökat med 9 procent och från alkoholförsäljning med 8 procent. En orsak är att införseln av alkohol från utlandsresor har minskat och att svenskarna har gjort sina inköp inom landet i allt större utsträckning. Den svaga kronan gör även att gränshandeln med Danmark, Finland och Norge ökat betydligt för alla varor inklusive alkohol och tobak. En ny finsk alkoholskatt har gjort det extra prisvärt för finländarna att handla alkohol i Sverige. Trenden med stark gränshandel väntas hålla i sig under resten av året. I år väntas statens intäkter från skatt på alkohol och tobak uppgå till knappt 23 miljarder kronor. Under kommande år väntas en oförändrad volym av alkoholförsäljning och en svag volymminskning för försäljningen av tobaksvaror. Statsbudgetens övriga inkomster Statens övriga inkomster blir betydligt lägre i år jämfört med 28. Det beror främst på att inga försäljningar av statliga bolag väntas ske under de kommande åren. Förra året såldes statliga bolag för sammanlagt 77 miljarder kronor. Dessutom ger de statligt ägda bolagen betydligt lägre utdelningar i år. Bilden stärks även av något lägre inkomster från finansieringsavgiften från arbetslöshetskassor. Bland övriga inkomster ingår även affärsverkens och Riksbankens överskott, ränteinkomster på studielån, offentligrättsliga avgifter, återbetalningar av lån, statliga pensionsavgifter och bidrag från EU. 52

53 appendix Appendix 53

54 appendix Appendix 1. Känslighetsberäkningar 29 Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslöshet, lönesumma, inflation och räntor. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en enskild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Det kan ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbudgetens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 29 års priser och volymer: En procentenhets högre öppen arbetslöshet ökar utgifterna med drygt 3,5 miljarder kronor. En procentenhets högre ökningstakt av lönesumman ökar inkomsterna med 5,5 miljarder kronor. Om inflationen blir en procentenhet högre ökar pensionsutbetalningarna med 2,2 miljarder kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning. Om det inhemska ränteläget blir en procentenhet högre ökar utgifterna för statsskuldsräntorna med 4, miljarder kronor. En motsvarande höjd utländsk räntenivå ökar ränteutgifterna med 2, miljarder kronor. Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med,5 miljarder kronor, vilket redovisas under anslaget för statsskuldsräntor. Skulle den privata konsumtionen bli en procent högre, ökar momsintäkterna med cirka 1,5 miljarder kronor. Partiell helårseffekt av en ökning med 1 enheter Miljarder kronor Antal asylsökande Antal öppet arbetslösa med ersättning Antal programplatser Antal med nystartsjobb Helårs sjukskrivna med sjukpenning Antal födda barn Antal studenter Utgifter Mottagande av asylsökande,8 Arbetslöshetsersättning,7 Aktivitetsstöd (arbetsmarknad),9 Sjukpenning 2, Föräldraförsäkring 2,1 Barnbidrag,1 Studiemedel, bidrag,2 Studiemedel, lån,4 Summa utgifter,8,7,9 2, 2,2,6 Skatteutgifter Nystartsjobb,7 Summa skatteutgifter,7 Anm.: Vid en minskning uppstår motsvarande effekter med omvänt tecken. Statlig ålderspensionsavgift ingår i förekommande fall. 54

55 appendix Appendix 2. Volymer Utgiftsområde Utfall Prognos Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna Vårprop Antal individer med arbetslöshetsersättning Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) Antal sjukpenningdagar, miljoner Vårprop Antal individer med aktivitets- och sjukersättning Vårprop Antal kommunmottagna flyktingar Antal föräldrapenningdagar, miljoner Vårprop Antal barnbidrag Vårprop Antal med studiemedel, bidrag och lån studiebidrag med högre bidrag Antal med studiemedel, lån Ålderspensionssystemet ÅP Antal individer med inkomstpension ÅP Antal individer med tilläggspension Inkomstsidan Antal medlemmar anslutna till en A-kassa (genomsnitt)

56 appendix Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m , jämförelse med vårpropositionen Miljarder kronor Utfall SB TB Prognos Diff från VÅP Utgiftsområde Rikets styrelse 11, 12,4,1 12,1 11,6 11,4 11,5 -,3 -,2 -,4 -,3 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning 11,4 11,9, 12, 12,1 12,3 12,5,,2,1,2 3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,5, 9,4 9,6 9,7 9,8,1 -,2 -,1, 4 Rättsväsendet 32,7 32,6,2 32,9 34,4 35,1 36,3-1,3,9 1,4 2,4 5 Internationell samverkan 1,8 1,6,2 1,9 1,9 1,9 1,9,,3,3,3 6 Försvar samt beredskap mot sårbarhet 43, 44,7, 42,8 45,4 46,3 46,9 -,2-1,1 -,9-1, 7 Internationellt bistånd 27,5 3,1, 29,8 27,3 28,2 29, -,6,5, -,7 8 Invandrare och flyktingar 6,1 5,9, 6,4 5,9 5,5 5,2,1,2,3,2 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 49,1 54,8,8 53,4 57, 58,3 59,8 -,9-1, -,9 -,9 1 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp 115,9 113,9,6 111, 13,1 97,9 95,3-1,2-2,4-1,7-1,1 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,6 42,5, 42,3 4,9 4,8 4, -,1, 1,6 2,4 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 66,4 68,5, 68,5 7,1 71,6 73,2,3,4,2,5 13 Integration och jämställdhet 5, 5,5, 5,3 4,8 4, 3,6 -,3 -,9-1, -1, 14 Arbetsmarknad och arbetsliv 47,8 55,9 11,2 62,7 88, 95,8 95,8-7,4,1 2,2 6,2 15 Studiestöd 19,1 21,5,3 2,9 21,5 21,1 2,2,3,5 1,1 1,4 16 Utbildning och universitetsforskning 44,5 5,2,2 49,4 51,5 52,9 52,3,4-1,4 -,2 -,1 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 1,1 1,3, 1,2 1,5 1,7 1,7,1 -,1, -,1 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande 2,1 1,7,2 2,1 1,6 1,2 1,1,,,, 19 Regional utveckling 2,8 3,5, 3,2 3,4 3,6 3,6 -,1,,3,3 2 Allmän miljö- och naturvård 4,7 5,3, 5,2 5,4 5,2 5,2 -,3,2,2,5 21 Energi 2,1 2,8, 2,7 2,3 2,3 2,3 -,4 -,3,,8 22 Kommunikationer 61,5 4,2,4 41,3 39,4 38, 38,9 1,4,4-1,3 -,2 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar 16,5 17,6, 15,6 18,7 16,9 16,3-1,4 1,4 -,4-1, 24 Näringsliv 12,8 5,2 1,3 6,3 5,2 4,9 5, -,1,1,1, 25 Allmänna bidrag till kommuner 64,8 67, 7, 74,6 68,2 73,2 73,2,6,9,7,7 26 Statsskuldsräntor m.m. 48,2 33,9, 36,5 18,7 29,6 36,7 4,7-9,3-7, -6,1 varav stabilitetsfonden 15, varav effekt kostn.mässig avräkn. 5,1 5,1 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen 31,5 19,9 3,9 19,1 27,4 28,1 28,8-3,3-5,9-5, -3,4 Förändring av anslagsbehållningar -2,4 -,8 -,9-2,9 Summa utgiftsområden 79,3 766,4 26,5 777,6 785,9 86,7 815,2-9,9-17,3-11,3-2,9 Summa utgiftsområden exklusive räntor 742,1 732,6 26,5 741,1 767,2 777,1 778,5-14,6-8, -4,3 3,2 Kassamässig korrigering 3,7 1,4 -,5 1,3 2,3,4-1,9,7 1,5,4 Riksgäldskontorets nettoutlåning -27,9 11, 14,6 19,1-1,4 4, 49,9 2,2,4,2 Totala utgifter 766,1 778,9 917,7 86,2 816,6 819,6 38,1-14,4-9,4-2,3 Totala inkomster 91,3 836,8 716,9 736,5 786,2 87,6 23,4 25,5 31,7 36,4 Budgetsaldo 135,2 57,9-2,8-69,7-3,4-12, -14,7 39,9 41,1 38,7 SB=Statsbudget för 29 exklusive tilläggsbudget, TB= Tillggsbudget VÅP = Regeringens prognos för 29 och beräkning för i 29 års ekonomiska vårproposition. 56

57 appendix Differenser i förhållande till regeringens vårproposition ESV:s och regeringens prognoser görs vid olika tidpunkter. Det innebär att de bland annat baseras på olika beräkningsförutsättningar, till exempel avseende den makroekonomiska utvecklingen. Sedan vårpropositionen (VÅP) publicerades har också nya beslut fattats som kunnat beaktas i ESV:s prognos. Dessutom saknar ESV detaljkunskap om regeringens beräkningar vilket försvårar jämförelsen. Inom området hälsovård, sjukvård och social omsorg (UO 9) ligger ESV lägre samtliga år. Detta antas bland annat bero på skilda prognoser när det gäller utgifterna för tandvårdsförmåner. Utgifterna för ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp (UO 1) är samtliga prognosår lägre i ESV:s prognos. Detta förklaras framför allt av ett färre antal personer inom aktivitets- och sjukersättningen. När det gäller arbetsmarknad (UO 14) har ESV lägre prognos 29, vilket kan förklaras av lägre utgifter för arbetslöshetsersättning, aktivitetsstöd och upphandling av jobbcoachningtjänster från kompletterande aktörer. Under prognosperiodens två sista år utgår ESV från fler arbetslösa och fler personer i arbetsmarknadspolitiska program vilket medför högre utgifter. Utgifterna för statsskuldräntorna (UO 26) är lägre i ESV:s prognos alla år på grund av att kronan stärks snabbare och att statsskulden inte ökar lika snabbt som i regeringens bedömning. Under utgiftsområdet redovisas 29 även anslaget Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. I vårpropositionen hade hänsyn ännu inte tagits till övergångseffekterna varför ESV:s utgifter för hela utgiftsområdet är högre. EU-avgiften (UO 27) är för samtliga år lägre i ESV:s prognos. Detta beror bland annat på en ny preliminär ändringsbudget från EU avseende 29, en preliminär budget för 21 samt skillnader i tullavgift och antaganden om växelkurs. Riksgäldens nettoutlåning 29 är större i ESV:s prognos eftersom den inkluderar utlåning till Riksbanken om 1 miljarder kronor samtidigt som utlåning till Svensk Exportkredit (SEK) om 5 miljarder enbart ingår i VÅP. Appendix 4. Realfördelade utgifter Utfall Prognos Diff. från BP9:2 Genomsnittlig årlig förändring Miljarder kronor Real resursförbrukning ,7 Konsumtion ,9 Investeringar ,9 Transfereringar ,2 Hushåll ,8 Pensionsavgifter på bidrag ,5 Kommuner , Företag ,1 Utlandet ,4 Räntor ,5 Finansiella transaktioner ,5 Summa utgiftsområden ,8 BP 29:2= Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ) Jämfört med föregående prognos ökar den reala resursförbrukningen något 212 medan den är oförändrad övriga prognosår. Transfereringarna revideras ner Det är framför allt räntorna som svarar för denna minskning. Det är en effekt av en starkare krona, lägre inhemska korta räntor samt utländska räntor. Vidare har lånebehovet reviderats ner. Räntorna revideras dock upp 29 på grund av lägre inkomster av överkurser vid emission som följd av neddragna emissionsvolymer samt högre valutakursförluster. Transfereringarna till utlandet revideras ner till följd av att EU-avgiften blir lägre. 57

58 appendix Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster , jämförelse med vårpropositionen Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från VÅP 29 Inkomstår Skatt på arbete 873,5 95,4 865,9 863,3 879,6 9,8 -,3 3, -,7 -,5-6,9 Direkta skatter på arbete 483, 496,2 478,8 48,8 489, 5,4 -,7-1, -3,8-6, -1,9 Inkomstskatter 523,9 55,6 548,8 55,2 56,1 574, -,2,6-1,7-2,9-6,7 Statlig inkomstskatt 44,8 47,5 41, 4,8 41, 41,3 -,6 -,8-1,3-2,3 Kommunal inkomstskatt 479,1 53,1 57,7 59,4 519,1 532,6,5,6 -,9-1,7-4,4 Allmän pensionsavgift 81,1 84,4 84,9 84,8 86,8 89,3 -,7 -,9 -,8 -,5-1, Skattereduktioner m.m. -122, -138,9-155, -154,3-158,1-163,,1 -,7-1,2-2,6-3,2 Indirekta skatter på arbete 39,5 49,2 387,1 382,5 39,6 4,4,4 4,1 3,1 5,5 3,9 Arbetsgivaravgifter 377,6 44, 388,4 383,2 39,4 41,,5,3-1,5 -,5-2,7 Egenavgifter 11,8 11,7 11,5 11,3 11,6 11,9 -,3 Avgifter till premiepensionssytemet -23,9-25,5-25,6-25,3-25,8-26,5 -,3 -,6 -,5 -,7 -,6 Särskild löneskatt 3,2 31,9 31,6 31,3 31,8 32,7 1,2 -,4-1, -,7 -,3 Nedsättningar -6,1-14,1-19,9-19,1-18,4-19,8 -,6 4,6 6, 7,2 7,5 Tjänstegruppliv m.m.,9 1,2 1,1 1,1 1,1 1,1,1,1,1,1 Skatt på kapital 28,7 171,3 149,3 164, 179,1 21,4 5,6 6,3 17, 14,3 21,5 Skatt på kapital, hushåll 49,7 25,3 17,8 24,6 29,9 34, 4,2 -,9 3,7 7,1 1,6 Skatt på företagsvinster 14,6 89,5 79,4 88, 96,5 19,6-1,3 5,3 9,4 4, 5,3 Kupongskatt 6,3 5,5 2,7 2,7 2,7 2,7 -,9-1, -1,6-2, Avkastningsskatt 12,8 16,7 14,4 11,5 12,7 16,8,5,7,6,3 2, Fastighetsskatt 25,9 24,8 26,6 28,1 27,9 28,6 2,2 2, 2,8 3, 4,2 Stämpelskatt 9,4 9,4 8,3 9,1 9,4 9,7,2 1,5 1,4 1,3 Skatt på konsumtion och insatsvaror 399, 418,7 416,2 421,5 432,8 447,8,1 7,5 1,5 13, 15,7 Mervärdesskatt 284,8 3,2 295,7 3,5 39,5 322, 6,7 9,1 1,3 11,9 Punktskatter 114,2 118,4 12,5 121, 123,2 125,7,9 1,4 2,7 3,8 Skatt på alkohol och tobak 2,8 21,3 22,7 22,8 22,9 23,3 1,3 1,2 1,3 1,4 Energiskatt 38,2 38,8 4,2 4,1 41,9 42,6,4,7 2,5 3,1 Koldioxidskatt 25,1 25,7 25,8 26,1 26,7 27,2,2,5,7 Övriga skatter på energi och miljö 4,7 5,1 5, 5,1 5,2 5,2 -,2 -,2 -,1 Skatt på vägtrafik 13,1 16, 16,1 16,3 15,7 16, -,2 -,2-1, -1, Övriga skatter 6,5 5,6 5,5 5,4 5,4 5,3 -,1 Skatt på import 5,9 5,9 5,2 5,1 5,4 6,1 -,2 -,4 -,4 -,3 Restförda och övriga skatter -1, -4,6-5,2-4, -2,8-3,2 -,8,8,9 1,6,3 Restförda skatter -7,6-8,2-7,9-7,8-8,1-8,4 2,4 1,4,6 -,6 Övriga skatter, hushåll 2,1 2,2 2,1 2,2 2,3 2,2 -,5 -,2 -,1 Övriga skatter företag 2,2 -,6-2,6-1,5-1,4-1,4 -,3-2,6-1,6-1,6-1,6 Intäkter som förs till fonder 2,4 1,9 3,1 3,1 4,5 4,5 1,2 1,2 2,6 2,6 Totala skatteintäkter 148,2 149,8 1426,2 1444,7 1488,7 1546,8 4,6 17,7 27,7 28,3 3,6 Avgår EU-skatter -7,3-7,3-6,5-6,4-6,7-7,4,5,8,7,5 Offentliga sektorns skatteintäkter 1472,9 1483,5 1419,6 1438,3 1481,9 1539,5 4,5 18,2 28,5 29,1 31,1 Avgår skatter till andra sektorer -647,7-692,1-698,4-699,2-713,1-732,4 Kommunala inkomstskatter -479,1-515,9-522,2-524,2-534,4-548,6-1,3-1,1,5,9 2,2 Avgifter till AP-fonder -168,7-176,2-176,2-174,9-178,8-183,8 1,8 1,1 1,3,4 1,3 Statens skatteintäkter 825,2 791,4 721,2 739,1 768,8 87, 5,1 18,2 3,3 3,4 34,6 VÅP = Regeringens prognos för 29 och beräkning för i 29 års ekonomiska vårproposition. 58

59 appendix Appendix 5. Fortsättning Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från VÅP 29 Inkomstår Statens skatteintäkter 825,2 791,4 721,2 739,1 768,8 87, 5,1 18,2 3,3 3,4 34,6 Periodiseringar -9,6 17,4-8, -4,2 17,1,2-5,2 2,8-3,1 5,5 1, Uppbördsförskjutningar -1,7 33, 11,7-9,4-4,1-2,8-5,2 4,9-1,6 7,5 13,9 Betalningsförskjutningar -6,6-16,7-19,6 5,2 21,2 2,8 -,6 -,2 -,8-3, Anstånd -1,2 1,1 -,1,,,2-1,5-1,3-1,3 -,8 1 Skatter m.m. 815,6 88,7 713,2 734,9 785,9 87,3 -,1 21, 27,2 35,9 44,6 Övriga inkomster 48,2 92,5 3,7 1,5,4,3,1 2,4-1,7-4,2-8,2 2 Inkomster av statens verksamhet 66,5 53, 49,3 42,3 44,3 45,8 2,6 -,8,5-1,3 Riksbankens inlevererade överskott 4,4 3,6 5,9 5,6 5,1 5,2 Inkomster av statens aktier 33,2 24,7 19,1 14,2 15,3 16,4 Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 1,6 8,9 8,3 1,8 11,6 11,6 3 Inkomster av försåld egendom 18, 76,5,1,,, 4 Återbetalning av lån 2, 1,9 1,7 1,7 1,6 1,4 5 Kalkylmässiga inkomster 8,2 8,7 9,2 8,8 9, 9,2,3 -,1 -,4 -,4 6 Bidrag från EU 13, 11, 12,2 13,1 12,4 11,7,3 1,3,3 -,2 7 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesyst. -51,9-56,2-68,7-64,3-66,9-67,6,1-1, -2,1-4,7-6,3 Tillkommande inkomster 12,1 12,6 3,6 9,4 9,7 1,3,7,2,2 Avräkningar -64, -68,8-72,3-73,7-76,5-77,9,1-1,7-2,3-4,8-6,5 8 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -7,7-2,4, -,1 -,1 -,2 Totala inkomster 863,8 91,3 716,9 736,5 786,2 87,6 23,4 25,5 31,7 36,4 Totala utgifter 76,5 766,1 917,7 86,2 816,6 819,6 38,1-14,4-9,4-2,3 Budgetsaldo 13,3 135,2-2,8-69,7-3,4-12, -14,7 39,9 41,1 38,7 VÅP = Regeringens prognos för 29 och beräkning för i 29 års ekonomiska vårproposition. Differenser i förhållande till regeringens vårproposition Intäkterna från inkomstskatt är lägre i ESV:s prognos på grund av antagande om lägre lönesumma. Detta gäller även arbetsgivaravgifterna. Totalt sett är dock inkomsterna från indirekta skatter högre i ESV:s prognos än i vårpropositionen eftersom ESV gör en annan bedömning av storleken på nedsättningarna, främst avseende halveringen av arbetsgivaravgiften för ungdomar. Skatten på företagsvinster bedömer ESV blir högre under samtliga prognosår, vilket främst förklaras av att den lägre lönesummetillväxten får positiv effekt på företagssektorns vinster. Differensen avseende mervärdesskatt förklaras av andra makroekonomiska antaganden. 59

60 appendix Appendix 6. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten Utfall Prognos Miljarder kronor och procent av BNP Okonsoliderad statsskuld vid ingången av året 1 257,3 1 38,6 1 27, 1 168, 1 119, 1 212, , ,8 Förändring av skulden till följd av: Lånebehovet 1-14,1-18,4-13,2-135,2 2,8 69,7 3,4 12, Skulddispositioner m m: Orealiserade valutakursdifferenser 29,6-23,5 5,3 35,6-45,4-9,6-9,5-2, Förändring av kortfristiga placeringar 21,9 3,8-15,1 57,4-65,9,,, Övertagandet av "Storstadslån" 5,1, -1,3-3,6 Övertagandet av "Venantiuslån" 4,1 -,8-1,4 -,6 -,8 -,1 Omvandling av IGN-obligationer till RGK-inlåning -19, Övriga skuldkorrigeringar 8,7 -,5 8,3-2,4 5,1,,, Summa skulddispositioner m.m. 65,3-2,2 1,3 86,1-17,6-1,2-29,3-2, Total skuldförändring 51,3-38,6-11,9-49,1 93,2 59,5 1,1 1, Okonsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 38,6 1 27, 1 168, 1 119, 1 212, , , ,8 Eliminering av statens eget innehav av statspapper 47, 49,7 53,1 57,2 58, 59, 41, 42, Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 261,6 1 22, ,9 1 61, , , ,8 1 24,8 Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 46,1 42,1 36,4 33,6 37,5 39, 38,5 37,1 1 Identiskt med budgetsaldot med omvänt tecken. Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i allt väsentligt på budgetsaldot, dvs. det statliga lånebehovet. Påverkan från skulddispositioner m.m. är dock betydande vissa år. Förra året ökade exempelvis de kortfristiga placeringarna markant. Det berodde dels på att hela likviden vid försäljningen av Vin & Sprit (USD och Euro) inte hann användas för amortering av lån under året, dels på Riksgäldens extraemissioner av statsskuldväxlar. Placeringarna uppgick till 66 miljarder kronor vid slutet av 28. Dessa medel används i år och drar ned upplåningen. Vidare medförde den svaga kronan stora orealiserade valutakursförluster 28, vilket höjde statsskulden. I takt med kronans förstärkning i år och framöver uppstår i stället valutakursvinster, vilka drar ned skulden. År 211 väntas Insättningsgarantifondens obligationstillgångar omvandlas till inlåning i Riksgälden. Detta påverkar ej lånebehovet, men den okonsoliderade statsskulden minskar då obligationerna makuleras. Den konsoliderade skulden påverkas emellertid inte av omvandlingen. Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper blir därefter mindre. Olika skuldbegrepp Begreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av statsskuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspapper räknats bort, är lämpligare att använda som mått på den statliga skuldsättningen och är det begrepp som här sätts i relation till BNP. I den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) ingår hela den offentliga sektorns skulder, och interna skulder mellan delsektorer är borträknade. Detta mått används för att se om ett land uppfyller EMU- villkoren. Kravet är att skulden inte får överstiga 6 procent av BNP. Måttet har för Sveriges del legat relativt stabilt, cirka fyra procentenheter högre än den konsoliderade statsskulden, vilket innebär att kravet är uppfyllt. Den offentliga sektorns finansiella förmögenhet beräknas som skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder och publiceras av SCB:s finansräkenskaper enligt regelverket för nationalräkenskaper. Sedan 25 är detta begrepp positivt, dvs. de finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Begreppet påverkas exempelvis inte av att staten (Riksgälden) lånar ut medel, då den ökade skulden motsvaras av en lika stor ökning av de finansiella tillgångarna (lånefordringarna). 6

61 appendix Appendix 7. Finansiellt sparande i staten Utfall Prognos Diff. från BP29:2 Miljarder kronor Statsbudgetens saldo 135,2-2,8-69,7-3,4-12,, -41,1 29, 38,5 38,3 Avgränsningar -67,5 138, 7,8 1,2 3,, 48,1-2,5-3,9,5 Försäljning av aktier m.m. -74,8 -,1,,,, -,1,,, Extraordinära utdelningar -5,1-4,3,,,,,,,, varav TeliaSonera, extraord. utdelning -3,7,,,,,,,,, varav Posten AB, extraord. utdelning, -1,4,,,,,,,, varav Extra utdelning Preaktio (Beam) -2,9,,,,, Delar av Riksgäldens nettoutlåning 8,5 132,9 11,5 4,4 4,, 49,2,2,2,4 varav CSN studielån 5,1 5,5 5,8 5,9 6,1, -,3,,2,4 varav Övertagna lån Storstad 3,6,,,,,,,,, varav Premiepensionssystemet -1,9 -,5 -,8-1,3-2,1,,2,1,, varav Carnegie (Stabilitetsfonden) 2,3-1,2 -,7 -,3,,,,, varav nyemmission Nordea (Stabilitetsfonden) 5,6,,,,, varav Kapitaltillskott banker, övrigt (Stabilitetsfonden) 19,4,,,,, varav Lån till Svensk Exportkredit (SEK),, -5,,,, varav Lån till Riksbanken 1,, 1,,,, varav Lån till Island och Lettland 5,1 7,1, -,7,1,, Övriga avgränsningar 3,9 9,5-3,7-3,1-1,, -1, -2,8-4,1,1 varav Räntor, kursdifferenser, swappar m m -2,5 9,8-3,8-3, -,2,,8-4,1-4,3, varav Kapitaltillskott Svensk Exportkredit och Almi 5,,,,,, varav Kapitaltillskott Fouriertransform 3,,,,,, varav Kapitaltillskott SAS 1,3,,,,, Amortering av gamla studielån m.m. -1,9-1,7-1,7-1,6-1,4,,,,, Periodiseringar -2,8 5, -14,5-19,3-1,6 1,7 4,7 2,3,8-8,6 varav Periodisering av skatter -17,4 8, 4,2-17,1 -,2 1,7 3,7 7, 2, -4,2 varav Periodisering av räntor -3,4-1, -11,7-2,2-1,4, 1, -4,7-1,2-4,4 varav Periodisering kommunbidrag 7, -7,,,,,, Övrigt -1,7 -,7 -,7 -,7 -,7-3,,,,, varav Residual -1,1-3,,,,, Finansiellt sparande i staten 45,2-58,5-77,2-49,1-11,3-1,3 11,7 28,8 35,4 3,1 Procent av BNP 1,4-1,9-2,5-1,5 -,3,,4 1, 1,1,9 BP29:2 = Budgetprognos 29:2, ESV:s föregående prognos ( ) 61

62 appendix Appendix 8. Kassamässig korrigering och Riksäldskontorets nettoutlåning Utfall SB Prognos Diff. från BP29:2 Miljoner kronor Kassamässig korrigering: Ränteperiodisering 48 Venantiuslån EU-betalningar inom jordbruksområdet 5 12 EU-avgiftsbetalningar -115 Omvandling av IGN-obligationer till inlåning 19 Effekt av överföring av anslagsmedel (kostn.m. red.) Övrigt Totalt Riksgäldskontorets nettoutlåning: Premiepensionsmedel, inbetalning Premiepensionsmedel, utbetalning CSN, studielån (se spec. nedan) Investeringslån till myndigheter Myndigheternas räntekonton Jordbruksverkets EU-konton Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 63 Garantireserver Stabilitetsfonden varav tillskott från anslag (uo 26) -15 varav kapitaltillskott Nordea (nyemission) 5 61 varav kapitaltillskott till banker, övrigt varav Carnegie varav garanti- och stabilitetsavgifter m m Insättningsgarantin Kärnavfallsfonden -42 Vinstmedel Svenska Spel AB Banverkets infrastrukturlån (se spec. nedan) Vägverkets infrastrukturlån (se spec. nedan) Omfinansiering av infrastrukturlån Sthlm/Gbg Lån till Botniabanan Lån till Island och Lettland Lån till Svensk Exportkredit AB (SEK) -5 Lån till Riksbanken 1 1 Övrigt, netto Totalt SB=Statsbudget, BP29:2= Budgetprognos 29:2, ESVs föregående prognos ( ) 1 Endast vissa delposter är specificerade. 62

63 appendix Appendix 8. Fortsättning Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån Centala Studiestödsnämnden Utfall Prognos Diff från BP29: Nyupplåning Amortering, m.m Nettoupplåning Banverket Nyupplåning Amortering (belastar anslag inom Uo 22) Nettoupplåning Vägverket Nyupplåning Amortering (belastar anslag inom Uo 22) Nettoupplåning

64 appendix Appendix 9. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo Utfall Prognos Miljarder kronor Anslag -51,5-6,8 7,,, EU-avgift, försenat system för egnamedel -3,2 6,5 Extraamortering Väg- o Banverkets RGK-lån -25,3 Tillskott till stabilitetsfonden -15, Kapitaltillskott Svensk Exportkredit och Almi -5, Kapitaltillskott Fouriertransform (FoU fordonsind.) -3, Kapitaltillskott SAS -1,3 Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning -5,1 Förtida utbetalning av stöd till kommuner och landsting -7, 7, Inkomsttitlar 87,5 7,,,, Förlängd redovisningsperiod moms -6, Löpande momsbetalning byggtjänster 8, 2, OMX, aktieförsäljning 2,1 TeliaSonera, kapitalåterföring/extra utdelning 3,7 Venantius, extraordinär aktieutdelning,3 Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning,7 Stattum, extrautdelning,6 Systembolaget, inleverans av reavinst,6 Vin & Sprit, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 49,8 Preaktio, extrautdelning (avser Beam) 2,9 Vasakronan, aktieförsäljning inkl. ränteinkomst 24,6 Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2,1 Posten, extra utdelning 1,4 Återförda uppskov av reavinster, skatteeffekt 1,8 Kassamässig korrigering -,8,5 -,6-19,8 -,1 Omvandling av IGNs statsobl. till RGK-inlåning -19, Venantius, återbetalning av övertaget lån -,8-1,4 -,6 -,8 -,1 Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning 1,9 RGK:s nettoutlåning 35,1-125,2-6,7 19,6 1,1 Premiepensionsmedel, inbetalning 29,2 29,4 29,2 29,5 3,6 Premiepensionsmedel, utbetalning -28,6-29,9-29,4-29,2-29,5 Kärnavfallsfonden, Insättningsgar. (omv. statsobl. till RGK-inlåning 211), 19, Tillskott till Stabilitetsfonden 15, Carnegie (Stabilitetsfonden) -2,3 1,2,7,3 Nyemission, Nordea (Stabilitetsfonden) -5,6 Kapitaltillskott banker, övrigt (Stabilitetsfonden) -19,4 Lån till Island och Lettland -5,1-7,1 Omfinansiering av infrastrukturlån Sth/Gbg -3,6 Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm -,6 Extraamortering av lån Vägverket/Banverket 25,3 Lån till Svensk Exportkredit (SEK), Lån till Riksbanken -1, Övergångseffekt kostnadsmässig avräkning 3,2 Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk),7 1,,,, Totala engångseffekter m.m. 7,3-124,6 -,3 -,3 1, Anm. Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida. 64

65 appendix Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell: Sverige har i år fått en rabatt på EU-avgiften med retroaktiv verkan från 27. Det uppstod därmed negativa engångseffekter för saldot 27 och 28 på drygt 3 miljarder kronor per år. När Sverige i juni 29 fick tillbaka rabatten retroaktivt uppstod en motsvarande positiv engångseffekt. I april i år genomfördes en nyemission i SAS på cirka 6 miljarder kronor. Svenska staten har med sin ägarandel deltagit i emissionen med 1,3 miljarder kronor. Från 29 anslagsavräknas myndigheternas förvaltningsutgifter kostnadsmässigt från att det tidigare har skett utgiftsmässigt, vilket beaktades i föregående prognos. Övergångseffekten av denna omläggning belastar 29 ett särskilt anslag under utgiftsområde 26 med 5,1 miljarder kronor och inbetalas under till myndigheternas räntekonton under Riksgäldskontorets nettoutlåning. Inbetalningen för 29 uppgår till 3,2 miljarder kronor vilket leder till en kassamässig korrigering på 1,9 miljarder kronor. Dessa tre poster, som sammanlagt är neutrala för saldot, tas upp som engångseffekter. I år ger staten ett tillfälligt konjunkturstöd till kommuner och landsting på 7 miljarder kronor i enlighet med förslag i vårpropositionen. Medlen utbetalas i december 29 men är avsedda att användas under nästa år, varför utgifterna periodiseras till 21. Momsreglerna för byggtjänster ändrades 28 så att momsdebitering (och betalning) sker löpande under byggtiden, i stället för vid färdigställandet. Detta innebar en positiv engångseffekt på cirka 8 miljarder kronor 28 och väntas innebära ytterligare 2 miljarder kronor 29. Affärsverket Svenska Kraftnät har i maj i år gjort en extrautdelning med,7 miljarder kronor med anledning av försäljningen av sitt intressebolag Nordpool. Regeringen har sålt aktieinnehavet i Beam Global Spirits & Wine (innehades tidigare av Vin & Sprit). Affären genomfördes i augusti 28 men köpeskillingen, 2,9 miljarder kronor, tillfördes statsbudgeten i januari 29 som en aktieutdelning från Preaktio AB. I samband med samgåendet mellan Posten och Post Danmark gjordes en extra utdelning till svenska staten i juni 29 om 1,4 miljarder kronor. Venantius utestående lån om 4,1 miljarder kronor togs 27 över av Riksgälden. I samband därmed gjordes en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovisades på statsbudgetens inkomstsida. Transaktionen var neutral för statsskulden, men för budgetsaldot uppstod en positiv engångseffekt detta år. Återbetalningen av lånet belastar statsbudgeten i form av kassamässiga korrigeringar eftersom betalningarna görs från statens centralkonto utan redovisning på anslag eller inkomsttitel. Räknat över alla år blir transaktionerna sammanlagt neutrala för budgetsaldot. En del av ålderspensionsavgiften inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgälden. När pensionsrätten fastställts förs insatta medel till individuella konton. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs nu med ett års eftersläpning i december månad. In- och utflödena av premiepensionsmedel inkluderar räntor samt regleringar avseende tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren. Insättningsgarantifonden, vars behållning i huvudsak består av statsobligationer väntas 211 omvandlas till kontobehållning i Riksgälden. Totalt beräknas obligationsinnehavet då uppgå till 19 miljarder kronor. Omvandlingen minskar i motsvarande grad Riksgäldens nettoutlåning. Transaktionen är saldoneutral, vilket innebär att en kassamässig korrigering uppstår åt motsatt håll. Riksgälden har i februari sålt aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Det sammanlagda värdet av försäljningarna uppgår till 2,3 miljarder kronor. Köpeskillingen betalas under 29 och 21 med 1,2 respektive,7 miljarder kronor. Dessutom är Riksgälden garanterad att få minst,3 miljarder kronor vid framtida återbetalningar av lån. Detta belopp beräknas inflyta 211. Regeringen har beslutat om ett kapitaltillskottsprogram för banker, vilket omfattar högst 5 miljarder kronor. Syftet är att värna den finansiella stabiliteten i landet och kreditgivningen till företag och hushåll. Riksgälden bedömer att 25 miljarder kronor kommer att utnyttjas under 29. Beloppet inkluderar ett kapitaltillskott till Nordea 65

66 appendix om 5,6 miljarder kronor som staten gav i april i år vid den nyemission bolaget då genomförde. Finansieringen av kapitaltillskottsprogrammet sker från stabilitetsfonden. Riksdagen har beslutat om ett lån till Island i år på,495 miljarder euro, vilket motsvarar 5,1 miljarder kronor. Detta är,7 miljarder kronor mindre än föregående prognos som följd av en lägre valutakurs. Utbetalning väntas ske i augusti - november. Regeringen har aviserat att Sverige även ska ge ett lån till Lettland. De nordiska länderna har utfäst att gemensamt bidra med krediter om totalt 1,8 miljarder euro, varav Sveriges andel bedöms till,72 miljarder euro. Det motsvarar 7,1 miljarder kronor, i stort sett samma belopp som i föregående prognos. Lånet utbetalas 21. Svensk Exportkredit (SEK), som är ett statligt bolag som lånar ut till exportföretag, har fått möjlighet att inom en ram på 1 miljarder kronor ta upp lån i Riksgälden. Det är mycket osäkert om bolaget kommer att låna och i så fall hur mycket. I föregående prognos antogs att hälften skulle kommer att utnyttjas 29. Den bedömningen har nu ändrats och bolaget väntas inte längre behöva låna i Riksgälden. Riksbanken kommer i år att låna 1 miljarder kronor i Riksgälden för att fylla på valutareserven, varav 66 miljarder kronor redan betalats ut i juni. Denna post fanns inte med i föregående prognos då beslutet kom efter det att prognosen fastställdes I posten Övrigt, netto ingår främst förändrad ut- och inlåning från övriga bolag, myndigheter och affärsverk. Posten väntas även i år bli negativ. Det betyder en positiv engångseffekt för statsbudgeten. Engångseffekter Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händelser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara positiva eller negativa och försvårar analysen av statsbudgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprinciper gjorts. Urvalet av engångseffekter är till viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från 28 specificeras i tabellen. Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Statsbudgeten 28, som finns tillgänglig på under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna framgår av en Temaskrift, Engångseffekter, under samma rubrik (Arkiv). 66

67 appendix Appendix 1. Förändring av anslagsbehållningar Den ingående anslagsbehållningen för 29 är 37, miljarder kronor. Vid innevarande års slut beräknas anslagsbehållningarna uppgå till 37,5 miljarder kronor efter det att hänsyn tagits till indragningar på sammanlagt 2,9 miljarder kronor. Indragningarna avser till stor del outnyttjade medel från tidigare år och påverkar därmed inte utfallet, men reducerar de utgående behållningarna. Till följd av övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning för förvaltningsutgifter har indrag gjorts med 2,2 miljarder kronor. På tilläggsbudget har 26,5 miljarder kronor anvisats. Utgifterna för 29 är 3,1 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. I statsbudgeten för 29 beräknas behållningarna öka med 2,4 miljarder kronor. I prognosen för 21 beräknas anslagsbehållningarna öka med 7,2 miljoner kronor. Miljoner kronor Utgiftsområden exkl. Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. Utfall 28 Prognos 29 Diff. från BP 9:2 Prognos 21 Ingående anslagsbehållningar SB / VÅP Tilläggsbudget Medgivna överskridanden Indragningar Utfall/prognos Utgående anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar SB = Statsbudget, BP9:2 = Budgetprognos 29:2, ESVs föregående prognos ( ) Förändring av anslagsbehållningar I statsbudgeten anvisas medel i form av anslag. Där ingår också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan förbrukningen av kvarstående medel från föregående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbehållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten. I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. Förändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behållningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga anslag som inte finns uppförda på årets statsbudget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala förändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten. 67

68 appendix Appendix 11. Statsbudgetens utfall för 28, utfall/prognos för 29 per månad Utfall Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Utgiftsomr exkl räntor 59,9 56,4 56,5 6,1 54, 59,6 52,7 49,6 58, 62,5 6,3 112,6 742,1 Statsskuldsräntor 5,3 1,3 5,9 1,4 5,9,2 1,9 1,5 -,9 -,4 12, 14,1 48,2 Kassam korrigering 2, 11,9 2,4-1,3 3,7-5,5,9 1,1 -,5-5,5-2,9-2,6 3,7 RGK:s nettoutlåning -21, -12,6-3,6-1,6 21,6-12,8-1,1 13,9-3, -,7-16,5 36,5-27,9 SB utgifter 46,2 56,9 61,3 58,5 85,1 41,5 54,4 66,1 26,5 55,9 53, 16,6 766,1 Skatter 68,7 11, 66,4 61,2 85,3 48,6 53,4 63,2 54, 54, 69, 25,4 75,2 Övriga inkomster 2,5 12,1 5,1 2,5 13,4 6,7 52,6 3, 26,6 2, 3,6 2,9 151,1 SB inkomster 71,2 113,1 71,5 81,8 98,7 55,3 16, 66,2 8,6 56, 72,6 28,3 91,3 Budgetsaldo 25, 56,2 1,2 23,3 13,5 13,8 51,5, 54,,2 19,7-132,3 135,2 Statsbudgetens utfall för 28 redovisas för att möjliggöra jämförelse med motsvarande månad innevarande år. År 28 Budgetprognos för 29 per månad Utfall Prognos Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec År 29 Utgiftsomr exkl räntor 6,1 59,2 61,5 61,8 56, 54,7 54,7 56,4 63,4 65,2 63,8 84,2 741,1 Diff -2,6 -,6 1,,6 1,2-2,3 1,3-1,7-3,1 Statsskuldsräntor 1,1-1,6 3,9-1, 7, 5,4 1,6 3,9-1,5 1,6 -,7 7,9 36,5 Diff 1,2 1,9,3 1,3,3 -,3 1,2-1,6 4,4 Kassa korrigering 5,3 2, 4,1-5,2-2,,3 1,5, 1,1-1,1, -6,5 -,5 Diff -3,4 1, 2,6,,,, -,2, RGK:s nettoutlåning -5,3-34,9-1,1 18,2 1,7 8,6-12,6 -,8 34,2 8,5 -,3 52,4 14,6 Diff 4,9 45,5 1,7 -,3 1,2 8,9 1,1-21,6 5,3 SB utgifter 7,2 24,7 68,4 73,9 62,7 14,9 45,1 59,5 97,2 74,2 62,8 138, 917,7 Diff,1 47,9 5,6 1,6 11,7 6,3 3,5-25,2 51,5 Skatter 59,5 87,8 6,2 55,3 68,2 32,4 49,2 52,7 48,4 46,9 57,8 26, 644,4 Diff 1,7-1,6 1,5-3,1,6,6 1,9 -,8 9,8 Övriga inkomster 4,6 11,1 5,3 16,2 11,3 5,8 2, 3,3 2,7 2,6 3,3 4,4 72,5 Diff,,3 -,2,1,2,2,2,,7 SB inkomster 64,1 99, 65,5 71,5 79,4 38,3 51,3 56, 51,1 49,4 61,1 3,3 716,9 Diff 1,6-1,3 1,4-3,,8,8 11,1 -,8 1,4 Budgetsaldo -6,1 74,3-3, -2,4 16,7-12,7 6,2-3,6-46,1-24,8-1,7-17,7-2,8 Diff 1,5-58,3 4,8-4,6-1,9-5,5 7,6 24,3-41,1 Diff. = Utfall/prognos jämfört med föregående prognos (BP29:2), ( ) I föreliggande prognos finns utfall tom juli 29 för statsbudgetens samtliga poster. Den stora differensen under RKG:s nettoutlåning i juni beror främst på att Riksgälden i juni lånade ut 66 mdkr till Riksbanken för att återställa valutareserven. Beslutet om detta togs i slutet av maj och var inte känt vid föregående prognos. 68

69 appendix Appendix 11. Fortsättning Miljarder kronor 275 Miljarder kronor Saldo 28: , Jan Saldo : -2,8 Mar Maj Jul Sep Nov Feb Apr Jun Aug Okt Dec Totala utgifter Totala inkomster Saldo kumulativt från årets början I juli 28 såldes aktier i Vin & Sprit, vilket ökade inkomsterna med 5 miljarder kronor. I september såldes aktierna i Vasakronan vilket inbringade 25 miljarder kronor. Dessa stora engångsvisa inkomster höjer det kumulativa saldot för 28 kraftigt. I december respektive år sjunker det markant främst med anledning av den stora årliga utbetalningen av premiepensionsmedel. De höga utgifterna i juni 29 beror på ett lån på 66 miljarder kronor som utbetalades till Riksbanken för att återställa valutareserven. Återstående del av lånet, 34 miljarder kronor, beräknas utbetalas i september varför utgifterna är höga även då. Sedan ett par år tillbaka påverkas utgifterna vissa månader, via Riksgäldskontorets nettoutlåning, av att två myndigheter (Premiepensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden) genomför så kallade repotransaktioner. De säljer statsobligationer med återköpsavtal och sätter in likviden på konto i Riksgälden. Vid återköpet tas medlen ut från kontot. Dessa insättningar och uttag kan påverka månadsutfallen med flera miljarder kronor vissa månader. Då obligationerna alltid återköps innan årsskiften påverkas emellertid inte årsutfallen. 69

70 appendix Appendix 12. Prognosförändring för 29 i relation till månadsavvikelserna i maj, juni och juli Förändringarna enligt texten nedan redovisas i intilliggande tabeller. I denna prognos finns för 29 utfall för sju månader. I föregående prognos fanns utfall för fyra månader. Månadsutfallen samt annan ny information, inte minst förändrade makroförutsättningar, har stor påverkan på prognosen. I detta appendix beskrivs bland annat de ackumulerade avvikelsernas effekt på årsprognoserna. Statsbudgetens takbegränsade utgifter har för maj och juni legat något under prognosen för att i juli ligga något över. Ackumulerat blev utgifterna 2,2 miljarder kronor lägre. I maj beror det främst på en förskjutning av en stor utbetalning på anslaget Stimulansbidrag och åtgärder inom äldrepolitiken, vilket inte beräknas påverka årsprognosen. Utbetalningar för internationellt bistånd var också lägre i maj men väsentligt högre i juli varför årsprognosen höjs något. Anslaget för avgiften till Europeiska gemenskapen blev lägre respektive högre i juni och juli främst på grund av månadsförskjutningar. En ny ändringsbudget från EU gör dock att årsprognosen för EU-avgiften justeras ned med drygt 1 miljard kronor. Under maj - juli blev utfallen även lägre än väntat inom ohälso- och arbetsmarknadsområdet, vilket gör att prognoserna för dessa områden revideras ned. Sammantaget beräknas de takbegränsade utgifterna revideras ned med drygt 3 miljarder kronor. I de totala utgifterna ingår förutom de takbegränsade utgifterna också statsskuldsräntorna m.m., den kassamässiga korrigeringen och Riksgäldens nettoutlåning. Dessa blev kraftigt högre än beräknat för juni. För maj var avvikelsen marginell jämfört med prognosen, och i juli något högre än beräknat. Ackumulerat maj-juli uppgår avvikelsen till 53,6 miljarder kronor. Det är främst Riksgäldens nettoutlåning som avvek från prognosen, framför allt på grund av att Riksgälden i juni lånat ut 66 miljarder kronor till Riksbanken för att återställa valutareserven. Riksbanken beräknas totalt låna 1 miljarder kronor under 29, vilket inte var känt när föregående prognos fastställdes. Samtidigt har en tidigare bedömning om att Svensk Exportkredit skulle låna 5 miljarder kronor 29 tagits bort. Därav antogs att 19 miljarder kronor skulle ha betalats ut i juni. Sammantaget har årsprognosen för nettoutlåningen, till största delen på grund av de två nämnda förändringarna, reviderats upp med 5 miljarder kronor. Avvikelsen på 3,5 miljarder kronor för statsskuldsräntor för maj - juli beror främst på större valutakursförluster (netto). Årsprognosen för räntorna har reviderats upp med drygt 4 miljarder kronor dels på grund av valutaförlusterna, dels som följd av lägre inkomster av överkurser vid emission av statsobligationer som följd av att Riksgäldens planerade emissioner reviderats ned. De totala utgifterna beräknas sammantaget bli drygt 51 miljarder kronor högre än vid föregående beräkningstillfälle. Statsbudgetens totala inkomster blev lägre än väntat i juni. För juli blev inkomsterna i motsvarande grad högre. I maj var avvikelsen marginell. Utfallet för de tre månaderna blev endast 1,7 miljarder kronor högre än beräknat. I maj fanns två stora avvikelser som tog ut varandra. Det gäller fysiska personers inkomstskatt, netto, där slutlig skatt minus preliminär skatt blev mer negativ än väntat. Det innebar att den överskjutande skatten blev högre, vilket i sin tur gav en mer positiv betalningsdifferens i maj än väntat. När utbetalningarna av den överskjutande skatten gjordes i juni gav det en motsvarande negativ betalningsdifferens. I juli förklaras avvikelserna förutom av betalningsdifferensen bland annat av högre konsumtionsskatter, vilket också gör att årsprognosen för dessa skatter revideras upp. För inkomsterna totalt har årsprognosen höjts med 1 miljarder kronor. Höjningen beror till stor del på de senaste månadsutfallen för moms, skatt på alkohol och tobak samt en starkare börsutveckling som höjer prognosen för skatt på kapital. Statsbudgetens saldo maj - juli blev sammanlagt 51,9 miljarder kronor lägre än i föregående prognos. Avvikelsen består av 53,6 miljarder kronor högre utgifter och 1,7 miljarder kronor högre inkomster. Årsprognosen för budgetsaldot är 41,1 miljarder kronor lägre än vid föregående beräkningstillfälle. Den stora försvagningen av budgetsaldot, främst på grund av ökade utgifter inom nettoutlåningen, motverkas något av högre inkomster under årets resterande månader. 7

71 appendix Statsbudgetens takbegränsade utgifter, miljarder kronor Utfall BP29:2 Differens Maj 74,1 76,7-2,6 Juni 72,8 73,4 -,6 Juli 72,9 71,9 1, Ackumulerad avvikelse -2,2 Förändring av årsprognos -3,3 Statsbudgetens totala utgifter, miljarder kronor Utfall BP29:2 Differens Maj 62,7 62,6,1 Juni 14,9 93, 47,9 Juli 45,1 39,5 5,6 Ackumulerad avvikelse 53,6 Förändring av årsprognos 51,5 Statsbudgetens totala inkomster, miljarder kronor Utfall BP29:2 Differens Maj 79,4 77,8 1,6 Juni 38,3 48,6-1,3 Juli 51,3 4,9 1,4 Ackumulerad avvikelse 1,7 Förändring av årsprognos 1,4 Statsbudgetens saldo, miljarder kronor Utfall BP29:2 Differens Maj 16,7 15,2 1,5 Juni -12,7-44,4-58,3 Juli 6,2 1,4 4,8 Ackumulerad avvikelse -51,9 Förändring av årsprognos -41,1 71

72 appendix Appendix 13. Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande Finansiellt sparande, miljarder kronor procent av BNP 3,7 1,7-1,4-1,2,6 2, 2,4 3,8 2,5-2,1-2,7-1,9 -,9 i) Justering för engångseffekter, miljarder kronor procent av BNP -,4,,, -,5 -,4,, -,4 -,1,,, ii) Justering för konjunkturberoende skatter (inkl. sammansättningseffekter skattebaserna), mdkr procent av BNP -,9 -,3,,5, -,3-1, -1,4-1,1 1,1 1,5 1,4 1, varav justering för gap mot trend-bnp, miljarder kronor varav justering för sammansättningseffekt skattebaserna, mdkr iii) Justering för onormala kapitalskatter, miljarder kronor procent av BNP -1,2,4 1,3 1,2,9 -,2-1,1-1,3,1,6,2 -,1 -,5 iv) Justering för konjunkturberoende arbetslöshetsutgifter, miljarder kronor procent av BNP -,3 -,4 -,2 -,1,1,1 -,1 -,2 -,2,,3,3,3 Summa justeringar procent av BNP -2,9 -,3 1, 1,6,5 -,9-2,2-3, -1,7 1,6 2, 1,6,8 Konjunkturjusterat sparande, miljarder kronor Konjunkturjusterat finansiellt sparande, procent av trend-bnp,9 1,3 -,4,5 1,1 1,2,2,8,8 -,5 -,6 -,2 -,1 Gap mot trend-bnp, procentenheter 1,9, -,5-1,4,2 1,1 3,3 4,2 2,7-3,7-4,3-3,7-2,3 Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter -1,3-1,7-1,2 -,3,6,5 -,4-1,7-2,2 -,1 2,1 2,5 2,2 72

73 appendix Appendix 14. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet Prognostillfälle Budgetprognos 21:1 1,472 Budgetprognos 21:2 1,475 1,811 1,39 Budgetprognos 21:3 1,44 Fastställda (avser förskott 22) 1,51 Budgetprognos 21:4 1,484 1,545 1,388 1,424 Budgetprognos 22:1 1,494 1,658 Budgetprognos 22:2 1,537 1,644 1,462 1,438 Budgetprognos 22:3 1,587 1,695 Fastställda (avser förskott 23) 1,5 1,61 Budgetprognos 22:4 1,569 1,578 1,476 1,468 1,42 Budgetprognos 23:1 1,578 1,543 1,485 1,458 1,449 Budgetprognos 23:2/3 1,578 1,47 1,447 Fastställda (avser förskott 24) 1,5 1,35 Budgetprognos 23:4 1,578 1,52 1,47 1,49 1,41 1,432 Budgetprognos 24:1 1,528 1,411 1,333 1,358 Budgetprognos 24:2 1,528 1,411 1,358 1,369 1,45 1,459 Budgetprognos 24:3 1,528 1,472 1,368 1,428 Fastställda (avser förskott 25) 1,35 1,38 Budgetprognos 24:4 1,528 1,423 1,325 1,416 1,53 1,488 1,497 Budgetprognos 25:1 1,528 1,423 1,315 1,415 1,53 1,58 1,477 Budgetprognos 25:2 1,528 1,423 1,38 1,361 1,474 1,486 1,491 Budgetprognos 25:3 1,528 1,423 1,29 1,39 1,43 1,478 1,495 Fastställda (avser förskott 26) 1,32 1,45 Budgetprognos 25:4 1,528 1,423 1,39 1,291 1,466 1,479 1,475 1,56 1,56 Budgetprognos 26:1 1,528 1,423 1,39 1,354 1,52 1,523 1,493 1,498 1,498 Budgetprognos 26:2 1,528 1,423 1,39 1,354 1,54 1,527 1,476 1,466 1,466 Budgetprognos 26:3 1,528 1,423 1,39 1,354 1,458 1,512 1,5 1,459 1,459 Fastställda (avser förskott 27) 1,41 1,42 Budgetprognos 26:4 1,528 1,423 1,39 1,38 1,477 1,538 1,59 1,532 1,458 Budgetprognos 27: 1,528 1,423 1,39 1,38 1,481 1,569 1,583 1,518 1,479 Budgetprognos 27:1 1,528 1,423 1,39 1,38 1,477 1,538 1,59 1,532 1,458 Budgetprognos 27:2 1,528 1,423 1,39 1,38 1,48 1,566 1,628 1,569 1,474 Budgetprognos 27:3 1,528 1,423 1,39 1,38 1,418 1,624 1,674 1,637 1,52 Fastställda (avser förskott 28) 1,55 1,61 Budgetprognos 27:4 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,623 1,686 1,632 1,527 1,464 Budgetprognos 28:1 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,578 1,666 1,574 1,483 1,441 Budgetprognos 28:2 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,68 1,644 1,46 1,511 1,461 Budgetprognos 28:3 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,492 1,622 1,388 1,42 1,477 Fastställda (avser förskott 29) 1,6 1,4 Budgetprognos 28:4 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,57 1,563 1,258 1,172 1,354 1,391 Budgetprognos 29:11 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,564 1,52 1,86 1,39 1,215 1,261 Budgetprognos 29:2 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,564 1,481 1,67 1,6 1,229 1,287 Budgetprognos 29:3 1,528 1,423 1,39 1,38 1,429 1,564 1,538 1,68 1,33 1,189 1,261 73

74 ESV utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av staten Vi tar fram bra beslutsunderlag för den ekonomiska politiken Vi skapar goda förutsättningar för regering och riksdag till en tydlig och effektiv styrning av statliga myndigheter Vi säkerställer god tillgång för myndigheterna till bra metoder och effektivt stöd i sin ekonomiska styrning Vi bidrar till förbättrad förvaltning och kontroll av EU-medel genom en ändamålsenlig EU-revision ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89 Box Stockholm Tfn Fax ISSN ISBN